Enligt 6 kap. 11 § MB ska kommunen göra en miljöbedömning av planen om dess genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. En översiktsplan antas alltid medföra betydande miljöpåverkan enligt 4 § förordningen om
miljökonsekvensbeskrivningar. Tillägg till eller fördjupningar av översiktsplanen som rör LIS-områden bedöms inte alltid medföra betydande miljöpåverkan (Prop.
2008/09:119). För att fastställa om planen medför betydande miljöpåverkan görs en behovsbedömning enligt bilaga 4 i förordningen till miljökonsekvensbeskrivningar.
Älmhults kommun bedömer att LIS-planen, tillägg till översiktsplanen, medför betydande miljöpåverkan.
Inom ramen för miljöbedömningen upprättas en miljökonsekvensbeskrivning som identifierar, beskriver och bedömer den miljöpåverkan som planens genomförande kan få (6 kap. 12 § MB). Miljökonsekvensbeskrivningen ger även berörda en möjlighet att påverka den planerade verksamheten.
Miljökonsekvensbeskrivningen görs här på en översiktlig nivå vilket gör det svårt att förutsäga alla de miljökonsekvenser som planens genomförande kan orsaka.
Miljökonsekvensbeskrivningen tar upp de viktigaste miljöaspekterna som sedan ska utredas närmare vid planering av ny bebyggelse.
Sammanfattning av landsbygdsutveckling i strandnära lägen
Planen för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) är ett tematiskt tillägg till översiktsplanen (antagen 2007). Dess syfte är att peka ut områden i Älmhults kommun som är lämpliga för strandnära bebyggelse. Genom att skapa attraktiva boendemiljöer och verksamheter kan fler lockas till att bosätta sig i kommunen. Det bidrar till att uppnå målet om en ökning av antalet kommuninvånare. Det innebär även ett ökat underlag för en satsning på service och kollektivtrafik på landsbygden. Planen är vägledande för politiker och tjänstemän när det gäller prövning av dispenser från och upphävandet av strandskyddet.
Strandskyddets syften är att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för växt- och djurlivet och att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv (7 kap. 13 § MB).
Det generella strandskyddet gäller 100 meter upp på land och ut i vattnet från
strandlinjen. I det fall det bedöms nödvändigt kan strandskyddet utökas till 300 meter (7 kap. 14 § MB). I Älmhults kommun har sjön Möckeln ett utökat strandskydd på 200 meter.
I samband med upprättandet av planen har de största sjöarna och vattendragen i kommunen inventerats med avseende på natur- kultur- och rekreationsvärden. Kartor, tidigare inventeringar och flygbilder har legat till grund för inventeringen.
Inventeringen har skett inom strandskyddsområdet.
Sammanlagt valdes 15 sjöar och tre vattendrag ut som lämpliga för LIS. För de sjöar och vattendrag som ingår i andra kommuner bör det ske ett samarbete med berörda kommuner.
Beskrivning av alternativen
Nollalternativet
Nollalternativet innebär att planen inte antas och att det därmed inte sker en
nybyggnation enligt de förslag som ges i planen. Detta kan innebära att det blir en mer spridd bebyggelse inom kommunen vilket motverkar kommunens mål om en
sammanhållen och översiktlig planering. Nollalternativet kan även innebära att det blir svårare att få strandskyddsdispens och därmed hämmas utvecklingen av landsbygden.
Då styrningen av var bebyggelse kan ske inom strandskyddsområdet försvagas i nollalternativet, innebär det risk för att natur- och kulturvärden påverkas negativt.
Risken är att det leder till prövning av dispenser utan ett stödjande planerings- och kunskapsunderlag.
Nollalternativet kan dock även innebära att natur- kultur och rekreationsvärden inte påverkas under förutsättning att nya bostäder inte byggs i strandnära lägen.
Huvudalternativet
Huvudalternativet innebär att planen antas och följs när det gäller planering av bebyggelse i strandnära lägen. I följande avsnitt kommer endast huvudalternativet att behandlas.
Miljökonsekvenser – bedömning av huvudalternativet
Riksintressen
Ett antal av de sjöar som finns med i planen är av riksintresse för naturvård,
kulturmiljövård eller friluftslivet. Sjöar och vattendrag med LIS-områden som berörs av riksintresse för naturvård är Skeppshultasjön, Bökönasjön, Helge å i Hallaryd,
Kalvasjön, Möckeln, Såganässjön, Kattesjön och Södra Virestadsjön. LIS-områden som berör riksintresse för friluftslivet finns vid Skeppshultasjön, Bökönasjön och Möckeln.
