Lojobacken m.m. Samrådsredogörelse Innehåll 1. Bakgrund

(1)

2020-05-08 Dnr MSN/2013:488

Detaljplan

Lojobacken m.m.

stadsdelen Rudboda

Samrådsredogörelse

Innehåll

1. Bakgrund s. 1

2. Hur samrådet har gått till s. 2

3. Sammanfattning av inkomna synpunkter s. 3

4. Sammanfattande bedömning och förslag till vidare handläggning s. 29

1. Bakgrund

Samrådsförslaget

Rudboda bostadsrättsförening har begärt planbesked gällande ändring av detaljplan för att möjliggöra ny bostadsbebyggelse på en del av sin fastighet Lojo 1. Ansökan avsåg fem flerbostadshus söder om Lojovägen. Planutskottet beslutade

2013-08-21 att miljö- och stadsbyggnadsnämnden får i uppdrag att upprätta förslag till detaljplan. Styrelsen för Rudboda bostadsrättsförening har ingått avtal med Peab Bostad AB om en framtida exploatering av området.

I samrådsversionen av planförslaget ingick även de intilliggande kommunägda

fastigheterna Lidingö 5:136 (skogsområde norr om Lojovägen, ett område med grusad parkeringsyta söder om Lojovägen samt Lojovägen) och fastigheten Palmen 1 (Rudboda kyrka, söder om Norra Kungsvägen). Dessa områden pekas ut som utvecklingsområden i stadens översiktsplan och i samrådsförslaget planlades fastigheterna för totalt fem stycken flerbostadshus. Totalt omfattade samrådsförslaget 10 nya flerbostadshus.

Ändring efter samrådet

Efter samrådet har planområdet justerats till att bara omfatta fastigheten Lojo 1 och den del av fastigheten Lidingö 5:136 som omfattar Lojovägen. Planförslaget möjliggör nu byggnation av fem flerbostadshus söder om Lojovägen. Husen norr om Lojovägen är inte längre aktuella att bygga på grund av områdets naturvärde och funktion som spridningskorridor.

Alla ändringar som gjorts av förslaget efter samrådet redovisas under rubriken Sammanfattande bedömning och förslag till vidare handläggning i slutet av denna samrådsredogörelse.

(2)

2. Hur samrådet har gått till

Samrådet ägde rum mellan 3 april – 15 maj 2017. Meddelande har sänts till berörda sakägare enligt fastighetsförteckning och till nedan angivna remissinstanser.

Handlingarna har under samrådstiden visats i miljö- och stadsbyggnadskontorets reception, stadshusets entréhall samt på Lidingö stads webbplats. Samrådet har

annonserats i Mitt i Lidingö, Dagens nyheter samt Svenska Dagbladet. Ett samrådsmöte i form av öppet hus hölls i stadshuset den 25 april 2017.

Totalt har 31 yttranden inkommit under samrådstiden. Nedan förtecknas inkomna synpunkter. Yttrandena i sin helhet finns tillgängliga på miljö- och

stadsbyggnadskontoret.

Remissinstanser ^Avstår

från yttrande

Yttrande utan erinran/

med tillstyrkan

Yttrande med synpunkter/

krav

Kvarstående synpunkter

Sakägare

Bostadsrättshavare 1 BRF Rudboda

Privatperson X Nej

Myndigheter, organisationer

Länsstyrelsen X Nej

Lantmäteriet X Nej

Storstockholms Brandförsvar X Nej

Lidingö hembygdsförening X Nej

Tillgänglighetsrådet X Nej

Käppalaförbundet X Nej

Ellevio AB X Nej

Skanova X Nej

Trafikförvaltningen Stockholms läns

landsting X Nej

SGI X Nej

Bosö Båtklubb X Nej

Lidingö församling X

Naturskyddsföreningen X

Tillväxt- och regionalplaneförvaltningen X

Stockholms läns museum X

Lidingö stad

Utbildningsnämnden X Nej

Miljö- och hälsoskyddsenheten X Nej

Kultur- och fritidsförvaltningen X

Tekniska förvaltningen X

Omsorgs- och socialförvaltningen X Övriga

Privatperson 1, boende utanför

planområdet X Ja

Privatperson 4, boende utanför X Ja

(3)

planområdet

planområdet X Ja

3. Sammanfattning av inkomna synpunkter

Nedan följer en sammanfattning av inkomna skrivelser.

Sakägare

Tycker det är ett väldigt bra initiativ att bygga ut Lojobacken. Mycket positivt.

Miljö- och stadsbyggnadskontorets kommentar Yttrandet innebär ingen justering av förslaget.

Vi som bor på Lojovägen har hört att vi eventuellt måste byta adress då nya hus byggs i backen upp till Lojo-området. Under hela tiden projekteringen pågått har det benämnts Lojobacken. Lojobacken har blivit ett inarbetat begrepp så det verkar logiskt att låta det bli adressen för de nya husen och låta Lojovägen börja på höjden i slutet av Lojobacken.

Därmed skulle 300 familjer slippa ändra sin adress med allt besvär och risk för post som hamnar fel.

Miljö- och stadsbyggnadskontorets kommentar

Kommunen har en namnberedning som tar fram förslag på vägnamn. Beslut om namn fattas sedan av kommunstyrelsen. Synpunkten delges namnberedningen. Yttrandet innebär ingen justering av förslaget.

Myndigheter, organisationer Länsstyrelsen

Sammanfattande bedömning

Länsstyrelsen är mån om ett ökat bostadsbyggande i länet och ser positivt på att en förtätning av stadsdelen Rudboda skulle möjliggöra ett större kundunderlag för befintlig närservice samt bidra till ett bredare bostadsutbud generellt.

Länsstyrelsen bedömer dock, under nu kända förhållanden, att föreslagen utformning av planen innebär att det redan svaga gröna sambandet mellan de gröna kilarna på Lidingö försvagas ytterligare. Enligt Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS

(4)

bebyggelse/infrastruktur. En försvagning av viktiga spridningssamband mellan befintlig bebyggelse, vid smala naturpassager m.m. riskerar att försvaga den regionala

grönstrukturen i länet som helhet. Planförslaget överensstämmer inte heller med stadens intentioner i översiktsplanen gällande grönstrukturen i kommunen. Länsstyrelsen anser därför att kvarteret (A) norr om Lojovägen behöver utgå ur planen och att kommunen bör överväga ytterligare kompensationsåtgärder för att stärka grönsambandet.

Länsstyrelsen bedömer vidare att en översvämningsrisk kan föreligga för befintlig bebyggelse inom planområdet. Eftersom kommunen inte har bedömt

översvämningsrisken för planområdet som helhet, utan endast för nytillkommande bebyggelse, behöver en revidering av översvämningsrisken redovisas till nästa skede i planprocessen och eventuella nödvändiga skyddsåtgärder säkerställas med

planbestämmelser. Kommunen behöver också till nästa skede bedöma markens lämplighet för bebyggelse med hänsyn till risken för ras, skred och erosion.

Länsstyrelsen bedömer att kommunen bör kunna tillgodose Länsstyrelsens synpunkter till granskningsskedet så att problemen inte kvarstår vid ett antagande. Om problemen kvarstår vid ett antagande kan Länsstyrelsen emellertid komma att ta upp planen för prövning enligt 11 kap. 10 § PBL. Planen kan då komma att upphävas enligt 11 kap. 11

§ PBL.

Överensstämmelse med översiktsplan och RUFS 2010 (Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen)

Planområdet är ca 10,7 ha stort och ligger i norra delen av stadsdelen Rudboda, på norra Lidingö. I RUFS 2010 redovisas området som övrig regional stadsbygd. I dessa

områden kan viss fortsatt bebyggelseutveckling förväntas men prioriteras dock inte från regional utgångspunkt. I Lidingö stads gällande översiktsplan är centrala Rudboda utlagt som ett utvecklingsområde som kan kompletteras med fler bostäder för att service och kollektivtrafik ska få större kundunderlag och därmed kunna erbjuda boende och besökare bättre service. Planförslaget överensstämmer med intentionerna i

översiktsplanen gällande centrala Rudboda.

I översiktsplanen redovisas även den strategiska inriktningen för kommunens grönstruktur. Grönstrukturen på Lidingö räknas till Järvakilen men omges också av Bogesundskilen i norr och Nacka-Värmdökilen i öster. Översiktsplanen anger att grönområden med rekreativa eller biologiska värden i möjligaste mån ska bevaras och att sambanden mellan dem ska förstärkas där det är motiverat. Spridningsvägar ska också ges stor vikt vid planering och staden ska vid exploatering kunna ställa krav på kompensationsåtgärder. Vidare anger översiktsplanen att lokal och regional grönstruktur behöver vara sammanhängande och att områden som knyter samman gröna kilar med lokal grönstruktur bör stärkas. De gröna sambandens funktioner bör också stärkas och säkerställas. Vidare ska ekologiskt särskilt känsliga områden (så kallade ESKO- områden) så långt möjligt skyddas från åtgärder som skadar naturmiljön. Stadens intentioner för grönstrukturen i kommunen överensstämmer med planeringsinriktningen för grönstrukturen i länet som helhet enligt RUFS 2010.

