– Är det dyrt att fega? Aktieindexobligationer

Aktieindexobligationer

– Är det dyrt att fega?

Södertörns högskola | Institutionen för Ekonomi & Företagande

Kandidatuppsats 15 hp | Företagsekonomi C | Vårterminen 2011

Sammanfattning

Idag sparar nästan hela Sveriges befolkning i fonder och den totala fondförmögenheten steg år

2010 med ca 270 miljarder kronor och uppgick vid årets slut till totalt 1928 miljarder kronor.

Många tidigare studier och artiklar har visat att indexfonder oftast är ett bra fondalternativ för

en sparare, författarna undrade dock om det fanns något bättre alternativ. Därför har

författar-na valt att se på en strukturerad produkt; kallad aktieindexobligation.

En aktieindexobligation är uppbyggd med hjälp av en obligation samt en eller flera optioner.

De har ofta ett kapitalskydd som gör att spararen får sitt nominella belopp tillbaks efter

löpti-den. Avkastningen kommer ifrån optionen, dock varierar den beroende på spararens

deltagan-degrad. Vissa aktieindexobligationer har t.o.m. en hävstångseffekt vilket gör att spararen kan

få en mycket hög avkastning. Den största nackdelen med en aktieindexobligation är att de har

ganska höga avgifter.

Syftet med uppsatsen är att se om aktieindexobligationer är ett bättre alternativ än indexfonder

och hur mycket det egentligen är värt att betala för kapitalskydd. För detta har författarna valt

att se på både indexfonder och aktieindexobligationer under en 5 års-period (2006-2011). Till

författarnas hjälp används prestationsmåtten Treynorkvot, Sharpekvot samt Jensens Alfa.

Författarna kommer bl.a. fram till att aktieindexobligationer är överlägset vid nedgång på

bör-sen då det är kapitalskyddat, men ofta mycket sämre än indexfonder vid uppgång. En av de

aktieindexobligationer som studerats förlorade till och med spararen på trots att det

underlig-gande indexet steg. Dock fick författarna tyvärr inte se effekten av någon aktieindexobligation

med hävstång då alla dessa gick dåligt och endast det nominella beloppet betalades tillbaks.

Författarna ser även att aktieindexobligationerna har mycket högre lägsta belopp för

invester-ing samt var mycket dyra i jämförelse med indexfonderna.

Innehållsförteckning

1

Introduktionskapitel ... 1

1.1

Bakgrund ... 1

1.1.1

Fonder ... 1

1.1.2

Strukturerade produkter... 2

1.2

Problemformulering ... 4

1.3

Syfte ... 5

1.4

Frågeställningar ... 5

1.5

Avgränsningar ... 5

2

Metodkapitel ... 6

2.1

Datainsamling ... 7

2.2

Reliabilitet ... 7

2.3

Validitet ... 7

3

Teorikapitel ... 8

3.1

Den effektiva marknadshypotesen ... 8

3.1.1

Random walk... 9

3.2

CAPM – Capital Asset Pricing Model... 9

3.3

Treynorkvot ... 11

3.3.1

Beta ... 12

3.4

Sharpekvot ... 12

3.4.1

Standardavvikelse... 13

3.5

Jensens Alfa ... 14

3.6

Teorisyntes... 14

4

Empiri ... 16

4.1

Fondbeskrivning ... 16

4.1.1

Handelsbanken Sverigefond Index... 16

4.1.2

XACT OMXS30 ... 17

4.1.4

Länsförsäkringar Sverige Index ... 19

4.1.5

SEB Sverige Indexfond ... 20

4.1.6

Avanza Zero ... 21

4.2

Aktieindexobligationsbeskrivning ... 22

4.2.1

SEBO377S ... 22

4.2.2

Plus 17 Sverige ... 22

4.2.3

AIO 490E ... 23

4.2.4

Sverige 135 A ... 23

4.2.5

Sverige 137 A ... 23

4.2.6

Sverige 709S ... 23

4.2.7

Svenska Storbolag 909AS ... 24

4.2.8

Sverige 7 Tillväxt ... 24

4.2.9

Sverige 134 B ... 24

4.2.10 Autopilot Sverige ... 25

4.2.11 Autopilot Sverige 2 ... 25

4.2.12 SPAX Sverige Max - AIO490F ... 25

4.2.13 Sverige 709Z ... 26

4.3

Resultat ... 27

4.3.1

Avkastning ... 27

4.3.2

Minsta insättningar & Avgifter ... 28

4.3.3

Regressionsanalys ... 28

4.3.4

Treynorkvot ... 29

4.3.5

Sharpekvot ... 29

4.3.6

Jensens Alfa... 30

5

Analys ... 31

6

Slutsats ... 33

7

Avslutande Diskussion ... 34

8

Referenser ... 35

8.1

Litteratur och Artiklar ... 35

8.2

Elektroniska källor ... 36

8.2.1

Kurser ... 38

1

1 Introduktionskapitel

1.1 Bakgrund

1.1.1 Fonder

Idag sparar hela 99 % av Sveriges befolkning i fonder och den totala fondförmögenheten steg

år 2010 med ca 270 miljarder kronor och uppgick vid årets slut till totalt 1928 miljarder

kro-nor

_{. Att i princip hela Sveriges befolkning sparar i fonder beror till stor del på}

pensionssy-stemet. Privat sparande är dock fortfarande mycket vanligt, något som 71 % av befolkningen

gör. Fondsparandet sker i alla åldrar och det är lika många kvinnor som män som gör det

_.

Utbudet av fonder är stort och det finns fonder som placerar i alla möjliga olika

konstellatio-ner, de brukar dock delas in i fyra olika kategorier, aktiefonder, blandfonder, korta- och långa

räntefonder samt övriga fonder där bl.a. hedgefonder ingår

_.

http://www.fondbolagen.se/upload/110204_kvartal.doc

http://www.fondbolagen.se/upload/100511_prospera_total_bilaga.pdf

Nilsson, P. Fondboken: Fakta & Regler, 2a uppl., Sellin & Partner, Stockholm, 2007, s. 28

Diagrammet visar svenskarnas totala fondförmögenhet under de senaste 10-åren

2

En indexfond är en värdepappersfond som har som mål att följa utvecklingen för företagen

som ingår i ett visst index

_{, Avanza Zero är ett exempel på en indexfond som följer}

SIX30RX-indexet (Stockholmsbörsens 30 största bolag). Det innebär att fonden köper lika stora andelar

av varje aktie som aktien har i SIX30RX-indexet för att på så sätt följa det och tack vare

ut-delningarna (som ofta inte räknas med i index) kanske till och med slå det. Eftersom att en

stor del av förvaltningen kan skötas av datorer, så kallad passiv förvaltning, så brukar

förvalt-ningsavgifterna för indexfonder vara låga. Trots detta så är det inte särskilt populärt bland

svenskarna att investera i indexfonder och endast 5 % av våra sparare gör detta

.

1.1.2 Strukturerade produkter

Strukturerade produkter är ett samlingsnamn för olika typer av investeringsprodukter

exem-pelvis aktieindexobligationer och aktiecertifikat. Dessa produkter kommer i mängder av olika

utföranden men det vanligaste är att de består av en obligation samt en option. Ofta är de

ka-pitalskyddade, men det är inte alltid fallet. Den första strukturerade produkten kom till

Sveri-ge år 1989 och var en aktieindexobligation. Då riktade man sig främst till institutionella

inve-sterare och rika privatpersoner, år 1999 var det minsta investeringsbeloppet för en

aktieindex-obligation 300 000 SEK. Med tiden har dessa dock blivit billigare och riktar sig idag även till

småsparare vilket gjort dem mycket populära.

Tabellen på nästa sida visar den nominella utestående volymen för samtliga strukturerade

produkter mellan år 2007 – 2010

_{. Man kan se hur dessa ökat under 2007 för att sedan}

stagne-ra mellan åren 2008 och 2010. Då aktieindexobligationen är den populästagne-raste finansiella

pro-dukten inom denna kategori visar det på hur pass aktuell denna strukturerade produkt är på

den finansiella marknaden

_.

