Mål och budget 2020 med flerårsplan 2020-2023

(1)

Kallelse till utbildningsnämndens sammanträde

Tid 2019-09-03, Kl 18:00

Plats Kommunhuset, Alytus plan 2

- Kl. 17:00 – 17:30 Gruppmöten för nämnden

- Kl. 17:30 – 18:00 Fika och frågestund för allmänheten - Kl. 18:00 – Nämndsammanträde

Ärenden

Justering

Beslutsärenden

1 Tf utbildningsdirektör informerar

2 Synpunkt Myrstacken

3 Yttrande Mål och Budget

4 Statusrapport effektiviseringar 2019

5 Effektiviseringar 2020

6 Effektiviseringar central organisation 2020-2023

7 Ekonomisk uppföljning per juni månad med helårsprognos 2019

8 Fler vuxna i skolan

9 Riktlinjer för Trygghet och studiero

10 Åtaganden för att förverkliga utvecklingsprogram Hallunda/Norsborg

(2)

Utbildningsnämnden

2019-08-26

11 Patientsäkerhetsberättelse 2018

12 Yttrande över Riktlinjer idéburet offentligt partnerskap

13 Motion - Inför tygskärmar på försök i Botkyrkas skolor för att öka studieron (SD)

14 Motion - Halvera matsvinnet till 2025 (V)

15 Komplettering av utbildningsnämndens delegationsordning

16 Redovisning av delegationsbeslut

17 Redovisning av anmälningsärenden

Emanuel Ksiazkiewicz Maria Erhag

Ordförande Sekreterare

(3)

Utbildningsnämndens svar på inkommen synpunkt gällande Myrstacken (UF/2019:291)

Förslag till beslut

Utbildningsnämndens förslag till kommunstyrelsen:

Kommunfullmäktige avslår medborgarsynpunkten.

Sammanfattning

Utbildningsnämnden beslutade den 7 maj 2019 att successivt avveckla för- skolan Myrstacken med anledning av att det finns ett överskott på förskole- platser i upptagningsområdet Tullinge norra. Den 4 juli 2019 lämnade ett antal vårdnadshavare in en medborgarsynpunkt till Botkyrka kommun. Syn- punkten innehåller bland annat förslag om att fortsätta bedriva förskola i Myrstackens lokaler. Vårdnadshavarna önskar att synpunkten behandlas i kommunfullmäktige.

Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar att avslå medborgarsynpunkten. Myrstackens lokaler planeras att i sin helhet användas till grundskoleverksamhet när förskoleverksamheten är fullt avvecklad.

(4)

2019-08-19 UF/2019:291

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Post Botkyrka kommun, 147 85 Tumba · Besök Munkhättevägen 45 · Kontaktcenter 08-530 610 00 Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax · Webb www.botkyrka.se

Utbildningsförvaltningen

Referens Mottagare

Karl-Henrik Lindström Utbildningsnämnden

Utbildningsnämndens svar på inkommen synpunkt gällande Myrstacken (UF/2019:291)

Utbildningsnämndens förslag till kommunstyrelsen:

Kommunfullmäktige avslår medborgarsynpunkten.

Sammanfattning

Utbildningsnämnden beslutade den 7 maj 2019 att successivt avveckla försko- lan Myrstacken med anledning av att det finns ett överskott på förskoleplatser i upptagningsområdet Tullinge norra. Den 4 juli 2019 lämnade ett antal vård- nadshavare in en medborgarsynpunkt till Botkyrka kommun. Synpunkten inne- håller bland annat förslag om att fortsätta bedriva förskola i Myrstackens lokaler. Vårdnadshavarna önskar att synpunkten behandlas i kommunfullmäktige.

Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar att avslå medborgarsynpunkten. Myrstackens lokaler planeras att i sin helhet användas till grundskoleverksamhet när förskoleverksamheten är fullt avvecklad.

Beskrivning av ärendet

Utbildningsnämnden fattade den 7 maj 2019 beslut om organisationsförändring av förskolan Myrstacken (§ 50, UN 2019-05-07, UF/2019:86). Beslutet inne- bar:

1. En successiv avveckling, genom att inte ta in nya barn, kommer ske av Myrstacken.

2. För barn med syskon på Myrstacken kommer det kunna göras undan- tag.

3. Förskolan Myrstacken ska vara avvecklad höstterminen 2021.

Den 4 juli 2019 lämnade ett antal vårdnadshavare in en medborgarsynpunkt till Botkyrka kommun (se bilaga 1). Vårdnadshavarna önskar att synpunkten behandlas i kommunfullmäktige.

(5)

Förvaltningens förslag till svar på synpunkten

Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden lämnar förslaget att kommun- fullmäktige avslår medborgarsynpunkten.

Utbildningsnämnden beslutade i maj 2019 att successivt avveckla förskolan Myrstacken med anledning av att det finns ett överskott på förskoleplatser i upptagningsområdet Tullinge norra.

Ett överskott av platser kostar Botkyrka kommun mycket pengar utan att det kommer medborgarna till nytta. I tider av svårt ekonomiskt läge gör förvalt- ningen bedömningen att det är nödvändigt att se över hur kommunala medel används på bästa sätt.

Vårdnadshavarna lyfter också idén om att driva en fristående förskola i lokalerna för det fall att den kommunala verksamheten avvecklas. Även fristående förskolor finansieras med kommunala medel. Det innebär att kostnaderna för kommunen är ungefär de samma oavsett om förskoleplatserna är fristående eller kommunala. En överetablering är därför inte önskvärd oavsett regi.

Myrstackens lokaler planeras att i sin helhet användas till grundskoleverksamhet när förskoleverksamheten är fullt avvecklad. Även om det hade funnits ut- rymme i lokalerna är det komplicerat att dela lokaler mellan olika verksam- hetsformer. Om det dessutom är olika huvudmän försvåras situationen ytterligare. Exempel på svårigheter som kan uppstå är arbetsmiljöansvar, fördelning av utemiljö och oenighet i beslut som rör gemensamma miljöer. Det är därför inte aktuellt att dela lokaler mellan Botkyrka kommun och annan huvudman.

Enskilda aktörer har möjlighet att ansöka om godkännande för att bedriva för- skola. Utbildningsnämnden bedömer sedan ansökan utifrån Riktlinjer för god- kännande av fristående förskola. En förutsättning för att ansökan ska kunna handläggas är att sökanden har en lokal att bedriva verksamheten i.

Med anledning av det beslut utbildningsnämnden fattade om successiv avveckling av Myrstackens lokaler kommer Fröhusets lokaler att behövas för för- skoleverksamhet. Det är därför inte aktuellt att flytta verksamhetsstöd till dessa lokaler. Förslaget om att nyttja Fröhusets lokaler till annan verksamhet kommer att tas med i den framtida planeringen för det fall att antalet förskoleplat- ser överstiger behovet.