Aktuellt planförslag innebär en kraftig försvagning av det redan svaga gröna sambandet mellan de gröna kilarna på nordvästra och nordöstra delarna av Lidingö.

Konsekvenserna gäller såväl växt- och djurliv som rekreation och friluftsliv.

Planförslaget avviker därför från den strategiska inriktningen för grönstrukturen i både

(5)

översiktsplan och RUFS 2010. Någon lämplig samordning av regleringen av markområden som angår flera kommuner har därmed inte skett. Se vidare under Mellankommunal samordning – Grönstruktur.

Prövningsgrunder enligt 11 kap. 10 § PBL

Länsstyrelsen har, i detta skede, följande synpunkter på de områden som Länsstyrelsen har att bevaka enligt 11 kap. 10 § PBL.

Synpunkterna nedan syftar till att ge kommunen underlag, råd och synpunkter inför nästa skede i planprocessen. Kommunen får på så sätt möjlighet att förtydliga och/eller komplettera planförslaget, så att ett statligt ingripande kan undvikas.

Mellankommunal samordning Grönstruktur

Stockholms regionala grönstruktur har funktioner för både biologisk mångfald och rekreation/friluftsliv. Planområdet ligger i en viktig del av ett svagt grönt samband (klass 3) mellan två gröna kilar i den regionala grönstrukturen enligt RUFS 2010. Klass 3-samband pekar ut grönstrukturpartier som vid planering av ny

bebyggelse/infrastruktur bör förstärkas för att sambanden mellan de gröna kilarna inte ska förloras.

Området norr och väster om Lojovägen är ett kärnområde för barrskog som är

betydelsefullt för de gröna sambanden mellan Lidingös nordvästra och nordöstra delar.

Detta område är också utpekat som ekologiskt särskilt känsligt område i Grönplan för Lidingö 2014. Den talldominerade skogen i området är minst 150 år gammal och området har enligt naturinventeringar påtagliga naturvärden (klass 3). Ett motionsspår som utgör en del av Lidingöloppet passerar även igenom området.

Kommunen anger i planbeskrivningen att skogen vid Lojovägen är en del av ett smalt och långsträckt kärnområde, som vid en exploatering både norr och söder om

Lojovägen minskar i bredd till under 50 meter i detta avsnitt. Kommunen konstaterar att exploateringen avsevärt skulle skada grönsambandets funktioner för växt- och djurliv. I naturvärdesinventeringen för planen bedömdes att byggnationen inom området skulle reducera spridningskorridorens funktion för förflyttning och spridning av arter. Efter att naturinventeringen genomförts har planområdet dessutom utvidgats norrut, vilket innebär att spridningskorridoren blir mycket smal och områdets funktion för förflyttning och spridning av arter än mer begränsad. I planbeskrivningen (sidan 52) drar kommunen slutsatsen att eftersom området idag är den viktigaste förbindelsen mellan Lidingös gröna kilområden så innebär planens genomförande en påtaglig försvagning av det svaga sambandet utpekat i RUFS 2010.

Stigen för Lidingöloppet, som har sin sträckning genom planområdet i skogsområdet norr om Lojovägen, nämner kommunen också i planbeskrivningen som en tillgång för rekreation. Det föreslagna kvarteret (A) norr om Lojovägen skulle dock hamna rakt över den nuvarande stigen. Visserligen föreslår kommunen att stigen dras om i det

kvarvarande, mycket smala grönstråket, men den minskade bredden av skogsområdet skulle ändå reducera grönsambandets funktioner för rekreation och friluftsliv, samtidigt som den nya stigsträckningen skulle ge ytterligare negativ påverkan på växt- och djurliv. Planförslaget behandlar inte detta problem, utan stödjer sig på att förslagets

(6)

genomförande inte skulle ha någon större negativ påverkan på den allmänna tillgången till naturområden, eftersom Lidingö har mycket god tillgång sådana.

Länsstyrelsen bedömer att planförslaget innebär kraftiga negativa konsekvenser för det svaga gröna sambandet mellan de gröna kilarna på nordvästra och nordöstra delarna av Lidingö. Konsekvenserna gäller såväl växt- och djurliv som rekreation och friluftsliv.

För att värna grönsambandet och den regionala grönstrukturen bedömer Länsstyrelsen att åtminstone kvarteret (A) norr om Lojovägen behöver utgå ur planen. Staden behöver också se över möjliga kompensationsåtgärder för att stärka grönsambandet.

Hälsa och säkerhet Förorenad mark

I Länsstyrelsens databas över potentiellt förorenade områden finns ett objekt, en skyttebana, registrerat inom planområdet. Denna skyttebana har kommunen nämnt i planhandlingarna. Det kan dock ha funnits andra miljöfarliga verksamheter på platsen som inte Länsstyrelsen har någon kännedom om.

Enligt de miljötekniska undersökningarna och planbeskrivningen har höga halter tungmetaller, framförallt bly, påträffats inom planområdet. Länsstyrelsen instämmer med kommunens uppfattning att efterbehandling behöver genomföras för att säkerställa områdets lämplighet för sitt ändamål, samt att vidare undersökningar med

kompletterande bedömning behöver göras för att avgränsa föroreningssituationen.

Kommunen bör också uppmärksamma förorenade områden där

spridningsförutsättningarna kan förändras av extrem nederbörd på grund av

klimatförändringar. Extrem nederbörd kan leda till en ökad grund- och ytvattennivå som kan medföra ökad utlakning av föroreningar. Eventuella utredningar och åtgärder ska ske i samråd med tillsynsmyndigheten.

Översvämningsrisk

Kommunen anger att planområdet inte tillhör ett område som riskerar att översvämmas vid kraftig nederbörd och hänvisar till utredningen Lidingö – analys av

översvämningskartering (Tyréns, 2010-09-01) som stöd för detta. I utredningen pekas dock den östra delen av planområdet ut som ett större instängt område som kan

påverkas vid ett 100-årsregn. Påverkansområdet berör den befintliga bebyggelsen inom planområdet och inte den nya bebyggelsen som planen medger. Vid en bedömning av översvämningsrisk ska emellertid hänsyn tas till hela planområdet eftersom utformandet av planförslaget kan minska/öka översvämningsrisken även för befintlig bebyggelse inom ett planområde. Utredningen rekommenderar att för områden med

översvämningsrisk kan detaljerade utredningar tas fram som vid behov föreslår kapacitetshöjande åtgärder, utjämnande åtgärder eller åtgärder som innebär att vattenvägar för markavrinning säkerställs. I en till planförslaget hörande

dagvattenutredning, Dagvatten-PM (Tengbom 2016-06-21), föreslås flera sådana förslag på hur planområdet kan utformas för att minska risken för att skador uppstår på bebyggelsen vid skyfall.

Med hänsyn till ovanstående anser Länsstyrelsen att kommunen behöver tydliggöra bedömningen av översvämningsrisken för hela planområdet samt säkerställa eventuella nödvändiga riskreducerande åtgärder med planbestämmelser.

(7)

Geoteknik

Länsstyrelsen har tagit del av yttrande från Statens geotekniska institut (SGI) (daterat 2016-05-15) gällande geotekniska säkerhetsfrågor. Länsstyrelsen instämmer med SGI gällande att de geotekniska förutsättningarna ska klarläggas under detaljplaneprocessen.

Kommunen behöver till nästa skede utreda och bedöma markens lämplighet med avseende på skred, ras och erosion. Krävs åtgärder eller restriktioner med hänsyn till de geotekniska förutsättningarna ska dessa säkerställas med planbestämmelser.

Rådgivande synpunkter

Samrådet ska syfta till att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan. Utöver synpunkter på de statliga ingripandegrunderna ska länsstyrelsen särskilt ge råd om tillämpningen kring 2 kap. PBL. Kommunen bör med hänsyn till synpunkterna fundera över om och hur planens utformning eventuellt kan ändras.

Råd om tillämpningen av 2 kap. PBL - Allmänna och enskilda intressen Kulturhistoriska värden

Rudboda kyrka är en vandringskyrka med kulturhistoriska värden. Länsstyrelsen anser att en flytt av kyrkan är motiverbart ur kulturhistorik synvinkel och bör eftersträvas framför en rivning.