Vid Römningen finns LIS-områden som berör riksintresse för kulturmiljövård. I Römnigenområdet finns ett av landets tätaste bestånd av hällkistor.
Hängasjön, Möckeln (vid Stenbrohult), Lillån mellan Römningen och Delary samt Såganässjön berörs även av riksintresse för kulturmiljövård men här finns inga LIS-områden lokaliserade inom riksintresset.
Påverkan på riksintressena utreds närmare vid eventuell nybyggnation. Hur stor påverkan blir beror på bebyggelsens typ och omfattning. Områdena som pekas ut för landsbygdsutveckling är dock begränsade och upptar små områden i förhållande till riksintressena. Riksintressena bedöms därför inte utsättas för betydande skada av den landsbygdsutveckling som planen ger upphov till.
Flora, fauna och biologisk mångfald
Samtliga LIS-områden berör naturvårdsprogrammet för Kronobergs län. Hur flora och fauna i dessa områden kommer att påverkas av en landsbygdsutveckling enligt planen beror på detaljlokalisering och detaljutformning av bebyggelsen. Det finns risk för påverkan på naturmiljön men genom att studera naturvärdena i områdena kan riskerna minimeras och konflikter undvikas.
Möckeln är viktiga fågelsjöar som hyser flera störningskänsliga arter. Ett för stort tryck på sjön från boende och friluftsliv kan innebära negativ påverkan på fågellivet.
Inget LIS-område påverkar skyddade naturområden. Nyckelbiotoper finns i LIS-område 27 samt i närheten av LIS-områdena 9, 20, 22, 23 och 28. Naturvärdesområden finns i LIS-område 8 och 16 samt i närheten av LIS-områdena 11, 20, 21, 27, 30 och 31.
Bebyggelse i LIS-områden kan få negativa konsekvenser för naturvärden i biotoperna.
Risken för negativ påverkan på värdena kan minskas genom att ny bebyggelse anpassas till omgivande landskap och natur.
Sällsynta och rödlistade arter kan komma att påverkas av planen. Vid Hängasjön finns ett LIS-område (nr 8) i Sjöholmen. Sjön är en av tre lokaler i Sverige där den rödlistade arten flytsvalting förekommer. Sjön kan komma att undersökas för om det behövs ett utökat skydd av vattnet. Innan exploatering av området ska en undersökning göras om arten kan påverkas negativt av ny bebyggelse. En genomtänkt planering och en
restriktiv utbyggnad kan förhindra att artens livsvillkor försämras.
I västra LIS-området vid Römningen kan ängs-och betesmarker komma att påverkas negativt av exploatering. Ny bebyggelse kan därmed skapa negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden.
En mer detaljerad bedömning om hur naturvärdena kommer att påverkas ska göras för varje föreslaget LIS-område innan exploatering sker. Risken finns att sällsynta arter påverkas av exploatering enligt planen. Därför ska förekomst av sällsynta och hotade arter undersökas innan ny bebyggelse planeras. En väl genomtänkt och god planering kan möjliggöra bevarandet av naturvärden. Värdena kan utgöra en tillgång till miljön och göra området mer attraktivt. Därmed utgör en landsbygdsutveckling enligt planen inte en betydande skada för den biologiska mångfalden. Ekologisk kompetens ska konsulteras vid planeringen av ny bebyggelse. Om bryggor eller båtplatser planeras ska det undersökas hur de kan påverka naturvärdena i strand- och vattenzonen.
Kulturmiljö och fornlämningar
Ett fåtal av LIS-områdena berör kända förekomster av fornlämningar. Dessa ska studeras ytterliggare innan exploatering. Risken att de påverkas negativt bedöms som låg då de bör gå att integrera i planeringen. I samband med planering av bebyggelse och exploatering ska en undersökning göras av fornlämningar i området. Det finns risk att kulturvärden har förbisetts i tidigare inventeringar som endast varit översiktliga. Detta gäller särskilt i skogsmark och därför ska en kompletterande inventering av
fornlämningar göras i varje LIS-område. Om intrång ska göras i fasta fornlämningar krävs tillstånd enligt kulturminneslagen.
områdena vid Römningen ligger inom riksintresse för kulturmiljövård. Vid LIS-område 9 finns ett LIS-område som är upptaget i kommunens kulturmiljöprogram. Ny bebyggelse bör anpassas till kulturmiljön och den befintliga boendestrukturen. Risken är annars att den nya bebyggelsen utgör ett störande inslag i kulturlandskapet.
Planen kan bidra till positiva konsekvenser för kulturmiljöer och fornlämningar genom
Hävden av odlingslandskapet och ängs- och betesmarker är en förutsättning för att kulturmiljöerna ska kunna bevaras.
