Kvarteret Myggan Planbeskrivning

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro Postgiro

771 82 LUDVIKA Carlavägen 24 0240-863 10 exp 0240-810 26 467-5088 12 45 30-7 Samrådshandling

Diarienummer

KSN 2021/668

Planbeskrivning

Tillhörande ny detaljplan för

Kvarteret Myggan

I Ludvika

Upprättad i oktober 2021

Planområdet i Ludvika tätort

2(23) Innehållsförteckning

1 Handlingar ... 4

2 Planens syfte och huvuddrag ... 4

3 Förenlighet med 3, 4 och 5 kap miljöbalken ... 5

4 Plandata ... 5

4.1Lägesbestämning ... 5

4.2Areal ... 5

4.3Markägoförhållanden ... 5

5 Tidigare ställningstaganden ... 5

5.1Översiktliga planer ... 5

5.2Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden ... 5

5.3Program för planområdet ... 5

5.4Undersökning av betydande miljöpåverkan ... 6

5.5Kommunala beslut i övrigt ... 6

6 Förutsättningar, förändringar och konsekvenser ... 6

6.1Natur ... 6

6.1.1 Mark och vegetation ... 6

6.1.2 Geotekniska förhållanden ... 6

6.1.3 Förorenad mark ... 7

6.1.4 Radon... 7

6.1.5 Risk för skred/höga vattenstånd ... 7

6.1.6 Fornlämningar ... 7

6.2Bebyggelseområden ... 7

6.2.1 Bostäder ... 7

6.2.2 Arbetsplatser, övrig bebyggelse ... 8

6.2.3 Offentlig och kommersiell service ... 9

6.2.4 Tillgänglighet ... 10

6.2.5 Byggnadskultur ... 10

6.2.6 Gestaltning ... 10

6.3Friytor ... 11

6.3.1 Lek och rekreation ... 11

6.3.2 Naturmiljö ... 11

6.4Vattenområden ... 12

6.5Strandskydd ... 12

6.6Gator och trafik ... 12

6.6.1 Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik ... 12

6.6.2 Kollektivtrafik ... 13

6.6.3 Parkering, varumottag, utfarter ... 14

6.7Trygghet ... 14

3(23)

6.8Störningar ... 14

6.8.1 Buller ... 14

6.8.2 Luft ... 16

6.8.3 Sanitära förhållanden ... 16

6.8.4 Skyddsanordningar ... 16

6.8.5 Farligt gods – kvalitativ riskanalys ... 17

6.8.6 Riskbedömning ... 19

6.8.7 Räddningstjänstens insatstid ... 20

6.9Teknisk försörjning ... 20

6.9.1 Vatten och avlopp ... 20

6.9.2 Värme ... 20

6.9.3 El ... 20

6.9.4 Bredband ... 20

6.9.5 Avfall ... 21

6.10 Barnperspektiv ... 21

6.11 Konsekvenser och överväganden ... 21

7 Genomförande ... 22

7.1Fastighetsrättsliga frågor ... 22

7.1.1 Ingående fastigheter och markägoförhållande ... 22

7.1.2 Fastighetsbildning ... 22

7.1.3 Upphävande av fastighetsplaner ... 22

7.2Kvartersmark ... 22

7.3Allmän platsmark ... 22

7.4Strandskydd ... 22

7.5Organisatoriska frågor ... 22

7.5.1 Planförfarande ... 22

7.5.2 Huvudmannaskap, ansvarsfördelning ... 22

7.5.3 Genomförandetid ... 22

7.6Ekonomiska frågor ... 23

7.7Tidplan ... 23

8 Medverkande tjänstemän ... 23

4(23)

1 Handlingar

Detaljplanen består av:

 Plankarta med bestämmelser

 Planbeskrivning (denna handling) För planprocessen finns dessutom:

 Samrådsredogörelse (utarbetas efter samrådet)

 Granskningsutlåtande (utarbetas efter granskningen)

 Fastighetsförteckning

2 Planens syfte och huvuddrag

Huvudsyftet med denna detaljplan är att ändra planbestämmelser för att göra markanvändningen mer flexibel genom att bland annat möjliggöra för verksam- heter, kontor och detaljhandel. Ytterligare syfte är att införa säkerhetsåtgärder såsom säkerhetsavstånd för fastigheter närliggande leder för farligt gods. Idag finns dessutom verksamheter inom planområdet som inte har samma använd- ningsbestämmelser som detaljplanen tillåter vilket denna detaljplan korrigerar.

Planområdet

5(23)

3 Förenlighet med 3, 4 och 5 kap miljöbalken

Planförslaget är förenligt med miljöbalkens grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. Riksvägen (väg 50) är ett riksin- tresse för kommunikation. Intill planområdet finns även järnvägsspår i norr (Bergslagsbanan) och väst (Bergslagspendeln) vilka också är riksintressen för kommunikation.

