Dagvattenpolicy
för Ängelholms kommun
2011-02-02
1 FÖRORD
”Dagvattenpolicy för Ängelholms kommun” är en skrift som redovisar riktlinjer för dagvattenhantering, hur avledning och uppsamling av dagvatten skall ske i planlagt område eller områden som omfattas av lagen om allmänna vattentjänster (2006:412), i
Ängelholms kommun. Dagvattenpolicyn är ett levande dokument och kommer att revideras och uppdateras kontinuerligt.
Policyn anpassas till ”Ängelholms miljöprogram” som anger mål och riktlinjer för Ängelholms kommuns miljöarbete.
Öppen, lokal dagvattenhantering som lösning av en del urbana vattenproblem
väljs allt oftare. Både ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter påverkas av frågorna kring dagvattenhantering. För att minska belastningen på ledningsnät och recipienter gäller att omhänderta och fördröja dagvattnet lokalt i aktuellt område.
Policyn är utarbetad av en kommunövergripande organisation där Tekniska kontorets VA- avdelning drivit projektet med Cornelia Ljungerud som projektledare och Johan Lundahl som handläggare.
I övrigt har i organisation ingått:
Stadsarkitektkontoret med representanterna Torbjörn Nilsson och Åsa Öhrman Engvall.
Kommunledningskontoret, Markexploatering med representant Lars-Gunnar Ludvigsson.
Miljökontoret med representanterna Karin Valtinat och Kajsa Wellbro.
Tekniska kontorets Gatuavdelning med representant Jonas Henriksson.
Tekniska kontorets Parkavdelning med representant Birger Ekenstierna.
Tekniska kontorets VA-avdelning, abonnentingenjör Roger Karlsson
2 Innehållsförteckning
Förord ...1
Inledning...3
Definition av dagvatten...3
Dagvattenhantering ...3
Lagstiftning och mål ...4
Lagstiftning ...4
Miljökvalitetsmål ...4
Lokala miljömål...5
ABVA ...5
Ramdirektivet för vatten...5
Öppna dagvattenlösningar ...6
Lokalt omhändertagande inom fastighet...6
Fördröjning nära källan...7
Trög avledning ...7
Samlad fördröjning ...7
Positiva värden kopplade till öppna dagvattenlösningar...8
Potentiellt negativa aspekter gällande öppna dagvattenlösningar...9
Kommunens dagvattenarbete...10
Policy / Lokala mål...10
Riktlinjer för dagvattenhantering...10
Vid nyexploatering ...10
I befintligt byggda områden...10
Ansvarsfördelning...11
Kommunledningskontoret, Markexploatering...11
Miljökontoret ...11
Stadsarkitektkontoret...11
Tekniska kontorets Gatuavdelning...12
Tekniska kontorets Parkavdelning...12
Tekniska kontorets VA-avdelning ...12
Fastighetsägare...12
Referenser...13
Bild på framsida: Kroneslätts dagvattenmagasin i Ängelholm
3 INLEDNING
Definition av dagvatten
Terminologicentrum (TNC) definierar dagvatten på följande sätt: ”Dagvatten är tillfälligt förekommande, avrinnande vatten på markytan eller på en konstruktion”.
Dagvatten kan till exempel utgöras av regnvatten, uppträngande grundvatten eller smältvatten som tillfälligt uppehålls på exempelvis en gata.
Dagvattenhantering
Det mesta av dagvattnet samlas idag upp i brunnar varifrån det leds via dagvattenledningar direkt till närmsta sjö eller vattendrag. I takt med att våra städer byggs ut och förtätas ökar också tillförseln av dagvatten till dessa system. Belastningen i form av ökade flöden på ledningsnät och ökade flöden och ökad tillförsel av föroreningar till recipienter blir därmed allt större. Detta kan medföra erosion och översvämningar i vattendragen.
