Mål och budget med flerårsplan

(1)

1

Mål och budget 2020

med flerårsplan 2021-2022

(2)

2

Innehållsförteckning

1 Nu blir det 2020 ... 3

2 Kommunövergripande mål och uppdrag ... 3

2.1 I Östersunds kommun har vi en tillväxt som är jämställd och ekonomiskt hållbar, där alla känner sig delaktiga ... 5

2.2 I Östersunds kommun har vi en trygg och tillgänglig infrastruktur där både stad och landsbygd växer på ett smart och hållbart sätt ... 7

2.3 I Östersunds kommun har vi ett positivt företagsklimat och medborgarna har arbete och bostad . 9 2.4 I Östersunds kommun ska alla barn och elever klara sin utbildning, nå sin gymnasieexamen och utmanas i sitt livslånga lärande. ... 11

2.5 I Östersunds kommun finns goda förutsättningar för en meningsfull fritid och ett aktivt liv. ... 13

2.6 I Östersunds kommun får medborgarna stöd, vård- och omsorg och lever ett självständigt liv. .. 15

2.7 I Östersunds kommun bedrivs ett effektivt arbete för minskad miljö- och klimatpåverkan. ... 17

2.8 I Östersund är kommunen en modern och attraktiv arbetsgivare. ... 19

3 God ekonomisk hushållning ... 21

4 Förutsättningar för budget 2020 och plan 2021-2022 ... 22

4.1 Trendspaning ... 22

4.2 Samhällsekonomi ... 23

4.3 Kommunernas ekonomiska situation och förutsättningar enligt Sveriges Kommuner och Landsting ... 23

4.4 Östersunds kommuns befolkning ... 24

4.5 Östersunds kommuns arbetsmarknad och sysselsättning ... 26

4.6 Östersunds kommuns ekonomiska förutsättningar ... 27

4.7 Östersunds kommuns finansiella förutsättningar ... 32

5 Sammandrag driftbudget/plan 2020-2022 ... 37

5.1 Driftbudget i sammandrag ... 37

5.1.1 Uppdrag ... 37

5.2 Exploateringsbudget ... 38

5.3 Investeringsbudget i sammandrag ... 38

5.3.1 Större investeringsobjekt ... 39

6 Finansiell plan 2020-2022... 40

6.1 Resultatbudget ... 40

6.2 Kassaflödesbudget ... 41

6.3 Balansbudget ... 42

7 Kommunfullmäktiges beslut... 43

(3)

3

1 Nu blir det 2020

Östersunds kommun växer snabbt, och har nu passerat 63 000 innevånare. Vi är med vår tillväxt ett lysande undantag i Norrlands inland, och därmed alltmer en utvecklingsmotor för en hel region. Men samtidigt som tillväxten är en fantastisk möjlighet att planera långsiktigt och strategiskt sätter den också vår kommuns förmåga att leverera välfärd enligt samhällskontraktet på prov.

Samma sak gäller för den demografi vi kan överblicka. Under en lång period kommer våra yngsta och våra äldsta också att vara våra flesta. Det betyder att barnomsorg, skola och äldreomsorg är helt nödvändiga områden att prioritera för Östersunds kommun under den kommande mandatperioden. Vi är idag inte tillräckligt rustade för de utmaningar vi kommer att möta, men vi har satt igång arbetet för att rusta oss.

Den budget och flerårsplan som vi nu lägger fram bygger på dessa förutsättningar. Vi måste planera för fortsatt tillväxt, prioritera våra kärnverksamheter och se till att vi har en ekonomi som uthålligt kan hantera vår tillväxt och vår roll som regional utvecklingsmotor.

Det arbetet har vi satt igång de senaste månaderna. Från och med 2020 ska Östersunds kommun tillämpa en god ekonomisk hushållning, som innebär att vi genererar de överskott som årligen behövs för att klara våra investeringar. Det innebär också att vi kontinuerligt effektiviserar vår verksamhet för att skapa resurser till kärnverksamheternas behov.

I klartext innebär också detta att kärnverksamheterna alltid kommer att gå först. De investeringar som vi planerar de kommande åren följer detta mönster. Skollokaler till våra elever, äldreboenden till våra äldre, och till det inslag av fler utövare för att hålla effektiviteten hög, och investeringsbudgeten möjlig att klara.

De politiska uppdragen inom de ekonomiska ramar vi har i Östersunds kommun följer samma linjer. Fokus på kärnverksamheterna och utöver det prioritering av de långsiktiga hållbarhetsmålen. Det handlar om vår miljö, om en jämnare tillväxt i hela kommunen, om strukturellt arbete med jämställdheten och om särskilda insatser när det gäller våra barn och tonåringars situation och då särskilt arbetet mot mental ohälsa bland unga.

Östersunds kommun har goda förutsättningar för en ljus framtid om vi kan möta utmaningarna med framtidstro och tydligt ledarskap. Budgeten för 2020 och flerårsplanen signalerar just detta.

Bosse Svensson

Kommunstyrelsens ordförande.

(4)

4

2 Kommunövergripande mål och uppdrag

Östersunds kommun arbetar med mål- och resultatstyrning. Det betyder att politiker styr utifrån de mål de sätter upp och de resultat som kommunens verksamheter ska uppnå. Genom att planera, följa upp och jämföra våra resultat med andra kommuner identifierar vi framgångar och utvecklingsområden för ökad kvalitet på service och tjänster till invånare och företag.

Kommunfullmäktiges kommunövergripande mål styr den kommunala verksamheten och strävar mot att skapa en gemensam riktning och förändring i hela den kommunala verksamheten.

Varje kommunövergripande mål förstärks med en politisk text och uppdrag, som kan vara för alla eller nämnd- och styrelsespecifika. För att följa kommunens utveckling mot målbilden kopplas kommunövergripande nyckeltal till varje kommunövergripande mål. I vissa fall är dessa målsatta och benämns då som indikatorer.

I budget 2020 finns åtta kommunövergripande mål:

• I Östersunds kommun har vi en tillväxt som är jämställd och ekonomiskt hållbar, där alla känner sig delaktiga

• I Östersunds kommun har vi en trygg och tillgänglig infrastruktur där både stad och landsbygd växer på ett smart och hållbart sätt

• I Östersunds kommun har vi ett positivt företagsklimat och medborgarna har arbete och bostad

• I Östersunds kommun ska alla barn och elever klara sin utbildning, nå sin gymnasieexamen och utmanas i sitt livslånga lärande

• I Östersunds kommun finns goda förutsättningar för en meningsfull fritid och ett aktivt liv

• I Östersunds kommun får medborgarna stöd, vård- och omsorg och lever ett självständigt liv

• I Östersunds kommun bedrivs ett effektivt arbete för minskad miljö- och klimatpåverkan

• I Östersund är kommunen en modern och attraktiv arbetsgivare

(5)

5

2.1 I Östersunds kommun har vi en tillväxt som är jämställd och ekonomiskt hållbar, där alla känner sig delaktiga

En hållbar social och ekonomisk tillväxt är en förutsättning för välfärd och behövs för att säkra människors jobb, försörjning och sociala trygghet. En hållbar ekonomi innebär att kostnaderna inte överstiger intäkterna och att kostnaderna inte överförs på kommande generationer. Nämnderna ansvarar för att verksamheten är kostnadseffektiv och håller sig inom givna ramar. I de fall underskott uppkommer ska tillräckliga åtgärder sättas in skyndsamt.

