Mikael Slotte

Mikael Slotte

Handledare/ Alexis Pontvik, Pål Röjgård Supervisor

Examinator/ Anders Johansson Examiner

Examensarbete inom arkitektur, avancerad nivå 30 hp Degree Project in Architecture, Second Level 30 credits

5 june 2014

Erosion Erosion

E R O S I O N

EN ÅTERINTRODUKTION AV ROSENLUNDS SANDBANKAR

INTRODUKTION

Den som färdas med bil längs E4:an söderut kommer strax efter Gränna att skymta en märklig landskapsformation i horisonten. Mittemellan städerna Jönköping och Huskvarna reser sig en närmast lodrät sandvägg som förefaller att tippa över och störta rakt ner i Vätterns djup. For- mationen, som bildades under istiden och sedan dess ständigt har om- formats, är känd som Rosenlunds sandbankar. Delvis till följd av den kraftiga skillnaden i landhöjningen mellan norra och södra Vättern eroderas varje år sandbanken och avgrunden kryper närmare de båda VWlGHUQD,YLNHQIUDPI|UEUDQWHQÀQQVOlPQLQJDUIUnQWLGLJDUHERVlWWQLQJDURFKEHE\JJHOVH SnEDQNDUQDLIUDPWLGHQNRPPHUI|UHPnOVRPÀQQVSnNU|QHWLGDJYDUDHQGHODY9lWWHUQV sjöbotten. Rosenlunds sandbankar vittnar om hur kort vår tid är i förhållande till ett geologiskt WLGVSHUVSHNWLY'HWlUVDPWLGLJWHQSODWVGlUGHWERUGHÀQQDVEUDI|UXWVlWWQLQJDUI|UDWWVHRFK förstå en process och ett tidsperspektiv som i andra sammanhang är mycket svår att greppa.

När Huskvarnas hamn har passerats försvinner sandbankarna ur synfältet. Det är i stort sett mö- jligt att räkna antalet ytterligare platser i staden där det går tydligt urskilja dem. Den som kom- mer riktigt nära möts av en avstängd strandlinje och en stor gräsyta med mängder av skyltar som varnar för rasrisken och hindrar besökare från att komma för nära stupet.

En av stadens mest intressanta platser upplevs alltså idag nästan bäst från motorvägen. Den XWJ|U HQ ÀQ XWVLNWVSODWV PHQ HUEMXGHU In P|MOLJKHWHU DWW I|UVWn YDG VRP YHUNOLJHQ SnJnU Sn

platsen och hur det påverkar staden. Platsen är utpekad som riksintresse, men det är nästan omöjligt att ta del av den.

Går det att vända den geologiska process som idag förhindrar platsen från att besökas till att vara en kvalitet som skapar nya upplevelser av platsen?

I detta examensarbete undersöks ett naturligt fenomen som har påverkat och kommer att påverka civilisationer i tusentals år. Sandbankarna har i mångt och mycket blivit lämnad åt sitt öde - de tillåts att årligen krympa och rasa. Det görs inga större ansatser för att dokumentera den för framtida generationer eller synliggöra den för nu levande generationer. Mitt exam- ensarbete syftar i första hand till att undersöka hur platsen fungerar idag och vilka kvaliteter, EULVWHU RFK SRWHQWLDOHU VRP ÀQQV YLG GHQ 0HG VW|G DY GHQQD XQGHUV|NQLQJ YLOO MDJ I|UHVOn en användning för platsen som gör den tillgänglig för besökare och som samtidigt skapar förutsättningar för att studera och uppleva de geologiska processer som förekommer på den.

Det är samtidigt mycket viktigt att tänka på att sandbankarna är en ur ett ekologiskt och kulturellt perspektiv mycket känslig plats som inte tål alltför allvarliga ingrepp. Med tanke på de naturkrafter den utsätts för är det sannolikt inte heller lämpligt eller rimligt att planera för en konstruktion som överlever erosionen. Syftet med det här arbetet är därför att med små arkitektoniska medel skapa förutsättningar för platsen att få berätta sin egen historia.