Friluftsliv och rekreation
Planen medger inte att sjöar kringbyggs helt vilket innebär att friluftslivet och allmänhetens tillgång till sjön upprätthålls. En exploatering i strandnära lägen kan innebära att allmänheten får tillgång till områden som tidigare varit svårtillgängliga.
Förutsatt att bebyggelsen utformas på ett sådant sätt att den inte får strandområdet att framstå som privatiserat. Det ska alltid finnas en fri passage mellan tomtgräns och strandlinje. Friluftslivet och turistnäringen kan gynnas av att till exempel bryggor anläggs.
Bedömningen är att planen inte kommer att medföra betydande negativ påverkan på friluftslivet om bebyggelsen planeras utifrån allmänhetens rätt till strandområdet. Nya bostadsområden ska utformas så att det tydligt framgår att allmänheten har möjlighet att vistas i strandområdet.
Stora opåverkade områden
Idag finns det inga områden utpekade som ”tysta områden” i kommunen. Däremot finns ett relativt oexploaterat område i kommunens sydöstra del. Ny bebyggelse kan medföra att områdets oexploaterade karaktär försvinner. Nya bostadsområden och verksamheter ska anpassas till omgivningen och restriktivitet ska råda vid planeringen. LIS-områden här kan bidra till att stärka den befintliga servicen i orten Häradsbäck. I denna del av kommunen finns även ett antal områden upptagna i kommunens vindkraftsplan och klassade som lämpliga för vindkraft.
Landskapsbild
Planen bedöms inte medföra en negativ påverkan på landskapsbilden under förutsättning att ny bebyggelse anpassas till den befintliga och till det omgivande landskapet.
Vatten och miljökvalitetsnormer
Om risken finns att miljökvalitetsnormerna för vatten påverkas ska bebyggelse i LIS-området inte ske. Samlad ny bebyggelse, expansion av orter och förtätning av befintlig bebyggelse kan förbättra VA-lösningar. Gemensamma lösningar kan göras och äldre enskilda avlopp kan ersättas och kopplas till den gemensamma avloppsanläggningen.
Därmed kan utsläppen till vatten minska vilket bidrar positivt till vattnets ekologiska status.
Risken är att negativa konsekvenser uppstår som följd av att exploateringen av
stränderna ökar. Hur stor påverkan blir beror på typen och graden av exploatering samt hur känsligt vattnet är för påverkan. När nya bostäder planeras vid vatten kommer ofta även önskemål om bryggor och båtplatser. Innan exploatering av ett område ska effekterna av bebyggelsen och konsekvenserna för vattenmiljön undersökas.
Miljömål
Det finns 16 nationella miljömål vars syfte är att främja en hållbar utveckling och säkerställa en god miljö för nuvarande och kommande generationer. Målen är vägledande vid tillämpningen av miljöbalkens bestämmelser. Av de 16 miljömålen
• Ett rikt odlingslandskap
• Ett rikt växt- och djurliv
• Hav i balans samt levande kust och skärgård
När det gäller miljömålen ”levande sjöar och vattendrag” och ”ett rikt växt- och djurliv”
så är det svårt att bedöma hur stora konsekvenserna blir på denna översiktliga nivå.
Utformningen och detaljlokaliseringen av bebyggelsen avgör effekternas omfattning.
Planen kan dock bidra till att målen uppfylls genom att de mest känsliga områdena med avseende på naturvärden har undantagits från exploatering. Även de mest känsliga vattendragen och sjöarna undantas från LIS vilket minskar de negativa effekterna för vattnens ekologiska funktioner. Genom utbyggnad av VA-nätet kommer belastningen på sjöar och vattendrag att minska och det innebär i sin tur att belastningen på havets kuster minskar. Därmed bidrar planen till miljömålet ”hav i balans samt levande kust och skärgård”.
Genom att planen gynnar ny bebyggelse i attraktiva lägen samt utveckling och bevarande av landsbygden bedöms den bidra till att uppfylla målet en ”god bebyggd miljö”. Om bebyggelsen anpassas till kultur- och odlingslandskapet och hävden i odlingslandskapet bibehålls, kan planen även bidra till att miljömålet ”ett rikt odlingslandskap” uppnås.
Befolkning och bebyggelse
Planen bidrar till att skapa attraktiva boendemiljöer och verksamheter som lockar människor att slå sig ner i kommunen. Det bidrar till en levande landsbygd och att vi kommer närmare kommunens vision om att öka antalet invånare till 20 020 år 2020.
