”Internet multimedia on wheels”

– nytta eller teknikfrosseri

”Internet multimedia on wheels”

källa: Cars everything com

C-uppsats i Systemvetenskap, 10 p Institutionen för Informatik och Matematik Högskolan Trollhättan/Uddevalla Författare:

Sara Torpman Carina Johansson Maria Lundebacke Handledare:

Lars Svensson Examinator:

Kerstin Grundén Examination:

2002-11-16

The society gets more and more mobile, towards a “talk society”. Now you can surf the web from mobile devices. The car industry announces that within the near future you can get Internet access in your car. Still, there are no mass production cars available for sale in Sweden, with Internet access. The purpose with this study was to show how you can use an internet enabled car. The main goal with this study was to examine if the system is useful or if it’s just a “technical guzzle”.

The author definition of useful is when most of the people buy the system and

“technical guzzle” is when just innovators buy the system. The study is a future study based on material gathered from the library and the Internet. The study concluded in a future scenario with a hypothetical user and a proposal on how the system can be evaluated with an appropriate usability test. Four cars Internet solutions present also in the study. To form an opinion of the future scenario a focusgroup has discussed the scenario.

Sammanfattning

Utvecklingen går alltmer mot ett mobilt samhälle, mot ett pratsamhälle. Nu går det att surfa från mobila enheter. Bilindustrin annonserar att inom en snar framtid kommer man att kunna använda Internet från bilen. Än så länge finns det inga serietillverkade bilar till försäljning i Sverige som har Internetuppkoppling. Syftet med rapporten var att ge en bild på hur ett användande av ”Internet i bil” kan se ut. Huvudmålet med rapporten var att ge svar på om det finns någon nytta med systemet eller om det bara är teknikfrosseri. Författarnas definition av nytta är när större majoriteten av allmänheten köper systemet och teknikfrosseri är när antalet användare stannar vid innovatörerna. Rapporten är en framtidsstudie som

grundade sig på material hämtat från bibliotek och Internet. Studien utmynnade i

ett framtidsscenario för en tänkt användare och ett förslag på hur systemet kan

utvärderas med ett lämpligt användbarhetstest. Fyra bilmodellers Internetlösning

redovisas också i rapporten. För att bland annat bedöma framtidsscenariots

rimlighet granskade en fokusgrupp scenariot.

Denna C-uppsats ingår i det Systemvetenskapliga programmet och är skriven av Carina Johansson, Maria Lundebacke och Sara Torpman, höstterminen 2002 vid Institutionen Informatik och Matematik, Högskolan i Trollhättan/Uddevalla.

Vi har tänkt här att ge en liten inblick om varför vi har valt detta ämne. Från början tänkte vi göra en utvärdering av användbarheten på olika Internetsystem i bilar. Det företaget vi hade kontakt med, visade sig vid närmare diskussion tyvärr inte ha möjlighet att hjälpa oss. Vi tyckte ändå att ämnet var intressant och ville inte släppa det. Då kom nästa problem; det finns få serietillverkade bilar med Internettjänster och de är svåra att få tag på, däremot finns prototyper. Av den orsaken bygger denna rapport på en framtidsstudie. Hur ett tänkt användande skulle kunna se ut, visar vi med hjälp av ett framtidsscenario. Scenariot är sammanställt av de artiklar och rapporter vi läst inom området. För att kontrollera att vi inte har byggt upp ett helt felaktigt scenario, har en fokusgrupp granskat scenariot. Av scenariot och fokusgruppens synpunkter samt forskning inom användbarhet ger vi förslag på hur ett användbarhetstest skulle kunna utformas. Detta lever kvar från den första tanken med arbetet.

Detta arbete har gett oss en bred inblick i informatikområdet, då främst inom mobiliteten och användbarheten.

Vi vill också speciellt tacka vår handledare Lars Svensson för de tips och nya

infallsvinklar vi fick när vi körde fast i vårat arbete. Vi vill även tacka de personer som deltog i vår fokusgrupp och som kom med intressanta synpunkter. Till sist vill vi också tacka Ola Privelius för support till våran muntliga redovisning.

Ett stort tack till er alla!

Synpunkter, kommentarer till arbetet kan skickas till författarna på våran gemensamma e-post

adress ca_ma_sa@hotmail.com. Trevlig läsning.

1 INTRODUKTION, PROBLEMFORMULERING, SYFTE OCH AVGRÄNSNINGAR ... 1

1.1 I NTRODUKTION ... 1

1.2 P ROBLEMFORMULERING ... 2

1.3 S YFTE ... 3

1.4 A VGRÄNSNING ... 3

1.5 D EFINITION AV NYTTA OCH TEKNIKFROSSERI ... 3

2 METOD ... 5

3 TEORIER ... 6

3.1 V AD ÄR FRAMTIDENS SAMHÄLLE ?... 6

3.2 V AD ÄR MOBILITET ? ... 7

3.3 V AD ÄR ANVÄNDBARHET ?... 10

4 VAD ERBJUDS PÅ BILMARKNADEN? ... 12

4.1 D E TVÅ SVENSKTILLVERKADE BILARNA ... 13

4.2 A NDRA TEKNIKLÖSNINGAR ... 14

5 SCENARIO... 16

5.1 V AD ÄR SCENARIO ... 16

5.2 F RAMTIDSSCENARIOT - E N DAG I L OTTAS VARDAG ... 16

5.3 V ILKA FAKTA GRUNDAR SIG SCENARIOT PÅ ... 18

6 FOKUSGRUPP – ETT SÄTT ATT UTVÄRDERA SCENARIOT... 20

6.1 F OKUSGRUPP ... 20

6.2 V ÅR FOKUSGRUPP OCH RESULTATET AV MÖTET ... 20

6.3 S YFTET MED FOKUSGRUPPEN ... 22

7 IMPLIKATIONER FÖR ANVÄNDBARHETSTESTER... 22

8 FÖRSLAG TILL INTEGRERAD METOD... 23

8.1 M ÅL MED ANVÄNDBARHETSTESTET ... 23

8.2 A NVÄNDBARHETSTESTET ... 24

8.3 A NALYS AV TESTET ... 24

8.4 S VAGHETER MED TESTET ... 25

9 YTTERLIGARE FAKTORER SOM KAN PÅVERKA ANVÄNDANDET AV ”INTERNET I BIL” ... 25

10 DISKUSSION ... 26

11 SLUTSATS ... 28

REFERENSER... 29

Figur-, tabell- och bildförteckning Figur 1 Adoptionskurva för nya produkter/tjänster ... 4

Figur 2 Nomadens mobilitet... 8

Figur 3 Pilgrimens mobilitet... 9

Figur 4 Turistens mobilitet... 9

Tabell 1 Exempel på olika användbarhetstester ... 12

Bild 1 Volvos interiör... 13

Bild 2 Volvos 6,5" skärm... 13

Bild 5 Skärmen på instrumentpanelen ... 14

Bild 6 Skärmarna i baksätet... 15

Bild 7 VW montering av PDA ... 15

Bild 8 VW PDA huvudmeny ... 15

Appendixförteckning Appendix 1 Ordlista ... 33

Appendix 2 Fokusgrupp ... 35

1 Introduktion, problemformulering, syfte och avgränsningar

1.1 Introduktion

”På hundra år har Sverige förvandlats från ett fattigt, efterblivet bondesamhälle till ett välfärdssamhälle byggt på framgångsrik industriproduktion. Nu förändras vårt samhälle igen.” (Dahlbom 1997, s. 1)

Informationssamhällets intåg är den förändring Dahlbom menar. På den mycket korta tiden 100 år, har Sverige genomgått en mycket stor samhällsförändring. Samhället är en organiserad mänsklig verksamhet, en verksamhet som är beroende av teknik. Det är tekniken som sätter gränserna för samhället. Samhället förändras allteftersom tekniken förändras (Dahlbom 1997, s. 1). Datorernas utveckling har på knappt fyrtio år förändrat arbetsplatserna till oigenkännlighet och förändrar fortfarande samhället (Dahlbom 1997, s. 9). Hur kommer då tekniken och samhället att se ut i framtiden? Ett steg verkar vara att tekniken ger oss möjlighet att vara mer och mer mobila.

Denna mobila informationsteknologi gör att samhället går från dominans av fabriker och fasta organisationer till ett rörligare, osäkrare, snabbare, on-line samhälle, dominerat av kommunikation och förändring (Dahlbom 1997, s. 9).

Exempelvis har antalet mobila användare idag överskridit antalet persondatorer som finns.

