Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Specialistsjuksköterskeprogrammet
Antibiotikaprofylax vid kirurgisk abort
En litteraturöversikt
Författare:
Handledare:
Marcela Bravo
Ylva Tiblom Ehrsson
Francesco Vaccarezza
Examinator:
Maria Carlsson
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Trots att abort är ett vanligt förekommande fenomen, är antalet utförda aborter väldigt varierande världen över. Det redovisas att i genomsnitt ett av fem havandeskap avbryts
samt att infektioner av varierande grad kan uppstå vid indicerad abort.
Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva förekomsten av postoperativa infektioner samt nyttan av antibiotikaprofylax i samband med en kirurgisk abort. Metod: Litteraturöversikten baserades på 16 vetenskapliga originalartiklar av kvantitativ ansats (randomiserade kontrollerade studier). Artiklarna analyserades, redovisades, granskades och sammanfogades till denna studies resultat. Resultat: De vanligaste förekommande postoperativa infektionerna efter kirurgisk abort var klamydia, gonorré och bakteriell vaginos vilka förekom i genomsnitt till 9,2 %. Doxycyklin visade sig vara den bästa kostnadseffektiva och profylaktiska behandlingen i jämförelse med andra antibiotikaläkemedel som ingår i studierna. Slutsats: Denna litteraturöversikt bekräftar resultatet från tidigare forskning att profylaktisk antibiotikabehandling vid kirurgisk abort eventuellt kan minska förekomsten av postoperativa infektioner.
ABSTRACT
Background: Abortion is a recurring phenomenon; the total number of performed procedures varies greatly around the world. The statistics show that about one in five pregnancies is terminated. It is reported that infections of different degree will occur with induced abortion. Purpose: The purpose of this review is to study the frequency of postoperative infections and the usefulness of antibiotic prophylaxis when surgical abortion is performed. Methods: The literature review is based on 16 original scientific articles of randomized controlled trials in quantitative studies. The articles were analysed, reported, reviewed and merged into this study result. Results: The most common post-operative infections after surgical abortion were chlamydia, gonorrhoea and bacterial vaginosis, which averaged to 9,2 %. Doxycycline proved to be the best cost-effective and prophylactic treatment in comparison to other antibiotic drugs included in the studies. Conclusion: This review confirms the results of earlier research showing that antibiotic prophylaxis can possibly reduce the number of postoperative infections.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Bakgrund ... 5
Introduktion, lagstiftning och förekomst ... 5
Upplevelse och omvårdnad ... 5
Behandlingsmetoder ... 6 Komplikationer ... 7 Teoretisk utgångspunkt ... 8 Problemformulering ... 9 Syfte ... 9 Frågeställningar ... 9 Metod ... 9 Design ... 9
Sökstrategi och urval ... 10
Bearbetning och analys ... 11
Etiska övervägande ... 12
Resultat ... 13
Inledning ... 13
Infektioner i samband med kirurgisk abort ... 13
Förebyggande åtgärder av postoperativa infektioner………. …14
Antibiotikaprofylaxtisk behandling av lokala och generella infektioner efter kirurgisk abort ... 15
Doxycyklin ... 15
Metronidazol ... 16
Metronidazol i kombination med doxycyklin ... 17
Samma antibiotikabehandling i olika intervall ... 17
5
BAKGRUND
Introduktion, lagstiftning och förekomst
Genom historien har oplanerade och oönskade graviditeter setts som problematiska. Dessutom har avbrytandet av ett havandeskap stött på motstånd vilket fortfarande är fallet i många länder. I Sverige antog riksdagen år 1974 abortlagen (SFS 1947, s. 595) som innebär att kvinnan själv får bestämma över sin egen kropp och har rätt till abort till och med graviditetsveckan 18 (18+0). Om graviditeten överskridit 18 veckor får abort endast utföras med Socialstyrelsens tillstånd i de fall det finns synnerliga skäl, som missbildning hos fostret eller om den fullgångna graviditeten medför risk för kvinnans liv och/eller hälsa (Borgfeldt, Åberg, Andeberg & Andersson, 2010). Abort är ett relativt vanligt fenomen (SFOG, 2018). Statistik visar att cirka en av fem havandeskap avbryts, vilket motsvarar rapporter av 42 miljoner inducerade aborter runt om i världen år 2003 (Low, Mueller, Van Vliet & Kapp, 2012). Det finns stora variationer i mängden rapporterade och utförda aborter i västvärlden (Nirmala & Mahmood, 2010). Achilles och Reeves (2010) redovisar att inducerad abort är bland de mest utförda gynekologiska procedurerna i USA. Varli, Lindelius och Bergström (2005) visar på liknande data i Sverige. Enligt data från Socialstyrelsen utfördes cirka 36.000 aborter i Sverige under 2018 (Socialstyrelsen, 2019.).
Upplevelse och omvårdnad
6
et al., 2004) Hos andra är sorg kvarstående på grund av uppfattningen av att ha avbrutit en naturlig process (Trybulski, 2005) Kvarstående konsekvenser och hur erfarenheten av en genomförd abort påverkar kvinnorna och deras förhållande med sin partner och anhöriga är väldigt individuell (Alex & Hämmarstöm, 2004; Kero et al., 2004; Trybulski, 2005). Kvinnans mentala hälsa och känslomässiga reaktion på aborten påverkas direkt av hennes välbefinnande innan och i samband med havandeskapet (Templeton & Grimes, 2011). Hur kvinnan upplever abortsituationen påverkas även av personalen, deras professionella kunskap samt känslan av trygghet alternativt avsaknad av denna (SFOG, 2018). Personalens bemötande av patienten är av stor vikt. Hänsyn till hennes individuella upplevelser samt social - och kognitiv bakgrund måste tas. God omvårdnad kräver empati, engagemang, hög kompetens och ett bemötande fritt från fördomar. Operationssjuksköterskans perioperativa omvårdnad grundas i att medvetet och systematiskt uppdatera sig om vetenskapliga publikationer och med professionell expertis och evidens erbjuda en patientsäker omvårdnad (RFOP, 2016).
Behandlingsmetoder
7
studier som inte är dubbelblinda. Däremot uppger Borgatta och Kapp (2011) att för att uppnå fullständig abort och utrymning i andra trimestern är den rekommenderade behandlingen en kombinerad regim av mifepristone och misoprolol.