4 Plandata

4.1 Lägesbestämning

Planområdet ligger intill det som kallas Mossplan i Ludvika. Planen begränsas av Bergslagspendeln i norr, väg 50 i väster, Mossplan i söder och grönyta i ös- ter. Denna grönyta är sedan 2017 detaljplanelagd för parkering och handel. Väg 50 är under utveckling i projekt Genomfart Ludvika.

4.2 Areal

Planområdet omfattar cirka 1 hektar.

4.3 Markägoförhållanden

Fastigheterna inom planområdet är idag privatägda samt kommunalt och statligt ägda. Se även 7.1.1.

5 Tidigare ställningstaganden

5.1 Översiktliga planer

Översiktsplanen, laga kraft den 25 september 2013, anger inget särskilt för plan- området. Översiktsplanen anger dock att kommunen bland annat ska arbeta för att stödja och utveckla befintliga företag, skapa möjligheter för nyetablering av arbetstillfällen samt att verksamhetsområden ska finnas i stadsnära lägen och med fördel i närhet av de stora transportstråken.

5.2 Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden

Gällande detaljplan som vann laga kraft 1944 har plannummer 33 (kommunens egna plannummer) och aktnummer 2085K-A161 (Lantmäteriets aktnummer).

Detaljplanen medger bostäder som dessutom får användas som samlingssal och garage samt lokal för handel och hantverk. Området får enligt gällande plan endast bebyggas med fristående hus eller med två varandra sammanbyggda i ge- mensam tomtgräns.

5.3 Program för planområdet

Inget behov av upprättning av planprogram bedöms finnas då den nya detalj- planen inte avviker från gällande översiktsplan och inte har någon direkt påver- kan på områdets karaktär.

6(23)

5.4 Undersökning av betydande miljöpåverkan Undersökningen togs upp på startmötet¹ för detaljplanen.

Följande talar emot att detaljplanen medför betydande miljöpåverkan:

 Detaljplanen berör endast redan ianspråktagen mark.

 Allmän platsmark ändras inte.

 Den markanvändning som planen möjliggör tillåter endast begränsad omgivningspåverkan. Detaljplanen tillåter vidare inte industri eller an- nan miljöstörande verksamhet.

 Inga högre naturvärden har hittats inom planområdet.

De förändringar som detaljplanen medför bedöms inte medföra någon bety- dande miljöpåverkan varför en strategisk miljöbedömning (SMB) enligt plan- och bygglagen inte bedöms vara nödvändig. Det är betydande miljöpåverkan² som utlöser SMB-kravet. Beslut i frågan om miljöpåverkan³ ska tas av myndig- hetsnämnden miljö och bygg i samband med samrådet.

5.5 Kommunala beslut i övrigt

Dåvarande Samhällsbyggnadsnämnden (numera Kultur- och samhällsutveckl- ingsnämnden) beslutade, den 21 oktober 2020 § 102, att ge verksamhetsområde Planering i uppdrag att upprätta en detaljplan för ärendet. I uppdraget ingår att genomföra samråd och granskning.

6 Förutsättningar, förändringar och konsekvenser

6.1 Natur

6.1.1 Mark och vegetation

Planområdet består mestadels av gräsmattor och hårdgjorda ytor. Enstaka träd finns på fastigheterna.

6.1.2 Geotekniska förhållanden

Den ursprungliga marken inom området utgörs av morän som är täckt av tunna eller osammanhängande lager av lera eller silt. Jorddjupet varierar mellan 10 till 20 meter. Det är något tunnare i de sydligaste delarna av planområdet. Marken bedöms utgöra fast mark med medelhög genomsläpplighet. Berggrunden består av ryolit. Källa till ovanstående är SGU:s kartvisare. Enligt kartan SGU Ser Af nr 158 finns det inte några större sprickzoner inom området.

1 Ett möte som enligt rutin hålls med berörda kommunala förvaltningar. Mötet hölls 2021-06- 14

2 Betydande miljöpåverkan är 1 stor påverkan på ett mindre område eller 2 storskalig påverkan eller 3 kumulativ påverkan som leder till 1 eller 2

3 Miljöbalken 6 kap. 7 §

7(23) 6.1.3 Förorenad mark

Det finns inget potentiellt förorenat område eller någon pågående miljöstö- rande verksamhet i kvarteret enligt länsstyrelsens planeringsunderlag. I över 100 år har det förekommit olika typer av verksamhet inom planområdet. Huvudsak- lig markanvändning verkar enligt historiska kartor ha varit bostäder och kanske även handel. Ett café uppges ha funnits där. Järnväg och senare även starkt tra- fikerad riksväg med tung trafik omger området. I anslutning till dessa vägområ- den brukar ofta markföroreningar påträffas. Markförlagda cisterner för eld- ningsolja kan ha funnits inom planområdet.