Med mobila användare menas de personer som använder mobilteknik d v s mobiltelefoner, PDAer ¹ mm. Det är förutspått att redan år 2003 så kommer det att finnas fler mobila Internetenheter än persondatorer uppkopplade till Internet (Ojanperä & Prasad 2001, s. 65- 67).

I samband med att mobiliteten ökar växer också området telematik. Telematik är den teknik som kopplar samman trådlös kommunikation med datorer i fordon. Telematiken öppnar dörren för en hel rad nya tjänster.

De tjänster telematiken erbjuder kan delas in i 4 grupper (Wahlberg 2001, s. 74).

Säkerhet och trygghet: Exempel på en tjänst inom detta område är när ett callcenter får ett meddelande om att en bils krockkudde utlöst. Meddelandet innehåller bilens position och dess identitet. Detta möjliggör för callcentret att snabbt agera och skicka hjälp till platsen där olyckan skett.

Trafik och navigering: Till exempel gör denna tjänst det möjligt att hitta den effektivaste vägen från en plats till en annan. Systemet kan också ge information om eventuella

trafikproblem längs vägen och förslag på alternativa vägval.

Bekvämlighet och information: Tjänsten inom detta område ger åtkomst till email, kalender, Internetsurfning mm. En framtida tjänst är att kunna ladda ner musik, filmer och spel till

1

Förklaring v.g. se Ordlista Appendix 1.

bilen. Exempelvis skulle man samtidigt som man tankar sin bil också kunna ladda ner filmer med hjälp av bluetoothtekniken ² till bilen.

Bildiagnostik: Detta innebär att man på distans kan diagnostisera fel på sin bil och få råd om åtgärd från verkstad.

I och med att mobiliteten ökar kommer telematikutrustade bilar också att växa dramatiskt inom det närmaste årtiondet, förutspår författarna till rapporten ”Worldwide telematics:

Regional markets and forecast” (Juliussen & Magney 2002, s.10). I en artikel i tidskriften Telekommarknaden omnämns en framtidsrapport för telematikmarknaden av International Data Corporation (IDC). Enligt IDC omsatte marknaden 1998 1 miljard USD. IDC förutspår att omsättningen kommer att öka till 42 miljarder USD år 2010 (Svenska nyhetsbrev 2002).

Det finns med andra ord en stor marknad för de företag som kan erbjuda produkter och tjänster.

Sverige ligger långt fram i världen vad det gäller utveckling och forskning inom

telematikområdet. Flertalet av de svenska företagen är belägna i Göteborgstrakten. Totalt arbetar ca 940 personer med telematik på ett eller annat sätt i området. Företag har gått samman och bildat den ideella organisationen ”Telematics Valley”. Organisationen har på ett år växt från 20 medlemsföretag till 60. Företag som ingår i organisationen är biltillverkare, konsultbolag, produktionsbolag och små nyetablerade företag (Myren 2002).

En snart kommande nyhet inom telematikområdet är Internetuppkoppling i bil. Än så länge finns endast enstaka bilmodeller i serietillverkning men bilindustrin annonserar att fler

bilmodeller är på gång. Flera modeller visas än så länge endast som prototyper på mässor och för utvalda journalister. En fråga man ställer sig är om ”Internet i bil” är teknikfrosseri eller om det finns någon nytta med tjänsten? Rapporten analyserar och försöker ge svar på det.

Eftersom det inte fanns någon möjlighet att granska och provköra bilar i verkligheten grundar sig denna rapport på en framtidsstudie. En framtidsstudie kan använda tre olika tekniker, nämligen prognoser, scenario och/eller expertråd (Institutet för framtidsforskning 2002).

Författarna bedömde att scenario passade bäst för att belysa frågeställningen. Mer detaljerad beskrivning finns under rubriken Metod.

1.2 Problemformulering

Huvudmålet med rapporten är att ge svar på om Internetuppkoppling i bil är teknikfrosseri eller om det finns något nytta med tjänsten?

För att kunna ta ställning till det ställs följande tre frågeställningar:

1. Hur har olika biltillverkare löst Internettjänsten? Vilka likheter respektive olikheter finns.

2. Hur kan en användare se ut och vad nyttjar han/hon systemet till? Hur kan ett tänkt framtidsscenario se ut?

2

Förklaring v.g. se Ordlista Appendix 1.

3. Hur kan utvärdering ske? Kan traditionella utvärderingsmetoder för användbarhet användas eller ställer mobiliteten andra krav? Hur kan ett användbarhetstest se ut?

Dessa frågeställningar kommer i följd och för att kunna få svar på dem, måste man stegvis gå igenom frågeställningarna. För det första måste man se vad det finns för lösningar på

marknaden. Baserat på en av beskrivningarna och tillsammans med studier inom området byggs ett framtidsscenario upp som visar hur ett nyttjande av Internettjänsten kan se ut för en användare. För att bedöma scenariots rimlighet och vilka krav ”Internet i bil” ställer på ett användbarhetstest, granskas scenariot av en fokusgrupp. Detta ger svar på vår andra

frågeställning. Av allt insamlat material samt svaren på de tidigare frågeställningarna ges ett förslag på användbarhetstest. Den tredje frågeställningen får där ett svar. Tillslut

sammanställs allt och författarna kan ta ställning till huvudfrågan: Är ”Internet i bil”

teknikfrosseri eller finns det någon nytta med tjänsten?

1.3 Syfte

Rapportens syfte är att i ett framtidsscenario visa vilka tjänster en person kan nyttja genom att ha surfmöjligheten även i bilen. Är detta en produkt som allmänheten kommer att köpa eller stannar det vid att endast innovatörerna (se avsnitt 1.5) skaffar den? Rapporten skall också ge förslag på hur ett användbarhetstest kan se ut, utifrån de krav ett mobilt system ställer.

1.4 Avgränsning

Telematiken är som tidigare nämnts ett brett område. I denna rapport undersöks som framgått endast Internetuppkoppling i bil. Rapporten visar vad den Svenska och Europeiska marknaden erbjuder samt vilka tekniker som används. USA skiljer sig både i utveckling och i

tekniklösning, de har till exempel inte samma dataöverföringsteknik som i Europa.

Undersökningen berör endast personbilar. Författarna har även avgränsat sig från speciella yrkeskategorier, där bilen utgör den centrala delen i arbetet som exempelvis taxi och transport.

De utvärderingsmetoder som undersöks är inte relaterade till webbsidornas innehåll och presentation. Rapporten kommer med andra ord inte att ta upp metoder eller program för att testa webbsidans användbarhet. Rapporten kommer att fokusera på hur handhavandet av systemet kan testas ut efter författarnas framtidsscenario.

1.5 Definition av nytta och teknikfrosseri

För att förklara vad författarna menar med teknikfrosseri och nytta kommer här en kort

beskrivning av adoptionsmodellen. Adoptionsmodellen beskriver hur olika grupper tar till sig

en ny idé, produkt eller tjänst och köper den. Kotler (2001, s. 223) delar in köparna i fem

grupper: Innovatörerna (Innovator), Tidig adoption (Early adopter), Tidig majoritet (Early

majority), Sen majoritet (Late majority) och Eftersläpare (Laggards).

· ”Innovatörerna” är de köpare som tar till sig den nya idén först. Dessa är mer mottagliga för nya idéer. Innovatörerna är ”äventyrliga”. De testar den nya idén med viss risk. Dessa har i allmänhet högre inkomst än de övriga och är även högre utbildade. De har lite påverkan på andra. 2, 5 % av köparna är innovatörer.

· ”Tidig adoption” är åsiktsledarna (opinion leaders) i samhället och tar till sig den nya idén med försiktighet. Med åsiktsledare menas att de har stor påverkan på andra. De har speciella kunskaper och färdigheter. 13, 5 % av köparna hamnar inom denna kategori.

· ”Tidig majoritet” är personer som efter noggrant övervägande accepterar idén. De tar till sig nya idéer före den genomsnittliga personen. 34 % av köparna är tidig majoritet.

· ”Sen majoritet” är skeptiska och tar till sig idén först efter att de flesta människor har testat idén. Denna grupp är lika stor som tidig majoritet d v s 34 %

· ”Eftersläpare” är traditionsbundna. 16 % av köparna är misstänksamma mot förändringar och tar till sig idén då den blivit en tradition.

Figur 1 Adoptionskurva för nya produkter/tjänster Källa: Technology Marketing Group Inc

Adoptionen startar långsamt men ökar allt mer då antalet människor tar till sig den nya idén.

