Skolverkets rapport nr 217
Barnomsorg, skola och vuxenutbildning
Jämförelsetal för huvudmän
Del 2, 2002 Kostnader
Sammanfattning: I rapporten redovisas kostnader under 2001 för verksamhetsfor- mer inom barnomsorg, skola och vuxenutbildning. Totala kostnader och totala kostnader per barn/elev för t.ex. personal, undervisning, lokaler, läromedel/
utrustning/skolbibliotek, elevvård, skolmåltider, skolskjutsar m.m. redovisas för varje huvudman, dvs. kommun, landsting och grupper av fristående skolor samt för sameskolan.
Summary: This report shows expenditure for the child-care system, schools and the adult education system in 2001. Total expenditure and expenditure per child/pupil, e.g. staff, tuition, facilities, teaching materials/equipment/school libraries, pupils welfare, school meals, school transport etc. are given for indivi- dual municipalities and country councils, groups of independent schools and sami schools.
Ämnesord: Statistik, jämförelsetal, huvudmän, barnomsorg, förskoleklass, grundskola,
särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, kostnader, inskrivna barn, elever.
Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post: skolverket@fritzes.se Beställningsnummer: 02:753
Pris: 75 kr exkl. moms, porto och exp.kostnader
Tidigare utgåvor i samma serie:
Delrapport 1993, rapport nr 7, beställn.nr 93:31 Årsrapport 1993, rapport nr 38, beställn.nr 93:63 Delrapport 1994, rapport nr 46, beställn.nr 93:82 Årsrapport 1994, rapport nr 70, beställn.nr 94:120 Delrapport 1995, rapport nr 73, beställn.nr 95:143 Årsrapport 1995, rapport nr 76, beställn.nr 95:161 Delrapport 1996, rapport nr 97, beställn.nr 96:199 Årsrapport 1996, rapport nr 106, beställn.nr 96:231 Delrapport 1997, rapport nr 129, beställn.nr 97:284 Årsrapport 1997, rapport nr 134, beställn.nr 97:299 Delrapport 1998, rapport nr 146, beställn.nr 98:366 Årsrapport 1998, rapport nr 156, beställn.nr 98:391 Delrapport 1999, rapport nr 165, beställn.nr 99:444 Årsrapport 1999, rapport nr 172, beställn.nr 99:470 Del 1, 2000, rapport nr 183, beställn.nr 00:537 Del 2, 2000, rapport nr 189, beställn.nr 00:569 Del 1, 2001, rapport nr 196, beställn.nr 01:607 Del 2, 2001, rapport nr 204, beställn.nr 01:661 Del 1, 2002, rapport nr 215, beställn.nr 02:715
Rapporterna (från årsrapport 1997 och framåt) finns tillgängliga som Pdf-filer, på Skolverkets hemsida på internet. Internetadressen är: http://www.skolverket.se/fakta/statistik.
Rapporternas tabeller (från 1994 och framåt) finns även tillgängliga i excelformat. Samtliga tabeller kan föras över till den egna datorn. På samma internetadress finns uppgifter (från 1993 och framåt) dessutom tillgängliga i databasen ”Jämförelsetal för huvudmän”.
Skolverkets diarienummer: 2002:1716 ISSN 1103-2421
ISRN SKOLV R-217-SE Omslag: Lotta Blom
Tryckeri: Elanders Gotab AB, Stockholm 2002
Utgiven av Skolverket, 106 20 Stockholm
http://www.skolverket.se
FÖRORD
Information från det nationella uppföljningssystemet i form av jämförelsetal för huvudmännen för barnomsorg, skola och vuxenutbildning publiceras två gånger per år sedan 1993. Under våren publiceras information om organisation, perso- nal och resultat. Uppgifter om kostnader har tidigare publicerats under hösten.
I år har emellertid publicering skett på Skolverkets hemsida redan under som- maren och endast den tryckta versionen publiceras under hösten.
Publikationerna med jämförelsetal har i stort sett haft samma disposition från år till år, vilket gör det möjligt att studera förändringar mellan åren för olika huvud- män och verksamhetsformer. Från och med 1998 års jämförelsetal om kostnader ingår också uppgifter om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Vad gäller jämförelsetal för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg har ambitionen varit att bibehålla de definitioner och nyckeltal som använts tidigare år i Jämförelsetal för Socialtjänsten. Detta för att även fortsättningsvis möjliggöra jämförelser över tid.
Rapporterna med jämförelsetal riktar sig i första hand till dem som har ansvaret för genomförandet av förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolverk- samheten, dvs. huvudmännen. Vår förhoppning är att materialet skall tjäna som underlag för diskussion och reflektion om den lokala verksamheten, dess organi- sation, kostnader och resultat. För att underlätta användningen av materialet för egna analyser finns tabellerna i denna och tidigare rapporter även tillgängliga via Skolverkets hemsida på internet både som Excel-filer och i en databas. Hela rap- porten finns också tillgänglig på hemsidan som Pdf-fil.
Adressen till Skolverkets hemsida är: http://www.skolverket.se/fakta/statistik/.
Rapporten har tagits fram inom avdelningen för resultatuppföljning på Skolver- ket. Statistiska centralbyråns (SCB) program för skolstatistik har på Skolverkets uppdrag svarat för all statistikproduktion och tabellframställning.
Rapportens statistikuppgifter har granskats av uppgiftslämnarna själva och av SCB. Det kan naturligtvis fortfarande finnas brister i enstaka kommuners eller andra huvudmäns uppgifter, men SCB:s bedömning är att uppgifterna i allmän- het håller god kvalitet. Den viktigaste insatsen för denna kvalitet står uppgifts- lämnarna för.
Övergripande frågor med anledning av rapporten kan ställas till Skolverkets enhet för uppföljning, tel. 08-52 73 32 00, eller till Skolverkets avdelning för utvecklingsstöd (se telefonlista på omslaget). För frågor om enskilda statistik- uppgifter hänvisas i första hand till SCB, programmet för skolstatistik, som har tillgång till grundmaterialet, tel. 019-17 60 00.
Stockholm i oktober 2002
Ann Carlsson Ericsson Miki Tomita
Avdelningschef Projektledare
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. Det nationella uppföljningssystemet 7
2. Att läsa rapporten 8
3. Hur tillförlitliga är uppgifterna? 9
4. Att tänka på vid jämförelser över tid 11
5. Några resultat 14
TABELLER
Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 30
Tabell 1 Resurser: kostnader 2001 30
• kommuner
Förskola 37
Tabell 1 Resurser: kostnader 2001 37
• kommuner
Familjedaghem 44
Tabell 1 Resurser: kostnader 2001 44
• kommuner
Fritidshem 51
Tabell 1 Resurser: kostnader 2001 51
• kommuner
Förskoleklass 58
Tabell 1 Resurser: kostnader 2001 58
• kommuner, enskild verksamhet, fristående skolor och internationella skolor
Förskoleklass – Grundskola – Fritidshem 66
Tabell 1 Resurser: kostnader 2001 66
• kommuner
Grundskolan – huvudmannens skolor 73
Tabell 1 Resurser: kostnader 2001 73
• kommuner, sameskolan, fristående skolor, internationella skolor, riksinternatskolor
Tabell 2 Resurser: kostnader 2001, forts. 81
• kommuner, sameskolan, fristående skolor, internationella skolor, riksinternatskolor
Grundskolan – elever folkbokförda i kommunerna 89
Tabell 3 Resurser: kostnader 2001 89
• kommuner
Specialskolan – huvudmannens skolor 96
Tabell 1 Resurser: kostnader 2001 96
Särskolan – obligatoriska – huvudmannens skolor 97
Tabell 1 Resurser: kostnader 2001 97
• kommuner
Särskolan – gymnasiesärskolan – huvudmannens skolor 104
Tabell 2 Resurser: kostnader 2001 104
• kommuner
Gymnasieskolan – huvudmannens skolor 112
Tabell 1 Resurser: kostnader 2001 112
• kommuner, landsting och fristående skolor, inernationella skolor och riksinternatskolor
Tabell 2 Resurser: kostnader 2001 121
• kommuner, landsting och fristående skolor, internationella skolor och riksinternatskolor
Gymnasieskolan – elever folkbokförda i kommunen 131
Tabell 3 Resurser: kostnader 2001 131
• kommuner
Komvux – huvudmannens skolor 139
Tabell 1 Resurser: kostnader 2001 139
• kommuner och landsting
Tabell 2 Resurser: kostnader 2001 148
• kommuner och landsting
Särvux – huvudmannens skolor 157
Tabell 1 Resurser: kostnader 2001 157
• kommuner
Svenska för invandrare 165
Tabell 1 Resurser: kostnader 2001 165
• kommuner
Strukturella faktorer för kommuner 173
Tabell 1 Strukturella faktorer 2001 173
• kommuner Bilagor
Bilaga 1: Definitioner och kommentarer 180
Bilaga 2: Uppgifternas tillförlitlighet 190
Bilaga 3: Kommungrupperingar 199
1. DET NATIONELLA
UPPFÖLJNINGSSYSTEMET
En förutsättning för utveckling av en verksamhet är att den följs upp och utvärderas. Ett av redskapen för uppföljning av barnomsorgs- och skolverksamhet är det nationella uppföljningssystemet. Information från systemet redovisas två gånger per år i form av jämförelsetal för huvudmännen.
