1
Så får du ett
energismart hus!
För dig som är
villaägare
2
ET2009:02
den här broschyren kan beställas hos energimyndigheten
tryck: cm gruppen ab, 2009 upplaga: 50 000
foto: lars forsstedt och mikael ljungström idé, text, form och produktion: etc
www.energimyndigheten.se
www.boverket.se www.naturvardsverket.se
3
mikael stigsson bor i ett hus som är byggt 1924. Steg för steg har han sänkt energi behovet i villan, i dag är han till exempel självförsörjande på varm vatten och värme under sommar halvåret.
Mikael sparar inte bara pengar. Han minskar sin klimatpåverkan och får en bättre
inomhusmiljö på köpet. I denna broschyr kan du läsa hur Mikael gjorde sitt hus energismartare.
Här får du också tips om hur du kan spara dina
pengar och minska din klimatpåverkan.
4
” Det känns bra att inte behöva elda för kråkorna bara för att få varmvatten.”
det var 1994 som Mikael Stigsson köpte det vackra gamla gula huset i korsningen Snödroppsvägen-Falka- gårdsvägen i Vinninga utanför Lidkö- ping. Som de flesta gamla hus hade det ett energisystem som lämnade en del övrigt att önska. En äldre kombinerad olja/ved/elpanna stod och brann i uthuset med en allt lägre verknings- grad, golven i huset var kalla och runt
tvåglasfönstren var det riktigt kallt.
Redan efter ett år gick pannan sön- der. Det blev starten på en långsiktig och konsekvent energieffektivisering i huset.
– Jag köpte en ny kombinerad olje/ved/el-panna. Tanken var att jag skulle använda oljan som fanns kvar i tanken för att sedan börja elda med ved och ha el som reserv. Men min bror
5
började med pellets, vilket gjorde mig nyfiken, berättar Mikael Stigsson.
Året därpå gjordes pannan om för pellets. På övervåningen i uthuset ryms ett lager som tar emot 3–4 ton pellets som levereras med en bulkbil som blåser in pellets i förrådet med en slang.
Därifrån släpps pellets portionsvis ner i ett mindre magasin varifrån pannan matas automatiskt med en pelletsskruv.
– Däremot måste jag aska ur pannan var tredje vecka. Det beror på att jag har en lite äldre kombipanna. I nya pellets- pannor töms askan i längre intervall.
Nästa steg var att göra något åt de kalla golven. Mikael Stigsson tog hjälp av kommunens energi- och klimat- rådgivare. När Mikael öppnade en liten bit av golvet kunde han se hur isole- ringen av sågspån sjunkit ihop och att
6
en luftspalt, kyld av kall utomhusluft, låg mellan sågspånet och golvet.
– Vi valde då att isolera med så kallad ekofiber. Det är i grunden sönderrivna tidningar som man sprutar in i tom- rummet under golvet, berättar Mikael Stigsson. Det gav en rejäl höjning av både golvtemperatur och trivsel.
– Jag tror att pengarna, runt 18 000 kronor, för tilläggsisoleringen nu är intjänade och alla mår bättre på ett varmt golv.
Mikaels intresse för energifrågor växte allt mer. Han började gå på kur- ser i energieffektivisering och snart byttes glödlamporna i huset ut mot lågenergilampor.
– Jag började med att byta de lampor jag använde mest. På den tiden var ju
lågenergilamporna så fula och klum- piga. I dag finns det lampor som passar överallt, så nu har jag konsekvent satt in lågenergilampor i hela huset, säger han.
2002 startade en kurs där deltagar- na fick bygga en solfångare. Mikael var nog en av gruppens flitigaste elever, för innan kursen var slut hade han byggt två solfångare som i dag täcker 12,5 kvadratmeter av taket på husets södersida.
– Samtidigt satte jag in en ackumu- latortank i huset. Även om tanken tar plats så känns det bra att få varmvatten direkt, den gamla stod i uthuset och då fick man spola bort en hink vatten innan det blev varmt.
Solfångare passar speciellt bra ihop med pannor som eldas med biobränsle
Bidrag och stöd
Många vill sänka sin energianvändning till förmån för miljön, eko- nomin och vårt framtida klimat. Hos länsstyrelsen kan du bland annat ansöka om stöd för installationer av solfångare och byta av
uppvärmningssystem. Ansökningsblanketter och informations- material hittar du på Boverkets webbplats www.boverket.se.