Att Östersunds kommun vilar på FN:s och Sveriges grundläggande demokratiska rättigheter är självklart. En av de stora utmaningarna är att demokratin är ifrågasatt och att medborgarna känner osäkerhet på hur man tillgodogör sig sina demokratiska rättigheter i praktiken. Därför är medborgardialoger och återkoppling de viktigaste verktygen för kommunal verksamhet för att skapa tillit.

I kommunen finns en klyvning mellan stad och land samt ett vi och dom tänkande i gränssnittet mellan kommunal verksamhet och civilsamhället; föreningar, ideella organisationer, byutvecklingsgrupper och näringsliv. Östersunds kommun ska utveckla former för att ta tillvara engagemang och att åstadkomma förändring. Det är här viktigt att utveckla de digitala verktygen och att se medborgardialogen som verktyg för insyn och delaktighet i kommunens utveckling, planering och genomförande av åtgärder.

Samhället i stort är inte jämställt, och det gäller också för Östersunds kommun. Nyckeltal visar att vi har en strukturell ojämställdhet. Ett kontinuerligt arbete måste bedrivas för jämställdhetsutveckling inom de områden där vi har störst brister och får mest effekt. För att jämställdhetsintegrera Östersunds kommun ska ett

kvalitativt jämställdhetsperspektiv finnas med i beslutande processer. Det innebär att ett kritiskt

förhållningssätt ska motverka stereotypa normer för kön och att kvinnor och män ska få lika möjligheter och samma tillgång till makt och resurser. Riktade insatser, och uppdaterade handlingsplaner, där behovet och effekten är som störst ska ske inom jämställdhetsområdet och då också i samverkan med civilsamhället.

Uppdrag

• Ta fram en jämställdhetsstrategi (KS)

• Slutför den påbörjade översynen och revideringen av politiska styrdokument (KS)

(6)

6

• Genomför insatser utifrån genomlysning av kommunens ramar och modell för ramuppräkning (KS)

• Ta fram en modell för orts- och stadsdelsutveckling (KS)

• Tydliggör kommunens samlade viljeinriktning för strategiskt samarbete och ökad involvering från civilsamhället (KS)

• Säkerställ kommunens åtaganden i egenskap av samisk förvaltningskommun och lagefterlevnad gällande lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk (KS)¹

• Revidera processerna för medborgarinflytande (KS) och implementera dem i verksamheterna (Alla)

Investeringar

Inga investeringar kopplade till detta mål.

Nyckeltal Senaste

värde och trend

Värden jmf riket

Värden jmf k- grupp

Senaste värde

(år)

Källa Kolada mått ID

Invånare totalt, antal 63 227 - - 2018 E N01951

Förändring i antal invånare under senaste femårsperioden, (%) 5,46 4,21 6,10 2018 E N01958

Utrikes födda, andel (%) 9,37 15,39 17,67 2018 E N02906

Bruttoregionalprodukt (BRP), kr/inv 396 326 437 2016 A N03700

Ginikoeffecient, index 0,354 0,372 0,385 2017 A N00956

Föräldrapenningdagar som tas ut av män, andel av antal dagar (%) 32,00 28,60 29,83 2018 A N00943 Kvinnors medianinkomst som andel av mäns medianinkomst, andel (%) 85,58 78,92 80,11 2017 A N00952

Kassalikviditet kommunen, (%) 66,03 117,45 101,75 2017 Ö N03105

Årets resultat som andel av skatt & generella statsbidrag kommun, (%) 1,32 1,30 0,52 2018 Ö N03102

Nettokostnadsavvikelse totalt (exkl. LSS), andel (%) 5,17 2,99 -1,15 2017 Ö N00097

Soliditet inklusive pensionsåtaganden. kommun, (%) 19,34 16,98 25,10 2017 Ö N03002

Verksamhetens nettokostnader enligt resultaträkningen kommun, kr/inv -60 402 -58 091 -55 271 2018 Ö N03011 Självfinansieringsgrad för kommunens investeringar, andel (%) 73,99 97,43 71,31 2017 Ö N03103

Valdeltagande i senaste kommunvalet, (%) 85,80 84,33 84,59 2018 K N05401

Valdistrikt med lägst valdeltagande i senaste kommunalval, andel (%) 74,79 72,70 65,58 2018 A N05831

Nöjd Inflytande-Index – Helheten 43 42,22 43,67 2018 M U00408

Delaktighetsindex, andel (%) av maxpoäng

1 Utökad ram med 1 460 tkr från budget 2020.

(7)

7

2.2 I Östersunds kommun har vi en trygg och tillgänglig infrastruktur där både stad och landsbygd växer på ett smart och hållbart sätt

När Östersunds kommun får allt fler innevånare skapas nya möjligheter för ekonomisk tillväxt. Samhälls- planeringen måste utgå från att tillväxten ska fördelas jämnare över kommunen, samtidigt som sociala klyftor ska minska och hållbarheten i kedjorna mellan stad och landsbygd blir en del av tillväxten. Någon särskild landsbygdsstrategi ska inte finnas. Utvecklingen av hela kommunen ska rymmas i det nya tillväxtprogrammet.

I Östersunds kommun ska stad och land utvecklas tillsammans och i takt. Den hållbara stads- och landsbygds- utvecklingen säkerställer likvärdig tillgång till boende, kommunikationer, samhällsservice och offentliga mötesplatser så att den lokala utvecklingen av näringslivet samt byggande på landsbygden skall främjas. En fungerande fysisk, digital och intellektuell infrastruktur är en förutsättning för att hela Östersunds kommun ska fortsätta växa på ett smart och hållbart sätt.

En väsentlig del i infrastrukturen är kommunal servicenärvaro på i första hand serviceorter och

servicepunkter. Det handlar också om fortsatt utbyggnad av bredband, en fungerande kollektivtrafik i hela kommunen och en fungerande infrastruktur för modern och fossilfri bilism i hela kommunen. Kommunen ska skapa fler pendlarparkeringar med laddningsstationer i anslutning till landsbygdens servicepunkter.

Vatten är en grundförutsättning för allt levande och en förutsättning för människors hälsa, en hållbar utveckling och livsmedels- och energiproduktion. Östersunds kommun ska säkerställa god vattenkvalitet och ha en trygg beredskap för en reservtäkt.