Huvudmännen för barnomsorg, skola och vuxenutbildning är upp- giftslämnare till uppföljningssyste- met. De föreskrifter som anger vilka uppgifter som skall lämnas för sko- lan återfinns i Skolverkets författ- ningssamling.
Två rapporter per år
De första rapporterna i förelig- gande serie utkom 1993 och den här rapporten är således den ti- onde i ordningen. Jämförelsetalen publiceras i två delar. Del 1 inne- håller uppgifter om organisation, personal och resultat för olika verksamhetsformer och huvudmän och utkommer under våren. Del 2 innehåller uppgifter om kostnader.
Fram till och med 1999 benämndes motsvarande rapporter del- respek- tive årsrapport.
Skolverket övertog den 1 januari 1998 myndighetsansvaret för barn- omsorgen från Socialstyrelsen.
Detta skedde i samband med att be- stämmelserna om barnomsorg flyt- tades över från socialtjänstlagen till skollagen. Skolverket har därmed ansvar för insamling och publice- ring av barnomsorgsstatistik. Kost- nader för olika verksamhetsformer inom barnomsorgen har tidigare publicerats i Jämförelsetal för Soci-
altjänsten som kan beställas frånSocialstyrelsens kundtjänst (e-post socialstyrelsen@strd.se).
Rapporterna skickas ut till de tjäns- temän som på kommun- och lands- tingsnivå är närmast ansvariga för barnomsorgen, skolan samt vuxen- utbildningen gentemot politikerna, dvs. tjänstemän inom förvaltningar och motsvarande, liksom till poli- tiker i kommuner och landsting.
Dessutom skickas rapporterna till företrädare för de fristående sko- lorna samt till Specialskolemyndig- heten (SPM) och sameskolorna.
Underlag för reflektion och diskussion
Sammantaget ger jämförelsetalen i de årliga rapporterna en bild av hur huvudmännen organiserar sin verksamhet, vilka resurser som an- vänds och vilka resultat som upp- nås. Vår förhoppning är att mate- rialet skall komma till användning som underlag för reflektion och diskussion om den egna verksam- heten samt möjliggöra jämförelser av den egna verksamheten i för- hållande till andra. Huvuddelen av måtten är desamma år från år för att möjliggöra jämförelser över tid.
För att underlätta egna analyser finns rapporternas tabeller också tillgängliga via Skolverkets hem- sida på Internet. Internetadressen är: http://www.skolverket.se/fakta/
statistik/
2. ATT LÄSA RAPPORTEN
Redovisningen i denna rapport om- fattar dels förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg
1, dvs. förskola, fa- miljedaghem, fritidshem och de öppna verksamheterna, dels samt- liga skolformer med undantag för kompletterande utbildningar och Statens skolor för vuxna (SSV). Re- dovisningen sker främst i form av jämförelsetal för respektive barn- omsorgs- och skolhuvudman och/
eller hemkommun.
Kommunerna redovisas i nio grupper sorterade efter struktu- rella egenskaper enligt Svenska Kommunförbundets indelning (se Bilaga 3). Kommungruppsindel- ningen tar bl.a. hänsyn till befolk- nings- och näringsstruktur.
Fristående skolor på grundskole- nivå redovisas aggregerade i grup- per efter sin inriktning. Interna- tionella skolor och riksinternatsko- lor redovisas separat. På gymna- sienivå redovisas uppgifter för fri- stående gymnasieskolor, internatio- nella skolor och riksinternatskolor.
Hur analyseras materialet?
Materialet i rapporten är omfat- tande och innehåller information som är intressant ur många olika as- pekter. Resultaten genererar många nya frågor om vad som ligger bakom de förhållanden som redovisas, vil- ket förhoppningsvis kommer att sti- mulera till egna analyser och utvär- deringar hos huvudmännen.
Vid en analys av materialet är det viktigt att vara medveten om att det kan finnas många förklaringar till de skillnader som framkommer
mellan kommuner och huvudmän.
Det kan vara skillnader såväl i för- utsättningar och behov som i hur effektivt olika kommuner eller hu- vudmän organisera sin verksamhet och utnyttjar sina resurser. Skillna- derna kan även vara ett uttryck för olika prioriteringar. Det kan emel- lertid också vara brister i statistiken som ligger bakom skillnader. Trots ett omfattande granskningsarbete, bland annat av uppgiftslämnarna själva
2, kan fortfarande vissa brister i materialet förekomma.
I materialet som helhet är det vi- dare viktigt att vara medveten om att vissa mått är beräknade på ett så litet antal barn/elever att även rela- tivt stora avvikelser från riksmedel- värdet kan förklaras av tillkomst el- ler avsaknad av exempelvis en eller ett par barn/elever. Detta gäller na- turligtvis i första hand små kommu- ner samt delverksamheter och verk- samhetsformer med ett litet antal barn/elever.
Materialet i rapporten ger ingen grund för ”betygssättning” av barn- omsorgs- eller skolverksamheten hos en huvudman. Det nationella uppföljningssystemet och förelig- gande rapport är i grunden be- skrivande. Vill man söka orsakssam- band och förklaringar till vissa vär- den, måste man gå vidare och skaffa kompletterande information. När det gäller förklaringar till enstaka värden, är det oftast huvudmannen som kan ge sådana.
Definitioner
Definitioner av de jämförelsetal och andra uppgifter som redovisas i ta-
bellerna finns i en definitionsruta i tabellens slut. Många uppgifter kommenteras också mer utförligt i Bilaga 1 och 2. Eftersom många jämförelsetal enbart utifrån benäm- ningen i tabellhuvudet skulle kunna beräknas på flera olika sätt, är det avgörande för tolkningen av talen att känna till de exakta definitio- nerna.
Följande markeringar används i tabellerna
0 betyder att uppgift inte finns hos huvudmannen eller finns i så li- ten omfattning att den blir 0 efter avrundning.
. betyder att uppgift inte kan fö- rekomma, t.ex. uppgift om ersätt- ning per elev till fristående skola i en kommun som inte köper någon verksamhet av fristående skolor.
.. betyder alltför osäker uppgift.
Används om uppgiften är ofullstän- dig, saknas på grund av bortfall el- ler om den bedömts ha dålig kvali- tet.
.. betyder också att uppgift ej re- dovisas på grund av att antalet enhe- ter i redovisningsgruppen är min- dre än tre och uppgiften bedömts som känslig. Om t.ex. antalet elever i en skolform är en eller två sätts
”..” för kostnaden per elev.
1, 2, *
betyder att särskild förklaring finns i definitionsrutan vid tabel- lens slut.