Nilsson, P. Fondboken: Fakta & Regler, 2a uppl., Sellin & Partner, Stockholm, 2007, s. 37

3

En aktieindexobligation innehåller oftast en nollkupongare samt en eller flera optioner som är

knutna till den förutbestämda underliggande indexblandningen

_{. En nollkupongare är en}

obli-gation där priset på obliobli-gationen är lägre än det slutliga nominella beloppet. Denna skillnad

utgör investerarens avkastning

_{. Således ges ingen avkastning förrän löptiden har gått ut; så}

tillvida inte investeraren väljer att sälja nollkupongaren innan den har löpt ut. Det är denna

del i en aktieindexobligation som gör denna strukturerade placering kapitalskyddad den

be-hålls tills löptidens slut; dvs. har man kvar aktieindexobligationen till löptidens slut så

behål-ler man investerat belopp

_{. Den eventuella överavkastningen utöver det nominella beloppet}

beror på hur pass väl förvaltarens estimeringar överensstämmer med det underliggande

index-ets utveckling.

Om investeraren väljer att betala ett s.k. överpris vid köp av en aktieindexobligation så

upp-står en hävstångseffekt om marknaden går åt önskat håll vilket då ger en högre avkastning än

om investeraren endast betalar det nominella beloppet. Dock är endast det nominella beloppet

kapitalskyddat vilket således ger en högre risk. Denna hävstångseffekt uppstår genom att den

s.k. deltagandegraden blir högre vilket gör att investeraren får nyttja en större andel av

op-tionsdelens avkastning.

http://www.danskebank.se/sv-se/privat/Spara-och-placera/Placera/Strukturerade-produkter/Om-placeringen/Pages/Sa-fungerar-aktieindexobligationer.aspx

4

Nedan är en bild som är tänkt att förklara hur en aktieindexobligation är uppbyggd.

1.2 Problemformulering

Att aktivt förvaltade fonder skulle ha svårt att slå index är inget nytt utan något som forskats

om länge. Redan år 1969 fann Jensen att aktivt förvaltade fonder i genomsnitt genererade en

sämre avkastning än index

. Året efter var det en amerikansk ekonomiprofessor, Eugene

Fa-mas som startade ännu mer högljudda diskussioner då han skrev en artikel om effektiva

marknader i Journal of Finance. Vad han påstod var att marknaden alltid hade rätt, och det är

detta som ännu idag är grundstommen i den effektiva marknadsteorin

. Sedan dess har en rad

olika studier gjorts där man jämfört riskjusterad avkastning för både aktivt förvaltade fonder

och indexfonder; merparten har kommit fram till att höga förvaltningsavgifter långsiktigt

bi-drar till en lägre avkastning än avkastningen för fonder med lägre förvaltningsavgifter (oftast

indexfonder). Detta visar enligt Dahlquist, Engström och Söderlinds vetenskapliga artikel att

den effektiva marknadshypotesen lever vidare

_.

http://www.danskebank.se/sv-se/privat/Spara-och-placera/Placera/Strukturerade-produkter/Om-placeringen/Pages/Sa-fungerar-aktieindexobligationer.aspx

14

Jensen, M. ‘The Pricing of Capital assets and Evaluation of Investment Portfolios’, Journal of Business, vol.

42, nr. 2, 1969 April, s. 167-247

15

Fama, E. ‘Efficient Capital Markets: A Review of Theory and Empirical Work’, The Journal of Finance, vol.

25, nr. 2, 1970 Maj, s. 383-417

16

Dahlquist, M. Engström, S. Söderlind, P. ‘Performance and Characteristics of Swedish Mututal Funds’, The

5

De flesta studier gjorda på aktieindexobligationer visar hur denna finansiella produkt är

upp-byggd och hur privata investerare skulle kunna bygga egna aktieindexobligationer, men ingen

har skrivit om hur pass väl investeringen ur ett riskjusterat perspektiv står sig jämte andra

po-pulära investeringsformer som indexfonder. Det finns alltså i princip inga studier som tagit

hänsyn till kapitalskyddet och priset för detta.

1.3 Syfte

Syftet med den här uppsatsen är att se om det finns något bättre placeringsalternativ än en

indexfond, för detta valdes en strukturerad produkt att jämföra med indexfonden.

1.4 Frågeställningar

Hur ter sig indexfonder mot aktieindexobligationer när det gäller den riskjusterade

avkast-ningen och hur mycket är det egentligen värt att betala för kapitalskyddet en

aktieindexobliga-tion ger?

1.5 Avgränsningar

Författarna har valt att inrikta sig på aktiefonder, och då framförallt indexfonder. Detta

efter-som att tidigare forskning visat att passivt förvaltade indexfonder oftast är en bättre placering

än övriga alternativ. Den populäraste strukturerade produkten är aktieindexobligationen varför

det känns naturligast att jämföra denna investeringsform med indexfonden ur ett riskjusterat

avkastningsperspektiv.

6

2 Metodkapitel

Inom samhällsvetenskaplig metodteori så brukar man skilja mellan kvantitativ och kvalitativ

metod. Kvantitativ forskning är en strategi som lägger stor vikt vid kvantifiering när det gäller

insamling och analys av data. Den innehåller även ett mycket deduktivt synsätt och

känne-tecknas ofta av mycket olika siffror och räkneoperationer som är mät- och kategoriserbara.

Kvalitativ forskning däremot lägger större vikt vid ord än kvantifiering. Den har även ett mer

induktivt synsätt och kännetecknas ofta av t.ex. intervjuer och texter som måste tolkas av

forskaren. Man kan säga att kvantitativ forskning går ut mer på att pröva olika teorier medan

kvalitativ forskning går ut på att generera dem.

Författarna har valt att använda sig av en kvantitativ ansats. Undersökningen bygger på

statis-tiska och matemastatis-tiska metoder som används för att svara på våra problem och frågor vilka i

sin tur bygger på underliggande teorier. Vad författarna kommer göra är att samla in

avkast-ningshistorik från de 6 populäraste (de med störst fondförmögenhet) svenska indexfonderna

samt 13 aktieindexobligationer där den underliggande tillgången är antingen OMXS30 eller

stora aktörer på denna marknad.

Med hjälp av fonderna så kommer författarna sedan att bygga ett eget index som

aktieindex-obligationerna kommer att jämföras med. Anledningen till detta är aktieindexaktieindex-obligationernas

olika löptider; Det behövs kunna lyftas ut olika perioder ur indexfonderna för att kunna

jäm-föra de olika instrumenten med varandra. Indexet kommer inte bara att bestå av fondernas

avkastning, utan även deras Sharpekvoter, Treynorkvoter samt Jensens Alfavärden. För att få

fram indexets betavärde, som krävs för våra beräkningar, så har det även gjorts en

regres-sionsanalys. I analysen är uppsatsförfattarnas index den beroende variabeln och OMXS30 den

oberoende variabeln. Med hjälp av detta fås ett överskådligt och tydligt index där det blir

en-kelt att jämföra med de aktieindexobligationer författarna valt. För att underlätta för läsaren så

kommer författarna att visa detta med hjälp av olika diagram och matriser.

7

2.1 Datainsamling

De data och information rörande fonderna och aktieindexobligationerna kommer dels från

respektive fondbolag och emittenters hemsidor, prospekt och broschyrer rörande produkterna.

En del information är även hämtad från Morningstar.se. Den data vad gäller den riskfria

rän-tan som författarna använder sig av kommer från Riksbanken.se och bygger på en 10-årig

statsobligation. De data författarna använder sig av för beräkningarna kommer att bearbetas i

kalkyleringsprogrammet Excel.