I Östersunds kommun arbetar vi med effektiv klimatanpassning för att anpassa och säkra samhällsfunktioner när klimatet förändras.

Uppdrag

• Ta fram förslag till förbättringsåtgärder för att säkerställa ett fullgott säkerhetsskydd och återskapa ett nationellt totalförsvar ur ett kommunalt perspektiv (KS)

• Säkerställ en beredskap som gör att kommunens samhällsviktiga verksamheter kan bedrivas på ett ändamålsenligt sätt även i händelse av kris och krig (KS)

• Öka den kommunala servicenärvaron på serviceorter och servicepunkter (Alla)

(8)

8

• Utred möjliga insatser för att skapa en mer trygg och tillgänglig infrastruktur för både stad och landsbygd (KS)

• Utveckla en åldrandevänlig kommun inom ramen för samarbetet med WHO:s nätverk Age Friendly Cities and Communitys (VoN)

• Utred möjlighet att utöka kommunens verksamhetsområde inom Vatten och Avlopp (TN)

• Utred möjligheter att säkerställa ny vattentäkt (TN)

• Utred förutsättningarna för en säker hantering av avfall och drivmedel i kommunens hamnanläggningar (KFN)

• Utred och utveckla kollektivtrafiken i hela kommunen (MSN)

• Utred och marknadsför hur kommunens pendlarparkeringar på serviceorterna kan utvecklas (MSN)

Investeringar

Cryptosporidium-utbrottet i Östersund 2010 resulterade i ett beslut om att installera membranfilter för att säkerställa kvaliteten på Östersunds kommuns vattenförsörjning. Förändrade omständigheter i säkerhetsläge, ny lagstiftning samt problem att säkra vattenleveranserna under ombyggnation har medfört att planerna nu omfattar ett nytt vattenverk där membranfilter finns med som en delinvestering. Därutöver finns stora behov av reinvesteringar både på ledningsnät och andra fastigheter inom vatten- och avloppsområdet. Investeringar inom detta område uppgår under 2020 till drygt 70 miljoner 2020.

Inom ramen för stadsmiljöavtalet kommer Östersunds kommun under 2020 att anlägga cykelvägar på Bergsgatan, Krondikesvägen samt en gång och cykelbro över storsjöstrand där egenfinansiering motsvarar cirka 35 miljoner kronor. En miljon kronor kommer att investeras på en offentlig toalett vid Surfbukten.

Senaste värde (år)

Nöjd Region-Index – Helheten 67 61,90 65,61 2018 M U00402

Nöjd Region-Index – Rekommendation 74 66,14 71,28 2018 M U00404

Utsläpp till luft av kväveoxider (NOx), totalt, kg/inv 10,04 22,47 22,51 2016 A N85047 Utsläpp till luft av PM2.5 (partiklar <2.5 mikrom). kg/inv 1,73 3,07 2,14 2016 A N85048

Nöjd Region-Index – Trygghet 57 58,08 58,61 2018 M U00405

Invånare 16 - 84 år med avsaknad av tillit till andra, andel (%) 25,00 26,42 25,71 2018 A U01413

Invånare 16 - 84 år som avstår från att gå ut ensam, andel (%) 26 22 26 2018 A U01420

Anmälda våldsbrott, antal/100 000 inv 1 077 862 940 2018 A N07403

Nöjd Medborgar-Index – Räddningstjänst 78 77,00 79,00 2018 M U07404

Elavbrott, genomsnittlig avbrottstid per kund (SAIDI), minuter/kund 22 118 72 2017 A N45933 Fjärrvärmeproduktion av förnybara energikällor på värmeverk inom det geografiska

området, andel (%)

93,27 87,24 87,30 2017 A N45929

Slutanvändning av energi totalt inom det geografiska området, MWh/inv 30 44 45 2017 A N45905

Nöjd Medborgar-Index – Vatten och avlopp 76 78,00 79,00 2018 M U07405

Vattentäkter med vattenskyddsområde, andel (%) 83,33 72,46 78,94 2017 A N85069

Sjöar med god ekologisk status, andel (%) 24,50 35,70 36,57 2016 A N85051

Vattendrag med god ekologisk status, andel (%) 8,30 14,69 15,25 2016 A N85052

Grundvattenförekomster med god kemisk och kvantitativ status, andel (%) 88,90 96,76 94,55 2016 A N85053

Nöjd Region-Index – Kommunikationer 65 59,83 63,00 2018 M U45400

Befolkning i kollektivtrafiknära läge, andel (%) 90,50 62,58 82,40 2017 A N07418

Tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s, andel (%) 80,97 70,61 82,65 2018 A N07900

Nöjd Medborgar-Index – Gator och vägar 57 54,00 57,00 2018 M U07400

Nöjd Medborgar-Index – Gång och cykelvägar 59 54,69 57,17 2018 M U07401

Handläggningstid (median) från inkommen ansökan till beslut för bygglov, antal dgr Insamlat hushållsavfall totalt, kg/person

(9)

9

2.3 I Östersunds kommun har vi ett positivt företagsklimat och medborgarna har arbete och bostad

Välfärdens resurser genereras ur ett välmående företagsklimat som skapar utrymme för entreprenörer och växande företag, och därmed för jobb och skatteintäkter. Plats att växa är en del av Östersunds varumärkes- plattform vilket också är en bra beskrivning på kommunens politiska syn på företagsklimatet. Det ska finnas plats att växa för entreprenörer, idéer och företag. Utgångspunkten för kommunens tillväxtprogram ska därför vara att skapa högre i tak för innovation, entreprenörskap och att förenkla för befintliga företag att utvecklas och växa i hela kommunen. Kommunen ska också vara att se som en kompetent utvecklingspartner i ett snabbt föränderligt näringsliv. Näringslivet bör uppfatta kommunen, dess politiker och tjänstemän som möjliggörare för fortsatt utveckling av företagen. Som myndighet och tillståndsgivare bör kommunen alltid pröva ett ja innan man säger nej, och principen att företag ska ha en dörr in till kommunen ska hela tiden utvecklas och förbättras.

Tjänster och digitala lösningar är avståndsoberoende och viktiga i sammanhanget. Testbäddar och innovationsupphandlingar är andra verktyg, där kommunen kan vara partner och initiativtagare.

Besöksnäring, friluftsliv och den lokala matproduktionen är också viktiga framtidsbranscher. Därför ska kommunen öka andelen lokala livsmedel som används i kommunens matproduktion och underlätta för logistik och samordnad varudistribution i hela kommunen.

Fördelningen mellan män och kvinnor som driver företag är inte jämlik. Östersund kommun ska vara bästa kommunen i landet för kvinnor att driva företag i.

Länets näringsliv bärs upp av mindre företag och kommunen ska vid upphandlingar alltid lägga sig vinn om att dela upp större projekt i mindre delar, så att även mindre företag kan vara med och lägga anbud.