1I rapporten kommer förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg fortsättningsvis att benämnas barnomsorg.
3. HUR TILLFÖRLITLIGA ÄR UPPGIFTERNA?
Insamlingen
De uppgifter som redovisas i denna rapport har samlats in av SCB på uppdrag av Skolverket.
Insamling av barn-, elev- och per- sonaluppgifter har skett antingen på blanketter eller på ADB-media genom uttag ur administrativa regis- ter. Genom en förfrågan före insam- lingsåret har kommunerna själva haft möjlighet att avgöra om upp- giftsinsamlingarna avseende elever, lärare m.m. skall skickas till enskilda skolor eller till kommunen centralt för att besvaras. Information om barn och personal inom barnom- sorgen har lämnats antingen från den förvaltning som ansvarar för dessa verksamheter eller från de grundskolor där verksamheterna är förlagda.
Uppgifter om kostnader och intäk- ter för barnomsorg, skola och vux- enutbildning har för kommuner i allmänhet lämnats från barn- och ungdomsförvaltningen (eller mot- svarande) av personal som arbetar med barnomsorgs- och skolekono- miska frågor. Uppgifterna har ge- nomgående lämnats på diskett. På disketten görs flera logiska kon- troller av uppgifterna och beräk- ningar av preliminära jämförelse- tal för att uppgiftslämnarna direkt skall få möjlighet att kontrollera rimligheten i lämnade uppgifter.
Ett omfattande påminnelse-, gransk- nings- och rättningsarbete samt komplettering av inkommet mate- rial har gjorts av SCB. Den viktigaste insatsen för kvaliteten bidrar upp- giftslämnarna själva med genom att lämna uppgifter med god tillförlit-
lighet. I Bilaga 2 ger SCB en utförlig kvalitetsredovisning av statistiken.
Samordning med räkenskaps- sammandraget
Insamlingen av uppgifter om kom- munernas kostnader och intäkter för barnomsorg, skola och vuxen- utbildning har sedan 1999 års in samling
3samordnats med SCB:s in- samling av uppgifter om kostnader för all kommunal verksamhet, det s.k. räkenskapssammandraget (RS).
Det innebär att uppgifterna har samlats in på samma Excel-diskett men i separata delar. Överensstäm- melse mellan kostnader i RS och kostnader i den separata del som innehåller mer specificerad infor- mation kring barnomsorg och skol- verksamhet har krävts. Samord- ningen har inneburit ett utvidgat samarbete mellan barn- och ung- domsförvaltning och ekonomikon- tor (eller motsvarande funktioner) i arbetet med att ta fram uppgifter till de båda undersökningarna. Barn- och ungdomsförvaltningens (eller motsvarande) mer detaljerade kun- skap om verksamheternas kostna- der kan då tas tillvara i RS och vice versa.
För de olika verksamhetsformerna inom barnsomsorgen och för för- skoleklass har uppgift om totala kostnader, kostnader för personal, samt i förekommande fall avgifter, samlats in genom RS. Uppgift om lokalkostnader och eventuella av- gifter avseende verksamhet i en- skild regi samt köp och försäljning av verksamhet redovisas däremot i den separata del som omfattar Skolverkets insamling. I denna del har även givits möjlighet att kon-
trollera jämförelsetal och uppgifter om kostnader och intäkter för olika verksamhetsformer.
Syftet med samordningen är själv- fallet att uppgifterna skall bli mera jämförbara och av högre kvalitet. Ti- digare uppgiftsinsamlingar av kost- nader och intäkter för skolverk- samheten och i viss mån för barn- omsorgen, genomfördes skilt från RS, men viss granskning av uppgif- terna samordnades. Uppgifter ur RS publiceras bl.a. i SCB:s och Svenska kommunförbundets årliga publikation Vad kostar verksamheten i
din kommun?De förändringar i insamlingen som genomförts för att anpassa insam- lingarna till varandra innebär sam- tidigt svårigheter att utan vidare jämföra uppgifterna över tid. De flesta mått håller god kvalitet, men det finns förbehåll att ta hänsyn till vid jämförelser över en längre tid.
Dessa tas upp i kapitel 4.
Samverkan mellan verksamheter
År 1998 infördes den nya skolfor- men förskoleklass. Ett syfte med reformen var att förskolan, skolan och fritidshemmet skulle knytas närmare varandra och att verksam- heterna på så sätt skulle utvecklas.
Förskoleklassen finns ofta i grund- skolans lokaler och personalen ar- betar i arbetslag tillsammans med personal från andra verksamheter.
I många kommuner fanns redan ti-
digare en samverkan mellan försko-
lans sexårsverksamhet, skolan och
fritidshemmet.
På grund av att förskoleklassen på
många håll är integrerad såväl per-
sonal som lokalmässigt med grund-
skola och fritidshem har uppgifts-
lämnarna ibland tvingats göra skatt-
ningar och schablonmässiga fördel-
ningar av kostnader för både per-
sonal och lokaler. Det faktum att
kostnaderna varit svåra att fördela
mellan olika integrerade verksam-
heter påverkar uppgifter för försko-
leklass, fritidshem, grundskola och
i vissa fall även förskola, vilket man
bör vara medveten om vid tolkning
av materialet. För att underlätta
jämförelser finns även en tabell
som visar de sammanlagda kostna-
derna för förskoleklass, grundskola
och fritidshem.
4.
Jämförelser över tid – enklast med hjälp av www – databasen
Jämförelsetalen tjänar inte bara som underlag för att jämföra vär- den ett visst år mellan olika kom- muner. Lika intressant är att följa utvecklingen i den egna kommu- nen i förhållande till andra kom- muner över tid. Detta görs enklast genom att utnyttja Skolverkets www- databas på Internet.
I Skolverkets databas finns årets och tidigare års jämförelsetal för barn- omsorg, skola och vuxenutbildning.
Denna information är tillgänglig via Skolverkets hemsida på Inter- net. Internetadressen är: http://
www.skolverket.se/fakta/statistik/.
Ur databasen är det enkelt att göra urval av ett eller flera jämförelsetal, för en eller flera kommuner och för vissa år eller för alla tillgängliga år. För barnsomsorgen finns upp- gifter för åren 1995–2001. För sko- lan och vuxenutbildningen finns uppgifter för åren 1992–2001. Ut- taget ur databasen kan man stu- dera direkt på skärmen, skriva ut el- ler spara och bearbeta vidare i pro- grammet Excel.
För att göra jämförelser över tid måste man känna till om det skett förändringar i definitioner eller i insamlingssätt mellan åren. Föränd- ringar i jämförelsetalen markeras, t.ex. genom benämningen för upp- giften ändras. Förändringar kan också markeras genom att det ”flag- gas” för dem i den definition som visas i anslutning till databasutta- get.
Vid jämförelser över tid används vanligtvis någon typ av index för att ta hänsyn till prisutvecklingen i
den analys av kostnadsutvecklingen över tid som redovisas i kapitel 5 an- vänds konsumentprisindex (KPI) för att räkna om kostnaderna från löpande till fasta priser. I Skolver- kets databas anges däremot kostna- derna enbart i löpande priser.
Att jämföra uppgifter om barnomsorg över tid
Uppgifter om barn och personal i landets förskolor, fritidshem och fa- miljedaghem har samlats in årligen sedan 1970-talet. Innehållet har i stort sett varit detsamma, några va- riabler har dock förändrats eller försvunnit och andra har tillkom- mit. Från och med 1991 har se- parata uppgifter om barnsomsorg med kommunal respektive enskild anordnare samlats in. Under de år Skolverket samlat in kostnadsupp- gifter har blanketterna förändrats med syfte att förbättra statistikens kvalitet. Förändringarna kan i vissa fall medföra svårigheter att jämföra statistiken för enskilda kommuner med uppgifter från tidigare år.
Det antal inskrivna barn som an- vänds för att ta fram kostnad per inskrivet barn och per heltidsbarn för olika verksamheter har från och med 1999 års rapport beräknats på ett annat sätt. Numera används ett genomsnitt av antalet inskrivna barn i förskola, familjedaghem och fritidshem vid mätning för två på varandra följande år.