Bild: Bengt Oberger

Potentiella stråk 1. Inlandsis och landhöjning

2. Sandmäktighet och lager 3. Strandlinjeförkjutning 4. Rasmängd under ett år 5. Metereologisk och mänsklig påverkan

6. Biologisk påverkan 7. Materialsortering 8. Förändring och tisaxel över strandrum

FIELD GUIDE INVENTERING

RESEARCH UTVÄRDERING FÖRSLAG

Expeditionskarta

Tillgänglighetskarta Visuella kopplingar

Topografiska förutsättningar

Konstruktion

Tidspromenader Landskapsrum - utsikter

Material

Tidsaspekter UPPMÄTNING

FOTODOKUMENTATION GEOLOGI

Istid Landhöjning

Erosion

PLATSEN Vättern Historik Rörelsemönster

ARBETSGÅNG

ÅTERINTRODUKTION

FAKTAINSAMLING

För att förstå platsens förutsättningar behövde jag först undersöka hur den bildades, hur den har förändrats och hur den kommer att förändras i framtiden. Sådan kunskap inhämtade jag genom att studera litteratur om de geologiska fenomen som skapade platsen (inlandsisen) och de processer som i framtiden kommer att rasera den (landhöjningen och erosionen). För att förstå hur platsen har använts historiskt läste jag igenom det material Jönköpings länsbib- lioteks arkiv har sparat om den. För att bättre förstå platsens nuvarande tillstånd samtalade jag med tjänstemän på kommunen och länsstyrelsen om vem som använder platsen idag och varför platsens användning är så begränsad.

INVENTERING

I det fortsatta arbetet studerades i detalj hur de geologiska fenomenen tar sig uttryck vid sand- EDQNDUQD8QGHUÁHUDSODWVEHV|NGRNXPHQWHUDGHMDJYLONDVSnUDYHURVLRQRFKODQGK|MQLQJ

VRPlUV\QOLJDLGDJ)\QGHQIUnQLQYHQWHULQJHQGRNXPHQWHUDGHVLNDUWRURFKIRWRJUDÀHU

FIELD GUIDE

Med hjälp av den kunskap jag inhämtade under faktainsamlingen och de uppmätningar jag JHQRPI|UGHXQGHULQYHQWHULQJHQDUEHWDGHMDJIUDPHQÀHOGJXLGH|YHUSODWVHQ)LHOGJXLGHQ presenterar i ett antal ritningar min tolkning av sandbankarnas föränderlighet.

UTVÄRDERING

0HGLQYHQWHULQJVGRNXPHQWDWLRQHQRFKÀHOGJXLGHQVRPJUXQGJHQRPI|UHMDJHQXWYlUGHU- ing av platsens förutsättningar inom fyra områden - kvaliteter (upplevelser av geologiska IHQRPHQWLOOJlQJOLJKHWYLVXHOODNRSSOLQJDURFKWRSRJUDÀVNDI|UXWVlWWQLQJDU8WYlUGHULQJHQ vägdes samman och användes för att ta fram en ritning över potentiella stråk utmed vilka synliga geologiska fenomen skulle kunna tillgängliggöras för besökare.

FÖRSLAG

Jag har arbetat mot en enkel träkonstruktion som tar besökare på en tidsvandring genom moräner, sandbäddar och isälvsavlagringar. Utmed stråket som föreslås går det att direkt beskåda de geologiska processer som omformar platsen. Stråket knyts ihop över tre terränger - sandbank, strandkant och sjö. Konstruktionen består av balkar och trädäck som placeras på träpålar (i branten och vattnet) och gabioner (i strandkanten). Eftersom platsen ständigt om- formas kommer också stråket behöva förändras om det ska kunna användas under en längre tid.

Den konstruktion som jag föreslår är utformad så att stråket förhållandevis enkelt kan justeras i takt med sandbankarnas förändring, men trots detta kan inte konstruktionen bli helt beständig.