Östersunds kommun vill också fortsatt planera och exploatera för att ge bättre förutsättningar för företagen som ska utveckla vår stadskärna. Förhoppningsvis blir Östersund Årets Stadskärna under 2019 även om detta bara är ett redskap för att kommunen ska vara en del i ett partnerskap mellan destinationsbolag, handel, fastighetsägare och kommun i ett kontinuerligt utvecklingsarbete i Östersunds stadskärna.

Östersunds kommun ska även sikta på att bli landets bästa landsbygdskommun. Kommunen ska därför planera för fler och mer blandat byggande i tätorterna på landsbygden. Kommunen ska även bidra till ökad tillgång på mark i olika prisklasser och lägen för företag som behöver växa eller önskar etablera sig i Östersunds kommun.

(10)

10

Integration är en viktig del av kommunens verksamhet vilket innebär stöd men även kravställande från samhället. Att hänvisa människor och speciellt nyanlända till ett passivt bidragsberoende är förödande både för samhället och de enskilda som lätt hamnar i ett utanförskap. Kommunen ska därför fortsätta utveckla hållbara integrationsfrämjande insatser.

Uppdrag

• Främja den lokala näringslivsutvecklingen genom att dela upp fler upphandlingar i mindre delar (KS)

• Utred hur miljökrav ska formuleras i upphandlingar för att både uppfylla kommunens miljömål och möjliggöra för fler och mindre entreprenörer att lämna anbud (KS)

• Utveckla dialogen och processen med företagare kopplat till myndighetsutövning (KS, MSN, SAN)

• Utveckla samarbetet mellan destinationsbolag, handel, fastighetsägare och kommun när det gäller Östersunds stadskärna (KS)

• Genomför insatser som bidrar till att öka andelen kvinnor som är företagare (KS)

• Ta fram en bostadsförsörjningsstrategi (KS)

• Samordna insatser för att förkorta personers väg till arbetsmarknaden (SAN)

• Samordna insatser för att främja arbetet med kommunens och näringslivets kompetens- försörjningsbehov (KS)

• Genomför integrationsfrämjande insatser utifrån Kommunövergripande satsningar för integration (KS, SAN, KFN, BUN, VON)

Investeringar

Kommunen arbetar kontinuerligt för att säkerställa tillgång på mark för kommande behov vid nybyggnation.

Under 2020 kommer 5 miljoner att investeras på mindre markförvärv.

Källa Kolada mått

ID

Företagsklimat enl. ÖJ (Insikt) – Totalt, NKI 75,72 72,89 71,59 2018 K U07451

Nöjd Region-Index – Kommersiellt utbud 75 62,93 70,44 2018 M U00403

Nöjd Region-Index – Bostäder 53 53,11 53,50 2018 M U07406

Färdigställda bostäder i flerfamiljshus under året, antal/1000 inv 5,03 1,82 3,62 2017 E N07906 Färdigställda bostäder i småhus under året, antal/1000 inv 1,65 1,25 1,35 2017 E N07905 Trångboddhet i flerbostadshus, enligt norm 2, andel (%) 10,68 17,71 15,76 2017 A N07907

Nöjd Region-Index – Arbetsmöjligheter 65 58,31 62,22 2018 M U40400

Förvärvsarbetande invånare 20 – 64 år, andel av befolkning, (%) 81,83 80,09 80,44 2017 K N00914

Demografisk försörjningskvot 0,78 0,87 0,78 2018 A N00927

Arbetslöshet 16 – 24 år i kommunen, andel (%) av registerbaserad arbetskraft 7,22 10,13 8,36 2019 E N00983 Arbetslöshet 16 – 64 år i kommunen, andel (%) av registerbaserad arbetskraft 5,81 7,37 7,21 2019 E N00988

Långtidsarbetslöshet 25 - 64 år, andel (%) av bef. 2,58 3,50 3,59 2019 A N00955

Invånare 17 - 24 år som varken arbetar eller studerar, andel (%) 8,46 10,17 8,48 2016 A N02906 Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som börjat

arbeta eller studera, andel (%)

45,26 37,02 37,09 2018 K U40455 Lämnat etableringsuppdraget och börjat arbeta eller studera (status efter 90 dagar),

andel (%)

50,59 36,79 42,33 2017 K N00973

(11)

11

2.4 I Östersunds kommun ska alla barn och elever klara sin utbildning, nå sin gymnasieexamen och utmanas i sitt livslånga lärande.

Utbildning ger makt att hitta sin väg i livet, oavsett hur starten såg ut och kunskap är även grunden för demokrati. Att skapa och vidmakthålla en framgångsrik skola och förskola är ett av Östersunds kommuns prioriterade kärnuppdrag där utbildning och lärande ska utgå från evidens och beprövad erfarenhet.

I Östersunds kommun är det övergripande målet att följa skolverkets riktlinjer ”alla barn och ungdomar skall, oberoende av hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det

offentliga skolväsendet. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla”. För att nå dessa mål arbetar kommunen med tydlig målstyrning som är grunden för resursfördelningen.

Varje elev ges rätt stöd för att klara av kunskapsmålen, med rätt att få stöd och hjälp på den nivå de själva befinner sig på. Förskola och skola ska ha kunskaper och resurser för att möta elever med särskilda behov.

I Östersunds kommun ska inte bakgrundsfaktorer som bostadsort och föräldrars utbildningsnivå vara avgörande för elevernas studieresultat. I Östersunds kommun kompenserar skolan för olika förutsättningar och bakgrund, som bostadsområde och sociala förhållanden, vilket är en förutsättning för ett jämlikt samhälle.

Alla Östersunds skolor ska vara framgångsrika och präglas av en stimulerande lärmiljö med struktur, ordning, studiero, trygghet och fokus på kunskap. Kommunen arbetar strategiskt och systematiskt mot kränkningar och mobbning där Elevhälsan bidrar till att den psykiska hälsan ökar. Skolenheterna ska följa stadieindelningen som anges i lagstiftningen. I skolor med stora utmaningar ska de för uppdraget bäst lämpade rektorerna och lärarna finnas placerade.

I Östersunds kommun ska alla föräldrar ges möjlighet att ta ställning till olika skolor och göra ett aktivt skolval. Alla skolor ska vara med och ta emot nyanlända och asylsökande. Valfriheten och det fria skolvalet är viktig del i Östersunds utbildningskvalitet liksom byskolorna. Utbildningen ska ge barn och elever

förutsättningar att minst nå kraven för godkända kunskapsmål och nå gymnasieexamen.

Det ska ges möjligheter för omskolning senare i livet, detta för att tillgodose individens, arbetsmarknadens och samhällets krav på ökad kompetens.