Övriga synpunkter/frågor av betydelse för planens genomförbarhet Planbestämmelser

Staden bör se över planbestämmelse a1 angående ändrad lovplikt. Bestämmelsen anger att startbesked för bostäder inte får ges förrän bullerdämpande åtgärder vidtagits på vissa balkonger (enligt planbeskrivningens sidor 48–49). Bostäderna, och

balkongerna, kan dock inte byggas förrän startbesked ges. Detta är sålunda en

omöjlighet. Länsstyrelsen instämmer emellertid med staden i att bostädernas utformning behöver regleras med planbestämmelser så att gällande riktvärden enligt förordning om trafikbuller för bostäder (2015:216) uppfylls.

Behovsbedömning

Kommunen bedömer att förslaget inte innebär betydande påverkan på miljön.

Länsstyrelsen bedömer dock att betydande miljöpåverkan, orsakat av planens genomförande, inte går att utesluta, med hänvisning till de synpunkter Länsstyrelsen framfört under avsnittet Mellankommunal samordning – Grönstruktur rörande påverkan på funktioner i den regionala grönstrukturen, främst genom exploateringen norr om Lojovägen. Detta behöver utredas vidare.

Samråd ska hållas med Länsstyrelsen om miljökonsekvensbeskrivningens avgränsning och omfattning enligt 6 kap. 11–18 §§ miljöbalken.

Miljö- och stadsbyggnadskontorets kommentar Grönstruktur

Efter samrådet har planförslaget omarbetats på så sätt att kvarter A, B och C har tagits bort ur planområdet. Planförslaget möjliggör nu endast byggnation inom fastigheten Lojo 1. Det omarbetade planförslaget innebär mycket mindre påverkan på

grönstrukturen i området eftersom hela det orörda skogsområdet norr om Lojovägen lämnas obebyggt. Detta område är viktigast för att bevara en god spridningsfunktion

(8)

och planförslaget bedöms därför innebära en mindre påverkan på spridningskorridoren.

Till granskningshandlingarna har en miljökonsekvensbeskrivning enligt kraven i 6 kap.

12 § miljöbalken, upprättats. I miljökonsekvensbeskrivningen utreds bland annat frågan om planförslagets påverkan på det svaga gröna sambandet mellan de gröna kilarna på Lidingö. I miljökonsekvensbeskrivningen redovisas en GIS-baserad modell som har använts för att analysera och utreda vilka konsekvenser planförslaget kan medföra. I GIS-modellen har beräkningar gjorts för att utreda planområdets funktion som spridningskorridor och dess betydelse för grönstrukturen på regional och lokal skala.

Modellen beskriver värdet av olika delar i grönstrukturen genom deras individuella bidrag till den totala tillgängligheten av livsmiljöer. Modellen beskriver grönstrukturen som ett nätverk av grönområden och beräknar det individuella värdet av ett område utifrån grönområdenas storlek och dess position i nätverket i förhållande till en antagen spridningskapacitet. Grönstrukturanalysen visar att planområdet har liten betydelse för de regionala spridningssambanden inom Stockholms län och därmed inte av någon vikt för spridning av arter regionalt. Planområdet är mer betydelsefullt som

spridningskorridor i grönstrukturen på lokal nivå inom Lidingö.

Det gröna sambandet är idag på sin smalaste punkt cirka 50 meter brett. Justeringen av planförslaget inom kvarter A innebär att det gröna sambandets kan bibehållas och även områdets funktion som spridningskorridor kan bibehållas. Justeringen av planförslaget innebär att Lidingöloppets dragning inte påverkas. I miljökonsekvensbeskrivningen konstateras att även om planförslaget innebär ett intrång på oexploaterad mark söder om Lojovägen så bedöms det inte ge konsekvenser för lokal spridning för djur och växter. Bebyggelsen medför inga negativa konsekvenser på regional skala då området norr om Lojovägen lämnas obebyggt. I miljökonsekvensbeskrivningen framgår att planförslaget sammantaget inte bedöms medföra någon risk för att betydande miljöpåverkan uppstår.

Planbeskrivningen har uppdaterats med information om hur planförslaget påverkar grönstrukturen regionalt och lokalt.

Efter plansamrådet har staden sett över möjligheten till kompensationsåtgärder. Att bredda det smala sambandet genom nyplantering av träd norr om området har bedömts som omöjligt på grund av båtklubbens upplagsyta. Kompensationsåtgärder planeras i stället inom planområdet på kvartersmark så som växtbäddar och de gröna gårdarna med gräs, buskar och träd.

Med hänvisning till ovanstående och det faktum att planen endast medför en viss lokal påverkan på grönstrukturen, anser staden att Länsstyrelsens synpunkter om

grönstruktur och mellankommunal samordning har hanterats på sådant sätt att det inte föranleder överprövning enligt 11 kap 10 § PBL.

Förorenad mark

Efter samrådet har en ny miljöteknisk markundersökning gjorts i planområdet, i området mellan exploateringsområdet och det befintliga bostadsområdet Lojo (Sweco, 2017-05-31). Marken utgörs i planförslaget av naturmark alternativt prickmarkerad kvartersmark och planeras inte exploateras. Men eftersom området används som rekreationsområde och ligger i nära anslutning till förskolan i Lojo så bedömdes även

(9)

detta område behöva undersökas för att noggrannare avgränsa föroreningarnas

spridning. Resultatet av undersökningen visade på generellt förhöjda halter av bly inom området och delar av området kommer att saneras. Detta hanteras som ett ärende av stadens miljö- och stadsbyggnadskontor.

Planbeskrivningen har uppdaterats med information från den miljötekniska markundersökningen.

Översvämningsrisk

Till granskningen har dagvattenutredningen kompletterats och uppdaterats med följande:

- Flödena har räknats om med nya riktlinjer, branschriktlinje P110 och 20- årsregn.

- Flöden och påverkan redovisas vid extrema regn, 100-årsregn.

- Redovisning av föroreningshalter och förtydligande kring miljökvalitetsnormer.

- Resonemang kring det instängda området som identifierats i en tidigare utredning.

I dagvattenutredningen har Länsstyrelsens synpunkt om översvämning av befintlig bebyggelse utretts. Det konstateras att eftersom den befintliga bebyggelsen inom planområdet befinner sig uppströms planerad bebyggelse kommer inte

översvämningsrisken öka för befintlig bebyggelse till följd av detaljplanens genomförande. Det dagvatten som bildas inom befintlig bebyggelse avrinner via markförlagda ledningar. Det instängda området som pekas ut i Tyréns rapport ligger strax söder om den befintliga bebyggelsen inom planområdet. Det befintliga

bostadsområdet ligger på en höjd mer än 10 meter över det instängda området och vatten som skulle kunna ansamlas i den utpekade lågpunkten påverkar varken det befintliga bostadsområdet eller exploateringsområdet. Den planerade exploateringen påverkar inte heller mängden vatten till det instängda området, eftersom avrinning från exploateringsområdet kommer att ske i en annan riktning. Planbeskrivningen har kompletterats med information från den uppdaterade dagvattenutredningen.

Ett PM om skyfallshantering har tagits fram av ÅF som projekterat Lojovägen. I PM beskrivs hur skyfall ska hanteras inom området för att inte vatten ska skada ny eller befintlig bebyggelse. Vid skyfall kommer vatten från exploateringsområdet att

markledes avrinna till Lojovägen. Lojovägen projekteras så att vatten kan avledas till naturområdet norr om vägen, dels via trummor och dels genom att vägen lutas mot naturområdet. Planbeskrivningen har kompletterats med en mer utförlig beskrivning av hantering av extremregn.

Med hänvisning till ovanstående anser staden att Länsstyrelsens synpunkter om översvämningsrisk har hanterats på sådant sätt att det inte föranleder överprövning enligt 11 kap 10 § PBL.

Geoteknik

Kompletterande geotekniskt PM har gjorts med bedömning gällande risken för ras, skred och erosion. För Lojo 1 konstateras i Tekniskt PM, geoteknisk undersökning (Geosigma, 2017-10-29) att området lämpar sig mycket väl för exploatering. Risk för skred/ras och blocknedfall bedöms i dagsläget vara obefintlig. Hårdgjorda ytor som

(10)

gator, gångvägar och parkeringar kan anläggas utan restriktioner med hänsyn tagen till bergnivå samt förekommande jordarter och tjälfarlighetsklass.

Planbeskrivningen har kompletterats med information från den geotekniska utredningen.

Med hänvisning till ovanstående anser staden att Länsstyrelsens synpunkter om geoteknik har hanterats på sådant sätt att det inte föranleder överprövning enligt 11 kap 10 § PBL.

Kulturhistoriska värden

Rudboda kyrka ingår inte längre i planområdet.

Planbestämmelser, buller

Eftersom planförslaget har arbetats om efter samrådet och nu bara omfattar hus där bullernivåerna inte överskrider riktvärdena har planbestämmelsen om bullerskydd tagits bort från plankartan.

Behovsbedömning

Till detaljplanen har en miljökonsekvensbeskrivning upprättats. De miljöaspekter som analyserats i miljökonsekvensbeskrivningen utgår från länsstyrelsens samrådsyttrande.

