Tjänsteutlåtande till Tekniska nämnden
Förnyelsebehov hos vatten- och avloppsledningsnät i Falköpings kommun
Förslag till beslut
Tekniska nämnden beslutar
1. att godkänna redovisningen av förnyelsebehov hos vatten- och avloppsledningsnätet och lämna den till Kommunstyrelsen
2. att behålla målet att förnyelsetakten ska vara en procent av vatten- och avloppsledningsnätet årligen, dvs. renoveringstakten är 100 år
3. att begära 30 miljoner kronor per år i investeringsbudget till VA- avdelningen även fortsättningsvis
Bakgrund
VA-avdelningen arbetar med att ta fram en översikt av förnyelsebehovet hos VA-ledningsnätet. Här redovisas preliminära resultat, som ger underlag till beslut om investeringsbehov framöver.
En utvärdering av avloppsledningsnäten kopplade till Hulesjön, Stenstorp och Floby reningsverk har gjorts under året, och visar följande status för ledningsnäten:
Avloppsledningsnät kopplade till
Utspädningsgrad, utspädning av spillvatten med annat vatten
Tillskottsvatten, liter/meter ledning och dygn
Hållbarhets- bedömning av
ledningsnätet Hulesjöns reningsverk
(Falköping, Slutarp- Kinnarp, Gudhem,
Högvallsled, Torbjörntorp)
2,3 gånger.
Bland ”mitten”
kommunerna.
45 liter.
Bland ”sämsta”
kommunerna.
Mindre god/ dålig uthållighet
Stenstorps reningsverk
3,1 gånger.
Bland ”sämsta”
kommunerna.
43 liter.
Bland ”sämsta”
kommunerna.
Dålig uthållighet
Floby reningsverk 2,1 gånger. 18 liter. Mindre god
Beskrivning av metod för långsikt förnyelseplanering
VA-avdelningen har valt några arbetsmetoder från Svenskt vattens
”Handbok i förnyelseplanering av VA-ledningar” från 2011.
Följande metod används för att ta fram det långsiktiga förnyelsebehovet, baserat på ledningsnätets nuvarande åldersstruktur och material (metod 4):
Beräkning av förnyelsebehov görs utifrån hur länge man tror sina ledningar håller, och hur gamla de befintliga ledningarna är. Då kan man räkna ut när ledningarna bör förnyas och också se behoven långt fram i framtiden. Vilka enskilda ledningar som ska förnyas styrs dock av driftstörningar och
riskanalyser, men metoden ger en förespegling om vilken omfattning av förnyelse som krävs i framtiden.
En beräkningsmodell från Svenskt vatten har använts, med uppgifter om genomsnittlig livslängd för olika typer av ledningsmaterial. När Falköpings data om vattenledningsnätets åldersfördelning lagts in i modellen får man fram en livslängdskurva för varje materialtyp och en beräkning av årlig framtida förnyelse.
Diagram 1: Den beräknade förnyelsetakten för vattenledningar i Falköpings kommun, räknat i
% av vattenledningsnätet. Med förnyelsetakt menas det totala förnyelsebehovet i % av totala ledningslängden innevarande år, inklusive förnyade och nya ledningar.
2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100
0,00%
0,20%
0,40%
0,60%
0,80%
1,00%
1,20%
Beräknad förnyelsetakt per år - % av totalt nät
decennium
% per år
VA-avdelningen konstaterar att förnyelsetakten i diagram 1 ligger mellan 0,2% och 1,1% , vilket är lägre än det mål om 1% renoveringstakt som tidigare satts upp för kommunens ledningsnät. Det är positivt, eftersom VA- avdelningen tidigare beräknat förnyelsebehovet till 1,25% av ledningsnätet per år (förutsatt en medellivslängd på 60 år för kommunens ledningar).
Diagram 2: Beräknat förnyelsebehov för vattenledningar i Falköpings kommun per ledningstyp, fördelat på 10-års perioder. Beteckningen ”gråjärn <50” innebär vattenledningar av gråjärn lagda före år 1950, osv.
2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100 0
2 4 6 8 10 12 14
Beräknat förnyelsebehov - per ledningstyp
Gråjärn <50 Gråjärn >50 Segjärn <80 Segjärn >80 PE
PVC <70 PVC >70 Övrigt/okänt A Övrigt/okänt B Nya/ förnyade
decennium
km per 10 år
beroende på ett mer korrosivt jordmaterial.Värdena för livslängd går tyvärr inte att ändra i modellen, så vi får inte fram diagram som avspeglar den lokala erfarenheten.
Diagrammen visar huvudledningsnätet för dricksvatten. Därutöver tillkommer spillvatten- och dagvattenledningar, brunnar, ventiler och servisledningar som behöver förnyas.
Målet om förnyelse av 1% av ledningsnätet per år borde ligga kvar, tills säkrare uppgifter eller prognoser tas fram som visar annat.