Antalet köpare når en högsta punkt och faller sedan då färre icke-köpare kvarstår.

Tidslängden för varje steg är olika beroende på vilken produkt som berörs, exempelvis har cd- skivor väldigt kort livslängd och en mycket brant kurva (Kotler 2001, s. 519).

Det är viktigt att tillverkare av produkter och tjänsteföretag når åsiktsledarna när de marknadsför sin nya idé, eftersom det är de som påverkar de resterande grupperna i

adoptionsmodellen. Det vill säga, det är viktigt att nå personerna i gruppen ”Tidig adoption”.

Med teknikfrosseri menar författarna att ”Internet i bil” inte når den stora allmänheten utan

endast de få köpstarka personer som finns inom ”Innovatör”. De som är intresserade av

teknik. Kommer idén att stanna hos innovatörerna? Eller kommer ”Tidig adoption” att ta till

sig idén och påverka de andra grupperna så det med tiden blir till en allmän nytta?

Med nytta menar författarna att det är när allmänheten kan använda ”Internet i bil”, när det förenklar deras vardag, d v s när gruppen ”Tidig majoritet” köper produkten.

1.6 Disposition

Rapporten har följande disposition:

Nedan följer metodavsnittet som ger en kort inblick i vad framtidsstudie innebär.

Metodavsnittet ger också en beskrivning på hur material till rapporten framtagits. Där på följer teoriavsnittet. Tanken med teorin är att ge en inblick och en förståelse kring mobilitet och mobil användbarhet, men även ge en inblick i samhällets förändring till

informationssamhället. Efter teorin börjar vi att svara på våra frågeställningar en efter en.

Först redovisas fyra olika bilmodellers lösning på Internetuppkoppling. Bilmodellerna belyser olika angreppssätt på lösningarna. Därefter kommer framtidsscenariot som beskriver hur ett användande skulle kunna se ut, utifrån den forskning som gjorts inom området. För att bland annat bedöma scenariots rimlighet har en fokusgrupp granskat det. Fokusgruppen består av personer från ”Tidig adoption”. De får också svara på om det själva kan tänka sig köpa systemet. Fokusgruppens reflektioner och kommentarer redovisas vidare i rapporten. Utifrån scenariot, fokusgruppens synpunkter och teorin ges ett förslag på hur ett användbarhetstest skulle kunna utformas och genomföras, med hänsyn till de krav ett mobilt användande ställer.

Detta är ett sätt att utvärdera tjänsten. Rapporten avslutas med en diskussion samt en slutsats som svarar på huvudmålet.

2 Metod

Som tidigare nämnts grundar sig denna rapport på en framtidsstudie, eftersom det inte fanns någon möjlighet att provköra bilar i verkligheten. Framtidsstudier har använts främst inom försvarsmakten och offentligförvaltningen men under de senaste 20 åren har framtidsstudier även spritt sig till näringslivet (Kairos Future AB). Institutet för framtidsforskning beskriver tre olika metoder som används vid framtidsstudier och de är:

· Prognoser: Den klassiska formen av framtidsstudier. Den bygger vanligen på en framtidsbeskrivning baserat på tidigare observerade trender.

· Scenarier: En teknik som bygger på mer kvalitativa framtidsbeskrivningar av tidigare observerade trender. Scenarier har genom sin ofta öppna form den fördelen att de fungerar bra för att stimulera till debatt.

· Expertråd: Finns i flera olika varianter. Idag används ofta en expertbaserad panel som diskuterar framtiden.

I många studier kombineras de tre metoderna (Institutet för framtidsforskning 2002). Ett exempel på rapport som använder sig av scenario- och expertrådsmetoden är Spolanders rapport ”Vägen, resan och mobilen - Scenario med frågor för vägtrafik”. Spolander har i sin rapport byggt upp ett scenario om hur vägtrafiken kan se ut år 2010. Scenariot grundar han på vad som framkommit under diskussioner i olika expertråd (Spolander 2001).

Denna rapport grundar sig också på scenariometoden. Istället för expertråd används här

material som berör ämnet. Artikelsök, Mediearkivet och Affärsdata har använts för att hitta

artiklar. HTU´s bibliotek och Libris har nyttjats. Materialet på Internet har sökts med hjälp av

sökmotorerna Google och Yahoo. Material inom området användbarhet, har sökts med samma

metod. De sökord som använts i sökandet var ”Internet in car”, ”Internet i bil”, mobility, usability, informatic, informatik, Internet, telematic, telematik, olika bilmärken och kombinationer av dessa ord. Biltillverkarnas egna webbsidor har också granskats.

Viktoriainstitutets ³ och IRIS ³ konferensers publikationer har granskats. Detta för att finna resultat på skandinavisk forskning som gjorts inom området. Mycket av det material vi funnit har haft intressanta referenser som följts upp.

Eftersom informationsmängden har varit näst intill obegränsad är det svårt att göra gällande att materialsökandet skulle vara heltäckande. Koncentrationen har varit på material som publicerats de senaste åren eftersom förändringar inom tekniken sker snabbt. Det är ändå svårt att veta om artikelns innehåll är aktuell. Informationen har uppfattats trovärdig när andra källor har uttryckt likartat innehåll. Främst gäller det de tekniska artiklarna. Äldre litteratur har används inom ämnet ”användbarhetstest”. Förändringarna sker inte lika snabbt där som inom tekniken. Det insamlade materialet utmynnar i ett framtidsscenario.

Ett framtidsscenarios trovärdighet ifrågasätts ofta. Kairo Future AB nämner i sitt utdrag från boken Scenarioplanering att det behövs tre källor för att lyckas med scenario. De är

· Tillförlitliga informationskällor

· Goda analysverktyg och förmågan att använda dem

· Kreativitet, intuition och fantasi.

Material som scenariot grundar sig på har, som tidigare sagts, bedömts tillförlitligt när två författare har berört samma ämne. Inget analysverktyg har däremot använts och kan ses som en brist med rapportens metod. Det har snarare varit så att det mesta av det material som hittats och bedömts tillförlitligt och relevant har använts. Analysverktyg är viktigt att ha när en mängd olika parametrar skall vägas in som exempelvis omvärldsanalys, identifiera utvecklingsområden, strategier för att möta hot mm. Fler parametrar än vad denna rapport berör. Om författarnas kreativitet, intuition och fantasi är tillräcklig får rapportens läsare själva bedöma.

Författarna har också använt sig av en fokusgrupp ⁴ för att bedöma scenariots rimlighet, få synpunkter på val av användbarhetstest och få svar på frågan om de själva kan tänka sig att köpa systemet. Fokusgruppen bestod av lärare och personal på Trollhättan/Uddevallas Högskola. Utifrån scenariot och insamlat material har sedan ett förslag på användbarhetstest utformats.

3 Teorier

3.1 Vad är framtidens samhälle?

Dahlbom skriver i sin artikel ”Välkommen till pratsamhället” att Sverige just nu är på väg från industrisamhället till informationssamhället. Han menar att förändringen till

industrisamhället var stor och pågick i 100 år men förändringen till informationssamhället

3

Förklaring v.g. se Ordlista Appendix 1.

4

Fokusgrupp beskrivs i samband med att gruppens reflektioner redovisas.

kommer att vara mer omfattande och gå snabbare (Dahlbom 1997, s. 3). Vad innebär då att leva i ett informationssamhälle?

Arbetssätt kommer att genomgå stora förändringar. Internet möjliggör för människor över så gott som hela världen att få kontakt med varandra. Istället för att söka information i

pappersmedia kan man få aktuell information direkt på nätet av exempelvis experter, författare, läkare mm. Samhället blir mer fokuserat på kundförhållande än på

dokumenthantering som tidigare dominerade. Tjänster som vård, underhållning, information och försäljning kommer att öka (Dahlbom 1997, s. 7). Tjänsteutövning kommer inte att bedrivas i speciella hus, utan där människorna finns och när de själva önskar. Samhället går mot att producera tjänster istället för produkter. En grundsten vid tjänsteutövning är

kommunikation, därför går samhället till ett mer och mer ”pratsamhälle”.

Industrisamhällets efterfrågade kompetenser som punktlighet, disciplin och lydnad kommer minska i efterfrågan. Däremot kommer kompetenser som förmåga att kommunicera, ta initiativ, klara ett högt tempo och vara nätverkande att vara önskvärt (Dahlbom 1997, s. 7).