6.1.4 ^Radon

Enligt SGU:s kartvisare är gammastrålningsnivån från uran förhöjd. Uraninne- hållet uppskattas till cirka 4,5 ppm⁴ och aktiviteten uppskattas till 56 Bq/kg⁵. Förhöjd uranhalt i marken kan efter sönderfall i flera led ge upphov till för- höjda markradonhalter, särskilt om marken har hög genomsläpplighet. I detta fall bedöms marken dock vara relativt tät. Risken för förhöjda radonhalter be- döms ändå vara relativt hög, framförallt vid förekomst av genomsläppliga fyll- nadsmassor. Radonsäkert byggande rekommenderas därför. Verksamhetsom- råde miljö och bygg har inga mätvärden i området, gällande radon i bostäder el- ler lokaler.

6.1.5 Risk för skred/höga vattenstånd

Området är flackt. Risk för skred bedöms inte föreligga och det finns inte heller angivet i länsstyrelsens planeringsunderlag. Risken för översvämningar bedöms som mycket liten. Detta styrks av bl.a. MSB:s karttjänst gällande 100 års-, 200 års- samt beräknat högsta flöde för Väsman, dit höjdskillnaden är cirka 4 meter.

6.1.6 Fornlämningar

Inga kända fornlämningar finns i planområdet⁶. Fornlämningar omfattas av ett generellt skydd⁷ som innebär att nyupptäckta fornlämningar skyddas automa- tiskt. Om man påträffar en fornlämning måste man därför omedelbart avbryta arbetet och meddela Länsstyrelsen.

6.2 Bebyggelseområden 6.2.1 Bostäder

Två bostadshus finns inom planområdet. Dessa byggdes under mitten av 1910- talet men har ändrats och renoverats i omgångar sedan dess. Ägaren till bo- stadsfastigheten Myggan 1 har begärt planbesked för att kunna använda fastig- heten till verksamhet (planbestämmelse Z).

4 parts per million

5 Becquerel per kilo

6 Riksantikvarieämbetets fornsök

7 Kulturmiljölagen (1988:950) 2 kap 10 §

8(23)

Bostadshus på fastigheten Myggan 1 sett från Malmgatan

Bostadshus på fastigheten Myggan 2 sett från Malmgatan

6.2.2 Arbetsplatser, övrig bebyggelse

Ett par mindre arbetsplatser finns strax söder om planområdet i form av en tankstation samt en snabbmatsrestaurang. Inom planområdet finns lokaler för studieförbundet Medborgarskolan samt samlingslokal för trossamfundet Jeho- vas vittnen. Väster om planområdet ligger Ludvikas största industriområde och arbetsgivare, Hitachi ABB Power Grids.

Planområdet ligger inom ett intressant område med stort värde eftersom att det är väl kopplat till Ludvikas centrumområde genom huvudstråket Fredsgatan. I en Space syntax-analys⁸ för Ludvika tätort från 2017 analyserades rumsintegrat- ionen, ett mått på upplevt avstånd och orienterbarhet. Resultatet visar att Fredsgatan är ett av tätortens bäst integrerade stråk för gående. Eftersom plan-

8 Space Syntax-analys Ludvika tätort 2016 levereras den 03 april 2017

9(23)

området angränsar till Fredsgatan anses området ur denna synpunkt vara lämp- ligt för mer flexibel markanvändning såsom kontor, verksamheter och detalj- handel.

Rumsintegrationsanalys Ludvika tätort

I markanvändningen Kontor (K) ingår kontor samt tjänsteverksamhet såsom advokatbyrå, arkitektbyrå eller liknande verksamheter som inte medför bety- dande störning för omgivningen. Enligt Boverket ingår här verksamheter såsom vuxenutbildningar och kurslokaler i markanvändningen då omgivningspåverkan är jämförbar med vanlig kontorsverksamhet⁹. Detta gör att Medborgarskolan fortfarande är en lämplig verksamhet inom området.

I markanvändningen Verksamheter (Z) möjliggörs områden för service, lager, tillverkning med tillhörande försäljning, verkstäder, partihandel och andra lik- nande verksamheter. Avgörande är dock att verksamheten har begränsad om- givningspåverkan (se 6.8.1 Buller). I detta fall är det särskilt viktigt att omgiv- ningspåverkan är låg på grund av närheten till bostadshus. Användningen inne- fattar inte försäljning av drivmedel.