Påverkan på regional grönstruktur är den aspekt som bedömts kunna medföra betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen ansåg även att översvämningsrisk för hela planområdet, geotekniska förhållanden med hänsyn till ras, skred och erosion,

förorenad mark skulle utredas och bedömas. I miljökonsekvensbeskrivningen redovisas ytterligare aspekter för att ge en samlad bild av detaljplanens miljöpåverkan gällande buller och vattenmiljö. Miljöaspekter som behandlas i miljökonsekvensbeskrivningen är därmed:

- Grönstruktur

- Vattenmiljö (dagvatten) - Risk för översvämning - Geoteknik

- Markföroreningar - Buller

- Byggskede

Då detta är de miljöaspekter som Länsstyrelsen nämner i sitt yttrande anser staden att samråd om miljökonsekvensbeskrivningens avgränsning och omfattning har skett enligt 6 kap. 11–18 §§ miljöbalken.

Lantmäteriet

Det är ganska otydligt i planens grundkarta vilka fastigheterna är. Lojo står till exempel väldigt litet och det framgår inte heller att det är Lojo 1 som avses.

Se över planområdesgränslinjen, i södra delen har den blivit heldragen.

(11)

Det framgår av planbeskrivningen att Rudboda kyrka kan komma att behöva rivas om ingen ny lokalisering kan hittas. Vem betalar en sådan rivning? Eller om den ska flyttas, vem betalar detta?

Det står också att nya hus ansluts till bredbandsnätet, vem gör det och vem bekostar det?

Namnen på fastigheterna förtydligas i grundkartan. Skalan på plangränsen justeras så att den inte är heldragen.

Eftersom planområdet har justerats efter samrådet så ingår inte Rudboda kyrka i planområdet.

Exploatören ansvarar för och bekostar anslutning till bredbandsnätet. Planbeskrivning har uppdaterats med informationen.

Storstockholms Brandförsvar

Enligt tillgängligt underlag bedömer SSBF det som troligt att räddningstjänstens utrustning kommer nyttjas vid alternativ utrymning från den planerade bebyggelsen.

Om så är fallet bör det i planprocessen säkerställas att framkomlighet och åtkomlighet för SSBF:s stegutrustning är möjlig. Detta kräver även att uppställningsplatser för höjdfordon eller bärbara stegar anordnas. SSBF:s möjligheter att hjälpa till vid stegutrymning beskrivs närmare i vägledningsdokument VI.2014-094.

Träd och annan vegetation får inte hindra räddningstjänstens framkomlighet eller åtkomlighet vid insats. Om räddningstjänstens stegutrustning är en förutsättning för alternativ utrymning från dessa byggnader bör trädens placering studeras närmare så att de inte påverkar åtkomligheten negativt. Tänk på att lösningen ska vara hållbar över tid då exempelvis träd och annan vegetation växer i storlek.

Enligt underlaget som SSBF tagit del av ser det ut som att de övre våningarna är indragna/inskjutna från fasad. Om räddningstjänstens stegutrustning är en förutsättning för alternativ utrymning från dessa våningsplan bör det säkerställas att våra höjdfordon kan nå dessa. Inskjutna våningsplan kan ibland omöjliggöra åtkomlighet, beroende på vinkel.

Vid planering av ny bebyggelse behöver hänsyn tas till tillgång av brandvatten. För ett konventionellt brandpostsystem rekommenderar SSBF ett avstånd om 75 meter från brandpost till uppställningsplats för räddningsfordon, det vill säga 150 meter mellan två brandposter. Mer information om SSBF:s syn gällande brandvatten finns i

vägledningsdokument VL 2014-12s.

Lägenheterna på indragen våning nås från icke indragen sida. Endast utstickande delar mot gata nås från gata. Övriga lägenheter nås antingen via bil eller bärbar stege från respektive långsida, och berörs därför inte av indraget. Lägenheterna närmast gatan nås från gatan med stegbil till lägenheternas fönster. Lägenheterna kan även nås med stegbil från sidan från parkeringsplatserna mellan husen. Från de högre liggande

(12)

I samband med projektering av Lojovägen har tillgången till brandvatten studerats.

Lojovägen kommer att förtätas med två brandposter, vilket innebär att det kommer vara lite mindre än 100 meter mellan brandposterna.

Detaljlösningar gällande brandsäkerhet kommer att lösas i projekteringsskedet och redovisas i bygglovsskedet.

Planbeskrivningen har kompletterats med information om brandsäkerheten.

Lidingö Hembygdsförening

Lidingö hembygdsförening, arbetsgruppen för Natur och Kultur (NOK) anför följande.

Planen kommer att möjliggöra en omfattande nybebyggelse för bostäder. Det är enligt NOK värdefullt att man här funnit en plats där detta är möjligt utan alltför stora ingrepp i värdefull natur eller negativ inverkan på befintlig bebyggelse. NOK finner ingen anledning till erinran mot utformningen av de nya husen, deras placering och planerade gårdsrum.

NOK värdesätter att den befintliga bebyggelsen i Lojoområdet förses med planskydd för dess kulturhistoriska värden; området är hitintills väl bevarat. Beträffande

vandringskyrkan är det av kulturhistoriska skäl angeläget att det kvarvarande fåtal som finns kvar av dem kan bevaras. Läget är här inte huvudsaken. Ansträngningar att finna en intressent för byggnaden bör därför vidtas - också utanför Lidingös gränser.

Lidingö Hembygdsförening tillstyrker sålunda detaljplanen för Lojobacken mm.

Eftersom planområdet har justerats efter samrådet så ingår inte Rudboda kyrka i planområdet. Varsamhetsbestämmelserna på det befintliga Lojo har tagits bort.

Varsamhetskravet enligt 8 kap 17 § PBL gäller dock alltid.

Tillgänglighetsrådet

Av detaljplanen framgår att tillgängligheten för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga varierar inom planområdet. I de nu aktuella obebyggda delarna av planområdet är tillgängligheten begränsad till följd av topografi och

naturförutsättningar.

Husens utformning måste anpassas till terrängen för att tillgodose de krav på

tillgänglighet som Boverkets regler föreskriver. Då husen byggs i suterräng kommer enligt detaljplanen vissa av gårdarna inte kunna nås tillgängligt från gatan utan endast via trappor. Tillgängligheten till gårdarna ska istället säkerställas med hiss via husens trapphus. Hur detta ska lösas praktiskt med beaktande av säkerhetsaspekter för de boende då hissarna i trapphusen blir allmänt tillgängliga framgår inte av detaljplanen.

Detta måste klargöras.

Husens och lägenheternas utformning kommer enligt detaljplanen tillgodose

tillgänglighetskraven. Hiss installeras dock endast i hus med tre eller fler våningsplan.

Detta innebär en begränsning för personer med funktionshinder som inte kan utnyttja övre plan i tvåvåningshus och inte heller garage i sådana hus då hiss saknas.

(13)

Behov av handikapparkering inom 25 meter från entréerna ska enligt planen tillgodoses.

Planområdets närmaste busshållplats är Lojovägen och Rudboda torg. Båda

hållplatserna ligger vid Norra Kungsvägen. I slutet av Lojovägen finns hållplats för närtrafikens busslinje 923. Kollektivtrafiken får anses relativt väl tillgodosedd även om en ökad turtäthet för busslinje 923 kan bli nödvändig för att möta transportbehovet från funktionshindrade då avståndet till Norra Kungsvägen är långt.

Lojovägen kommer enligt planen förses med gång- och cykelbanor. För att undvika olycksrisker måste gång- och cykelbanorna vara tydligt åtskilda.

Enligt detaljplanen kommer tillgängligheten kontrolleras slutgiltigt bygglovsskedet.

Tillgänglighetsrådet önskar ta del av denna kontroll.

Efter samrådet har planförslaget omarbetats på så sätt att kvarter A, B och C har tagits bort ur planområdet. Planförslaget möjliggör nu endast byggnation inom fastigheten Lojo 1. Synpunkten om tillgänglighet till gårdarna rörde kvarter A som inte längre är en del i planområdet.

Alla hus i detaljplaneförslaget är högre än tre våningar, hiss kommer att installeras i alla hus.

Eftersom kvarter A inte kommer att byggas på norra sidan om Lojovägen kommer Lojovägen inte behöva byggas om lika mycket. Ingen trottoar behövs på norra sidan och ingen gång- och cykelväg kommer att ordnas.

Att tillgängligheten kontrolleras i bygglovsskedet innebär att bygglov inte ges om inte föreslagen bebyggelse uppfyller de regler som finns om tillgänglighet i till exempel plan- och bygglagen och Boverkets byggregler.

Yttrandet medför ingen justering av planhandlingarna.