Arbetet utförs inte vid någon särskild tid, det finns ingen arbetstid. Arbetsformen är samtalet och det finns ingen särskild arbetsplats, däremot mötesplatser. Mötesplatser som kan vara på Internet. Men de bästa mötesplatserna är dock fortfarande vanliga rum. Detta innebär att behovet för resande kommer att öka i ”pratsamhället” (Dahlbom 1997, s. 12).

Samtidigt som samhället går mot ett mer och mer pratsamhälle där mötet är viktigt, utvecklas mobiltelefonernas funktioner och dess användande ökar. Dessa två saker borde innebära att människans mobilitet också ökar.

3.2 Vad är mobilitet?

De flesta vet vad mobilitet innebär men har svårt att med ord definiera innebörden. Det finns flera olika definitioner. Författarna till boken ”Professional WAP” menar att mobilitet är förmågan att få tillgång till information och tjänster var, hur och när som helst (Arehart et al.

2000, s. 10). Svenska Akademiens ordbok definierar mobilitet som rörlighet (1998).

Rörligheten kan ske på tre olika sätt enligt författarna Braa, Sørensen och Dahlbom (2000, s.

140 -142). De har delat upp dem i vandrande, besökande och resande.

Figur 2 Tre typer av mobilitet

Källa: Braa, Sørensen & Dahlbom, Bo (2000, s. 141)

Resande: innebär att man förflyttar sig från en plats till en annan i ett fordon. Och det är just denna typ som vi behandlar i den här rapporten. Ett exempel är en resande säljare som förflyttar sig från en klient till en annan eller semesterfiraren som reser runt i Europa.

Personen kan antingen köra fordonet själv eller vara passagerare.

Besökande: innebär att man är på en plats en viss tid innan man förflyttar sig till ett annat ställe. Till exempel en vikarierande lärare som föreläser några dagar på en skola eller en forskare som besöker ett annat universitet.

Vandrande: innebär att man tillbringar en större tid med att vandra runt. Med detta menas att man vandrar runt lokalt i en byggnad eller område. Till exempel IT-supporter i en

organisation som spenderar mycket tid till att vandra runt i byggnaden och hjälpa personer.

Resande, besökande och vandrande förfinas ytterligare i Smith-Berndtsson & Åströms rapport

”Mobila tjänster för barnfamiljer” (1999, s. 7-8). Smith-Berndtsson & Åströms indelning beror på rörelsen och vilket kommunikationsbehov som finns, samt vilken relation man har till målet och vägen dit. Det är sambandet mellan dessa som avgör vilken typ man är. De tre typerna är nomad, pilgrim och turist. Eftersom denna rapport berör människor i rörelse med olika kommunikationsbehov följer även ”Internet i bil” Smith-Berndtssons och Åströms indelning.

Här följer en kort beskrivning av de tre olika typerna:

Nomaden: Nomaden är oförutsägbar. Målen avgörs på vägen och kan skifta snabbt.

Nomaden kan inte förlita sig på existerande infrastruktur och beteendet tar sig uttryck i resan, nätverket ⁵ och mötesplatsen. De tjänster som efterfrågas är sådana som stödjer handling som är svåra att planera i förväg, men även tjänster som eftersträvas är tjänster som är orienterad mot problemlösning. Kommunikationen som eftersträvas är nätverksorienterad, men även informationshämtning är en viktig del.

Figur 2 Nomadens mobilitet

Källa: Smith-Berndtsson & Åström (1999, s. 7)

5

Nätverk: ett nätverk är en sammankoppling av två eller flera datorer så att de kan kommunicera med varandra.

Pilgrimen: rör sig från ett mål till ett annat och rörelsen är delvis förutsägbar. Det är eftersträvansvärt med kommunikation och information som bidrar till att målet uppnås.

Tjänsterna efterfrågas först när händelser avviker från det förutsägbara.

Figur 3 Pilgrimens mobilitet

Källa: Smith-Berndtsson & Åström (1999, s. 8)

Turisten: är upplevelse- och underhållningsorienterad. Personen är också oförutsägbar. Han vill bli överraskad och ser ofta det oförutsedda som en utmaning och inte som ett problem.

Han söker sig gärna till platser som ingen annan söker sig till. Personen är inte nätverkande.

Tjänsterna som efterfrågas ska vara lokalt anpassade och snarare nöjes- än nyttoinriktade.

Turisten vill inte prenumerera på ett förväntat innehåll utan ett oväntat.

Figur 4 Turistens mobilitet

Källa: Smith-Berndtsson & Åström (1999, s. 9)

3.3 Vad är användbarhet?

Författarna kommer att utgå från Jacob Nielsens teorier om användbarhet. Nielsens teorier tycks vara grundläggande. Flera av de böcker som författarna tagit del av refererar till Nielsens teorier.

Från början användes termen ”user friendly” - användarvänlig när man talade om

datorsystemen, men Nielsen (1993, s. 23) är emot denna term av flera orsaker. För det första att datorerna för användaren inte behöver vara ”vänliga” mot dem, de behöver bara en maskin som inte står i vägen för deras arbete. För det andra att olika användare har olika behov och ett system som är ”vänligt” för den ene är kanske inte det för den andre. Därför använder Nielsen termen ”usability”. Det är svårt att hitta någon bra svensk översättning till det

engelska ordet ”usability”. Enligt Nordstedts lexikon (2000) kan ”usability” översättas med – användbarhet. En produkts användbarhet beror på användarens upplevelser om produkten.

Genomgående i denna rapport kommer vi därför att använda oss av ordet användbarhet.

Två olika ord förekommer flitigt i den engelska litteraturen och de behöver en närmare förklaring. Orden är ”usability engineering” och ”usability testing”. Det är en viss skillnad mellan ordens innebörd. ”Usability engineering” är när användarcentrerad design används i produktutvecklingen. Användarcentrerad design fokuserar på användarna, uppgifterna och miljön. ”Usability testing” är när användarens användning av en produkt observeras (Barnum 2002, s. 9).

Nielsen delar i sin bok in användbarheten i fem olika definitioner (1993, s. 26-37). Alla dessa fokuserar på användaren, och inte på produkten. Det är med dessa definitioner ett

utvärderingstest vill ge svar på.

1. Lärbart: Detta är den mest grundläggande delen i användbarheten enligt Nielsen.

Lärbarhet innebär att systemet skall vara lätt att lära sig. Användaren skall snabbt komma igång med sitt arbete i det nya systemet. De flesta börjar använda systemet innan de kan alla finesser och lär sig resten efter hand. Hur mycket tid användaren vill avsätta till inlärning, beror på vilka fördelar systemet för med sig för

arbetsuppgifterna. Ju mer fördelar systemet medför desto mer inlärningstid är användaren villig att avsätta.

2. Effektivt: Effektivitet innebär att systemet skall vara effektivt för användaren att nyttja. Nielsen menar att när användaren har lärt sig systemet skall det medföra ökad effektivitet av arbetet. En anledning till att användaren använder systemet.

3. Minnesbart: Systemet skall vara lätt att komma ihåg. Användaren skall lätt komma ihåg och inte behöva lära sig allt från början igen fast det varit en tid sedan han använde det.

4. Fel: Systemet skall ha en låg fel frekvens. Fel definieras som en handling vilket inte

överensstämmer med det tänkta målet. Användaren skall göra få fel när han använder

systemet och om det blir fel skall det lätt gå att åtgärda. Katastroffel får absolut inte förekomma.

5. Tillfredsställelse: Systemet skall vara trevligt att använda och göra användarens behov tillfredsställda. De skall helt enkelt tycka om det. Användarens behov är olika beroende på vilket typ av system som används ex. spel, ordbehandlingsprogram.

Användarens inställning till datoranvändande påverkar också tillfredsställelsen. Ju mer kontroll användaren upplever de har över systemet ju mer positivt inställda är de till datoranvändande. Tillfredsställelse är det som är svårast att testa. Tillfredställelse är ju en subjektiv upplevelse av användaren.

För att få svar på ovanstående fem punkter kan man generellt säga att ett användbarhetstest bör innehålla följande delar (Dumas & Redish 1999, s. 22):

1. Testets huvudmål är att visa produktens användbarhet. Varje test behöver ha specifika mål som tas i beräkningen vid planeringen av testet.

2. Deltagarna i testet är verkliga användare.

3. Deltagarna utför verkliga uppgifter.

4. Testteamet observerar och spelar in vad deltagaren säger och gör.

5. Testteamet analyserar det insamlade materialet, diagnostiserar de verkliga problemen och ger rekommendationer på förändringar i produkten.

