Landsbygdsutveckling i strandnära lägen
Tematiskt tillägg till översiktsplanen
Antagen av kommunfullmäktige 2011-11-30 § 171
Organisation för arbetet med ”LIS – Landsbygdsutveckling i strandnära lägen” - tematiskt tillägg till översiktsplanen
Beslutsgrupp Kommunstyrelsen
Styrgrupp Kommunstyrelsens arbetsutskott och miljö- och byggnämndens presidium
Referensgrupp Fysiska plangruppens arbetsgrupp (se kommunstyrelsens beslut § 33/2008) Ansvariga tjänstemän Bo Bergsjö och Mathias Karlsson
Innehållsförteckning
Landsbygdsutveckling i strandnära lägen ... 4
Kommunens syfte ... 4
Vindkraftsplan ... 4
Kommunens urval av sjöar och vattendrag ... 4
Förkortningar ... 5
Lagstiftning och prövning ... 5
Särskilda skäl ... 5
Krav för utpekande av LIS-områden... 6
Fri passage ... 6
Hänsyn till växt- och djurliv ... 7
Hänsyn till allmänhetens tillgång ... 7
Kulturmiljön och fornlämningar ... 7
Vattendistrikt... 7
Konsekvensbedömning ... 7
Landsbygdsutveckling i Älmhults kommun... 8
Sjöar och vattendrag i kommunen ... 8
Landsbygd och tätort ... 8
Miljökvalitetsnormer ... 8
Vattentäkter och vattenskyddsområden ... 9
Översvämning ... 9
Geologi ... 10
Skred och ras ... 10
Befintliga utredningsområden för strandnära boende... 11
Övriga utredningsområden ... 11
Riksintressen ... 11
Vad är attraktivt boende i strandnära lägen? ... 11
Risker med bebyggelse i strandnära lägen ... 11
Bryggor och båtplatser ... 12
Sjöarnas karaktärer ... 12
Skogssjö... 12
Sjönära kulturlandskap... 12
Tätortsnära sjöar ... 12
Mellankommunalt samarbete... 12
Kommunens målsättning och ställningstaganden ... 13
Planens ekonomiska och sociala konsekvenser ... 13
Miljökvalitetsnormer ... 13
Mellankommunalt samarbete... 13
Mark- och vattenområden... 13
En god planering ... 14
Utformning av ny bebyggelse ... 14
Kulturmiljö, fritid och turism... 15
Fri passage ... 15
Hänsyn till sjöarnas karaktärer ... 16
Skogssjö... 16
Sjönära kulturlandskap... 16
Tätortsnära sjöar ... 16
Riksintresse ... 16
Urvalskriterier för LIS-områden ... 17
Allmänna kriterier... 17
Kommunala kriterier ... 17
Områden som bör undantas från LIS ... 17
Planprocessen... 20
Samråd ... 20
Utställning ... 20
Antagande ... 20
Pjätteryd ... 21
Skeppshultasjön ... 21
Bökönasjön... 25
Delary ... 28
Delarymagasinet ... 28
Lillån vid Delary och Ryfors... 31
Göteryd... 34
Hängasjön ... 34
Römningen ... 37
Hallaryd ... 41
Väglasjön... 41
Vitasjön... 43
Helge å i Hallaryd ... 45
Älmhult... 49
Kalvasjön... 49
Möckeln ... 53
Stenbrohult ... 59
Såganässjön... 59
Kattesjön ... 62
Virestad ... 64
Södra Virestadsjön ... 64
Härlunda... 67
Femlingen... 67
Helge å vid Bråthult ... 70
Husjön ... 72
Sandören... 74
Miljökonsekvensbeskrivning... 76
Sammanfattning av landsbygdsutveckling i strandnära lägen ... 76
Beskrivning av alternativen... 77
Nollalternativet... 77
Huvudalternativet ... 77
Miljökonsekvenser – bedömning av huvudalternativet ... 77
Riksintressen... 77
Flora, fauna och biologisk mångfald... 77
Kulturmiljö och fornlämningar ... 78
Friluftsliv och rekreation ... 79
Stora opåverkade områden... 79
Landskapsbild ... 79
Vatten och miljökvalitetsnormer ... 79
Miljömål ... 79
Befolkning och bebyggelse ... 80
Människors hälsa ... 80
Mark ... 80
Klimatfaktorer och luft... 81
Åtgärder för att förebygga, hindra eller motverka negativ miljöpåverkan... 81
Uppföljning... 81
Icke-teknisk sammanfattning ... 81
Planeringsunderlag ... 83
Landsbygdsutveckling i strandnära lägen
Kommunens syfte
”Överraskande Älmhult – internationellt och nära” är namnet på Älmhults kommuns vision. Genom att satsa på attraktivt boende, god infrastruktur, entreprenörskap och en hållbar utveckling ska kommunen sträva efter att uppnå målet på 20 020 invånare år 2020. Det finns idag totalt 15 609 invånare i kommunen och ungefär 8900 av dessa bor i tätorten Älmhult.
Planen är ett tematiskt tillägg till översiktsplanen (antagen 2007) och ska vara vägledande vid prövning av dispenser från och upphävande av strandskyddet. Syftet med att peka ut områden som lämpliga för strandnära bebyggelse (så kallade LIS- områden) är att långsiktigt stimulera den lokala och regionala utvecklingen. Planen bidrar därmed till att närma sig kommunens mål om 20 020 invånare år 2020 genom att peka ut lämpliga och attraktiva områden för landsbygdsutveckling.
LIS-områden ska väljas på ett sådant sätt att skyddet av strändernas natur- och
friluftsvärden bevaras i ett långsiktigt perspektiv. Allmänheten ska fortfarande ha god tillgång till strandområden och det ska vara möjligt att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. Vid utpekande av LIS-områden är det därför viktigt att kommunen har ett långsiktigt perspektiv i planeringen och endast en begränsad del av strandområdena bör omfattas av LIS. Långsiktigheten syftar på generationsperspektivet som är satt till 25 år.
Då vissa sjöar och vattendrag även ingår i andra kommuner är det viktigt att titta på förutsättningarna i angränsande kommuner.
Vindkraftsplan
Det tematiska tillägget ”landsbygdsutveckling i strandnära lägen” arbetas fram i anslutning till framtagandet av Älmhults kommuns vindkraftsplan. Detta för att förhindra att konflikter uppstår mellan en eventuell vindkraftsetablering i ett område och nybyggnation av bostäder vid sjöar och vattendrag.
Kommunens urval av sjöar och vattendrag
I denna planhandling har natur- kultur- och rekreationsvärden vid kommunens större sjöar och vattendrag inventerats för att kunna peka ut områden för strandnära boende.
Inventeringen har gjorts för att förhindra att strandskyddets syften motverkas. Kartor, tidigare inventeringar, flygbilder och fältbesök har legat till grund för inventeringen.
Naturvärdena vid stränderna har delats in i mycket höga, höga och låga naturvärden och märkts ut på kartor. Sjöarnas och vattendragens betydelse för friluftslivet har bedömts genom områdenas tillgänglighet, befintliga badplatser och kända aktiviteter såsom kanoting och fiske. Tomtmark och våtmark bedöms som mark utan tillgänglighet och resterande mark som måttligt tillgänglig. Badplatser och liknande anläggningar samt utsiktspunkter bedöms som mark med god tillgänglighet. Det är viktigt att ha i åtanke att strandskyddets syfte är att skydda de allemansrättsligt tillgängliga stränderna, oavsett om de är särskilt värdefulla för friluftslivet eller inte. Vid planering av ny bebyggelse
De sjöar som har valts ut för LIS redovisas på kartor som tydliggör var det finns naturvärden, befintlig bebyggelse samt LIS-områden. Sammanlagt har 15 sjöar och två vattendrag valts ut.
Förkortningar
MB Miljöbalken
PBL Plan- och bygglagen
LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen ÖP Översiktsplan
SCB Statistiska centralbyrån
VISS VattenInformationsSystem för Sverige
Lagstiftning och prövning
Strandskyddets syfte är att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för växt- och djurlivet och att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv (7 kap. 13 § MB).
Det generella strandskyddet gäller 100 meter upp på land och ut i vattnet från
strandlinjen. Avståndet kan utökas till 300 meter om det anses lämpligt och nödvändigt (7 kap. 14 § MB). I Älmhults kommun har sjön Möckeln ett utökat strandskydd till 200 meter upp på land och 100 meter ut i vattnet. Enligt 7 kap. 15 § MB är det inom
strandskyddsområde inte tillåtet att:
• Bygga nytt.