Käppalaförbundet

I samrådsunderlaget framgår att man bland annat planerar för anläggning av

parkeringsgarage under mark. Planbeskrivningen innehåller dock ingen beskrivning av hur länshållningsvatten som kan uppkomma i samband med schaktning och sprängning ska omhändertas. I PM Dagvatten nämns att länshållningsvatten i samband med sprängningsarbeten bör ledas till spillvattennätet. Käppalaförbundet vill lyfta att vi har riktlinjer för hur länshållningsvatten ska hanteras och inget länshållningsvatten får avledas till Käppalaverket utan Käppalaförbundets skriftliga medgivande. Riktlinjerna finns på förbundets hemsida, www .kappala.se. Käppalaförbundet noterar att förorenad mark förekommer inom området vilket kan medföra att avledning anses olämplig.

Förbundet har i övrigt inga synpunkter.

Inför byggnation ska exploatören redovisa hur länshållningsvatten ska omhändertas.

Det är upp till exploatören att följa de riktlinjer som gäller för länshållningsvatten.

(14)

Synpunkterna har vidarebefordrats till exploatören. Yttrandet medför ingen justering av planhandlingarna.

Ellevio AB

Ellevio har en 11 kV kabel längs med Lojovägen som kan behöva flyttas. Från nätstationen intill Lagern 1 utgår ett större stråk 0,4 kV kablar som korsar och följer Norra Kungsvägen österut. Ledningar för distribution av el förutsätts kunna förläggas i gata, väg, gångbana och naturmark med stöd av planen. Åtgärder i Ellevio AB:s befintliga anläggningar utförs efter beställning till Ellevio AB samt bekostas av byggherren. Ellevio vill bli kontaktade för ledningssamordning.

Synpunkterna vidarebefordras till exploatören. Yttrandet medför ingen justering av planhandlingarna.

Skanova

Skanova har markförlagda teleanläggningar inom detaljplaneområdet. Skanova önskar att så långt som möjligt behålla befintliga teleanläggningar i nuvarande läge för att undvika olägenheter och kostnader som uppkommer i samband med flyttning. Denna ståndpunkt skall noteras i planhandlingarna. Tvingas Skanova vidta

undanflyttningsåtgärder eller skydda telekablar för att möjliggöra exploatering förutsätter Skanova att den part som initierar åtgärden även bekostar den.

Synpunkterna vidarebefordras till exploatören. Eventuell flytt av ledningar i samband med detaljplanens genomförande bekostas av exploatören. Planbeskrivningen har uppdaterats med information om Skanovas ledningar.

Trafikförvaltningen Stockholms läns landsting

Inom planområdet, längs med Norra Kungsvägen, ligger busshållplats Lojovägen.

Hållplatsen trafikeras av bussar mot Lidingö centrum, Elfvik, Björnbo, Ropsten och Larsberg med ungefär kvartstrafik. Inom planområdet, vid bostadsområdet Lojo, finns även en hållplats som trafikeras av närtrafiken. Hållplatsen trafikeras av busslinje 923 med målpunkter som Lidingö centrum, Servicehuset Tor, Torsvikstorg och

Högsätrahuset.

Området ligger i RUFS 2010 inom övrig regional stadsbygd. Här redovisas områden inom tätorter med lägre tillgänglighet till kollektivtrafiken. Till övrig regional stadsbygd hör perifera stationslägen samt fritidshusområden som bedöms bli omvandlade till områden med åretruntbostäder under planperioden. I dessa områden kan viss fortsatt bebyggelseutveckling förväntas. Den prioriteras dock inte från regional utgångspunkt.

Förhållningssättet ska vara att ny bebyggelse bör lokaliseras inom eller i direkt anslutning till befintliga tätorter. Bebyggelsen bör få en täthet och omfattning som ger förutsättningar för kollektivtrafikförsörjning.

(15)

Trafikförvaltningen ser positivt på bebyggelse i kollektivtrafiknära läge. Vid utformning av ny bebyggelse är det viktigt att gång- och cykelvägar till och från kollektivtrafiken utformas säkra, trygga, gena, attraktiva och tillgängliga.

Som beskrivs i planbeskrivningen vänder närtrafiklinjen vid Lojovägen. Eftersom linjen trafikeras av normalbuss är det positivt att utökad vändmöjlighet möjliggörs när

området omgestaltas.

Det är också viktigt att eventuella störningar från busstrafik beaktas. Vad gäller bussar är det oftast maximalnivåerna som genererar klagomål. Trafikförvaltningens erfarenhet är även att framförallt lågfrekvent buller vid tomgångskörning och start upplevs som störande. Dessa problem kan till exempel uppkomma vid korsningar och

busshållplatser. För de bostäder som vetter mot gator som trafikeras av buss ska utformning av byggnader ske så att Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus (FoHMFS 2014:13) för lågfrekvent buller innehålls i sovrum.

Alla nya byggnader i planområdet klarar gällande bullerriktvärde om 60 dBA vid fasad.

Gällande det lågfrekventa bullret från bussar så ligger busshållplatserna inte så pass nära bostäderna att riktvärden för lågfrekvent buller riskerar att överskridas inomhus.

Ingen tomgångskörning kommer att ske i närheten av bostäderna. Normal byggnation av de nya byggnaderna kommer vara tillräckligt för att uppnå riktvärden för lågfrekvent buller inomhus. Yttrandet medför ingen justering av planhandlingarna.

SGI

SGI:s yttrande avser geotekniska säkerhetsfrågor såsom ras, skred och erosion.

Grundläggningsfrågor och miljötekniska frågor, såsom hantering av radon, ingår således inte.

Marknivåerna varierar mellan +18 och +30 inom planområdet. Enligt planhandlingarna består marken inom planområdet av lera på friktionsjord på berg, fyllning på berg och berg i dagen. Marktekniska undersökningar har utförts inom planområdet. Utredning avseende risk för skred, ras, erosion eller blocknedfall har ej utförts.

Enligt plan- och bygglagens andra kapitel ska, vid planläggning, hänsyn tas till

människors hälsa och säkerhet samt risken för olyckor, översvämning och erosion. Med hänvisning till 2 kap 4-5§ PBL ska alltså geotekniska aspekter såsom säkerhetsfrågor avseende skred, ras och erosion klarläggas i planskedet.

Underlaget till planen uppfyller inte kraven på en geoteknisk utredning med avseende på skred, ras, erosion eller blocknedfall som underlag för en detaljplan. SGI ger följande rekommendationer avseende geotekniskt utredningsarbete för detaljplaneskedet:

- Som underlag för en detaljplan ska en geoteknisk utredning, baserad på (nya och/eller beﬁntliga) geotekniska fält- och laboratorieundersökningar och/eller en geoteknisk besiktning/kartering, utföras av en geoteknisk sakkunnig.

Omfattningen av utredningar och besiktningar/karteringar beror på de

geotekniska förutsättningarna och planändamålet. Geotekniska aspekter såsom säkerhetsfrågor avseende skred, ras inklusive blocknedfall och erosion ska bedömas, men även aspekter avseende sättningar, grundläggning, hantering av grundvatten och ytvatten etc. bör belysas.

(16)

- SGI rekommenderar att geoteknisk utredning, enligt ovanstående beskrivning, utförs i detaljplaneskedet för att klarlägga de geotekniska förutsättningarna för planändamålet. Geoteknisk utredning avseende stabilitetsförhållandena måste klarläggas med lägst detaljerad utredningsnivå enligt IEG Rapport 4:2010 alternativt IEG Rapport 6:2008 Rev l.

Sammanfattningsvis ser SGI från geoteknisk säkerhetssynvinkel att fortsatt

planläggning är möjlig förutsatt att de geotekniska förutsättningarna avseende stabilitet klarläggs under detaljplaneskedet. Krävs det åtgärder eller restriktioner bör dessa på ett plantekniskt godtagbart sätt säkerställas i detaljplanen.

Se kommentar till Länsstyrelsens yttrande under rubriken Geoteknik.

Bosö Båtklubb

Exploateringen av norra sidan av Lojovägen, kommer att öka dagvattenavrinningen mot Södergarnsviken med totalt 1100 m³ under ett år. Detta oroar Bosö Båtklubb, som redan besväras av vattenavrinningen från bäcken från område A. I planeringsunderlaget, Dagvatten l (Structor uppdrag 3611), står att dagvattnet från område A avvattnas via mark och diken till Södergarnsviken. Detta stämmer inte eftersom några diken inte finns nedanför skogen som gränsar till Bosö Båtklubbs arrendeområde. Vid höga ﬂöden ansamlas vatten i skogskanten och ställvis på uppläggningsområdet nära bäckens utflöde.

Staden kommer att använda mark utanför hustomterna för att ta hand om och fördröja det ökade dagvattnet, i form av försänkningar kallade lågpunkt 1 = en ”torr damm” och lågpunkt 2 nära husen, samt en nyskapad fördröjningsdamm vid den omlagda

Lidingöloppsstigen.