Vilket test man sedan använder beror bland annat på var i produktionsutvecklingen man befinner sig och som nämns ovan vad man har för mål med testet. Enligt Nielsen baseras alla användbarhetstest på fyra olika tekniker (1993, s. 17). De fyra grundteknikerna är:

1. Observation av användaren och de uppgifter de utför. Observationer kan bestå av intervjuer, loggdata på ex knapptryckningar m.m.

2. Scenario ⁶ byggs exempelvis upp kring de uppgifter som skall utföras på produkten, prototypen. Scenario kan användas till annat också som vi kommer att se längre fram i rapporten.

3. ”Tänka högt” innebär att användaren berättar högt om sin tankar för observerarna eller kameran som fångar allt vad användaren gör (Barnum 2002, s. 235).

4. Heuristik utvärdering kontrollerar att designen för användargränssnittet följer de riktlinjer som finns. Nielsen omnämner i sin bok tio grundläggande regler för användargränssnittdesign (Nielsen 1999, s. 20).

Varje basteknik har olika varianter och teknikerna kan också kombineras med varandra.

Tekniken observationer, ingår i nästa alla tester. ”Tänka högt” är också en populär teknik. En överskådlig sammanställning på olika tester har James Hom (1998) på sin webbsida. Några av de metoder han tar upp redovisas i tabell 1. Metoderna är kopplade till när i

produktionsutvecklingen de kan användas.

6

Utförligare beskrivning på scenario finns under rubriken scenario i resultatdelen.

Tabell 1 Exempel på olika användbarhetstester

Tidpunkt i utvecklingsfasen Exempel på metod Allra först i produktutvecklingen,

(undersökning av den tänkta marknaden)

Etnologiska studier

Intervjuer med tänkta användare Under själva produktutvecklingen Heuristisk undersökning

Användare/utvecklare går tillsammans

igenom produkten ⁷ (Pluralistic Walkthroughs) Testning på färdig produkt ”Tänka högt”

Grupparbete ⁷ (Co-discovery method), Frågeprotokoll ⁷ (Question asking protocol) Registrering av tid/fel ⁷ (Performance measurement).

Metoderna för färdiga produkter kommer nedan att beskrivas noggrannare.

”Tänka högt” Genom att ”tänka högt” låter användaren observeraren ta del av vad han/hon gör och varför denne gör på detta vis. Det gör det lätt att identifiera vanliga missförstånd (Nielsen 1999, s. 18-19). Enligt Nielsens (1999, s. 19) studier så visar sig ”tänka högt”

metoden vara effektiv för att utvärdera användbarhet och även med primitiva experiment är det lätt att hitta användbarhets problem. Under testet berättar användare alltså sina tankar, känslor och åsikter (Hom 1998).

”Grupparbete” Två användare gör testet tillsammans. Fördelen med detta är att det efterliknar en arbetssituation. De flesta har någon på arbetsplatsen att fråga om hjälp. Två personers samarbete kan också ge en större insikt på de uppkommande problemen än en person (Hom 1998).

”Frågeprotokoll” Testaren ställer direkta frågor till användaren medan denne utför uppgifter på produkten (Hom 1998).

”Registrering av tid/fel” Både tiden det tar för användaren att utföra olika uppgifter och antalet fel räknas i denna metod. Metoden används ofta när två likartade funktioner skall jämföras exempelvis vid benchmarking (Hom 1998).

4 Vad erbjuds på bilmarknaden?

För att få svar på vår första frågeställning; hur olika biltillverkare har löst tjänsten, visas här några lösningar. Både Volvos och Saabs Internetsystem presenteras i rapporten fast de är väldigt lika. I Sverige tillverkas endast två bilmärken så det kan vara intressant att se vad de båda erbjuder marknaden. Rapporten tar också upp två andra bilmärken med andra tekniska

7

Fri översättning av författarna.

lösningar. Eftersom tjänsten är i utvecklingsstadiet är det svårt att få de absolut senaste lösningarna. Rapporten försöker därför inte täcka alla olika varianter utan endast ge en kort inblick i några bilmärken.

4.1 De två svensktillverkade bilarna

Båda tillverkarna kommer att sälja sitt Internetsystem som tillbehör, som ett komplement till bilarnas övriga system; navigationssystemet, den integrerade telefonen och radion mm. Volvo startar försäljningen av Interactive, som de kallar systemet, nästa år till sin XC90 modell (Larsson 2002). Saab kommer att som ett nästa steg införa systemet i sin nuvarande Infotainmentserie, troligen någonstans inom 1 till 3 år ⁸ . Båda biltillverkarna har placerat skärmen på instrumentbrädan mellan förar- respektive passagerarsätet. Saab har en 5,8 tum färgskärm en bit ner på panelen och Volvo har en 6,5 tum skärm som sänks ner i

instrumentpanelen när systemet inte används. Med Internetsystemets hjälp kan man skicka och ta emot E-post och surfa på Internet med en Webbläsare. Saab erbjuder också WAP ⁹ . Uppkopplingen till Internet kommer att ske med den integrerade GSM ⁹ -telefonen. Saab kommer att använda GPRS ⁹ -teknik för själva informationsöverföringen. I Volvos bilar blir det endast tillåtet att surfa när bilen står stilla (Volvo). Saab arbetade på flera olika alternativ och kunde i nuläget inte avslöja den slutliga lösningen ⁷ . Nedan följer bilder på Volvos (bild 1-2) och Saabs (bild 3-4) system.

Bild 1 Volvos interiör Källa: Volvo

Bild 2 Volvos 6,5" skärm Källa: Volvo

8

Patrik Lundblad sektionschef för Infotainment Saab, telefonsamtal den 20 okt 2002.

9

Förklaring v.g. se Ordlista Appendix 1.

Bild 3 Saabsnavigationsvy Källa: Saab

Bild 4 Saabs meny Källa: Saab

4.2 Andra tekniklösningar

Mercedes Benz har visat en prototyp som de kallar ”Internet Multimedia on Wheels”.

Skärmen är precis som på de svensktillverkade bilarna placerad i mitten av instrumentpanelen (bild 5). Genom röststyrning ska man kunna ringa upp Internetbaserade tjänster. Man ska kunna få tillgång till nyheter, röstmail, email, aktiekurser, väderinformation, resrelaterad information som t ex restaurangguider och sevärdheter. Allt detta ska alltså kunna nås genom ett ”handsfree” - gränssnitt, det vill säga genom röststyrning. Bilen har också en egen IP- adress (Mercedes Benz 2000).

Bild 5 Skärmen på instrumentpanelen Källa: Mercedes Benz

I baksätet ska passagerarna få tillgång till olika multimedieprogram. Det ska även få tillgång till alla typer av Internettjänster som t ex Internet-spel, Web information som t ex information om städer och historiska platser som man passerar förbi. Skärmarna i baksätet är placerade på framsätets två nackstöd (bild 6). Tangentbord ska finnas i baksätet för passagerarna

(Mercedes Benz 2000).

Bild 6 Skärmarna i baksätet Källa: Mercedes Benz

Uppkopplingen i ”Internet Multimedia on Wheels” kommer att ske med UMTS ¹⁰ teknik. När bilen kommer över en hastighet på 6 km/h stängs skärmen på instrumentbrädan av på grund av säkerhetsskäl (3G 2002).

Volkswagen har gjort en helt annan typ av lösning med hjälp av PDA. I Tyskland erbjöd Volkswagen sina kunder bilmodellen eGeneration Golf. Den första serietillverkade bilen med Internetuppkoppling (Automotive Intelligence 2001). Bilen har sålts i en begränsad upplaga och försäljningen avslutades nu i och med månadsskiftet augusti/september 2002.

Volkswagen använder en PDA som sätts fast i en hållare på instrumentbrädan (bild 7). PDAn är sammankopplad med bilens mobiltelefon. Mobiltelefonen är placerad mellan framsätena.

Från PDAns pekskärm kan olika funktioner väljas (bild 8). Volkswagen erbjuder väder- och navigeringstjänster samt information om det aktuella trafikläget i Tyskland (Volkswagen a).

Det finns naturligtvis också möjlighet att ringa från PDAn.

Bild 7 VW montering av PDA Källa: Automotive Intelligence (2001)

Bild 8 VW PDA huvudmeny Källa: Volkswagen

10

Förklaring v.g. se Ordlistan Appendix 1

Volkswagens samarbetspartner MSN och Gedas har också utvecklat en speciell mobilservice tjänst som kan nås från Internet dock inte från PDA lösningen. Tjänsten erbjuder funktioner som är knutna till bilresan exempelvis hotell och restauranger, mobileoffice mm (Volkswagen b).

