11.2. Bilaga 1. Eriksbergsskolan särskild utredning

(1)

ERIKSBERGSSKOLAN

SÄRSKILD UTREDNING

2019-09-05 Strategisk lokalenhet

(2)

2

Innehåll

Sammanfattning ... 3

Bakgrund ... 4

Uppdraget ... 5

Lämplig kapacitet och verksamhet (a) ... 6

Kapacitet ... 7

Elevunderlag ... 8

Verksamhetsinriktningar ... 13

Nuvarande planuppdrag (b) ... 15

Helenelundsskolan som evakueringsalternativ (c) ... 17

Förslag ... 20

(3)

ERIKSBERGSSKOLAN – SÄRSKILD UTREDNING SOLLENTUNA KOMMUN

3

Sammanfattning

Eriksbergsskolans lokaler har under en längre tid varit i stort behov av omfattande underhållsåtgärder.

Ett flertal evakueringslösningar har utretts och sedan 2016 pågår ett detaljplanearbete för en ny skolbyggnad på nuvarande tomt. Samtidigt har antalet elever på Eriksbergsskolan minskat avsevärt de senaste fem åren. Det minskade antalet elever har fått stora ekonomiska konsekvenser för verksamheten.

Eriksbergsskolan redovisar en prognos på 2,6 miljoner kronor i underskott år 2019. Som följd av det begränsade och sviktande elevunderlaget urholkas även förutsättningarna för den pedagogiska verksamheten. Det kollegiala utbytet och den pedagogiska utvecklingen begränsas och enheten har allt svårare att attrahera och behålla kvalificerade pedagoger och övriga personalkategorier.

Kommunstyrelsen har beslutat (2019-03-11) om att en utredning ska genomföras avseende a) lämplig kapacitet och verksamhet för den nya Eriksbergsskolan, b) nuvarande planuppdrag i syfte att se vilka möjligheter som finns för att dela upp planuppdraget i olika delar (skola, bostäder m.m.) med eventuellt olika tider för genomförande samt c) Helenelundsskolan som ytterligare evakueringsalternativ utöver tidigare alternativ.

Elevunderlaget i åk F-6 i Helenelund och Tureberg har ökat avsevärt de senaste tio åren. De kommande 7-8 åren förväntas dock en kraftig minskning av elevunderlaget. Minskningen gäller uteslutande i Helenelund där elevunderlaget i åk F-6 sjunker med cirka 25 procent. Därmed kommer det enligt befolkningsprognosen att finnas stor överkapacitet i Helenelund under en överskådlig framtid och en ökande överkapacitet i södra-centrala Sollentuna fram till 2026. I förskoleklass motsvarar den förväntade överkapaciteten i Helenelund 4-5 normalstora klasser och sammanräknat med Tureberg motsvarar den 2-3 normalstora klasser. Det bedöms därför inte finnas ett tillräckligt elevunderlag i Helenelund och Tureberg för en nybyggd kommunal skola på Eriksbergstomten under de kommande tio åren.

Sollentuna kommun står inför en rad stora investeringar under de kommande åren som en följd av det ökande behovet av lokaler för kommunal service. Det stora investeringsbehovet kommer att medföra att kommunkoncernens kapitalkostnader ökar avsevärt. Under den senaste tioårsperioden har redan avskrivningarnas andel av skatteintäkterna dubblerats och uppgår nu till cirka fem procent. Därför är det av stor vikt att de investeringar som ska genomföras är de där behoven är som störst för att därigenom säkerställa fortsatt goda förutsättningar för kvalitet i verksamheten och en ekonomi i balans.

I Helenelund och Tureberg finns det redan ett stor utbud av kommunala skolor, med tre kommunala enheter inom en radie av två kilometer och ytterligare två inom en radie av tre kilometer.

Eriksbergsskolans nuvarande verksamhet föreslås samlokalisera med Helenelundsskolan som en permanent lösning. Det skulle innebära att fler funktioner kan samnyttjas och det skapar bättre förutsättningar för en god pedagogisk verksamhet och stimulerande arbetsmiljö. Det ger även de kommunala enheterna bättre förutsättningar att uppnå en ekonomi i balans. För att möjliggöra samlokalisering kommer det bli nödvändigt med vissa begränsade insatser. En förstudie behöver genomföras för att identifiera behovet av tillfälliga lokaler under en tidsbegränsad period som antalet elever på Helenelundsskolan kommer att bli fler.

För framtida användning av Eriksbergsskolans tomt behöver en förutsättningslös fördjupad utredning genomföras som särskilt beaktar kommunens behov av markreserv för skilda kommunala ändamål utifrån en samlad ekonomisk bedömning.

(4)

4

Bakgrund

Eriksbergsskolans lokaler har under en längre tid varit i stort behov av omfattande underhållsåtgärder.

Redan 2008 hemställde barn- och ungdomsnämnden om att skolan skulle byggas om. I samband med detta utreddes även andra platser att uppföra en ny skolbyggnad på, bl.a. i Näckanskogen och Helenelunds centrum. Därefter har en förstudie genomförts avseende en nybyggd skola på den befintliga tomten och 2016 påbörjades detaljplanearbetet för att möjliggöra detta.

Sedan projektet påbörjades för cirka tio år sedan har antalet inskrivna elever på Eriksbergsskolan förändrats avsevärt, vilket framgår av figur 1. Mellan läsåren 2008/09 och 2012/13 var Eriksbergsskolan tvåparallellig i åk F-5 med cirka 250 elever. Från läsåret 2013/14 utökades skolan med åk 6, vilket innebar att även elevantalet ökade. Från läsåret 2014/15 har antalet elever minskat med cirka 30-40 varje år. Vid läsåret 2018/19 överfördes åk 6 till Helenelundsskolan eftersom antalet elever i den årskullen var för få. Det totala antalet elever var då endast 166, vilket gör den till den klart minsta kommunala skolenheten sett till antal elever, med undantag för Brageskolan som har en särskild inriktning.