Fler kommuninvånare på landsbygden ger ett ökat underlag för att bygga ut service och kollektivtrafik i kommunen. LIS-områden som innebär en förtätning eller expansion av en ort eller redan befintlig bebyggelse bör exploateras först. Detta för att det ofta redan finns service, som kan utökas, och för att det är fördelaktigt vid anläggandet av
kommunalt VA.
Människors hälsa
Då planen bidrar till att antalet kommuninvånare ökar, kommer det finnas mer underlag till att bygga ut kollektivtrafiken. Det innebär i sin tur att biltrafiken kan minska och trafiksäkerheten ökar. Även buller och utsläpp från biltrafik minskar och därmed minskar de negativa effekter som föroreningar och höga ljudnivåer har på människors hälsa. Buller och utsläpp från bilar och maskiner ökar dock under begränsade perioder vid byggandet av nya bostäder, verksamheter och vägar.
Mark
Det finns risk att konflikter kring markanvändning uppstår. För att undvika konflikter är det en god idé att nya bostäder byggs så att det sker en expansion eller förtätning av redan befintlig bebyggelse.
I vissa LIS-områden kan ny bebyggelse innebära att marken inte längre kan användas för ängar och bete. Marken bör användas för det som den är bäst lämpad för. För att minimera risken för konflikt kan nya bostäder planeras så att ängar och betesmarker kan
Klimatfaktorer och luft
Planen möjliggör en ökning av antalet invånare i kommunen och därmed även en utbyggnad av kollektivtrafiken. Det skulle innebära färre bilar på vägarna och därmed mindre utsläpp av växthusgaser och partiklar till luften. Klimatet och luften bedöms därför påverkas positivt av den landsbygdsutveckling som planen innebär.
Risken är dock att om satsningar inte görs på service och kollektivtrafik kan en ökad befolkningsmängd innebära att trafiken ökar. Därmed ökar utsläppen och vi får en motsatt effekt av vad som nämns ovan.
Åtgärder för att förebygga, hindra eller motverka negativ miljöpåverkan
För att förebygga negativ miljöpåverkan av LIS tar planen upp flera ställningstaganden och riktlinjer som ska följas vid planering och utformning av ny bebyggelse vid sjöar och vattendrag. Den nya bebyggelsen får inte innebära en negativ påverkan på miljökvalitetsnormerna för vatten.
För de sjöar och vattendrag som även ingår i en annan kommun ska ett samarbete ske med berörda kommuner. Detta för att bland annat förhindra att vattnet helt kringbyggs, något som kan få negativa konsekvenser för friluftslivet, växt- och djurlivet och
miljökvalitetsnormerna.
Vid planerings- och byggprocesser ska natur- och kulturmiljöerna ses som en tillgång och hänsyn ska tas till deras värden. Friluftslivet får inte hindras av
landsbygdsutvecklingen. I första hand ska de LIS-områden som finns i anslutning till orter eller redan befintlig bebyggelse exploateras. Ny bebyggelse ska utformas så att den inte förtar syftet med det strandnära läget, till exempel så att hus inte skymmer sjöutsikten för varandra.
För de LIS-områden som ligger inom riksintressen ska en utredning göras av hur riksintresset kommer att påverkas.
En fri passage ska finnas mellan vattnet och bebyggelsen. Det ska tydligt framgå att allmänheten har rätt att vistas i området. Åtgärder som ger ett intryck av att området är privatiserat får inte göras, till exempel utställning av privata utemöbler eller
gräsklippning ända ner till strandkanten. Passagens bredd anpassas efter landskapets karaktär och görs tillräckligt bred för att allmänheten fortfarande kan uppleva strand- och vattenzonen som tillgänglig. Den fria passagen kan även utformas så att det djur- och växtliv som finns vid strandkanten skyddas.
Uppföljning
En uppföljning ska göras om hur den nya bebyggelsen i strandnära lägen påverkar friluftslivet och livsvillkoren för växt- och djurlivet. Detta kan göras i samband med detaljplanearbetet (om detaljplan krävs). Uppföljning ska även göras av hur
miljökvalitetsnormerna för vatten påverkas av exploatering vid sjöar och vattendrag.
Icke-teknisk sammanfattning
Miljökonsekvensbeskrivningen tar upp de miljökonsekvenser som kan komma av landsbygdutveckling i strandnära lägen. De faktorer som berörs är riksintressen, flora,
Genom att erbjuda attraktiva boendemiljöer kan antalet kommuninvånare öka och därmed skapas en levande landsbygd. Detta kan få positiva miljöeffekter då underlaget för service och kollektivtrafik ökar. En ökad kollektivtrafik innebär mindre bilberoende vilket i sin tur minskar buller och utsläpp av föroreningar till luft och mark. Det gynnar både klimatet och människors hälsa.