(6)

2019-08-19

Anette Älmdalen Karl-Henrik Lindström Tf utbildningsdirektör Ekonomichef

Bilagor

Medborgarsynpunkt Myrstacken

Expedieras Kommunstyrelsen Förslagsställarna

(7)

nuvarande 80 platser) i befintliga lokaler och delar byggnaden med skolans verksamhet på var sitt våningsplan. Den externa paviljongen kan då ändå sägas upp och besparingen på 1,2 miljoner säkerställs. Nuvarande beslut att stänga Myrstacken 2021 innebär att väldigt många barn inte hinner gå klart sin förkola och tvingas göra ett uppslitande byte från sin nu trygga och älskade förskola med personal och vänner som de älskar. Byggnaden är tillräckligt stor för att möta båda behoven och är dessutom fördelad på två plan vilket gör att den lämpar sig mycket väl för delad verksamhet. En ombyggnationsbudget på 200 000 kr har redan allokerats och bör kunna anpassas till att förskoledelen bibehålls permanent, kanske kan detta också resultera i en billigare ombyggnation. Att ha förskolan i anslutning till skolan gör att den fortsatt har alla fördelar av stordrift vilket är en viktig målsättning hos utbildningsförvaltningen. Personalen kan ingå i samma organisation, ha välfungerande vikariestruktur och stordrift gällande mat etc bibehålls. Dessutom blir den fina gården fortfarande utnyttjad av rätt målgrupp istället för att man eventuellt hade behövt göra om den för bara äldre barn. Detta förslag har diskuterats med utbildningsnämndens ordförande Emanuel Ksiazkiewicz som ställer sig positiv till detta och att diskussionen tas upp för beslut i Kommunfullmäktige.

Utan Myrstacken blir platsfördelningen annars extremt ojämn mellan de olika områdena i Tullinge från 2020/2021 (i nuvarande beslut har heller ingen hänsyn tagits till söktryck i de olika områdena):

Parkhem 285 platser Trädgårdsstad 80 platser Villastad 0 platser

När Myrstacken byggdes var det samma chef för skola och förskola. Skolan kallades för växthuset och tanken var att barnen skulle få växa i samma enhet. De hade även samarbete mellan förskola och skola. Första året var inte förskolebyggnaden klar och då hade förskolan sina lokaler i skolan då det inte fanns någon åk 8 eller 9. Givetvis förändras mycket över åren, men grundbehovet av att ha en förskola i anslutning till skolan kvarstår, dels för att möjliggöra växande i samma enhet och knyta trygga vänskapsband och dels för att få en bra situation för familjer med syskon i de olika

verksamheterna.

Många familjer kommer få en extremt svår situation då de har barn i Trädgårdsstadsskolan och sen får syskon placerade i Parkem, vilket är det troligaste scenariot då söktrycket på Bäverhyddan kommer bli enormt stort utan Myrstacken. Det är väldigt långt från Tullinge Villastad till förskolorna i Parkhem och placering där är i tvär konflikt med Botkyrkas värnande om syskonförtur för att underlätta familjers vardag samt kommunens miljö- och klimatambitioner genom att minska utsläpp från biltrafiken.

Önskar kommunen sen uppnå ytterligare besparingar finns istället andra möjligheter och där de Stordriftsfördelar som är målsättningen också kan uppnås. Utbildningsnämnden hade ursprungligen även föreslagit att Grundskolans Verksamhetsstöd skulle flytta ut externa, hyrda lokaler i Tumba för att spara pengar och flytta in i Myrstacken, detta avslogs i och med beslutet som fattades om

successiv stängning. Vi föräldrar ser däremot en mycket stor möjlighet för att uppnå denna besparing

(8)

därigenom sparas ytterligare 1 miljon.

Fröhuset har vid terminsstart hösten 2019 ca 45 platser över och genom lokaleffektivisering med Verksamhetsstödet uppnås en bättre organisation och lokalekonomi. Verksamhetsstödet hamnar då också nära Parkhemsskolan vilket ses som en fördel när verksamhetsstödet ligger nära en skola.

Utformningen av Fröhuset gör denna effektivisering extra gynnsam då byggnaden är långsmal, det är därför relativt enkelt att koncentrera förskoleverksamheten i delen av byggnaden närmast gården och använda änden längst bort från gården till att göra om till annan verksamhet, dvs grundskolans verksamhetsstöd från Tumba. Detta skulle ju givetvis även kunna göras för annan verksamhet som behöver lokaler eller där externa lokaler kan sparas in t.ex. daglig verksamhet för äldre eller personer med särskilda behov, specialpedagogik, föreningsverksamhet, musikskola etc. Vill man frigöra

ytterligare plats på Fröhuset för att inrymma mer annan verksamhet kan man styra nya sökande barn till Sörgården istället, som är en till stordriftförskola i princip vägg i vägg med Fröhuset.

Att rädda åtminstone 40 platser på Myrstacken är otroligt viktigt för att kommunen ska kunna erbjuda bra och tillgänglig förskola till familjer i alla områden, där syskon inte blir utspridda tvärs över

kommundelen och föräldrar tvingas sitta och köra bil långa sträckor genom bostadsområden.

Enligt förvaltningens plan och beslutsunderlag menar de på att förskola är en frivillig omsorgsform och vi vårdnadshavare ser tyvärr att de syftar på att vi bör välja annan omsorgsform eller ingen omsorg alls om det kommunen erbjuder inte fungerar för oss. Tullinge är dessutom den kommundel som har högst andel barn i förskolan. Om kommunen nu verkligen inte kan eller vill erbjuda förskola till familjer i Tullinge Villastad finns även ett initiativ från två Tullingebor att starta en privat, internationell

förskola i Myrstackens lokaler. Vi vädjar till kommunfullmäktige att i så fall åtminstone överväga detta som ett alternativ för att kunna driva verksamheten vidare stället för att stänga helt, om vårt förslag om delad verksamhet ovan avslås.

Slutsats:

Driv förskolan Myrstacken vidare i reducerad omfattning tillsammans med skolans verksamhet permanent i nuvarande Myrstackens lokaler, samt säg upp paviljongen vid trädgårdsstadsskolan för att uppnå den årliga besparingen på 1,2 miljoner.

Utnyttja överkapaciteten och den gynnsamma byggnadsutformningen på Fröhuset för ytterligare lokaleffektiviseringar och besparingar.

Undertecknade förslagsgivare:

Lina Emilsson emilsson_lina@hotmail.com Rosanna Gatti rosanna.s.gatti@hotmail.com Dennis Auer Gatti dennis.b.auer@hotmail.com Serena Ericsson serena.ericsson@hotmail.com Patricia Diaz patriciadiazvikstrom@gmail.com Daniel Persson Cirera danielperssoncirera@gmail.com Therese Berggren

Mac Berggren Linda Karlsson Anna Holt Björn Holt

(9)

Mål och budget 2020 med flerårsplan för 2021-2023 (UF/2019:293)

Utbildningsnämnden godkänner yttrandet till Mål och budget 2020 med plan för 2021-2023.