Där kan du också läsa mer om de stöd och bidrag som finns för att öka en byggnads energieffektvitet. Titta noga på de tidsramar som gäller för ansökan så att du inte går miste om pengar för att
du lämnar din ansökan för sent.
Fakta:
CO
2-f ak ta
Att tilläggsisolera vindsbjälklaget med 20 cm till totalt 50 cm möjliggör minskade koldioxidutsläpp med upp till 1300 kg/år.Det motsvarar utsläppen från en bensin- driven bil som körs i 1100 mil.
7
Fakta:
Husets klimatskal och ventilation
Ett bra klimatskal (väggar, tak, fönster och golv) är välisolerat, tätt och släpper ut lite värme. Mest värme försvinner ut genom fönst- ren. Därför är det där samt vid tilläggsisolering (vindsbjälklaget) av taket som investeringar lönar sig bäst. Att byta fönster är en åtgärd man genomför om fönstren är i dåligt skick och ändå ska bytas.
Det spar både energi och pengar.
Ett bra klimatskal kräver god ventilation för att inomhusluften ska vara bra. Värme i frånluften kan återvinnas i värmeväxlare eller värme- pump. Genom att återvinna värmen ur frånluften kan energianvänd- ningen för uppvärmning minska med 50–60 procent när klimatskalet är mycket bra.
Hus byggda på 1970 och 1980-talet har ofta frånluftventilation där en fläkt skapar undertryck i huset och luft strömmar in genom ventiler och otätheter. Dessa hus saknar ofta värmeåtervinning.
Äldre hus, byggda före 1970, ventileras ofta med självdrag. Det innebär att luften tar sig in genom ventiler och otätheter i huset och går ut genom ventilationskanaler.
och är kopplade till en ackumulator- tank. De genererar tillräckligt med energi för att täcka omkring hälften av varmvattenbehovet för hushål- let under hela året. Solfångarna kan bidra till husets uppvärmning från tidig vår till sen höst. Mikaels solfångare har varit i drift runt 1 350 timmar per år och han har sin panna helt avstängd från mitten av maj till mitten av september.
– Det känns bra att inte behöva elda
8
• att tilläggsisolera vindsbjälklaget är ofta mycket lönsamt.
Det är en billig åtgärd som sparar mycket energi men det är viktigt att det görs på rätt sätt.
• att Energimyndigheten tillsammans med ett antal fönstertillver- kare har infört ett frivilligt system med energimärkning baserat på mätning av fönstrens U-värde och andra kvalitetsprestanda.
Märkningen är graderad A-G, där A är mest energieffektivt.
• att ett nytt energieffektivt fönster bara släpper ut en tredje- del av värmen jämfört med äldre tvåglasfönster, men tänk också på gamla fönsters estetiska värde.
• att ett alternativ till att byta sina fönster är att byta en av rutorna mot en ädelgasfylld isolerruta eller en ruta av lågemissions- typ, det vill säga en ruta som släpper in värme men minskar värmen från att tränga ut genom glaset.
• att tilläggsisolering av ytterväggar sällan lönar sig som enskild åtgärd. Därför bör du passa på att göra det i samband med att du ska renovera fasaden. Samma sak gäller för golvet.
• att om du lägger in golvvärme mot mark bör du ha minst 250 mm isolering. Kontrollera också fuktskyddet mot mark.
• att täta sitt hus är en billig och effektiv åtgärd men se alltid till att luftväxlingen är tillräcklig!
• att det vid felaktig installation kan uppstå buller från fläktarna i ett från- och tilluftsystem med värmeväxlare, ett så kallat FTX- system. FTX-systemet är känsligt för nedsmutsning och kräver skötsel. Tillsyn och filterbyten måste genomföras regelbundet.
• att husets utseende kan påverkas av fönsterbyte.
Tänk på:
9
för kråkorna bara för att få varmvatten.
Och varmvattnet räcker, jag har haft tre tonåringar här i huset och de lycka- des inte göra slut på det, säger han.
– Även under årets kalla månader drar solfångarna sitt strå till energi- stacken. Under årets två första månader
gick de 47 timmar. Jag lade speciellt märke till att de levererade energi till systemet en dag när det var fem grader kallt och blåste så att man knappt kunde gå ut, berättar han.
Installationen av solfångare, acku- mulatortank och de rördragningar som hörde till kostade runt 50 000 kronor.
Men Lidköpings kommun hade fått klimatinvesteringspengar av Natur- vårdsverket, så Mikael fick ett bidrag på 15 000 kronor.