De flödesförändringar som vi ser vid urbanisering kan också orsaka direkta problem för
människa och samhälle. I takt med att våra städer byggs ut och förtätas ökar andelen hårdgjorda ytor, vilka förstör regnvattnets naturliga infiltrationsplatser och fördröjningsmagasin. Följden blir att avrinningen ökar och kommer mer stötvis. Minskad infiltration gör också att
grundvattentillförseln till vattendragen minskar, vilket kan leda till ökade temperaturfluktuationer mellan sommar och vinter. Dessa fluktuationer i temperatur kan påverka bl.a.
artsammansättningen och produktiviteten i recipienten. Även översvämningar kan vara en följd av den ökande urbaniseringen då dagvattenledningarna inte är dimensionerade för ständigt ökad belastning
De eventuella framtida klimatförändringarna riskerar dessutom att medföra ökade regnmängder, vilket ytterligare ökar avrinningen.
Genom att i större utsträckning skapa öppna dagvattenlösningar kan man rena och fördröja vattnet direkt, ofta redan innan det når det kommunala ledningsnätet. Öppna dagvattenlösningar är ett samlingsnamn på olika anläggningar för omhändertagande, fördröjning och magasinering av dagvatten i helt eller delvis öppna system.
4 LAGSTIFTNING OCH MÅL
Lagstiftning
Hanteringen av dagvatten styrs bl.a. av följande lagstiftning:
Lagen om allmänna vattentjänster (2006:412)
Plan- och bygglag (2010:900)
Miljöbalk (1998:808) 2 kap 3-4 §§, 5 kap, 9 kap 1-2 och 7 §§
Förordning 1998:899 om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd
Vid planering och planläggning skall kommuner och myndigheter iaktta miljökvalitetsnormer.
Kopplingen i plan- och bygglagen till miljöbalkens bestämmelser formuleras i 2 kap 2§: vid planläggning skall miljökvalitetsnormerna enligt 5 kapitlet miljöbalken följas.
Miljökvalitetsmål
Sveriges riksdag har antagit 16 nationella miljökvalitetsmål som i huvudsak ska vara uppfyllda till år 2020. Av dessa är det särskilt sex stycken som kan anses särskilt relevanta i
dagvattenplaneringen.
Giftfri miljö – Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden
Ingen övergödning- Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.
Levande sjöar och vattendrag – Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturvärden samt landskapet ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som förutsättningarna för friluftsliv värnas.
God bebyggd miljö – Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och
kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.
Grundvatten av god kvalitet – Grundvattnet skall ge en säker och hållbar
dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.
Myllrande våtmarker – Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.
5 Lokala miljömål
Ängelholms kommun har upprättat ett miljöprogram som baseras på de 16 nationella miljökvalitetsmålen. Kommunen har för närvarande valt att främst rikta in arbetet på fyra av dessa miljömål vilka är; Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Ingen övergödning samt God bebyggd miljö.
De tre sistnämnda är som tidigare nämnt särskilt relevanta i dagvattenplanering.
ABVA
De allmänna bestämmelser som reglerar förhållandet mellan VA-abonnent och kommun i Skåne Nordväst finns i broschyren ”Vatten och Avlopp, allmänna bestämmelser för brukande av NOSAM-gruppens allmänna vatten- och avloppsanläggningar, ABVA”. Broschyren kan laddas ner på Ängelholms kommuns hemsida.
Bild 1, Dagvattenmagasin i Strövelstorp. Makadamfyllt dike för lågvattenföring samt översvämningsyta.
Ramdirektivet för vatten
EU har som mål att allt ytvatten och grundvatten i Europa ska vara av bra kvalitet år tills 2015 För att nå dit har EU tagit fram ett ramdirektiv för vatten (vattendirektivet) som antogs av medlemsländerna år 2000.
EU:s vattendirektiv omfattar ytvatten (sjöar och vattendrag), grundvatten och kustvatten.
Kommunerna berörs av direktivet eftersom de är ansvariga för mark- och vattenanvändningen enligt plan- och bygglagen, tillsynsmyndighet för det lokala miljöarbetet samt ansvariga för dricksvattenproduktion och avloppsrening.
6 ÖPPNA DAGVATTENLÖSNINGAR
Att ta hand om det avrinnande nederbördsvattnet kräver planerade åtgärder, och kommunens inriktning är att så långt som möjligt använda öppna dagvattenlösningar. Begreppet ”öppna dagvattenlösningar” används som samlingsnamn på olika anläggningar för omhändertagande, fördröjning och magasinering av dagvatten i helt eller delvis öppna system. I dessa utnyttjas processer som efterliknar naturens sätt att ta hand om nederbördsvatten. Anläggningarna kännetecknas av att dagvattnet i regel är synligt under avrinningsförloppet, till skillnad från avledning i slutna rörsystem.