• Ändra befintliga byggnader till nytt ändamål.
• Gräva.
• Förbereda för byggnation.
• Utföra anläggningar eller anordningar som hindrar eller försvårar för allmänheten att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt.
• Vidta åtgärder som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter.
För att dispens ska kunna ges gäller det att det finns särskilda skäl (se nedan) och att syftet med strandskyddet inte motverkas. Vad som krävs för att dispens ska ges regleras i 7 kap. 18a-18f § i MB.
Särskilda skäl
Enligt 7 kap. 18 § c gäller följande: ”Som särskilda skäl vid prövningen av en fråga om upphävande av eller dispens från strandskyddet får man beakta endast om det område som upphävandet eller dispensen avser
1. redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften,
2. genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering är väl avskilt från området närmast strandlinjen,
3. behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området,
4. behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan
5. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området, eller
6. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse.”
Ett område som redan har tagits i anspråk innebär ofta att det inte längre är tillgängligt för allmänheten. Uppförandet av en komplementbyggnad i anslutning till
huvudbyggnaden får inte medföra att det privata området utvidgas. Ett område som är avskuret från stranden av en järnväg eller större väg innebär att området saknar
betydelse för allmänhetens friluftsliv. Däremot anses inte mindre vägar orsaka en sådan avskärande effekt. Inte heller strandområden med slänter, branter och höjdformationer som gör stranden svårtillgänglig är skäl för dispens. Dispens kan medges om området består av en ”lucktomt” som inte längre är viktig för allmänheten då det finns andra och bättre passager till vattnet. Men visar det sig att tomten är en värdefull passage till vattnet ska den lämnas obebyggd.
För en prövning som gäller ett LIS-område får man, enligt 7 kap. 18 § d MB, utöver ovanstående punkter som särskilt skäl beakta om ett strandnära läge för en byggnad, anläggning, verksamhet eller åtgärd bidrar till utvecklingen av landsbygden. Enstaka en- och tvåbostadshus måste placeras i anslutning till ett befintligt bostadshus för att dispens ska kunna lämnas.
Dispens kan inte ges om de biologiska värdena i området påverkas på ett oacceptabelt sätt, även om särskilt skäl åberopas.
Krav för utpekande av LIS-områden
För att kommunen ska kunna peka ut områden för landsbygdsutveckling krävs följande:
• Området är lämpligt för utvecklingen av landsbygden
• Tillgången till strandområden för allmänheten och för att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet tillgodoses långsiktigt.
• Området har endast liten betydelse för att tillgodose strandskyddets syften.
o i eller i närheten av tätorter Ovanstående regleras i 7 kap. 18 e § MB.
För ett LIS-område gäller även att det strandnära läget bidrar till positiva sysselsättningseffekter eller ett ökat serviceunderlag på landsbygden.
Ett utpekande av LIS-områden i en översiktsplan betyder inte att landsbygdsutveckling alltid medför ett beslut om upphävande av eller dispens inom strandskyddet.
”Landsbygdsutveckling” är ett särskilt skäl och ska i varje ärende vägas mot reglerna om strandskyddets syften (allmänhetens tillgänglighet och påverkan på livsvillkor för djur- och växtliv).
Fri passage
Enligt 7 kap. 18 f § MB ska en fri passage alltid lämnas mellan tomtplats och strand vid beslut om att ge dispens eller upphäva strandskyddet. Syftet med den fria passagen är
Hänsyn till växt- och djurliv
Dispens från strandskyddet får inte ges om de biologiska värdena eller allmänhetens tillgång till stranden påverkas på ett oacceptabelt sätt. Hänsyn ska tas till all natur och strandskyddets syften ska ses i ett långsiktigt perspektiv. Områden som idag inte har några särskilda biologiska värden kan utveckla höga värden i framtiden. Detta måste tas i beaktande vid planeringen av bebyggelse.
Intrång i områden med hotade eller särskilt skyddsvärda naturtyper eller i en naturtyp som är livsmiljö för en särskilt skyddsvärd växt- eller djurart accepteras mindre än intrång i en mycket vanlig naturtyp. Naturtypens och livsmiljöns tålighet för ingrepp ska bedömas. Hänsyn ska tas till en arts förhållanden i en större region än bara just det område som påverkas av ingreppet.
Hänsyn till allmänhetens tillgång
De allemansrättsliga värdena bedöms som höga i områden där:
• tillgången till allmänt tillgängliga stränder är liten
• det finns funktioner eller anläggningar som är särskilt anordnade för friluftslivet (till exempel badplatser, allmänna bryggor)
• det finns särskilda värden för allmänheten (utöver till exempel bryggor och badplatser)
Vid bedömningen av påverkan på allmänhetens tillgång till stränder är det viktigt att utvärdera påverkan utifrån olika geografiska skalor. I ett större område med god tillgång till strandområden kan mindre områden nära bostadsområden ha stor betydelse för närrekreation. Viktigt att beakta är att områden som idag inte har några större värden för friluftslivet kan utveckla höga värden i framtiden.
Kulturmiljön och fornlämningar
Det är viktigt att ny bebyggelse anpassas till befintlig bebyggelse för att kulturhistoriskt intressanta byggnader samt kulturmiljöers karaktärer kan bevaras. Fornlämningar omfattas av Kulturminneslagen. Intrång i fornlämningar ska undvikas så långt som möjligt. Strandskyddets syfte omfattar inte kulturmiljöer och kulturhistoriska värden.
Det är därför av stor vikt att dessa värden särskilt beaktas vid dispensärenden.
Vattendistrikt
Enligt EU:s vattendirektiv ska medlemsländerna dela in sin yta i avrinningsdistrikt.
Sverige är indelat i fem vattendistrikt som är grunden för förvaltningen av vatten i landet. Den största delen av vattnet från Älmhults kommun avleds till Helge ås vattensystem, vilket avbördas till Östersjön. Helge å ingår i Södra Östersjöns vattendistrikt där vattenmyndigheten finns på länsstyrelsen i Kalmar.
Konsekvensbedömning
Vid utpekande av LIS-områden ska det göras en bedömning av hur miljön kan påverkas av landsbygdsutveckling i områdena. En sådan konsekvensbedömning görs utifrån den kunskap som finns om djur- och växtlivet och friluftslivet på platsen. En
miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning som utreder LIS-planens påverkan på miljön bifogas till detta dokument.
Landsbygdsutveckling i Älmhults kommun
Sjöar och vattendrag i kommunen
I kommunen utgörs det dominerande vattenområdet av sjön Möckeln och Helge å.
Kommunen har enligt SCB 720 km strand vid insjöar och vattendrag och 160 km strand kring öar i insjöar, vilket innebär att den totala sträckan strand blir 880 km.
Kommunen har 1090 km smala vattendrag. Som smala vattendrag räknas de som är minst en meter men högst sex meter breda. Bebyggelsepåverkan (avståndet mellan vattendrag och byggnad) på de smala vattendragen i Kronobergs län är en av de lägsta i landet. Inom 50 meter från vattendrag finns 3,1 % av kommunens totala antal
byggnader. Av vattendragen är 1,2 % påverkade av byggnader inom 50 meter från vattnet.
Inom 100 m från kommunens strandlinjer (ej medräknat vattendrag smalare än 6 m) är 9
% av strandlinjen påverkad av byggnader. Till byggnader räknas bostäder och
verksamheter men inte byggnader av annat slag såsom lantbrukets ekonomibyggnader.
Av totala antalet byggnader ligger 11 % inom strandskyddsområde. Motsvarande siffror för länet respektive riket är 11 % samt 14 %.
Majoriteten av de sjöar som finns i kommunen kan tillföras kategorin skogssjöar. Ett flertal andra sjöar är belägna i sjönära kulturlandskap, medan endast Möckeln kan räknas som en tätortsnära sjö.