I markanvändningen Detaljhandel (H) innefattas både dagligvaruhandel och säl- lanköpshandel där försäljning av varor och tjänster framförallt riktas till privat- personer. I detta fall lämpar sig mindre verksamheter som exempelvis frisör, café eller mindre butiksförsäljning som inte lockar stora mängder folk vid samma tidpunkt med tanke på närheten till led för farligt gods. Användningen innefattar inte försäljning av drivmedel.

6.2.3 Offentlig och kommersiell service

Planområdet ligger knappt 1 kilometer söder om Ludvika centrum. Strax söder om planområdet ligger en bensinstation samt en snabbmatsrestaurang.

9 PBL kunskapsbanken. Boverket, 2020

10(23) 6.2.4 Tillgänglighet

I området finns inga branta lutningar eller särskilda barriärer vilket gör att till- gängligheten på allmän platsmark är god. Gällande regler för tillgänglighet till bostäder ska tillämpas vid byggnation.

6.2.5 Byggnadskultur

Ingen av byggnaderna inom planområdet är sedan tidigare utpekat i Dalarnas museums kulturhistoriska byggnadsinventering från 1982. Idag bedöms inte heller någon särskild byggnadskultur finnas inom planområdet.

6.2.6 Gestaltning

Bebyggelse och byggnadsverk ska utformas och placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan. Byggnaderna ska ha en god form-, färg- och materialverkan.¹⁰

Tegelbyggnader inom kvarteret Myggan

Villor inom kvarteret Myggan

10 Plan- och bygglagen (2010:900) 2 kap 6 § punkt 1 och 8 kap 1 § punkt 2

11(23) 6.3 Friytor

6.3.1 Lek och rekreation

Planområdet ligger intill väg 50, järnväg och större parkeringsplats på Mossplan.

Av den anledningen lämpar sig området för den typ av verksamheter som den nya detaljplanen tillåter snarare än för lek och rekreation.

6.3.2 Naturmiljö

Planområdet består mestadels av gräsmattor och hårdgjorda ytor. Enstaka träd finns på fastigheterna. Träden i sig bedöms inte ha några högre naturvärden.

Ingen särskild naturvärdesinventering bedöms behövas. Däremot ses träden och grönytorna inom planområdet vara viktiga ur ett större perspektiv. I Eko- logigruppens rapport Ekologiska samband och ekosystemtjänster i Ludvika tätort från 2020 visas att de centrala delarna av Ludvika är ett potentiellt bristområde gäl- lande ekosystemtjänster, ekologiska samband och spridningssamband.

”Det största behovet av luftrening och bullerdämpning finns i anslutning till större vägar och i viss mån intill järnvägar. Områden längs med väg 50 och väg 66:s dragning genom centrala Ludvika utgör här ett bristområde. För klimatre- glering finns behovet främst i områden där risken för att lokala värmeöar bildas är stor, det vill säga i områden med stor andel hårdgjord yta och liten andel grönstruktur.”¹¹

Karta över samlade värden gällande ekosystemtjänster i Ludvika tätort.

I det bristfälliga område som är utpekat på kartan ingår även planområdet.

Trots att planområdet inte består av kvalitativ grönyta eller erhåller höga natur- värden i sig är det ur ett större perspektiv aktuellt att bevara grönytor och träd.

11 Ekologiska samband och ekosystemtjänster i Ludvika tätort. Ekologigruppen, 2020, s.4

12(23) 6.4 Vattenområden

Inom planområdet finns inget vattenområde. Strax nordost om planområdet ligger Kasttjärn.

6.5 Strandskydd

Då Kasttjärn ligger strax nordost om planområdet berörs delar av planområdet av strandskydd. Strandskyddet är upphävt sedan tidigare men i samband med ny detaljplan återinförs strandskyddet automatiskt om den nya detaljplanen inte innefattar planbestämmelse om att upphäva strandskyddet. Strandskyddet avses upphävas i planen och bedöms kunna göras utan problem då planområdet lig- ger väl avskilt från Kasttjärn via Bergslagspendeln¹².

Det lilamarkerade området visar det område som ligger inom 100 m från Kasttjärn. Planområ- det som är inringat ligger till viss del inom 100 m från Kasttjärn.

6.6 Gator och trafik

6.6.1 Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik

Längs med Malmgatan finns trottoar. Malmgatan kommer att bli mer trafikerad framöver då in- och utfarten till Mossgatan från väg 50 (söder om planområdet) kommer att stängas av i samband med projekt Genomfart Ludvika. Längs med ena sidan av Myggatan/Fredsgatan finns en separerad gång och cykelväg (GC- väg). Vid korsningen Myggatan/Fredsgatan – Malmgatan kommer en upphöjd passage för en ny GC-väg att anläggas. Denna GC-väg kommer fortsätta över Mossplan i syfte om att förbättra GC-nätet, tillgängligheten och tryggheten

12 Plan- och bygglagen 4 kapitel 17 § samt Miljöbalken 7 kapitel 18 c § punkt 2

13(23)

inom området. Denna GC-passage över Malmgatan kommer dessutom fungera som ett farthinder för att hålla nere hastigheten för biltrafik.