Planen innebär även att kommunen får en starkare styrning av var bebyggelse kan ske på landsbygden och i strandnära lägen. Det kan ge ett starkare skydd för växt- och djurlivet och allmänhetens tillgång till sjöar och vattendrag. Men det är svårt att bedöma hur påverkan blir på flora, fauna, biologisk mångfald, mark och landskapsbilden på denna översiktliga nivå. Ytterliggare utredningar behöver göras vid detaljlokalisering och detaljutformning av ny bebyggelse. Det finns risk att planen kan få negativa konsekvenser men de går att undvika genom god planering och noggranna undersökningar.
Genom att i första hand exploatera områden där det redan finns befintlig bebyggelse eller orter kan flera positiva miljöeffekter erhållas. Det blir bland annat mer ekonomiskt och miljövänligt att dra kommunalt VA om bebyggelse är samlad.
Planeringsunderlag
Aronsson, G. & Nilsson, S.G. 1979. Häckfågelfaunan i sjön Femlingen. Milvus 9:50-56.
Council of Europe. Europeiska landskapskonventionen.
http://conventions.coe.int/Treaty/en/Treaties/Html/176.htm
Länsstyrelsen i Kronobergs län. 1989. Kronobergs natur, naturvårdsprogram för Kronobergs län.
Länsstyrelsen i Jönköpings län. 2006. Strandnära för alla – planmässiga överväganden för strandnära bebyggelse”. Meddelande nr 2006:46.
Länsstyrelsen i Kronobergs län. 2006. Med historien i framtiden. Kulturmiljöstrategi för Kronobergs län 2006-2010.
Länsstyrelsen i Kronobergs län. 2006. Strategi för formellt skydd av skog i Kronobergs län. Meddelande nr 2007:35.
Länsstyrelsen i Kronobergs län. 2007. Landsbygdsprogram 2007-2013. En regional genomförandestrategi för Kronobergs län. Version 2007-06-20.
Länsstyrelsen i Kronobergs län. 2008. Plan för skydd av värdefull natur i Kronobergs län under perioden 2008-2010. Ärendenummer 511-3601-07.
Länsstyrelsen i Kronobergs län. Inventering av skyddsvärda träd.
Länsstyrelsen i Kronobergs län. 2010. Sammanställning av befintliga underlag angående översvämningsrisker i planering. Planeringsunderlag. 2010-05-27.
Länsstyrelsen i Kronobergs län. 2011. Översvämningskänsliga områden i Kronobergs län 2010. ISSN 1103-8209. Meddelande nr 2011:05.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
www.msb.se
Naturvårdsverket. 2009. Strandskydd – en vägledning för planering och prövning.
Handbok 2009:4, utgåva 1.
Nilsson, S.G. 1980. Häckfågelfaunan vid sjöarna Mäen, Exen, Römningen, Hängasjön, Kösen, Fiskestadsjön, Öjen, Läen och Rottnen. Länsstyrelsen i Kronobergs län. Växjö.
Regionförbundet Södra Småland. 2009. Regionalt utvecklingsprogram - strategi för Kronobergs län 2009. Mötesplats södra Småland.
Riksantikvarieämbetet. Fornsök.
www.raa.se
SCB. Bebyggelsepåverkad kust och strand.
SCB. Kust och stränder i Sverige.
SCB. Smala vattendrag. Längd, landareal och byggnader inom 50 meter.
SFS 1998: 808. Miljöbalken.
SFS 1987:10, Plan- och bygglagen.
Skogsstyrelsen. Skogens pärlor.
www.skogsstyrelsen.se
SMHI. 2010. Klimat- och sårbarhetsanalys Kronobergs län.
Statens jordbruksverk. TUVA. Ängs- och betesmarkinventeringen.
www.jordbruksverket.se
Sveriges geologiska undersökning.
www.sgu.se
Statens geotekniska institut. 2011. Hållbar utveckling av strandnära områden.
Planerings- och beslutsunderlag för att förebygga naturolyckor i ett förändrat klimat.
Turist- och fritidskarta över Älmhults kommun. 1995.
VISS - Vatteninformationssystem för Sverige www.viss.lst.se
Våtmarksinventeringen (VMI). 1984-86.
Älmhults kommun. 1989. Förslag till kulturmiljöprogram 1989. Bilaga till översiktsplan Älmhult 1991-08-16.
Älmhults kommun. 2007. Översiktsplan 2006. Antagen av kommunfullmäktige 2007-11-28, § 156.
Hallaryd