Landsbygd och tätort
Det finns flera olika definitioner för begreppet landsbygd (se propositionen
”Strandskyddet och utvecklingen av landsbygden”, Prop. 2008/09:119). Definitionen baseras ofta på faktorer som gleshet, avstånd och tillgänglighet. Enligt
Glesbygdsverkets definition ska en tätort ha minst 3000 invånare och med tätortsnära landsbygd avses områden inom 45 minuters bilresa från tätorterna. Resterande områden klassas som glesbygd. I propositionen framgår att kommuner själva ”bedömer vilka områden som har sådan karaktär att de kan vara lämpliga för en utveckling av landsbygden”. I propositionen (Prop. 2008/09:119) nämns även att det är möjligt att peka ut områden som bidrar till landsbygdsutveckling även då områdena ligger i eller i närheten av tätorter. Förutsatt att det inte förhindrar att strandskyddets syften tillgodoses långsiktigt.
I Älmhults kommuns översiktsplan används Statistiska centralbyråns (SCB) definition för tätort: områden med minst 200 invånare och som mest 200 meter mellan husen. I kommunen uppfyller Diö, Liatorp, Eneryda, Delary och Älmhult kriterierna för tätort.
Denna definition är därför logisk att använda även i detta tillägg till översiktsplanen.
Det innebär att landsbygd definieras som något som börjar där tätorten tar slut.
Miljökvalitetsnormer
Det finns miljökvalitetsnormer fastställde för yt- och grundvatten och dessa anger krav på vattnets kvalitet. Syftet är att alla vattenförekomster ska uppnå minst god yt- eller
att nå dit. Vid planering av bebyggelse i strandnära lägen ska miljökvalitetsnormerna för vatten beaktas.
Vattentäkter och vattenskyddsområden
Möckeln är vattentäkt för Älmhults tätort och Boastad. De övriga orterna Delary, Göteryd, Hallaryd, Pjätteryd, Eneryda, Virestad och Häradsbäck har borrade brunnar som utgör vattentäkter. Skyddsområden för vattentäkter finns i Älmhult, södra delen av sjön Möckeln, Hallaryd, Delary, Pjätteryd, Diö och Eneryda. Vattenskyddsområden och potentiella uttag för dricksvatten finns redovisade på kartan nedan.
Kartan visar skyddsområde för vattentäkt (brunt) och potentiella uttagningsområden för dricksvattenförsörjning (rött).
Översvämning
De senaste årens översvämningssituationer och den ökade risken för klimatförändringar gör att höjda vattennivåer måste räknas in i samhällsplaneringen. I Klimat- och
sårbarhetsutredningens slutbetänkande tas frågan kring konsekvenserna av ett förändrat klimat upp (SOU 2007:60). I rapporten visas att det är nödvändigt att
klimatanpassningen av samhället påbörjas. Risken för översvämningar, ras, skred och erosion ökar och kräver att åtgärder vidtas.
SMHI har utfört en regional analys av klimatförändringar och översvämningsrisker i ett framtida klimat för Kronobergs län. Analysen visar att temperaturen och nederbörden kommer att öka och att den största mängden nederbörd kommer under vinterhalvåret.
Det så kallade 100-års flödet kommer att öka i framtiden, särskilt i länets västra delar.
Sannolikheten att ett hus som ligger inom riskzonen för att ett 100-årsflöde ska översvämmas är 63 % på 100 år. 100-års flödet beräknas bli 20 % större i slutet på
Analysen visar även att säsongen för tjäle kommer att bli kortare och det största tjäldjupet minskar i södra Sverige.
En översiktlig översvämningskartering för Helge å har gjorts av Räddningsverket (nuvarande MSB). Idag finns det risk att ett antal befintliga bostäder vid sjön Möckeln och Helge å kan komma att översvämmas vid ett 100-årsflöde. Översvämnings-
karteringen är dock grov och mer detaljerade topografiska kartor krävs för att kunna få en mer detaljerad bild av översvämningsrisken. Länsstyrelsen i Kronobergs län har kartlagt översvämningar som har skett i länet och sammanfattat dem i rapporten
”Översvämningskänsliga områden i Kronobergs län 2010”. Ett antal områden i
Älmhults kommun har tidigare svämmats över och bland annat orsakat avstängning av vägar och översvämmade fritidshus.
Finns intresse att bygga i ett område som omfattas av översvämningskarteringen behöver det göras fler underökningar med mer detaljerad höjddata. Vid reglerade såväl som oreglerade vattendrag ska det studeras vilka vattenflöden och vattennivåer som kan uppstå. I områden där man vill bygga och där det finns en översvämningsrisk ska åtgärder göras för att förhindra att översvämning sker och att ny bebyggelse skadas.
Vilka åtgärder som ska göras får bedömas i varje enskilt fall. Översvämningsrisken ska beaktas vid planering och bygglovsgivning.
Geologi
Kronobergs län utgörs till stor del av den sydsvenska urbergsslätten där landskapet är flackt och det finns flera grunda sjöar och myrar. Östra delen av Älmhults kommun ingår i den region som kallas Sydöstra Smålands skogs- och sjörika slättområden. De vanligaste bergarterna här är graniter och porfyrer och den dominerande jordarten är morän. Den västra delen av Älmhults kommun ingår i det Sydsvenska höglandets och smålandsterrängens västsida. Regionen utgörs främst av gnejser med inslag av basiska bergarter och den vanligaste jordarten är även här morän. I nordsydliga stråk vid Möckeln och i Älmhults kommuns östra del finns hyperitdiabas. Östra delen av
kommunen består av en förskiffringszon, där det skett en krossning och förskiffring av berggrunden. Öster och söder om Härlunda (i kommunens östra del) ligger sjöar och kärr i svackor mellan kullar och ryggar. Här finns flera moränryggar och näringsfattiga sjöar. I Älmhults kommun finns även flera nordsydliga stråk av isälvsavlagringar.
Skred och ras
Vid planering av ny bebyggelse är det viktigt att undersöka de geotekniska
förutsättningarna för att kunna bedöma eventuella riskfaktorer såsom ras, skred, erosion och översvämning. Skred inträffar i silt- och lerjordar och innebär att en
sammanhängande jordmassa kommer i rörelse. Skred kan även ske i siltiga eller leriga moräner om jordarten är mättad med vatten. Ras sker när block, stenar, grus- och sandpartiklar rör sig fritt. Det kan förekomma i bergväggar, grus- och sandbranter.
Eftersom morän dominerar i Älmhults kommun bedöms skred- och rasriskerna generellt som relativt små, men på vissa platser finns mer finkorniga jordar (silt, lera och sand).
Vid bedömning av ett områdes lämplighet för byggnation är det viktigt att undersöka geologin mer detaljerat.
Befintliga utredningsområden för strandnära boende
I översiktsplanen (antagen 2007) pekas 12 områden ut som utredningsområden för framtida bostäder. Av dessa är sex stycken nya områden nordväst om Römningen, mellan Taxås naturreservat och herrgården på Möckelsnäs, i Stenbrohults kyrkby, i Arnanäs och vid Femlingen. Resterande sex områden är komplettering till redan bebyggda områden vid Väglasjön, Näs, Hängasjön, Kalvasjön, Boastad och Såganäs.
Det finns även två ytterliggare utredningsområden vid Diö och Sällbo.
I en fördjupad översiktsplan för Möckelnområdet ska bebyggelse på Möckelns sydvästra strand prövas. Vissa av utredningsområdena vid sydvästra Möckeln ligger inom strandskyddsområde och uppfyller kraven som LIS-områden. De kommer därför att tas med i denna plan.
Övriga utredningsområden
I översiktsplanen finns andra utredningsområden vars syfte är att främja utvecklingen av landsbygden. Dessa områden berör bland annat framtida industri, handel och service och finns i kommunens orter.
Riksintressen
Flera av sjöarna och vattendragen ingår i riksintressen (se bilaga 2). Skeppshultasjön, Bökönasjön och Möckeln är alla riksintresse för både naturvård och friluftsliv.
Römningen, en del av Lillån och södra delen av Hängasjön berörs av riksintresse för kulturmiljövård. I översiktsplanen har kommunen uttryckt en vilja att utreda
riksintressets gränser vid Römningen för att skapa förutsättningar för bostäder i
anslutning till sjön. Södra Virestadsjön, Helge å mellan Hallaryd och Delary, Kalvasjön, Såganässjön och Kattesjön ingår i riksintresse för naturvård. På flera platser längs Helge å mellan Delary och Hallaryd finns även Natura 2000-områden.
Vad är attraktivt boende i strandnära lägen?