Pelare kommer ruttna, delar av platsen kommer att växa igen och i ett längre tidsperspektiv NRPPHUEUDQWHQDWWÁDFNDVXW6DPWLGLJWNDQHQNRUWYDULJXSSOHYHOVHVWDQQDNYDULEHV|NDUQDV

och stadens minne under lång tid och under hela konstrutionens livstid kommer den att kun- na användas för att tolka de processer som pågår på platsen. Att konstruktionen i sig inte är beständig speglar alltså även platsens unika föränderlighet.

Thesis booklet, Artiklar från Jönköping Läns Museums arkiv Skissböcker

Processdagbok Fotodokumentation

BAKGRUND

9lWWHUQKDUPHGVLWWUHQDYDWWHQVLWWULNDÀVNHRFKVLQDVSHNWDNXOlUDY\HUDOOWLGYDULWHQHQRUP WLOOJnQJI|UGHVRPERVDWWVLJLGHVVQlUKHW6DPWLGLJWKDU9lWWHUE\JGHQVLQYnQDUHDOOWLG

JlFNDWVDYVM|QVSO|WVOLJDYlQGQLQJDUIUnQVWLOWMHWLOOVWRUPLVEU|WDURFK|YHUVYlPQLQJDU6lUVNLOW

XWVDWWDlU-|QN|SLQJRFK+XVNYDUQDVRPlUEHOlJQDYLG9lWWHUQVV\GOLJDVSHWVEnGD VWlGHUQDKDUInWWYlQMDVLJYLGDWWWDHPRWQRUGOLJDYLQWHUVWRUPDUGlUYDWWHQRFKYnJRU

REDUPKlUWLJWVOnUV|QGHUGHWPHVWDVRPlULYlJHQRFKKDUWYLQJDWVYLGWDRPIDWWDQGHnW

JlUGHUI|UDWWI|UV|NDYlUMDVLJPRWVM|QVYUHGH

6DQGRFKHQRUPDPlQJGHUJUDQULVDQYlQGHVOlQJHI|UDWWVWDELOLVHUDWMlUQPDUNHUQDRFK OlQJV9lWWHUQVVWUDQGWLPUDGHVNLVWRURFKWHUUDVVHUWLOOIDVWDXQGHUODJI|UKXVRFKJDWRU0RW 9lWWHUQDQODGHVNUDIWLJDYnJEU\WDUH7URWVVWRUDLQVDWVHUUlFNWHLQWHnWJlUGHUQD'H

nWHUNRPPDQGH|YHUVYlPQLQJDUQDI|UEOHYHWWVWRUWSUREOHPI|UVWlGHUQDWLOOWDOHWVVOXW

GnHQMlUQYlJVYDOOVRPlYHQXWJ|U|YHUVYlPQLQJVVN\GGDQODGHVXWPHGV|GUD

9lWWHUVWUDQGHQ

5RVHQOXQGVEDQNDUVRPVNMXWHUXSSnWI\UWLRPHWHULK|MGHQKDUYDULWlQQXVYnUDUHDWWVN\GGD PRW9lWWHUQVWHPSHUDPHQW3nWDOHWQRWHUDGHVDWWGHQE|UGLJDMRUGHQSnEDQNHQ