Beskrivning av metod för prioritering av åtgärder
Följande metod ur Svenskt vattens handbok används för att prioritera mellan olika förnyelseprojekt (metod 2):
Val av ledningar från riskvärdering. En risk definieras som en sannolikhet sammanvägt med konsekvens. Hög sannolikhet och stor konsekvens innebär en hög risk. Ju större konsekvens desto mer ”kostar det” om något händer, till exempel ledningar i trafikerade gator som innebär trafikstörningar eller många drabbade brukare. En ledning med stor sannolikhet och stor
konsekvens blir således en riskledning. Exempelvis är en ledning med många läckor i en trafikerad väg en riskledning.
Tabell 1: Antagna livslängder för ledningsmaterial i Svenskt vattens modell för beräkning av förnyelsebehov. Siffrorna i tabellen anger antal år.
Antagna livslängder för olika ledningsmaterial.
Ledningsmaterial 100% kvar 50% kvar 10% kvar
Gråjärn <50 30 95 130
Gråjärn >50 40 105 140
Segjärn <80 30 50 80
Segjärn >80 50 125 160
PE 50 125 160
PVC <70 30 50 70
PVC >70 40 105 140
Övrigt/okänt 30 95 130
50 125 160
Nya och förnyade ledningar
Diagram 3. Riskmatris över sannolikhet och konsekvens (Källa: Svenskt vattens rapport 2011-12)
På vattenledningsnätet är tidigare driftstörningar, främst vattenläckor, den entydigt största faktorn för framtida driftstörningar enligt forskning. Det betyder att vill man hålla nere sina driftstörningar är det lämpligt att utgå från tidigare störningar. Läckor kan uppstå pga korrosion eller sättningar.
När en läcka väl uppkommit visar forskning att tiden till nästa läcka är mindre än tiden till första läckan. Ju fler läckor, desto tätare kommer läckorna.
På avloppsledningsnätet kan man också utgå från driftstörningar, men tidigare driftstörningar säger inte allt. Källaröversvämningar där VA-verk- samheten inte klarar dimensionerande krav är en indikation på att man behöver se över ledningsnätet i ett större område. Stopp kan vara tillfälliga och kanske inte kräver förnyelse. Andra åtgärder som kontroll av
fettavskiljare, spolning eller nedtagning av träd kan vara en bättre lösning för att undvika stopp. TV-inspektioner ger dock ett gott underlag för bedömning av förnyelsebehov.
Riskvärderingen utförs i följande steg:
• Inventering av sannolikhet och konsekvenser för driftstörningar
• Inspektion. Kontroll av inventerade ledningar
• Åtgärder. Tillsynsbehov. Bedömning av åtgärder
• Prioritering. Åtgärdsplan
Åtgärdsplanen byggs upp på följande sätt:
Riskledningar som kräver åtgärder direkt eller inom snar framtid läggs i förnyelseplan/budget för kommande femårsperiod. Konsekvensledningar som behöver bevakas läggs i tillsynsprogram. Vissa sträckor kan bevakas genom att man installerar mätare, larm eller lyssningsutrustning.
Sannolikhetsledningar utan stora konsekvenser kan kostnadseffektivitets- beräknas.
För att åtgärdsplanen ska bli hanterlig bör max 10–15% av ledningsnätet ingå som riskledningar.
Diagram 4: Riskmatris med markerade avloppsledningar med hög sannolikhet och/eller konsekvens (Källa: Svenskt vattens rapport 2011-12)
Prioritering
För att göra en prioritering används följande steg:
1. Lista projekt som måste göras (pga KS-beslut, myndighetsbeslut, asfaltplan)
2. Lista projekt som hamnar i topp i riskanalysen 3. Se över möjligheter till samordning
4. Kostnadsberäkna och värdera projekt som ligger högt på listan för att stuva om så man får mest för pengarna.
Projekt som hamnar högt avseende konsekvenser bör vara under uppsikt och läggas i plan för inspektion. Projekt som hamnar högt i sannolikhet bör kostnadsberäknas och värderas utifrån om de är lönsamma att göra.
Kostnader för renovering av VA-anläggningar
Investeringskostnaden för renovering av 1% av ledningsnätet uppskattas till 25 miljoner kronor per år vid omläggning av VA-ledningar. Vid renovering av ledningar genom schaktfria metoder kan kostnaderna minskas avsevärt, framförallt för ledningar av mindre dimensioner. Det är dock inte klart vilka ledningar som kan renoveras med vilken metod, varför ramen på 25
miljoner kr per år bör behållas.
Därutöver tillkommer VA-avdelningens anläggningar ovan jord som har ett beräknat återanskaffningsvärde på 272 miljoner kronor. Många anlägg- ningar ärbyggda på 1970-talet. Investeringsbehovet ligger på 5 miljoner kr per år med ett antagande av 50 års livslängd. En livslängd på 30 år innebär ersättningsbehov om 9 miljoner kr per år. Någon flerårig underhållsplan finns dock inte framtagen ännu för anläggningarna, och 5 miljoner kr per år räcker för de åtgärder som är planerade några årframöver. En centralisering planeras där flera mindre reningsverk läggs ned och spillvatten pumpas till större reningsverk i Falköping och Stenstorp.
Investeringsbehovet för VA-avdelningen bedöms ligga kvar på cirka 30 miljoner kr per år under överskådlig tid.
Teresa Kalisky VA-chef
