Utvecklingsprojekt
- unga vuxna 20 – 29 år med psykisk ohälsa
Målgruppen är aktuell inom samtliga av Samordningsförbundets medlemmar
Bakgrund
Samordningsförbundets styrelse har den 16 mars 2007 gett undertecknad i uppgift att undersöka möjligheten att starta ett gemensamt projekt för parterna riktat mot målgruppen ovan.
Orsaken till att prioritera denna målgrupp är att gruppen är numerärt stor hos alla ingående parter i Samordningsförbundet. Det andra skälet är att
utanförskapet måste brytas betydligt mycket tidigare än vad som sker idag och ett samlat grepp riktat mot tänkt målgrupp kan vara en väg. Insatsen ligger helt inom linjen för Samordningsförbundets uppdrag – behovet av insatser från flera rehabiliteringsaktörer finns, målgruppen är unik och avgränsad och de individer som kan komma i åtnjutande av insatsen är antingen arbetslösa, sjukskrivna eller uppbär försörjningsstöd. En orsak till att de idag inte kommer ut på arbetsmarknaden kan vara bristande social kompetens, sjukskrivning för psykiska åkommor och diffus sjukdomsbild.
Den följande projektbeskrivningen skall inte ses som en detaljerad verksamhetsbeskrivning. En ny verksamhet som byggs upp i samverkan mellan flera myndigheter bör vara flexibel och kunna anpassas efter behoven hos de personer som utgör målgruppen.
Syfte
Syftet med verksamheten är att genom aktiv samverkan skapa möjligheter för att den enskilde individen skall:
- uppnå eller öka förmågan till förvärvsarbete - uppnå en förbättrad livskvalité
- uppnå stärkt social kompetens
- undvika rundgång mellan olika myndigheter
- erhålla en heltäckande bedömning av problem och möjligheter Till det här skall kunskaper om unga vuxnas möjligheter, problematik och situation samlas och spridas till de samverkande myndigheterna
Målgrupp
Unga vuxna 20 – 29 år i behov av stöd från mer än en myndighet. I första hand skall en prioritering ske i målgruppen med bedömd psykisk ohälsa enligt följande kriterier:
- åldersintervallet 20 – 29 år
- bedöms ha psykiska problem/ohälsa som hindrar möjligheten till arbete/studier. Bedömningen kan vara gjord av
arbetsförmedling/socialkontor/försäkringskassa eller att det finns ett läkarintyg
- bedöms ha psykiska problem/ohälsa som inte behöver vara dokumenterad psykisk sjukdom men som kan förväntas behöva behandling/insats från läkare/terapeut
- uppbär försörjningsstöd/sjukpenning eller a-kassa. Undantag kan göras från denna regel, t.ex. där någon saknar arbete/skolgång och försörjs av föräldrar.
- är i behov av stöd från mer än en myndighet
Unga vuxna som bedöms ha en psykisk sjukdom som kräver insats från psykiatri skall hänvisas dit.
Mål
- C:a 80 unga vuxna tas emot i projektet
- C:a 50 av dessa beräknas kunna ingå i projektet och få det stöd och hjälp de behöver för att kunna gå vidare mot arbetsmarknaden - C:a 30 unga vuxna utreds av teamet och hänvisas till annan instans
som bättre kan tillgodose den enskildes behov Projekttid:
2007-09-01 – 2010-08-31.
För att nå de resultat som eftersträvas krävs att projekttiden sträcker sig över tid men att den är tydlig och avgränsad. För att komma vidare krävs ofta insatser över tid. För att med successiv intagning i projektet få möjligheter till insatser över tid (maximalt ett år) krävs en projekttid som löper över tre år.
Om projektet uppvisar positiva resultat och fortsatt arbete enligt modellen eftersträvas, ska en ansökan till EU Växtkraft mål 3 inlämnas i god tid före projekttidens slut. Ansvarig för denna ansökan blir projektledaren för projektet.
Vägen in kan se ut som följer:
- via de myndigheter som svarar för försörjningen och som enligt ovan gör den bedömningen att det föreligger psykiska problem som hindrar den enskilde att gå till arbete eller utbildning
- via primärvården (vårdcentraler, psykosociala team) eller ungdomsmottagningen.
- eget initiativ
Frivillighet och den enskildes egen motivation är en förutsättning för deltagande. Den enskilde personen ska lämna ett samtycke till att de olika myndigheterna samverkar och samarbetar för att kunna se helheten och föreslå rätt aktivitet till en och samma person. För att undvika kö bör det vara tydligt vilka möjligheter som projektet kan erbjuda och vilka som kan erbjudas stöd. När en förfrågan inkommer bör besked lämnas inom en vecka, antingen i from av en tid för ett första bedömningssamtal eller att man inte kan te emot fler personer för att kapaciteten är fullt utnyttjad. Ingen skall sättas upp på väntelista.