En attitydundersökning visar att för ett strandnära boende ska vara attraktivt ska boendet läggas vid en sjö med tomt ner till sjökanten. Därefter prioriteras att bo utan strandtomt med utsikt över en sjö eller nära en sjö. Andra faktorer som är viktiga för att människor ska uppleva det strandnära boendet som attraktivt är tillgången till en
friliggande villa, gärna avskild, belägen i ett lantligt, öppet landskap. Även närhet till mataffär och kollektivtrafik anses som värdefulla kriterier. Strandnära boende vid en å, ett centralt läge, i bruks/kulturmiljö eller i flerbostadshus anses något mindre attraktivt.
Avståndet till närmsta granne ska helst inte vara större än 1 kilometer och det bör inte ta mer än 30 minuter med bil till närmaste större tätort. Undersökningen visade att de aktiviteter som det ansågs vara viktigast att ha tillgång till var promenader och få avkoppling i naturen. Tillgången till strövområden och badmöjligheter är av stor vikt.
Risker med bebyggelse i strandnära lägen
Risken med strandnära bebyggelse är att attraktiviteten för ett fåtal innebär sänkt attraktivitet för flera andra. Exploatering i strandnära lägen kan medföra att
attraktiviteten exploateras bort, till exempel kan värden försvinna för de som redan bor där och för de som kan komma i framtiden. Förutom att det kan få långsiktiga negativa konsekvenser för friluftslivet, floran och faunan så påverkas även landskapsbilden (sett både från land och vatten). Bebyggelse i öppna landskap som hamnar bakom ny
Bryggor och båtplatser
I samband med ny bebyggelse i strandnära lägen uppstår ofta önskemål om bryggor och båtplatser. Innan byggande av strandnära bostadsområden görs bör frågan angående bryggor och badmöjlighet lösas och åtgärder vidtas för att strandområden inte ska privatiseras. Båtplatser bör samlas i en gemensamhetsanläggning för att minska
störningarna. Bryggor kräver dispens från strandskyddet och ska uppföras på ett sådant sätt att påverkan på friluftsliv och naturvärden blir så liten som möjligt. Vikar kan till exempel vara värdefulla biotoper för fiskars reproduktion.
Sjöarnas karaktärer
Sjöar har vissa karaktärer som bör bevaras då de ofta har att göra med sjöns attraktivitet.
Exempel på sådana karaktärer är skogssjöar med sin känsla av orördhet, tätortsnära sjöar och sjönära kulturlandskap såsom jordbrukslandskap och säteri- och bylandskap.
Skogssjö
En sjö som omgärdas helt av skog eller där ena sidan är oexploaterad och den andra bebyggd kan uppfattas som en skogssjö. Skogssjön är ofta eftertraktad av turister och för sommarboende på grund av sin avskildhet och stillhet. Men skogssjöar är ofta känsliga för störningar.
Sjönära kulturlandskap
Ett kulturlandskap bjuder på en variation av öppna och slutna ytor vilket kan skapa attraktiva bebyggelselägen med sjöutsikt. Här är det av intresse att värna kulturvärdena för att stärka sjöns frilufts- och upplevelsevärden och öka attraktiviteten för bebyggelse.
Kulturlandskapet är beroende av skötsel för att åkrar, ängar och hagar ska kunna bestå.
Tätortsnära sjöar
En tätortsnära sjö omges av exploaterade områden. Vid sjön finns oftast flera
friluftsanläggningar som bidrar till ett mer ordnat och omfattande friluftsliv. Den höga exploateringsgraden leder till stor påverkan på natur- och rekreationsvärdena som är hämmade av andra intressen. Tätortsnära sjöar är mycket viktiga för ortens invånare men risken är stor att värden exploateras bort.
Mellankommunalt samarbete
Ett mellankommunalt och regionalt samarbete kan bidra till att utveckla och stärka kommunen och regionen. För vissa områden som kan vara intressanta för strandnära boende bör det ske ett samarbete mellan kommuner. Till exempel ligger
Möckelnområdet och Vissjön-Styplesjöområdet både i Älmhults och Ljungbys kommun. Områdena är av riksintresse för naturvård och Möckelnområdet är även riksintresse för friluftsliv.
Älmhults kommun ingår tillsammans med andra kommuner och företag i Helge ås vattenvårdsförbund. Helge å ingår i Södra Östersjöns vattendistrikt.
Kommunens målsättning och ställningstaganden
Kommunens målsättning är att skapa en kommun med utveckling av både tätorter, småorter och landsbygd med attraktiva miljöer för både boende och näringsliv.
Samtidigt ska en långsiktigt hållbar utveckling främjas där kommunens natur- och kulturvärden tas till vara. Till attraktiva och alternativa boendeformer räknas närheten till vatten eller möjligheten att förvärva en större tomt på landsbygden i närheten av tätorter. Älmhults kommun är rik på sjöar och vattendrag vilket skapar goda
förutsättningar för attraktiva boendemiljöer. Detta är en av de faktorer som bidrar till att en kommun blir framgångsrik och får en levande landsbygd. Men för att främja den lokala och regionala utvecklingen krävs att satsningen på att skapa attraktiva
boendemiljöer sker i samband med en utveckling av infrastruktur, ökad service på landsbygden och ett starkt och differentierat näringsliv.
Idag är det ett flertal hus som förvärvas av utländska medborgare och görs om till fritidshus, något som kan bidra till att befolkningsutvecklingen hämmas. I detta tillägg till översiktsplanen är avsikten främst att främja en etablering av permanenta bostäder samt verksamheter som kan bidra till landsbygdsutveckling. Det kan till exempel vara verksamheter kopplade till turism och friluftsliv.
Utvecklingen av landsbygden har till stor del varit kopplad till jordbruket. På senare tid har jordbrukets förutsättningar minskat och därmed har även bebyggelse ansluten till näringen minskat. Däremot har kommunen märkt en ökad efterfrågan på större tomter lantligt belägna i närheten av tätorter. Det bidrar till nya verksamheter och renovering av byggnader samt hindrar igenväxning av landskapet.
Planens ekonomiska och sociala konsekvenser
Utvecklingen av landsbygden kan gynna näringslivet och servicen inom kommunen.
Det skapas fler boenden och arbetstillfällen vilket är positivt för den kommunala ekonomin. Kostnader kan uppstå av till exempel skolskjutsar och infrastruktur (vägar, avloppsanläggningar m.m.) men på det stora hela bedöms planen gynna ekonomin. Men även det sociala livet i kommunen gynnas. Bland annat genom att antalet invånare ökar och ekonomin stärks vilket leder till att den kommunala servicen öka.
Miljökvalitetsnormer
De miljökvalitetsnormer som finns för yt- och grundvatten ska tillgodoses vid planering av bebyggelse i strandnära lägen. Bebyggelse bör inte ske om det innebär att
miljökvalitetsnormen påverkas negativt.
Mellankommunalt samarbete
Kommunens ställningstagande är bland annat att utveckla Möckelnområdet. Detta kan lämpligen ske tillsammans med Ljungby kommun. De två kommunerna bör även samarbeta kring miljökvalitetsnormer, förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för Helge ås avrinningsområde och för Möckeln.
Mark- och vattenområden
Vid planerings- och byggprocesser är kommunens ställningstagande att det ska tas största möjliga hänsyn till värdefulla naturmarker och vattenområden. Kommunen
och en biologisk mångfald”. Det största, minst exploaterade området finns i östra delen av kommunen. Här bör restriktivitet råda när det gäller nybyggnation i strandnära lägen.
I naturvårdsprogrammet för Kronobergs län redovisas områden i kommunen som är värdefulla med avseende på kulturmiljö, landskapsbild, geologi, biologi och friluftsliv.
Programmet används som underlag för att skapa en god planering av ny bebyggelse.
Kartan nedan visar bland annat vilka delar av kommunen som ingår i programmet.
Kartan visar områden som ingår i naturvårdsprogrammet (gröna), naturreservat (blå) och biotopskydd (bruna) samt byggnadsminnen (orange) och naturminnen (rosa).
En god planering
Planeringen ska ta hänsyn till människors behov i samspel med de förutsättningar som naturen ger för att öka möjligheten att skapa ett hållbart samhälle (ÖP, antagen 2007).
Det innebär bland annat att ny bebyggelse uppförs i områden som är bra livsmiljöer för de boende med avseende på omgivningen, kommunikationer, närhet till arbetsplatser och rekreation. För redan befintlig bebyggelse bör dessa faktorer stärkas och utvecklas.