2.2 Reliabilitet

Reliabilitet anger tillförlitligheten i ens undersökning. Alltså, skulle resultatet bli detsamma

om undersökningen skulle genomföras på nytt. Detta är mycket viktigt vid en kvantitativ

un-dersökning, och det är viktigt att ens mått är stabila

_{. Eftersom författarna kommer att}

använ-da sig av historiska och offentliga siffror och mätningar samt väl känanvän-da, och använanvän-da, mått så

anser författarna att undersökningen präglas av hög reliabilitet. Skulle en ny undersökning

göras med samma fonder och aktieindexobligationer så skulle samma resultat uppnås.

2.3 Validitet

Validitet går ut på att mäta hur väl man egentligen mäter det man vill mäta. Detta anser

förfat-tarna att de har då de använt sig av relevanta mått och teorier med tanke på deras syfte. Då de

gör en kvantitativ studie så är det svårt att feltolka informationen. Det handlar om historiska,

hårda data som t.ex. fonders avkastning vilket endast kan tolkas på ett sätt. Uträkningarna sker

även i Excel, vilket är ett tillförlitligt och väl använt program vilket minskar risken för

felbe-räkningar.

8

3 Teorikapitel

I det här kapitlet så kommer författarna först att beskriva de olika teorierna grundligt var för

sig, för att sedan i slutet knyta ihop dessa i en teorisyntes. Detta för att skapa den röda tråd

som författarna hoppas ska genomsyra arbetet samt även för att mer detaljerat visa hur de

oli-ka teorier och mått kommer att användas i studien. De olioli-ka teorierna blir grunden och

verk-tygen för att besvara syftet. Först förklaras den effektiva marknadshypotesen, vars främsta

uppgift är att användas för att läsaren ska få en grundförstående om hur marknaden fungerar.

Sedan kommer CAPM vilken ligger till grund för de finansiella mått som kommer att

använ-das i olika beräkningar. Dessa mått är Treynorkvot och Sharpekvot. För att läsaren ska förstå

hur dessa fungerar finns även två korta förklaringar om Beta och Standardavvikelse.

3.1 Den effektiva marknadshypotesen

9

med den informationen som ej är allmän, dvs s.k. insiderinformation, inte kan användas för att

prestera bättre än marknaden.

3.1.1 Random walk

En underkategori till den effektiva marknadshypotesen kallas för ”random walk”. Med detta

menas att priset inte följer något direkt mönster, utan istället är oberäkneligt. Detta gör att det

blir svårt att slå marknaden. Studier har dock visat att marknaden använder sig av något som

kallas ”random walk with positive drift”, dvs. att även om priserna tenderar att pendla både

upp och ner på kort sikt så ökar priserna oftast på lång sikt.

3.2 CAPM – Capital Asset Pricing Model

William Sharpe och John Lintner uppfann Capital Asset Pricing Model i mitten av 1960-talet.

Dess användningsområde är att kunna förutsäga riskmätningar och relationen mellan risk och

förväntad avkastning. CAPM används för att kunna förutsäga förväntad avkastning på en

ka-pitalmarknad.

Några av de grundläggande antagandena för att denna modell ska fungera är att högre

förvän-tad avkastning korrelerar positivt med investeringsalternativets risk; det finns inga

transak-tionskostnader eller skatter i denna modell. Ännu ett viktigt antagande är att man kan låna och

låna ut pengar till den riskfria räntan. Denna riskfria ränta brukar definieras som den 10-åriga

stadsobligationen och ligger för tillfället på 3,30 %.

_{Investeraren lånar kapital när portfolion}

innehåller mer än 100 % riskfyllda tillgångar och lånar ut kapital när porfolion innehåller en

stor del stadsobligationer.

Förväntad avkastning visas på den vertikala axeln och risk i form av beta-värden eller

stan-dardavvikelse på den horisontella axeln. En rak linje dras från interceptet, vilket är den

risk-fria räntan. Denna raka linje tangerar efficient frontier, dvs. den förväntade samvariationen

Hirschey, M. Nofsinger, J., Investment: Analysis and behavior, 2a uppl., McGraw-Hill, Boston, 2010 s.

162-163

20

Ibid, s. 127-133

21

10

investeraren har gällande risk och avkastning; denna tangeringspunkt är tillfredställande för

investeraren och kallas för marknadsavkastningen. Marknadsavkastningen brukar även kallas

för marknadsportfolio och är alltså samma sak som om man investerat 100 % av sitt kapital i

ett marknadsindex istället för att låna in eller ut delar av sitt kapital. Mellan interceptet, dvs.

den riskfria räntan, och marknadsportfolion kan investeraren välja en rad olika

konstellatio-ner; ju närmare interceptet desto mer stadsobligationer innehar portfolion och ju närmare

marknadsportfolion desto mer har man investerat i marknadsindexet. Det finns två olika slags

linjer i CAPM; Capital market line (CML) och Security market line (SML). Den markanta

skillnaden mellan dessa är att CML används för att beräkna relationen mellan förväntad risk i

form av portfolions standardavvikelse och förväntad avkastning medan SML istället använder

sig av Beta som riskmått och används mer till enskilda finansiella investeringar.

Bilden nedan illustrerar SML där den röda punkten symboliserar marknadsportfolion. Den

limegröna delen av bågen symboliserar efficient frontier.

11

3.3 Treynorkvot

Treynorkvoten är ett mått som uppfanns år 1865 av Jack L. Treynor. Den visar investeringars

riskpremie jämfört med dess systematiska risk

. Treynorkvoten tar hänsyn till investeringens

överavkastning i form av den avkastning som överstiger den riskfria räntan. Beta används

som riskmått för att jämföra olika investeringars riskjusterade avkastning. Med riskjusterad

avkastning menas det finansiella instrumentets eller portföljens avkastning dividerat med dess

risk; om två investeringsalternativ har samma avkastning men den ena har lägre risk (i detta

fall beräknat utifrån betavärdet) så får detta alternativ en högre treynorkvot och således högre

riskjusterad avkastning

. Den högre riskjusterade avkastningen prioriteras av investerare som

är riskaverta, dvs. investerare som inte vill utsätta sig för onödiga risker. Ju lägre risk till

samma förväntade avkastning ger en högre nytta för investeraren

_{. Detta mått använder sig}

av ordinalskalan; dvs. Treynorkvoten kan endast rangordna de riskjusterade alternativen. Det

investeringsalternativet som har högst Treynorkvot-värde anses således som det bästa

alterna-tivet ur ett riskjusterat avkastningsperspektiv.

I denna formel är r

i

investeringens avkastning. Denna subtraheras med r

f

som i formeln

bety-der den riskfria avkastningen som förklarats tidigare i uppsatsen. Resultatet divibety-deras med

investeringens betavärde. Ju lägre betavärde desto högre Treynorkvot, allt annat lika. Detta

betyder att en riskavert person således önskar att investeringen innehar ett lågt betavärde för

att få ut mest nytta. Den beräknade treynorkvoten uttrycks i procent och visar hur mycket

av-kastningen ökar eller minskar i relation till betavärdet.

Ett exempel för att belysa detta: Om en aktiefond har en förväntad avkastning på 30 % per år

och den 10 åriga stadsobligationen (den riskfria räntan) förväntas vara på 5 %; på täljaren

återstår då 25% eller 0,25. Säg att betavärdet för aktiefonden ligger på 0,25. Detta medför en

Bodie, Z. Kane, A. Marcus, A. Investments, 8e uppl., McGraw-Hill, Boston, 2009 s. 147

24

http://www.ap4.se/web/templates/Page.aspx?id=272

25

12

Treynorkvot på 100 % vilket betyder att SML har följande ekvation: R

p

= 5%+100%*B

p

.

Det-ta betyder att om den systematiska risken ökar, så ökar avkastningen lika mycket. Om man

istället ser på marknadens Treynorkvot med ett exempel: Denna antas ha en årlig avkastning

på 30 % med samma riskfria ränta på 5 %. Dess betavärde är 1 då marknaden alltid har 1 pga.

ekvationens utformning. Detta ger en Treynorkvot på 25 %; dvs. R

p

= 5%+25%*B

p

. Detta

betyder att med ökad risk så får investeraren inte lika mycket i avkastning; närmare bestämt

25 % av riskökningen. En riskavert investerare vill därför ha en så hög Treynorkvot som

möj-ligt för den risk denne tar.