Solfångarna beräknas ge drygt 5 000 kWh per år. För Mikael Stigssons del har de minskat årsförbrukningen av pellets från 6 ton till 4,5 ton. Han är också mycket nöjd med hur bra sol- fångarna fungerat.
– De fungerar klockrent. Jag har inte
Fakta:
villor ska energideklareras vid försäljning
Om du säljer ditt hus eller bygger ett nytt hus ska en energide- klaration göras. Bestämmelsen gäller från den 1 januari 2009 för villor, kedjehus och parhus där ägaren själv verkar och bor. Om säljaren inte kan visa upp en energideklaration har köparen rätt att genomföra en energideklaration, på säljarens bekostnad, inom sex månader från tillträdesdatum. Om du bygger ett nytt hus ska det deklareras senast två år efter det som först inträffar: att byggna- den tagits i bruk eller efter att slutbevis från kommunen utfärdats.
CO
2-f ak ta
Den genomsnittliga energieffektiviseringen från ett FTX-system möjliggör minskade koldioxidutsläpp med upp till 3500 kg/år.Det motsvarar utsläppen från en bensindri- ven bil som körs i 2900 mil.
10
haft något krångel eller behövt göra något underhåll, säger han.
husets tvåglasfönster hade bytts bara några år innan Mikael Stigsson köpte det 1994, men det var ändå kalldrag på golvet vid fönstren och på insidan bildades kondens. Mikael tit- tade på möjligheten att byta ut fönstren mot treglasfönster eller att ersätta den innersta rutan med en tvåglaskassett.
Men han slog det ur hågen.
– Det skulle ha blivit alldeles för dyrt. Dessutom ville jag behålla den gamla stilen på huset, säger han.
Men när det var dags att måla fönst- ren hittade han en metod som var både energismart och ekonomiskt försvar-
bar. Då bytte han ut den innersta rutan mot ett belagt energiglas (LE-glas), ett tunt metallskikt som släpper in värme men inte släpper ut lika mycket. Be- läggningarna kan minska värmeförlus- terna i fönster med upp till 30 procent och är i många fall lika effektivt som att sätta in treglasfönster. Fönstermål- ningen drog visserligen ut lite på tiden, men efter tre år har nu husets samtliga 30 fönsterrutor fått energiglas.
– Kalldraget och kondensen runt fönstren försvann med en gång. Och jag fick det till ett drägligt pris. En ruta på 115 x 55 cm kostade runt 150 kronor.
Det blev 4 500 för hela huset.
Även denna gång hade Lidköpings kommun sökt pengar från Naturvårds-
Husets uppvärmning
Varje hus har sina egna förutsättningar för uppvärmning.
• Vilket system finns i dag?
• Är värmen vattenburen?
• Hur ser ventilationen ut?
Det är bara några av de faktorer som spelar in, och det är därför omöjligt att ge generella råd kring uppvärmningssystem. Men
tänk på att vid byte av uppvärmningssystem välja förnybart energislag, då det är en bra investering för miljön och ger lägre energikostnader. Med vattenburet värmesystem får du en flexibel
anläggning och kan byta energislag när bränslepriserna ändras.
Fakta:
CO
2-f ak ta
Att gå från fönster med U-värde 2,8 till 0,9 möjliggör minskade koldioxid- utsläpp med upp till 3 000 kg/år. Det motsvarar utsläppen från en bensin- driven bil som körs i 2 500 mil.11
• att luften i ett hus med frånluftsystem ska kunna cirku-
lera. Luft måste kunna passera under eller över en stängddörr till ställen där luften lämnar huset.
• att det är temperaturskillnaden mellan inomhus- och utomhusluften som styr ventilationen i ett hus med självdrag.
Därför fungerar ventilationen dåligt när det är varmt ute.
• att en ny pelletspanna är effektivare och bekvämare jäm- fört med en olje/kombipanna som byggs om för pellets.
• att pelletseldning kräver ett förråd på cirka 6–7 kubik-
meter för att få bästa ekonomi.• att fjärrvärme ofta är ett energismart sätt att värma hus i tätorter. Men priset varierar kraftigt i landet.
• att hus värmda av el kan kompletteras med en luftluft-
värmepump. Den kan stå för 30–50 procent av en villasvärmebehov.
• att med ett vattenburet system har du flera möjligheter att välja mellan olika värmesystem som värmepumpar, fjärrvärme, pellets, ved eller solvärme.
• att en solfångare kan svara för hela eller stora delar av behovet av varmvatten och värme under årets 4-6 varmaste månader.