Sammanfattning

Kommunfullmäktige beslutade i april 2019 om förutsättningar för nämnder- nas arbete med Mål och budget 2020 med plan för 2021-2023. Nämnderna ska senast i september 2019 till kommunstyrelsen redovisa hur de ska bidra till att uppnå kommunfullmäktiges mål.

Under september och oktober arbetar kommunstyrelsens budgetberedning fram förslag till ”Mål och budget 2020 med flerårsplan 2021-2023” som sedan fastställs av kommunstyrelsen i oktober och av kommunfullmäktige i november. I slutet av januari ska nämnderna rapportera en internbudget till kommunstyrelsen.

Utbildningsnämnden har enligt beslut i kommunfullmäktige en preliminär nettoram för driftbudgeten 2020 på 2 611, 5 miljoner kronor.

(10)

2019-08-16 UF/2019:293

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Besök Munkhättevägen 45 · Kontaktcenter Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax · Webb www.botkyrka.se

Utbildningsförvaltningen Ekonomistöd

Mottagare

Susanne Ståhlberg

Bo Karlsson Utbildningsnämnden

Mål och budget 2020 med flerårsplan för 2021-2023 (UF/2019:293)

Utbildningsnämnden godkänner yttrandet till Mål och budget 2020 med plan för 2021-2023.

Sammanfattning

Kommunfullmäktige beslutade i april 2019 om förutsättningar för nämndernas arbete med Mål och budget 2020 med plan för 2021-2023. Nämnderna ska senast i september 2019 till kommunstyrelsen redovisa hur de ska bidra till att uppnå kommunfullmäktiges mål.

Under september och oktober arbetar kommunstyrelsens budgetberedning fram förslag till ”Mål och budget 2020 med flerårsplan 2021-2023” som sedan fastställs av kommunstyrelsen i oktober och av kommunfullmäktige i november. I slutet av januari ska nämnderna rapportera en internbudget till kommunstyrelsen.

Utbildningsnämnden har enligt beslut i kommunfullmäktige en preliminär nettoram för driftbudgeten 2020 på 2 611, 5 miljoner kronor.

Anette Älmdalen Karl-Henrik Lindström

Tf utbildningsdirektör Chef Ekonomistöd

______________

Expedieras till Kommunstyrelsen

(11)

1

Mål och budget 2020 med flerårsplan 2020-2023

Utbildningsnämnden

(12)

2

Inledning ... 4

Väsentliga områden 2020 ... 5

Ekonomisk påverkan av utbildningsnämndens satsningar ... 7

Nämndens mål och målsatta mått 2020 ... 9

MÅLOMRÅDE 1 ... 9

Kommunfullmäktiges utvecklingsmål 1:1 ... 9

Utbildningsnämndens mål 1:1 ... 9

MÅLOMRÅDE 2: ... 10

Utbildningsnämndens mål 2:1a ... 11

Utbildningsnämndens mål 2:1 b ... 12

Utbildningsnämndens mål 2:1 c ... 13

Utbildningsnämndens mål 2:2 a ... 14

Utbildningsnämndens mål 2:2 b ... 14

Utbildningsnämndens mål 2:2 c ... 15

MÅLOMRÅDE 3 ... 16

Utbildningsnämndens mål 6:1b ... 19

(13)

3

Bilagor

1 Investeringsplan

2 Driftskonsekvenser av investeringsplan Investeringsbilagor:

Beslutade investeringar:

Bygginvesteringar Bilaga UN 3.1-3.24

Övriga investeringar Bilaga UN 1b-3b, 12b-27b Pågående projekt 2019:

Övriga investeringar Bilaga UN 4b-11b Nya investeringar:

Bygginvesteringar Bilaga UN 3.22-27 Övriga investeringar Bilaga UN 28b-30b

(14)

4

Årets mål- och budgetdokument följer de anvisningar och förutsättningar kommunfullmäktige beslutat. Dokumentet beskriver de utmaningar utbildningsnämnden står inför samt hur nämnden ska hantera dem. Utifrån detta har nämnden formulerat mål och målsatta mått inom de målområden kommunfullmäktige beslutat. Mål och målsatta mått har också en tydlig förankring i förskolans och skolans statliga uppdrag, givet i Skollag, läroplaner och övriga skolförfattningar. Även nämndens väsentliga områden är uttryck för en ambition att knyta samman det statliga och kommunala uppdraget.

En övergripande utgångspunkt är att alla elever ska ges möjlighet att utifrån sina förutsättningar nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Utbildningen ska därför vara likvärdig och alla skolor ska vara bra skolor.

Mål och målsatta mått följer en genomtänkt struktur för hela styrkedjan i nämndens verksamheter. Nämndens målsatta mått är resultatmått. Med utgångspunkt i dessa formulerar verksamhetschefer processmål, vad som ska göras inom respektive verksamhet för att åstadkomma måluppfyllelse. Processmålen kan vara riktade till hela verksamhetsområdet eller till någon/några enheter. I nästa steg formulerar förskolor och skolor både process- och resultatmål för sin verksamhet.

Barns och elevers språkutveckling är ett prioriterat område i alla verksamheter. Därför införs nu ett målsatt mått för språkutvecklingen i förskolan. I förskolans styrdokument saknas dock sådana tydliga kunskapsmål som för övriga skolformer fastställs i kurs- och ämnesplaner.

Förskolans måluppfyllelse när det gäller språkutveckling mäts därför när barnen börjar i förskoleklassen med hjälp av Skolverkets kartläggningsmaterial för språklig medvetenhet.

Alla elevers rätt till stöd och stimulans för att nå sin fulla potential är viktigt i ett likvärdighetsperspektiv. Flera målsatta mått är dock inriktade mot att höja lägstanivån i verksamheterna. Det är främst genom att höja denna som nämndens inriktning mot likvärdighet och det kompensatoriska uppdraget förverkligas. Genom att fokusera på att höja lägstanivån blir de målsatta måtten utvecklingsdrivande och styrande för förvaltningens löpande prioriteringar. Det innebär inte att de högpresterande eleverna ställs åt sidan. Även dessa ska ges goda förutsättningar för att utveckla hela sin potential.

Mål och målsatta mått är inte endast styrande för verksamheterna förskola, skola och gymnasieskola. De är i lika hög utsträckning styrande för förvaltningens stödorganisation. Även stödorganisationen ska formulera mål och planera för hur den kan bidra till nämndens måluppfyllelse.

Mål och målsatta mått gäller för hela mandatperioden. Fokus ligger på uppnådda resultat 2023.

Måtten för åren dessförinnan ska främst ses som etappmål.

I dokumentet beskrivs även hur nämndens utmaningar påverkar ekonomi och investeringsbehov. Nämndens mål och målsatta mått resurssätts så att resurser fördelas för att stödja måluppfyllelsen.

