ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER

(1)

Smedjebackens kommun • Familje- och utbildningsförvaltningen • 777 81 Smedjebacken • E-post: fou@smedjebacken.se 1

Telefon: 0240-66 00 00 • Telefax: 0240-763 89• Bankgiro: 820-9538 • Org.nr: SE2120002205 • Säte Smedjebacken

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN SOLHYTTAN LÄSÅRET 2015-2016

ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER

-Vi ska arbeta vidare med kommunens satsning på Språkgiva för barn på förskolan och i och med detta kommer vi att arbeta mycket med språk som är centralt för att förbereda inför läsinlärningen.

Språket är en central del i hela vår verksamhet. Vi försöker utnyttja alla tillfällen som ges till att träna språket. Detta är ett arbeta som alla pedagoger är med och bedriver och det finns en stor förståelse för vilken nytta språket har för inlärningen på förskolan.

-Vi ska arbeta med att förstärka det systematiska kvalitetsarbetetet i det dagliga arbetet på planeringar samt med analyser av vår verksamhet.

Vi anser att vi inte riktigt har lyckats genomföra detta då för få är med och driver och känner till arbetet.

Vi behöver bli bättre på att involvera arbetslag och hela enheten för att kunna driva utvecklingen framåt. I dagsläget hänger för mycket arbete på specialpedagogen/förskolechef och vi behöver sprida den

kunskapen till alla pedagoger. Viktigt att det systematiska kvalitesarbetet drivs och ägs av all personal om vi ska kunna se en förändring.

HELHET/ALLSIDIGHET

Samverkan med vårdnadshavare är viktig för att barnen ska trivas i förskolan. Pedagogerna lyssnar och tar tillvara vårdnadshavares funderingar och detta sker ofta i den dagliga kontakten vid hämtning och lämning. Fler möjligheter till samverka som erbjuds är träff före inskolningen, föräldramöten 1 ggr/termin, utvecklingssamtal 1ggr/år, föräldrarfika samt att vi uppmuntrar vårdnadshavare att vara med en dag. Planeringar finns uppsatta i hallen där också aktiviteter som genomförts visas med foton och text.

För att ge stabilitet har samma pedagog ansvar en/vecka i taget för olika aktiviteter som t.ex.

sova, samlingar på två avdelningar och den tredje avdelningen har bestämda dagar för olika sysslor för att alla pedagoger ska få möjlighet att möta alla barn varje dag.

Normer och värden lyfts i samband med händelser och därför är det viktigt att pedagogerna är delaktiga i barnens lek/lärande och vardagssysslor. Pedagogerna är förebilder för barnen och genom sitt bemötande respekterar och bekräftar de dem. Vid planeringarna läggs stor vikt vid att nå alla barn utifrån deras förutsättningar. Innehållet i verksamheten styrs dels utifrån det vi anser barnen behöver i sin utveckling, dels barnens egna önskemål/intressen. Uppföljning och

utvärdering sker utifrån lotusschema samt tillsammans med barn och specialpedagog. För att ge alla barn möjligheter till att vara aktiva delas barnen i mindre grupper efter ålder, intressen och aktiviteter.

(2)

Barnen uppmuntras/stöttas till att klara sig själva för att våga prata samt berätta inför gruppen.

Dialogen är viktig då pedagogerna väcker barnens nyfikenhet genom att barnen får möjlighet att reflektera, ställa frågor och följa upp händelser/aktiviteter. Samspel och kommunikation

uppmuntras både mellan barn-barn, vuxna-barn och barn-vuxna.

Analys av årets resultat:

Vi har haft för mycket fokus på fotografering när det gäller den pedagogiska dokumentationen.

Hur kan vi dokumentera den pedagogiska verksamheten på andra sätt än vi gör idag? Vi är tydliga pedagoger genom att vara positiva, uppmuntrande samt att vi har en bra struktur på förskolan. Vi tycker att vi har en mycket god kontakt med vårdnadshavarna genom de rutiner vi skapat för detta.