Korsning där upphöjd passage kommer att byggas. Ny GC-väg kommer att byggas rakt över parkeringen på andra sidan vägen

6.6.2 Kollektivtrafik

Ingen busshållplats finns inom planområdet. En busshållplats finns strax söder om planområdet vid väg 50 i norrgående riktning. Ny busshållplats kommer att byggas på Mossgatan som ligger intill planområdet.

Busshållplatser

14(23) 6.6.3 Parkering, varumottag, utfarter

Parkering ska ske inom egen fastighet. Inga utfarter är tillåtna mot riksväg 50.

Mossgatans utfart mot väg 50 (ej inom planområdet) kommer att stängas av vil- ket kommer att leda till mer trafik på Malmgatan förbi planområdet. Inga nya utfarter är därför tillåtna mot Malmgatan av trafiksäkerhetsskäl.

6.7 Trygghet

Belysningen inom planområdet och Mossplan har ibland varit ur funktion. Om- byggnation av belysningen kommer att göras inom projekt Genomfart Ludvika vilket kommer att förbättra belysningens funktion.

GC-stråket förbi planområdet används relativt mycket under dygnets alla tim- mar vilket är bra för den upplevda tryggheten i planområdet.

GC-väg förbi planområdet till vänster i bild

6.8 Störningar 6.8.1 Buller

Området störs av buller från både väg 50 och järnväg. Fastigheten Myggan 2 har höga bullernivåer och kommer att få bullerskydd genom fasadåtgärd och åt- gärd för uteplats i samband med byggnation av projekt Genomfart Ludvika.

Dessa åtgärder medför dock inte en sänkning av bullernivåerna utomhus vid fa- sad. I samband med Trafikverkets vägplan för projekt Genomfart Ludvika kon- staterades att det inte är tekniskt möjligt att konstruera åtgärd i vägområdet som

15(23)

sänker bullernivåerna då korsningspunkter ger ljudläckage. Både medfinansie- ringsavtal¹³ och genomförandeavtal¹⁴ har tecknats mellan kommunen och Tra- fikverket för att säkerställa projekt genomfart Ludvikas genomförande. Utöver dessa två avtal har Trafikverket tecknat kontrakt med entreprenör som ska ut- föra ombyggnationen av väg 50¹⁵. Ombyggnationen i denna del av projektet in- går i huvuddel 2 i projektet. Just nu pågår färdigställande av huvuddel 1.

Fastigheten Myggan 2 är inringad i bilden ovanför

Mossgatans utfart mot väg 50 (ej inom planområdet) kommer att stängas av vil- ket kan antas leda till ökad trafik på Malmgatan intill planområdet. Detta skulle kunna medföra högre bullernivåer för fastigheterna Myggan 1 och Myggan 2.

Enligt Trafikverkets bullermätningar¹⁶ är fastigheten Myggan 2 mer utsatt för buller än Myggan 1. På Myggan 1 kommer markanvändningen inte tillåta Bo- stad vilket gör fastigheten mindre känslig när markanvändningen ändras. Med bakgrund i att detaljplanen hanterar ett redan bebyggt område samt att bulleråt- gärder i samband med genomfartsprojektet kommer införas tillåter planen dock fortsatt användningsområde Bostad inom fastigheten Myggan 2. Detta för att möjliggöra ombyggnation där komplementbyggnader bland annat kan fungera

13 Avtal om medfinansiering och samverkan – Riksväg 50 genom Ludvika, Bergslagsdiagonalen, 2016 – Dnr SBN 2016/391-04

14 Genomförandeavtal – objekt Riksväg 50 genom Ludvika, Bergslagsdiagonalen, 2019 – Dnr SBN 2019/359

15 Trafikverket och entreprenören NCC tecknade kontrakt i juli 2020

16 Trafikverkets bullermätning 2016. Riksväg 50 – Genomfart Ludvika. Bullerkarta vägplan 4, korsning vid Mossplan

16(23)

som skydd mot buller eller farligt gods (se 6.8.5 Farligt gods – kvalitativ riskana- lys samt 6.8.6 Riskbedömning).