3.3.1 Beta

Beta mäter den systematiska risken för en finansiell tillgång, vilket är den risk som inte kan

diversifieras bort med hjälp av andra investeringar inom samma portfölj. Det visar den

syste-matiska relationen mellan en specifik tillgångs avkastning och marknadens generella

avkast-ning (dvs. dess index). Om man t.ex. har ett betavärde på 1,5 så ökar den specifika

invester-ingen med 15 % om marknaden i genomsnitt har ökat med 10 %. Samma resonemang gäller

vid en nedgång

. Marknadens beta är per definition alltid 1,00.

Detta är beräkningsformeln för beta. r

a

står för avkastningen för investeringen, r

p

avkastning-en för marknadavkastning-en och Cov står för kovariansavkastning-en (hur de samverkar) sinsemellan. Var står för

varians.

3.4 Sharpekvot

Sharpekvoten uppfanns av nobelpristagaren William F. Sharpe. Vad den gör är att den mäter

förhållandet mellan investeringens avkastning och dess volatilitet. En hög avkastning till en

lägre risk är bättre än en hög avkastning till högre risk. Vad man vill är att få en så hög

Shar-pekvot som möjligt, det är dock svårt att säga vilket värde en bra investering bör ha, det

in-tressanta är istället vilken som har högst. Liknande resonemang vad gäller riskjusterad

13

kastning för Treynorkvoten gäller även för Sharpekvoten; dess skillnad är att risken här

be-räknas av standardavvikelsen.

R står för portföljens medelavkastning, R

f

står för den riskfria räntan och σ står för portföljens

standardavvikelse. Beräkningsformeln för portföljens varians är:

.

När man räknat ut variansen, σ

p

2

, tar man roten ur detta för att få dess standardavvikelse.

Formeln ovan används när portföljen innehåller två tillgångar

_{. Samma exempel som används}

för att förklara Treynorkvoten kan även användas för Sharpekvoten, dock med den skillnaden

att man använder standardavvikelsen istället för betavärdet för portföljen.

3.4.1 Standardavvikelse

Med standardavvikelse menas avvikelse från medelvärde. Standardavvikelsen är roten ur det

aritmetiska medelvärdet av avvikelserna från medelvärdet upphöjt i kvadrat. Då man upphöjer

skillnaden mellan observerad data och medelvärdet i kvadrat tar man således hänsyn till

samt-liga avvikelser

_{. För att kunna beräkna standardavvikelsen används följande formel:}

N är antalet observationer, X

i

är enskilda observationer och

är medelvärdet.

Hirschey, M. Nofsinger, J., Investment: Analysis and behavior, 2a uppl., McGraw-Hill, Boston, 2010 s. 147

28

Ibid, s. 112

29

14

3.5 Jensens Alfa

Jensens Alfa utvecklades av Michael C. Jensen år 1968, och är ett mått som mäter ett

värde-papper eller en portföljs eventuella överavkastning; eller dess avvikande avkastning från dess

teoretiska avkastning

_{. Detta innebär att värdepappret eller portföljen genererar en högre}

av-kastning än sitt jämförelseindex. Jensens Alfa är baserat på CAPM, den specifika fondens

avkastning med tillhörande betavärde skapar en punkt på dess empiriska SML. Om denna

punkt är ovanför den teoretiska SML är fondens alfavärde positivt vilket bidrar med en

över-avkastning jämfört med dess förväntade över-avkastning med hänsyn till dess betavärde. Detta ger

då ett positivt alfavärde. Om fonden ger en lägre avkastning jämfört med den teoretiska SML

bidrar detta till ett negativt alfavärde

.

α= − [ + ∗ ( − )]

I formeln är investeringens avkastning, riskfri avkastning, portföljens

marknads-risk, och marknadsindexets avkastning.

3.6 Teorisyntes

Tanken med att använda sig av den effektiva marknadshypotesen är dels som tidigare sagt att

läsaren ska få en grundläggande förståelse för hur marknaden fungerar, men den ligger även

som grund till vår problemformulering. Tidigare studier har med hjälp av den effektiva

mark-nadshypotesen visat att marknaden generellt inte kan slås av förvaltare på lång sikt, alltså

ak-tivt förvaltade fonder har svårt att ge en högre avkastning än marknadens index. Detta i sin tur

leder till författarnas syfte; att studera hur denna form, i detta fall indexfonder, står sig jämte

en liknande finansiell produkt; aktieindexobligationen. Både de indexfonder och

aktieindex-obligationer som i valts har sin underliggande finansiella tillgång i OMXS30 eller stora

svenska aktörer på samma marknad.

Bodie, Z. Kane, A. Marcus, A. Investments, 8e uppl., McGraw-Hill, Boston, 2009 s. 145

31

15

16

4 Empiri

4.1 Fondbeskrivning

4.1.1 Handelsbanken Sverigefond Index

17

Under de senaste 5 åren har fonden stigit med totalt 24,02 %, vilket ger en genomsnittlig årlig

avkastning på 4,40 %. Fondens 10 största innehav är investerat i Hennes & Mauritz B (8,09

%), Nordea bank AB (6,51 %), Ericsson B (6,21 %), TeliaSonera (5,74 %), Volvo B (5,51

%), Atlas Copco A (4,80 %), Sandvik (3,29 %), Handelsbanken A (3,01 %), Swedbank AB

(2,92 %) och SEB A (2,88 %).

4.1.2 XACT OMXS30

XACT OMXS30 placerar i de 30 största och mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen,

även kallat OMXS30-indexet. Även denna fond får placera i olika derivat i syfte att

effektivi-sera förvaltningen samt undvika onödiga transaktionskostnader. Detta är i dagsläget den näst

största svenska indexfonden med en total fondförmögenhet på 6991 miljoner SEK. Minsta

startbeloppet är 1 andel (112,02 SEK). Fonden lämnar vanligtvis utdelning i juni, vilken

utbe-talas kontant. Förvaltningskostnaden för denna fond ligger på 0,30 % per år.

Under de senaste 5 åren har fonden stigit med totalt 25,45 %, med en genomsnittlig årlig

av-kastning på 4,64 %. Fondens 10 största innehav är investerat i Hennes & Mauritz B (10,65

%), Nordea Bank AB (9,71 %), Ericsson B (8,52 %), TeliaSonera (8,21 %), Volvo B (5,60

http://handelsbanken.se/shb/INeT/IStartSv.nsf/FrameSet?OpenView&iddef=privat&navid=Z2_Privattjanster&

sa=/Shb/Inet/ICentSv.nsf/Default/q2C556E14BE3645DCC1256AAB0040C23B

18

%), Sandvik (4,91 %), Atlas Copco A (4,90 %), Handelsbanken A (4,40 %), SEB A (4,25 %)

och Swedbank AB (3,58 %).

4.1.3 SPP Aktieindexfond Sverige

Detta är Sveriges tredje största indexfond och har en total fondförmögenhet på 4500 miljoner

SEK. Även denna fond har som målsättning att efterlikna OMXS30-indexet. Precis som

Han-delsbanken Sverigefond Index kan 10 % av fondförmögenheten placeras på konto i ett

kredit-institut och för att effektivisera förvaltningen av fonden kan fonden placera i olika derivat.

Det får dock inte vara några placeringar som markant förändrar fondens risknivå. I dagsläget

är en andel värd 161,97 SEK, och det minsta startbeloppet för att investera i fonden är 100

SEK. Utdelning betalas ut i form av nya andelar i september varje år, för den som vill är även

kontant utbetalning möjlig. Förvaltningskostnaden för denna fond är 0,20 % per år.