PLQVNDGHRFKMRUGEUXNDUQDVRPI|UYDOWDGHPDUNHQNUlYGHVNDWWHOlWWQDGHUVRP

NRPSHQVDWLRQI|UGHQNU\PSDQGHEUXNEDUDMRUGHQ9LGWDOHWVVOXWRPYDQGODGHVSODWVHQ

WLOOKHUUJnUGHQ5RVHQOXQGRFKEDURQHQRFKKRYUlWWVSUHVLGHQWHQ*XVWDI0DXULW]3RVVHÀFN

|YHUWDUlWWHQDWWI|UYDOWDRPUnGHWLXWE\WHPRWDWWKDQI|UV|NWHKlPPDHURVLRQHQPHGKMlOS

DYULVYLUNHWUlGSODQWHULQJDURFKVWHQPXUDU

,E|UMDQDYWDOHWN|SWH-|QN|SLQJVVWDGRPUnGHWPHGWLOOK|UDQGHE\JJQDGHURFKMRUG

EUXNVPDUN'nVWDGHQIRUWVDWWHDWWYl[D|VWHUXWEORVVDGHHQGHEDWWXSSLPHGLDRPKXUXYLGD

HURVLRQHQDYPDUNHQIRUWVlWWQLQJVYLVVNXOOHI|UV|NDVWRSSDVHOOHURPEDQNDUQDVNXOOHOlPQDV

KHOWnWVLWW|GHcUIDWWDGH/lQVVW\UHOVHQWLOOVLVWEHVOXWRPDWWHWWPHWHUEUHWWRFK

PHWHUOnQJWRPUnGHVNXOOHRPIDWWDVDY1DWXUVN\GGVODJHQHIWHUVRPRPUnGHWV

EHVNDIIHQKHWDQVnJVYDUDDYULNVLQWUHVVH6DPWLGLJWEHVOXWDGHVDWWHQXSSPlWQLQJDYNU|QHWV

I|UÁ\WWQLQJVNXOOHVNHYDUWWUHGMHnU1nJRQVnGDQJHQRPI|UGHVGRFNDOGULJRFKLGDJlU

SODWVHQLVWRUWVHWWOlPQDGnWVLWW|GHLWDNWPHGHURVLRQHQÁ\WWDVQlUOLJJDQGHJnQJYlJDU

RFKQDWXUVN\GGVRPUnGHWEUHGGDVPHQL|YULJWJ|UVLQJDI\VLVNDnWJlUGHUYLGEUDQWHQ

8WHL+XVNYDUQDYLNHQKDUOlPQLQJDUIUnQPHGHOWLGDSnODURFKUHVWHUIUnQVWHQNLVWRUSnWUlIIDWV

'HVVDI\QGYLWWQDURPDWWPlQQLVNRUWLGLJDUHOHYWQlUDLQSnHURVLRQHQ,GDJNRPPHU

EHV|NDUHQLQWHQlUDRFKSODWVHQW\FNVYDUDOLNDGDQnUHIWHUnU

Vinterstormen år 1929.

“...Murarna synes ännu dels i sjön, dels på fasta landet, och upprif- was årligen en myckenhet människoben af watnet efter de döde, som där blifwit begrafne.”

De första skriftliga bevisen på erosionen av Rosenlunds sandbank från 1700-talet.

Tidningsartikel som beskriver problematiken med Vättern.

Jönköpings Läns Museum Baron G.M Posse

Bild: Jönköpings Läns Museum

9lJHQXSSHSnNU|QHWInUÁ\WWDVQlUHQ

NUDIWLJVWRUPRUVDNDWUDV

%LOG*RRJOHPDSV Vättern med sitt klara vatten har ett

siktdjup på upp till 17 meter.

Bild: Krister Valtonen

Rosenlund från ballong Bild: Jönköpings Läns Museum

Medeltida påle

Bild: Jönköpings

Läns museum

FOTODOKUMENTATION

Stenblock direkt under krönkanten Krönet som vrider sig över kanten Mäktiga jord- och sandlager under krönet

Rännil som underminerar branten

Panorama från strandlinjen med höjder på uppemot 40 meter

Cirkusdalens krökning Blottlagda rötter

Material som samlats vid foten av cirkusdalen

Träd som rasat mellan två platsbesök

Tjocka lerlager som når stranden Vågorna som sorterar fram små

och stora stenar

FIELD GUIDE

Inlandsisens transgression och oscillering

0 1 2 34

5 6 7

Askersund Jönköping

-12000 år

-40 0 40 80 Sandsten

150m Sand Lera

FIELD GUIDE 1

Rosenlunds sandbankar skapades då isranden pendlade fram och tillbaka i slutet av den senaste istiden. Eftersom landet sedan dess höjs

mer vid Vätterns norra ände tippar Vättern långsamt mot söder och fräter på stränderna.