4Ett genom- snitt av två höstinsamlingar anses, liksom för skolan, ge ett bättre mått på verksamhetsvolymen under ett kalenderår. Detta påverkar jämför- barheten med tidigare år och för rättvisande jämförelser bör en om- räkning övervägas. De jämförelser som redovisas i kapitel 5 baseras på
kets databas har några jämförelse- tal avseende verksamhetsåret 1997 räknats om för att underlätta jäm- förelser med uppgifter för senare år.
Uppgifter om antal inskrivna barn i barnsomsorgen samlas in en gång per år. I vissa kommuner ökar anta- let barn senare under hösten och under våren eftersom kommunen kan erbjuda plats när behov upp- står. I andra kommuner erbjuds för- äldrarna inte omedelbart plats och en kö uppstår. Det antal inskrivna barn som kostnaderna relateras till i den förra gruppen kommuner blir på så sätt underskattat, eftersom man vid mättidpunkten på hösten inte fångar ökningen i antal barn i verksamhet under hela perioden.
Detta medför i sin tur att kostna- den per barn kan vara överskattad i denna grupp kommuner. Det finns dock vissa möjligheter för kommu- nen att under insamlingen av kost- nader justera det antal barn som kostnaden relateras till.
Kostnad per heltidsbarn i verksam- het i kommunal regi är ett komplet- terande mått till kostnad per inskri- vet barn. Uppgiften lämpar sig väl för jämförelser mellan kommuner, då det i viss mån tar hänsyn till skillnader mellan kommuner som beror på skillnader i barnens vis- telsetider i verksamheten. Den ge- nomsnittliga vistelsetiden har skat- tats utifrån uppgifter som lämnats av föräldrar i en föräldraundersök- ning om barnomsorg som genom- fördes under verksamhetsåret 1999.
Med hjälp av detta underlag beräk- nas en genomsnittlig vistelsetid för barn i åldern 1–5 år i förskoleverk- samhet för varje kommun. Antalet
ATT TÄNKA PÅ
VID JÄMFÖRELSER ÖVER TID
sedan med hjälp av antal inskrivna barn i kommunen och den genom- snittliga vistelsetiden för kommu- nen. Schablonen vid omräkning är 40 timmar per vecka för ett heltids- barn. För skolbarnsomsorg finns endast vikter på riksnivå. Yngre barn har i genomsnitt längre vis- telsetid i skolbarnsomsorg än äldre och tilldelas därför högre vikt. Med hjälp av information om antal barn i olika åldersgrupper i respektive kommun beräknas antal heltids- barn i skolbarnsomsorg per kom- mun. Även här är schablonen vid omräkning 40 timmar per vecka för ett heltidsbarn. De uppgifter om närvarotider som användes i tidi- gare rapporter om kostnader avse- ende kalenderåren 1997 och 1998 hämtades från en föräldraunder- sökning som genomfördes 1996.
År 1998 infördes skolformen för- skoleklass, vilket kan påverka jäm- förelser av uppgifter om barnsom- sorg över tid. Sexåringarna finns nu i förskoleklass, deltidsgrupp har försvunnit och daghem har ersatts av förskola. I förskolan finns främst barn i åldern 1–5 år och antalet in- skrivna barn har minskat. Antalet barn i fritidshem har däremot ökat, framför allt p.g.a. att sexåringarna, som nu går i skolan, också omfattas av skolbarnsomsorg. Förskoleklass är ofta integrerad med fritidshem och grundskola, något som kan för- svåra särredovisning av kostnader för olika verksamheter.
Avgiftsfinansieringsgraden redovi- sas för olika verksamhetsformer.
Måttet avser att beskriva hur stor del av kostnaden för verksamheten som finansieras genom föräldraav- gifter. I vissa kommuner tas avgif- ten för verksamhet i enskild regi ut av kommunen och ingår därmed i kommunens redovisade intäkter. I andra kommuner tas avgiften ut di- rekt av den verksamhet som bedrivs i enskild regi. För att relatera in- täkter av avgifter till den verksam- het de avser krävs därför informa- tion om hur kommunen redovisar dessa intäkter. Tidigare år har in- samlingen inte kunnat ge någon tillförlitlig information om på vil- ket sätt avgifterna redovisas i olika
kommuner. Vid beräkning av av- giftsfinansieringsgrad fram till och med 1998 relaterades intäkter från föräldraavgifter till kostnaden för verksamhet med kommunen som anordnare. Från och med 1999 re- lateras istället kommunernas intäk- ter från avgifter till den totala kost- naden för verksamheten. Detta för- ändrade beräkningssätt berodde på att Skolverkets redovisning anpas- sades till redovisningen i Vad kostar
verksamheten i din kommun? Från ochmed 2000 års insamling ges möjlig- het att särskilja intäkter av avgifter för kommunal respektive enskild verksamhet. Det innebär att vi i ta- beller kan relatera intäkter från av- gifter för verksamhet som kommu- nen anordnar till den kostnad som denna verksamhet genererar. Kva- liteten i uppgiften har därmed för- bättrats medan jämförelser med ti- digare år har försvårats.
Att jämföra kostnadsuppgifter för skolan över tid
Som nämnts i kapitel 3 har Skol- verkets insamling av kommunernas kostnader för barnomsorg, skola och vuxenutbildning sedan 1999 års kostnadsinsamling samordnats med insamlingen av kommunernas räkenskapssammandrag (RS).
Före samordningen genomfördes en omfattande översyn av båda insamlingarna. Översynen resulte- rade bl.a. i en förändring av defi- nitionen av kommunens lokalkost- nader, för att denna skulle överens- stämma med definitionen av pos- ten lokal- och anläggningskostna- der i RS. I lokalkostnaden skulle t.ex. inte kostnader för fastighets- service ingå, såvida inte kostnaden ingick i extern hyreskostnad. I in- samlingen av 1998 års kostnader re- dovisades sådana kostnader istället under posten övriga kostnader.
Många uppgiftslämnare kommen- terade denna förändring och me- nade att man med den nya defi- nitionen inte speglade de faktiska kostnaderna för lokaler och inven- tarier. Detta har inneburit att vi från och med 2000 års insamling, dvs.
avseende kostnaderna för verksam- hetsåret 1999, återgått till den tidi-
gare definitionen av lokalkostnad.
Uppgifterna avseende åren 1999, 2000 respektive 2001 är således jäm- förbara med motsvarande nyckeltal för 1997 och tidigare medan kost- naderna för 1998 inte går att jäm- föra med övriga år. I den analys för olika verksamhetsformer som redo- visas i kapitel 5 är kostnaden för lokaler 1998 därför skattad för att möjliggöra jämförelser över tid.
Totalkostnaden och övriga kost- nadsposter är jämförbara med ti- digare år och mellan olika huvud- män.
Kravet på att särredovisa posterna skolledning och SYO-verksamhet slopades när insamlingen av skolans kostnader samordnades med insam- lingen av det kommunala räken- skapssammandraget. Dessa kostna- der redovisas från och med 1998 i posten övriga kostnader.
Förskoleklass bedrivs ofta i sam- verkan eller helt integrerad med grundskola och fritidshem. Perso- nal- och lokalresurser kan använ- das gemensamt av verksamheterna.
Uppgiftslämnarna har därför ib- land haft svårt att särredovisa kost- nader för de olika verksamheterna, vilket påverkar jämförbarheten med tidigare år. Från och med 2000 års rapport presenteras en ny tabell där den sammanlagda kostnaden för de verksamheter som vanligtvis är integrerade redovisas. Tabellen kan sägas vara ett försök att visa ge- nomsnittliga kostnader för ett barn över dagen.