(15)

5

Idag finns en strukturell skolsegregation i Botkyrka. Förskolor och skolor tenderar att vara socioekonomiskt och etniskt segregerade. Den segregation som följer av boendesegregationen förstärks av skolvalets utformning. Vissa skolor blir bortvalda, framför allt av vårdnadshavare och elever med gynnsamma förutsättningar. Elever med mindre gynnsamma förutsättningar koncentreras till sådana skolor som därmed får särskilt stora utmaningar. Forskning visar att skolsegregation bidrar till lägre måluppfyllelse. Botkyrka har därför ett stort ansvar i att förstärka det kompensatoriska uppdraget, såväl på strukturell nivå som när det gäller kvalitet i undervisningen. Alla Botkyrkas skolor ska vara bra skolor med rätt förutsättningar för att möta sina utmaningar. Det finns därför behov av att se över skolstrukturen, såväl för att främja att skolorna får en mer allsidig elevsammansättning som för att skapa förutsättningar för pedagogisk och ekonomisk hållbarhet.

Ett fullständigt betyg i årskurs 9 och gymnasieexamen är två av de starkaste skyddsfaktorerna för unga idag.¹ Om förskolan och skolan inte lyckas kompensera för barns och elevers olika bakgrund kommer klyftorna i samhället att öka och en växande andel unga att ställas utanför arbetsmarknaden. Det är därför viktigt att utbildningsnämnden resurssätter verksamheten utifrån de lokala förutsättningarna. Alla förskolor och skolor ska ges goda förutsättningar att utveckla undervisningen så att barn och elever får tillgång till en mer likvärdig utbildning.

Inom ramen för det övergripande uppdraget om likvärdigheten och kompensatoriskt ansvar har nämnden identifierat nedanstående väsentliga områden. De väsentliga områdena (kursiverade) är grupperade i enlighet med förskolans och skolans statliga uppdrag (Skollag, läroplaner och övriga skolförfattningar). Huvudteman är lärande, värden respektive ansvar och samverkan.

Lärande

Utbildningsnämndens verksamheter ska bidra till barns och elevers livslånga lärande genom en hög kvalitet i utbildningen. Verksamheten ska baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet.

Lärmiljöerna i förskolan och skolan är viktiga för att stödja och utmana barn och elever i deras lärande och utveckling. Lärmiljöerna ska vara likvärdiga i och mellan förskolor och skolor. De ska vara pedagogiskt genomtänkta där funktion, pedagogik och didaktik samspelar så att barn och elever når sin fulla potential. Alla barn och elever har rätt till lärmiljöer som präglas av arbetsfokus.

I Botkyrka är språkutvecklande undervisning för alla elever och nyanlända elevers lärande avgörande strategiska frågor för förbättrade resultat. Svenska språket och andra kommunikativa resurser är nödvändiga verktyg för det livslånga lärandet och det aktiva medborgarskapet.

1 Krohn, M.D, Lizotte, A.J, Bushway, S.D, Schmitt, N.M & Phillips, M.D. (2010): Shelter during the storm: A search for Factors That Protect At-Risk Adolescents From Violence. Crime & Delinquency http://cad.sagepub.com/

(16)

6 Värden

Genom att arbeta med barns och elevers ömsesidiga respekt och solidaritet lägger förskolan och skolan grunden för deras trygghet. Trygga barn och elever har bättre förutsättningar för lärande och utveckling.

Barns och elevers upplevelse av trygghet skiljer sig åt mellan olika enheter. Målsättningen är att alla barn och elever ska ha lika goda och trygga förutsättningar oavsett i vilken förskola eller skola de går.

Ansvar och samverkan

För att nå de nationella målen krävs en tydlig kommunikation i hela stöd- och styrkedjan, vilken omfattar lärare - rektor - huvudmannens förvaltning - nämnd.² Utbildningsnämnden ska under 2020 fastställa en tydlig process för det systematiska kvalitetsarbetet i alla led och säkerställa att kommunikationen i stöd- och styrkedjan är tydlig. Ett välfungerande systematiskt kvalitetsarbete leder till att huvudmannen kan identifiera rätt utvecklingsområden och vidta rätt åtgärder. Det enkelt mätbara får dock inte bli avgörande i styrningen. Därför ska fler och kompletterande mätmetoder utvecklas, bland annat för att bedöma kvaliteten i utbildningen.

Forskning visar att skickligt ledarskap i förskola och skola är avgörande för barns och elevers skolframgång.³ Det är därför viktigt att ge Botkyrkas skolledare bra förutsättningar att lyckas i sitt uppdrag som pedagogiska ledare. Det innebär att det bör finnas ett adekvat administrativt stöd och beslutsstöd som avlastar skolledarna, möjligheter till nätverkande, kompetensutveckling med mera.

Strategisk kompetensförsörjning kommer under de kommande åren att vara en av nämndens absolut största utmaningar. Befolkningstillväxt och politiska reformer gör att behovet av behöriga förskollärare och lärare ökar.⁴ En avgörande faktor för att kunna rekrytera och behålla medarbetare är att Botkyrka uppfattas som en attraktiv arbetsgivarare. Det innebär att förvaltningen måste utveckla långsiktiga strategier för att säkra kompetensförsörjningen. Att säkerställa en tillfredsställande arbetsmiljö där skolans personal kan fokusera på sina kärnuppgifter är därvid avgörande. Förstärkning av andra personalgrupper i förskola och skola kan därför vara aktuellt.

Vägledningen till barn och elever inför studie- och yrkesval behöver förbättras.

Introduktionen till framtidsval börjar redan i förskolan. Ett gott arbete i förskolan och god vägledning i skolan möjliggör livschanser som sträcker sig bortom det sociala arvet och stereotypa val, vilket är en viktig del i det kompensatoriska uppdraget. Inriktningen är att hitta arbetsmodeller för att motivera elever och ge dem bra underlag för att välja riktning i livet.

2 SOU 2015:22, Rektorn och styrkedjan

3 Skolverket. Tema rektor

4 Skolverket, Skolverkets lägesbedömning 2017

(17)

7

möjliggör detta på en längre sikt. I det ingår en översyn och förändring av hur skolorna är organiserade. Detta gäller i första hand grundskolorna, men genom att planera över verksamhetsgränser finns möjligheter till synergier.

I översynen prövas vilken som är den optimala storleken för en skolas organisation både ur det pedagogiska och det ekonomiska perspektivet med hänsyn taget till skolsegregation och lokala förutsättningar.

Goda lärmiljöer ges förutsättningar vid översyn av lokalbehov och samutnyttjande Goda lärmiljöer är en förutsättning för skolframgång. Ur ett kostnadsdrivande perspektiv gäller det framförallt de fysiska miljöerna vilka är kopplade till kommunens lokalförsörjning. Goda lärmiljöer handlar också om att skapa trygghet.

En översyn av lokalanvändningen är en ständigt pågående process som inte enbart kopplas ihop med omstrukturering av organisationen. Här behöver möjligheter till bland annat samutnyttjande av lokaler med andra förvaltningar genomlysas.