5 Scenario

För att få svar på vår andra frågeställning; hur en användare kan se ut och vad man kan använda systemet till, har ett framtidsscenario byggts upp. Framtidsscenariot tar inte upp eventuella tekniska brister som kan förekomma, som exempelvis dålig täckning av 3G. Den baserades på en av de fyra bilmodellernas lösning och även på de artiklar och rapporter som studerats. Scenariot strukturerades efter de tre tillstånden; nomad, pilgrim och turist enligt Smith-Berndtsson och Åströms teorier om mobilitet. Första avsnittet beskriver hur en nomad kan använda systemet. Efterföljande avsnitt skildrar pilgrimens behov och aktiviteter, därefter beskrivs vad turisten kan använda systemet till. Detta för att visa att det kan finnas skillnader mellan behoven av tjänster, beroende på de olika tillstånden.

5.1 Vad är scenario

Hur ett scenario redovisas är olika. Spolander har t ex i sin rapport ”Vägen, resan och mobilen - Scenario med frågor för vägtrafik” beskrivit hur olika miljöer kan se ut 2010 (2001). Denna rapport använder sig av John Carrolls definition av ett scenario. John Carroll menar att ett scenario karaktäriseras av två element ”förutsättningar” och ”aktörer”. Förutsättningar innebär miljön där scenariot äger rum, exempelvis bilen eller produkten. Aktörer är de personer som förekommer i scenariot. Det måste vara minst en aktör men kan vara flera. Varje aktör i scenariot måste ha ett mål. Målet svarar på frågan ”Varför hände denna historian?”

Handlingen i scenarierna består dels av händelseförlopp och handlingar och dels av saker som aktörerna gör och saker som händer dem. Dessa händelser kan underlätta, försvåra eller vara betydelselösa för målet. Scenariots mål kan ofta ändras beroende på handlingarna och händelserna (2000, s. 46-47).

5.2 Framtidsscenariot - En dag i Lottas vardag

För att få med många tänkbara användarsätt av Internetsystemet i framtidsscenariot blir det ett väldigt extremt dygn, som under normala fall händer under en längre period.

Lotta är 36 år och bor i ett hus ett par kilometer utanför Uddevalla, tillsammans

med Lars och sonen Jesper. Lotta arbetar som säljare på läkemedelsföretaget

Alvon, och kontoret finns i Göteborg. Lars som snart är fyrtio år är webbdesigner

och jobbar mycket hemifrån. Jesper är tretton år och hans stora intressen är musik

och hockey. Favoritlaget i hockey är Färjestad. Lotta tillbringar mycket av sin

arbetstid i bilen eftersom hon är säljare. Lotta är även mycket intresserad av

teknik och därför har hon och Lars en Mercedes, med den senaste tekniken i. Vi ska nu få följa en ganska extrem dag för Lotta och just idag är det fredag.

Nomaden är som tidigare sagts oförutsägbar. Målen avgörs på vägen och kan skifta snabbt.

Detta stämmer väl överens med den förmiddag Lottas får. Flera nya saker inträffade,

exempelvis trafikolyckan och återbudet, vilket förändrade målet. Nomadens kommunikation eftersträvar precis som Lotta information från olika nät, företagets nät och Internet. Många av de tjänster som Lotta använder är precis som i nomaden svåra att planera i förväg, exempelvis bokning av restaurang och hotell.

Nomad

Idag har Lotta tänkt stanna till på kontoret i Göteborg, innan hon ska fortsätta ner till två kundbesök i Varberg. Arbetet börjar redan på vägen ner med att hon får sin kalender uppläst en sista gång för att inte missa något under dagen. Hon får även e-posten uppläst, och idag var det bland annat ett återbud från en kund som hon skulle träffa senare på dagen. Det passade Lotta mycket bra idag eftersom hon planerat en helg tillsammans med Jesper, och då kanske kan komma iväg tidigare från jobbet. När hon ändå är inloggad på e-posthanteraren passar hon på att skicka ett email till kontoret. Med hjälp av röststyrning dikterar hon ett email för att be kontoret avbeställa bordet på restaurangen som de skulle äta på. Det kommer även ett besked från H & M, att hon har ett paket att hämta på posten. När Lotta närmar sig Göteborg hamnar hon i köerna från en trafikolycka i Tingstadstunneln.

Egentligen borde navigationssystemet ha varnat för köbildningen men olyckan har precis inträffat. På grund av olyckan beslutar hon att köra direkt till Varberg istället för till kontoret.

Lotta har en prenumeration på Dagens Nyheter och Bohusläningen och brukar få dem upplästa på vägen till arbetet. Hon har där lagt upp en profil på vad hon är intresserad av i tidningen. I nuläget är det nyheter, sport och väder. När hon kommer fram till Varberg och parkerat bilen hämtar hon lite information från Alvons interna nät om den nya kunden, Idrottsläkarna i Malmö. Detta för att vara väl förberedd. Väl framme i Varberg lämnar Lotta bilen och beger sig till mötet med Idrottsläkarnas representant, Åke Modig.

Mötet går strålande och kunden blir mycket nöjd med vad Alvon har att erbjuda.

När Lotta kommer ut till bilen efter mötet fyller hon i den färdiga mallen för

beställning och skickar iväg till kontoret. Lotta kollar även e-posten. Nu var det

ett email från Jesper. Han behöver pengar till att betala en skolresa som han ska

åka på nästa vecka. Det hade visst både Lars och Lotta glömt, men som tur är kan

hon göra en överföring till honom. Precis när hon ska åka tillbaka till Göteborg,

springer Åke efter henne och undrar om hon har tid att äta lunch. Det passar ju bra

eftersom hon fick eftermiddagen avbokad. Hon kollar upp vad det finns för

restauranger i området och bokar ett bord på en av restaurangerna. Åke tycker

Varberg verkar vara en trevlig stad och eftersom hans fru arbetar i Halmstad, inte

långt därifrån, bestämmer han sig för att överraska sin fru och hör om inte Lotta

skulle kunna boka ett hotellrum åt dem. Inga problem tycker Lotta och bokar ett

hotellrum på ett fint hotell vid vattnet för paret. Hotellvistelsen betalar givetvis

Alvon. Lotta passar även på att boka hotell för henne och Jesper i Karlstad.

Efter lunchen kollar hon innan hon startar bilen om några nya e-postmeddelande har anlänt. Nu har det kommit email från Lars. Lars har insett att han kommer bli ensam i helgen och utan bil, så han skickar en lista på matvaror som han skulle vilja Lotta handlade på vägen hem. Lotta kompletterar listan och skickar iväg den till mataffären hemma med ett klockslag när hon kommer och hämtar varorna.

Lars skickar också en bild på en ovanlig växt som han har sett i en tidning. Lotta kollar upp vart växten kan finnas och ser att den finns på en plantskola med stort sortiment, strax utanför Göteborg. Vad bra då kan Lars pyssla med det i helgen, tänker Lotta och beger sig till plantskolan.

Under resan hem sker inget oförutsett. Lotta rör sig från ett mål till ett annat. Pilgrimen rör sig från ett mål till ett annat och är delvis förutsägbar. Det är eftersträvansvärt med

kommunikation och information som bidrar till att målet uppnås, till exempel ett

navigationssystem. Tjänsterna efterfrågas först när händelser avviker från det förutsägbara.

Pilgrim

Mycket nöjd med besöket på plantskolan styr hon kosan mot Uddevalla. Under resan upp får hon resten av nyheterna upplästa och hör hur vädret ska bli under helgen. Lotta passar på att kolla kalendern för nästa vecka om kontoret har lagt in några förändringar. Innan hon kommer hem tar hon vägen förbi mataffären och hämtar den beställda maten. Lotta åker även till posten och hämtar paketet.

Lottas och Jespers behov kommer nu precis som turistens vara, upplevelse- och

underhållningsorienterade. De har inte planerat något i förväg utan planerar aktiviteter på vägen till Karlstad. Tjänsterna som de efterfrågar är lokalt anpassade och mer nöjes- än nyttoinriktade, vilket stämmer väl överens med turisten.

Turist

När Lotta kommer hem står Jesper ivrig och väntar på henne. Efter en liten stund sitter hon i bilen igen, denna gång på väg till Karlstad med Jesper. Lotta undrar vad Jesper vill göra under helgen, och Jesper utbrister med en gång att han vill se på hockey. Lotta undrar om Färjestad har någon hemmamatch under helgen.