Från och med 2000 års rapport redo- visas internationella skolor och riksin- ternatskolor på grundskolenivå sepa- rat. Det genomsnitt som redovisas i tabellen avser endast inriktningar av fristående grundskolor, i vilket inter- nationella skolor och riksinternatsko- lor inte ingår. I rapporter från tidi- gare år (1999 och bakåt) ingår inter- nationella skolor och riksinternatsko- lor i genomsnittet för fristående sko- lor, vilket bör beaktas vid jämförelser mellan olika år.
Fristående skolor på gymnasienivå
redovisas i år i grupperna fristående
gymnasieskolor, internationella sko- lor och riksinternatskolor. Tidigare redovisades även kostnadsuppgifter för kompletterande skolor. Efter- som kompletterande skolor skiljer sig väsentligt från övriga fristående gymnasieskolor vad gäller utbild- ningsinriktningar och finansiering upphörde emellertid denna redo- visning från och med 2001 års rap- port. Fram till och med redovis- ningen i 1999 års rapport har upp- gifter avseende internationella sko- lor inkluderats i de uppgifter som avser fristående gymnasieskolor, vil- ket påverkar jämförbarhet över tid för denna inriktning.
Jämför inte de här måtten med uppgifter för 1994 och tidigare!
Vid längre tidsserieanalyser bör de stora förändringar som skedde i samband med insamlingen av barn- omsorgens och skolans kostnader avseende verksamhetsåret 1995 be- aktas. Dessa kommenteras kort här.
I övrigt hänvisas till årsrapporten 1996, (Skolverkets rapport nr 106, sid. 11), där förändringarnas bety- delse för jämförbarheten för sko- lans kostnader redovisas mer utför- ligt. Information om vad denna för- ändring inneburit för barnomsor- gen finns i Jämförelsetal för socialtjäns-
ten 1995.Totalkostnaderna i de olika verk- samhetsformerna inkluderar nu- mera kommungemensamma kost- nader dvs. kostnader för funktioner som ekonomikontor, personalkon- tor, ADB-enhet, gemensam växel, ar- kiv etc. Dessa har från och med verk- samhetsåret 1995 fördelats ut på verksamheterna. Tidigare år ingick inte de kommungemensamma kost- naderna i totalkostnaden. Denna förändring omfattar all kommunal verksamhet och berör därför såväl barnomsorg som skola. Enligt an- visningarna i uppgiftsinsamlingen om kostnader och intäkter för skol- väsendet till och med 1994 har en- bart kostnader för löneadministra- tion ingått. Kostnader för andra ge- mensamma verksamheter, som även kommit skolan till del, har i allmän- het inte redovisats som skolkostna- der före 1995. Då samtliga kom-
mungemensamma kostnader för- delas på de egentliga verksam- heterna förbättras jämförbarheten mellan kommuner. Organisatoriska lösningar kommer inte på samma sätt som tidigare att påverka vad som inkluderas i totalkostnaden men förändringen innebär ett brott i tidsserien för total kostnad och kostnad per barn/elev mellan 1994 och 1995. Sammanfattningsvis kan således totalkostnaden jäm föras mellan verksamhetsåren 1995–2001, medan uppgifterna för tidigare år inte kan jämföras med de senaste årens uppgifter.
I kapitel 5 presenteras jämförelser för hela perioden 1991 till 2001 för grundskolan och gymnasieskolan för riket som helhet. Där har total- kostnaden åren 1991–1994 omräk- nats så att den blir jämförbar med totalkostnaden för åren 1995–2001.
Det innebär att 1991–1994 års värden har höjts med en uppskat- tad kostnad för kommungemen- sam verksamhet. Uppgifter om kost- nad för barnomsorgen under peri- oden 1991 till 1995 är beräknade av Socialstyrelsen.
Undervisningskostnaden per elev för verksamhetsåren 1996–2001 går inte utan vidare att jämföra med de tidigare åren, eftersom måttet nu också innehåller uppgifter om kost- naden för kompetensutveckling av lärare. Denna kostnad särredovisa- des tidigare. Uppgifterna bedömdes dock ha bristande kvalitet och var inte möjliga att förbättra utan stora arbetsinsatser. Kravet på att särre- dovisa kompetensutveckling slopa- des därför. Genom att inkludera kostnad för kompetensutveckling i kostnaden för undervisning för åren fram till och med 1995 går det att göra jämförelser över hela tidsperioden.
För en mer utförlig beskrivning av
vilka mått för skolan som inte kan
jämföras över en längre tid hänvi-
sas till Skolverkets rapport nr 134,
(Skolan, Jämförelsetal för huvudmän
1997).5. NÅGRA RESULTAT
TOTALA KOSTNADER FÖR BARNOMSORG, SKOLA OCH VUXENUTBILDNING
Ökade resurser till barnomsorg, skola och vuxenutbildning
Under verksamhetsåret 2001 upp- gick den totala kostnaden för barn- omsorg, skola och vuxenutbildning till närmare 145 miljarder kronor.
Jämfört med föregående år har kostnaden ökat med närmare 4,5 miljarder kronor (i fasta priser), vil- ket motsvarar en ökning på drygt tre procent. Av den totala kostna- den utgörs 72 procent (104,4 mil- jarder kr) av kostnader för skolvä- sendet och 28 procent (40,9 miljar- der kr) av kostnader för barnom- sorg.
Kommunernas kostnader för barn- omsorg inkluderar kommunal er- sättning till verksamhet i enskild regi. Den kommunala ersättningen till förskola, familjedaghem och fri- tidshem med enskild anordnare ut- gör 9,5 procent av kommunernas kostnader för barnomsorg.
Av de totala kostnaderna för skol- väsendet år 2001 var drygt 98 mil- jarder kronor kostnader för verk- samhet med kommunal huvudman.
Det innebär att drygt 94 procent av den totala kostnaden för skol- väsendet utgörs av kommunernas kostnader. Den resterande kostna- den på drygt 6 miljarder kronor är kostnader för verksamhet med fri- stående, statlig eller landstingskom- munal huvudman. En stor del av de övriga huvudmännens kostna- der finansieras emellertid av kom- munerna.
Stor andel av den kommunala sektorn5
Barnomsorg, skola och vuxenut- bildning utgör en väsentlig del av den kommunala sektorns verksam- het. Kostnaderna för dessa verksam- heter motsvarar närmare 45 pro- cent av kostnaden för den kommu- nala sektorn som helhet som upp- gick till 329 miljarder kronor
6år 2001. Av kommunernas totala kost- nader svarade barnomsorgen för drygt 12 procent medan skolans an- del uppgick till 32 procent. I dessa kostnader ingår även ersättningar till andra anordnare och huvud- män.
Kostnader för olika verksam- hetsformer inom barnomsorgen
Barnomsorgen består av verksam- heterna förskola, familjedaghem, fritidshem samt öppen förskola och öppen fritidsverksamhet. Av barn-
omsorgens totala kostnader står för- skolan för den största delen (67%) med drygt 27 miljarder kronor år 2001. Kostnaden för fritidshemmen var 9,6 miljarder kronor och för familjedaghemmen 3,5 miljarder kronor. Tillsammans utgör dessa verksamheter drygt 30 procent av den totala kostnaden för barnom- sorgen. De öppna verksamheterna, dvs. öppen förskola och öppen fri- tidsverksamhet, utgör endast en li- ten del av barnomsorgen (1%) och kostade knappt en halv miljard kro- nor år 2001.
Jämfört med verksamhetsåret 2000 är den totala kostnaden för barn- omsorgen i stort sett oförändrad.
Kostnaden för förskola och fritids- hem har ökat jämfört med föregå- ende år, medan kostnaden för fa- miljedaghem har minskat.