Skolutveckling med utvecklade modeller och verktyg

För att underlätta arbetet för verksamheten och rektorer behöver förvaltningen utveckla digitala verktyg och modeller för att stödja arbetet med skolutveckling. Det handlar främst om verktyg som kan användas i det systematiska kvalitetsarbetet och om verktyg som förenklar beslutsfattande och administration.

Kompetensförsörjning för ökad likvärdighet är kostnadskrävande men även möjliggörande

Kompetensförsörjningen kommer även fortsättningsvis att kräva resurser och insatser. Det handlar om att skapa attraktiva arbetsmiljöer för att sänka personalomsättningen och att attrahera ny personal. Att öka andelen legitimerad personal är kostnadsdrivande men bidrar också till ökad kvalitet och likvärdighet.

Insatser för en språkutvecklande undervisning

Genom digitalisering kan vi förbättra och effektivisera språkutvecklande undervisning och nyanländas elevers lärande. För personalen planeras fortsatt satsning på handledning och kompetensutveckling för att stärka undervisningen, vilket måste prioriteras i resursfördelningen.

Strukturella förändringar utmanar

Förvaltningen har uppmärksammat en ökad andel elever för vilka kommunen inte är berättigad till bidrag från Skolverket eller Migrationsverket. Detta blir kostnadsdrivande för förvaltningen då enheterna får medel motsvarande elevens skolpeng i resurstilldelning. En allt större andel elever tar längre tid på sig för att gå igenom gymnasiet, beroende på det ökade antalet nyanlända

(18)

8

Utbildningsnämndens nuvarande resursfördelningsmodell täcker inte in dessa fall.

Förvaltningen kommer att utifrån de ekonomiska utmaningarna göra en översyn av den interna resursfördelningen som tillfaller egenregin inom ramen för Lika villkor. Resursfördelningen behöver bli mer flexibel och ge verksamheten bättre planeringsförutsättningar.

(19)

9 Kommunfullmäktiges utvecklingsmål 1:1

Botkyrkaborna är mer delaktiga i den lokala demokratin

Utbildningsnämndens mål 1:1

Barn, elever och vårdnadshavare i Botkyrka upplever delaktighet i viktiga frågor där de själva påverkas.

Kommunfullmäktiges utvecklingsmål 1:2

Botkyrkaborna upplever att den kommunala organisationen möjliggör medskapande

På varje enhet är barn och elever delaktiga och har inflytande i utbildningen.

Nämndens målsatta mått Utfall

2017 Utfall

2018 Utfall

2019 Mål

2020 Mål

2021 Mål

2022 Mål 2023 På samtliga Botkyrkas förskolor upplever

vårdnadshavarna att de har möjlighet att delta i samråd om förskolans verksamhet.

Mått: Andel förskolor som har minst 80 % positiva svar.

Källa: Vårdnadshavarenkät (genomförs vartannat år)

47% - 54%

(26 av 48)

Ökar 80%

På samtliga Botkyrkas grundskolor uppger eleverna att de kan påverka sådant som är viktigt för dem i skolan.

Mått: Andel grundskolor som har minst 85 % positiva svar.

Källa: Elevenkät.

50% 59% 64% Ökar Ökar Ökar 100%

Eleverna i Botkyrkas grundsärskolor uppger att de kan påverka sådant som är viktigt för dem i skolan*

Mått: Andel elever i grundsärskolan med positiva svar.

* Ny fråga i grundsärskolans elevenkät 2020, varför mål och utfall saknas

- - -

(20)

10

bra sätt.

Mått: Andel gymnasieskolor som har minst 75 % positiva svar.

0% 0 % 0% 25% 50% 75% 100%

(4 av 4)

Eleverna i Botkyrkas gymnasiesärskola uppger att deras synpunkter tas till vara på ett bra sätt.

Mått: Andel elever i gymnasiesärskola som svarar ja (%).

69% 73% 79% Ökar Ökar Ökar 85 %

KF: Andelen synpunkter som besvaras inom 10 dagar ökar i utbildningsförvaltningen.

Mått: Andel svar i rätt tid (%) Källa: Lex

MÅLOMRÅDE 2:

Medborgarprocess:

Möjliggöra Botkyrkabornas livslånga lärande

Politisk inriktning

Vårt kunskapsintensiva, komplexa och globala samhälle ställer höga krav på ständig

anpassning och flexibilitet. Ett livslångt lärande, såväl informellt som formellt, är en nyckel för att rusta Botkyrkaborna för framtiden, men lärandet präglas idag av segregation. Kunskap är makt och den ska vara jämlik i hela Botkyrka. Därför ska vi ha en skola som är

kompensatorisk, där vi stöttar upp svaga skolor för att uppnå likvärdig kvalitet i utbildningen för alla elever i skolan. Möjligheten till utbildning, fortbildning och vuxenutbildning har en avgörande betydelse. Här spelar folkbildningen, vuxenutbildning och fortbildning en viktig roll bland annat genom bibliotek, studieförbund och folkhögskolor.

Botkyrka kommun har ett tydligt utjämnande uppdrag och ska vara en skolkommun som genom högkvalitativ utbildning stärker Botkyrkabornas egenmakt. Kommunen har också ett tydligt uppsökande och uppföljande uppdrag. Barn och elever i alla åldrar ska erbjudas de bästa förutsättningarna för goda kunskapsresultat, oavsett behov av särskilt stöd.

Botkyrkaborna har tillgång till likvärdig och kompensatorisk utbildning med

hög kvalitet.

(21)

11

Alby/Fittja

Hallunda/Norsborg Tullinge

Tumba

Samtliga kommunala skolor

Mått: Andel elever (%) Källa: Utbildningsförvaltningen

49,1 54,8 86,0 74,4 68,2

43,0 57,1 86,5 72,7 66,7

Ökar Ökar Ökar Ökar Ökar

65%

75%

95%

85%

80%

KF: Andelen (%) Botkyrkaelever som efter årskurs 9 är behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram ökar.

Mått: Andel elever (%) Källa: SCB

83,8% 85,7% Ökar Ökar Ökar 90%

Andel elever i förskoleklass som visar en indikation på att inte nå de kunskapskrav i svenska och svenska som andraspråk som senare ska uppnås i årskurs 1 och 3 minskar Mått: Andel elever %

Källa: Utbildningsförvaltningen (Skolverkets kartläggningsmaterial för språklig

medvetenhet i förskoleklass)

- - minskar minskar minskar minskar

Det genomsnittliga meritvärdet i Botkyrkas kommunala grundskolor ökar.