Kontakten med remitterande myndighet/försörjande myndighet sker
löpande. Den enskilde har kvar den försörjning som han/hon hade vid start i projektet.
Inledande kartläggning
Personalen tar emot ansökningar som görs av en myndighet och/eller av den enskilde. De personer projektet riktar sig mot kan ha svårt att själva ta kontakt, vilket gör att personalen i projektet även har att svara för att själva ringa en individ man har fått vetskap om skulle ha behov av de insatser projektet erbjuder.
Via ett möte eller en telefonintervju genomför personalen ett eller flera kartläggningssamtal för att se var personen befinner sig i livet. Innan inskrivning i projektet dras ärendet för hela arbetslaget som gör den
slutgiltiga bedömningen om en person får tillträde till projektet eller ej. Vid ett ja utses en ansvarig handläggare som coach och som därefter följer processen helt igenom för den inskrivne individen.
Om teamet finner att den enskilde individen har en situation som gör att projektet inte är rätt insats, ska personen i fråga slussas tillbaka till sin handläggare och till rätt hjälpinsats.
Fortsatt kartläggning
En kortare tids fortsatta kartläggning ska utmynna i en individuell
handlingsplan som följer individen genom den kommande processen och revideras allt efter behov. Handlingsplanen anpassas efter den enskilde personens behov. De insatser som läggs in kan vara samtal, praktik, information, friskvård. En bärande idé är att konkret aktivitet i lagom omfattning utgör grunden som kompletteras med abstrakta/kognitiva aktiviteter.
Om vi förutsätter att de unga vuxna som kommer in i systemet på olika vägar har svårt att idag ta sig ut mot arbetsmarknaden och behöver konkret hjälp för att bryta negativa mönster så är nästa steg i processen att gå till ett smörgåsbord av insatser som erbjuds inom ramen för projektet.
Verksamhetens innehåll:
Arbetsträning och praktik
Aktivitet är en av grundpelarna i projektet och utgångspunkten inför resten av de aktiviteter som kopplas runt individen. Aktiviteten och görandet har stor betydelse för självförtroende och för tilltron till den egna förmågan.
Genom teamarbete och professionellt stöd kan aktiviteten skapa grunden för att misslyckande minimeras och att chansen till att lyckas optimeras.
Arbetsmarknadsenheten har den expertis som krävs för att finna bra platser.
En individuell planering och placering för var och en av deltagarna i
projektet är det som gäller. Där det sedan är möjligt kommer arbetspraktiken att kunna förläggas till reella arbetsplatser på arbetsmarknaden. Utifrån aktiviteten erbjuds därefter deltagaren övriga resurser för att den enskilde individen skall kunna gå ut mot en arbetsmarknad.
Teamarbete
För att samverkan skall fungera skall projektets personal ha anknytning till Försäkringskassa och Socialtjänst. Arbetsförmedlingen medverkar i en styrgrupp och följer arbetet på nära håll, men har ingen personal i projektet från början. Arbetsförmedlingens insats kommer istället när individen skall ut på arbetsmarknaden och därmed bedöms kunna gå vidare. Mottagande arbetsförmedlare bör i detta fall ha SIUS-kompetens och arbeta mycket nära individen och coacha mot jobb eller utbildning. Rundgång undviks genom att kompetens finns tillgänglig från olika områden.
Teamet arbetar utifrån ett lösningsfokuserat synsätt och motiverade samtal och coachingstrategier ingår i metodiken. Arbetsterapeuten kan utifrån personen i aktivitet göra kvalificerade bedömningar av förmågor och svårigheter. Psykologen har möjlighet att både göra bedömningar och att ha samtal med deltagarna. De sistnämnda yrkeskategorierna samt
läkartillgången i projektet har kontaktytor gentemot vårdsektorn vilket är betydelsefullt.
Utöver det direkta arbetet med individerna kommer tid att behöva avsättas för teamträffar, kunskapsöverföring och för att kunna fungera som särskild kontaktperson för ett antal individer.
Diagnostisering
Tillgång till professionell psykiatrisk kompetens behövs för att vid behov göra bedömningar av de psykiska problemen. En distriktsläkare knuten till projektet kan i samråd med en psykiatriker göra de bedömningar som krävs.
Hälsodisk
I grupp och individuellt arbetar man psykoedukativt med ex. vis ångestskola, sömnskola, stresshantering men också med individuell
behandling utifrån specifik problematik som deltagaren kan behöva hjälp att hantera.
Kontaktperson
Den enskilde individen bör ha möjlighet att bland dem som arbetar i
utvecklingsprojektet välja en egen personlig kontaktperson. Det kan vara en person som arbetar på det stället individen har sin dagliga aktivitet och det kan vara någon av de handläggare som arbetar i projektet. Tanken är kontaktpersonen skall fungera som ett stöd och som en länk till övriga i teamet. Kontaktpersonen skall inte ta över de kontakter som naturligt sker mellan individen och handläggarna från respektive myndighet i teamet.