Det är viktigt att kommunens kulturella, historiska och arkitekttoniska arv tas till vara.
Detta omfattar både byggnader och bebyggelsemiljöer. Vid nybyggnation ska arvet beaktas samtidigt som det tas hänsyn till trygghet, säkerhet, tillgänglighet och gemenskap. Kommunens ställningstagande är att se natur- och kulturmiljöer som en tillgång vid planering av områden för bostadsändamål. Regleringen av bebyggelse på landsbygden kan ske med detaljplan, områdesbestämmelser eller genom bygglov.
Vissa områden i den östra delen av kommunen är med som lämpliga områden för vindkraft i kommunens vindkraftsplan. Ny bebyggelse ska inte läggas för nära dessa områden. LIS-planen har arbetats fram samtidigt som vindkraftsplanen för att undvika konflikt mellan vindkraft och landsbygdsutveckling. På kartan i bilaga 1 visas
vindkraftsområdenas lokalisering.
direkt tillgång till strandområdena. Det innebär allt för stora nackdelar för redan befintliga och kommande upplevelsevärden. Strandtomter innebär att boendemiljöerna förlorar sin attraktivitet och att skadorna på natur- kultur och rekreationsvärden blir för stora. Allmänhetens rätt att beträda strandområdet ska skyddas och bebyggelse får inte ske så att områden ser ut att vara privatiserade.
Kulturmiljö, fritid och turism
Som tidigare nämnts är det viktigt att utvecklingen av landsbygden inte bara avser ny bostadsbebyggelse utan även ett tillvaratagande av kommunens kulturmiljö, fritid och turism. Kommunens målsättning är ”att se kulturmiljö, fritid och turism som en helhet och att förvalta och vårda kommunens kulturarv. Samtidigt ska besöksnäringen stimuleras och möjligheterna till fritidsaktiviteter och friluftsliv utvecklas”.
I Kronobergs kulturmiljöstrategi (för 2006-2010) nämns att kulturmiljöer är en samhällsresurs som bäst bevaras genom att de brukas på rätt sätt. Brukade miljöer skapar miljöer som är attraktiva både för boende och för näringslivet. Landsbygdens tillväxt, sysselsättning och marknadsföring stärks genom satsningar på kulturturism. De fornlämningar som tas upp i denna plan kan ingå i mer komplexa system med okända lämningar. Detta är viktigt att undersöka i varje enskilt ärende. Hänsyn ska tas till lämningars olika värden som de upplevelsemässiga, pedagogiska och vetenskapliga.
I kommunen finns ett rikt utbud av naturmiljöer vilket ger goda förutsättningar för dem som bor i kommunen att utföra aktiviteter som främjar hälsa och välbefinnande.
Möckelnområdet och Helge å från sjön Möckeln till Delarydammen utgör riksintresse för friluftsliv. Friluftsområden finns bland annat vid Bökhult, Yttre Näset, Bokhultet och Såganäs. Det finns 16 stycken fiskevårdsområden i kommunen. Förutom fiske är kanoting populärt. I Möckeln och Helge å förekommer kanoting på en kanotled som omfattar cirka 8 mil med 10 rastplatser. Ledens nyttjande ska inte försvåras av
planeringen av boende i strandnära lägen. Småbåtshamnar finns i Möckeln vid Näset i Älmhult och i Diö. Badplatser är belägna vid Bökhult, Möckeln, Bokhultet, Bölsnäs, Delary, Ramnäs, Sandören, Vägla och Välje.
Det finns ett fåtal anlagda natur- och kulturstigar i kommunen, bland annat i Höö, Kronan, Pjätteryd och Såganäs. Men det finns potential för att skapa fler vackra stigar och strövområden i kommunen. Idag finns planer på nya vandringsleder som ska ansluta med andra leder i grannkommunerna.
Samtidigt som det planeras för ny bebyggelse i närheten av vatten bör det undersökas hur natur- och friluftsvärdena kan stärkas för att göra området än mer attraktivt. Till exempel genom att skapa promenadstråk, båtplatser, badplatser, allmänna
parkeringsplatser och områden med skyddad eller tillgänglig natur.
Fri passage
För att säkerställa allmänhetens rätt till stranden ska en fri passage lämnas mellan strand och tomt. Passagen ska utformas på ett sätt som tydligt visar att allmänheten har rätt att vistas i strandområdet. Åtgärder som gör att området ser privatiserat ut får inte göras, exempelvis utställande av till synes privata utemöbler eller gräsklippning ända ner till strandkanten. För att tydliggöra gränsen mellan privat och allmänt är det lämpligt att
I ett öppet och flackt landskap kan smala passager upplevas som trånga och ge ett intryck av att det inte är möjligt att passera. I ett mer slutet landskap, till exempel i ett skogsområde, kan passagen däremot vara smalare. Finns det en brant vid stranden bör passagen läggas ovanför branten om det inte finns en tillräcklig avsats nära stranden.
Vid utformningen av den fria passagen kan det uppstå konflikt mellan strandskyddets syften att bevara goda livsvillkor för djur- och växtliv och att säkra allmänhetens tillgång till stranden. Det kan till exempel vara av intresse för allmänheten att passagen hålls fri från vegetation, något som dock kan innebära negativ påverkan på växt- och djurliv. Vid sådana tillfällen kan passagen till exempel utformas med spångar eller förläggas högre upp på land för att skydda växt- och djurliv.
Hänsyn till sjöarnas karaktärer
Nedan tas vissa riktlinjer upp som ska följas för att bevara karaktären hos de olika sjöarna och deras omgivningar.
Skogssjö
• Ny bebyggelse bör anläggas med en trädridå mellan bebyggelse och sjö. Ridån bör utformas så att den inte minskar attraktiviteten i området. Till exempel kan grupper av träd eller glest placerade träd bevaras utan att utsikten mot sjön försämras.
• Minst en sida av sjön bör bevaras oexploaterad. Komplettera i anslutning till befintlig bebyggelse.
Sjönära kulturlandskap
• Ny bebyggelse bör lokaliseras vid skogskanter, i anslutning till dungar eller i bakkanten av befintliga åkrar/ängar.
• Ett ostört landskap bör bibehållas i det som upplevs som kulturmiljöers närområde.
• Hänsyn bör tas till utblickar och siktlinjer.
Tätortsnära sjöar
• Rekreationsvärdena kan ofta vara trängda av andra intressen och det är därför viktigt att ha en klar målsättning för sjöns friluftsliv.
• Befintliga naturvärden bör studeras för att bedöma om de tål ett ökat nyttjande och hur de ska skyddas långsiktigt.
Riksintresse
Flera sjöar ingår i riksintresse för exempelvis naturvård och friluftsliv (se bilaga 2).
Dessa är alltid värdefulla med avseende på det syfte som riksintresset har, men
riksintresset behöver inte utgöra ett hinder för LIS-områden. Det ska utredas från fall till fall. En bedömning av hur en framtida exploatering kan komma att påverka
riksintressena kan göras först när det finns närmare uppgifter om typ av bebyggelse eller anläggning. Påverkan på riksintressen utreds mer ingående då det finns intresse att bygga i ett område och när typen av bebyggelse är känd.
Urvalskriterier för LIS-områden
Det är inget absolut krav att ett område är utpekat i kommunens översiktsplan för att bestämmelserna om landsbygdsutveckling i strandnära lägen ska få tillämpas. Det krävs då att det i varje enskilt ärende tas fram underlag som visar att lättnader i strandskyddet får tillämpas, alltså att platsen ligger inom ett område som uppfyller kriteriet i 7 kap. 18
§ e MB. För att förtydliga vilka kriterier som ska uppfyllas för LIS görs en
sammanfattning nedan. Både de allmänna och de kommunala kriterierna ska uppfyllas.
Allmänna kriterier
För att kommunen ska kunna peka ut områden för landsbygdsutveckling krävs följande:
• Området är lämpligt för utvecklingen av landsbygden
• Tillgången till strandområden för allmänheten och för att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet tillgodoses långsiktigt.
• Området har endast liten betydelse för att tillgodose strandskyddets syften o i eller i närheten av tätorter
Ovanstående regleras i 7 kap. 18 e § MB.
För ett LIS-område gäller även att det strandnära läget bidrar till positiva sysselsättningseffekter eller ett ökat serviceunderlag på landsbygden.