Dessa försänkningar omhändertar ökat dagvatten vid normalnederbörd, 537mm, men är inte dimensionerade för kraftiga regn. Vid en skur på mer än 14 mm, eller ett 10 års- regn i 10 min, kommer överskottet att ledas direkt uti bäcken mot Bosö Båtklubb.

De 10 senaste åren har en stigande trend noterats i nederbörden i Stockholmsområdet.

Är 2012 var ett rekordår med 879 mm regn, 2014 uppmättes 614 mm och 2015 kom 656 mm regn.

Vid samrådet, den 25 april 2012, diskuterade vi detta problem med ansvarig

landskapsarkitekt, som menade att en möjlig lösning att ta hand om vattnet som rinner ut mot Bosö Båtklubbs mark är att anlägga ett flackt svackdike, med makadam, för att minska faran med djupa vattenansamlingar.

Eftersom kommunen redan planerar att använda allmän mark utanför område A för att reglera dagvattnet menar Bosö Båtklubb att detta ansvar även omfattar anläggande av ett tillräckligt stort svackdike utefter skogskanten och ner mot Södergamsviken.

Efter samrådet har beräkningarna i dagvattenutredningen gjorts om och räknar på 20- årsregn. Dagvattenlösningar dimensioneras så att avrinningen efter planens

(17)

genomförande ska vara som den är idag. Fördröjning och utjämning ska kunna magasinera ett 20-årsregn.

Eftersom planområdet har minskats i omfattning och kvarter A tagits bort kommer planförslaget inte påverka båtklubben i lika stor utsträckning. Båtklubben ligger i en dalgång som omges av högre liggande områden både i norr och i söder. Efter samrådet har en dagvattenutredning gjorts som studerar avrinningsområdet till dalgången och hur stor påverkan planområdet har på vattenmängden som avrinner till dalgången.

Utredningen visar på att problematiken med mycket vatten i dalgången norr om vägen består av flera andra större bidragande orsaker än avrinningen från planområdet.

Höga grundvattennivåer samt ytlig avrinning från ett stort avrinningsområde är troligtvis de mest bidragande orsakerna till tidvis höga vattenstånd i dalgången. Den ökning av vatten som skapas av den nya utformningen av Lojovägen och byggnationen söder om vägen har här en liten betydelse i sammanhanget. En alternativ hantering av avledning av vatten till ett annat område än dalgången skulle skapa större problem, exempelvis vid lågpunkten i korsningen Bosövägen/Norra Kungsvägen. Det skulle ge en betydligt större belastning på ett redan utsatt område. Föreslagen lösning bedöms därför vara den mest fördelaktiga lösningen. Planbeskrivningen har uppdaterats med utförligare beskrivning av vattenavrinning till dalgången.

Lidingö stad

Utbildningsnämnden

Detaljplaneförslaget kommer att påverka Lärande- och kulturförvaltningens verksamheter genom att fler barn och ungdomar kommer att flytta in i området.

Även om det är många lägenheter som byggs inom området så bedömer Lärande- och kulturförvaltningen att antalet befintliga förskoleplatser som finns inom området är tillräckligt utifrån befolkningsprognos samt den fördelning som finns på storleken av de planerade lägenheterna. Av de 266 lägenheterna så är 183 av dessa 1-2 rum och kök.

Inom planområdet finns en fristående förskola med tillstånd för 33 platser och i absolut närhet finns Rudboda förskola med en maxkapacitet på 155 platser. Inom en radie på 1 km så finns ytterligare 3 fristående förskolor med en sammanlagd kapacitet av 160 förskoleplatser. Rudboda förskola är även en av de kommunala förskolorna som är svårast att fullbelägga på grund av förskolans placering på norra Lidingö.

Det är alltså inte aktuellt att utöka antalet kommunala förskoleplatser i Rudbodaområdet på grund av detaljplanen utan visar det sig att det uppstår brist på förskoleplatser på norra Lidingö så ser förvaltningen ett större behov i att antalet förskoleplatser utökas i mer centrala eller strategiska lägen.

I befolkningsprognosen för delområde Rudboda ökar åldersgruppen 1–5 år med 42 barn fram till 2020 men i Källängsområdet totalt som Rudboda ingår i så är ökningen endast 8 barn fram till 2020. Befolkningsprognosen för 2020 har tagit hänsyn till den planerade ökningen av bostäder för den tänkta detaljplanen.

(18)

När det gäller antalet grundskoleplatser i området så ligger Rudboda skola alldeles intill planområdet. Rudboda skola är en nybyggd F-6-skola med plats för 425 elever. I dag finns det ledig elevkapacitet i de flesta årskurs. Det finns även en framtida möjlighet att bygga ut skolan med ytterligare 100 elevplatser inom befintlig byggrätt ifall det

framöver visar sig att ytterligare grundskoleplatser behöver tillskapas.

Befolkningsprognosen för delområde Rudboda visar på en ökning med 5 barn i åldern 6-12 år fram till 2020 men för hela källängsområdet så visar prognosen en minskning med 144 barn för åldersgruppen fram till 2020.

Av dessa anledningar så anser nämnden att lärande-och kulturförvaltningens

verksamheter har en kapacitet för att fler barn och ungdomar flyttar in i området och har därmed inga synpunkter på detaljplaneförslaget.

Miljö- och stadsbyggnadskontorets kommentar Yttrandet medför ingen justering av planhandlingarna.

Miljö- och hälsoskyddsenheten Grön infrastruktur

Miljöenheten anser att detaljplanens förslag till exploatering nordväst om Lojovägen kommer att medföra ett orimligt stort ingrepp i Lidingös gröna infrastruktur. För att bibehålla en rik biologisk mångfald i framtiden är det nödvändigt att det finns en väl fungerande grön infrastruktur som möjliggör spridning av växter och djur mellan större sammanhängande naturområden. Detaljplaneförslaget leder till en oönskad

fragmentering av Lidingös natur i och med att det påtagligt försvagar det viktigaste gröna sambandet mellan Lidingös lite större sammanhängande naturområden.

Förslaget strider på ﬂera sätt mot Lidingös grönplan. Den går också stick i stäv mot ﬂera skrivningar i Lidingös översiktsplan. Förslaget strider dessutom mot den regionala utvecklingsplanen för Stockholm (RUFS).

En av översiktsplanens strategier är att grönstrukturen ska bevaras och utvecklas. I översiktsplanens riktlinjer står det att spridningsvägar för växter och djur ska ges stor vikt vid planering. I översiktsplanens framtidsbild beskrivs att det ska ﬁnnas ett väl fungerande grönt nät som förbinder de stora grönområdena (Grönsta, Elfvik och Långängen) och mindre områden, vilket gör att Lidingö fortsatt är en grön ö där växter och djur har goda möjligheter att sprida sig. Trots detta föreslås det i detta

detaljplaneförslag att den viktigaste förbindelsen mellan de större grönområdena markant försvagas.

I utställningsförslaget till översiktsplan så ingick inte området väster om Lojovägen i utvecklingsområdet för Rudboda, vilket innebär att det förslaget inte genomgått samma granskning som merparten av översiktsplanens utvecklingsområden.

Området norr och väster om Lojovägen är ett kärnområde för barrskog som är mycket betydelsefullt för de gröna sambanden på Lidingö. Ett kärnområde måste vara av en viss storlek och vara variationsrik för att inte förlora sitt långsiktiga värde som livsmiljö för ovanliga arter och därmed förlora sitt höga naturvärde och sitt värde som ”stepping stone” mellan större sammanhängande naturområden. Området kommer om

(19)

detaljplaneförslaget genomförs förlora variation och bli än mer avskuret i sin smalaste del.

Området är i Grönplanens strategiska karta utpekat som värdeområde och svagt grönt samband. Värdeområden ska bevaras och vårdas för att bibehålla och utveckla sina ekologiska och rekreativa värden och i svaga gröna samband ska sambanden stärkas genom att åtgärder genomförs för att förstärka och nyskapa grönområden i dessa stråk.

Enligt planförslaget ska området istället inskränkas och på det smalaste stället kommer det bara ﬁnnas en liten brant norrsluttning kvar. Planens genomförande innebär ett intrång i ett ekologiskt särskilt känsligt område, utpekat i Grönplan för Lidingö 2014.

Enligt miljöbalken 3 kap 3§ ska mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön.

Planens genomförande innebär en påtaglig försvagning av det gröna sambandet mellan Lidingös kilområden inom Järvakilen. Detta samband pekas ut i RUFS 2010 (och även i samrådsförslaget till RUFS 2050) som ett grönt svagt samband som behöver förstärkas.

Lidingö ingår i Järvakilen och består på Lidingö av delarna Sticklinges kilområde och Långängen-Elfviks kilområde. Mellan dessa två områden finns mycket bebyggelse som innebär ett utpekat svagt samband i den regionala grönstrukturen. Mellan kilområdena finns svaga samband identifierade. Eftersom området norr om Lojovägen idag är en nödvändig länk i den viktigaste förbindelsen mellan Lidingös gröna kilområden så innebär planens genomförande en avsevärd försvagning av det svaga samband som enligt RUFS 2010 (och RUFS 2050) borde förstärkas.