Olika öppna dagvattenlösningar kan delas upp i fyra kategorier, se figur 1.
Figur 1, Omhändertagande av dagvatten kan delas upp i Lokalt omhändertagande, Fördröjning nära källan, Trög avledning och Samlad fördröjning. Indelningen är baserad på hur nära källan omhändertagandet sker. För varje kategori finns ett antal tekniska lösningar att tillgå.
Lokalt omhändertagande inom fastighet
Lokalt omhändertagande av dagvatten används som samlande benämning på olika åtgärder för att minska eller fördröja dagvattenavrinningen från privat mark innan vattnet tillförs det allmänna dagvattensystemet.
Bild 2, Stuprörsutkastare, ränndalsplattor av betong och utåtlutande grönyta från hus över vilken takdagvattnet silar över och till stor del infiltrerar ner igenom
7 Fördröjning nära källan
Fördröjning av dagvatten nära källan innefattar olika anläggningar för att minska eller fördröja avrinningen av dagvatten i de övre delarna av det allmänna dagvattensystemet.
Bild 3, Vägdagvattnet silar till lågpunkt mellan gatorna som försetts med en genomsläpplig beläggning i form av
gräsarmering.
Trög avledning
Trög avledning av dagvatten innefattar olika avledningssystem på allmän platsmark för långsam transport av dagvatten från de övre delarna av avrinningsområdet.
Bild 4, Öppna diken eller helst bredare svackdiken kan användas för transport och viss rening av dagvattnet från vägar m.m.
Samlad fördröjning
Samlad fördröjning av dagvatten innefattar anläggningar för att minska eller fördröja avrinningen från större upptagningsområden.
Bild 5, Dagvattenmagasin vid Älvdalens industriområde, Ängelholm. Försedd med flödesregulator för reglering av utflödet från dammen.
8
För varje typ av omhändertagande av dagvatten finns ett flertal tekniska lösningar att tillgå.
Vilken lösning som är mest lämpad i ett visst område bestäms av platsens geoteknik, utrymme, markanvändning, kulturvärde m.m. Val av teknisk lösning måste därför göras vid varje enskilt fall.
Några exempel på tekniska lösningar finns i tabell 1.
Tabell 1, exempel på öppna dagvattenlösningar
Kategori Exempel på teknisk utformning
Lokalt omhändertagande Gröna tak
Infiltration på gräsytor Genomsläppliga beläggningar
Infiltration i stenfyllningar (perkolation) Dammar
Fördröjning nära källan Genomsläppliga beläggningar Infiltration på gräsytor Infiltration i stenfyllning
Tillfällig uppdämning på översvämningsytor Dammar
Våtmarker
Trög avledning Svackdiken
Kanaler Bäckar/diken Samlad fördröjning Dammar
Våtmarksområden Sjöar
Positiva värden kopplade till öppna dagvattenlösningar
Rätt utnyttjade kan öppna dagvattenlösningar vara ett positivt inslag i stadsmiljön. Det är viktigt att försöka utnyttja olika mervärden av dagvattenanläggningen, och i figur 3 presenteras några exempel på positiva värden som kan skapas när öppna dagvattenanläggningar integreras i stadsmiljön.
Tekniskt värdekan exempelvis betyda att va-anläggningen har en stor säkerhet mot skadliga uppdämningar och översvämningar vid kraftiga regn. Mervärde i form av vatteninslag i en park och gröna buffertzoner längs trafikleder med möjlighet till fördröjning av avrinnande
trafikdagvatten är andra exempel.
Miljövärde betyder att dagvatten som passerar en öppen dagvattenanläggning ofta renas på mycket föroreningar, t.ex. genom sedimentation eller upptagning av näringsämnen i vattenväxter.
Med ekonomiskt värde menas att en integrering av park- och dagvattenändamålen ofta medför ekonomiska fördelar för kommunen.
9 Figur 3, Värden vid öppna dagvattenlösningar
Estetiskt värde innebär att de öppna dagvattenanläggningarna ofta upplevs som tilltalande.
Biologiskt och ekologiskt värde innebär att dessa lösningar ger ett mervärde i form av biologisk mångfald.