Utbildningsinslag
Utifrån kunskaper om det fysiska måendets påverkan på den psykiska hälsan som fysisk aktivitet har, skall friskvård och allmänt hälsofrämjande erbjudas. Till fysisk aktivitet kommer även kostens betydelse för hälsan.
Hälsovägledarna inom Primärvården samt öppenvårdsrehabiliteringen är här en trolig samarbetspart.
Kunskapsutveckling
Verksamheten skall dokumenteras, följas upp och utvärderas.
Erfarenheterna som görs skall kunna fungera som ett kunskapscentrum som kan ge konsultativ hjälp och stöd till den ordinarie verksamheten i de samverkande myndigheterna. Kunskaper om ungdomar med psykisk ohälsa skall samlas in för att utveckla verksamheten.
Utvärdering/uppföljning
Samordningsförbundets basdatafil och sammanställningsfiler i Excel används för att få en likartad uppföljning jämfört med övriga projekt inom Samordningsförbundens regi. Det som mäts är de data som individen har med sig in i projektet som ex. försörjning och därefter vad som har hänt när individen skrivs ut ifrån projektet. Uppföljningssystemet skall därefter kunna kopplas till det gemensamma systemet SUS.
Personalens erfarenheter, processutvärdering, individernas erfarenheter, individens egenskattning skall finnas med i den slutrapport som ges efter projektets slut. Från start av projektet skall en strategi för uppföljningen och utvärderingen göras.
Implementering
Projektet som initieras är treårigt men i projektet är en ansökan till EU Växtkraft mål 3 inbyggt. Den ansökan har som syfte att förfina metoderna.
Genom Samordningsförbundet och ingående parters satsningar i projektet bör man genom den utvärdering som görs kontinuerligt ganska snart se om projektet ger de resultat man förväntar sig. Blir det de resultat vi förväntar oss skall finansiering successivt tas över av de samverkande myndigheterna.
Organisation
Lämplig projektägare kan med fördel vara Arbetsmarknadsenheten Skövde kommun. Placeringen av de ingående tjänstemännen ligger kvar i respektive myndighet för att behålla kontinuiteten i sin tjänsteutövning, men gruppen
ansvarar gemensamt för flödet igenom projektet och driver processen. Den projektledare som driver projektet kan med fördel komma utifrån våra myndighetsorganisationer för att inte vara bunden av myndighetens strukturer.
Sammanfattning
Samordningsförbundet i Skövde är beredd att gå in med medel för att driva det projekts som skissats ovan.
Beredningsgruppen för Samordningsförbundet tillstyrker projektet men med tillägg att projektbeskrivningen ovan utgör grunden och visionen för ett kommande gemensamt projekt riktat mot målgruppen ovan. Det kommande arbetet bör inriktas mot att en projektledare med arbetsterapeutkompetens och vidareutbildning inom kognitiv beteendeterapi anställs och till denna person utses en arbetsgrupp med representanter från Samverkansförbundets medlemmar som i skarpt läge startar projektet.
Grunden med aktivitet för den enskilde individen är den röda tråden, projektet växer in som en åtgärd för de samverkande parterna, man startar sakta och i liten skala.
Samordningsförbundet kan inte förutsätta att de samverkande myndigheter med automatik har medel som kan frigöras för att förstärka ett projekt som detta. Den fortsatta beredningen av projektet kommer visa vilka möjligheter som finns och eftersom samtliga ingående myndigheter står bakom projektet torde förutsättningar finnas för att hitta praktiska lösningar.
Del av de ekonomiska medel Samordningsförbundet har till sitt förfogande torde kunna utgöra grunden och ställas till förfogande för det beskrivna projektet och dessutom utgöra en bas för fortsatt samverkan mellan myndigheterna. Med insatsen tar Samordningsförbundet en aktiv ställning till att ge förutsättningar för en kraftsamling riktat mot den beskrivna målgruppen ovan.
Förslag till beslut:
• Samordningsförbundet ställer sig bakom projektförslaget och dess intentioner
• Ett tak sätts för Samordningsförbundets insats till 2 miljoner kronor per helår
• Projektägare föreslås bli Skövde kommuns Arbetsmarknadsenhet
• En projektledare till projektet anställs med omedelbar verkan med uppgift att bygga en verksamhet i enlighet med intentionerna i detta dokument. En arbetsgrupp ifrån den operativa verksamheten inom samverkansförbundets medlemmar kan komma att behövas för att ta fram ett slutgiltigt förslag.
• Det slutgiltiga projektförslaget till verksamhet färdigställs och presenteras för beredningsgruppen och slutligen
samordningsförbundets styrelse.
För Samordningsförbundet i Skövde Skövde dag som ovan
Enligt uppdrag
Tomas Rosenlundh
Ansvarig tjänsteman Samordningsförbundet Skövde