FIELD GUIDE 2

Rosenlunds bankar utgör en del av en av Sveriges största sand- mäktigheter. Bankarna består i huvudsak av moränlager varvade med

isälvssediment.

+1000

+2000 -10000

-2000 -4000 -6000 -8000

0

Naturskydd Bebyggelse

Snitthöjd och erosionssnitt/år m

cm

20

30

0 m

2300 m

FIELD GUIDE 3

Vid den senaste istidens slut återfanns sandbankarnas framkant betydligt längre ut i Vättern och strandlinjen låg cirka 40 meter lägre än

idag. Vattennivån stiger ungefär 1 mm per år. Utifrån arkeologiska fynd går det att beräkna var strandlinjen tidigare har legat.

FIELD GUIDE 4

Varje år faller ofattbara mängder material från banken. Geologer har bedömt mängden rasmaterial att vara uppemot 16 000 kubikmeter per

år.

v

10 år 20 år 30 år 4 m

v

10 år 20 år 30 år 2 m

FIELD GUIDE 5

Rasen sker i störst omfattning vid de delar där vegetationen ännu inte har brett ut sig. Dessa platser drabbas hårdast av den kontinuerliga erosionen som uppstår på grund av vinden, vågorna och regnvattnet

som sipprar ut via lerlagren och bildar rännilar. Tidigare har mänsklig påverkan skyndat på processen.

FIELD GUIDE 6

Vid underminering drar sig krönet tillbaka i en nisch och skapar så kallade cirkusdalar. Dessa är mest utpräglade där trädrötter håller kvar sandmas-

san.

Siktkarta djup 15 m

10 m

5 m

1957

Sommar Vinter Strandprofiler

FIELD GUIDE 7

Rasmassan samlas i strandbrynet. När vågorna sköljer över silas lättare PDWHULDOERUW7\QJUHEORFNVRPYDWWQHWLQWHNDQÁ\WWDOlPQDVVRPWLGV-

markörer under ytan. Dessa täcks täcks senare av mindre partiklar.

FIELD GUIDE 8

När Vättern stormar omfördelas bottenmassan och föremål som legat dolda under sten och sand rivs upp från botten. Lokala fyndsökare

föredrar att dyka vid dessa tillfällen eftersom det har hänt att

fornlämningar blottlagts i Huskvarnaviken.

SKISSER/UTVÄRDERING

Förankring Koner som sanden får bölja

igenom $QYlQGDEHÀQWOLJDWUlG Hängande broar 9DMUDUVRPÁ\WWDVHIWHUUDV ,QIUDVWUXNWXU|YHUKHODSODWVHQ /HGDGVSnQJVRPNRPPHUQlUD

krökarna 6W|UUHVW|G\WD 6WHJHOHMGDUH 7LGLJLGpRPQDWXUHQVRFKPlQQLVNDQVNUHWVORSS

7UHWHUUlQJHU 8SSPlWQLQJ 6SDUDWLGLJDUHNU|Q Tidsaxlar 8SSOHYDGHWWLOOIlOOLJD %\JJDSnHIWHUKDQG

3nOQLQJPHGÁ\WWEDUKHW .RSSODGHWLOOIlOOLJDXSSOHYHOVHUQD 7UlGVRPElUDQGHSHODUH 0LQLPDOWDYWU\FN 7LOOIlOOLJDXSSOHYHOVHU 7UlSnOH /HGVWnQJ Lika lång nedslagning *OLGDQGHVWHQDU .RQVWUXNWLRQWUlVSnQJ

6NXJJELOGQLQJFLUNXVGDO %HVWlQGLJKHW 0RGXOLGp )O\WEU\JJD 0|MOLJDWLOOlJJ .U|QI|UÁ\WWQLQJWLOOE\JJQDG Påverkan erosion )UDPWLGHQVUXLQ