Diagram 1. Barnomsorgens och skolans andelar av den kommunala sektorns totala kostnader (329 miljarder kr) 2001
Övrig kommunal verksamhet
56%
Barnomsorg 12%
Skola 32%
5Uppgifterna som redovisas i detta avsnitt är från kommunernas kostnadsredovisning (RS) som samlas in och bearbetas av Statistiska central-
Kostnader för olika verksam- hetsformer inom skolväsendet
Skolväsendet består av elva skol- former, varav grundskolan är den största. År 2001 kostade grund- skolan 64,4 miljarder kronor, vil- ket motsvarar drygt 60 procent av den totala kostnaden för skolväsen- det. Gymnasieskolan står för när- mare 23 procent (23,9 miljarder kr), komvux för sex procent (6,3 miljarder kr), särskolan för drygt fyra procent (4,3 miljarder kr) och svenska för invandrare (sfi) för 0,7 procent (756 miljoner kr). Särvux, Statens skolor för vuxna (SSV), spe- cialskolan, sameskolan samt kom- pletterande utbildningar utgör till- sammans närmare en procent (964 miljoner kr)
7. Förskoleklassen, vil- ket är en skolform som infördes 1998, kostade 3,9 miljarder kronor, vilket motsvarar närmare fyra pro- cent av den totala kostnaden för skolväsendet.
Skolans totala kostnader har ökat med drygt fyra procent (ca 4,5 mil- jarder kr) mellan 2000 och 2001.
8Ökningen beror till stor del på en ökad kostnad för de största skol- formerna grundskola och gymna- sieskola. Även för verksamhetsfor- merna förskoleklass, särskola, sam- eskola, särvux samt sfi har de to- tala kostnaderna ökat jämfört med föregående år, medan kostnaderna minskat för verksamhetsformerna specialskola, komvux och SSV. Kost- naden för kompletterande utbild- ningar är i stort sett oförändrad.
Prisutvecklingen i barnomsorg, skola och vuxenutbildning snabbare än för den privata konsumtionen
Kostnadsökningen inom barnom- sorg- och skolsektorn beror till stor del på att priserna för dessa verk- samheter har ökat jämfört med ti- digare år, bl.a. genom högre löner.
Lönerna för personal i sektorn har mellan 2000 och 2001 stigit för-
hållandevis mer än konsumentpri- serna.
9När man studerar kostnadsföränd- ringen för en verksamhet över tid bör man ta hänsyn till prisutveck- lingen för att göra tidigare års kost- nader jämförbara med de kostna- der som finns idag.
10Detta kan gö- ras på flera sätt. I denna rapport används KPI, ett vedertaget mått
som något förenklat justerar kro- nans värde för inflationsföränd- ringar och därmed räknar om tidi- gare års kostnader till dagens pen- ningvärde. Det andra alternativet är att använda sig av ett specifikt pris- index, som visar prisutvecklingen för varor och tjänster i just den verksamhet eller sektor som kost- nadsförändringen avser.
11Diagram 2. Fördelning av den totala kostnaden för barnomsorgen (40,9 miljarder kr) mellan olika verksamhetsformer 2001
Familjedaghem 8,6%
Fritidshem 23,4%
Öppen verksamhet 1,1%
Förskola 66,9%
Diagram 3. Fördelning av den totala kostnaden för skolväsendet (104,4 miljarder kr) mellan olika verksamhetsformer 2001
Förskoleklass 3,7%
Svenska för invandrare
0,7%
Övrig verksamhet
0,9%
Komvux 6,0%
Gymnasieskola 22,9%
Särskola 4,1%
Grundskola 61,6%
7 I Diagram 3 redovisas särvux, SSV, specialskolan, sameskolan och kompletterande utbildningar som övrig verksamhet.
8 Justerade med KPI.
9KPI har ökat med 2,4 procent mellan 2000 och 2001. Den genomsnittliga månadslönen för personal inom skolsektorn har ökat med sex procent i primärkommuner. Eftersom en betydande andel av barnomsorgs- och skolverksamheten bedrivs av primärkommunala huvudmän har denna löneförändring sannolikt påverkat sektorns kostnader.
Att justera för prisutvecklingen med KPI ger en bild av hur barnomsor- gens och skolans kostnader har för- ändrats över tid i relation till an- dra varor och tjänster, i dagens pen- ningvärde. Kostnader som har juste- rats med hjälp av KPI kan jämföras med kostnader för andra konsum- tionsvaror, tjänster eller verksamhe- ter i samhället som helhet. Det sä- ger dock inget om hur de faktiska resurserna som är tillgängliga för barnet eller eleven har förändrats, eftersom priserna för dessa verk- samheter kan ha utvecklats på ett annat sätt än konsumentpriserna i allmänhet. För att få svar på det senare bör således kostnadsföränd- ringen justeras för prisutvecklingen på exakt de varor och tjänster som konsumeras i barnomsorgen eller i skolan. En förändring justerad med specifika verksamhetsindex speg- lar volymförändringar i verksamhe- terna. Förändringar i volym över tid redovisas emellertid på andra sätt, exempelvis med mått som mä- ter personaltätheten (antal perso- nal per 100 elever).
F Ö RS KO L E V E R K S A M H E T OCH SKOLBARNSOMSORG År 2001 var i genomsnitt 707 100 barn inskrivna i någon form av förskoleverksamhet eller skolbarns- omsorg (barnomsorg). Antalet anställda som arbetar med barn samt föreståndare/arbetsledare var 113 700. Kommunernas kostnad för förskoleverksamheten och skol- barnsomsorgen uppgick år 2001 till 40,9 miljarder kronor, vilket är oför- ändrat jämfört med år 2000 (fasta priser). Förskolan står för två tredje- delar av kostnaden (27,3 miljarder kr), fritidshemmen för knappt en fjärdedel (9,6 miljarder kr) och fa- miljedaghemmen för knappt en ti- ondel (3,5 miljarder kr). De öppna verksamheterna, dvs. öppen för- skola och öppen fritidsverksamhet för 10–12 åringar, svarar tillsam- mans för endast en procent av den totala kostnaden (0,45 miljarder kr).
Kostnaden för förskola, familjedag- hem och fritidshem kan redovisas både per inskrivet barn och per heltids-
barn. I måttet kostnad per heltids-barn används skattningar av bar- nens närvarotider.
12Ett heltidsbarn definieras som ett barn med en när- varotid på 40 timmar per vecka.
De senaste tre åren har allt mer resurser avsatts per barn i barns- omsorgen. I Diagram 4 visas ut- vecklingen mellan åren 1995 och 2001 för kostnaden per inskrivet barn för barnomsorgen totalt samt för verksamheterna förskola, famil- jedaghem och fritidshem. Kostna- den per inskrivet barn i förskola och familjedaghem har ökat med ungefär 20 procent, medan kost- naden per inskrivet barn i fritids- hem har varierat. År 2001 är kost- naden per inskrivet barn i fritids- hem samma som 1995. Den totala kostnaden per inskrivet barn i barn- omsorg har först minskat men de sista åren har den ökat så att kost- naden i år är i stort sett densamma som för år 1995.
Kostnadsutvecklingen för barnom- sorgen totalt men även för de olika verksamheterna beror till stor del på utvecklingen av antalet barn (se Diagram 5). Den ökade kostnaden per barn i familjedaghemmen kan delvis förklaras av att antalet barn
minskat kraftigt samtidigt som kost- naderna inte minskat i lika stor om- fattning. Den ökade kostnaden kan även bero på att familjedaghem- men i dag i större omfattning än ti- digare tar emot barn som har ett eget behov av familjedaghemmens verksamhet.
I förskolan har antalet barn mins- kat något under de senaste åren dels beroende på att antalet barn i förskoleålder i befolkningen har minskat dels på att sexåringarna se- dan 1998 haft en egen skolform, förskoleklass, och därmed inte går i förskola längre. Det minskade an- talet inskrivna barn kan vara en av fler anledningar till den ökade kostnaden per inskrivet barn.
Kostnadsutvecklingen per barn för fritidshem beror på att antalet barn i fritidshem ökat mycket kraftigt medan utbyggnaden av verksamhe- ten inte gjorts i samma omfattning.
Det har medfört att gruppstorle- karna inom fritidshemmen ökat un- der slutet av 1990-talet, vilket i sin tur lett till en minskad kostnad per inskrivet barn.