Under de senaste 5 åren har fonden stigit med totalt 25,29 % vilket ger en genomsnittlig årlig

avkastning på 4,61 %. Fondens största innehav ligger i Hennes & Mauritz B (10,63 %),

Nor-dea Bank AB (9,70 %), Ericsson B (8,51 %), TeliaSonera (8,50 %), Volvo B (5,59 %),

19

vik (4,91 %), Atlas Copco A (4,89 %), SHB A (4,40 %), SEB A (4,24 %) och Swedbank AB

(3,57 %).

4.1.4 Länsförsäkringar Sverige Index

Länsförsäkringar Sverige Index har en total fondförmögenhet på 4416 miljoner SEK vilket

ger dem en placering som Sveriges fjärde största indexfond. En fondandel är idag värd 185,14

SEK. Fondens målsättning är att spegla OMXSBGI-indexet vilket består av de 80-100 största

bolagen på OMX Nordiska Börs i Stockholm. Den får investera i överlåtbara värdepapper,

penningmarknadsinstrument, på konto i kreditinstitut och upp till 10 % av fondförmögenheten

får även placeras i fondandelar. Även denna fond får använda sig av derivat för att

effektivise-ra förvaltningen, dock får inte riskprofilen påverkas. Det minsta startbeloppet för att investeeffektivise-ra

i fonden är 100 SEK. Utdelningen sker i mars varje år och lämnas i form av nya andelar. Den

kan dock på begäran även utbetalas kontant. Förvaltningskostnaderna för denna fond är 0,50

% per år.

Fonden startade den 17 november år 2008 och har sedan dess stigit med 93,64 % vilket ger en

genomsnittlig årlig avkastning på 39,15 %. Fondens största innehav är investerat i Ericsson B

20

(8,19 %), Hennes & Mauritz B (7,66 %), Nordea Bank AB (5,85 %), Volvo B (5,33 %),

Sandvik (4,38 %), TeliaSonera (3,99 %), SHB A (3,93 %), Atlas Copco A (3,60 %),

Swed-bank AB (3,58 %) och SEB A (3,35 %).

4.1.5 SEB Sverige Indexfond

Sveriges femte största indexfond är SEB Sverige Indexfond. Den har en total

fondförmögen-het på 3835 miljoner SEK, och en fondandel är värd 189,37 SEK. Målsättningen för fonden är

precis som för Länsförsäkringar Sverige Index att följa OMXSBGI

_{. För att göra detta så får}

fonden investera i överlåtbara värdepapper, på konto i kreditinstitut och upp till 10 % utan

fondförmögenheten i fondandelar. Fonden får även placera i olika derivat. Det finns inte något

minsta startbelopp om man vill investera i den här fonden. Utdelningen sker årsvis i maj i

form av nya andelar, men kan på begäran även utdelas kontant. Förvaltningskostnaderna för

denna fond är 0,40 % per år.

Fonden startade den 23 oktober år 2008 och har sedan dess stigit med 89,37 % vilket

motsva-rar en genomsnittlig årlig avkastning på 37,64 %. Fondens största innehav är investerat i

http://www.lansforsakringar.se/SiteCollectionDocuments/Bors_finans/Fonder/LF/Faktablad/Faktablad_LF_Sv

erige_index.pdf

http://web.msse.se/SEB/SGF/quicktake.aspx?six=SEB-SVEINDEX

21

Ericsson B (8,50 %), Hennes & Mauritz B (7,90 %), Volvo B (7,40 %), Atlas Copco A (5,90

%), Nordea Bank AB (5,80 %), Sandvik (4,40 %), TeliaSonera (4,20 %), SHB A (3,50 %),

Swedbank AB (3,50 %) och SEB A (3,40 %)

_.

4.1.6 Avanza Zero

Avanza Zero, Sveriges idag sjätte största indexfond har en total fondförmögenhet på 3735

miljoner SEK och en andel är värd 124,40 SEK. Målsättningen för fonden är att följa

utveck-lingen på SIX30RX-indexet. Det är ett index som är uppbyggt kring de 30 mest omsatta

akti-erna på Stockholmsbörsen. Fonden får placera i överlåtbara värdepapper, fondandelar där

SIX30RX är den underliggande tillgången samt derivat. För att investera i den här fonden

krävs ett startbelopp på minst 100 SEK. Eventuell utdelning lämnas årligen i februari och den

lämnas i form av nya fondandelar. Det som gör att den här fonden sticker ut från de övriga är

att den är helt fri från avgifter.

Fonden startade den 22 maj år 2006 och har sedan dess stigit med totalt 24,4 % vilket ger en

genomsnittlig årlig avkastning på 5,61 %. Dess största innehav är placerat i Hennes &

Mau-ritz B (11,16 %), Nordea Bank AB (10,09 %), TeliaSonera (8,17 %), Ericsson B (8,03 %),

http://www.seb.se/pow/fmk/2500/sp/736.pdf

Fondförmögenhet för Avanza Zero

22

Volvo B (5,87 %), Sandvik (5,31 %), Atlas Copco A (4,86 %), SHB A (4,48 %) och SEB A

(4,15 %).

4.2 Aktieindexobligationsbeskrivning

4.2.1 SEBO377S

Den här aktieindexobligationen emitterades och distribuerades av SEB den 12 februari år

2007 och hade en löptid på 3 år. Aktieindexobligationen följer OMXS30-indexet och priset

per post är 10 000 SEK. Det tillkommer dock även courtage på 2 %. När löptiden är slut är

man garanterad 100 % av det nominella beloppet på 10 000 SEK tillbaks och vid en positiv

utveckling av index så får man 65 % av ökningen

.

4.2.2 Plus 17 Sverige

Plus 17 Sverige distribuerades i Sverige av Länsförsäkringar men det var JP Morgan Chase

Bank som var emittenten

_{. Startdatumet för aktieindexobligationen var den 27 juni år 2007}

och den hade en löptid på 2 år. Avkastningen i Plus 17 Sverige var baserad på

OMXS30-indexet och en post kostade 10 000 SEK. Courtaget för denna produkt var 2 %. Det nominella

beloppet var garanterat, överstigande belopp beräknades dock lite annorlunda än vad det

gjor-de för SEBO377S. I gjor-den här aktieingjor-dexobligationen kungjor-de man nämligen få en positiv

utveck-ling både om OMXS30-indexet gick ner eller upp. Avkastningen beräknades nämligen

må-nadsvis och vid en positiv börsutveckling så ersattes de fem bästa månaderna med en fast

av-kastning på 2,5 %, och vid en negativ börsutveckling så ersattes de fem sämsta månaderna

med en fast avkastning på 2,5 %. När löptiden sedan var slut så adderades alla

månadsavkast-ningar och betalades sedan ut till investeraren

_.

23

4.2.3 AIO 490E

AIO490E både emitterades och distribuerades av Swedbank. Startdatumet var den 28

novem-ber år 2007 och den hade en löptid på 3 år. Avkastningen var novem-beroende av ett brett aktieindex

från Stockholmsbörsen. Det nominella beloppet för en post var 5 000 SEK vilket även var helt

kapitalskyddat. Courtaget för en aktieindexobligation var 1.5 %, dock med ett minsta belopp

på 150 SEK. Vid en eventuell uppgång så fick innehavaren delta till 61 %.

4.2.4 Sverige 135 A

Den här aktieindexobligationen distribuerades och emitterades av Danske Bank. Den startade

den 3 juli år 2006, hade en löptid på 4 år och avkastningen baserades på OMXS30. Det

nomi-nella beloppet för en post var 10 000 SEK vilket även var kapitalskyddat. Courtaget låg på 2

%. Avkastningen beräknades genom att man gjorde avläsningar på i förhand bestämda

avläs-ningsdagar vilka man sedan räknade ut ett medelvärde på samt multiplicerade med

omräk-ningsfaktorn 76 %.