Vid kirurgisk abort utförs utsugning, även kallad vakuumaspiration (VA) eller utskrapning (exeres) av graviditeten genom livmoderhalsen. För att möjliggöra detta förbehandlas cervix så att den uppmjukas och vidgas (Borgfeldt et al., 2010). Förbehandlingen kan utföras med prostaglandinanaloger (misoprostol, gemeprost) eller med osmotiska (cervikala) dilatatorer som förekommer både i naturlig och syntetisk form (Achilles & Reeves, 2010; Varli et al., 2005; Roncari, Politch, Sonalkar, Finneseth & Borgatta, 2012; Kapp et al., 2013). För att säkerställa att aborten är fullständig kallas patienten till återbesök efter 2–3 veckor (Borgfeldt et al., 2010). Återbesöket ska även kontrollera eventuella komplikationer samt att inget av havandeskapet är kvar i livmodern.
Komplikationer
8
den normala floran. Nedbrytningen av dessa skadar det naturliga försvaret, på detta sätt kan mikroorganismerna spridas vidare och orsaka infektion (Kapp et al., 2013). Chlamydia trachomatis är den vanligaste sexuellt överförbara mikroorganismen i Europa och Nordamerika (Nirmala & Mahmood, 2010), vilket kan öka risken för salpingit och endometrios som orsakas av denna mikroorganism (Achilles & Reeves, 2010).
Teoretisk utgångspunkt
Lidandet är en del av livet men kan förstärkas i samband med sjukdom (Wiklund, 2009). Enligt Katie Erikssons vårdteori om den lidande människan (1994) finns det tre olika kategorier av lidande i vården: livslidande, sjukdomslidande och vårdlidande. Livslidandet har en stor relation till människan och sin existens. Detta berör hela patientens liv när hen drabbas av en sjukdom, vilket kan påverka även sättet att leva samt den sociala relationen med andra människor (Eriksson, 1994). Sjukdomslidandet är det lidandet som uppstår vid en sjukdom eller en behandling. Detta är oftast kopplat till olika fysiska känslor som exempelvis smärta men kan också vara relaterad till ett psykologiskt eller ett emotionellt lidande. Vårdlidandet innebär lidandet som upplevs i samband med en vårdsituation. Detta kan orsakas av maktutövning, fördömelse och straff samt kränkning av patientens värdighet (Eriksson, 1994).
9
Problemformulering
Abort är ett ingrepp som, även utan komplikationer, upplevs som påfrestande och väcker starka känslor hos de flesta patienter (SFOG, 2018). Infektioner i samband med kirurgiska ingrepp ingår i begreppet “vårdrelaterade infektioner” (VRI). Det rapporteras att kostnaden för VRI utgör cirka 10 % av kostnaden för all somatisk sjukvård (SKL, 2017). Vid en eventuell infektion kan kvinnan utsättas för än mer obehag än initialt vid abort. Risk finns för att hennes mentala hälsa påverkas till det negativa, vilket redan kan vara fallet vid en inducerad abort utan komplikationer. Fördjupade kunskaper om frekvensen av postoperativa infektioner vid kirurgisk abort krävs för att vårdpersonal ska kunna bistå kvinnor med den stöd och omvårdnad som kan komma att behövas. Med adekvat antibiotikahantering kan den generella användningen av antibiotika reduceras utan att öka risken för infektioner, varför vikten är stor på kontinuerlig uppdatering av vetenskapligt underlag som behandlar användning av antibiotika i profylaktiskt syfte (SBU, 2010). Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) upplyser att det saknas en uppdaterad systematisk översikt över antibiotikaprofylax vid abort (SBU, 2014).
Syfte
Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka och beskriva förekomsten av postoperativa infektioner samt belysa nyttan av antibiotikaprofylax i samband med en kirurgisk abort.
Frågeställningar
I vilken utsträckning förekommer postoperativa infektioner i samband med kirurgisk abort? Vilka vetenskapliga underlag föreligger för att profylaktiskt använda antibiotika i syfte att förebygga lokala och generella infektioner efter kirurgisk abort?
METOD
Design10
Sökstrategi och urval
För denna studie har litteraturen sökts i databaserna PubMed och CINAHL, vilka är enligt Polit & Beck (2012) de mest användbara vid forskning inom omvårdnad, hälsa och medicin. Sökord och begrepp som författarna har använt i båda databaserna är abortion, abortion induced,
antibiotic prophylaxis och infection. Inklusionskriterierna var empiriska studier som var peer
reviewed. Begreppet peer review är viktigt inom forskning och innebär att artiklarna har granskats av utomstående kunnig och välmeriterad forskare inom samma område, då det ger mest trovärdighet (Vetenskapsrådet, 2018). Inkluderades gjordes även artiklar publicerade på svenska, engelska, spanska samt italienska. Exkluderades gjordes artiklar som behandlade medicinsk eller spontan abort samt abort efter vecka 11+6. Artiklar som inte var randomiserade kontrollerade studier (RCT) eller besvarade litteraturöversiktens syfte enligt PICO-modellen (Population Intervention Control Outcome) exkluderades. Ingen begränsning av publikationsår gjordes. Sökningarna är redovisade i tabell 1.
Tabell 1. Översikt av litteratursökning
PubMed 2019-04-26.
Sök Termer* Söktermer Antal träffar Antal valda
1 FT abortion 85420
2 FT abortion AND induced 34969
3 FT abortion induced AND
antibiotic prophylaxis 92 7
4 FT abortion induced AND Antibiotic prophylaxis AND
infection 33 3
CINAHL 2019-04-26.
Sök Termer* Söktermer Antal träffar Antal valda
1 FT abortion 16283
2 FT abortion AND induced 9282
3 FT abortion induced AND
antibiotic prophylaxis 37 3
4 FT abortion induced AND antibiotic prophylaxis AND
infection 19 3
Total antalet valda 16
11
Det första urvalet gjordes direkt efter varje sökning i förhållande till artikelns titel. Totalt gav sökresultatet 1322 relevanta artiklar och av dem valdes 275 potentiella publikationer. Eftersom 175 artiklar inte var RCT uteslöts dessa. Sedan lästes varje abstrakt för att välja ut de artiklar som motsvarade litteraturöversiktens område och som kunde besvara studiens frågeställningar och syfte. Trettiosju uteslöts eftersom huvudresultatet inte besvarade denna studies syfte eller frågeställningar. Under granskningen togs hänsyn till artiklarnas validitet och reliabilitet. Forsberg och Wengström (2013) menar att validitet är ett mått på ett instruments förmåga att mäta det som efterfrågats och för god validitet borde systematiska fel undvikas. Ingreppet reliabilitet innebär att studien skall kunna upprepas och leda till ett likvärdigt resultat (Olsson & Sörensen, 2001). Slutgiltigt valdes de 16 artiklarna ut som inkluderades i denna litteraturöversikt. Figur 1 visar ett flödesschema över identifierad och inkluderad litteratur. Figur 1. Flödesschema över utvalda litteratur.