(12)

12 Uppdrag

• Skapa ett hållbart styrsystem för barn- och utbildningsnämndens verksamhet innefattande samtliga ansvarsnivåer (KS)

• Genomför insatser som bidrar till att öka likvärdigheten mellan skolor och förskolor i Östersunds kommun (BUN)

• Ta fram en handlingsplan för att utveckla användandet av digitala verktyg i förskola och skola (BUN)

• Genomför främjande och förebyggande insatser kring psykisk ohälsa på skolor och förskolor hos barn och ungdomar (BUN, SAN)

• Ta fram en handlingsplan för anpassade lärmiljöer för elever med neuropsykiatriska sjukdomar funktionsnedsättningar och funktionshinder (BUN)

• Stadieindela kommunens skolor enligt läroplanen senast hösten 2020 (BUN)

• Inför obligatoriskt skolval för alla (BUN)

• Ta fram en handlingsplan för utveckling av skolenheter utanför stadskärnan (BUN)

• Genomför insatser för att öka andelen behöriga till gymnasiet för familjehemsplacerade barn (BUN)

• Genomför insatser för att förbättra övergången mellan grundskolan och gymnasieskolan (BUN) Investeringar

2020 års investeringsbudget innehåller omfattande investeringar inom skolområdet. Under hösten 2020 kommer internationella engelska skolan att etablera verksamhet i Östersund och inför detta kommer kommunen att rusta upp lokaler för totalt 100 60 miljoner kronor varav 80 40 miljoner belastar 2020 års investeringsbudget. Utöver denna satsning kommer lokalinvesteringar att göras för att samordna

grundsärskolan. Övriga investeringar inom skolverksamheten kommer att göras med drygt 65 miljoner kronor.

värde och trend

Värden jmf riket

(år)

Nöjd Region-Index – Utbildningsmöjligheter 72 61,16 69,56 2018 M U00406

Invånare 25 – 64 år med eftergymnasial utbildning, andel (%) 44,49 32,81 42,19 2017 E N01982

Nöjd Medborgar-Index – Förskolan 65 64 64 2018 M U11400

Plats på förskola på önskat placeringsdatum, andel barn (%) 67,17 61,76 57,08 2018 K U11401

Inskrivna barn per årsarbetare i förskolan, antal 5,2 5,1 5,2 2018 K N11102

Kostnad förskola, kr/inskrivet barn 155 197 147 445 146 250 2017 K N11008

Nettokostnadsavvikelse förskola inkl. öppen förskola, (%) 14,42 2,61 1,11 2017 Ö N11024

Nöjd Medborgar-Index – Grundskolan 62 59 60 2018 M U15400

Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk, kommunala skolor, andel (%)

73,30 70,84 72,33 2018 K N15452

Elever i åk 6 med lägst betyget E i matematik, kommunala skolor, andel (%) 88,10 87,75 88,94 2018 K N15485 Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor, andel (%) 82,70 81,89 83,24 2018 K N15436 Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%) 85,57 83,96 85,87 2018 A N15428 Elever i åk 9: Jag är nöjd med min skola som helhet, andel (%) 68,41 66,73 69,95 2018 K N15535 Elever i åk 9: Jag känner mig trygg i skolan, positiva svar, andel (%) 82,66 80,94 83,41 2018 K N15533

Kostnad grundskola F-9 hemkommun, kr/elev 98 592 110 117 100 969 2017 K N15027

Nettokostnadsavvikelse grundskola F-9, (%) -1,23 2,97 -2,25 2017 Ö N15001

Lärare (heltidstjänster) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne i grundskola, kommunala skolor, andel (%)

65,97 69,23 72,75 2018 E N15814

Nettokostnadsavvikelse fritidshem inkl. öppen fritidsverksamhet, (%) 0,80 2,39 -3,83 2017 Ö N13020

Nöjd Medborgar-Index – Gymnasieskola 65 59 63 2018 M U17400

Gymnasieelever med examen inom 4 år, kommunala skolor, andel (%) 75,31 65,30 68,92 2018 K N17467

Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel 75,37 71,77 72,41 2018 A N17461

Kostnad gymnasieskola hemkommun, kr/elev 106 601 129 278 116 006 2017 K N17005

Nettokostnadsavvikelse gymnasieskola, (%) 0,64 3,59 -2,92 2017 Ö N17001

Elever på SFI som klarat högsta kurs på studievägen av nybörjare två år tidigare, andel (%)

56,75 46,57 47,07 2017 E N18409

Elever i åk 9 som är behöriga tillyrkesprogram, hemkommun, andel (%) Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel (%)

Aktivitetstillfällen för barn och unga i kommunala bibliotek, antal/1000 inv 0-20 år Elever på SFI som klarat minst två kurser av nybörjare två år tidigare, andel (%)

(13)

13

2.5 I Östersunds kommun finns goda förutsättningar för en meningsfull fritid och ett aktivt liv.

Ett rikt och tillgängligt kulturutbud skapar en känsla av gemenskap i en växande kommun. Det är i mötet med andra människor vi lär oss att förstå varandra och omvärlden.

En kulturstrategi är under framtagande där befintlig kultur, framtida kreativa uttryck, kreativa och kulturella näringars behov, samt bibliotekens och kulturskolornas nya roller kommer att beaktas. Östersund ska vara en stad där kulturella upplevelser är ständigt närvarande och där gatubilden inbjuder till aktiviteter.

Kulturstrategin ska ha som utgångspunkt att kommunen och övriga samhällsaktörer gemensamt ska främja kulturella initiativ både på landsbygden och i staden.

Östersund har under lång tid haft profilen av friluftsstad, med goda förutsättningar för idrott och friluftsliv.

Utvecklingen av idrott och friluftsliv ska lyftas in i arbetet med aktualiserad översiktsplan och det nya tillväxtprogrammet. Särskild tonvikt ska då läggas vid ett perspektiv på hela kommunen.

Mer arbete bör läggas på att främja spontanidrottsplatser och samverka för att behålla grönytor för både friluftsliv och rekreation. Nyligen framtagen rapport om anläggningsutveckling är en del av underlaget för kommande prioriteringar. Särskilt fokus de kommande åren ska ligga på jämställdhet och tillgänglighet.

Viktigt när resurserna fördelas är att bryta den ojämlika behandlingen mellan könen när det gäller villkoren för att utöva idrott i Östersunds kommun.

Östersunds kommun ska också fortsatt arbeta med målet att vara värd för stora idrotts- och kulturevenemang såsom Storsjöcupen och Storsjöyran.

Uppdrag

• Revidera och anpassa de styrmedel kommunen har för att öka jämställdheten inom föreningslivet (KFN, SAN, VON, KS)

(14)

14

• Revidera processen för stora evenemang (KS)

• Utveckla kommunens kultur- och fritidsverksamheter så att de når fler målgrupper (KFN, VON, SAN, BUN)

• Utveckla samverkansformer kring näridrottsplatser och spontanidrottsytor internt i kommunorganisationen och med civilsamhället (KFN)

• Synliggör kommunens turistmål och möjligheter till friluftsliv (KFN)

Investeringar

Reinvesteringar inom kultur och fritidsområdet kommer att göras med drygt 5 miljoner kronor. 5 miljoner investeras på Lits slalombacke.