Rekreativt värde innebär att man kan utnyttja sammanhängande avrinningsstråk för dagvatten med exempelvis cykelvägar, strövstigar och ridstigar.
Pedagogiskt värde innebär att anläggningarna kan utnyttjas för att sprida kunskap om vatten och biologi till barn, ungdomar och vuxna. En öppen dagvattenanläggning kan användas som ett
”biologiskt klassrum”.
Historiskt och kulturellt värde kan innebära att man återskapar ett gammalt vattendrag som kulverterats.
PR-värde innebär att alla typer av långsiktigt hållbara lösningar kan användas av kommunen för att framstå som en ansvarstagande miljökommun med framåtanda.
För att nå ett optimalt resultat av dagvattenplaneringen krävs alltså förvaltningsöverskridande samverkan där man även fångar upp önskemål från boende, exploatörer och övriga intressenter.
Potentiellt negativa aspekter gällande öppna dagvattenlösningar
Öppna dagvattenlösningar kräver oftast mer markanspråk än den konventionella tekniken med rörledningar.
Drift och underhållskostnader för anläggningarna kan bli högre än om rörledningar anläggs. Risk för igenväxning och att alger bildas i dammar.
Öppna vattenytor i urban miljö kan anses vara en säkerhetsrisk.
I vissa områden kan järnutfällningar bildas i form av sk ”röddynga”.
10 KOMMUNENS DAGVATTENARBETE Policy / Lokala mål
Dagvattenhanteringen i Ängelholms kommun ska utformas så att:
Risken för översvämningsskador vid kraftiga regn minimeras
Den naturliga vattenbalansen så långt som möjligt bibehålls
Anläggningarna tjänar ett estetiskt och rekreativt syfte
Natur- och kulturvärden tas tillvara
Föroreningar och övergödning motverkas Riktlinjer för dagvattenhantering
Dagvattenpolicyn ska vara väl känd inom den kommunala verksamheten. Kommunen ska sprida kunskap till allmänhet och fastighetsägare.
Vid nyexploatering
Under detaljplanearbetet skall en förstudie med geoteknisk och geohydrologisk undersökning utföras för att kunna avgöra vilken typ av dagvattenhantering som är lämplig för området. Vid höjdsättningen skall hänsyn tas till nederbördspåverkan och de förväntade klimatförändringarna.
Följande ordning av riktlinjer skall gälla såväl för bostadsområden och industriområden som för privat mark:
1. LOD
I första hand skall lokalt omhändertagande av dagvatten, LOD, nyttjas. Fastighetsägarens ansvar för LOD-anläggningen skall tydligt framgå i detaljplan/bygglov.
2. Öppen dagvattenavledning
Där LOD ej kan genomföras bör främst öppen dagvattenavledning och fördröjning väljas.
3. Ledningsnät
Då markförhållandena eller andra förutsättningar ej tillåter LOD eller öppen dagvattenavledning avleds dagvattnen i dagvattenledning.
I befintligt byggda områden
Äldre bebyggda områden har oftast en konventionell avledning av dagvatten. När kommunen har möjlighet att påverka fastighetsägare skall lokalt omhändertagande av dagvatten förespråkas. Vid ombyggnad och där så är möjligt gäller samma resonemang som för nyexploatering ovan. Även underjordiska utjämningsmagasin kan tillämpas då platsbrist ofta råder.
11 Ansvarsfördelning
Kommunledningskontoret, Markexploatering Planeringsskede:
Vid LOD eller öppen dagvattenhantering i nya planområden ansvara för att mark och utrymme för dagvattenhanteringen finns med i planen, för att skapa möjligheter till efterlevnad.
Ansvar för att informera och föreskriva om gällande villkor för dagvattenhanteringen vid försäljning av tomtmark till exploatör eller privatperson, samt vid tecknande av
exploateringsavtal.
Ansvar för att åtagande för att reglera drift- och underhållsansvar samt
kostnadsfördelning för dagvattenanläggningen träffats innan detaljplanen blivit antagen.
Miljökontoret Planeringsskede:
Vara rådgivande utifrån områdenas karaktär och recipientens känslighet i enlighet med dagvattenpolicyn.