Kommunala kriterier
• Nära till Älmhults tätort eller till de mindre orterna i kommunen (Hallaryd, Delary, Göteryd, Pjätteryd, Diö, Liatorp, Eneryda, Virestad och Häradsbäck).
• Nära till befintlig service
• Nära till huvudstråk för kommunikation och kollektivtrafik
• Sjöar och vattendrag som redan har tagits i anspråk för bebyggelse (bostäder eller verksamhet för friluftslivet)
• Områden med goda förutsättningar med avseende på rekreations- och naturvärden
Områden som bör undantas från LIS
De sjöar och vattendrag som bör undantas från LIS är:
• Redan väl exploaterade sjöar/vattendrag för att de få områden som finns för friluftsliv/naturvärden ska kunna bestå
• Oexploaterade/svårframkomliga områden
• Områden med mycket höga natur-, kultur- eller rekreationsvärden
• Sjöar och vattendrag med särskilt känsliga arter
• Sjöar och vattendrag som med säkerhet skulle påverkas negativt av strandnära boende på grund av att friluftslivet på sjön ökar
Utpekade LIS-områden
Områden som är utmärkta kring sjöarna (med blått, orange, rött och brunt) avser områden 100 m upp på land och ut i vattnet mätt från strandlinjen. LIS-områden är numrerade och har markerats med svart. I texten till varje karta beskrivs förslagen till LIS-områden. Se bilaga 1 för en översikt över de föreslagna LIS-områdena.
För varje föreslaget LIS-område ska en noggrann inventering göras av natur- och kulturvärden. Det är möjligt att vissa områden har fått för låg eller hög klassning i denna plan då inventering främst gjorts utifrån befintligt kartmaterial.
Låga naturvärden
”Låga naturvärden” (markerat med blått på kartan) anger områden som troligtvis inte hyser några större naturvärden. Det ska dock undersökas ordentligt innan ny byggnation uppförs i ett område. Dessa områden kan vara viktiga för friluftslivet.
Strandnära områden som bedöms ha låga naturvärden utgörs av:
• Smala trädridåer vid sjökanten där skog har avverkats. På grund av skogsavverkningen blir troligtvis de värden som finns eller har funnits i trädridåerna negativt påverkade. Men trädridåerna kan vara mycket värdefulla som buffertzoner mot sjön och bör sparas vid en eventuell exploatering.
Trädridåerna kan vara viktiga för fåglar, insekter, mossor och lavar och för att fånga upp näringsämnen.
• Områden med produktionsskog och konventionell jordbruksmark som inte hyser några större naturvärden
Höga naturvärden
”Höga naturvärden” anger var det finns lokala områden med höga naturvärden. Dessa områden markeras med orange på kartan och utgörs av:
• Ädellövskog och övrig lövskog
• Sumpskogar och strandskogar klass 2-4 (enligt Skogsstyrelsen)
• Ängs- och betesmarker (TUVA, Jordbruksverket)
• Våtmarker (klass 2-4 enligt våtmarksinventeringen)
• Naturvärdesområden (enligt Skogsstyrelsen)
• Naturskogsartad skog
• Äldre barrskog
• Områden som ingår i naturvårdsavtal
• Områden med skyddsvärda träd (Länsstyrelsen i Kronobergs län) Mycket höga naturvärden
”Mycket höga naturvärden” anger områden med mycket höga lokala eller regionala naturvärden. Områdena markeras med rött på kartan. Sådana områden är:
• Områden som berörs av områdesskydd, exempelvis Natura 2000, naturreservat, kulturreservat, biotopskydd
• Nyckelbiotoper. Innan avverkning i en nyckelbiotop bör det alltid ske samråd med skogsstyrelsen.
•
Strandnära bebyggelse
Bruna markeringar visar var det idag finns befintlig bebyggelse inom strandskyddsområdet.
Förslag till LIS-områden
Under arbetets gång granskades de utredningsområden för framtida bostäder som finns i kommunens översiktsplan (antagen 2007). De områden som låg innanför
strandskyddsområde och bedömdes uppfylla kriterierna för landsbygdsutveckling har tagits med i denna LIS-plan. I texten nämns om ett område är med i översiktsplanen eller någon annan plan. I översiktsplanen finns även utredningsområden för
industri/handel som ligger inom strandskyddsområde. Dessa har inte tagits med i LIS- planen på grund av att LIS-områdena i första hand gäller permanenta bostäder och verksamheter knutna till turism och friluftsliv.
Vid revidering av nuvarande översiktsplan (antagen 2007) kommer LIS-områdena att arbetas in i översiktsplanen. De utredningsområden som under skedets gång bedöms som olämpliga för bebyggelse tas då bort ur översiktsplanen.
Planprocessen
LIS-planen är ett tematiskt tillägg till översiktsplanen och följer därmed samma
planprocess som en översiktsplan. Processen består av tre steg innan planen vunnit laga kraft – samråd, utställning och antagande.
Samråd
När kommunen har upprättat ett förslag till översiktsplan eller en ändring av plan ska kommunen samråda med länsstyrelsen, regionplaneorgan och andra kommuner som är berörda. Myndigheter, sammanslutningar och enskilda medborgare som har ett
väsentligt intresse av förslaget ska också beredas tillfälle till samråd. Det finns flera sätt att hålla samråd, till exempel genom öppna diskussionsmöten och internet. Det kan i vissa fall vara lämpligt att ordna flera samrådsmöten på olika platser i kommunen.
Utställning
När samrådstiden har gått ut sammanställs de synpunkter som inkommit i en
samrådsredogörelse. Vid behov revideras planen och sedan ställs den ut under minst två månader. Synpunkter på planförslaget lämnas in skriftligt under utställningstiden.
Länsstyrelsen ska särskilt beakta kommunens hantering av mellankommunala frågor, riksintressen, hälsa och säkerhet samt miljökvalitetsnormer. De synpunkter
länsstyrelsen framför lämnas i ett granskningsyttrande som ska bifogas planen vid antagandet.
Antagande
De synpunkter som inkommit efter utställningen sammanställs i ett utlåtande. Planen antas sedan av kommunfullmäktige. När antagandehandlingarna vunnit laga kraft ska de skickas till Boverket, länsstyrelsen, regionplaneorgan och kommuner som berörs av förslaget.
Pjätteryd
Skeppshultasjön
Sjön är belägen ca 3 km nordost om tätorten Pjätteryd. En liten del av sjön går in i Ljungby kommun i norr. Stränderna är relativt oexploaterade med ett fåtal hus och småvägar spridda kring sjön.
LIS-område
Tre LIS-områden finns belägna vid sjöns stränder. Närheten till Pjätteryd där det idag finns förskola gör att områdena är lämpliga för LIS. Ett ökat antal bostäder i området kan bidra till att stärka och utveckla servicen i Pjätteryd. Idag finns det en
bussförbindelse mellan Älmhult-Pjätteryd- Ljungby. Med fler bostäder och ökat
underlag kan kollektivtrafiken komma att stärkas. Förutom bostäder kan LIS-områdena även passa för verksamheter knutna till turism och friluftsliv. Sjön har höga
rekreationsvärden, det finns bra möjligheter till aktiviteter som fiske och kanoting.
förtätas. Ny bebyggelse bör utgå från vägen. Det finns inga kända natur- eller
kulturvärden i området som till stor del utgörs av hygge med granplantor. Eventuella lövträd bör sparas och integreras i bostadsplaneringen.
Kartan nedan visar LIS-område 2 vid sjöns sydöstra strand. Det finns inga kända natur- eller kulturvärden i området som främst utgörs av planterad granskog och hyggen.
Söder om finns däremot skyddsvärda träd och ett stenröse på en höjd benämnd Drakabacken. Kolborshult som ligger söder om LIS-området är ett vackert
mosaiklandskap med lövskog och odlingsmark. Söder om området finns ett camp- och vildmarksläger. Nya bostäder/verksamheter bör anpassas och knyta an till det befintliga landskapet, t.ex. genom att lövträd sparas och eventuella verksamheter är knutna till de natur- och kulturvärden som finns.
Utsikt över LIS-område 2, från höjd i öster mot sjön i väster.
Utsikt över LIS-område 1, centralt i området mot sjön i öster.
Kartan nedan är en närbild av LIS-område 3 vid sjöns nordöstra strand. Det finns inga kända natur- eller kulturvärden i området. Landskapet i och omkring området utgörs av hyggen och skog dominerad av gran. Skogen på udden väster om området ska bevaras.