Indikator Senaste

(år)

Nöjd Region-Index – Fritidsaktiviteter 69 60,91 66,78 2018 M U09408

Nöjd Medborgar-Index – Kultur 67 62,08 66,89 2018 M U09401

Kostnad kulturverksamhet, kr/inv 1 109 1 235 1 253 2017 E N09102

Kostnad fritidsverksamhet, kr/inv 2 758 1 690 1 962 2017 E N09100

Öppethållande huvudbiblioteket, timmar/vecka 62 53 62 2017 K N09808

Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/inv 7 – 20 år 37,05 29,13 36,89 2017 K U09800

- Varav kvinnor 31 28 30 2017 E U09800

- Varav män 43 40 43 2017 E U09800

Nöjd Medborgar-Index – Idrotts- och motionsanläggningar 65 60,59 63,44 2018 M U09406

Antal gästnätter 460 409 - - 2018 E Eget

Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal invånare 7–20 år

Elever som deltar i musik- eller kulturskola som andel av invånare 7–15 år (%)

(15)

15

2.6 I Östersunds kommun får medborgarna stöd, vård- och omsorg och lever ett självständigt liv.

Östersunds innevånare ska ha möjlighet till ett självständigt liv. Stöd, vård och omsorg ska ha god kvalitet och så långt det är möjligt utformas utifrån individens behov och förutsättningar. Tidiga och förebyggande

insatser prioriteras och moderna hjälpmedel och digitalisering användas för att öka upplevelsen av frihet, tillgänglighet och rådighet över den egna vardagen. Utsatta grupper ska prioriteras och skyddet för utsatta barn stärkas. Den oroande ökningen av orosanmälningar gällande barn bör ges särskild uppmärksamhet, också barn ska vara trygga i Östersunds kommun. En tilltagande psykisk ohälsa bland ungdomar behöver aktiva långsiktiga insatser och samarbetet med regionen behöver vara stabilt.

Östersunds kommun ska ha en äldreomsorg som ska kännetecknas av värdighet, kvalitet och tillgänglighet.

Det gynnas av många olika utförare - för kvalitetsutveckling och valfrihet – och kommunen välkomnar privata, kooperativa och ideella vårdgivare. Kommunen är alltid ytterst ansvarig för vården och omsorgen, oavsett vem som utför tjänsten. Kravet på ökade valmöjligheter i hela kommunen gör att LOV måste utvidgas och till sin omfattning måste öka från dagens 25% (2019).

Östersund behöver flera äldreboenden (säbo) med olika boendeformer, som byggs, ägs och drivs av olika aktörer. De ska finnas på fler platser i kommunen, och Östersunds kommun ska sträva efter samverkan med grannkommunerna för att skapa bästa möjliga lösningar. Allt fler äldre innebär en omsorg där allt fler är dementa. Kommunen måste sträva efter att skapa demensboenden där specialiserad personal ger omvårdnad till personer som fått en demensdiagnos.

Kommunen ska också utveckla utbudet av bostäder för äldre genom att verka för fler seniorbostäder med gemensamhetslokaler och moderna servicehus i Lit och Brunflo. En förutsättning för det är att Östersunds kommun har en grundläggande positiv inställning till att ha en mångfald av utövare även i den skattefinansierade verksamheten.

Maten måste ses som en del av en trygg och väl fungerande omsorg. Kommunen ska fortsätta utveckla köken på särskilda boenden med målet att all mat ska lagas på plats. Rätten till egna val och ett självständigt liv ska i Östersund sträcka sig till lukten av matlagning där man bor.

Uppdrag

(16)

16

• Utveckla fler möjligheter att välja olika utförare av vård och omsorg i hela kommunen (VON)

• Säkerställ myndighetsutövningen vad gäller orosanmälningar och barnavårdsutredningar (SAN)²

• Säkerställ myndighetsutövning gällande ensamkommande barn (SAN)³

• Utveckla samarbetet mellan skola, socialtjänst, polis och fritid (SAN)⁴

• Verka för fler seniorbostäder med gemensamhetslokaler och moderna servicehus i Lit och Brunflo (MSN, KS)

• Utred förutsättningar för att utforma särskilda demensavdelningar vid kommunens särskilda boenden (VON)

• Utred möjligheten att fortsätta utveckla kök på särskilda boenden så att maten lagas på plats (VON)

• Öka möjligheterna för äldre och personer med funktionsnedsättning att leva självständiga liv med stöd av digitala hjälpmedel (VON)

• Säkerställ en trygg och effektiv hantering av myndighetsutövningen vid överförmyndaren (ÖFN) Investeringar

På kommunens SoL- och LSS-bostäder investeras 16,8 miljoner kronor för att säkerställa gällande

brandskyddsregler (VoN, TN). 12 miljoner investeras i nytt SoL-boende och 3 miljoner i nya LSS-boenden.

Värden jmf riket

Medellivslängd kvinnor, år 83,78 83,82 84,27 2018 A N00925

Medellivslängd män, år 80,58 80,19 80,84 2018 A N00923

Ohälsotal, dagar 28 28 24 2018 E N00957

Care Need Index (CNI), index 0,97 1,01 1,04 2017 E N00992

Invånare med fetma, andel (%) 13,00 17,25 15,04 2018 A U01411

Långtidssjukskrivna med psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar, andel (%)

47,17 46,70 49,53 2017 A N78411

Antibiotikaförsäljning kommun, recept/1000 inv 230,25 285,54 280,32 2018 A N00404

Nöjd Medborgar-Index – Stöd för utsatta personer 51 50 51 2018 M U30400

Brukarbedömning individ- och familjeomsorg totalt - förbättrad situation, andel (%)

77,92 75,68 77,66 2018 K U30453

Kostnad individ- och familjeomsorg, kr/inv 4 745 4 049 4 014 2017 K N30101

Nettokostnadsavvikelse individ- och familjeomsorg, (%) 27,79 8,84 -2,16 2017 Ö N30001

Invånare 0 – 19 år I ekonomiskt utsatta hushåll, andel (%) 6,50 9,18 7,91 2017 A N02904 Ej återaktualiserade personer med försörjningsstöd ett år efter avslutat

försörjningsstöd, andel (%)