Det minskade antalet elever syns framförallt på antalet inskrivna elever i förskoleklass. Sedan läsåret 2016/17 har intagningen i förskoleklass minskat till en enparallellig verksamhet. Dessutom syns det minskade antalet elever i övergången från åk 3 till åk 4. Fram till läsåret 2014/15 tappade Eriksbergsskolan årligen mellan 3-9 elever i samband med att dessa började i åk 4. Från läsåret 2015/16 har skolan tappat 13-23 elever och vid två av läsåren har det motsvarat över hälften av just den årskullen.

Tendensen är att vårdnadshavare väljer att byta till en skola med högstadieverksamhet redan från åk 4.

Nästa läsår kommer åk 6 att vara kvar på Eriksbergsskolan. Trots det minskar det preliminära antalet elever, och framförallt är det mellan åk 3-4 som tappet är som störst. Till hösten kommer skolan att vara enparallellig i åk F-6 med cirka 160 inskrivna elever.

Figur 1 Antal inskrivna elever på Eriksbergsskolan sedan läsåret 2008/09 enligt Skolverkets statistik (SIRIS), samt årlig förändring mellan åk 3 till åk 4

Det minskade antalet elever har fått stora ekonomiska konsekvenser för verksamheten. Eriksbergsskolan redovisar en prognos på 2,6 mnkr i underskott år 2019.

Eftersom elevantalet är så begränsat är det svårt att tillhandahålla alla resulterar som krävs att ha på en skola. Därmed har elever på Eriksbergsskolan inte samma möjlighet till att få samma stöd som de hade fått på en skola med större elevunderlag.

Läsår F 1 2 3 4 5 6 Totalt

2008/09 50 42 43 37 38 41 251

2009/10 42 49 45 41 30 37 244 -7 -18,9%

2010/11 50 39 50 39 38 30 246 -3 -7,3%

2011/12 43 51 40 49 30 36 249 -9 -23,1%

2012/13 44 43 50 44 46 25 252 -3 -6,1%

2013/14 46 38 46 50 38 49 20 287 -6 -13,6%

2014/15 47 47 33 43 45 38 50 303 -5 -10,0%

2015/16 46 43 44 35 20 46 34 268 -23 -53,5%

2016/17 32 47 45 39 16 15 45 239 -19 -54,3%

2017/18 23 30 44 42 26 14 14 193 -13 -33,3%

2018/19 22 25 27 42 25 25 166 -17 -40,5%

Förändring åk 3-4

(5)

5

Uppdraget

Med anledning av det minskade antalet elever på Eriksbergsskolan och att det i kommunens lokalresursplan har identifierats ett avvikande elevunderlag i södra Sollentuna, har kommunstyrelsen beslutat om att en utredning ska genomföras. Enligt beslut i kommunstyrelsen 2019-03-11 ges kommunledningskontoret i uppdrag att utreda:

a) lämplig kapacitet och verksamhet för den nya Eriksbergsskolan

b) nuvarande planuppdrag i syfte att se vilka möjligheter som finns för att dela upp planuppdraget i olika delar (skola, bostäder m.m.) med eventuellt olika tider för genomförande

c) Helenelundsskolan som ytterligare evakueringsalternativ utöver tidigare alternativ

Kommunledningskontoret ska återrapportera uppdraget till kommunstyrelsen under september 2019.

Deltagande och genomförande

I utredningen har deltagare från kommunledningskontoret, genom ekonomiavdelningen och samhällsbyggnadsavdelningen, samt utbildningskontoret och Sollentuna kommunfastigheter AB (SKAB) medverkat. Sammanhållande för utredningen har varit den strategiska lokalenheten på ekonomiavdelningen. Utredningen har genomförts mellan mars och augusti 2019.

Samtidigt som utredningen genomförts har utbildningsnämndens årliga inventering av lokalbehov samt kommunens lokalresursplan påbörjats. Eventuella beslut eller uppföljningar efter återrapporteringen utgör viktiga planeringsförutsättningar.

(6)

6

Lämplig kapacitet och verksamhet (a)

Utredningen av lämplig kapacitet och verksamhet i första hand från ett kapacitet- elevunderlagperspektiv, där de demografiska förutsättningarna under en närstående tid (befolkningsprognosen) samt befintlig kapacitet är utgångspunkter. Inom kapacitet ingår även planerade och kända förändringar. Metoden är densamma som används vid den årliga inventeringen av lokalbehov.

Det är emellertid en fördjupning inom ett särskilt geografiskt avgränsat område, södra-centrala Sollentuna. Fokus ligger på kommundelarna Helenelund och Tureberg då det finns ett pendlingsmönster mellan dessa kommundelar. Även Häggviks förväntade elevunderlag är av stor vikt eftersom det är en angränsande kommundel till Tureberg och att det finns omfattande bostadsplaner där.

Utredningen utgår även från ett organisatoriskt perspektiv, vilket innebär att stor hänsyn tas till hur en skola i nybyggda lokaler bör organiseras för att vara effektiv och rationell.

Tidsförhållanden

Förutsatt att projektet med en nybyggd Eriksbergsskola fortlöper enligt plan, kan den nya skolbyggnaden tidigast vara klar till ht 2023. Ledtiderna är:

Detaljplan & projektering 2019-2021

Produktion 2021-2023

Ekonomi

En nybyggd grundskola i kommunen har en total projektkostnad på cirka 320-400 tkr per elev och barn beroende på storlek och utformning. Verksamheten betalar sedan en självkostnadshyra som baseras på projektkostnaden. Det är därför särskilt viktigt att verksamheten i nyproducerade lokaler kan bära sina lokalkostnader. Är detta inte möjligt kommer kostnaden att behöva hanteras genom att övriga kommunala enheter delar på underskottet. Ifall underskottet är så pass stort så att de kommunala enheterna inte kan bära det, måste fristående aktörer tilldelas lika mycket i extra medel utifrån regler om bidrag på lika villkor.