Mått: Genomsnittligt meritvärde Källa: SCB

218 214 Ökar Ökar Ökar 235

Samtliga Botkyrkas grundskolor har minst 80% behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram (exklusive nyanlända)

Mått: Andel grundskolor (%) Källa: Skolverket

77%

(10 av 13)

62%

(8 av 13)

Ökar Ökar Ökar 100%

(22)

12

minst 80% av eleverna på yrkesprogram tagit examen inom fyra år

Mått: Andel gymnasieskolor med yrkesprogram (%)

Källa: Skolverket

33%

(1 av 3)

33%

(1 av 3)

(4 av 4)

På samtliga Botkyrkas gymnasieskolor har minst 75% av eleverna på

högskoleförberedande program tagit examen inom fyra år

Mått: Andel gymnasieskolor med högskoleförberedande program (%) Källa: Skolverket

66%

(2 av 3)

66%

(2 av 3)

Utbildningsnämndens mål 2:1 b

Alla barn och elever får möjlighet till arbetsfokus (studiero) i förskolan och skolan.

2017 Utfall

2018 Utfall

2019 Mål

2020 Mål

2021 Mål

2022 Mål 2023 På samtliga Botkyrkas grundskolor uppger

minst 75 % av eleverna att de har möjlighet till arbetsfokus (studiero) på lektionerna.

Mått:

Andel grundskolor (%) Källa: Elevenkäten

32% 45% ökar ökar ökar 80%

2017 Utfall

2018 Utfall

2019 Mål

2020 Mål

2021 Mål

2022 Mål 2023 På samtliga Botkyrkas gymnasieskolor uppger

minst 65 % av eleverna att de har möjlighet till arbetsfokus (studiero) på lektionerna.

Mått:

Andel gymnasieskolor (%) Källa: Elevenkäten

0% 0% 0% ökar ökar ökar 100%

Kommentar till målsatta måtten: Elevenkäterna i grund- respektive gymnasieskolan har olika frågekonstruktion och andelen som instämmer är därför inte jämförbar mellan skolformerna.

Grundskolans enkät har 4 svarsalternativ varav två positiva, gymnasieskolan enkät har 5 svarsalternativ varav två positiva.

(23)

13

mer.

Mått: Andel grundskolor (%) Källa: Elevenkäten

(15 av 71%

21)

(16 av 73%

22)

(13 av 59%

22)

På samtliga Botkyrkas förskolor och skolor uppger minst 75% av den pedagogiska personalen att det märks att barn/elever tycker att undervisningen är meningsfull (spännande/utmanande/lustfylld).

Mått:

Andel förskolor (%) Andel grundskolor (%) Andel gymnasieskolor (%) Källa: Utbildningsförvaltningens personalenkät

61% 32%

33%

På samtliga Botkyrkas grundskolor uppger minst 95 % av eleverna att lärarna förväntar sig att de ska nå kunskapskraven.

Mått: Andel grundskolor (%) Källa: Elevenkäten

(14 av 67%

21)

(15 av 68%

22)

(14 av 64%

22)

På samtliga Botkyrkas förskolor och skolor uppger minst 90 % av vårdnadshavarna att de upplever att deras barn får det stöd det behöver.

Mått:

Andel förskolor (%) Andel grundskolor (%) Källa: Vårdnadshavarenkäten

73 % (35 av 48)

Antalet barn och elever som

utbildningsförvaltningen bedömer inte kan få det stöd de har rätt till i kommunens egna förskolor och skolor (”externa placeringar”) minskar.

Mått:

Antal barn i förskolor Antal elever grundskolor Källa: Utbildningsförvaltningen

103 5 Minskar Minskar Minskar 0 60

(24)

14

Botkyrkaborna har goda förutsättningar för livslångt lärande som stärker egenmakten och skapar jämlika livschanser

Utbildningsnämndens mål 2:2 a

För att skapa jämlika livschanser har utbildningen i Botkyrka ett systematiskt kvalitetsarbete som länkar samman alla led i styrkedjan.

Utbildningsnämndens mål 2:2 b

Botkyrkas skolledare har goda förutsättningar att lyckas i sitt uppdrag.

Nämndens målsatta mått Utfall 2017

Utfall 2018

Utfall

2019 Mål 2020 Mål 2021 Mål 2022 Mål 2023 Chefernas nöjdhet med

förvaltningens stödprocesser ska öka.

Mått: Index från ett antal frågor Källa: Chefsenkäten

6,0 Ökar Ökar Ökar 7,0

Index för hållbart

medarbetarengagemang (HME) för chefer i utbildningsförvaltningen ska öka

Mått: HME

Källa: Medarbetarenkäten

80 Ökar Ökar Ökar 84

(25)

15

Mått: Skolindex (SCB:s index som beräknas utifrån socioekonomiska bakgrundsfaktorer och ligger till grund för resursfördelningen)

Källa: SCB

92 97 100 Minskar Minskar Minskar 80

Samtliga Botkyrkas förskolor har minst 30% legitimerade förskollärare Mått: Andel förskolor (%) Källa: Personalsystemet

13%

(6 av 47)

Samtliga Botkyrkas grundskolor har minst 75% legitimerade lärare som är behöriga i minst ett ämne

Mått: Andel grundskolor (%) Källa: Skolverket

27%

(6 av 22)

Samtliga Botkyrkas gymnasieskolor har minst 85% legitimerade lärare som är behöriga i minst ett ämne

Mått: Andel gymnasieskolor (%) Källa: Skolverket

50%

(2 av 4)

(4 av 4)

Av lärarna i Botkyrkas gymnasiesärskola är minst 50% legitimerade och har behörighet i minst ett ämne

Mått: Andel legitimerade lärare (%) Källa: Skolverket

7,6% Ökar Ökar Ökar 50%

(26)

16

Medborgarprocess:

Möjliggöra arbete och företagande för Botkyrkaborna

Botkyrkaborna kan försörja sig på eget arbete eller företagande

Utbildningsnämndens mål 3:1a

Botkyrka ger eleverna stöd för att göra väl genomtänkta utbildnings- och yrkesval.

Nämndens målsatta mått Utfall 2017

Utfall 2018

Utfall 2019

Mål 2020

Mål 2021

Mål 2022

Mål 2023 Den upplevda kvaliteten i studie-

och yrkesvägledningen ökar i Botkyrkas skolor.

Grundskolan Gymnasieskolan Gymnasiesärskolan

Mått: Index (Observera att index har olika konstruktion och är därför inte jämförbara mellan olika skolformer) Källa: Elevenkät

65 45

67 43 78

68 40 87

Ökar Ökar Ökar

80 70 90

MÅLOMRÅDE 5

Medborgarprocess

Möta Botkyrkabornas behov av gemenskap, rörelse och ett rikt kulturliv

Botkyrkaborna har mer jämlikt och ökande deltagande i aktiviteter och sammanhang som bidrar till en meningsfull fritid och ett aktivt socialt liv.

Fritidshemmen i Botkyrka erbjuder en meningsfull fritid och stimulerar

eleverna till att lära tillsammans.

(27)

17 Kommunfullmäktiges utvecklingsmål 5:2

Alla Botkyrkabor har en god hälsa.

Barn och elever i Botkyrkas kommunala förskolor och skolor har en god hälsa.