Bearbetning och analys
12
(2017), innebär att artiklarna läses igenom upprepade gånger för att kunna skapa en bättre och djupare förståelse av innehållet. (steg 1). Därefter sammanställdes studierna i en tabell som gav författarna en översikt över vilka artiklar som kunde besvara denna studies syfte, och som blev grunden till den fortsatta analysen (steg 2). Under sista steget gjordes det djupare granskning av studierna vilket innefattade en jämförelse av likheter respektive skillnader i de vetenskapliga artiklarnas innehåll samt dess förhållande till de aktuella frågeställningarna (steg 3). Vidare bearbetades studiernas resultat och den relativa risken (RR) med 95 % konfidensintervall (KI) rapporterades i en tabell. Både RR och KI var redan beräknade i själva studierna. Med hjälp av EpiSheet online program har poolad relativ risk räknats ut med 95 % av konfidensintervallet. Relativa risken är en statistisk uträkning som kalkylerar risken för ett oönskat utfall i behandlingsgruppen dividerat med samma risk i kontrollgruppen. I detta arbete innebär det oönskade utfallet att kvinnor som behandlades med antibiotikaprofylax kan utveckla en postoperativ infektion vilket jämförs med kvinnor som behandlades med en placebo eller en annan behandling. Konfidensintervallet är ett mått på tillförlitligheten i en studie och innebär att det med 95 procents sannolikhet motsvarar det riktiga och sanna värdet inom en population och intervention. Ju snävare en konfidensintervall är, desto mer trovärdigt är medelvärdet. Beräkningen är viktigt för att tydligt uppskatta om det finns en verklig effekt eller inte (SBU, 2014). En meta-analys är lämplig när det finns flera studier som använder likadana metoder och när en intervention ska jämföras med en kontrollgrupp (Polit & Beck 2012; SBU 2013). Slutgiltigen gjordes det en sammanställning av analysen vilket delade resultatet i tre olika områden. I Bilaga 1 redovisas kvalitetsgranskningen av den inkluderade litteraturen.
Etiska övervägande
13
RESULTAT
InledningResultatet i detta arbete baserades på 16 RCT, av vilka fyra genomfördes i Sverige, tre i Danmark, tre i USA, två i England, en i vardera länderna Skottland, Frankrike, Italien och Canada. Av de 16 inkluderade publikationerna jämförde 13 antibiotikaprofylax med en placebo. Två studier jämförde sambandet mellan antibiotikados och antalet postoperativa infektioner. En studie använde en screen-and-treat strategi med allmän antibiotikaprofylax. Ur analysen framkom tre områden; Infektioner i samband med kirurgisk abort, Förebyggande åtgärder av
postoperativa infektioner och Antibiotikaprofylaktisk behandling av infektioner i samband med kirurgisk abort på vilka resultatet baseras. I bilaga 1 och 2 presenteras en översikt av de 16
inkluderade RCT.
Infektioner i samband med kirurgisk abort
14
Tabell 2. Förekomsten av infektioner.
Författare År Total antalet kvinnor Postoperativa infektioner Grupp A (antibiotika) samt % av förekomsten av infektioner Postoperativa infektioner Grupp B (Placebo eller annan behandling) samt % av förekomsten av
infektioner
Risk Ratio 95% KI
Placebo mot antibiotika
Brewer 1980 2950 1/1518 0,1 % 8/1423 0,6 % 0,12 Crowley et al. 2001 273 12/130 8,5 % 21/110 16 % 0,53 Darj et al 1987 769 8/378 2,1 % 24/359 6,3 % 0,33 Heisterberg & Petersen 1985 100 2/49 3,9 % 10/39 20,4 % 0,19 Henriques et al. 1994 549 2/273 0,7 % 10/264 3,6 % 0,20 Hodgson et al. 1975 2000 63/937 6,3 % 179/821 17,9 % 0,31 Krohn 1986 285 4/141 2,8 % 11/129 7,9 % 0,33 Larsson et al. 1992 174 3/81 3,6 % 11/79 12,2 % 0,29 Levallois & Rioux 1988 1074 3/532 0,6 % 26/513 4,8 % 0,12 Nielsen et al. 1993 1073 55/470 10,5% 73/475 13,3 % 0,79 Norman* 2012 13999 17/13982 0,1 % - - -Ramin et al. 1995 289 7/130 5,1 % 11/141 7,2 % 0,72 Sorensen et al. 1992 378 20/169 10,6% 30/159 15,9 % 0,67 Subtotal 11557* 180/4784 3,8 % 414/4471 9,2 % 0,43 [0,36 - 0,50]
*Normans studie ingår inte i subtotal räkning eftersom den inte jämförs med en kontrollgrupp
Förebyggande åtgärder av postoperativa infektioner
15
publikationer genomfördes ingen preoperativ screening (Darj et al., 1987; Lichtenberg & Shott, 2003). Fyra studier nämner ingen screening inför operation (Brewer, 1980; Caruso et al., 2008; Henriques et al., 1994; Hodgson et al, 1975).
I åtta studier screenades C. trachomatis preoperativt och positivt klamydiatest varierade mellan 1,4 % (Krohn, 1986) och 5,6 % (Penney et al., 1998). En studie behandlade alla kvinnor med positiva klamydiatest inför operationen (Crowley et al., 2001). N. gonorrhoeae screenades preoperativt i 9 av 16 studier. Av dessa behandlades kvinnor med positivt utslag i fem av studierna men uteslöts sedan. (Heisterberg & Petersen, 1985; Larsson, 1992; Levallois & Rioux, 1988; Nielsen et al.,1993; Sorensen et al., 1992). I enbart en studie fick alla kvinnor negativa resultat av screeningtest (Krohn, 1986). Enbart i en publikation ingick smittade kvinnor i studien (Penney et al., 1998). Tre studier utförde screening för anaeroba organismer eller bakteriell vaginos och antalet infekterade kvinnor varierade mellan 17,5 % (Penney et al., 1998) och 20,2 % (Heisterberg & Petersen, 1985). Av dessa ingick endast kvinnor med bakteriell vaginos i en publikation (Crowley et al., 2001), medan i två studier var kvinnor med bakteriell vaginos en del av studiepopulationen (Larsson et al., 1992; Penney et al., 1998). I de andra 14 publikationerna i denna litteraturöversikt utfördes ingen screening för bakteriell vaginos.