De totala lokalkostnaderna för Sollentunas kommunala skolor kommer att öka märkbart under en tvåårsperiod när Skälbyskolan, Gärdesskolan, Töjnasskolan och Tegelhagens nya skolbyggnader färdigställs. För år 2019 utgör lokalkostnader 17,2 % av de kommunala enheternas totala skolpeng. I samband med att övriga skolor byggs i kommunen riskerar den andelen att öka till cirka 19 %.

(7)

7 Kapacitet

I Helenelund och Tureberg finns totalt tio grundskolor, varav sju är kommunala och tre fristående. Sex av skolorna ligger i Helenelund och fyra i Tureberg. K apaci teten i Helenelund är klart större än i Tureberg, vilk et framgår av tabellen i figur 2 . Av den totala kapaciteten i Helenelund och Tureberg utgör de kommunala enheterna cirka 85 %. De fristående enheterna har dock en något högre verksamhetskapacite t än vad som redovisas i figur 2 . Det beror på att kapaciteten för de fristående enheterna är beräknad på andelen folkbokförda Sollentunabor. Därmed kan antalet inskrivna elever vara högre än kapaciteten.

Töjnaskolan och Tegelhagens skola är för närvarande evakuer ade till paviljonger. Tegelhagens skola planerar att flytta in i den nybyggda skolan till årsskiftet 2019 - 20 och Töjnaskolan till sommaren 2020.

För Töjnaskolan innebär det en kapacitetshöjning på cirka 350 platser, då de nya lokalerna avser en treparallel lig F - 9 skola för 900 elever.

Till läsåret 2020/21 kommer den totala kapaciteten i Helenelund och Tureberg att vara 490 p latser i förskoleklass och 4 861 platser i åk F - 9, förutsatt nuvarande kapacitet i Eriksbergsskolan.

Figur 2 Kapacitet i Helenelund och Tureberg från läsåret 2020/21 .

* Kapacitet i fristående enheter beräknat på andel inskrivna Sollentunabor

(8)

8 Elevunderlag

Antalet barn i grundskoleålder i Helenelund och Tureberg har förändrats avsevärt de senaste 1 5 åren, vilket framgår av figur 3 . År 2003 fanns det cirka 2 850 barn i grundskoleålder och 201 8 fanns det cirka 4 850 inom samma kategori , vilket motsvarar en ökning på 70 %. Det ska dock nämnas att barn i grundskoleålder 2003 endast gällde 7 - 1 5 åringar, eftersom försk oleklass ännu ej hade införts då.

Det är även en stor skillnad i spridningen mellan de olika årskullarna. Vid 2003 var årskullarna mellan 277 - 350 barn, och det fanns ingen uppenbar skillnad mellan barn i de lägsta åldrarna jämfört med de äldre barnen. 201 8 var årskullarna mellan 327 - 51 9 barn, och det finns ett tydligt mönster gällande barnens åldrar. De största årskullarna utgörs av 9 - 1 4 åringarna som är över 500 barn (med undantag för 1 3 - åringarna), och från barn 8 år minskar varje årskull ner till 0 år. De största årskullarna är således redan i grundskoleålder. Det kommer dessutom krävas en stor inflyttning bland barn i de lägre åldrarna de kommande sex åren för att de ska komma upp i liknande nivåer som barnen i de äldre åldrarna.

Figur 3 Årskullar 0 - 1 5 år i Helenelund och Tureberg, 2003 och 201 8

Att elevunderlaget har ökat framgår även av figur 4, och det är framförallt inom ålderskategorin 6 - 1 2 år och mellan år 2006 - 201 5 där ökningen varit som störst. Då ökade ålderskategori n från cirka 2 200 till 3 400 barn. Även antalet 1 - 5 åringar och 1 3 - 1 5 å ringar har ökat under perioden.

Figur 4 Utfall och befolkningsprognos för 1 - 5 åringar, 6 - 1 2 åringar och 1 3 - 1 5 åringar i Helenelund och Tureberg, 2003 - 2028

(9)

9 När det gäller befolkningsprognosen för 2019-2028 så förväntas antalet 6-12 åringar i Helenelund och Tureberg att minska från cirka 3 450 till cirka 3 100 barn fram till 2024, se figur 4. Minskningen gäller dock enbart i Helenelund där antalet 6-12 åringar minskar från cirka 1 650 till cirka 1 250. I Tureberg ökar däremot samma ålderskategori från cirka 1 800 till cirka 1 850 barn.

Antalet 13-15 åringar kommer enligt befolkningsprognosen att fortsätta öka fram till 2021 till totalt cirka 1 500 barn. Därefter förväntas en minskning under återstående år i befolkningsprognosens tidshorisont.

Vid en sammanräkning av antalet 6-12 åringar och 13-15 åringar kommer det enligt befolkningsprognosen att finnas cirka 4 400-4 700 barn i grundskoleålder under de kommande tio åren.

Antalet 1-5 åringar ökade mellan 2004-2011. Därefter har antalet minskat fram till idag. De kommande åren förväntas en relativt jämn nivå och från 2023 förväntas antalet 1-5 åringar åter att öka. Den stora minskningen mellan 2011-2018 gäller främst i Helenelund, där antalet 1-5 åringar minskade från cirka 1 100 till cirka 800 barn.

Baserat på det förväntade elevunderlaget enligt befolkningsprognosen samt befintlig och planerad kapacitet, så kommer det finnas en överkapacitet i södra-centrala Sollentuna i åk F-6 från 2020 och framåt, se figur 5. Det skiljer sig dock en hel del mellan de olika kommundelarna. I Tureberg förväntas en jämn underkapacitet på cirka 500-550 platser i åk F-6 de kommande tio åren. Från 2020 ökar kapaciteten i Tureberg med cirka 100 platser i samband med att Töjnaskolan färdigställs.