SITUATIONPLAN SKALA 1:10000

Visuella kopplingar

Potentiella stråk

Bruten strand Fri strand Öppet krön

Tät vegetation Erosionsbrant

7RSRJUDÀVNDI|UXWVlWWQLQJDU

Cirkusdalar

+38

+33

+20 0

+20

Tillgänglighet

Tillgänglig yta Avgränsning Naturskydd Ej tillgänglig strand

Fågelskådning Dykområde

Str a tig ra

fi

Ero sio Sa n

nd b ä d d a r

M orä ne r C irk

us d a l

C C irk

us d a l

Rö tte r Ku rvr at ure r

Uts ikt

O Outfo

rskad skog

O ut fo rsr ka tv at te nb ry r n O ut fo rs ka d sk og

Tä t v eg et at ion ^Små

klamr ande träd Rä nn il

Ste nb lo ck

Lä tt ve g e ta tio oo n

Brinkkrön Strandlinje

Vik ande krön

St or a ek pla tåe r r

Skyddsbyggnation

mBuling 1957

Trä d 20 14

Fallna trärd Underminering

Rävmöte

Sjunkandestammar

Åretruntboendei husvagn

In st ä ng d p rom en ad

Korsa det öppna fältet

Expeditionskarta

Min promenad

Korsningspunkter

Intresseindelning

FÖRSLAG

SITUATIONPLAN SKALA 1:2000

1000 e.Kr

0

1000 f.Kr

ÖVERSTA LAGRET

ELEVATION 1:100

Snart märks hur vegetationen viker sig över krönet och fågellivet direkt under kan beskådas på nära håll. Här har spången nått sin maxlutning

(1:12) vilken är ungefär lika stor som vid sluttningen ovanför.

VID KRÖNET

ELEVATION 1:100

I det höga gräset startar promenaden. En trappa strax intill krönet leder upp till spången. Efter ett par steg leder spången besökaren ner i

branten.

TIDSPROMENADEN

SEKTION 1:100

Under promenade kan såväl långa som korta händelseförlopp betraktas.

Här ses exempelvis ett stenblock som snart riskerar att falla.

Pålarna som bär upp spången fungerar som en slags erosionsmätare RFKV\QOLJJ|UNU|QHWVI|UÁ\WWQLQJ

Krön 20 år

FASTKLAMRANDE TRÄD

SEKTION 1:100

3nÁHUDSODWVHUV\QVWUlGYDUVU|WWHUKnOOHUNYDUVDQGHQXQGHU6WUD[XQGHU

PHQLQRPHWWULPOLJWVlNHUKHWVDYVWnQGSODFHUDVHQXWEOLFNVSODWV

3nDQGUDVLGDQQRWHUDVHWWWUlGVRPUHGDQKDUUDVDW

VATTENRUMMET

SEKTION 1:100

'lUWUlGHQYl[HU|YHUVWUDQGNDQWHQÁ\WWDVVWUnNHWOlQJUHXWLYDWWQHW

)|UDWWXQGYLNDDWWJDOOHUEXUDUVWDSODV|YHUJnUNRQVWUXNWLRQHQWLOOHQ Á\WEU\JJDVRPI|OMHUPHGYDWWHQVWnQGHW

7DFNYDUH9lWWHUQVVWRUDVLNWGMXSJnUGHWDWWVHPDWHULDOVRPUDVDGHIUnQ

EDQNDUQDI|UKXQGUDWDOVnUVHGDQ

STRANDFYND

SEKTION 1:100

När promenaden möter stranden förändras konstruktionen. Stråket stadgas upp av gallerburar som fylls med rasmassor. Utmed stranden syns

material som rasat från bankarna. När Vättern stormar höjs vattenytan XSSWLOOÁHUDGHFLPHWHU

Seicher

3 h

CIRKUSDALEN

ELEVATION 1:200

Vid foten av branten upptäcks stora krökta rum. Här kan besökaren stanna till en stund och uppleva platsens mäktighet (38m).