Antibiotikaprofylaktisk behandling av infektioner i samband med kirurgisk abort Doxycyklin
16
Tabell 3. Jämförelse av studier med doxycyklin.
Författare År Antibiotika Placebo
Minskning av infektioner % Risk ratio 95% KI Brewer 1980 1/1518 8/1423 -88 % 0,12 [0,03 - 0,94] Darj et al. 1987 8/386 24/383 -67 % 0,33 [0,15 - 0,73] Levallois & Rioux 1988 3/536 26/541 -88 % 0,12 [0,04 - 0,38] Ramin et al. 1995 7/137 11/152 -29 % 0,70 [0,28 - 1,77] Metronidazol
Fem studier utvärderade förebyggande effekten av metronidazol vid inducerad abort (Crowley et al., 2001; Heisterberg & Petersen, 1985; Larsson et al., 1992; Norman, 2012; Penney et al., 1998). Alla dessa studier jämförde antibiotikaeffekten med en placebo och en av publikationerna använde metronidazol i kombination med doxycyklin i olika doser (Penney at al., 1998).
Tabell 4. Jämförelse av studier med metronidazol.
Författare År Antibiotika Placebo
Minskning av infektioner % Risk ratio 95% KI Crowley et al. 2001 12/142 22/131 -50 % 0,53 [0,27- 1,03] Heisterberg & Petersen 1985 2/49 10/39 -81 % 0,16 [0,04 - 0,68] Larsson et al. 1992 3/81 11/79 -70 % 0,27 [0,08 - 0,92] Penney et al. 1998 31/777 51/836 -34 % 1,53 [0,99 - 2,36]
17
infektioner upp till 81 % (Heisterberg & Petersen, 1985). Larsson och medarbetare (1992) undersökte effektiviteten av metronidazol hos 174 kvinnor som behandlades oralt med 500 mg tre gånger per dag i 10 dagar. I jämförelse med Heisterberg och Petersens studie framgick det att en högre dos av metronidazol inte har mer effektivt resultat. Enligt Crowley et al. (2001) hade en perioperativ singeldos på 2 gram rektalt varit mindre effektivt än oral behandling.
Metronidazol i kombination med doxycyklin
En studie undersökte effekten av metronidazol i kombination med doxycyklin Penney et al., 1998) genom en screen-and-treat studie. I studien delades kvinnorna i två olika grupper där samtliga screenades för klamydia, gonorré och bakteriell vaginos. Alla patienter med positivt utslag i screeningen och som ingick i test-and-treat gruppen fick behandling med adekvat antibiotika beroende på infektionen de bar på (doxycyklin, ciprofloxacin och metronidazol respektivt) preoperativt, de med negativt resultat fick ingen behandling. Kvinnorna i den andra gruppen erhöll istället en singeldos av metronidazol 1000 mg rektalt under abortdagen följt av 100 mg doxycyklin två gånger per dag i 7 dagar som generell profylaktisk behandling utan att screenas preoperativt. Förekomsten av infektioner var högre hos kvinnor i screen-and-treat gruppen jämfört med de som fick båda metronidazol och doxycyklin. Studien påvisade även en dubbel kostnad för screeningprogrammet.
Samma antibiotikabehandling i olika intervall
18
DISKUSSION
ResultatdiskussionDenna litteraturöversikt undersökte och sammanställde det aktuella forskningsläget över antibiotikaprofylax vid kirurgisk abort. I denna litteraturöversikt analyserades 16 RCT vilka undersökte effekterna av antibiotikaprofylax i syfte att förebygga postoperativa infektioner efter kirurgisk abort samt ämnade att belysa infektionsförekomsten vid kirurgisk abort. Infektionsincidens efter kirurgisk abort resulterade i 9,2 % och antibiotikaprofylax visade en minskning av postoperativa infektioner till i genomsnitt 59 %. I sin systematiska översikt drog både Sawaya et al. (1996) och Low et al. (2012) slutsatsen att en preoperativ antibiotikabehandling minskar risken av infektioner efter abort, vilket även går att tolka ur resultatet av denna litteraturöversikt. Det procentuella antalet rapporterade postoperativa infektioner kan anses som relativt låga, dock är inducerade abort ett vanligt förekommande ingrepp varför även små förbättringar profylaktiskt kan ha stora och positiva konsekvenser för patienten (Achilles & Reeves, 2010).
19
Ytterligare en fördel med doxycyklin är dess låga pris, likvärdiga effekt vid både oral och intravenös administrering (Saivin & Houin, 1988), samt att allergiska reaktioner sällan är förekommande (Levallois & Rioux, 1988). De vanligaste biverkningar med doxycyklin är bland annat illamående, kräkningar och diarré, i de fall då patienten är fastande (FASS).
20
Metoddiskussion
Den främsta styrkan i den här litteraturöversikten var att i studierna inkluderades olika strategier för att undersöka den mest effektiva profylaktiska behandlingen för postoperativa infektioner efter kirurgisk abort. Detta bidrog till ett brett resultat som belyser flera tillvägagångssätt med en övergripande syn och sammanställning av de mest effektiva metoderna. Dock kan de varierade undersökningsmetoderna även anses som en svaghet då det kan försvåra att jämföra dessa studier vilket kan försvåra att sammanställa resultatet i ett fortlöpande sammanhang och på så vis skapa kontinuitet. Ytterligare en styrka med denna översikt är att den inkluderade litteraturen gjordes i olika länder, vilket ökar generaliserbarheten (Polit & Beck 2012). Alla studier behandlar populationer i industriländer där tillgång till mediciner, god aseptik och uppföljningsvård existerar. Detta medför att resultatet som framkom är applicerbart på en internationell och generell nivå.