2017 Utfall

2018 Utfall

2019 Mål

2020 Mål 2021 Mål

2022 Mål 2023 KF: Andelen elever i åk 9 som är tobaksfria

ökar,

Mått: Andel rökfria elever (%)

Källa: Ungdomsenkäten (vartannat år)

90 Ökar Ökar

KF: Andelen elever i åk 2 i gymnasieskolan som är tobaksfria ökar,

Mått: Andel rökfria elever (%)

Källa: Ungdomsenkäten (vartannat år)

76 Ökar Ökar

Andelen barn och elever i Botkyrkas skolor som har en god hälsa ökar.

Mått: Bedömning av förvaltningsledningen utifrån fastställda indikatorer och nyckeltal Källa: Förvaltningsledningen på

utbildningsförvaltningen

Ökar Ökar Ökar

(28)

18

Medborgarprocess:

Skapa en god och trygg livsmiljö för Botkyrkaborna

Botkyrkaborna är trygga och trivs i Botkyrka

Barn och elever är trygga i Botkyrkas förskolor och skolor

2017 Utfall

2018 Utfall

2019 Mål

2020 Mål

2021 Mål

2022 Mål 2023 På samtliga Botkyrkas skolor uppger minst

90 % av eleverna att de känner sig trygga.

Grundskolan Gymnasieskolan Mått: (%)

Andel grundskolor Andel gymnasieskolor Källa: Elevenkäten

86% 0% 76%

0% Ökar Ökar Ökar 100%

100%

Elever i Botkyrkas grundsärskolor känner sig trygga i skolan.

Mått: Andel som instämmer Källa: Elevenkäten

91% 92% Ökar Ökar Ökar 95%

Elever i Botkyrkas gymnasiesärskola känner sig trygga i skolan.

Mått: Andel elever på nationellt program som svarar ja

Källa: Elevenkäten

88% 88% Ökar Ökar Ökar 95%

På samtliga Botkyrkas förskolor uppger minst 95 % av vårdnadshavarna att deras barn är trygga i förskolan

Mått: Andel förskolor (%) Källa: Vårdnadshavarenkäten

(39 av 76%

51)

67% (32 48) av

Ökar 100%

(29)

19

- Hallunda/Norsborg 78% Ökar Ökar Ökar 85%

- Alby/Fittja 67% Ökar Ökar Ökar 80%

- Tullinge 99% Ökar Ökar Ökar 99%

- Tumba 90% Ökar Ökar Ökar 90%

2017 Utfall

2018 Utfall

2019 Mål

2020 Mål

2021 Mål

2022 Mål 2023 Servicegraden i Botkyrkas förskolor ska vara

minst 90% i samtliga stadsdelar.

Mått: Andel inskrivna barn (%) Källa: Extens

- Hallunda/Norsborg 85,0% Ökar Ökar Ökar 90%

- Alby/Fittja 84,2% Ökar Ökar Ökar 90%

- Tullinge 90,6% Ökar Ökar Ökar 90%

- Tumba 89,0% Ökar Ökar Ökar 90%

(30)

20

Effektiv organisation

Botkyrka kommun attraherar, rekryterar, utvecklar och behåller rätt kompetens på rätt plats och i rätt tid för verksamhetens behov

Botkyrkas förskolor och skolor är konkurrenskraftiga som arbetsgivare och har en hållbar personalförsörjning.

2017 Utfall

2018 Utfall

2019 Mål

2020 Mål

2021 Mål

2022 Mål 2023 KF: Personalomsättning (antal

nyanställda under året i % av antalet anställda) minskar.

17 17 Minskar Minskar Minskar 12

KF: Personalomsättning (antal avslutade under året i % av antalet anställda) minskar.

14 14 Minskar Minskar Minskar 10

KF: Frisknärvaron för medarbetare i utbildningsförvaltningen ökar (%) kvinnor/män.

92/96 93/97 Ökar Ökar Ökar 97/99

KF: Utbildningsförvaltningens genomsnittliga nivå på ett hållbart medarbetarengagemang ökar

80 81 Ökar Ökar Ökar 84

Botkyrka kommun har god ekonomisk hushållning

Den kommunala organisationen är klimatneutral

Förskolornas och skolornas klimatpåverkan minskar.

2017 Utfall

2018 Utfall

2019 Mål

2020 Mål

2021 Mål

2022 Mål 2023 KF: Utbildningsnämndens

träffsäkerhet i lämnade prognoser under året ökar

Ja ökar ökar ökar ökar

2017 Utfall

2018 Utfall

2019 Mål

2020 Mål

2021 Mål

2022 Mål 2023 KF: Andelen fossila bränslen (bensin och

diesel) minskar Minskar Minskar Minskar

Utbildningsförvaltningens klimatavtryck

vid inköp av livsmedel (co2/kg) minskar 2,25 Minskar Minskar Minskar 1,8

(31)

21

2019 2020 2021 2022 2023

Ingående budget -2 551 300 -2 611 503 -2 697 081 -2 758 638

Volymförändring -43 543 -67 443 -47 277 -43 522

Pris- och löneuppräkning -70 288 -74 355 -75 379 -78 689

Satsning barnskötare -1061

Jämlik kompetensförsörjning* -7 300 -700 -600 1800

Tillägg

Effektiviseringsåtgärder 55 000 54 328 56 820 59 299 55 173 KF:s preliminära budgetramar -2 551 300 -2 611 503 -2 697 081 -2 758 638 -2 825 677

*För åren 2019-2021 får nämnden en utökad ram för satsning på jämlik kompetensförsörjning på två grundskolor med stora kompensatoriska utmaningar. Tillfälliga medel tas bort 2022

I ramen ingår volymökningar på 43,5 miljoner kronor i enlighet med kommunens resursfördelningsmodell. Volymökningarna bygger på befolkningsprognos från mars 2019. I ramen ingår också en pris- och löneuppräkning på sammanlagt 70,3 miljoner kronor.

Uppräkningen för arbetskraftskostnader är 3,3 %, övriga kostnader 2,6 % och lokalkostnader 1,3 %. Intäktssidan har räknats upp med 2,6 %. I ramen ingår även effektiviseringsuppdrag motsvarande 2 % av budgetomslutning. För utbildningsnämnden motsvarar detta 54,3 miljoner kronor. Därutöver tillkommer ramneddragning på ca 0,7 miljoner kronor årligen under fyra år avseende effektiviseringskrav inom central förvaltning. Se mer om detta i avsnitt nedan.

Analys och utvärdering av kommunens resursfördelningsmodell

Utbildningsnämnden har en förväntan att kommunens nuvarande resursfördelningsmodell ska ses över. Vid införandet år 2016 var en översyn planerad till år 2019. Analyser inför tidigare års budgetarbete har visat att skillnader över tid avseende hur kommunens invånare använder skolan inte till fullo hanteras i modellen. Jämfört med utbildningsnämndens budget 2015 som är resursfördelningsmodellens referensår har stora skillnader skett som framförallt har påverkat gymnasieskolan negativt. Nämndens förhoppning är att frågan kring utvärdering av kommunens resursfördelningsmodell lyfts upp på dagordningen igen.

