EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 22.11.2018 COM(2018) 772 final ANNEXES 1 to 2
BILAGOR till
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA
KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN
Den inre marknaden i en värld som förändras En unik tillgång som kräver ett nytt politiskt åtagande
BILAGA 1
Lagförslag inom ramen för strategin för den inre marknaden, den digitala inre marknaden och kapitalmarknadsunionen/bankunionen1
POLITIKOMRÅDE
EUROPA PARLAMENTET
EUROPEISKA UNIONENS RÅD
STRATEGIN FÖR DEN INRE MARKNADEN
1. Gemensam digital ingång 2. Anmälningsförfarande
3. Informationsverktyget för den inre marknaden
4. Varupaketet (ömsesidigt erkännande)
5. Varupaketet (överensstämmelse och genomdrivande)
6. Tilläggsskydd – undantag för tillverkning
7. e-tjänstekort
8. Förordning om gränsöverskridande paketleveranser
9. Proportionalitetsprövning före antagandet av ny reglering av yrken 10. Bolagsrättspaketet
11. Utvärderingar av medicinska metoder 12. Paketet om ny giv för konsumenterna
DIGITALA INRE MARKNADEN
13. Internetkonnektivitet i lokala samhällen (WiFi4EU)
14. Gränsöverskridande portabilitet för onlineinnehåll
15. Roaming
1
16. Konsumentskyddssamarbete 17. Mervärdesskatt på e-handel
18. Dataskydd för EU:s institutioner och organ
19. Kodexen och organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation
20. Audiovisuella medietjänster
21.
Upphovsrättsreform till förmån för synskadade (genomförande av Marrakechfördraget)
22.
Exemplar i format tillgängliga för synskadade (genomförande av Marrakechfördraget)
23. Användningen av frekvensbandet 470–790 MHz i EU
24. Motarbetande av oberättigad geografisk blockering
25. Det fria flödet av icke-personuppgifter
26. Avtal om tillhandahållande av digitalt innehåll
27. Avtal om försäljning av varor på nätet och annan distansförsäljning av varor 28.
Rättvisa villkor för företagsanvändare av onlinebaserade förmedlingstjänster (förbindelser mellan plattformar och företag)
29. e-integritet 30. Upphovsrätt
31. Sändningsreglering (upphovsrätt) 32. Cybersäkerhetsakten
33. Vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn
34. Toppdomänen .eu
35. Nätverk och kompetenscentrum för cybersäkerhet
36. Högpresterande datorsystem 37. Mervärdesskatt på e-publikationer
Kapitalmarknadsunionen/bankunionen
38. Enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering
39. Prospekt
40. Europeiska riskkapitalfonder 41. Förebyggande omstrukturering, en
andra chans och effektivare förfaranden
42. Europeisk privat pensionsprodukt (PEPP)
43. Översyn av de europeiska tillsynsmyndigheterna 44. Ram för gräsrotsfinansiering 45. Ram för säkerställda obligationer
46. Enklare distribution av
investeringsfonder över gränserna
47. Rättsverkan gentemot tredje man av överlåtelse av fordringar
48. Främjande av tillväxtmarknader för små och medelstora företag
49. Mer välavvägda och effektiva regler för värdepappersföretag
50. Förordningen om Europas
marknadsinfrastrukturer (tillsyn) 51. Förordningen om Europas
marknadsinfrastrukturer (Refit) 52. Återhämtning och resolution av
centrala motparter
53. Hållbar finansiering: Taxonomi
54. Hållbar finansiering: Utlämnande av uppgifter
55. Hållbar finansiering: Referensvärden för låga koldioxidutsläpp
56. Rangordning av skuldinstrument utan säkerhet vid insolvens
57. Europeisk insättningsgaranti
58. Reform av kapitalkravsförordningen Förlustabsorberings- och
60. Tillsyn över kreditinstitut och investmentbolag
61.
Vidareutveckling av
andrahandsmarknaderna för nödlidande lån inklusive effektivare återvinning av värde
62. Minsta förlusttäckning för nödlidande exponeringar
63. En ram som skapar förutsättningar för utvecklingen av EU-värdepapper med statsobligationer som säkerhet 64. Gemensam finansiell säkerhetsspärr
(backstop)
65. Europeiska fonden för strategiska investeringar 2.0
66. En fördjupad ekonomisk och monetär union
67.
Bekämpande av bedrägeri och förfalskning som rör andra betalningsmedel än kontanter
KAN ANTAS OM ALLA EU-INSTITUTIONER VISAR STARK POLITISK VILJA KAN ANTAS I SNABB TAKT GENOM NORMALA FÖRFARANDEN
FRAMLAGT OCH ANTAGET
BILAGA 2
Exempel på fördelar för den inre marknaden av föreslagna eller redan antagna initiativ Exempel på fördelar av redan antagna initiativ:
Direktivet om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation, som medlagstiftarna enades om den 6 juni 2018, kan bidra till en kumulativ effekt på tillväxten med 1,45 % och på sysselsättningen med 0,18 % år 2025, och leda till en kumulativ inverkan på den ekonomiska aktiviteten med 910 miljarder euro och 1,304 miljoner fler arbetstillfällen fram till 2025. Det totala investeringsgapet för att nå unionens mål för konnektivitet för 2025, inklusive 5G, uppskattas till 155 miljarder euro. Kodexen kommer att bidra till att minska detta gap genom att skapa ett stabilt regelverk som skapar incitament för privata aktörer att investera på alla områden. I vissa landsbygdsområden och avlägsna områden, där marknadsincitament för investeringar saknas, kan offentligt stöd för investeringar i bredband spela en kompletterande roll, inklusive genom de europeiska struktur- och investeringsfonderna, som föreslagits som en del av den kommande fleråriga finansieringsramen. Ett framgångsrikt införande av 5G kräver samordnade åtgärder mellan medlemsstaterna och berörda parter i linje med handlingsplanen för 5G.