Dagvatten

Miljöenheten anser att plankartan bör reglera höjder för att säkerställa att diken anläggs enligt planbeskrivningen.

Markens genomsläpplighet bör regleras i planbestämmelserna. Görs detta skapas naturligt en ökad lokal infiltration. Plattläggning, permeabel asfalt, armerat gräs är exempel på bra inﬁltrationslösningar.

Planen ligger inom va-huvudmannens verksamhetsområde varpå en skyldighet för VA- huvudmannen att ta emot dagvatten infaller samt ansvar för att avledningen av bland annat dagvatten behöver lösas i större perspektiv.

Parkeringsytan och marken runt denna på kvarter B kan vara en lämplig mark att behålla i stadens ägo för att staden, som VA-huvudman, ska ha ytor och rådighet över mark att anordna dagvattenlösningar på. Det vore önskvärt att vatten från det planerade diket vid Kvarter D leds till ett inﬁltrationsmagasin eller liknande i VA-huvudmannens ägo. Då behöver VA-huvudmannen ha möjlighet att göra detta. Det bör ﬁnnas

möjligheter att lösa detta i samband med anläggningen av gång- och cykelväg längs med Lojovägen.

Enligt svenskt vattens branschriktlinje P110 har VA-huvudmannen ett ansvar för återkomsttid vid trycklinje i marknivå motsvarande ett 20-årsregn i tät

bostadsbebyggelse. I utredningen har konsulten räknat på 10-årsregn men det ﬁnns anledning att anse området som tät bostadsbebyggelse, och därmed räkna på 20 år. Över trycklinje i marknivå avgörs konsekvenserna av vattnet som rinner på markytan på hur

(20)

Miljökvalitetsnormer för vatten

Den utökade hårdgjorda ytan i området kan innebära en ökad mängd näringsämnen i Askrikefjärden i jämförelse med nuläget, om inte inﬁltration sker längs vägen.

Hårdgjord kvartersmark kan i jämförelse med skogsmark inte ta upp lika mycket näringsämnen. På en granskad översikt över dagvattendammar och avrinningsområden verkar inﬁltration inte ske. Stämmer detta behöver en beräkning göras på mängden (inte halten) näringsämnen som kommer hamna i recipienten. En bedömning av resultatet ska göras av staden i ett helhetsperspektiv med recipientens totala belastning som

utgångspunkt (Se Weser-domen).

Ett stort område längs med Lojovägen kommer att hårdgjöras av staden i samband med att gång- och cykelväg anläggs. Det bör framgå hur detta vatten hanteras och om det kommer renas från näringsämnen innan utsläpp till Askriketjärden. Om detta är väghållarens eller va-huvudmannens ansvar är oklart men det bör inte belasta

fastighetsägaren/exploatören. En möjlighet är att anlägga inﬁltrationslösningar i eller runt denna gång- och cykelväg. Luftiga skelettjordar och/eller regnbäddar skulle kunna vara ett alternativ för va-huvudmannen.

Parkeringsytor kan ses som förorenande verksamheter och i de fall den marken tillhör fastighetsägaren kommer krav kunna ställas (utifrån miljöbalken i samband med plangenomförandet) på denne att vidta renande åtgärder. ”Passiva” lösningar utan tekniska installationer så som oljeavskiljare förordas. Det är därför viktigt att markens genomsläpplighet för parkeringsytorna regleras i plankartan och/eller att det bereds plats för svackdiken eller liknande i omedelbar anslutning till dessa (på fastighetens mark).

När ett verksamhetsområde är upprättat kommer miljö- och hälsoskyddsenheten att ställa krav på rening mot va-huvudmannen om detta skulle behövas.

Risk för översvämningar/klimatanpassning

Planunderlaget borde redovisa hur vatten kommer rinna vid kraftiga regn och vilka konsekvenserna kan bli av större regn. Under planens livstid är det mycket sannolikt att till exempel ett 30-årsregn infaller. Troligen även ett 100-årsregn.

En skyfallskartering skulle visa om regnmängdema innebär en risk och om till exempel vatten från Kvarter D kommer att skapa problem för Kvarter B. kvarter B är förutom en lågpunkt dit vatten rinner, om inte åtgärder vidtas uppströms, också föremål för risk för skred, se bakgrundsmaterialet.

Där va-huvudmannens ansvar tar slut, vid ett 20-årsregn enligt vår bedömning (utifrån Svenskt vatten:s P110) är det viktigt att vatten leds dit det gör minst skada. En

skyfallskartering kan ge viktig vägledning.

För att anpassa kvarter D, som i underlaget är mest utsatt för stora dagvattenmängder, kan en tänkbar lösning på privat mark vara att anlägga en parkmiljö i en nedsänkning med motsvarande volymkapacitet som det föreslagna underjordiska

fördröjningsmagasinet. Detta kan vara en godkänd lösning i en planbestämmelse.

(21)

Buller

I bostäder där riktvärden för buller överskrids och hälften av bostadsutrymmena ska vara mot tyst sida, är det miljö- och hälsoskyddsenhetens uppfattning att sovrum ska förläggas mot den tysta sidan.

Miljö- och stadsbyggnadskontorets kommentar Grön infrastruktur

Efter samrådet har planförslaget omarbetats på så sätt att kvarter A, B och C har tagits bort ur planområdet. Planförslaget möjliggör nu endast byggnation inom fastigheten Lojo 1. Det omarbetade planförslaget innebär mycket mindre påverkan på

grönstrukturen i området eftersom hela det orörda skogsområdet norr om Lojovägen lämnas obebyggt. Detta område är viktigast för att bevara en god spridningsfunktion och planförslaget bedöms därför innebära en mindre påverkan på

spridningskorridoren. Detaljplanen bedöms kunna genomföras utan intrång i det ekologiskt särskilt känsliga området. Planförslaget bedöms nu vara i linje med grönplanen, översiktsplanen och RUFS 2050. Se även kommentar till Länsstyrelsens yttrande under rubriken Grönstruktur.

Dagvatten

Det omarbetade planförslaget innebär att mycket av grönstrukturen i området kommer att finnas kvar och att mindre mark kommer att hårdgöras. I Policy för

dagvattenhanteringen i Lidingö stad anges att så mycket som möjligt av dagvattnet ska tas omhand lokalt och återföras till mark och därmed skapa mindre tryck på

ledningsnätet. I planförslaget ordnas dagvattenhanteringen genom lokalt omhändertagande på den egna fastigheten. Dagvattenlösningar ordnas på

kvartersmark. Kommunen skriver avtal med exploatören gällande genomförande av dagvattenlösningar i enlighet med den dagvattenutredning som gjorts.

Att reglera höjder inom kvartersmark är inte önskvärt då man i bygglovsskedet får avvika 50 cm från detaljplanens höjder. Då de planerade dikena och infiltrationsytorna är grundare än 50 cm blir bestämmelser om höjd verkningslösa. Att kvartersmarken iordningsställs enligt dagvattenutredning och gestaltningsprogram säkerställs i exploateringsavtalet.

Marken i området har dålig genomsläpplighet och infiltrationsförmåga, att reglera markens genomsläpplighet med planbestämmelser är därför inte så effektivt. Dock kommer tillskott av växtlighet på gårdarna att kunna minska avrinningen. Utformningen av gårdarna beskrivs i gestaltningsprogrammet. I exploateringsavtalet som tecknas med exploatören säkerställs att bebyggelsen gestaltas i enlighet med

gestaltningsprogrammet.

Planbeskrivningen har uppdaterats med dagvattenhantering för Lojovägen. Lojovägen har en viktig funktion vid extremregn och projekteringen av vägen har tagit hänsyn till detta. Vägdagvatten och vatten från exploateringsområdet leds till naturområdet norr om vägen där naturlig rening kan ske. Vägen har, liksom i dag, trummor för att avleda vatten från vägen till naturområdet.

Efter samrådet har dagvattenutredningen för kvarter D kompletterats med följande:

- Flödena har räknats om med nya riktlinjer, branschriktlinje P110 och 20-

(22)

- Flöden och påverkan redovisas vid extrema regn, 100-årsregn.

- Redovisning av föroreningshalter och förtydligande kring miljökvalitetsnormer.

- Resonemang kring det instängda området som identifierats i en tidigare utredning.