4.2.5 Sverige 137 A

Även denna aktieindexobligation distribuerades och emitterades av Danske Bank. Startdag

var den 11 december år 2006 och den hade en löptid på 3 år. Avkastningen baserades på

OMXS30 och det nominella beloppet för en post var 10 000 SEK. Investeringen var helt

kapi-talskyddad. Courtaget var 2 %. Avkastningen fick man genom att ta medelvärdet ur tidigare

avläsningar, räkna ut ett medelvärde och sedan multiplicera det med omräkningsfaktorn 65

%.

4.2.6 Sverige 709S

Sverige 709S var en aktieindexobligation som distribuerades och emitterades av

Handelsban-ken. Startdagen var 23 februari år 2006 och den hade en löptid på 5 år. Avkastningen var

ba-serad på OMXS30 och det nominella beloppet var 10 000 SEK per post vilket var 100 %

ka-pitalskyddat. Courtaget för denna aktieindexobligation var 2 %, dock minst 250 SEK. För att

24

beräkna avkastningen så avläste man indexet veckovis mellan den 5 september år 2010 till

den 10 januari år 2011 och räknade sedan ut medelvärdet. Detta multiplicerades sen med 60

%.

4.2.7 Svenska Storbolag 909AS

Svenska Storbolag 909AS både distribuerades och emitterades av Handelsbanken. Startdag

var den 20 november år 2008 och den hade en kort löptid på endast 17 månader (1,42 år).

Avkastningen var baserad på 10 stora svenska bolag (Alfa Laval, AstraZeneca, Atlas Copco,

Ericsson, Hennes & Mauritz, Sandvik, SCA, SEB, Skanska och Volvo) som hade lika stor

vikt i korgen. Varje aktie hade dock ett uppgångstak på 16 %. Det nominella beloppet var

kapitalskyddat och låg på 10 000 SEK per post. Courtaget var 1 %. För att beräkna

avkast-ningen så läste man av aktiernas genomsnittliga värde mellan den 8 februari år 2010 och den

22 mars år 2010.

4.2.8 Sverige 7 Tillväxt

Sverige 7 Tillväxt emitterades av Barclays Bank PLC och distribuerades av Erik Penser

Fondkommission. Dess startdatum var den 26:e mars 2007 och den hade en löptid på 4 år.

Den köptes till överkurs för 110 000 SEK per post. Dess avkastning baserades på OMXS30,

och för att räkna ut avkastningen räknade man ut ett genomsnitt från månadsvisa

observatio-ner det sista året vilket gör att det därför kunde skilja sig från det faktiska stockholmsindexet.

En post kostade 50 000 SEK och om man redan var kund hos Erik Penser Fondkommission

AB var lägsta investeringsbeloppet 100 000 SEK medan det var 300 000 SEK för dem som

inte var detta. Courtageavgiften låg på 2 % och vid en positiv utveckling av index fick

inve-steraren 152 % av ökningen plus det nominella beloppet.

4.2.9 Sverige 134 B

Sverige 134 B både emitterades och distribuerades av Danske Bank. Dess startdatum var den

4:e april 2006 och den hade en löptid på 3 år. Den köptes till en överkurs på 1000 SEK per

post för 11 000 SEK per post. Dess avkastning var knuten till OMXS30 och räknades ut

25

nom att man gjorde avläsningar på i förhand deklarerade avläsningsdagar för att sedan ta ett

medelvärde på dessa. Dess courtageavgift var 2 % med en minimiavgift på 250 SEK. Vid en

positiv utveckling av index fick investeraren 170 % av ökningen plus det nominella

belop-pet.

4.2.10 Autopilot Sverige

Autopilot Sverige emitterades av The Royal Bank of Scotland Plc och distribuerades av SIP

Nordic Fondkommission AB. Dess startdatum var den 5:e maj 2007 och den hade en löptid på

3 år. Den köptes till en överkurs på 500 SEK per post för 10 500 SEK per post. Dess

courta-geavgift låg på 2 % och vid en eventuell uppgång fick investeraren 100 % av uppgången plus

det nominella beloppet. Det underliggande var LM Ericsson AB, Skanska AB, Boliden AB,

ABB Ltd, TeliaSonera AB och 1 månads STIBOR-ränta; dvs den internränta riksbanken

sät-ter som är högre än dagsräntan.

4.2.11 Autopilot Sverige 2

Autopilot Sverige 2 emitterades av The Royal Bank of Scotland Plc och distribuerades av SIP

Nordic Fondkommission AB. Dess startdatum var den 21:a juni 2007 och den hade en löptid

på 3 år. Den köptes till en överkurs på 600 SEK per post för 10 600 SEK per post. Dess

cour-tageavgift låg på 2 % och vid en eventuell uppgång fick investeraren 100 % av uppgången

plus det nominella beloppet. Det som fanns underliggande i Autopilot Sverige 2 var LM

Ericsson AB, H&M AB, Nordea Bank AB, Boliden AB, ABB Ltd och 1 månads

STIBOR-ränta.

4.2.12 SPAX Sverige Max - AIO490F

Denna aktieindexobligation emitterades av Swedbank och distribuerades även av samma

bank. Dess startdatum var den 28:e november 2007 och den hade en löptid på 3 år. Den

köp-tes till en överkurs på 100 SEK per obligation; en börspost innehöll 5 stycken obligationer

vilket gjorde att priset blev 5 500 SEK per post inklusive överkurs. Courtageavgiften låg på

1,5 % och aktieindexobligationen var bunden till ett brett aktieindex från Stockholmsbörsen.

26

Vid en eventuell uppgång fick investeraren 121 % av uppgången plus det nominella

belop-pet.

4.2.13 Sverige 709Z

Aktieindexobligationen både emitterades och distribuerades av Handelsbanken. Startdatumet

var den 22:a februari 2006 och den hade en löptid på 5 år. Den köptes till en överkurs på 1000

SEK per post vilket gav den ett pris på totalt 11 000 SEK. Dess courtageavgift låg på 2 % där

minimiavgiften låg på 250 SEK för kunder som hade depå i Handelsbanken eller

Stadshypo-tek bank och 300 SEK för de med endast VP-konto. Aktieindexobligationen var bunden till

OMXS30, och dess slutindex bestämdes av aktieindexets genomsnittliga värde mellan

perio-den 5:e september 2010 till och med perio-den 10:e januari 2011 med veckovisa avläsningar. Vid en

eventuell uppgång fick investeraren 115 % av uppgången plus det nominella beloppet.

http://www.swedbank.se/idc/groups/public/@i/@sc/@all/@sm/documents/article/fm_505354.pdf

52

27

4.3 Resultat

I det här kapitlet kommer det att visas sammanställningar av bl.a. avkastning och avgifter för

de olika fonderna och aktieindexobligationerna, samt även resultaten för vår regressionsanalys

och de olika prestationsmåtten.

4.3.1 Avkastning

AIO:er

Avkastning

i %

Avkastning AIO-Index

Avkastning egna index

SEBO377S

- SEK

0,00%

-21,55%

-21,55%

Plus 17 Sverige

- SEK

0,00%

-36,61%

-36,85%

AIO 490E

- SEK

0,00%

1,44%

2,81%

Sverige 135 A

49 SEK

0,49%

0,64%

4,53%

Sverige 137 A

- SEK

0,00%

-14,55%

-13,28%

Sverige 709S

538 SEK

5,38%

8,97%

13,26%

Sv. Storbolag 909AS

1 271 SEK

12,71%

12,71%

84,72%

Sverige 7 Tillväxt

- SEK

0,00%

-6,56%

-4,90%

Sverige 134 B

- SEK

0,00%

-33,30%

-31,93%

Autopilot Sverige

- 244 SEK

-2,32%

2,56%

-19,00%

Autopilot Sverige 2

1 770 SEK

16,70%

23,70%

-14,80%

SPAX Sv. Max AIO490F

- SEK

0,00%

1,44%

2,81%

Sverige 709Z

784 SEK

7,12%

15,51%

14,71%

28

4.3.2 Minsta insättningar & Avgifter

Fonder

Minsta ins.

Avgifter

AIO:er

Minsta ins.