Figur 5 Över- respektive underkapacitet i åk F-6 i södra-centrala Sollentuna 2018-2028

I Helenelund förväntas däremot en ökande överkapacitet enligt befolkningsprognosen. Från 2024 förväntas den överstiga 850 platser i åk F-6, vilket teoretiskt sett motsvarar en fyrparallellig F-6 skola.

Även i Häggvik förväntas det finnas en viss överkapacitet. En betydande del av kapacitet i Häggvik utgörs dock av Sollentuna musikklasser från åk 4. Därför blir överkapaciteten i Häggvik något missvisande eftersom andelen F-3 i den totala kapaciteten är mindre. Detta framgår tydligare nedan under ”Sexåringar/förskoleklass”.

Även om det teoretiskt sett förväntas finnas en överkapacitet i södra-centrala Sollentuna som från 2020 överstiger Eriksbergsskolan organisationsstorlek (160-170 elever), så är det svårt att evakuera verksamheten inom befintlig kapacitet. Det beror på att överkapaciteten är fördelad mellan flera enheter och årskullar. Dessutom finns det elever inskrivna från andra kommundelar och kommuner i skolenheterna i Helenelund.

Åk F-6 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028

Helenelund 474 538 614 680 760 803 855 887 899 900 884

Tureberg

-579 -575 -495 -490 -497 -495 -517 -525 -532 -536 -550

Häggvik 155 150 141 138 128 121 107 93 83 70 63

Totalt södra-centrala 51 112 260 328 391 428 445 455 450 433 397

Helenelund-Tureberg

-104 -37

119 190 263 307 338 362 367 364 334

(10)

1 0 Sexåringar /förskoleklass

Vid en observation av antalet sexåringar i He lenelund och Tureberg, framgår det hur elevunderlaget har förändrats sedan 2000 - talets början, se figur 6. Mellan 2006 - 2012 ökade antalet sexåringar i Helenelund och Tureberg från cirka 320 till 500 barn, vilket motsvarar en ökning på 57 %. Ökningen beror till stor del på utbyggnationen av den nya stadsdelen Silverdal, men även på den förtätning som skett i övriga delar av Helenelund och Tureberg.

Under den här perioden ökade även kapaciteten i och med etableringen av nya enheter och utökningen av befintli ga. År 2006 startade Silverdalsskolan (Utbildning Silverdal) med en tvåparallellig verksamhet. År 2009 öppnade Silverbäckens skola i åk F och efterföljande år startade Futuraskolan Rådan. År 2012 utökade Töjnaskolan med ytterligare en parallell i åk F. Vissa år har även puckelklasser tagits in på bl.a. Tegelhagens skola och Sofielundsskolan.

Figur 6 Utfall och befolkningsprognos för antal sexåringar samt kapacitet i förskoleklass i Helenel und och Tureberg, 2003 - 2028

Mellan 2010 - 2015 var både elevunderlag och kapacitet cirka 500 barn och platser. Den minskade kapaciteten mellan 2017 - 2019 är en följd av Töjnaskolans evakuering. De kommande tio åren förväntas lägre nivåer, cirka 420 - 450 barn per årskull. De lägsta nivåerna är mellan 2021 - 2024, dvs. under de åren som barn födda mellan 2015 - 2018 kommer att fylla sex år.

När det gäller befolkningsprognoser så finns det alltid stora osäkerhetsfaktorer, särskilt när det gäller barn i de lägre åldra rna. Det beror på att det är när barnen är i den åldern som de flesta vårdnadshavarna väljer att flytta till en ny bostad. En viktig del av befolkningsprognosen är därför det årliga inflyttningsnettot, dvs. ökningen som en följd av att det flyttat in fler barn än vad det flyttat ut, inom varje enskild årskull. Det som får störst påverkan på inflyttningsnettot är att det uppförs fler bostäder.

Den förväntade ökningen av elevunderlaget enligt befolkningsprognosen bygger därför till stor del på ett årligt bost adsantagande. Totalt planeras det för cirka 1 400 bostäder, varav 720 i Helenelund och 680 i Tureberg. De största bostadsprojekten gäller i Silverdal och kv. Hoppet i Helenelund samt kv. Tårpilen

(11)

11 i Tureberg. En annan viktig faktor för antalet barn i de lägre åldrarna i befolkningsprognosen är fertiliteten, dvs. antalet nyfödda barn. På en femårshorisont (till 2024) inrymmer därför befolkningsprognosen avseende antalet sexåringar en osäkerhet gällande det årliga inflyttningsnettot. På en längre tidshorisont, dvs. sex år och längre, inrymmer befolkningsprognosen dessutom en osäkerhet gällande antalet nyfödda barn.

Baserat på antalet sexåringar enligt befolkningsprognosen samt befintlig och planerad kapacitet i södra- centrala Sollentuna förväntas det finns en tydlig överkapacitet de kommande tio åren, enligt figur 7.

Framförallt gäller det i Helenelund där överkapaciteten överstiger 120 platser från 2020, vilket motsvarar fyra klasser. Samtidigt har Tureberg en underkapacitet på cirka 60-70 platser. Även i Häggvik finns det en viss underkapacitet, och från 2021 motsvarar den ungefär en halv klass. Den totala överkapaciteten i södra-centrala Sollentuna förväntas som mest överstiga 60 platser mellan 2021-2024.

Figur 7 Över- respektive underkapacitet i förskoleklass i södra-centrala Sollentuna 2018-2028

Ibland argumenteras det för att de tre statistikområdena (Nyko 3) Fågelsången, Hersby och Skansen (se figur 8) bör räknas till Helenelund istället för Tureberg, vid olika behovsberäkningar. Detta eftersom vårdnadshavare i dessa statistikområden tenderar att söka till skolor i Helenelund i större utsträckning än till Tureberg och att Turebergsleden utgör en barriär. I figur 9 framgår det hur över- respektive underkapaciteten i södra-centrala Sollentuna påverkas vid en förändrad gränsdragning, dvs. om de tre statistikområden istället räknas till Helenelund. Balansen mellan kapaciteten i Helenelund och Tureberg jämnar förvisso ut sig, men det förväntas

ändå finnas en stor överkapacitet i Helenelund under de kommande åren.