Eftersom personalkostnaden är en stor del av den totala kostnaden (ca 70–80%) påverkas kostnaden även av löneutvecklingen för perso- nalen. De senaste åren har perso-
12Vid beräkningen av antalet heltidsbarn åren 1999-2001 har uppgifter om närvarotider hämtats från den föräldraenkät som Skolverket ge- nomförde hösten 1999 (se Barns omsorg, Skolverkets rapport nr 203, 2001). För tidigare år har närvarotider i förskola och familjedaghem för
Diagram 4. Kostnad per inskrivet barn i daghem/förskola, familjedag- hem och fritidshem, 1995-2001 (index där 1995=100, fasta priser)
80 90 100 110 120 130
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001
Förskola Familjedaghem
Barnomsorg totalt Fritidshem
År Index
naltätheten i verksamheterna inte förändrats särskilt mycket, vilket ty- der det på att kostnadsökningar till största del beror på högre löner bland personalen.
Kostnaden per barn i förskola åter på 1991 års nivå
Kostnaden för förskolan uppgick under år 2001 till 27,3 miljarder kronor, vilket är en ökning med en procent sedan år 2000. Eftersom antalet barn är oförändrat innebär det att kostnaden per barn också har ökat med en procent. Kostna- den per inskrivet barn uppgick till 85 800 kronor år 2001. I de kom- munala förskolorna var kostnaden per inskrivet barn 90 200 kronor (+1%) och per heltidsbarn 118 200 kronor (+1,5%).
Förskolan har fått ökade resurser per barn under de senaste fem åren. Sedan år 1995 har kostnaden både per inskrivet barn och per heltidsbarn ökat med 20 procent.
Ökningarna bör dock ses mot bak- grund av de kraftiga kostnadsminsk- ningar som ägde rum under första hälften av 1990-talet. De senaste årens resurstillskott har medfört att kostnadsnivån år 2001 i stort sett är samma som för år 1991
13(se Dia- gram 6).
Den största delen av kostnaden för förskolan utgörs av personalkostna- der. Personalkostnadens andel av den totala kostnaden uppgick till 73 procent år 2001, en ökning med en procentenhet sedan föregående år. Personalkostnaden per inskrivet barn ökade med tre procent, dvs.
betydligt mer än ökningen i den to- tala kostnaden per inskrivet barn respektive per heltidsbarn.
Ökningen av personalkostnaden beror dock inte på någon ökad per- sonaltäthet eftersom barntätheten har varit oförändrad de tre senaste åren, 5,4 barn per årsarbetare. No- terbart är att barntätheten är oför- ändrad trots att andelen yngre barn i förskolan, 1–3 åringar, ökat från 49 procent år 1999 till 52 procent år 2001. Grupper med yngre barn
kräver oftast högre personaltäthet än grupper med äldre barn.
Bidrag till enskilda förskolor
Av de barn som var inskrivna i för- skola år 2001 gick 16 procent i en förskola som drevs i enskild regi.
Det är en ökning med en procent- enhet jämfört med i fjol. För de enskilda förskolorna finns endast uppgifter om kommunal ersättning till verksamheten, inte om den to- tala kostnaden för den. Enskilda förskolor finansierar sin verksam- het inte enbart med kommunala bi-
drag utan även med föräldraavgif- ter och ibland även med oavlönade arbetsinsatser från föräldrarna.
Den kommunala ersättningen till enskilda förskolor motsvarade 61 800 kronor per inskrivet barn under år 2001. Det är en minskning med en procent sedan år 2000.
Omfattningen av familjedag- hem fortsätter att minska
Antalet barn i familjedaghem har minskat under hela 1990-talet. Mel- lan år 2000 och 2001 sjönk det ge-
Diagram 5. Antal inskrivna barn i daghem/förskola, familjedaghem och fritidshem, 1975–20010 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 350 000 400 000
1975 1978 1981 1984 1991 1994 1997 2000
Förskola
Familjedaghem
1998
År
Fritidshem Antal barn
Diagram 6. Kostnad per timme (1991–1995) respektive heltidsbarn (1996–2001) i kommunalt daghem/förskola (index där 1991=100, fasta priser)
75 80 85 90 95 100 105
1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 År Index
nomsnittliga antalet inskrivna barn från 63 700 till 53 800 (–16%). Den totala kostnaden minskade procen- tuellt sett något mindre (–14% fasta priser) och uppgick till 3,5 miljar- der kronor år 2001. Kostnaden per inskrivet barn ökade med två pro- cent under år 2001 och uppgick till 65 600 kronor. För barn i kommu- nala familjedaghem var kostnaden per barn 66 300 kronor och kostna- den per heltidsbarn var 97 700 kro- nor.
Antalet barn per dagbarnvårdare har legat kring 5,7 under senare hälften av 1990-talet. Sedan år 1999 har dock antalet barn per dagbarn- vårdare minskat. År 2001 var det 5,3 barn per dagbarnvårdare jäm- fört med 5,5 barn de tidigare två åren.
Ökade resurser till fritidshem
Antalet barn i fritidshem har ökat markant under 1990-talet. År 2001 var 334 400 barn inskrivna, mer än tre gånger så många som år 1990.
En del av ökningen under de se- naste åren sammanhänger med att fritidshemmen sedan 1998 även tar emot sexåringarna som går i försko- leklass. Mellan åren 1995 och 2001 steg andelen sexåringar som var in- skrivna i fritidshem från 29 pro- cent till 73 procent. Andelen in- skrivna barn har även ökat i övriga åldersgrupper. Till exempel steg an- delen inskrivna åttaåringar från 51 till 68 procent under samma tids- period.
Fritidshemmen har varit utsatta för stora besparingar under 1990-talet.
Det verkar dock som om trenden har vänt. Mellan år 2000 och 2001 ökade den totala kostnaden för fri- tidshem med knappt fyra procent, till 9,6 miljarder kronor, medan barnantalet ökade med drygt en procent. Kostnaden per inskrivet barn har ökat med två procent och var 28 600 kronor år 2001. Kost- naden per barn i kommunala fri- tidshem var 29 100 kronor (+3%) medan kostnaden per heltidsbarn uppgick till 69 900 kronor (+4%).
Kostnadsminskningarna under 1990-talet i fritidshem har åstad-
kommits genom en ökning av både barntätheten och barngruppernas storlek. Under 1990-talet mer än fördubblades antalet barn per årsar- betare och gruppstorlekarna ökade med 60-70 procent. Samtidigt har fritidshemmen genomgått stora or- ganisatoriska förändringar genom en ökad samverkan med grund- skola och förskoleklass. Under år 2001 har antalet barn per årsarbe- tare minskat något. I oktober 2001 gick det 17,4 barn på varje årsarbe- tare jämfört med 17,5 barn per års- arbetare år 2000.
Närmare tre fjärdedelar av fritids- hemmens totala kostnader utgörs av personalkostnader (73%). Per- sonalkostnaden ökade med två pro- cent under år 2001. Eftersom an- talet barn per årsarbetare endast minskat marginellt innebär det att kostnadsökningen det senaste året främst har orsakats av högre löner bland personalen.
Sju procent av de barn som var in- skrivna i fritidshem år 2001 gick i ett fritidshem som drevs i enskild regi. Det är en ökning med en pro- centenhet sedan i fjol. Enskilda fri- tidshem finansierar liksom enskilda förskolor sin verksamhet både med kommunala bidrag och föräldraav- gifter. Liksom i förskolan förekom- mer även oavlönade arbetsinsatser från föräldrarna. Den kommunala ersättningen uppgick i genomsnitt till 20 800 kronor per inskrivet barn under år 2001, vilket är en minsk- ning med tolv procent jämfört med föregående år.
Fortfarande små resurser till öppna verksamheter
Antalet öppna förskolor har mins- kat under hela 1990-talet. I början av decenniet fanns det över 1 600 öppna förskolor, i oktober 2001 hälften så många (752 stycken).
Mellan år 2000 och 2001 minskade antalet öppna förskolor med drygt 50 stycken.