Nämndens förslag till justeringar av ramar för driftsbudget

I årets yttrande till Mål och budget väljer utbildningsnämnden att inte äska medel utifrån ekonomiska utmaningar. Däremot vill nämnden ändå lyfta problematiken med elevvolymer som inte hanteras inom kommunens resursfördelning och där nämnden inte har möjlighet att söka statsbidrag.

• Fler elever i gymnasiet som är över 19 år och äldre

Antal nyanlända elever har ökat över tid. Effekter av flyktinginvandringen 2015–16 visar sig tydligt i gymnasieskolan. Det är elever som gått få år i svensk skola och som vanligtvis går i språkintroduktion med målsättning att de ska bli behöriga till nationellt program. Dessa elever kan inte förväntas vara klara med sina gymnasiestudier det år de fyller 19. Antal elever som

(32)

22

(folkbokförda 16–18 år) ökar därmed. Våren 2019 studerar 320 Botkyrkaelever fler i gymnasieskolan (TF-elever oräknade) än vad utbildningsförvaltningen får resurs för, att jämföra med cirka 90 då resursmodellen infördes 2015. Dessa elever finns det heller ingen möjlighet att söka statsbidrag för varken hos Migrationsverket eller Skolverket. Eleverna finns inom egenregin, fristående huvudmän samt hos andra kommuner. Detta motsvarar cirka 25 miljoner kronor.

• Gymnasiefrekvensen ökar

Inför 2018 års budget föreslog utbildningsnämnden en justering av ram utifrån att antalet ungdomar i åldersintervallet 16–18 år som väljer gymnasiestudier har ökat. Det är självklart positivt för kommunen att fler ungdomar väljer gymnasiet men samtidigt kräver det ökade resurser. Ökningen har fortsatt och då den nuvarande resursfördelningsmodellen ej tar hänsyn till detta blir resultatet en underfinansiering som då måste hämtas från andra verksamheter.

• Effekter av ökat antal elever där återsökning av statsbidrag ej är möjlig

Majoriteten av icke folkbokförda elever (TF,) avser asylsökande. Som TF, d v s personer med tillfälligt personnummer, räknas även andra tillståndssökande för vilka kommunen erhåller statsbidrag från Skolverket samt elever med skyddad identitet. Därutöver tillkommer en grupp för vilka kommunen inte erhåller någon finansiering. Dessa omfattar till exempel barn/elever där vårdnadshavaren har uppehållstillstånd, barn/elever från icke EU-länder, såsom Albanien och länder i Latinamerika samt barn/elever där ingen information finns att tillgå. Att gruppen vilka kommunen inte erhåller finansiering för ökar är oroande. Förvaltningen beräknar att kostnaderna för gruppen icke statsbidragsfinansierade barn/elever i förskola, grundskola och gymnasium uppgår till cirka 13 miljoner kronor för verksamhetsåret 2019.

Utmaningar i ekonomin och fortsatt effektiviseringsarbete

Sverige befinner sig i en högkonjunktur men den svenska ekonomin står inför flertalet utmaningar under planperioden. Detta innebär att kommunen behöver planera för tider med begränsade ekonomiska resurser både för kommunen som organisation och för Botkyrkaborna.

Förvaltningen arbetar fortsatt med effektiviseringsåtgärder för att balansera den preliminära ramen från kommunfullmäktige under planperioden. Målsättningen är att finna åtgärder som i första hand inte drabbar barn och elever. Förvaltningens kostnader i budget 2019 fördelas enligt följande:

Bilden ovan visar hur svårt det är att undvika effektiviseringar i barn- och elevpeng då drygt 75% är volymrelaterade kostnader.

Kortsiktiga åtgärder balanseras av långsiktiga och målsättningen är att under planperioden nå motsvarande 2 % effektiviseringar per år men med tyngdpunkten längre fram i perioden då de

1 958 349

164 80

Fördelning, budget 2019 (mkr)

Volym Lokaler Anslag Förvaltning

(33)

23

innebär. Framöver finns därför risken att de effektiviseringskrav som ställs på nämnden innebär återbetalning av hela eller delar av statsbidraget. Preliminär bedömning av budget 2020 visar att resursfördelningen för grundskolan kommer att vara en del av kommande

effektiviseringsåtgärder.

Parallellt med detta uppdrag pågår ett annat uppdrag om att finna effektiviseringar inom central organisation på 10 %. Förvaltningarna har under våren 2019 koordinerat detta arbete genom en arbetsgrupp inom den centrala tjänstemannaledningsgruppen, KLG. Ett

genomförande av samtliga effektiviseringsförslag bedöms dock innebära en betydande omställning av verksamheten. Förvaltningen föreslår därför att nämnden avgränsar sig till att fatta beslut om att genomföra effektiviseringar på motsvarande 6 procent under planperioden (1,5 procent respektive år). Även detta uppdrag redovisas i separat tjänsteskrivelse.

Övriga ekonomiska utmaningar

• Införande av nytt inköpssystem och påverkan på de ekonomiska ramarna

Införandet av nytt inköpssystem kommer initialt innebära kostnader. Det avser kostnader för personal i projektet samt kostnader för inköp och drift av systemet. Enligt förslag ska dessa kostnader fördelas på respektive nämnd. På sikt kommer nyttan av systemet att vara större än kostnaderna. Men för de första åren finns en risk att de kostnader som implementeringen innebär ger ett underskott på cirka 3-4 miljoner årligen. Normalt brukar halva beloppen belasta utbildningsnämnden.

Nämndens specifikation av intäkter

Större delen av nämndens ekonomiska ram finansieras med ramtilldelning från kommunfullmäktige, cirka 85 %. Resterande finansiering, 14 %, är extern och utgörs av statsbidrag, föräldraavgifter samt försäljningsintäkter från annan kommun.

Förvaltningen har tre externa intäktskällor på cirka 450 miljoner kronor årligen, där cirka 24 % av intäkterna avser föräldraavgifter i förskola och skolbarnsomsorg och cirka 40% avser statsbidrag från Skolverket, Migrationsverket och andra myndigheter. Statsbidragen avser de riktade statsbidrag som förvaltningen rekvirerar och andelen statsbidrag från Skolverket har ökat över åren. Resterande 36 % av externa intäkter avser försäljningsintäkter från andra kommuner avseende elever som går i Botkyrkas kommunala förskolor och skolor. Störst andel är inpendlarintäkter för gymnasieelever.

Notera att samtliga statsbidrag inte budgeteras. Avser främst bidrag som egenregin rekvirerar, exempelvis bidrag från Arbetsförmedlingen. Övriga myndigheter som förvaltningen ansöker bidrag från är Boverket och Statens kulturråd.