• att ved är en förnybar energikälla som kan ge billig energi tillsammans med en ackumulatortank eller som komple- ment till elvärme. Men tänk också på att felaktig vedeldning är dåligt för både människor och miljö.
Tänk på:
12
” Det går inte att hålla på och elda med ändliga
resurser som bara stiger i pris.”
verket för energieffektiviseringar, så Mikael fick 1 500 kronor i bidrag till fönsterbytet.
När Mikael häromåret skulle byta panel på huset tänkte han först lägga in ett tjockt lager isolering. Men han ångrade sig.
– Då hade jag förstört husets charm och det ville jag inte. Nu nöjde jag mig med att täta ytterväggarna, även det gör en hel del nytta, säger han.
när mikael slår sig ner framför en av husets två kakelugnar berättar han att en tilläggsisolering av vinden är nästa stora projekt.
– Det grämer mig lite att jag inte tilläggsisolerat vinden. Det ger bra ef- fekt för små pengar, men tiden vill inte riktigt räcka till.
Ventilationen i huset är inte så myck- et att göra åt, enligt Mikael Stigsson.
– Det är självdrag. Jag har tittat på Att gå från en dörr med U-värde 2,0
till 1,0 möjliggör minskade koldioxid- utsläpp med upp till 190 kg/år. Det motsvarar utsläppen från en bensin- driven bil som körs i 160 mil.
CO
2-f ak ta
13
några former av värmeåtervinning, men det drar med sig mycket annat.
– Så jag nöjer mig med att försöka täta springorna i huset så gott det går och att elda i kakelugnen för att förstärka draget.
Troligen kommer Mikael Stigsson att fortsätta energieffektivisera huset.
För det betalar sig, i flera avseenden.
– Jag förbättrar både miljön och min egen ekonomi. Man måste försöka leva i ett kretslopp, det går inte att hålla på
och elda med ändliga resurser som bara stiger i pris, säger han.
– Men sedan känner jag mig nöjd med mig själv, bara en sådan sak att jag lycka- des bygga en solfångare gör mig glad. l
Tänk på:
• att för varje grad du sänker inomhustemperaturen minskar uppvärmningskostnaden med cirka 5 procent.
• att energiåtgången ofta blir större med golvvärme än med radiatorer. Golvvärme kräver också välisolerade föns- ter, för att undvika kallras.
• att byte av värmesystem kan förändra inomhusklimatet.
En panna håller källaren torr, men byte till fjärrvärme eller värmepump kan ge fukt i källaren, skorstensstocken och på vinden.
• att energieffektiva vattenarmaturer kan spara upp till 30 procent av varmvattenförbrukningen. Snålspolande vattenarmaturer kan sänka förbrukningen med upp till 15 procent.
• att om möjligt sänka temperaturen i delar av huset eller viss tid av dygnet. Det är ofta ett enkelt sätt att spara energi.
Att sänka inomhustemperaturen med 1 grad i ett genomsnittligt småhus som använder totalt 25 000 kWh el möjliggör minskade koldioxidutsläpp med upp till 750 kg/år. Det motsvarar utsläppen från en bensindriven bil som körs i 600 mil.
CO
2-f ak ta
14
Fråga din energi- och klimatrådgivare
landets kommunala energi- och klimatrådgivare svarar kostnadsfritt på frågor om uppvärmningssystem, fjärr- värme, biobränslen, energikostnader, statliga bidrag inom energiområdet och mycket annat.
I den kommunala energi- och klimat- rådgivarens uppdrag ligger numera också rådgivning inom transporter. Så kontakta din rådgivare om du vill veta hur du kan resa så energismart och miljövänligt som möjligt.
15
energikalkyl
Energimyndigheten har skapat en Energikalkyl på sin hemsida som visar vilka åtgärder som sparar mest pengar och energi hemma hos dig, samtidigt som du kan minska dina koldioxidutsläpp.
Gå in på:
energikalkylen.energimyndigheten.se
energimyndighetens testlab tes- tar uppvärmningsutrustning, hushålls- apparater, hemelektronik, belysning och andra produkter till huset. Testerna lyfter fram energianvändningen, men även andra egenskaper som funktion, användarvänlighet och buller testas.
Testlab genomför även tillsynsprov- ningar för att kontrollera tillverkarnas uppgifter på energimärkningen. Test- resultaten finns på Energimyndighetens webbplats där du själv kan jämföra de testade produkterna.
Testresultat
16