För 10–12 åringar är öppen fritids- verksamhet enligt skollagen ett al- ternativ till inskriven verksamhet (dvs. fritidshem och familjedag- hem). År 2001 hade 78 kommuner
(27%) öppen fritidsverksamhet.
Det är en ökning sedan år 2000 då 75 kommuner uppgav att de hade sådan verksamhet.
De öppna verksamheterna svarar för en liten del av barnomsorgens kostnader. Resurserna till öppen förskola uppgick år 2001 till 297 miljoner kronor, en minskning med fyra procent sedan i fjol. Samtidigt kostade öppen fritidsverksamhet riktad till 10–12 åringar drygt 150 miljoner kronor, en ökning med nio procent jämfört med föregå- ende år.
Stor spridning i kostnaden per barn
Spridningen mellan kommunernas kostnad per barn är stor. Kostna- den per inskrivet barn i förskola ligger för åtta av tio kommuner i intervallet 75 200–100 200 kronor.
Även när hänsyn tas till skillnader i barnens vistelsetid är skillnaderna stora. Kostnaden per heltidsbarn i förskolan ligger för åtta av tio kom- muner i intervallet 104 500–140 600 kronor. Kostnaden per inskrivet barn i familjedaghem ligger för 80 procent av kommunerna i interval- let 53 000–80 900 kronor. Kostna- den per inskrivet barn i fritidshem ligger för 80 procent av kommu- nerna i intervallet 22 200 till 39 200 kronor.
Högst avgiftsfinansieringsgrad i fritidshem
En del av barnomsorgens kostna- der finansieras med föräldraavgif- ter. År 2001 täcktes 18 procent av kostnaderna för den kommu- nala barnomsorgen med föräldra- avgifter, en minskning med en pro- centenhet sedan i fjol. I början av 1990-talet var dock andelen unge- fär hälften så stor. Avgiftsfinansie- ringsgraden är högst i fritidshem- men. Där står föräldraavgifterna för en fjärdedel av kostnaden, att jäm- föra med 16 procent i förskolan och 19 procent i familjedaghem- men.
Maxtaxa i förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg infördes den 1 ja-
nuari 2002. Den innebär att ett tak
sätts för de avgifter som föräldrarna
betalar. Det är frivilligt för kommu- nerna att införa maxtaxa. Nästan alla kommuner (287 av 289 kom- muner) har emellertid infört max- taxa. Vissa kommuner införde på eget initiativ maxtaxa redan hösten 2001 men inga nämnvärda effekter av det syns i avgiftsfinansieringsgra- den för år 2001.
FÖRSKOLEKLASS
I genomsnitt var 98 900 elever in- skrivna i förskoleklass år 2001. Jäm- fört med år 2000 har det totala an- talet elever som är inskrivna i för- skoleklass minskat med fyra pro- cent. Merparten av eleverna i för- skoleklass (98%) är sex år, men det förekommer även fem- och sjuår- ingar i förskoleklass. Antalet elever i förskoleklass påverkas i mycket stor omfattning av antalet sexår- ingar i befolkningen. De närmaste fyra åren förväntas antalet elever i förskoleklass minska ytterligare ef- tersom antalet sexåringar fortsätter att minska. En ökning av antalet sexåringar beräknas inträffa först då barn födda år 2000 börjar i för- skoleklass.
Integrationen mellan förskole- klass, grundskola och fritids- hem
Förskoleklassen finns ofta i grund- skolans lokaler och personalen ar- betar i arbetslag tillsammans med personal från andra verksamheter.
På grund av att förskoleklassen på många håll är integrerad, såväl per- sonal- som lokalmässigt med grund- skola och fritidshem, har uppgifts- lämnarna ibland tvingats göra skatt- ningar och schablonmässiga fördel- ningar av kostnader för både perso- nal och lokaler. Uppgiftslämnarna är många och det är rimligt att anta att deras skattningar och för- delningar genomförts på olika sätt.
Resultaten för främst förskoleklass bör därför tolkas med viss försiktig- het.
Totalt var antalet barn i förskole- klass och grundskola i kommunal regi drygt 1,1 miljon varav 28 pro- cent även gick i fritidshem. Den to-
samheter uppgick till drygt 72 mil- jarder kronor och kostnaden per elev var 65 400 kronor. Jämfört med år 2000 är antalet barn oför- ändrat medan den totala kostna- den ökat med fyra procent (fasta priser), vilket medfört att kostna- den per elev ökat med lika mycket.
Andelen elever som utnyttjar fri- tidshemmen är oförändrad. Ande- len varierar dock mycket mellan kommunerna. I åtta av tio kom- muner varierade andelen inskrivna elever i fritidshem mellan 17 och 34 procent.
Den totala kostnaden för förskole- klass uppgick år 2001 till 3,9 mil- jarder kronor (inkl. kostnad för en- skild förskoleklass och nystartade förskoleklasser). Det motsvarar fyra procent av skolväsendets totala kost- nader. Eleverna i förskoleklass sva- rar för nio procent av det totala antalet elever i förskoleklass och grundskola, men endast för sex pro- cent av kostnaden för de två verk- samheterna. Den totala kostnaden för förskoleklass har ökat med en procent jämfört med år 2000.
Kostnaden för verksamhet med kommunal anordnare utgör 95 pro- cent av den totala kostnaden för förskoleklass. Den genomsnittliga kostnaden per elev i förskoleklass i kommunal regi uppgick till 37 000 kronor. Jämfört med år 2000 inne- bär det en ökning med fyra pro- cent. Kostnaden per elev motsva- rar 63 procent av kostnaden för en kommunal grundskoleelev och 41 procent av kostnaden per barn i kommunal förskola. Svårigheten att särredovisa kostnader för de olika verksamheterna påverkar naturligt- vis även denna jämförelse. Skillna- den i kommunernas kostnad per elev är mycket stor. Åtta av tio kom- muner har en kostnad per elev i in- tervallet 24 400-54 200 kronor.
Personalkostnadens andel av total- kostnaden år 2001 var i genomsnitt 69 procent, en procentenhet högre än i fjol. Andelen av den totala kost- naden som utgörs av kostnader för lokaler är oförändrad, 18 procent.
Lokalkostnadens andel kan dock
kostnader utgjorde mindre än tio procent av totalkostnaden i en fem- tedel av kommunerna. Som jäm- förelse kan nämnas att i grundsko- lan var det endast i sex kommuner (2%) som lokalkostnaden utgjorde mindre än tio procent av totalkost- naden och i genomsnitt utgjorde lokalkostnaden 20 procent av den totala kostnaden.
Enskild anordnare
Av eleverna i förskoleklass år 2001 gick fem procent i verksamhet som anordnas av annan än kommunen.
Förskoleklass kan bedrivas i enskild regi, dvs. som fristående försko- leklass eller på entreprenad. Den kommunala ersättningen till elever hos enskild anordnare var i genom- snitt 31 200 kronor per elev, vilket är 16 procent lägre än genomsnitts- kostnaden per elev i kommunal för- skoleklass. Den kommunala ersätt- ningen per elev har dock ökat med fyra procent jämfört med år 2000.
Ersättningsnivån varierar emeller- tid kraftigt mellan kommunerna. I åtta av tio kommuner varierar er- sättningen till barn i enskild regi mellan 16 900 och 48 700 kronor per elev. Den totala ersättningen till enskilda anordnare uppgick till knappt 170 miljoner, dvs. fyra pro- cent av den totala kostnaden för förskoleklass.
Kostnaden per elev i förskoleklass i fristående skolor uppgick till 40 300 kronor enligt skolornas redovis- ning. Det är sju procent mer än år 2000. Drygt 60 procent utgörs av kostnad för personal och knappt 25 procent är lokalkostnad. Skolorna redovisar en genomsnittlig ersätt- ning per elev från kommunerna på 38 100 kronor, vilket motsvarar 95 procent av den totala kostna- den per elev i fristående förskole- klass. Jämfört med år 2000 har er- sättningen från kommunerna ökat med sex procent.
GRUNDSKOLAN
Mer resurser till grundskolan