Avgifter

SHB

1 SEK

0,65%/år

SEBO377S

10 000 SEK

2%

XACT

112,02 SEK

0,30%/år

Plus 17 Sverige

10 000 SEK

2%

SPP

100 SEK

0,20%/år

AIO 490E

5 000 SEK

1,5% (Minst 150 SEK)

Länsförs.

100 SEK

0,50%/år

Sverige 135 A

10 000 SEK

2%

SEB

1 SEK

0,40%/år

Sverige 137 A

10 000 SEK

2%

Avanza

100 SEK

0%/år

Sverige 709S

10 000 SEK

2% (Minst 250 SEK)

Sv. Storbolag 909AS

10 000 SEK

1%

Sverige 7 Tillväxt

100 000 SEK

2%

Sverige 134 B

11 000 SEK

2% (Minst 250 SEK)

Autopilot Sverige

10 500 SEK

2%

Autopilot Sverige 2

10 600 SEK

2%

SPAX Sv. Max

5 500 SEK

1,50%

Sverige 709Z

11 000 SEK

2% (Minst 250 SEK)

Ovan ser man en sammanställning av både fondernas och aktieobligationernas minsta

insätt-ningar och avgifter. Man kan se att fonderna både har lägre minsta insättinsätt-ningar samt avgifter.

Man får dock inte glömma att fondernas avgift dras varje år, medan den för

aktieindexobliga-tionerna är en engångssumma.

4.3.3 Regressionsanalys

UTDATASAMMANFATTNING

Regressionsstatistik

Multipel-R

0,883986691

R-Kvadrat

0,781432469

Justerad R-Kvadrat

0,781259552

Standardfel

0,006144564

Observationer

1266

ANOVA

fg

KvS

MKv

F

Regression

1

0,170621976 0,170621976 4519,109664

Residual

1264

0,047723156 3,77557E-05

Totalt

1265

0,218345132

Koefficienter

Standardfel

t-Kvot

P-värde

Alfa

4,58773E-05 0,000172709 0,265633923 0,790564474

Beta

0,674180004 0,010028811 67,22432346

0

29

från det egengjorda indexet. Detta gav ett betavärde på cirka 0,67. Förklaringsvärdet blev

cirka 0,78, dvs. 78 % av variationen i det egengjorda indexet kan förklaras med variationen i

OMXS30.

4.3.4 Treynorkvot

AIO:er

Tidsperiod

Treynor AIO

Treynor Index

SEBO377S

2007-02-12 - 2010-02-12

-15,17%

-45,58%

Plus 17 Sverige

2007-06-27 - 2009-06-27

-9,95%

-64,61%

AIO 490E

2007-11-28 - 2010-11-28

-15,17%

-11,00%

Sverige 135 A

2006-07-03 - 2010-07-03

-19,85%

-13,85%

Sverige 137 A

2006-12-11 - 2009-12-11

-15,17%

-34,87%

Sverige 709S

2006-02-23 - 2011-02-23

-18,16%

-6,48%

Sv. Storbolag 909AS

2008-11-20 - 2010-04-20

11,85%

118,67%

Sverige 7 Tillväxt

2007-03-26 - 2011-03-26

-20,57%

-27,84%

Sverige 134 B

2006-04-04 - 2009-04-04

-15,17%

-62,54%

Autopilot Sverige

2007-05-05 - 2010-05-05

-18,62%

-43,35%

Autopilot Sverige 2

2007-06-21 - 2010-06-21

9,59%

-37,12%

SPAX Sv. Max

2007-11-28 - 2010-11-28

-15,17%

-11,00%

Sverige 709Z

2006-02-22 - 2011-02-22

-15,58%

-4,32%

Ovan ser man aktieindexobligationernas Treynorkvot jämfört med det egengjorda indexet

Treynor-värde under samma tidsperiod. Det alternativ som under samma tidsperiod haft bäst

Treynor-värde är fetmarkerat.

4.3.5 Sharpekvot

AIO:er

Tidsperiod

Sharpe AIO

Sharpe Index

30

Tabellen på föregående sida visar aktieindexobligationernas och det egenbyggda indexets

Sharpekvot under samma tidsperiod. Även här har det bästa alternativet blivit fetmarkerat.

4.3.6 Jensens Alfa

AIO:er

Tidsperiod

Jensens Alfa AIO

Jensens Alfa Index

SEBO377S

2007-02-12 - 2010-02-12

5,82%

-4,58%

Plus 17 Sverige

2007-06-27 - 2009-06-27

20,10%

-12,41%

AIO 490E

2007-11-28 - 2010-11-28

-4,05%

-0,77%

Sverige 135 A

2006-07-03 - 2010-07-03

-2,32%

-0,55%

Sverige 137 A

2006-12-11 - 2009-12-11

2,08%

-3,35%

Sverige 709S

2006-02-23 - 2011-02-23

-1,51%

0,62%

Sv. Storbolag 909AS

2008-11-20 - 2010-04-20

-25,75%

19,94%

Sverige 7 Tillväxt

2007-03-26 - 2011-03-26

0,14%

-1,46%

Sverige 134 B

2006-04-04 - 2009-04-04

11,69%

-6,74%

Autopilot Sverige

2007-05-05 - 2010-05-05

3,76%

-4,14%

Autopilot Sverige 2

2007-06-21 - 2010-06-21

11,43%

-3,95%

SPAX Sv. Max

2007-11-28 - 2010-11-28

-4,05%

-0,77%

Sverige 709Z

2006-02-22 - 2011-02-22

-1,30%

0,74%

31

5 Analys

Vad författarna ville undersöka var om det fanns något bättre placeringsalternativ än en

index-fond. Författarna undersökte därför aktieindexobligationer under en 5-års period. Om man

börjar med att se hur avkastningen skiljde sig produkterna emellan så är det faktiskt ganska

stora skillnader. Om man ser på aktieindexobligationerna så slog de det egentillverkade

in-dexet 7 av 13 gånger, dock endast då detta index sjönk. Anledningen till detta är att alla

aktie-indexobligationer hade ett kapitalskydd vilket erbjöd investeraren det nominella beloppet

till-baks även om börsen gick ner. När väl börsen gick upp så fick investerarna inte vara med fullt

ut vilket gjorde att de inte tog del av en lika stor uppgång som om de investerat direkt i den

underliggande tillgången, om man ser på aktieindexobligationen Autopilot Sverige så fick

investeraren faktiskt betala 244 SEK trots att den underliggande tillgången steg med 2,56 %.

Det finns dock aktieindexobligationer, exempelvis Sverige 134B, som med hjälp av en

häv-stångseffekt har en deltagandegrad över 100 %, tyvärr så var det ingen av dessa som visade en

positiv avkastning.

Minsta insättningen skiljde sig även den markant mellan indexfonderna och

aktieindexobliga-tionerna. Indexfondernas minsta insättningar låg mellan 0-112 SEK medan de för

aktieindex-obligationerna låg mellan 5 000-100 000 SEK. Detta gör att vissa kanske inte har råd att spara

i denna form. Ett annat problem för aktieindexobligationerna är att det inte går att

månadsspa-ra en fast summa, något som gör att man får ett billigare snittpris.

32

inte glömma att indexfondernas avgifter dras årligen medan det för aktieindexobligationerna

endast är en engångssumma.

33

6 Slutsats

Författarnas syfte med denna uppsats var att jämföra indexfonders och

aktieindexobligatio-ners riskjusterade avkastning med varandra för att på så vis se vilket placeringsalternativ som

var det bättre. Det författarna kom fram till var att:



Under de perioder OMSX30 hade en negativ utveckling så gav en investering i

aktie-indexobligationer högst avkastning pga. dess kapitalskydd. Vid en positiv utveckling

däremot så var det istället indexfonderna som gjorde detta. Detta tror författarna till

viss del förklaras av den låga deltagandegraden bland de aktieindexobligationer som

hade en positiv avkastning. Om några av de aktieindexobligationer med en

deltagan-degrad över 100% hade fått en stark positiv utveckling tror författarna att den

riskju-sterade avkastningen antagligen slagit motsvarande indexfonder under samma period.