Framför allt behövs en enhetlig modell för gemensam användning av spektrum i hela unionen för att reagera på behoven längs motorvägar, när det gäller transporter, allmännyttiga tjänster och hälso- och sjukvård. De ekonomiska fördelarna av en framgångsrik, snabb och samordnad utbyggnad av 5G i unionen är mycket betydande och har uppskattats till 146 miljarder euro per år och skapandet av 2,39 miljoner arbetstillfällen2.
Gränsöverskridande e-förvaltningstjänster på nätet genom en förordning om inrättande av en gemensam digital ingång för att ge tillgång till information, förfaranden och hjälp- och problemlösningstjänster, som undertecknades av medlagstiftarna den 2 oktober 2018. Det finns betydande hinder för både privatpersoner och företag som vill flytta till, sälja produkter i eller tillhandahålla tjänster i andra EU-länder. Att kunna hitta relevant, korrekt och begriplig information på nätet och att kunna komma åt och utföra administrativa förfaranden på nätet är avgörande för dem som vill utnyttja fördelarna med den inre marknaden, men att utföra dessa saker kan ofta vara invecklat, tidskrävande och dyrt, om det ens är möjligt. Genom förordningen genomförs en gränsöverskridande engångsprincip för första gången i lagstiftning, så att medborgarna inte uppmanas att på nytt lämna uppgifter som de redan har lämnat till de nationella myndigheterna. De 1,5 miljoner timmar som medborgarna för närvarande lägger på sökning på nätet efter sju viktiga frågor innan de åker utomlands kommer att minska med 60 %. Företagen kommer att spara mellan 11 och 55 miljarder euro per år på sökning efter endast nio företagsfrågor3.
Modernisering av mervärdesskatten för gränsöverskridande e-handel mellan företag och konsumenter genom rådets direktiv (EU) 2017/2455 av den 5 december 2017, förenklar komplexa skyldigheter avseende mervärdesskatt för gränsöverskridande e-handel och skapar lika villkor för företag i unionen och för företag i tredjeländer som ofta kunde erbjuda momsfri försäljning som inte uppfyllde reglerna. Förslaget förväntas minska företagens efterlevnadskostnader för moms
med 2,3 miljarder euro om året från 2021 och samtidigt öka momsintäkterna för medlemsstaterna med 7 miljarder euro4.
4 Kommissionens konsekvensbedömning, SWD(2016) 379.
Exempel på fördelar av initiativ som nu behandlas av medlagstiftarna:
Dataförslagen (om det fria flödet av icke-personuppgifter och information från den offentliga sektorn) inom strategin för den digitala inre marknaden kommer att bidra till tillväxten i den europeiska dataekonomin med 700 miljarder euro till år 2020, vilket motsvarar 4 % av unionens ekonomi (jämfört med 2 % år 2016). Även om en del av denna potential redan har uppnåtts genom antagandet av förordningen om det fria flödet av icke-personuppgifter kan antagandet av uppdaterade regler för att främja ökad tillgång till information från den offentliga sektorn öka återanvändningsvärdet av sådan information från 145 till 215 miljarder euro fram till 2028, och leda till 200 000 ytterligare datarelaterade arbetstillfällen5.
Förslaget om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas som kommissionen lagt fram syftar till att göra beskattningen på den inre marknaden mer rättvis och skapa lika villkor. När den är i full drift kan den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen öka de totala investeringarna i unionen med upp till 3,4 % genom att ge incitament för investeringar i FoU och eget kapital.Företagen kommer nu att kunna använda en enda uppsättning regler och arbeta med det egna landets skatteförvaltning för att lämna in en skattedeklaration för alla sina aktiviteter i unionen. Med den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen bör den tid som årligen går åt till efterlevnadsåtgärder minska med 8 %, medan den tid som använts för bildandet av ett dotterbolag skulle minska med upp till 67 % och göra det lättare för företag, inbegripet små och medelstora företag, att expandera utomlands.
Tillväxtvänlig verksamhet som FoU-investeringar och finansiering med eget kapital kommer att främjas, eftersom dessa stödjer de mer övergripande målen att stimulera tillväxt, sysselsättning och investeringar6.
Inom ramen för det tredje paketet om rörlighet har kommissionen föreslagit att minska byråkratin inom transport och logistik i sitt förslag till förordning om elektronisk information om godstransporter. Detta förslag syftar till att säkerställa att de nationella myndigheterna godtar att handlingar som åtföljer gods tillhandahålls på elektronisk väg om de finns tillgängliga på säkra och certifierade digitala plattformar. Fram till 2040 kan detta förslag leda till besparingar på 20–27 miljarder euro för transportsektorn, eller motsvarande 75–102 miljoner arbetstimmar.
Vägtransportföretag som i 99 % av fallen är små och medelstora företag skulle dra nytta av 60 % av dessa besparingar7.
Kommissionen har föreslagit nya EU-omfattande regler för plast för engångsbruk genom direktivet om minskning av vissa plastprodukters inverkan på miljön. Om det antas skulle direktivet spara 3,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2030. Det skulle göra det möjligt att undvika miljöskador (motsvarande 23 miljarder euro).
Konsumenterna skulle spara ca 6,5 miljarder euro8.
5 Kommissionens konsekvensbedömningar SWD(2017) 304 och SWD(2018) 127.