Figur 9 Över- respektive underkapacitet i förskoleklass i södra-centrala Sollentuna 2018-2028, där Nyko3 områdena Fågelsången, Hersby och Skansen ingår i Helenelund

Åk F 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028

Helenelund 87 107 126 125 147 137 147 138 134 130 125

Tureberg

-66 -74 -70 -50 -74 -61 -69 -69 -72 -73 -74

Häggvik 1

-1

1

-10 -12 -8 -13 -12 -14 -16 -19

Totalt södra-centrala 21 32 58 64 61 68 65 57 48 41 32

Helenelund-Tureberg 21 32 57 75 73 77 78 69 62 57 51

Åk F - Ny gränsdragning 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028

Helenelund "utökad" 38 49 80 71 96 84 95 85 80 76 69

Tureberg "minskad"

-17 -17 -23

4

-23 -8 -17 -16 -18 -18 -19

Häggvik 1

-1

1

-10 -12 -8 -13 -12 -14 -16 -19

Totalt 21 32 58 64 61 68 65 57 48 41 32

Figur 8 Statistikområdena (Nyko 3) Fågelsången, Hersby och Skansen

(12)

12 Om Eriksbergsskolans kapacitet dessutom skulle exkluderas ur behovsberäkningen, så kommer det enligt befolkningsprognosen ändå att finnas en överkapacitet i Helenelund under de kommande tio åren, se figur 11. I Tureberg och Häggvik förväntas det samtidigt finnas en underkapacitet. Den underkapaciteten vägs upp av Helenelunds överkapacitet fram till 2025, därefter förväntas det uppstå en underkapacitet i södra-centrala Sollentuna. Observera att detta är exklusive Eriksbergsskolans nuvarande kapacitet och att den förväntade underkapaciteten gäller i Tureberg och Häggvik.

Figur 10 Över- respektive underkapacitet i förskoleklass i södra-centrala Sollentuna 2018-2028. OBS! Exklusive Eriksbergsskolan.

Elevunderlaget inom statistikområdena (Nyko3) Fågelsången, Hersby och Skansen redovisade i Helenelund istället för Tureberg

Slutsatser av elevunderlaget

Enligt befolkningsprognosen så kommer elevunderlaget i förskoleklass att minska avsevärt i Helenelund de kommande 6-7 åren. Det innebär att ett genomförande av Eriksbergsskolan till år 2023-2024 ger en ökad överkapacitet. Konsekvensen av en för stor överkapacitet blir att vissa skolenheter kommer att få svårt att fylla ut sin verksamhet och därmed uppnå en ekonomi i balans. Detta gäller både kommunala och fristående enheter.

Det är svårt att beräkna när det kommer att finnas ett tillräckligt elevunderlag för att fylla ut en nybyggd Eriksbergsskola, utan att det riskerar att bli på bekostnad av övriga skolenheter i södra-centrala Sollentuna. Enligt befolkningsprognosen kommer det inte att finnas ett tillräckligt elevunderlag för det under de kommande tio åren. Däremot kommer det uppstå ett behov av att öka den samlade kapaciteten från 2027, dock gäller det behovet i Tureberg och Häggvik. I dessa kommundelar kommer det enligt befolkningsprognosen att finnas en underkapacitet under i princip hela den kommande tioårsperioden.

Åk F - Ny gränsdragning 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028

Helenelund "utökad" 38 49 30 21 46 34 45 35 30 26 19

Tureberg "minskad"

-17 -17 -23

4

-23 -8 -17 -16 -18 -18 -19

Häggvik 1

-1

1

-10 -12 -8 -13 -12 -14 -16 -19

Totalt 21 32 8 14 11 18 15 7

-2 -9 -18

(13)

13

Verksamhetsinriktningar

Utredningen har i första hand utgått ifrån att verksamheten i en nybyggd skola på Eriksbergstomten antingen är en mindre kommunal enhet alternativt en större kommunal enhet.

Kommunal mindre enhet

En mindre enhet avser en skolenhet som antingen är en F-3 skola för 240-360 elever alternativt en tvåparallellig F-6 skola för 420 elever, dvs. samma verksamhet som nuvarande projekt bygger på.

Skolenhetens organisation anpassas efter Helenelundsskolans, och dessa enheter bildar tillsammans en fyrparallellig F-9 verksamhet för 1 200 elever. Det skulle innebära att Helenelundsskolans nuvarande organisation skulle kunna behöva anpassas beroende på hur Eriksbergsskolans organisation blir.

Kapaciteten i förskoleklass skulle bli 475 platser i Helenelund och Tureberg, vilket är 15 platser färre än idag. Det skulle i så fall innebära att kapaciteten är klart högre än vad det förväntade elevunderlaget är under de kommande tio åren, enligt befolkningsprognosen. De båda skolorna kan dock inte fungera som en gemensam skolenhet, pga. Det geografiska avståndet.

En mindre skolenhet har ett mindre markanspråk än vad en större skola har. Det betyder att en mindre skolenhet på Eriksbergstomten skulle kunna kombineras med bostäder och förskola, vilket även inryms inom det framtagna detaljplaneförslaget.

En mindre skolenhet behöver inte heller ett lika stort elevunderlag för att fyllas ut. En mindre skolenhet kommer dock att få svårare att bära sina egna lokalkostnader, även när den är fullt utbyggd. Dessutom ligger en ny mindre enhet helt i motsats till utbildningskontorets uttalade ambition och strävan efter större enheter. Anledningen till utbildningskontorets ambition och strävan efter större enheter är att en större enhet lättare kan tillhandahålla viktiga stödfunktioner till eleverna samt erbjuder bättre förutsättningar för kollegialt utbyte och pedagogisk utveckling. Minder enheter har oftare inte möjlighet att rekrytera hela tjänster av till exempel skolsköterska.