En annan orsak till att aktieindexobligationerna gav en sämre avkastning tror

förfat-tarna var dess höga avgifter.



Prestationsmåtten visade alla precis samma sak som innan, vid en negativ utveckling

av index så var den riskjusterade avkastningen högre för aktieindexobligationer

me-dan den vid en positiv utveckling var högre för indexfonder.

34

7 Avslutande Diskussion

En punkt som inte stod med i slutsatsen men som författarna inte tycker att man får glömma

är den påtagliga skillnaden mellan syftet med att betala aktieindexobligationers och

indexfon-ders avgifter; hur motiveras egentligen avgifterna? Författarna anser att tanken med att betala

avgifter för en indexfond är att få en hög avkastning, medan det primära i en

aktieindexobli-gation är att betala för kapitalskydd med möjlighet till hög avkastning. Frågan investeraren

bör ställa sig är dock hur mycket är det verkligen värt att betala för detta skydd? Till slut blir

avgifterna omotiverat höga. Detta är en fråga endast investeraren själv kan besvara, men

för-fattarna hoppas i alla fall att detta är något man tänker på innan man investerar.

Efter avslutad undersökning kvarstår även en del frågor och därför föreslår författarna

följan-de förslag till vidare studier:



En genomgång av de olika avkastningsberäkningssätten som de olika emittenterna

använder sig av. Hur påverkar det egentligen investerarnas och emittenternas

avkast-ning? Hur många investerare förstår egentligen vad det är för produkt de egentligen

investerar i och hur mycket pengar de kommer att få om index går åt önskat håll?



Det vore även intressant att se en studie på aktieindexobligationer med en positiv

35

8 Referenser

8.1 Litteratur och Artiklar

Nilsson, P., Fondboken: Fakta & Regler, 2a uppl., Sellin & Partner, Stockholm, 2007

Hirschey, M. Nofsinger, J., Investment: Analysis and behavior, 2a uppl., McGraw-Hill,

Bos-ton, 2010

Jensen, M. ‘The Pricing of Capital assets and Evaluation of Investment Portfolios’, Journal of

Business, vol. 42, nr. 2, 1969, s. 167-247

Fama, E. ‘Efficient Capital Markets: A Review of Theory and Empirical Work’, The Journal

of Finance, vol. 25, nr. 2, 1970, s.383-417

Dahlquist, M. Engström, S. Söderlind, P. ‘Performance and Characteristics of Swedish

Mu-tutal Funds’, The Journal of Financial and Quantitative Analysis, vol. 35, nr. 3, 2000,

s.409-423

Bryman, A., Företagsekonomiska forskningsmetoder, 1a uppl., Liber ekonomi, Malmö, 2005

Bodie, Z. Kane, A. Marcus, A. Investments, 8e uppl., McGraw-Hill, Boston, 2009

38

http://www.sipnordic.se/comfiles/dod/11041411103864301568/22288_ff.pdf

2011-04-15

http://www.sipnordic.se/comfiles/dod/11041411103056479098/22790_ff.pdf

2011-04-15

http://www.swedbank.se/idc/groups/public/@i/@sc/@all/@sm/documents/article/fm_505354.

pdf

2011-04-15

8.2.1 Kurser

OMX Stockholm 30 Index:

http://www.nasdaqomxnordic.com/index/historiska_kurser/?Instrument=SE0000337842

2011-05-03

Handelsbanken Sverigefond Index:

http://www.handelsbanken.se/shb/INeT/IStartSv.nsf/FrameSet?OpenView&iddef=privat&nav

id=Z2_Privattjanster&sa=/Shb/Inet/ICentSv.nsf/Default/q2C556E14BE3645DCC1256AAB0

040C23B

2011-05-03

XACT OMX30S Index:

http://www.handelsbanken.se/shb/INeT/IStartSv.nsf/FrameSet?OpenView&iddef=privat&nav

id=Z2_Privattjanster&sa=/Shb/Inet/ICentSv.nsf/Default/q2C556E14BE3645DCC1256AAB0

040C23B

2011-05-03

SPP Aktieindexfond Sverige:

http://www.handelsbanken.se/shb/INeT/IStartSv.nsf/FrameSet?OpenView&iddef=privat&nav

id=Z2_Privattjanster&sa=/Shb/Inet/ICentSv.nsf/Default/q2C556E14BE3645DCC1256AAB0

040C23B

2011-05-03

Länsförsäkringar Sverige Index:

39

Stefan Sundström på Avanza Bank 2011-05-03

SEB Sverige Indexfond:

http://www.seb.se/pow/borsfinans/default.asp?ss=/pow/apps/kurslistafonder/kurslistafonder.a

spx&defaultTab=Fonder

2011-05-03

SEBO377S:

Sofia Ullman på SEB-fonder 2011-04-28

Plus 17 Sverige:

http://www.hq.se/en/Structured-Products/Marknadsinformation/hq-kurslista/?isframed=true%2Ctrue&print=true

2011-04-28

AIO 490E:

http://www.swedbank.se/idc/groups/public/@i/@sc/@all/@sm/documents/article/fm_505353.

pdf

2011-04-28

Sverige 135 A:

http://www.danskebank.se/sv-se/privat/Spara-och-placera/Placera/Strukturerade-produkter/Utestaende-och-forfallna/Pages/Forfallna-aktieindexobligationer.aspx

2011-04-28

Sverige 137 A:

http://www.danskebank.se/sv-se/privat/Spara-och-placera/Placera/Strukturerade-produkter/Utestaende-och-forfallna/Pages/Forfallna-aktieindexobligationer.aspx

2011-04-28

Sverige 709S:

http://hcm.handelsbanken.se/struktureradeprodukter/Start/Andra-vanstermenyn/Kurser-och-produktinformation/Kapitalskyddade-placeringar/Forfallna-placeringar/

2011-04-28

40

http://hcm.handelsbanken.se/struktureradeprodukter/Start/Andra-vanstermenyn/Kurser-och-produktinformation/Kapitalskyddade-placeringar/Forfallna-placeringar/

2011-04-28

Sverige 7 Tillväxt:

http://www.penser.se/sv/Strukturerade-produkter/Varderingar/

2011-04-28

Sverige 134 B:

http://www.danskebank.se/sv-se/privat/Spara-och-placera/Placera/Strukturerade-produkter/Utestaende-och-forfallna/Pages/Forfallna-aktieindexobligationer.aspx

2011-04-28

Autopilot Sverige:

http://www.sipnordic.se/comfiles/dod/11050612265831036993/22288_ff.pdf

2011-04-28

Autopilot Sverige 2:

http://www.sipnordic.se/comfiles/dod/11050612273006830400/22790_ff.pdf

2011-04-28

SPAX Sverige Max - AIO490F:

http://www.swedbank.se/idc/groups/public/@i/@sc/@all/@sm/documents/article/fm_505354.

pdf

2011-04-28

Sverige 709Z:

41

9 Bilagor

Historiska dagskurser för indexfonderna

Kurser för INDEX

SHB

Sverige XACT SPP Länsförsäkringar Avanza SEB

70

2011-03-23 1 113,27 0,66% 5604,78 0,67% 108,6 0,66% 155,8 0,79% 183,70 0,64% 120,6 0,66% 179,78 -0,11%

2011-03-24 1 127,08 1,24% 5679,72 1,34% 110,1 1,44% 157,7 1,20% 186,42 1,48% 122,3 1,43% 180,87 0,61%

2011-03-25 1 127,10 0,00% 5738,80 1,04% 110,7 0,49% 159 0,82% 183,28 -1,69% 122,9 0,48% 183,56 1,49%

Beräkning av det egenbyggda indexet

och prestationsmåtten

Kurser för Egenbyggda Index Avkastning Beta Std dev Treynor Sharpe Jensens Alfa