Delta i planläggning och bygglov med synpunkter på dagvattenanläggningen.
Bevaka att mål och åtgärder i Ängelholms miljöprogram beaktas.
Beakta hur dagvattenanläggningen utformas ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt i samband med projektering.
Driftskede:
Tillsyn enligt Miljöbalken Stadsarkitektkontoret
Planeringsskede:
Ha samordningsansvar för dagvattenfrågor i planprocessen.
Involvera Tekniska kontorets VA-avdelning samt miljökontoret i planprocessen.
Vid LOD eller öppen dagvattenhantering i nya planområden ha samordningsansvar för att mark och utrymme för dagvattenhanteringen finns med i planen, för att skapa möjligheter till efterlevnad.
Vid upprättande av planhandlingar redovisa det kunskapsunderlag / utredningar som finns tillgängligt vad gäller dagvatten. (Planbeskrivning; kapitel om dagvatten. Plankarta med bestämmelser; redovisa ev markområde och bestämmelser om dagvatten.
Genomförandebeskrivning; kapitel om dagvatten-genomförandeaspekter).
Tillföra gestaltningskunskaper till planeringen av dagvattenanläggningar.
Bygglovshandläggare ska bevaka planens dagvattenbestämmelser och höjdsättning vid bygglovsansökan.
12 Tekniska kontorets Gatuavdelning
Planeringsskede:
Ansvara för att rätt materialval och utformning för allmänna hårdgjorda ytor väljs.
Driftskede:
Underhålla gatudagvattenbrunnar samt dess servisledningar.
Underhålla huvudledningar där enbart gatudagvatten är anslutet.
Tekniska kontorets Parkavdelning Planeringsskede:
Bevaka och tillföra gestaltningskunskaper till planeringen av dagvattenanläggningar.
Ansvara för att rätt materialval och utformning för allmänna parkytor väljs.
Driftskede:
Underhåll av allmänna dagvattenanläggningar inom parkmark enligt åtagande.
Tekniska kontorets VA-avdelning Planeringsskede:
Bevaka dagvattenfrågor i den översiktliga planeringen efter avrop från Kommunledningskontoret.
Meddela vilka ”grundförutsättningar / huvudprinciper” som gäller för hantering av dagvatten för det aktuella området.
I planprocess bevaka och i projektering godkänna tekniska lösningar för dagvatten och tillföra kunskaper om dagvattenfrågor.
Vid ombyggnad av befintliga områden beakta alternativa dagvattenlösningar.
Bygg- och anläggningsskede:
Ansvara för att allmänna dagvattenanläggningar byggs så att de kan upprätthålla rätt funktion.
Skapa driftinstruktioner för dagvattenanläggningen.
Driftskede:
Drift och underhåll av allmänna dagvattenanläggningars tekniska delar såsom ledningar, in- och utlopp, reglerbrunnar och dammanläggningar upp till vattenyta vid
dimensionerande regn.
Ansvar för att föra vidare information om kraven på och syftet med dagvattenhanteringen i områden med LOD.
Fastighetsägare Bygg- och anläggningsskede:
Planera och bygga privat mark för ett väl fungerande dagvattensystem i enighet med detaljplan och bygglov.
Driftskede:
Ansvar för att funktionen för LOD upprätthålls inom privat mark.
13 REFERENSER
Dagvattenpolicy för Helsingborgs Stad, Antagen av Stadsbyggnadsnämnden 6 december 2007 Dagvattenpolicy för Malmö, Antagen i september 2000
Dagvattenpolicy för Motala kommun, Antagen av kommunfullmäktige 26 februari 2007
En långsiktigt hållbar dagvattenhantering, Planering och exempel av Peter Stahre, Svenskt Vatten och Peter Stahre 2004.
PlanPM MKN vatten, Länsstyrelsen i Skåne län, 2010 PlanPM Dagatten, Länsstyrelsen i Skåne län, 2009 Figurer och bilder
Figurer utarbetade av Tekniska kontoret, Ängelholms kommun
Bild på framsida samt bild 1 och 5 är tagna av Kerstin Strömberg, Tekniska kontoret, Ängelholms kommun
Bild 2,3 och 4 är hämtad från Dagvattenpolicy för Motala kommun, Antagen av kommunfullmäktige 26 februari 2007