Nya bostäder kan förläggas till områdena men det är sannolikt mer lämpligt med verksamheter kopplade till friluftsliv och turism.
Natur- och kulturvärden
Sjön är av riksintresse för naturvård och ingår i naturvårdsprogrammet för Kronobergs län. Den har mycket stora biologiska och landskapsmässiga värden. Söder om sjön finns forsar som bland annat är viktiga tillhåll för strömstare. Värdefulla lövskogar finns söder och nordost om sjön. Vid södra utloppet finns ett utredningsområde för skydd av värdefull natur (gäller Helge å mellan Skeppshultssjön och Bökönasjön). Även vid sjöns norra del finns ett utredningsområde för skydd av natur som går in i Ljungby kommun (Helge å). Det finns ett fåtal fornlämningar spridda kring sjön.
Friluftsliv
Sjön är av riksintresse för friluftslivet och har höga reaktionsvärden. Genom sjön går en kanotled och vid södra delen av sjön finns en grillplats.
Översvämningsrisk
MSB visar i sin översiktliga översvämningskartering att det finns risk att stränderna vid Skeppshultasjön översvämmas vid höga flöden. De tre LIS-områdena ligger inom riskområden. Översvämningskarteringen är grov och mer detaljerade analyser behöver göras, bl.a. utifrån mer detaljerad höjddata. Vid fältbesök i områdena framkom att de är lämpliga för LIS. Vägen öster om område 3 ligger högt och marken sluttar ner mot sjön.
Marken i område 1 ligger relativt högt vid vägen och blir sedan något längre vid sjön.
Utsikt över LIS-område 3, från väg i sydost ner mot nordväst (mot sjön).
Kartan nedan är hämtad från MSB’s rapport om översvämningskarteringen.
Miljökvalitetsnormer
Tabellen nedan visar Skeppshultasjöns status och de miljöproblem som finns (källa:
VISS). Vid planering av bebyggelse i strandnära lägen ska miljökvalitetsnormerna för vatten beaktas.
Status och miljöproblem Ekologisk status God
Kemisk status Uppnår ej god Kemisk status
(exklusive kvicksilver) God
Försurning Ja (modellerat värde)
God status (uppmätta värden)
Övergödning Nej
Miljögifter Ja
Miljögifter
(exklusive kvicksilver) Nej Främmande art Nej
Bökönasjön
Sjön är belägen cirka 2 km öster om tätorten Pjätteryd. Det finns ett fåtal småvägar kring sjön. Vid Kolarsund, Björkeberg och Bökön finns lantbruk, permanenta bostäder och fritidsbostäder.
LIS-område
Ett LIS-område finns beläget vid sjöns nordvästra strand vid en befintlig väg, något söder om Björkeberg. Närheten till Pjätteryd med befintlig förskola gör sjön intressant för LIS. Sjön är belägen i ett vackert landskap med forsar norr och söder om sjön.
Möjligheten till aktiviteter såsom sportfiske och kanoting kan locka friluftsintresserade att bosätta sig och/eller skapa turismverksamhet. Nya bostäder och verksamheter kan bidra till att stärka den befintliga kollektivtrafiken (buss 148 mellan Älmhult-Ljungby) samt utveckla servicen i Pjätteryd.
Kartan nedan ger en mer detaljerad bild av LIS-området. Genom området går en mindre väg. Nya bostadsområden bör utgå från vägen. Det finns inga kända natur- eller
kulturvärden i området. Strax norr om området finns dock ett utredningsområde för skydd av värdefull natur. Vid nybyggnation ska det först utredas vilka konsekvenser ny bebyggelse kan få för de värden som finns i utredningsområdet. Våtmark, strandskog och trädridåer vid sjön och Helge å ska bevaras.
Natur- och kulturvärden
Sjön är av riksintresse för naturvård och ingår i naturvårdsprogrammet för Kronobergs län. Sjön och dess omgivning har mycket stora biologiska och landskapsmässiga värden. Norr och söder om sjön finns utredningsområden (Helge å) för skydd av värdefull natur. Sydväst om sjön finns våtmark och sumpskog. Söder om sjön, längs Helge å, finns en nyckelbiotop. I Björkeberg, norr om sjön, finns en hällkista.
Friluftsliv
Sjön är av riksintresse för friluftslivet. En kanotled korsar sjön. I forsarna som finns nedströms Bökönasjön sker sportfiske.
Översvämning
Kartan nedan är hämtad från MSB’s översvämningskartering längs Helge å. Det finns en risk att delar av LIS-området, närmast sjön, kan komma att översvämmas vid höga flöden.
Vid vägen är marken höglänt och därefter sluttar det ganska brant ner mot sjön.
Översämningsrisken bedöms som låg förutsatt att ny bebyggelse placeras på höjden och vid vägen. Sanka och flacka partier intill sjön bör inte bebyggas.
Utsikt över LIS-område 4, från höjd vid väg i väster mot sjön i öster.
Miljökvalitetsnormer
Tabellen nedan visar statusen och miljöproblemen hos Helge å som rinner genom Bökönasjön (VISS). Vid planering av bebyggelse i strandnära lägen ska
miljökvalitetsnormerna för vatten beaktas.
Status och miljöproblem Ekologisk status God
Kemisk status Uppnår ej god Kemisk status
(exklusive kvicksilver) God
Försurning Ja
God status (bedömd efter Delarymagasinets status)
Övergödning Nej
Miljögifter Ja
Miljögifter
(exklusive kvicksilver) Nej Främmande art Nej
Delary
Delarymagasinet
Sjön är belägen intill tätorten Delary och sträcker sig norrut i landskapet.
Vägnätet är bra utbyggt och söder om sjön går väg 120. Permanenta bostäder är främst koncentrerade till Delary vid sjöns södra spets samt till Näs väster om sjön. Fritidshus finns bland annat i Näs. Östra stranden är mindre exploaterad men enstaka hus finns.
LIS-område
Ett LIS-område ligger vid Delarymagasinets västra strand, strax norr om Delary. Nya bostadsområden kan bidra till ett ökat underlag för att t.ex. stärka kollektivtrafiken samt skola, bibliotek och idrottshall i närbelägna Ryfors. Lövträd och fornlämningar ska bevaras för att bibehålla karaktären hos Delarymagasinets vackra omgivningar.
Kartan nedan är en mer detaljerad bild av LIS-området. Södra delen av området finns även med i kommunens översiktsplan (antagen 2007) som utredningsområde för
framtida bebyggelse. Det finns inga kända natur- eller kulturvärden i området. Området är högt beläget med en vacker utsikt mot vattnet. Jordbruksmarken i området utgörs av vacker skog med bland annat hassel samt en kulle som sluttar ner mot sjön. Kullen används vintertid som pulkabacke för Delarys barnfamiljer. Den bör bevaras vid eventuell exploatering i området. Landskapet i norr består främst av granskog och hygge. Södra delen av området ligger inom vattenskyddsområde.
Natur- och kulturvärden
Sjön är upptagen i naturvårdsprogrammet för Kronobergs län och har stora biologiska och landskapsmässiga värden. På sjöns västra strand finns områden med vacker
ädellövskog. Näs är ett av de mest värdefulla områdena med en nyckelbiotop med stora botaniska och ornitologiska värden. Längs sjöns östra sida, från Delary och ut på en udde vid badplatsen, finns vacker lövskog. På öarna i sjön finns värdefull äldre barrblandskog. Vid Delary och sjöns västra strand finns flera kulturlämningar.
Friluftsliv
Sjön utnyttjas för det rörliga friluftslivet. Det finns en badplats vid Delary och genom sjön går en kanotled.
Översvämning
Kartan nedan är hämtad från MSB’s översvämningskartering längs Helge å. LIS- området är högt beläget och översvämningsrisken bedöms vara låg.
Miljökvalitetsnormer
Tabellen nedan visar Delarymagasinets status och de miljöproblem som finns (VISS).
Vid planering av bebyggelse i strandnära lägen ska miljökvalitetsnormerna för vatten beaktas.
Status och miljöproblem Ekologisk status God
Kemisk status Uppnår ej god Kemisk status
(exklusive kvicksilver) God
Försurning Ja
God status (enligt uppmätta värden)
Övergödning Nej
Miljögifter Ja
Miljögifter
(exklusive kvicksilver) Nej Främmande art Nej
Lillån vid Delary och Ryfors
Vattendraget slingrar sig fram mellan sjön Römningen och orten Delary. Vattendragets stränder är relativt oexploaterade. Vid Ryfors korsas vattendraget av väg 120.