Kommunal större enhet

En större enhet avser en två- eller treparallellig F-9 skola för 600-900 elever. Skolenheten behöver ej organiseras ihop med Helenelundsskolan. Däremot behöver Helenelundsskolan eventuellt anpassas eftersom den i så fall inte längre kommer att en närliggande åk F-6 skola från vilken elever söker till åk 7.

En tvåparallellig skolenhet skulle innebära en kapacitet i förskoleklass på 505 platser i Helenelund och Tureberg. En treparallellig enhet skulle innebära 535 platser. En större enhet skulle med andra ord innebära en högre kapacitet än idag och som därmed är klart högre än det förväntade elevunderlaget under de kommande tio åren, enligt befolkningsprognosen.

En större enhet har ett större markanspråk vilket gör det svårare att kombinera skolan med andra funktioner. En integrerad sporthall eller idrottshall är sannolikt nödvändigt. En större enhet behöver dessutom ett större elevunderlag för att skolan ska kunna fyllas ut. När den väl gjort det kommer skolan dock att ha bättre möjligheter att bära sina lokalkostnader.

En större enhet, framförallt en treparallellig F-9 skola, innebär bättre ekonomiska förutsättningar och en mer rationell och effektiv verksamhet. Den bidrar dessutom till ett mer effektivt lokalnyttjande, då exempelvis specialsalar och idrottshall kommer att kunna användas mer frekvent under skoltid. Det innebär även en minskad sårbarhet eftersom en F-9 skola har större möjlighet att behålla elever under hela skolgången, jämfört med en F-6 skola.

Slutsatser verksamhetsinriktning

Om det ska vara en kommunal skola på platsen bör den kunna göras så stor som möjligt, för att möta utbildningskontorets önskemål om rationella och effektiva enheter. Samtidigt finns det enligt det

(14)

14 förväntade elevunderlaget inget behov av en kapacitetsökning. Snarare kan kapaciteten minskas under de kommande åren för att inte överkapaciteten ska bli för stor och få negativa effekter på andra enheter.

Behovet av en stor enhet ligger med andra ord långt fram i tiden. Detta förutsatt att ingen större verksamhetsförändring sker i någon befintlig skolenhet. För den befintliga verksamheten är läget akut och det krävs åtgärder här och nu för att säkerställa förutsättningarna för den pedagogiska verksamheten samt för att nå ekonomi i balans.

För framtida användning av Eriksbergsskolans tomt behöver en förutsättningslös fördjupad utredning genomföras som särskilt beaktar kommunens behov av markreserv för skilda kommunala ändamål utifrån en samlad ekonomisk bedömning.

(15)

1 5

Nuvarande planuppdrag (b)

Pågående detaljplanearbete avser möjligheten att uppföra en tvåparallellig F - 6 skola för 420 elever med en integrerad sporthall samt bostadsbebyggelse med en förskola. Skolbyggnaden är placerad mot järnvägen och bostadsbebyggelsen mot E4.

Detaljplanen har varit redo att gå ut på samråd sedan hösten 201 8. Antagande för nuvarande planuppdrag ber äknas kunna ske till våren 2021 .

Möjligheter att dela upp planuppdraget

Det är full möjligt att dela upp nuvarande planuppdrag i olika detaljplaner, där tomt A blir för skoländamål och tomt B för bostadsbebyggelse (se figur 1 1 ).

En viktig förutsättning ä r att bebyggelsen utgör bullerskydd från järnväg och motorväg. Vid olika genomförandetider kommer det därför sannolikt krävas nya utredningar för hur det skulle påverka om endast den ena avskärmande bebyggelsen uppförs. Det skulle även vara möjligt att för st uppföra flankerande bebyggelse och avvakta med att uppföra skolan till senare. Den tänkta skoltomten kan då i väntan på att skolan byggs användas som park. Här måste dock en tydlighet finnas att parken kan komma att bebyggas.

Om innehållet i planuppdrag et skulle förändras, exempelvis för en annan skolorganisation eller volym, så kommer det krävas mer omfattande ändringar och utredningar i det framtagna planunderlaget. Detta beroende på hur pass stor avvikelsen är från den planerade verksamheten i nuvaran de planuppdrag.

Figur 11 Nuvarande planområde i grönt (A och B) samt intilliggande tomt i gult (C)

(16)

16 Utökad enhet och större tomt

Vid nyproduktion av skolbyggnader eftersträvas så stora enheter som möjligt. Detta för att uppnå en så kostnadseffektiv och rationell organisation som möjligt. I aktuella projekt i Sollentuna uppgår en sådan enhet till en treparallellig F-9 skola för 900 elever. En skola för 900 elever och som eftersträvar de riktlinjer som finns gällande utemiljö per elev, har ett markanspråk på cirka 17 000-25 000 kvm. Om en framtida skola på Eriksbergsskolan byggs för den volymen kommer det troligtvis inte räcka med att både tomt A och B tas anspråk för skoländamål, utan även hela eller delar av tomt C.

Ett ianspråktagande av tomt C innebär att ett flertal saker behöver utredas. I dagsläget nyttjas tomten huvudsakligen för infartsparkering och park. Behovet av parkering behöver säkras på annat sätt i det fall ytan bebyggs.

Nedre delen av grönområdet på tomt C är dessutom befäst som parkmark i och med det planerade antagandet av detaljplan för kvarteret Hoppet. Den norra delen av grönområdet behöver utredas i samband med en eventuell exploatering.

För att undvika att en eventuell skolgård genomskärs av en väg behöver en ny vägdragning, och dess konsekvenser, sannolikt även att utredas. Rent tekniskt finns det inga uppenbara hinder för att flytta vägen enligt de rödmarkerade pilarna (se figur 11) eftersom stora delar av ytan redan är hårdgjord. Däremot skulle det ur en stadsbilds- och struktursynpunkt ej vara önskvärt eftersom det ger ett sämre flöde och att karaktären av Eriksbergsvägen såsom nord-sydlig kvartershuvudgata skulle brytas. En ny vägdragning skulle också riskera att inkräkta på den avsedda parkmarken i den nedre delen.