En svaghet i denna översikt kan anses vara antalet inkluderade artiklar som kvalitetsgranskats och bedömts därefter som låg kvalitet. Det som bidrog till den låga kvalitetsbedömningen var bland annat publiceringsår och artikelns ålder, antalet studiedeltagare samt avsaknad av vissa komponenter för att kunna kvalitetsbedöma studien på högre nivå. Dock i detta arbete har alla valda artiklar använt sig validerade instrument vilket förstärker litteraturöversiktens validitet. På grund utav det låga utfallet av RCT studier som kunde besvara litteraturöversiktens syfte och frågeställningar inkluderades dessa artiklar bortsett från kvalitetsbedömningen. Författarna förklarar detta med att behovet av en uppdaterad systematisk översikt inom det aktuella området är högt (SBU, 2014) och av denna anledning krävdes analys och genomgång av samtliga relevanta artiklar i syfte att kunna besvara frågeställningarna.
21
enbart studier som behandlar kirurgisk abort till och med vecka 11+6 med anledningen till att denna metodform är mest förekommande och lämplig i denna period av graviditeten. Detta är kopplat till den lägre risken av komplikationer i jämförelse med medicinsk abort. Efter vecka 12+0 utförs i Sverige abort endast med medicinsk metod och efter vecka 18 behövs det ett specifikt tillstånd av Socialstyrelsen, baserat på en särskild anledning.
Eftersom det totala antalet studier som ingår i översikten är lägre än önskat kan resultatet överskatta den profylaktiska effekten av behandlingen. Dock beskriver översikten det aktuella forskningsläget inom området ingående och analytiskt, vilket kan överväga svagheten med publikationsantalet. Författarna exkluderade RCT studier med kvinnor som har genomfört en medicinsk eller en spontan abort då detta inte skulle svara på litteraturöversiktens syfte och frågeställningar. Inklusion av dessa studier kunde ha medfört ett större statistiskt utfall, dock med risk för ospecificerat och alltför brett resultat. Dock är det inte möjligt att belysa vilken antibiotikaform eller behandlingsmetod som bidrar till lägst antal postoperativa infektioner.
Framtida forskningsstudier
Denna litteraturöversikt visar att det aktuella forskningsläget inte är tillräckligt för att kunna klargöra det mest effektiva profylaktiska tillvägagångssättet vid kirurgisk abort, vilket försvårar att behandling och vård kan ske fullständigt evidensbaserat. Mycket av existerande forskning inom det aktuella området för denna översikt är publicerade mellan 7–44 år sedan, där 14 av 16 inkluderade studier är daterade innan 2000. Då vården och kirurgiska procedurer utvecklas och uppdateras kontinuerligt är det av stor vikt att även forskningen är uppdaterad för att kunna motsvara utvecklingen. Det framkommer i denna litteraturöversikt att profylaktisk antibiotikabehandling vid kirurgisk abort är effektiv för att minska förekomsten av postoperativa infektioner. Dock krävs inom området utökad, uppdaterad och kontinuerlig forskning med fler jämförelser av likväl behandlingsmetoder och -intervall som antibiotikaform och -dos för att kunna skapa konkreta riktlinjer baserat på vetenskapliga underlag för antibiotikaprofylax i förebyggande av postoperativa infektioner vid kirurgisk abort.
Slutsats
22
23
REFERENSER
Artiklar som ingår i litteraturöversikts resultat är i listan markerade med *.
Achilles, S.L. & Reeves, M. (2010) Prevention of infection after induced abortion.
Contraception, 83(4), 295-309, doi:10.1016/j.contraception.2010.11.006
Aléx, L. & Hammarström, A (2004) Women’s experiences in connection with induced abortion –a feminist perspective. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 18(2), 160–168, doi: 10.1111/j.1471-6712.2004.00257.x
Borgatta, L. & Kapp, N (2011) Labor induction abortion in the second trimester. Contraception,
84 (1), 4-18, doi: 10.1016/j.contraception.2011.02.005
*Brewer, C. (1980). Prevention of infection after abortion with a supervised single dose of oral doxycycline. British Medical Journal, 281(6243), 780–781, doi: 10.1136/bmj.281.6243.780-a
Borgfeldt, C., Åberg, A., Anderberg, E., & Andersson, U.B. (2010). Obstetrik och gynekologi. Lund: Studentlitteratur.
Cameron S.T., & Sutherland S. (2002) Universal prophylaxis compared with screen-and-treat for Chlamydia trachomatis prior to termination of pregnancy. BJOG: An International Journal
of Obstetrics & Gynaecology, 109(6) 606–609, doi: 10.1111/j.1471-0528.2002.01009.x
*Caruso, S., Di Mari, L., Cacciatore, A., Mammana, G., Agnello, C. & Cianci, A. (2008) Antibiotic prophylaxis with prulifloxacin in women undergoing induced abortion: a randomized controlled trial. Minerva Ginecologica, 60(1), 1-5, pmid: 18277346.
*Crowley, T., Low, N., Turner, A., Harvey, I., Bidgood, K. & Horner, P. (2001) Antibiotic prophylaxis to prevent post/abortal upper genital tract infection in women with bacterial vaginosis: randomised controlled trial. BJOG: An International Journal of Obstetrics &
24
*Darj, E., Stralin, E.B. & Nilsson, S. (1987) The prophylactic effect of doxycycline on postoperative infection rate after first trimester abortion. Obstetrics & Gynecology, 70 (5), 755– 758, pmid: 3658286.
FASS, Farmaceutiska Specialiteter i Sverige, hämtad den 01 maj 2019
https://www.fass.se/LIF/product?userType=2&nplId=20111018000013
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F., Friberg (Red.), Dags för uppsats:
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (3:e uppl., s. 141–152). Lund:
Studentlitteratur AB.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur.