Miljökvalitetsnormer för vatten

I planbeskrivningen och dagvattenutredningen framgår att det dagvatten som främst behöver renas är vattnet från de hårdgjorda parkeringarna. Parkeringarna lutas mot grönytor där antingen ett svackdike alternativt ett krossdike finns för att fördröja och rena vattnet. Efter samrådet har dagvattenutredningen uppdaterats med flödes- och föroreningsberäkningar där dagens markanvändning ställs mot planerad exploatering för att jämföra flöden och föroreningsbelastning. Mängden (kg/år) respektive

koncentrationen (µg/l) föroreningar i dagvattnet har beräknats. Sammantaget bedöms området klara riktvärden som Lidingö stad använder för dagvatten (framtagna av Regionala dagvattennätverket i Stockholms län). Eftersom ett oexploaterat område bebyggs kommer årsmedelflödet att öka vilket gör att föroreningskoncentrationen och belastningen (kg/år) ökar något jämfört med nuläget. Tack vare de föreslagna

reningsåtgärderna kan ändå koncentrationerna minskas för de flesta ämnen. I

dagvattenutredningen konstateras att sammantaget bedöms det aktuella planförslaget med föreslagen rening inte bidra till någon signifikant försämring av någon av

kvalitetsfaktorerna i berörd recipient. Planförslaget bedöms därför kunna genomföras utan negativ påverkan på recipienten.

I föroreningsberäkningen har inte effekten av ett tunt jordskikt med gräs i diket tagits med. Den verkliga reningseffekten kan alltså förväntas bli något bättre. Om en del av växtbäddarna ersätts med skelettjord med biokol kan reningseffekten bli ännu bättre.

Ingen rening har heller antagits ske i det underjordiska fördröjningsmagasinet. Med den projekterade lösningen för Lojovägen kommer vatten från vägen att avledas och naturligt renas i naturmarken norr om vägen. Även vid extremregn kommer vatten från planområdet att ledas till naturmarken och renas. Sanering av markföroreningar inom området kommer att innebära renare dagvatten.

Planbeskrivningen har uppdaterats med information om miljökvalitetsnormer för vatten.

Risk för översvämningar/klimatanpassning

Dagvattenutredningen har kompletterats med information om extremregn och rekommendationer kring hur det ska hanteras. Ett PM om skyfallshantering har även tagits fram. Planbeskrivningen har uppdaterats med denna information.

Buller

Med de nya riktvärdena för buller som trädde i kraft den 1 juli 2017 klarar alla nya bostäder bullerkraven. Plankartan innehåller därför inga planbestämmelser gällande buller. Texten om buller i planbeskrivningen har uppdaterats med de nya

bullerriktvärdena.

(23)

Övriga

Privatperson 1, boende utanför planområdet

Hur blir fördelningen bostadsrätter/hyresrätter i den nya bebyggelsen? Jag vet att SKB bygger vad man skulle kunna kalla semihyresrätter, i och med att de kräver insatser på flera hundratusen kronor, men kommer det att byggas hyresrätter utöver dessa? Om man med hyresrätter bl.a. vill göra områden tillgängliga för de som inte har en insats till att köpa bostadsrätt så är hjälper det ju inte med SKB:s lägenheter.

Jag gissar att Rudboda bostadsrättsförening vill bygga bostadsrätter, men kan det vara möjligt att få dem att bygga hyresrätter till viss del?

Det vore passande att det byggs både och i Rudboda då norra ön nästan helt saknar hyresrätter. Några få finns på Näset men dessa blir i princip aldrig tillgängliga och förmedlas aldrig via Stockholms bostadsförmedling då beståndet är så litet.

Hyresrätter i olika storlekar för olika behov skulle passa bra ihop med Lidingös strategiska mål om att Lidingöborna upplever största möjliga valfrihet. I nuläget är valfriheten ganska begränsad gällande hyresrätter. Den som vill eller behöver bo i hyresrätt får generellt söka sig till Baggeby/Larsberg/Dalenum, men kan i vissa fall ha tur och få tag på en lägenhet i Bergsätra, Sticklinge, Brevik eller Käppala. Lägenheter i dessa områden kommer dock endast ut några gånger per år, mycket beroende på det låga beståndet. Det låga beståndet av hyresrätter utanför Baggeby/Larsberg/Dalenum gör dels att få flyttar och få lägenheter därmed blir lediga, men också att det är svårt att hitta en byteslägenhet inom Lidingö (att flytta från något av de områdena med små bestånd till t.ex. Larsberg är nog inte populärt av förklarliga skäl).

Jag hoppas verkligen att norra ön kommer att berikas med hyresrätter i Rudboda. Då ökar både valfriheten och tillgängligheten för unga människor utan föräldrar som kan bidra med kontantinsats. Om de nya lägenheterna endast utgörs av bostadsrätter och hyresrätter med höga insatskrav kommer de att bli för dyra för de flesta unga människor och Rudboda förblir ett pensionärsområde.

PS. Lidingöborna är generellt rädda för att bryta segregationen på Lidingö, men då kan de lugna sig med att p.g.a. de extremt höga priserna i dagsläget är de unga som idag inte har möjlighet att köpa bostadsrätter varken oambitiösa eller outbildade. Däremot finns det unga människor utan rika föräldrar och med vanliga löner (t.ex. lärare, ekonomer, ingenjörer och jurister) som har små barn och skulle passa väldigt bra in i t.ex.

Rudboda. De relativt höga hyrorna i nybyggen tillsammans med inkomstkraven gör att sjukpensionärer, bidragstagare och andra med låg inkomst inte kommer att kunna bosätta sig där.

Efter samrådet har planförslaget omarbetats på så sätt att kvarter A, B och C har tagits bort ur planområdet. Planförslaget möjliggör nu endast byggnation inom fastigheten Lojo 1 som ägs av Rudboda bostadsrättsförening. En detaljplan kan inte reglera vilken upplåtelseform (hyresrätter eller bostadsrätter) som bostäder inom planområdet ska ha, detta kan bara regleras i andra avtal. En kommun kan bara reglera upplåtelseformen när kommunen själv äger marken. Då kan detta skrivas in i avtal i samband med

(24)

försäljning av marken. Eftersom kommunen inte äger Lojo 1 kan Lidingö stad inte reglera vilken typ av lägenheter som byggs inom aktuellt planområde.

Privatperson 2, boende utanför planområdet

Läsaren kan lätt få det intrycket att den nu framlagda detaljplanen har till enda syfte att möjliggöra bostadsbyggande på mark som tillhör Rudboda bostadsrättsförening och som är belägen inom Lojoområdet; och det hänvisas i handlingarna till en framställning från föreningen. Även detaljplanen kallas för Lojobacken. Så långt är allt gott och väl.

Detaljplanen är emellertid samtidigt endast det första steget i planeringen av ett utvecklingsområde som avser Rudboda centrum med omnejd, vilket framgår av Översiktsplanen. Påpekandet är av betydelse för bedömningen av den föreslagna

bebyggelse som är skild från Lojoområdet genom Norra Kungsvägen och som avser den plats utmed Nilstorpsvägen där kyrkan nu finns (Palmen 1), ägd av staden.

Detaljplanen är med andra ord ett instrument underordnat det politiska intresset som kan vara att till varje pris öka folkmängden så mycket som är möjligt - vilket kommit till ett så tydligt uttryck i de hejdlösa planerna på exploateringen av Centrum och Torsvik.

Man vet alltså icke i dag hur helheten kommer att se ut efter den framtida

omgestaltningen av stadsdelen Rudboda och hur det påverkar dess nuvarande karaktär med dess trivsamma, harmoniska och trygga miljö. Man vet heller inget om hur stor den slutliga folkmängden ungefärligen blir.

Det måste därför vara ett intresse för oss alla att inte låta detaljplanen nu omfatta den föreslagna byggnaden på tomten där kyrkan ligger, en byggnad som för övrigt är en enda byggnadskropp till en uppgiven längd av 70 m och en höjd av 15 m. Byggnaden avviker dessutom så uppenbart från närbebyggelsen och ter sig främmande för omgivningen söderut utmed Nilstorpsvägen; den smälter inte in i stadsbilden och det harmoniska samspelet med övriga delar.

Bebyggelsen runt Lojo är däremot välkommen.

Efter samrådet har planförslaget omarbetats på så sätt att kvarter A, B och C har tagits bort ur planområdet. Planförslaget möjliggör nu endast byggnation inom fastigheten Lojo 1 som ägs av Rudboda bostadsrättsförening. Husen norr om Lojovägen är inte längre aktuella att bygga på grund av områdets naturvärde och funktion som

spridningskorridor. Husen inom fastigheten Lidingö 5:136 och Palmen 1 kommer att utredas i ett senare skede i samband med framtida utveckling av Rudboda centrum. I kartan till översiktsplanen finns utvecklingsområdet i Rudboda markerat. Aktuellt planområde ligger inom detta utvecklingsområde. Planförslaget bedöms stämma väl överens med intentionerna i översiktsplanen. Aktuell detaljplan ger möjlighet för cirka 110 nya bostäder i området, något som kommunen ser som mycket positivt för Rudboda centrums bevarande och utveckling.