Planarbetet för en utökad skolenhet bör hanteras inom en och samma detaljplan. Tidsåtgången

för detta bedöms till minst två år från att arbetet kan starta.

(17)

1 7

Helenelundsskolan som evakueringsalternativ (c)

Eriksbergsskolan bedöms ha cirka 150 - 17 0 elever när skolan avses att evakuera till ht 2020. De evakueringslösningar som är aktuella är paviljongerna vid Naturatomten, där Tegelhagens skola åk F - 3 och förskola finns idag, samt i Fågelsångsparken där Töjnaskolan är evakuerade.

Förutsättningar Helenelundsskolan

Från ht 2019 är Helenelundsskolan treparallellig i åk F - 6, med ca 84 elever/åk (28 elever/klass). I åk 7 - 9 är skolan fyrparallellig med c a 120 elever/åk (30 elever/klass). På Helenelundsskolan finns även förberedelseklasser med ca 10 elever. Totalt finns en organisatorisk kapacitet för ca 950 - 960 elever.

Helenelundsskolan s lokaler består av ett flertal byggnader som uppförts vid olika tidpu nkter.

Lokalnyttjandet är fördelat över sju byggnader och skolan har i högsta möjliga mån försökt hålla ihop årskullarna. Nuvarande lokalfördelning är:

Åk F - 2 nyttjar byggnad M , med undantag för en F - klass som finns i byggnad L1 (de har tidigare varit till sammans med övriga F - klasser i källaren på byggnad M men flyttas eftersom lokalerna ej bedöms vara lämpliga för undervisning).

Åk 3 nyttjar byggnad L1 , tillsammans med en F - klass (se ovan).

Åk 4 - 6 nyttjar delar av byggnad S , där även kök/matsal finns.

Åk 7 - 9 nyttjar byggnad H.

Byggnad L2 nyttjas till fritidsgård. Idrott finns i byggnad G och slöjd (TM/TX) i byggnad V.

Figur 12 Illustration över Helenelundsskolans byggnader och lokalfördelning

Alternativ Helenelundsskolan

En evakuering av Eriksbergsskolan till Helenelundsskolan kommer att innebära att det totala antalet elever blir cirka 1 050 - 1 100 ht 2020. Antalet elever på sikt beror på hur stort det årliga intaget i förskoleklass kommer att vara.

En evakuering till Eriks bergsskolan skulle även kunna innebära att de båda skolenheterna ingår i samma organisation. På så sätt skulle både tjänster och lokaler kunna delas.

Helenelundsskolan är det evakueringsalternativ som geografiskt sett är närmast Eriksbergsskolan, cirka 70 0 m. Dessutom är Helenelundsskolan det alternativ som har störst andel vårdnadshavare i skolans närhet.

(18)

18 Lokalbehov

Vid en evakuering till Helenelundsskolan behöver följande funktioner lösas genom tillfälliga lokaler.

 Hemvister för sex klasser, inklusive basrum, grupprum, kapprum/entré, wc/städ.

 Personalrum

 Personalarbetsplatser

 Matsal för ca 160-180 elever (i 3-4 sittningar)

Det totala ytanspråket för dessa funktioner är cirka 800-850 kvm.

De lokaler som skulle kunna samnyttjas vid en evakuering till Helenelundsskolan gäller slöjd TX och TM, HKK (samnyttjas redan idag) och musik. Dessutom kan undervisning i bild och NO lösas genom att två av basrummen i de tillfälliga lokalerna anpassas för respektive funktion.

Idrott

Det som ännu hittills inte gått att lösa är om det kommer att krävas tillfälliga lokaler för idrottsundervisning. De huvudsakliga alternativen som finns är:

 Tegelhagens skola. Antingen i den nya hallen eller i den gamla, förutsatt att den kommer att behållas under en period efter att den nya skolan är färdigställd.

Helenelundsskolan/Eriksbergsskolan kan i så fall hyra ett visst antal timmar i någon av hallarna för att lösa undervisningen. Avståndet är cirka 1,3-1,4 km.

 Tillfälligt rörelserum på Helenelundskolan. En etablering i likhet med den på Naturatomten, som innebär att det totala ytanspråket för tillfälliga lokaler utökas med cirka 300 kvm.

 Undervisning i annan miljö. Innebär att det går att lösa idrottsundervisningen utan att det krävs utökade lokaler. I dagsläget osäkert beroende på den utökade undervisningen enligt den nya timplanen.

Det har även diskuterats om det går att nyttja Eriksbergsskolans idrottshall men det alternativet har bedömts som mindre lämpligt. Eriksbergsskolan idrottshall är integrerad i skolbyggnaden och ett bevarande av enbart idrottshallen skulle troligtvis kräva omfattande anpassningsåtgärder.

Tillfälliga lokaler

En paviljongetablering förutsätts kunna genomföras i två våningsplan. Det innebär att en paviljong exklusive rörelserum har ett markanspråk på cirka 400-450 kvm. Ett rörelserum bör uppföras med en friliggande paviljong, eftersom det annars finns stor risk för störande ljud för övrig verksamhet.

Inklusive rörelserum blir det totala markanspråket cirka 750 kvm fördelat på två paviljonger.

Den del av Helenelundsskolans tomt där det finns störst möjlighet att uppföra två paviljonger bedöms vara där qulananläggningen ligger idag. Den och troligtvis även fotbollsklubbens förråd behöver i så fall flyttas till en ny plats.

Alternativ Fågelsångsparken

En evakuering till Fågelsångsparken kan ske från ht 2020, förutsatt att den nya Töjnaskolan ej försenas.