FoU, Forskning och Utveckling, Sverige. Researchweb. Hämtad 2019-01-27, från https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/55938/1/gupea_2077_55938_1.pdf
Halldén, B.M., Christensson, K. & Olsson, P. (2005) Meanings of being pregnant and having decided on abortion: young swedish women´s experiences. Health Care for Women
International, 26 (9),788–806, doi: 10.1080/07399330500230961
*Heisterberg, L. & Petersen, K. (1985) Metronidazole prophylaxis in elective first trimester abortion. Obstetrics & Gynecology, 65 (3) 371‐374, pmid: 3883264
*Henriques, C.U., Wilken-Jensen, C., Thorsen, P. & Møller, B.R. (1994) A randomised controlled trial of prophylaxis of post-abortal infection: ceftriaxone versus placebo. BJOG: An
International Journal of Obstetrics & Gynaecology, 101 (7), 610–614, doi:
10.1111/j.1471-0528.1994.tb13652.x
25
International Council of Nurses (2012). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening
Kapp, N., Whyte, P., Tang, J., Jackson, E. & Brahmi, D. (2013) A review of evidence for safe abortion care. Contraception, 88(3), 350-363. doi: 10.1016/j.contraception.2012.10.027
Kappes Ramirez, M. (2018) Urinary Tract Infection: Cost Study. Hospital Topics, 96 (2), 42 - 46. doi: 10.1080/00185868.2017.1406288
Kero, A., Högberg, U. & Lalos, A. (2004) Wellbeing and mental growth—long-term effects of legal abortion, Social Science & Medicine, 58 (12), 2559–2569, doi:
i:10.1016/j.socscimed.2003.09.004
*Krohn K. (1986) Effect of prophylactic administration of Sulbactam/Ampicillin on the rate of postoperative endometritis after first‐trimester abortion. Reviews of Infectious Diseases, (8) 576‐578, pmid: 3026006
*Larsson, P.G., Platz-Christensen, J.J., Thejls H, Forsum, U. & Påhlson, C. (1992) Incidence of pelvic inflammatory disease after first-trimester legal abortion in women with bacterial vaginosis after treatment with metronidazole: a doubleblind, randomized study. American
Journal of Obstetrics and Gynecology 166 (1), 100–103, doi: 10.1016/0002-9378(92)91838-2
*Levallois, P. & Rioux, J.E. (1988) Prophylactic antibiotics for suction curettage abortion: results of a clinical controlled trial.American Journal of Obstetrics and Gynecology, 158 (1), 100–105, doi: 10.1016/0002-9378(88)90787-9
*Lichtenberg, E.S. & Shott S. (2003) A randomized clinical trial of prophylaxis for vacuum abortion: 3 versus 7 days of doxycycline. Obstetrics and Gynecology,101 (4),726‐731, doi: 10.1016/S0029-7844(03)00041-3
26
Morrill, M.Y., Schimpf, M.O., Abed, H., Carberry, C., Margulies, R.U., White, A.B… Sung, V.W. (2013) Antibiotic prophylaxis for selected gynecologic surgeries. International Journal
of Gynecology and Obstetrics, 120 (1) 10–15, doi:10.1016/j.ijgo.2012.06.023
Negoi, I., Beuran, M., Paun, S., Moldoveanu, A., Negoi1, R. I., Bocicor, I., … Hostiuc, M., (2016) Antibiotic prophylaxis in gynecological surgery: a literature review. Gineco.eu, 12(45) 142-145, doi: 10.18643/gieu.2016.142
Nirmala, M. &. Mahmood, T. A., (2010) Preventing infective complications relating to induced abortion. Best Practice & Research Clinical Obstetrics and Gynaecology 24 (4), 539–549, doi:10.1016/j.bpobgyn.2010.03.005
*Nielsen, I.K., Engdahl, E. & Larsen T. (1993) No effect of single dose ofloxacin on postoperative infection rate after first-trimester abortion. A clinical, controlled trial. Acta
Obstetricia et Gynecologica Scandinavica,72 (7),556-559, doi: 10.3109/00016349309058163
Niinimäki, M., Pouta, A., Bloigu, A., Gissler, M., Hemminki, E., Suhonen, S. &
Heikinheimo, O (2009). Immediate complications after medical compared with surgical termination of pregnancy.Obstetrics & Gynecology 114 (4), 795-804, doi:
10.1097/AOG.0b013e3181b5ccf9
*Norman, W.V. (2012) Metronidazole prophylaxis before surgical abortion: retrospective review of 51330 cases. Journal of Obstetrics and Gynaecology Canada, 34(7),648-652, doi: 10.1016/S1701-2163(16)35317-8
Olsson, H. & Sörensen, S. (2001). Forskningsprocessen. Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Falköping: Liber.
27
Polit, D.F., & Beck, S.T. (2012). Nursing Research: Generating and assessing evidence for
nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/ Lippincott Williams & Wilkins.
Porkony, M.E, (2014) Nursing theorists of historical significance. In Alligood, M.R. (red.)
Nursing theorists and their work. (8th ed., pp 43–58). St. Louis, Missouri: Elsevier/Mosby.
Qvigstad, E., Skaug, K., Jerve, F., Fylling, P. & Ulstrup, J.C. (1983) Pelvic inflammatory disease associated with Chlamydia trachomatis infection after therapeutic abortion. A prospective study. The British Journal of Venereal Diseases,59(3)189–192, doi: 10.1136/sti.59.3.189
*Ramin, K.D., Ramin, S.M., Hemsell, P.G., Nobles, B.J., Heard, M.C., Johnson, V.B. & Hemsell, D.L. (1995). Prophylactic Antibiotics for Suction Curettage in Incomplete Abortion.
Infectious Diseases in Obstetrics and Gynecology, 2 (5), 213–217, doi: 10.1155/S1064744995000044
RFOP (2011). Riksföreningen för operationssjuksköterskor, Kompetensbeskrivning- För
legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen inriktning mot
operationssjuksvård. Hämtad den 05 april 2019 från:
http://www.rfop.se/media/1254/kompbeskrivning.pdf
RFOP (2016). Riksföreningen för operationssjuksköterskor, Riksföreningen anser och
rekommenderar om operationssjuksköterskans specialistkompetens för patientsäker vård i operationsrummet. Stockholm: Riksföreningen för operationssjukvård. Hämtad 24 januari,
2019, från http://www.rfop.se/nationellt/riksfoereningen-anser-och-rekommenderar/
Roncari, D., Politch, J. A., Sonalkar, S., Finneseth, M.& Borgatta, L., (2013) Inflammation or infection at the time of second trimester induced abortion. Contraception, 87(1), 67–70 doi: 10.1016/j.contraception.2012.09.016
Rosen, M. (2018). Systematisk litteraturöversikt. I M Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och
metod: från idé till examination inom omvårdnad. (2. uppl., s. 375-389). Lund: Studentlitteratur
28
Saivin. S. & Houin, G. (1998) Clinical pharmacokinetics of doxycycline and minocycline.
Clinical Pharmacokinetics, 15 (6), 355–366, doi: 10.2165/00003088-198815060-00001
Sawaya, G.F., Grady, D., Kerlikowske, K. & Grimes, D.A., (1996) Antibiotics at the time of indiúced abortion: the case for universal prophylaxis based on a meta-analysis. Obstetrics &
Gynecology, 87 (5) 884–890, pmid: 8677129
SBU (2014) Antibiotikaprofylax vid kirurgisk abort. Stockholm: Statens beredning för
medicinsk utvärdering. Hämtad 24 januari, 2019, från
https://www.sbu.se/sv/publikationer/kunskapsluckor/antibiotikaprofylax-vid-kirurgisk-abort-/
SBU (2010) Antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp. En systematisk litteraturöversikt.
Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2010. SBU-rapport nr 200.
ISBN 978-91-85413-36-2.
SBU. Utvärdering av metoder i hälso-och sjukvården- en handbok. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2017. Stockholm.
SBU. Metodbok. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2014). Hämtad 05 juni 2019, från: http://www.sbu.se/sv/var-metod/
SKL. (2017) Vårdrelaterade infektioner: kunskap, konsekvenser, kostnader.
Stockholm. Sveriges Kommuner och Landsting. Hämtad 28 januari, 2018,
från https://webbutik.skl.se/sv/artiklar/rapport-vardrelaterade-infektioner.html
Seeras, R. (1989) Evaluation of prophylactic use of tetracycline after evacuation in abortion in Harare Central Hospital. East African Medical Journal, 66(9), 607–610, pmid: 2691233
29
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Hämtad 7 mars, 2017,
från Riksdagen,
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Socialstyrelsen
Socialstyrelsen (2018) Minska risken för vårdrelaterade infektioner, VRI. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 26 maj, 2019, från
https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker/vardskadeomraden/vri-vardrelaterade-infektioner
Socialstyrelsen (2019) Statistik för aborter. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 6 juni, 2019, från https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/statistikamnen/aborter/
*Sorensen, J.L., Thranov, I., Hoff, G., Dirach, J. & Damsgaard, M.T. (1992) A double-blind randomized study of the effect of erythromycin in preventing pelvic inflammatory disease after first trimester abortion. BJOG: An International Journal of Obstetrics & Gynaecology, 99 (5), 434–438, doi: 10.1111/j.1471-0528.1992.tb13764.x
Templeton, A. & Grimes, D.A. (2011) A request for abortion. The New England Journal of
Medicine, 365(23), 2198 – 2204, doi: 10.1056/NEJMcp1103639
Torpy, J.M., Burke, A.E. & Glass, R.M. (2010) Postoperative infections. JAMA, 303 (24), 2544, doi: 10.1001/jama.303.24.2544
Trussell, J., Nucatola, D., Fjerstad, M. & Lichtenberg, E.S. (2014) Reduction in infection-related mortality since modifications in the regimen of medical abortion. Contraception, 89 (3) 193–196, doi: 10.1016/j.contraception.2013.11.020
Trybulski, J. (2005) The long-term phenomena of women´s postabortion experiences. Western Journal of Nursing Research, 27(5), 559–576, doi: 10.1177/0193945905275936
30 Scandinavica, 84 (7), 650–653. doi: 10.1111/j.0001-6349.2005.00689.x
Vetenskaprådet. (2018). Så bedöms ansökningarna. Hämtad den 2019-01-24,
https://www.vr.se/utlysningar-och-beslut/bedomning-av-ansokningar/sa-bedoms-ansokningarna.html
31
BILAGOR
Bilaga 1. Översikt av alla studier som ingår i arbetet.
Artikel/Artal/
Land Population Intervention Metod Utfallsmått Övrigt Brewer et al., 1980 - England 2950 kvinnor som gjorde en abort. Doxycyklin 500 mg singeldos inför ingreppet. Follow-up (ospecificerad antal veckor) under 1980 (England) med telefonkontakt vid behov. Postoperativ infektion i form av salpingit/endometrit eller re-sjukhusvistelse. Kontrollgruppen saknas, författarna använder resultat från Hodgson et al. (1975) studie . Exklusionskriterier na är inte rapporterad. Eventuella preoperativa undersökningar om pågående smittor saknas. Låg kvalitet. Caruso et al., 2008 - Italien 466 kvinnor som gjorde en abort under den första trimester. 1. prulifloxacin 600 mg oralt postoperativt en gång per dag i 5 dagar, 2. prulifloxacin 600 mg oralt postoperativt en gång per dag i 3 dagar, 3. prulifloxacin 600 mg oralt, en dos preoperativ och två postoperativa doser. Follow-up efter 4 veckor under period september 2015 - mars 2007 (Italien).
Feber, bäckensmärta, vaginal urladdning.
32 Bakteriell vaginos screenades inte. Låg kvalitet. Heisterberg et al., 1985 - Danmark 119 kvinnor randomiserade som gjorde en abort under den första trimester, varav 100 behandlades.
Metronidazol 400 mg oralt perioperativt x 3 (1 timme före, 4 och 8 timmar efter ingreppet) jämfört med en placebo. Undersökning genomfördes under perioden mars 1992 och augusti 1992, follow-up efter 2 veckor (Danmark) Symptomatisk bäckeninflammatio n med: - feber, -konstant bäckensmärta, - illamående, - vaginal urladdning, - blödning. Exklusionskriterier: - kvinnor med en pågående antibiotikabehandli ng, - allergiska patienter mot behandlingen, - patienter med neurologiska eller hematologiska besvär, - alkoholmissbruk eller kvinnor med disulfiram behandling, - positiva kvinnor till gonorré test. Låg kvalitet. Henriques et al., 1994 - Danmark 786 kvinnor randomiserade som gjorde en abort under den första trimester, varav 549 behandlades. Ceftriaxon 1 g inför ingreppet.jämfört med en placebo. Follow-up efter 6 och 14 dagar efter operationen (Danmark). Bäckeninflammatio n (efter undersökning). Exklusionskriterier: - allergiska mot behandlingen, - pågående antibiotikabehandli ng. Medelhög kvalitet. Hodgson et al., 1975 - USA 4000 kvinnor randomiserade som gjorde en abort under den första trimester, varav 2000 behandlades. Ceftriaxon 1 g inför ingreppet.jämfört med en placebo. Follow-up och 24 timmar telefonkontakt vid behov (USA) under perioden maj 1973 och september 1973. Symptomatisk bäckeninflammatio n med: - feber > 38 °C för minst 24 timmar, - blödning, - andra symptomer som kan misstänka om en pågående inflammation/infekt ion. Exklusionskriterier: - kvinnor som jobbade mer än 4,5 timmar per dag, - andra kriterier nämns inte. Låg kvalitet. Krohn et al., 1981 - Sverige 305 kvinnor randomiserade som gjorde en abort under den första trimester, varav 285 behandlades. Sulbactam 500 mg intravenöst + ampicillin 1 g intravenöst (båda preoperativt) jämfört med en placebo. Follow-up efter 1-2 veckor (Sverige). Bäckeninfektion (endometrit). Exklusionskriterier na saknas. Låg kvalitet. Larsson et al., 1992 - Sverige 231 kvinnor randomiserade som gjorde en abort under den första trimester, varav 174 behandlades.