Detaljplaneförslaget medger vidare verksamheter på samtliga fastigheter med förutsättningen att de har begränsad omgivningspåverkan vad gäller störningar såsom lukt, ljus och buller. Användningen kräver inte några omfattande skydds- avstånd eller andra störningsskydd. Verksamheter skulle dock kunna generera visst omgivningsbuller som exempelvis genom trafik inom och utanför verk- samhetsområdet eller genom ljud som alstras från verksamhetens fläktar, kom- pressorer och värmepumpar. Det finns, enligt Boverkets bestämmelsekatalog, ingen tydlig gräns för när en verksamhet är att betrakta som störande för om- givningen. Det är istället en bedömning som görs i samband med bygglovs- prövning. För att säkerställa att planområdets fastigheter skyddas mot omgiv- ningsbuller finns planbestämmelse som kräver att bygglov inte får ges för verk- samhet (Z) förrän prövning om behov av skyddsåtgärd har kommit till stånd.

Denna skyddsåtgärd skulle till exempel kunna bestå av ett bullerskyddande plank intill fastighetsgräns mot närliggande kvartersmark.

Bedömningen är att eventuellt tillkommande verksamheter inte kommer gene- rera betydande trafikmängder som skulle innebära att boende i omgivningen kan komma att störas av trafikbullerstörningar kopplat till verksamheterna.

Detta med stor anledning i den begränsade omfattningen av föreslagen kvar- tersmark för verksamheter.

6.8.2 Luft

Närmast väg 50 kan luften vara dålig. Byggrätten för Myggan 5 flyttas längre från väg 50. Luftkvaliteten bedöms dock inte vara så dålig att det inte går att bygga i området. Luftkvaliteten bedöms inte heller påverkas av nya etableringar i planområdet. I detaljplanen gäller planbestämmelse (m2) för att säkerställa en god kvalité på luftintag för samtliga fastigheter inom planområdet.

6.8.3 Sanitära förhållanden

Planområdet ingår i det kommunala verksamhetsområdet för vatten och av- lopp.

6.8.4 Skyddsanordningar

Inga särskilda skyddsanordningar kommer att byggas. Dock flyttas byggrätterna längre från leder för farligt gods för att minska riskerna vid olycka. Komple- mentbyggnader tillåts närmare leder för farligt gods än huvudbyggnad som kan fungera som skydd vid olycka med farligt gods.

17(23)

Kort avstånd mellan väg 50 och byggnad på fastigheten Myggan 5 (cirka 6 meter)

6.8.5 Farligt gods – kvalitativ riskanalys

Riksvägen (väg 50) och järnvägsspåren Bergslagsbanan samt Bergslagspendeln är farligt leder för farligt gods. Bensinmacken söder om planområdet utgör också en risk för olycka med farligt gods.

Farligt gods-källor

18(23)

Enligt Länsstyrelsens vägledning¹⁷ ska en kvalitativ riskanalys göras om en de- taljplan planeras så nära en led för farligt gods som kvarteret Myggan ligger. De avstånd som anges i vägledningen förutsätter att transportflödet av farligt gods är högt, att hastigheten på leden för farligt gods är 90-110 km/h och att det inte finns några barriärer eller nivåskillnader som skärmar av leden från planområ- det. Dessutom gäller dessa avståndsrekommendationer främst vid nyexploate- ring. Länsstyrelsen menar att det vid planläggning av befintlig bebyggelse inte alltid är möjligt att uppnå samma säkerhetsnivå som vid nyexploatering. Då är det istället viktigt att sträva efter minskade risker i den nya planen jämfört med nuläget, vilket överensstämmer syftet med denna plan.

I det här fallet är hastigheten på väg 50 begränsad till 40 km/h. I den här ana- lysen bedöms dock att det inte kan uteslutas att den i framtiden kan komma att höjas till 60 km/h. Hastigheten på Bergslagsbanan övergår från 100 km/h till 70 km/h vid planområdet. Hastigheten på Bergslagspendeln är begränsad till 60 km/h.

Den dimensionerande risken är att en tankbil eller tankvagn med petroleumpro- dukter fattar eld. Detta kan tänkas ske till följd av kollision och/eller avkörning eller vid påfyllning av drivmedelsstationen. Vissa andra typer av farligt gods kan vara farligare, men petroleumprodukter är mer vanligt förekommande och räk- nas därför som den dimensionerande risken. Det aktuella området ligger nära räddningstjänstens station i Ludvika och utryckningsfordon kan vara på plats inom tio minuter vid en eventuell olycka, samt tillgänglighet till brandvatten finns inom planområdet. Åtkomligheten för räddningstjänsten ska beaktas i samband med framtida nybyggnationer.

Vidare finns säkerhetsavstånd som bör hållas enligt MSB:s meddelade föreskrif- ter¹⁸ för avstånd till påfyllningsplats vid bensinstation. För avstånd anges minst 25 meter mellan påfyllningsplats och plats där människor vanligen vistas, till ex- empel bostad, kontor eller verkstad. Närmsta byggnad ligger 40 meter från på- fyllningsplatsen. Eftersom planområdet inte ligger inom detta avstånd till risk- källan bedöms inget särskilt säkerhetsavstånd behövas mellan planområdets byggnader och påfyllningsplatsen. I den nya detaljplanen införs dock prickmark (mark som inte får förses med byggnad) mot Malmgatan vilket dessutom för- länger avståndet mellan byggrätt och påfyllningsplats ytterligare fyra meter.