JÄMFÖRELSE KATARINAHISSEN (38 m)

LAGERSTAPEL

Ekhagenleran

Öxnehagamoränen

Sannabädden

Rosenlundsmoränen CIRKUSDALEN

SEKTION 1:200

PRESENTATION

PRESENTATION 2x 4756x841mm

MODELLFOTON

RELIEF ÖVER HÖJDKURVOR OCH BOTTENKURVOR

TIGIG SKISSMODELL ÖVER LEDAD OCH FLYTTBAR KONSTRUKTION

MODELL SNITT 200 ÅR FRAMÅT

REFERENSER

Källförteckning:

Agertz, J. (2010). Minnen Människor Platser9lUQDPR)lOWK +lVVOHUPÁ Karlsson, B. (2010) Jönköping, -den nya staden. Malmö: PAGROUP Syd AB

Dahlberg, F. (1978) Vättern - Leva vid Vättern. Stockholm: WAHLSTRÖM & WIDSTRAND Lindstam, R. (1932) Om kyrkor som försvunnit. Huskvarna: M. RYDHEIMS TRYCKERI.

Jörälv, L. (1986) Sällsamheter kring Vättern. Kristianstad: Kristianstads Boktryckeri AB

Kedjevåg, J Nilsson, M. (2008) Rosenlunds bankar Erosion och förändring sedan 1960. Växsjö: Växsjö Universitet, Institutionen för samhällsvetenskap Waldermarson, D. (1986) Wichselian lithostratigraphy, depositional processes and deglaciation pattern in the southern Vättern basin, south Sweden.

Lund: Lund University, department of quaternary geology.

Artiklar:

Lindberg, L. (2013). Vinterstormen 1929. Gudmundsgillets årsbok, 2013, 13-16.

*XWHKDOO$+XVNYDUQDYLNHQHWWNXOWXUODQGVNDSXQGHUYDWWHQ'HWQlUD)|UÁXWQD5DSSRUWHU

Vätternvårdsförbundet. Rapport nr 111, Vättern anno 1723

Jönköpings Läns Museum. Provundersökning, Röset i Huskvarnaviken

Jönköpings Läns Museum. Rapport nr 25, Kulturhistorisk utredning och förslag till bevarandeprogram

Kartmaterial:

Jönköpings Kommun

Bilder:

Rosenlundsbankarna, http://sv.wikipedia.org/wiki/Rosenlundsbankarna#mediaviewer/Fil:Rosenlundsbankarna_01.JPG

%DURQ*03RVVHKWWSDUNHRORJLLMRQNRSLQJEORJVSRWVHEDURQHQVÀVNGDPPKWPO

Rosenlund från ballong, http://www.jgj.se/Originalbilder/Bilder-fran-banan/Jonkoping-O-Rosendala/Bild-Rosenlund-1932.jpg Siktdjup, http://www.llk.se/register/bilder/sikt.jpg

Småbilder:

Bottensikt, http://www.sjoraddning.se/media/cache/85/85539d2f59fda214aede9701ea400e9f.jpg

Röding, http://www.svensktvattenbruk.se/images/18.1b8a384c144437186ea11a03/1395072769423/Röding1_w.jpg

Gabion, http://squaretexture.com/uploads/product/21/thumbs/stone_texture_005_recycled_gabion_620d3_product_preview.JPG Pålar i vatten, http://www.fotoakuten.se/albums/userpics/paalar_vatten.jpg

Erosionsmätare, http://www.fao.org/docrep/t0848e/t0848e-07.htm

Träpålar, http://www.svevia.se/images/18.39bc5f1f12baefdb06c800033860/110302-Umea-lastbil-trapalar--PATRICK-TRÄGÅRDH-424-212.jpg Krön, Google maps

Vätterstranden Stefan Liv, http://mudride.com/blogg/wp-content/uploads/2012/09/stefan-1-red-720.jpg

Backsvala, http://www.falknatur.se/images/Backsvala_1143.jpg