33 Levallois et al., 1988 - Canada 1100 kvinnor randomiserade som gjorde en abort under den första trimester, alla behandlades. Doxycyklin 100 mg x 3 doser perioperativt (100 mg en timme före och 200 mg 30 minuter efter ingreppet) jämfört med en placebo). Follow-up efter 4-5 veckor (Canada) under perioden november 1985 - december 1986. Symptomatisk bäckeninfektion med: - bäckensmärta, - feber > 38 °C eller purulent leukorré, - leukocytos, - sänkningsreaktion (SR) > 15 mm/timme. Exklusionskriterier: - kvinnor med en pågående antibiotikabehandli ng, - allergiska mot tetracyklin, - kvinnor med hjärtsjukdomar, - kvinnor positiva till chlamydia test, - kvinnor positiva till gonorré test. Medelhög kvalitet. Lichtenberg et al., 2003 - USA 800 kvinnor randomiserade som gjorde en abort under den första trimester, varav 530 behandlades.
Antibiotikaprofylax i olika doseringar: - doxycyklin 100 mg 2 gånger per dag i 7 dagar postoperativt, - doxycyklin 100 mg 2 gånger per dag i 3 dagar postoperativt (kontrollgrupp).
Follow-up efter 2 veckor (USA) under perioden november 1995 - maj 1996 Symptomatisk bäckeninflammatio n med: - feber > 37,5 °C med bäckensmärta. Exklusionskriterier: - allergiska mot tetracyklin, - pågående antibiotikabehandli ng, - kvinnor med bäckeninflammatio n symptomer, - kvinnor som bor över 50 mil från sjukhuset, - kvinnor som kan inte språket. Medelhög kvalitet. Nielsen etal., 1993 - Danmark 1170 kvinnor randomiserade som gjorde en abort under den första trimester, varav 1073 behandlades. Singeldos ofloxacin 400 mg oralt perioperativt jämfört med en placebo. Follow-up efter 2 och 4 veckor (Danmark) under perioden juli 1986 - juni 1988 Symptomatisk bäckeninflammatio n med: - feber > 38 °C, - konstant bäckensmärta i mer än 5 dagar, - blödning i mer än 5 dagar, - infektionsprover över gränserna. Exklusionskriterier: - allergiska mot behandlingen, - neurologiska besvär, - pågående antibiotikabehandli ng,
34 gånger 2 per dag,
oralt i 7 dagar, - vid gonorré: ciprofloxacin 250 mg singeldos oralt, - vid bakteriell vaginos: metronidazol 400 mg gånger 2 per dag, oralt i 7 dagar. Kontrollgrupp: - alla kvinnor fick metronidazol 1 g i singeldos rektalt direkt inför ingreppet + doxycyklin 100 mg gånger 2 per dag i 7 dagar.
- pågående antibiotikabehandli ng,
- positiv test till gonorré, - skrapning i bakgrund, - kvinnor med spiral. Låg kvalitet. Ramin et al., 1995 - USA 300 kvinnor randomiserade, varav 289 behandlades. Singeldos doxycyklin 200 mg oralt perioperativt jämfört med en placebo. Follow-up efter 2 veckor (USA) under perioden november 1992 och juni 1993. Infektionskriterier: - feber > 38 °C, - bäckensmärta, - blödning. Exklusionskriterier: - allergiska mot behandlingen, - pågående antibiotikabehandli ng, - feber > 38 °C, - kvinnor med instabila vitala parametrar, - hematokrit < 30 %, - diabetes, - kvinnor med hjärt- eller lungsjukdom. Bakteriell vaginos screenades inte. Medelhög kvalitet. Sorensens et al., 1992 - Danmark 432 kvinnor randomiserade som gjorde en abort under den första trimester, varav 378 behandlades. Erytromycin 500 mg oralt gånger 2 per dag i 7 dagar.jämfört med en placebo. Follow-up efter 1 och 4 veckor (Danmark) under perioden oktober 1985 - mars 1988. Symptomatisk bäckeninflammatio n med: - bäckensmärta i sambandet med feber > 38 °C och kraftig blödning eller kraftig vaginalflytning. Exklusionskriterier: - allergiska mot behandlingen, - pågående antibiotikabehandli ng, - pågående infektion,
positiv test till gonorré.
35
BILAGA 2. Översikt av studiedeltagare, antibiotikabehandling och intervention
Författare År Total
N Intervention Dos Dagar
Placebo vs. antibiotika
Brewer 1980 2950 Doxycyklin 500 mg 1 - singeldos preoperativt
Crowley et
al. 2001 326 Metronidazol 2 g rektalt 1 - singeldos preoperativt
Darj et al. 1987 800 Doxycyklin 400 mg 1 - singeldos preoperativt
Heisterberg
& Petersen 1985 119 Metronidazol 400 mg x 3 1
Henriques
et al. 1994 786 Ceftriaxon 1 g 1 - singeldos preoperativt
Hodgson et al. 1975 4000 Tetracyklin 1,5 g inför 500 mg x 4 4 Krohn 1986 305 Sulbactam + Ampicillin 500 mg 1 g 1 - singeldos preoperativt Larsson et al. 1992 231 Metronidazol 500 mg x 3 10 Levallois & Rioux 1988 1100 Doxycyklin 100 mg inför + 200 mg efter 1 Nielsen et
al. 1993 1170 Ofloxacin 400 mg 1 - singeldos preoperativt
Norman* 2012 51330
* Metronidazol 2 g 1 - singeldos preoperativt
Ramin et al. 1995 300 Doxycyklin 200 mg 1 - singeldos preoperativt
Sorensen et
al. 1992 432 Erythromycin 500 mg x 7 7
36 Caruso et al. 2008 466 Prulifloxacin 600 mg 600 mg 5 1 + 2 Lichtenberg
& Shott 2003 800 Doxycyklin
200 mg 200 mg
7 3
Screen-and-treat vs. generell antibiotikaprofylax (metronidazol och doxycyklin)
Penney et al. 1998 1672 Metronidazol Doxycyklin 1 g 200 mg 1 7 Total: - 15417 - -