Permanenta bostäder finns främst i Ryfors och Delary. I Ryfors finns även en skola med klasser från F-9 (6-16 år) samt bibliotek och idrottshall.
LIS-område
LIS-områden finns väster om Delary samt norr om Ryfors. Område 7 är lämpligt för bostäder och ny bebyggelse skulle inbära ett ökat underlag för service i Delary. LIS- område 6 är lämpligt för bostäder på grund av närheten till skola, bibliotek och idrottshall. Ny bebyggelse skulle kunna säkra framtiden för skolan och servicen i Ryfors samt stärka kollektivtrafiken mellan Ryfors och Älmhult.
Kartorna nedan visar de två LIS-områdena. Vid LIS-område 6 har man hittat rester av
bebyggelse bör anpassas till kulturlandskapet. Det finns inga kända natur- eller kulturvärden i LIS-område 7. Området är högt beläget och utgörs av en
lärkträdsplantering. Vid en eventuell exploatering i området ska hänsyn tas till de fågelarter som utnyttjar vattendraget, såsom häger och andfåglar.
Det är viktigt att ny bebyggelse passar in landskapet och de känsliga
bebyggelsemiljöerna. Löv- och sumpskogar bör inte avverkas då de utgör en viktig del i landskapsbilden.
Natur- och kulturvärden
Vattendraget ingår i naturvårdsprogrammet och har stora landskapsmässiga och biologiska värden. Men den ekologiska funktionen i vattendraget är störd på grund av åtgärder (ex. rensning och rätning) och vandringshinder som påverkar migrerande vattenlevande organismer. Ån är dämd vid Ryfors. Värdefulla våtmarker finns bland annat kring Lillån vid dess anslutning till Römningen och längs vattendraget ner mot Ryfors.
En del av vattendraget vid Römningen ingår i riksintresse för kulturmiljövård. Vid Ryfors fanns tidigare pappersbruk och andra anläggningar.
Friluftsliv
Miljöerna kring ån utnyttjas för friluftslivet, flera platser är viktiga utflyktsmål.
Översvämningsrisk
LIS-område 7 är högt beläget, med undantag för det närmsta strandområdet. Även LIS- område 6 utgörs av höglänt mark som sluttar från vägen öster om området och ner mot vattnet. Byggnation bör inte ske i de lägre nivåerna nära vattendraget utan på höjderna och därmed bedöms översvämningsrisken vara låg.
Status och miljöproblem Ekologisk status Måttlig
Kemisk status Uppnår ej god Kemisk status
(exklusive kvicksilver)
God
Försurning Ja
Dålig status (bedömd efter Römningens status)
Övergödning Nej
Miljögifter Ja
Miljögifter
(exklusive kvicksilver)
Nej
Främmande art Nej
Kontinuitetsförändringar Ja Morfologiska förändringar Ja
Göteryd
Hängasjön
Sjön är belägen ca 4 km norr om Göteryd. En del av sjön ligger i Ljungby kommun.
Öster och söder om sjön går vägar och enstaka småvägar viker av från dessa mot sjön.
Sjöns stränder är relativt oexploaterade med spridd bebyggelse. Vid Askenäs sydväst om sjön finns ett vackert säteri med anor från 1400-talet. Norr om säteriet finns en större fjäderfäanläggning. Ett fåtal fritidshus finns vid östra sjökanten och bostadshus finns i Fagerhult och Sjöholmen. Älmhults kommun har sett ut sjön som en möjlig framtida vattentäkt.
LIS- område
Ett LIS-område finns föreslaget i Sjöholmen, vid sjöns nordöstra strand. Området bedöms som lämpligt för landsbygdsutveckling då det redan finns en del bostadshus i Sjöholmen. Tanken är att komplettera med ny bebyggelse. De miljöer som finns idag
för framtida behov. Det behöver inte innebära ett hinder för ny bebyggelse men det kan till viss del styra utformningen på bostadsområden och verksamheter.
Kartan nedan ger en mer detaljerad bild av LIS-området. I området finns alsumpskog vid sjöstranden, denna ska undantas från exploatering. Det finns skyddsvärda träd som ska bevaras och integreras i planeringen av ny bebyggelse. Naturvärdesområdet har höga naturvärden och förväntas uppnå nyckelbiotopstatus. Här finns även en hällkista som ska bevaras för att bibehålla områdets kulturella atmosfär. Centralt i området finns en plats där man funnit rester efter en boplats. LIS-området är även upptaget som utredningsområde för framtida bostäder i kommunens översiktsplan (antagen 2007).
Natur- och kulturvärden
Sjön ingår i naturvårdsprogrammet för Kronobergs län och har mycket stora värden med avseende på biologi, landskapet och friluftslivet. I Sjöholmen finns ett
våtmarksområde med värdefull alsumpskog. Vackra ädellövskogar som ingår i nyckelbiotoper finns vid Askenäs och söder om sjön. En del av nyckelbiotopen vid Askenäs ingår dessutom i biotopskydd. Säteriet i Askenäs omges av värdefulla och vackra betesmarker. Sydöstra delen av sjön är av riksintresse för kulturmiljövård och Askenäs och Fagerhult beskrivs i kulturminnesprogrammet. Fornlämningar finns spridda kring sjön, främst vid södra sidan och kring Fagerhult.
Under år 1975 genomfördes fågeltaxeringar i bland annat Hängasjön vilket visade att sjön har stora ornitologiska värden (Nilsson, S.G. 1980. Häckfågelfaunan vid sjöarna Mäen, Exen, Römningen, Hängasjön, Kösen, Fiskestadsjön, Öjen, Läen och Rottnen).
Sjön är en av tre lokaler i Sverige där flytsvalting (Luronium natans) har påträffats.
Arten är med på den svenska rödlistan under kategorin ”starkt hotad”. I
åtgärdsprogrammet för arten nämns att det behöver göras en utredning kring behovet av utökat skydd av lokalen. Det behöver även undersökas om det finns behov av att
komplettera Natura 2000-nätverket med sjön. Faktorer som kan skada arten är eutrofiering, utdikning, nyetablering och exploatering av strandområden.
Översvämningsrisk
Risken för översvämningar bedöms som låg då området är högt beläget. Genom att bygga på höglänt mark och spara sumpskogen närmast vattnet kan översvämningsrisken minimeras.
Miljökvalitetsnormer
Tabellen nedan visar Hängasjöns status och de miljöproblem som finns (VISS). Vid planering av bebyggelse i strandnära lägen ska miljökvalitetsnormerna för vatten beaktas.
Status och miljöproblem Ekologisk status God
Kemisk status Uppnår ej god Kemisk status
(exklusive kvicksilver) God
Försurning Ja
Måttlig status (enligt uppmätta värden)
Övergödning Nej
Miljögifter Ja
Miljögifter
(exklusive kvicksilver) Nej Främmande art Nej
Römningen
Römningen är en grund sjö belägen strax norr om tätorten Göteryd. Det finns gott om vägar kring sjön, söder om går väg 120. Bostadshus finns främst vid Göteryd och Ramnäs och fritidshusen finns spridda kring sjön.
LIS-område
Totalt föreslås fyra LIS-områden vid Römningen. Områdena bedöms som lämpliga för LIS då sjön ligger nära Göteryd och Ryfors som erbjuder service i form av äldreboende, skola, förskola, bibliotek och idrottshall. Söder om Römningen går även väg 120 som leder in till Älmhult och där det finns möjlighet att åka kollektivt (buss 149 mellan Älmhult och Traryd). LIS-områdena är lämpliga för bostäder men även för
Kartan nedan visar LIS-område 9 som är beläget vid Römningens sydvästra sida. I området finns platser där man har hittat fynd efter äldre boplatser. Norra delen av LIS- området går in i ett område som är med i kulturmiljöprogrammet. I området finns skyddsvärda träd.
Kartan nedan visar LIS-område 10 som är beläget nordväst om sjön. Området är även med i kommunens översiktplan (antagen 2007) som utredningsområde för framtida bebyggelse. I området finns vackra ängs- och betesmarker som det bör tas hänsyn till vid bostadsplanering. I norr har man funnit rester efter en boplats.