Naturligtvis har de det, mot Frölunda idag. Jesper hoppar bak till baksätet för att kunna surfa medan Lotta kör. Jesper bokar biljetter till dem och passar på att läsa de senaste nyheterna om hans favoritlag på deras hemsida. Jesper tittar även på Karlstads turistinformation. Där får han se att the Ark, som han vet att Lotta tycker är bra, spelar i Mariebergsskogen på lördagen och föreslår att de ska gå dit för där finns det ju tivoli också. Lotta nappar på det och ber honom boka biljetter även dit. När de kommer fram till Karlstad försöker de ringa till Lars men han svarar inte så de skickar ett email istället och säger att resan har gått bra. Lotta parkerar bilen i hotellets garage och resten av kvällen tillbringar de till fots.

5.3 Vilka fakta grundar sig scenariot på

Lotta tillbringar mycket tid i bilen och hon behöver information både från företagets intranät

och från Internet. Detta kan vara en tänkt användare. Hon skulle kunna arbeta effektivare och

utnyttja sin tid i bilen med hjälp av surfmöjligheten. Bilresan kan annars ses som outnyttjad

tid. Lotta skulle med andra ord ha nytta av en sådan tjänst. Genom att ha röststyrning och få

informationen uppläst ¹¹ kan hon fortsätta att köra. Röststyrning får ur trafiksäkerhetspunkt en del kritik. Marc Newman säger att röststyrningen inte är helt säkert därför att användaren måste vara mycket bekant med systemet. Röststyrning kräver att man vet hur systemet fungerar. Om man inte kommer ihåg hur man ska göra för att t ex få sin e-post uppläst eller om man inte vet var i systemet man är, finns det risk att föraren blir distraherad och frustrerad.

Därför är det viktigt att lägga ner mycket tid på att göra ett system som är användarvänligt och lätt att komma ihåg. Det är också viktigt att det inte uppkommer fel i röststyrningen, som tar koncentrationen från trafiken. Allt som upptar förarens intresse än bilkörningen är en risk säger professorn Frank McKenna som intervjuats i Newmans artikel. Vidare påpekar

McKenna att bara handlandet att prata medan man kör är en farlig risk som gör att föraren blir distraherad (Newman 2002). Skulle surfning endast vara tillåten när bilen står still skulle tidsvinsten inte bli så stor. Konkurrensen från andra produkter som exempelvis PDA skulle bli större.

Vid stillastående skulle skärmen kunna användas, men att läsa direkt på skärmen har också sina svårigheter. Barnum skriver att det går 25 % långsammare att läsa på skärm och att det är mer ansträngande för ögat. En fördel skulle kunna vara att man vid surfning inte läser så noggrant. Barnum menar att vid surfning är användaren väldigt målinriktad och letar efter någon specifik information. Användaren skummar, skannar över skärmen i sitt letande efter den specifika informationen (2002, s. 368-369). Detta kräver dock bra navigations- och scrollningsverktyg på små skärmar. Den största nackdelen är väl att man måste stå still med bilen.

Eftersom det är ett framtidsscenario finns det tjänster som eventuellt kan komma att finnas i framtiden Till exempel får man i nuläget inget meddelande från posten när ens paket finns för avhämtning. Inom några år kommer det säkerligen att finnas nya tjänster speciellt anpassade för ”Internet i bil”. Många företag arbetar på att utveckla sådana tjänster till exempel företaget AutoCom som till viss del ägs av Telia (Svenska Nyhetsbrev 2001). Det är många bitar som måste stämma överens för att mobila tjänster ska kunna slå igenom på bred front. Högre överföringshastigheter och standardiseringar är två faktorer som spelar stor roll för

genomslagskraften menar Magnus Ohlsson i sin artikel ”Här utvecklas framtidens intelligenta fordon” (2001). I samma artikel säger VDn på företaget Sigma, att det är viktigt att

infrastrukturen är i fas, att alla involverade i branschen - fordon, telekom, data och elektronik - kommer fram till en gemensam standard. Tekniken måste bli användbar oberoende av i vilken bil och i vilket land användaren befinner sig.

Barnfamiljers behov av mobila tjänster har undersökts av Smith-Berndtsson och Åström (1999, s. 64-65). Deras slutsats var att det är främst vid långresor som ett behov finns. Under de korta dagliga resorna vill de flesta föräldrarna prata med sina barn istället för att surfa, vilket även belyses i scenariot.

11

För att få en inblick i hur en talsyntes låter kan man gå in på Arbetsförmedlingens hemsida.

Arbetsförmedlingen har t o m november 2002 på försök att läsa upp platslistor och platsannonser

(Arbetsförmedlingen).

6 Fokusgrupp – ett sätt att utvärdera scenariot

6.1 Fokusgrupp

Genom att använda sig av fokusgrupper kan man tidigt i ett projekt utvärdera koncept med hjälp av representativa användare. En fokusgrupp bör bestå av 6-9 användare som

tillsammans öppet diskuterar innehållet. Före sammankomsten ska en guide skrivas om ämnet man ska diskutera och målet man vill få fram med mötet. Gruppen leds av en person som ser till att diskussionen flyter på, håller sig inom ämnet och att alla deltagarna får komma till tals.

Från användarnas synvinkel ska sammankomsten kännas naturlig och relativt ostrukturerad, men ledaren ska se till att den skrivna guiden följs och att en deltagare inte är alltför

dominerande. Efter mötet ska ledaren skriva en kort rapport som summerar hur stämningen var i gruppen (Nielsen 1993, s. 214-216).

En fördel med fokusgrupp är att de tar ofta fram användarens spontana reaktioner och idéer.

Nackdel med dessa är att informationen tenderar till att ha låg validitet, och för att det ska bli någorlunda representativt behöver man ha mer än en fokusgrupp. Det kan även vara svårt att analysera informationen (Nielsen 1993, s. 214-216).

6.2 Vår fokusgrupp och resultatet av mötet

Vi har valt att använda fokusgrupp trots att det oftast används tidigare i ett projekt. Detta för att deltagarna ger sina spontana reflektioner och att det är ett tidseffektivt sätt att få

synpunkter. Vår fokusgrupp bestod av personal på högskolan i Trollhättan/Uddevalla. Deras uppgift var att granska framtidsscenariot och ge synpunkter på om det var rimligt. De arbetar under avdelningen Informatik och Matematik. Dessa personer kan relateras till ”Tidig

adoptions” gruppen i adoptionskurvan eftersom de har bred kunskap inom teknik- och informatikområdet. Eftersom det är en ny idé som ännu inte finns ute på marknaden så är det intressantast att fokusgruppen består av ”Tidig adoption”. För att de ska bli en allmän nytta krävs det att denna grupp tar till sig idén. Det är ju just denna grupp som påverkar de övriga grupperna.

Före mötet gjorde rapportförfattarna en guide, innehållande önskemål på de frågor som skulle tas upp under sammankomsten samt målet med själva mötet (se appendix 2). För att få

struktur på diskussionen utsågs en av författarna till ledare för mötet. Ledarens uppgift var att se till att samtliga frågor diskuterades. Hela mötet bandades och skrevs ut. Sex deltagare var inbjudna men två stycken fick förhinder strax innan sammankomsten. Författarna valde att fortsätta trots de sena återbuden, eftersom både författarna och de närvarande deltagarna hade avsatt tid till mötet. Det hade säkerligen också varit svårt att få fram en ny lämplig tid när alla kunde. De fyra deltagarna fick en skriftlig introduktion till scenariot när de anlände till

sammankomsten. De fick ungefär femton minuter på sig att läsa igenom scenariot. Deltagarna fick också förutom själva scenariot tre frågeställningar att fundera över under tiden de läste igenom scenariot. Detta för att öka validiteten.

De tre frågorna var:

1. Är scenariot rimligt?

2. Skulle Ni ha nytta av Internet i bil?

3. Ställer ”Internet i bil” specifika krav på användbarhetstest?

Stämningen i gruppen var avslappnad och naturlig. Alla kom till tals men vissa diskuterade mer än andra.

På frågan om scenariots trovärdighet, tyckte deltagarna att scenariot var rimligt och trovärdigt i en framtid eller i en snar framtid. De olika tjänsterna i systemet var realistiska och

trovärdiga. De påpekade att det krävs ytterligare en bit att gå för att få ett bra fungerande system och det krävs även att användarens behov av tjänster analyseras. I nuläget ligger ju tekniken en bra bit före utvecklingen av tjänster och mjukvara.