72 79,08 80,23 2018 K U31462

Väntetid i antal dagar från ansökan till beslut om försörjningsstöd, medelvärde 4 15,43 12,32 2018 K U31402 Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd, andel (%) av

befolkningen

0,75 0,91 1,03 2017 A N31816

Nöjd Medborgar-Index – Äldreomsorg 48 52 50 2018 M U20400

Kostnad äldreomsorg, kr/inv 80+ 244 400 243 986 232 412 2017 K N20048

Nettokostnadsavvikelse äldreomsorg, (%) 0,88 2,39 0,54 2017 Ö N20900

Fallskador bland personer 65+, 3-årsm, antal/100 000 inv 3 882 3 129 3 426 2017 A U20462 Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) 87 90,56 87,50 2018 K U21468 Personalkontinuitet, antal personal som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar,

medelvärde

16 15,10 14,92 2018 K U21401

Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) 75 82,14 80,97 2018 K U23471 Kvalitetsaspekter särskilt boende äldreomsorg, andel (%) av maxpoäng 63,08 68,80 71,01 2018 K U23432 Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till

särskilt boende, medelvärde

66 52,54 50,32 2018 K U23401

Kvalitetsaspekter LSS grupp- och serviceboende, andel (%) av maxpoäng 84 83,18 79,70 2018 K U28423 Väntetid i antal dagar från beslut till insats avseende boende enl. LSS § 9.9,

medelvärde

253 150,08 157,29 2018 K U28418

Kostnad funktionsnedsättning totalt (SoL, LSS, SFB), minus ersättning från FK enl SFB, kr/inv

11 886 6 473 7 229 2017 K N25018

Brukarbedömning gruppbostad LSS – brukaren trivs alltid hemma, andel

2Utökad ram med 2 400 tkr från budget 2020

3Finansieras i budget 2020 med 1 800 tkr från integrationsmedel

4Utökad engångsram med 300 tkr i budget 2020

(17)

17

2.7 I Östersunds kommun bedrivs ett effektivt arbete för minskad miljö- och klimatpåverkan.

Östersunds kommun har bra förutsättningar för att agera och öka effekterna inom miljö- och klimatarbetet, något som är nödvändigt för att vi ska nå målen i Agenda 2030. Östersunds kommun ska tillsammans med näringsliv, universitet och fristående organisationer främja klimatsmart innovation. Kommunen ska även fortsätta utveckla kommunkoncernens förmåga att ställa klimatsmarta och miljömässiga krav vid all upphandling. Östersunds kommun ska vara fossilfritt år 2030.

Östersunds kommun ska vara ett föredöme inom smart och effektivt miljö- och klimatarbete. Kommunen ska underlätta för medborgare och företagare att agera hållbart genom en hög kunskaps- och servicenivå.

Kommunen ska möjliggöra för samtliga intressentgrupper att ta hållbara beslut och underlätta för en

miljöpositiv omställning. Genom innovativt arbete, ny teknik och bred kompetens inom alla verksamheter kan behoven mötas av ett mer cirkulärt och medvetet agerande i vår tillväxtkommun. Riskbedömning av

miljöeffekter ska beaktas i olika verksamheters beslut.

Östersunds kommuns fastigheter är energieffektiva, har god miljöprestanda och drivs av grön el. I Östersunds kommun kännetecknas även av en ansvarsfull hantering av kemikalier och avfall. Möjligheter till ett hållbart resande ska finnas för medborgare, företagare, besökare och anställda. För att möta behovet av elektrifiering behöver laddinfrastruktur utökas inom hela kommunen i takt med omställningen till fossilfria transporter.

I Östersunds kommun ska samtliga av kommunkoncernen ägda fastigheter, där så är möjligt, ha solceller på sina tak år 2030.

Genom att öka graden av cirkulär upphandling möjliggör kommunen högre återvinningsgrad, minskad

konsumtion, mer närproducerade och ekologiska varor samt minskade avfallsmängder. Återvinningsgraden av sopor ska öka genom bla etablering av fler miljö/ återvinningsstationer i kommunen, och test av

funktionsupphandlingar för återvinning.

Uppdrag

• Minska de fossila koldioxidutsläppen (Alla)

• Minska energiförbrukningen i kommunens fastigheter och anläggningar (TN, KFN, KS)

(18)

18 Investeringar

Investeringar med en positiv miljöpåverkan kommer under 2020 att göras med cirka 55 miljoner där fordon och anläggningsmaskiner står för 17 miljoner. Här finns medel avsatta för bland annat solcellsanläggningar, cykelprogram, fler eldrivna busslinjer och vissa trafikåtgärder för att minska miljöbelastningen.

Indikatorer Målvärden

Fossila koldioxidutsläpp jämfört 2010 Minska med 100 % till 2030

Energiförbrukning jämfört 2010 Minska med 20 % till 2030

Hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning, inkl. biologisk behandling, andel (%)

Öka och uppgå till minst 60 % år 2028

ID

Nöjd Medborgar-Index – Miljöarbete 61 55,84 59,72 2018 M U07402

Fossila koldioxidutsläpp jämfört 2010 -42% - - 2017 E Eget

Utsläpp till luft av växthusgaser, ton CO2-ekv/inv 3,08 6,94 6,80 2016 A N00401

Miljöbilar av personbilar och lätta lastbilar enl MFS, % (geografiska kommunen) 71,3 35,03 47,31 2018 K U00437 Miljöbilar, andel av totalt antal bilar i det geografiska området, (%) 11,42 13,22 15,36 2018 A N07400

Genomsnittlig körsträcka med personbil, mil/inv 703 772 693 2017 A U07917

Energiförbrukning jämfört 2010 -19% - - 2017 E Eget

Nöjd Medborgar-Index – Renhållning och sophämtning 68 66,28 67,67 2018 M U07403

Hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning, inkl. biologisk behandling, andel (%)

44 39,6 42,64 2017 K U07414

Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel (%) 30 29,22 31,93 2017 K U07514

Insamlat hushållsavfall kommun, kg/person 458 514,88 489,21 2017 E U07801

Ekologiskt odlad åkermark, andel (%) 43,32 20,60 19,01 2018 A N00403

Skyddad natur totalt, andel (%) 1,47 6,43 7,10 2018 A N85054

• Utred förutsättningar för solceller på samtliga av kommunkoncernen ägda byggnader samt kostnad för genomförande (TN)

• Öka andelen närproducerade varor och tjänster (KS)

• Genomför insatser för att sanera förorenade markområden (KS)

• Öka materialåtervinning i kommunens organisation (Alla)

• Utred och genomför åtgärder för ökad återanvändning och återvinning av byggvaror och inventarier (TN)

• Minska geografiska kommunens totala avfallsmängder (TN)

• Utred hur kommunen på bästa sätt tar initiativ och är drivande i att ta hand om matavfallet som resurs (TN)

• Testa funktionsupphandling för insamling av avfall (TN)

• Utred förutsättningar för etablering av fastighetsnära återvinningsstationer (TN)

• Sprid information som stöd för medborgare och verksamhetsutövare för att underlätta klimatsmarta val (MSN)

• Medverka i pilotprojekt / utvecklingsprojekt, ex självkörande fordon och testarena för elflyg och drönare (MSN)⁵

(19)

19

2.8 I Östersund är kommunen en modern och attraktiv arbetsgivare.

Tillgången på välutbildad personal är en nyckelfråga för att Östersunds kommun ska klara kommande demografiska utmaningar. För att säkra den framtida kompetensförsörjningen ska därför kommunen aktivt och strategiskt arbeta med att vara en god och attraktiv arbetsgivare. Detta gäller såväl vid avslut som vid marknadsföring, rekrytering, introduktion och utveckling.