17 Farligt gods, riskhantering i fysisk planering. Länsstyrelsen Dalarnas län, 2012

18 Hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer. Myndigheten för samhälls- skydd och beredskap, 2015

19(23)

Bensinstationen med fastigheterna Myggan 1 och 2 i bakgrunden

6.8.6 Riskbedömning

Ingen byggnation (prickmarkerat område) tillåts inom 20 meter från Bergslags- pendeln och 10-15 meter från väg 50. Komplementbyggnader (korsmark) tillåts därmed på ett avstånd om 20 meter från Bergslagspendeln och 10-15 meter från riksväg, beroende på höjdskillnader. Huvudbyggnader tillåts först på ett av- stånd om 25 meter från Bergslagspendeln samt 15-20 meter från riksväg. Säker- hetsavstånd till Bergslagsbanan tas ej i beaktning då den ligger bortanför övriga riskpunkter.

Avståndet bygger till stor del på det faktum att byggnaderna redan är befintliga.

Med bakgrund i detta samt med hänsyn till hastighetsbegränsningar, avstånd, viss höjdskillnad och närhet till räddningstjänst bedömer kommunen att risken att byggnader, och de människor som vistas i byggnaderna, kommer till skada vid en farligt gods-olycka är liten.

I gällande detaljplan tillåts bostäder på samtliga fastigheter. Den nya detaljpla- nen tillåter endast bostäder på fastigheten Myggan 2. Utifrån områdets förut- sättningar bedömer kommunen att det är bättre att markanvändningen i kvarte- ret är annan än bostäder för att minimera antalet sovande människor. Därför anses området lämpligt för användningsområden som den nya detaljplanen medger såsom Verksamhet, Detaljhandel och Kontor.

Bostad på fastigheten Myggan 2 ses dock som möjligt då det i fastighetsgräns finns en stenmur som kan agera som skydd vid eventuell olycka. Mot riksvägen finns det dessutom en viss höjdskillnad, se bild nedan. Med bakgrund i detta samt att Myggan 2 idag används som bostad tillåter planen fortsatt använd- ningsområde Bostad inom fastigheten för att möjliggöra ombyggnation. Här kan dessutom byggnation av komplementbyggnader fungera som skydd vid olycka av farligt gods.

20(23)

Viss höjdskillnad intill riksvägen

Utöver tidigare nämnda riskreducerande åtgärder gäller dessutom följande:

m1 - Byggnation närmre än 50 meter från led för farligt gods ska utföras med skydd mot brandspridning till brandklass EI30 eller motsvarande m2 - Luftintag ska placeras mot skyddad sida

m3 - Minst en utrymningsväg ska finnas som vetter mot skyddad sida För ytterligare skydd begränsas möjligheterna till utfarter mot väg 50 samt Malmgatan (se 6.6.3 Parkering, varumottagning och utfarter).

6.8.7 Räddningstjänstens insatstid

Utryckningsfordon kan vara på plats inom tio minuter vid olycka. Tillgänglighet till brandvatten finns inom planområdet.

6.9 Teknisk försörjning 6.9.1 Vatten och avlopp

Området är påkopplat på vatten och avlopp. I närheten av planområdet kom- mer ny och större dagvattenledning byggas. Dagvatten kan ledas till och hante- ras i den nya dagvattenledningen. Exploatering inom planområdet bedöms inte medföra särskilt mycket mer hårdgjorda ytor och hantering av dagvatten.

6.9.2 ^Värme

Området är utbyggt sedan tidigare och har värme.

6.9.3 El

El finns sedan tidigare inom planområdet.

6.9.4 Bredband

Fastigheterna är anslutna till fiber för bredband. Ledningarna följer Myggatan, Fredsgatan, Malmgatan och väg 50.

Fiber för bredband, eller åtminstone tomrör för fiber, bör läggas i samband med annan ledningsdragning.

21(23) 6.9.5 Avfall

Fastighetsnära insamling av avfall ska ske.

6.10 Barnperspektiv

I och runt planområdet rör sig barn och unga. Planområdet är placerat nära flera förskolor såsom Fredens förskola (cirka 400 meter), Vasaskolans förskola (cirka 500 meter) och Magnetens förskola (cirka 650 meter). Vidare ligger Vasa- skolan med klasser F-4 (cirka 500 meter) i närområdet. GC-vägnätet i närheten av planområdet är ett centralt stråk för barn och unga att ta sig mellan hem och skola. Den nya detaljplanen möjliggör dessutom en flexibilitet av markanvänd- ningen och olika typer av verksamheter där barn och unga kan befinna sig.