Nuvarande paviljongetablering är dimensionerad för 570 elever och är fördelad på tre paviljonger.

Eftersom Eriksbergsskolan endast har cirka 170-180 elever vid en evakuering bedöms de kunna inrymmas i två av de tre paviljongerna.

Paviljongerna i Fågelsångsparken har ett tidsbegränsat bygglov till december 2020. Det innebär att bygglovet kommer att behöva förlängas minst tre år, beroende vilken som är Eriksbergsskolans långsiktiga plan.

(19)

19 I Fågelsångsparkens paviljonger finns ej rörelserum. Töjnaskolan nyttjar istället tider i Arena Satelliten för att lösa idrottsundervisningen.

Alternativ Naturatomten

En evakuering till Naturatomten kan ske från ht 2020. Tegelhagens nya skola förväntas vara färdigställd till årsskiftet 2019/20. Befintliga paviljonger är dimensionerade för Tegelhagens skola åk F-3 samt förskola vilket är totalt 240 elever och 100 barn. Paviljongerna vid Naturatomten är med andra ord för stora jämfört med Eriksbergsskolans behov. Delar av paviljongerna skulle därför kunna avvecklas om det finns möjlighet och är ekonomiskt fördelaktigt. Hyresavtalet för paviljongerna behöver förlängas eller sägas upp senast i oktober 2019.

I Naturatomtens paviljonger finns även rörelserum, till skillnad från Fågelsången.

(20)

20

Förslag

Eriksbergsskolan samlokaliseras med Helenelundsskolan

Befintlig verksamhet i Eriksbergsskolan bör evakuera till nyetablerade paviljonger på Helenelundsskolans tomt. En evakuering till Helenelundsskolan skulle innebära att det går att samnyttja lokaler och ett det är möjligt att ingå i samma organisation.

En evakuering till Fågelsångsparken skulle innebära att det tidsbegränsade bygglovet behöver förlängas i minst tre år. Dessutom innebär en evakuering dit att Eriksbergsskolan fortsatt kommer att fungera som en liten skolenhet och som riskerar att tappa både elever och personal.

En evakuering till Naturatomten skulle innebära att de flesta vårdnadshavare skulle få långt till evakueringsskolan. Därmed ökar risken för Eriksbergsskolan att de tappar mer elever än annars under tiden som de är evakuerade. Även till Naturatomten innebär det att Eriksbergsskolan fortsatt kommer att fungera som en liten skolenhet och som riskerar att tappa elever och personal.

För att det ska vara möjligt att evakuera till Helenelundsskolan behöver en förstudie därför göras så snart som möjligt så att paviljongerna kan levereras och etableras till ht 2020. Till beställningen behöver även det eventuella behovet av lokaler för idrott lösas.

Från läsåret 2020/2021 föreslås Eriksbergsskolan och Helenelundskolan ingå i samma organisation som en permanent lösning. Intag i förskoleklass i Helenelundsskolan blir dock fortsatt i tre klasser. Vid ht 2020 kommer Helenelundsskolan därmed vara treparallellig i förskoleklass och fyrparallellig i åk 1-9.

Efterföljande läsår blir Helenelundsskolan treparallellig åk F-1 och fyrparallellig i åk 2-9 och så vidare.

Med andra ord minskar antalet elever på Helenelundsskolan med en klass per år. Paviljongerna kan därför avvecklas efter några år när Helenelundsskolans organisation övergått i en storlek som inryms i befintliga lokaler.

Fördjupad utredning om framtida markanvändning

Sollentuna kommun står inför en rad stora investeringar under de kommande åren, som en följd av det ökande behovet av lokaler för kommunal service. Det stora investeringsbehovet kommer att medföra att kommunkoncernens kapitalkostnader ökar avsevärt. Under den senaste tioårsperioden har redan avskrivningarnas andel av skatteintäkterna ökat från tre till fem procent. Därför är det av stor vikt att de investeringar som ska genomföras är de där behoven är som störst för att därigenom säkerställa fortsatt goda förutsättningar för kvalitet i verksamheten och en ekonomi i balans.

I Helenelund finns det redan idag en stor överkapacitet och med ett förväntat minskat elevunderlag bedöms det inte finnas ett behov av att den planerade skolan genomförs under en lång period framöver.

Den förväntade ökningen av elevunderlaget i södra-centrala Sollentuna (Helenelund, Tureberg och Häggvik) mot slutet av befolkningsprognosen tidshorisont, gäller framförallt i Tureberg och Häggvik.

Eftersom verksamheten förväntas kunna bära sina lokalkostnader är det en förutsättning att det finns ett tillräckligt elevunderlag som möter den planerade organisationen i den nya skolbyggnaden. Om skolenheten inte har ett tillräckligt elevunderlag innebär det att lokalkostnaden behöver hanteras tillsammans med de övriga kommunala enheterna. Ett genomförande av projektet innebär att de totala lokalkostnaderna för de kommunala enheterna kommer att öka ytterligare och därigenom urholka utrymmet för den pedagogiska verksamheten. Samtidigt som enheternas betalningsförmåga riskerar att minska, som en följd av det minskade elevunderlaget.

I Helenelund och Tureberg finns det redan ett stor utbud av kommunala skolor. Förutom Helenelundsskolan ligger även Tegelhagens skola och Silverdalsskolan inom en radie av två kilometer.

Inom tre kilometer finns även Töjnaskolan och Sollentuna International School. I Helenelund och Tureberg finns dessutom Sofielundsskolan samt de fristående enheterna Silverbäckens skola, Futuraskolan Rådan samt Vittra Sollentuna.

(21)

21 Sammantaget medför detta att arbetet med planerad skola föreslås pausas i avvaktan på utkomsten av en förutsättningslös fördjupad utredning avseende den framtida användningen av tomten för Eriksbergsskolan som särskilt beaktar kommunens behov av markreserv för skilda kommunala ändamål utifrån en samlad ekonomisk bedömning.