Medarbetarna ska känna sig nöjda med sin arbetssituation och uppleva att de har ett stimulerande arbete med goda möjligheter till utveckling och delaktighet. Detta leder enligt forskning också till minskad sjukfrånvaro vilket är något som ska eftersträvas. Ledarskapet och medarbetarskapet i organisationen ska vara tydligt såväl i ansvar som utvecklingsmöjligheter. I Östersunds kommun ska ledarskap och medarbetarskap präglas av kärnvärdena engagerat, utvecklande och omtänksamhet.

En annan nyckelfråga vad gäller framtida kompetensförsörjning är att integrationen fortsätter att utvecklas och leder till en fungerande, snabb integrationskedja med fokus på att nyanlända snabbt ska komma i arbete och lära sig språket. Kommunen ska som länets största arbetsgivare ta sin del av de praktikplatser som behövs, men också utöka samarbetet med näringsliv och civilsamhälle, bland annat med IOP-lösningar (Ideellt Offentligt Partnerskap) för att fortsätta ligga i topp när det gäller att få nyanlända i arbete och/eller i utbildning.

Östersunds kommun ska arbeta långsiktigt och strategiskt med jämställdhet och mångfaldsfrågor, detta för att riva osynliga hinder som konfirmerar icke jämställda strukturer. Östersunds kommun ska jobba systematiskt för att öka andelen kvinnor i mansdominerade samt andelen män i kvinnodominerade yrkeskategorier.

För att vara en attraktiv arbetsgivare krävs att de interna stödprocesserna såsom exempelvis, lokalförsörjning och digitalisering, är väl fungerande så kärnverksamheterna får de förutsättningar som krävs för att hålla hög kvalitet och effektivitet mot våra medborgare. Den arbetsgivare som inte kan lämna goda förutsättningar i dessa frågor kommer troligen i framtiden få svårigheter att rekrytera.

Uppdrag

• Utred möjligheterna att utjämna eventuella löneskillnader mellan könen (KS)

• Ta fram en modell med arbetsfördelning mellan olika yrkesgrupper som ett led till att nyttja kompetens och resurser effektivt (KS)

(20)

20 (43)

• Skapa ett systematiskt arbetssätt för löpande medarbetar- och ledarskapsutveckling (KS)

• Genomför åtgärder för att minska sjukfrånvaron (Alla)

• Genomför insatser för att öka upplevelsen av kommunen som attraktiv arbetsgivare och skapa förutsättningar för ett hållbart arbetsliv (Alla)

• Öka andelen kvinnor i mansdominerade samt andelen män i kvinnodominerade yrkeskategorier (KS)

• Utveckla och effektivisera det kommunövergripande arbetet med upphandlings- och inköpsfrågor (KS)

• Utred internt kundcenter som en väg in för alla kommunens interna ärenden (KS)

• Genomför kommunövergripande satsningar på digitalisering (KS)⁶

• Implementera e-arkiv (KS)⁷

• Skapa en funktion för inskanning av material (KS)⁸

• Anpassa kommunens digitala service i enlighet med EU:s webbtillgänglighetsdirektiv (KS)⁹ Investeringar

Cirka 25 miljoner kronor investeras i interna IT-satsningar varav centralt ägda datorer, mobiltelefoner och skrivare står för 17 miljoner kronor.

(år)

ID

Årsarbetare, totalt kommunalt anställda, antal 5 088 - - 2018 E N00098

Heltidsarbetande månadsavlönade, kommun, andel (%) 69,11 63,39 69,48 2018 A N00209

Arbetad tid utförd av tillsvidareanställda månadsavlönade, kommun, andel (%) 77 82 84 2018 K N00203

Anställda utrikes födda, kommun, balanstal 0,94 0,83 0,83 2017 E U00217

Kvinnors medianinkomst som andel av mäns medianinkomst, kommunalt anställda, andel (%)

105,46 99,91 100,32 2018 A N00953 Medarbetarengagemang (HME) totalt kommunen - Totalindex 76,39 78,55 78,12 2018 E U00200

Sjukfrånvaro kommunalt anställda 6,9 6,61 6,77 2018 E U00090

Nöjd Medborgar-Index – helheten 59 56,46 59,72 2018 M U00401

Nöjd Medborgar-Index – bemötande, tillgänglighet 58 56,94 56,83 2018 M U00400

Andel som får svar på e-post inom en dag, (%) 98 80,29 85,85 2018 K U00442

Andel som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt svar på en enkel fråga, (%)

39 53,04 45,16 2018 K U00413

Gott bemötande vid kontakt med kommun, andel av maxpoäng 94 85,05 87,08 2018 K U00486

6Utökad ram med 2 400 tkr från budget 2020

8Utökad ram med 300 tkr från budget 2020

(21)

21 (43)

3 God ekonomisk hushållning

Enligt kommunallagen ska kommuner ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt och verksamhetsperspektiv. När det gäller

verksamhetsperspektivet handlar det om att kommunens verksamhet bedrivs på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt där det finns ett samband mellan resurser, prestationer, resultat och effekter som går att följa upp. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär bland annat att varje generation måste bära sina egna kostnader för den konsumtion som den nyttjar.

Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning och en Riktlinje för God Ekonomisk Hushållning beslutades 2018-12-17.

Följande riktvärden ligger till grund för bedömning av god ekonomisk hushållning i Östersunds kommun:

• Det årliga resultatet ska i genomsnitt uppgå till minst 2 % av skatteintäkter, utjämning och statsbidrag.

• Soliditeten (anger kommunens långsiktiga betalningsförmåga) ska årligen uppgå till 38 % eller högre.

• Nettoinvesteringarna ska uppgå till högst 10 % av skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag.

• Kostnad för underhåll av kommunens egna fastigheter ska årligen uppgå till minst 106 kr/kvm och år. Planerat underhåll ska motsvara som minst 98 kr/kvm och akut som högst 8 kr/kvm.

• Nettokostnadsavvikelse ska vara högst +/- 5 % per verksamhetsområde efter hänsyn till politisk ambitionsnivå.

• Högst 10 % av KKIK-måtten (kommunens kvalitet i korthet) efter hänsyn till politisk ambitionsnivå ska vara röda.

Det finns ingen klar gräns på vad som är god ekonomisk hushållning, däremot finns många mått som kan gradera bättre eller sämre finansiell situation samt verksamhetsmått som kan visa på bättre och sämre verksamhetsområden. Ovanstående mått är vägledande vid bedömning om god ekonomisk hushållning för Östersunds kommun. Utifrån dessa görs en analys som leder fram till en sammanvägd bedömning.