Planändringen som möjliggör mer flexibla användningsområden inom fastighet- erna skulle kunna vara en faktor till att området blir mer attraktivt och levande vilket skulle kunna bidra till en upplevd ökad trygghet ur barnperspektivet.

Detta beror dock på vilka typer av verksamheter som bedrivs inom området.

Användningen Verksamheter (Z) möjliggör till exempel verkstäder och lager vilket skulle kunna bidra en upplevd otrygghet utifrån ett barnperspektiv.

GC-vägen intill Myggatan är under utveckling i samband med genomfartspro- jektet och kommer säkras upp och byggas ut över Mossplan vilket kommer stå klart 2023. Denna utveckling förväntas ha en positiv inverkan ur ett barn- och trygghetsperspektiv. Med tanke på omkringliggande miljö lämpar sig inte områ- det för till exempel lek vilket gör att barnperspektivet inte står i fokus i planpro- cessen.

6.11 Konsekvenser och överväganden

Fastighetsägaren till fastigheten Myggan 1 begärde planbesked för enbart sin egen fastighet. Kommunen såg att det fanns behov av att uppdatera detaljpla- nen för hela kvarteret och frågade därmed fastighetsägaren om det var okej att ta med ett större planområde. Fastighetensägaren accepterade förslaget vilket innebär att plankostnaden delas mellan fastighetsägaren och Ludvika kommun.

Kommunen tar den större delen av kostnaden.

Kommunens bedömning är att det är bättre att området är till för verksamheter, kontor och detaljhandel snarare än bostäder. Dock kommer fastigheten Myggan 2 fortsatt vara tillgänglig för bostadsanvändning då den används som bostad idag. Skulle dock detaljplanen inte tillåta bostad på fastigheten skulle de inte kunna bygga om eller ut då bygglov inte skulle kunna tillåta det. Detta skulle hindra byggnation av komplementbyggnader som kan fungera som skydd vid till exempel olycka av farligt gods. För att möjliggöra ombyggnation av bostads- huset tillåter planen därför Bostad inom fastigheten Myggan 2.

22(23)

7 Genomförande

7.1 Fastighetsrättsliga frågor

7.1.1 Ingående fastigheter och markägoförhållande

Ingående fastigheter är de privatägda fastigheterna Myggan 1, 2, 5 och 10, kom- munägda fastigheten Ludvika 6:1 samt den statligt ägda fastigheten Ludvika 7:1.

7.1.2 Fastighetsbildning

Ingen fastighetsbildning bedöms behövas.

7.1.3 Upphävande av fastighetsplaner Dessa fastighetsplaner upphävs i sin helhet:

1. Tomtindelning Myggan¹⁹ 7.2 Kvartersmark

Byggande och iordningställande av anläggningar och/eller hus inom kvarters- mark åvilar den enskilde fastighetsägaren.

Grundkartan kommer kompletteras med nyare inmätningar till granskningsske- det.

7.3 Allmän platsmark

Utpekad allmän platsmark är redan befintlig och ändras inte.

Grundkartan kommer kompletteras med nyare inmätningar till granskningsske- det, till exempel ledningar i mark.

7.4 Strandskydd

Strandskydd avses upphävas inom detaljplaneområdet, se även 6.5.

7.5 Organisatoriska frågor 7.5.1 Planförfarande

Planarbetet inleds med standard planförfarande. Efter samrådet kan det övergå i utökat planförfarande beroende på inkomna yttranden.

7.5.2 Huvudmannaskap, ansvarsfördelning

Kommunen är huvudman för i detaljplanen ingående allmän platsmark.

7.5.3 Genomförandetid

Enligt 5 kap 5§ plan- och bygglagen (PBL) skall anges en genom- förandetid inom vilken detaljplanen skall vara genomförd.

För denna plan föreslås en genomförandetid av femton (15) år.

19 Lantmäteriets aktnummer 2085K-A362:II

23(23) 7.6 Ekonomiska frågor

Plankostnaden delas mellan Ludvika kommun och fastighetsägaren till fastig- heten Myggan 1. Kommunen tar den större delen av kostnaden.

7.7 Tidplan Samråd Granskning

Antagande

oktober – november 2021 januari – februari 2022 april 2022

8 Medverkande tjänstemän

Detaljplanen har upprättats av verksamhetsområde Planering. Kontakter har under planarbetets gång tagits med övriga kommunala förvaltningar och en- heter.

Johanna Ingre Karin Sjönneby

planeringschef samhällsplanerare – planhandläggare