”Det känns ju inte som orealistiskt tycker jag inte det är ju mycket väl en tänkbar framtid att det är så. Det som så att säga att … att det verkligen slår igenom med att alla typer av tidningar, biljettförsäljning osv. så att säga har fungerande rutiner system som man kan hantera detta igenom osv. det kräver att införa struktur i bandbredd, mobiler”

En annan persons kommentar från gruppen löd så här:

”Ja jag håller nog med det som är sagt att de tjänsterna som beskrivs… de skulle kunna ha en mycket trovärdigt i en ganska snar framtid…”

Nästa fråga var om deltagarna skulle ha någon nytta med ett sådant här system.

Gruppdeltagarna svarade följande; att vid längre turer i bilen skulle man ha nytta av det och om man är en person som reser väldigt mycket, t ex försäljare. En annan deltagare tyckte att det skulle vara bra om barnen kunde använda dator i baksätet. Men de flesta tyckte att i nuläget var det en för dyr tjänst.

”Viss nytta skulle jag ha, men jag kör ju inte så mycket bil. Men de gångerna jag är ute på en längre tur skulle jag utnyttja ett sånt här system. Absolut. Om det inte var för dyrt.”

En annan kommentar om nyttan var:

”… jag har tidigare jobbat lite grann åt det hållet, jag har rest rätt mycket i bil.

Hennes beskrivning på en arbetsdag, relaterat till tidigare arbeten jag haft så skulle jag kunna säga att jag haft en hel del nytta av det. Att man kommer in i företagets server för att hämta ner filer. Jag hade kunnat skicka e-post, jag hade kunnat titta i kundvårdssystemet. Så att det beror på vad man har för

arbetsuppgifter. Men om man är representant, jobbar med marknadsföring, försäljning ute på fältet som hon gör så skulle man kunna ha väldigt stor nytta av det.”

Tredje frågan som togs upp, var om särskilda krav ställs på användbarhetstestet. En deltagare tyckte att röststyrningen verkade vara lite krångligt. Man måste kanske ändå hålla koll på de olika menyerna med ögonen menade deltagaren. Detta kan vara en trafikfara. En annan

menade att informationen måste kunna hanteras på olika sätt. Ett E-post meddelande måste till

exempel kunna läsas visuellt på kontoret medan man i bilen får det uppläst. De menade vidare

att det ställs specifika användbarhetskrav på användbarhetstest för att kunna utvärdera

systemet ur trafiksäkerhetssynpunkt. Det är viktigt att testen utförs ute i verkligheten, som en deltagare sa:

”Om man helt plötsligt ska arbeta mer eller mindre i bilen då blir det ju mer och mer att man flyttar sig från aktiviteten att köra bil till aktiviteten så att säga på det virtuella kontoret och arbeta det är ju någonting man får testa…” ”…man skulle kunna tänka sig att testa det här i en studio att man kör på en skärm eller nåt sånt där, för att ha större kontroll på personen när man testar, men jag tror det

viktigaste är när man ska testa sånt här är att man gör det ute i verkligheten för att få med alla dom tänkbara aspekter som kan påverka”

Andra åsikter var att det kanske vore praktiskt att kunna ta med sig systemet från bilen, eller att ha någon slags dockning till bilens system. En deltagare tyckte det verkade vara lite jobbigt att behöva springa till bilen då man behövde använda datorn:

”Ja det är ju bra om man kan ta med sig systemet för det är ju lite dumt om man

… vänta lite jag ska bara springa ut i bilen och beställa hotellrum”

Många viktiga frågor och nya tankar och idéer diskuterades. Mötet tycker vi var mycket intressant och givande. Det gav oss ett bra underlag för det fortsatta arbetet med rapporten.

6.3 Syftet med fokusgruppen

Författarna har tidigare påpekat att det oftast behövs fler än en fokusgrupp i en undersökning.

Flera fokusgrupper används främst när nya produkter skall tas fram. Utvecklarna vill då få in många olika infallsvinklar, synpunkter på vad som efterfrågas och/eller önskas. Fallet är annorlunda i denna undersökning. Ett syfte med denna fokusgrupp var att bedöma scenariots rimlighet eller om författarna dragit felaktiga slutsatser av sina källor. Fokusgruppen

uppfattade framtidsscenariot som rimligt och därmed var det syftet uppnått. Ett annat syfte var att se om fokusgruppen var intresserad av att anskaffa produkten. Personerna i fokusgruppen ingår i ”Tidig adoption” och är åsiktsledare vid köp av nya produkter. Samtliga i gruppen var i nuläget inte intresserade av systemet vilket innebär att det troligtvis kommer att dröja innan

”Internet i bil” blir en allmän nytta. Fokusgrupper baserade på deltagare från ”Innovatör”

och/eller ”Tidig majoritet” skulle inte tillföra något mer i hur produkten accepteras. Det är ju

”Tidig adoption” som påverkar utvecklingen. Däremot skulle det kanske ha varit intressant med ytterligare en fokusgrupp innehållande personer från ”Tidig adoption”, för att stärka resultatet. Författarna valde dock att nöja sig med en eftersom gruppen var väldigt

samstämmiga i sin åsikt om att köpa systemet och författarna tyckte att syftet då var uppnått.

7 Implikationer för användbarhetstester

Nedan följer svar på vår tredje frågeställning; hur utvärderingen kan ske, om man kan

använda traditionella metoder eller om mobiliteten ställer speciella krav. Som framkom i

föregående avsnitt poängterade fokusgruppen vikten av att utvärdera ”Internet i bil” i sin rätta

miljö. De menade också att det var viktigt att se på trafiksäkerheten och inte enbart på

användbarheten. Hur systemet påverkar trafiksäkerheten kan endast testas i den verkliga miljön.

Lindroth, Nilsson & Rasmussen drar också liknande slutsats i sin rapport ”Mobile usability – Rigour meets relevance when usability goes mobile” (2001, s. 11). De har provat de tre olika metoderna (co-discovery method, pluralistic Walkthrough och performance measurement) vid användbarhetstest på PDA. Samtliga deltagare fick utföra uppgifter på PDA i

laboratoriemiljö. Författarnas slutsats blev att målen med testen, d v s att få reda på

lärbarheten, effektiviteten, minnesbarheten, felfrekvensen och tillfredställelsen (Nielsen 1993, s. 26-37) är samma oberoende om det är stationära produkter eller mobila. Däremot är det viktigt att användbarhetstest utförs i dess rätta miljö, d v s i den miljön där systemen används.

Detta gäller framförallt system som är mobila. Mobila systemanvändare påverkas mycket av sin omgivning, till exempel är det lugnt och tyst runt personen eller bullrigt och stressigt.

Finns det andra saker som vill ha uppmärksamhet?

Alexandra Weilenmann har studerat hur tre olika mobila produkter används. Samtliga av hennes studier har skett på fältet med tre olika metoder. I två av studierna har hon följt med användarna i sitt arbete (skidlärare i Österrike och snöröjningspersonal på Arlanda). I den tredje studien har hon observerat tonåringars mobiltelefonanvändande på offentliga platser.

Sina observationer har hon noterat i fältanteckningar. Hennes slutsats är bland annat att mobil studie kräver kombination av olika metoder och även hon poängterar att det är viktigt att produkten testas i sin rätta miljö (Weilemann 2001, s. 13).

8 Förslag till integrerad metod

8.1 Mål med användbarhetstestet

”Internet i bil” är en ny tjänst vars funktion är lite utforskad. Materialsökandet gav inga träffar på forskningsresultat berörande sådana användbarhetstester. Med hänsyn till de tre tidigare avsnitten; hur tekniken ser ut, framtidsscenariot och fokusgruppens synpunkter leder detta fram till ett förslag på användbarhetstest. Användbarhetstestet ska ge svar på följande tre mål:

1. Eftersom det är lite utforskat är huvudmålet för användbarhetstestet att se HUR och NÄR systemet används.

2. Testet skall ge svar på Nielsens (1993, s. 26-37) fem punkter – lärbarhet, effektivitet, minnesbarhet, fel och tillfredsställelse. Är det lätt att förstå och lära sig systemet?

Underlättar systemet användarens arbete? Krävs det ny inlärningstid varje gång man skall använda systemet? Vilka fel förekommer, både när det gäller systemet och handhavandet?

Hur upplever användaren systemet?

3. Det är också intressant att se hur användandet påverkar trafiksäkerheten. Distraherar

systemet föraren från koncentrationen på körningen?