HÄLSA OCH RÖRELSE

Miljön inomhus och utomhus är bra men lokalerna är små för barngrupper på 18 barn. Vi skapar bra miljöer för lärande både inom och utomhus. Vi strävar efter en väl avvägd dag där måltider, barnens egna lekar, styrda aktiviteter och lugna stunder ingår. Vi är ute varje dag ofta både förmiddag och eftermiddag. Utevistelsen ger möjlighet till lekar och aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö. Vi uppmanar barnen att leka högljudda- och springlekar utomhus. Vi har skogsdagar 1-2 ggr/veckan med bl.a. mulle, knytte lagge och skrinna. Material för fin- och grovmotorik finns lätt tillgängligt både ute och inne. Vi har organiserade rörelse- och fingerlekar, ramsor, dans, sång, drama och massage. Vi pratar om vädret om det är kallt/varmt och vad vi behöver för kläder på oss för att inte frysa/svettas. Vi arbetar med hygien och hur man beter sig vid toalettbesök. Vi strävar efter att ha en trevlig matstund som är lugn och där samtalet står i fokus. Vi samtalar om kostens betydelse att den ska vara näringsriktig, varierad och att smaken kan förändras. Vi uppmuntrar alla att smaka. Här är vi vuxna viktiga förebilder. Vi har

salladsbord eller grönsakerna på borden och barnen får välja på minst tre olika grönsaker Analys av årets resultat:

Vår utemilje är viktig när vi tränar motorik. Vi är duktiga på att vistas ute under alla dagar oavsett väder. Hälsan är ett centralt tema där både rörelse samt maten ingår. Vi utnyttjar

närområden för utevistelse vilket ger möjlighet till rörelse på ett fritt och positivt sätt för barnen.

SPRÅK OCH KOMMUNIKATION

Vi lägger stor vikt vid kommunikation och att använda ett rikt språk. Vi är förebilder genom att lyssna aktivt på barnen samt bemöta det de säger och ställa öppna frågor. Vi uppmuntrar barnen att lyssna och prata med varandra. Bildstöd till olika barn har använts i varierande omfattning. Vi använder bilder från många situationer i det dagliga arbetet vid till exempel samlingar,

toalettbesök, samt till att stötta barn i val av sysselsättning. Bilderna uppmuntrar till kommunikation och ger träning i att berätta för andra.

Det finns många tillfällen under dagen att ge stöd och uppmuntra barnen till dialog. Barnen tränas i att både lyssna och bemöta varandra i den fria leken men även vid t.ex. matbordet, vid konflikter, läsning etc.

(3)

Barnen har tillfälle att lyssna på högläsning eller cd varje dag, ibland, ligger barnen på madrasser, lyssnar utan bilder, diskuterar och funderar runt det de hört.

Vi arbetar dagligen med språkövningar av olika slag t.ex. mungymnastik, rim och ramsor, sammansatta ord och beskrivande övningar. Vi uppmuntrar intresset för text genom att läsa, dokumentera, skriva på teckningar tillsammans samt genom läsnyckeln.

Vi har kommit långt i vårt arbete med språk och kommunikation då vi arbetat med detta under många år. Vi arbetar medvetet och i alla situationer kring språk och kommunikation för att stärka denna förmåga hos våra barn. Det blir tydligt när vi förstärker med bilder för barn med

svårigheter kring detta, exempelvis barn med språkproblematik av olika slag. Vi kommer att fortsätta att arbeta medvetet med detta då vi ser vikten av ett medvetet arbete kring språket som centralt.

LEK

Pedagogerna försöker vara delaktiga i leken, antingen genom motivera, bekräfta eller observera, men också för att stötta barnen, t.ex. med turtagning, utveckla, bistå med material. För att uppmuntra den fria leken ges möjlighet till lekro (få leka ostört) och mindre lekgrupper (ca 2-4 barn). Det är viktigt att barnens lek respekteras. Gruppindelningen görs utifrån hur barnen fungerar tillsammans, intressen och dagsform, även viktigt att skapa möjlighet för ensamlek.

Leken sker både inomhus, på gården och i skogen.

Leken är central på förskolan och stor del av dagen ägnas åt leken i olika skepnader. Målet är att hjälpa barnen att hitta former för leken att utvecklas i så självständigt som möjligt. Som vuxna stödjer vi barnen i leken på olika sätt beroende på behov hos olika barn. Vi är bra på att göra detta när barnen leker inomhus men vi behöver bli mer aktiva i vårt arbete med detta när barnen leker ute då vi kan komma åt olika saker i olika typer av lekar.

SKAPANDE

Vi försöker att placera materialet lättillgängligt så att barnen kan inspireras och ta egna initiativ till skapande t.ex. färger, playdo, och olika färgglada papper. Vi använder material från naturen vilket gör att materialet är återvinningsbart. I Utomhusmiljön på gården och i skogen finns möjlighet att använda andra tekniker och material, allt utifrån vad årstiderna erbjuder. Sandlådan används ofta till byggen och skapande, det finns fri tillgång på pinnar samt vatten att ösa och måla med.

Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar, samt erfarenheter genom berättande. Barnens idéer är viktiga att fånga upp samtidigt som pedagogerna presenterar nytt material och uppmuntrar barnen att prova och utforska. De äldre barnen erbjuds också lite mer styrt skapande med större utmaningar genom vår femårsverksamhet. Även sång och musik används i ett skapande syfte.

(4)

Det är viktigt att inte ha för mycket styrda aktiviteter då det kan hämma barnens lust och kreativitet till att skapa själva. Barnen skapar mycket själva genom den fria leken. I skapandet utvecklar barnen sin fin- och grovmotorik. Ofta hittar barnen på någonting i leken som

pedagogerna kan vidareutveckla till en idé som sedan kan initiera i barngruppen att jobba utifrån.

Ett problem är att förskolans lokaler och framför allt inventarier inte alltid är anpassade eller inbjudande att placera material lättåtkomligt för våra barn.

MATEMATIK

Matematiken förekommer ofta i vardagen genom att olika begrepp används i konkreta situationer både i organiserade och fria aktiviteter. Barnen har fått olika uppdrag att t.ex. hämta rätt antal samt hämta olika former. Med olika material och metoder har storlek, färger och lägesbegrepp tydliggjorts. Vid

fruktstunden och dukning används många begrepp och jämförelser sker t.ex. barnen räknar hur många är lediga, sjuka, hur frukt delas, vad är mest eller minst. Det är viktigt att barnen får prova och göra många gånger så förståelse skapas. Genom att pedagoger upptäcker tillsammans med barnen både enskilt och i grupp förmedlar pedagoger begrepp, stöttar resonemang, fångar upp funderingar samt hittar lösningar tillsammans med barnen.

Vi har blivit mycket bättre på att ta tillvara på alla tillfällen i vår vardag att synliggöra matematiken för barnen. Detta har lett till att barnen pratar mer matematik än förut. Det vi har lärt oss är att det är lättare och roligare samt ger mer positiva resultat när man medvetet jobbar återkommande under en längre period. Även i matematiken återkommer språket som en grundpelare för att skapa förståelse genom att förklara ord och begrepp för barnen.

Barnen pratar matematik hemma vilket föräldrarna signalerar när vi arbetat med något specifikt på förskolan.

NATURVETENSKAP/TEKNIK

I vår närmiljö så kommer naturvetenskap och teknik in naturligt i vardagen. Skogen är en viktig upptäckarplats. Genom Friluftsfrämjarnas verksamhet, Knytte och Mulle får barnen följa årstidsväxlingarna genom att leka och skapa.

Vi odlar på gården samt komposterar själva, även besök till närliggande återvinningstation är ett stående inslag i vår verksamhet. Barnen upptäcker och lär sig genom att själva prova, utforska och experimentera både inom och utomhus. Vi använder mycket teknik i vår vardag när vi skapar, leker, bygger och bakar. Vi använder återvinningsmaterial till skapande och lek. Barnen har använt sig av olika byggmaterial t.ex. lego, kulbana, rör, och kaplastavar i den fria leken.

Läsplattan används för att dokumentera tillsammans med barnen och ger möjlighet till reflektioner om upplevelserna främst via bilder och samtal kring olika teman.

Närheten till skog och mark lockar våra barn att prova naturvetenskap/teknik genom att bygga och upptäcka. Knytte och Mulle är ett uppskattat inslag för våra barn. Även här använder vi oss

(5)

av flertalet tekniker för att dokumentera vår verksamhet. Läsplattan används flitigt till att dokumentera via bilder för att sedan samtala om vad vi genomfört under olika utflykter.

SOCIAL KOMPETENS/VÄRDEGRUND

Grunden är att alla har samma värde och ska bemötas utifrån sina förutsättningar. Pedagogerna är förebilder genom att respektera barn, vårdnadshavare och kollegor. Pedagogerna är trygga, empatiska, ärliga och har ett demokratiskt arbetssätt. De delger barnen sina erfarenheter för att uppmuntra dem att ta hänsyn till samt leva sig in i andras människors situation och vilja att hjälpa andra. Pedagogerna använder sig av materialet ”Stegvis” till de äldre barnen samt att vi arbetar temainriktat med dem. Personalen uppmuntrar och stödjer barnen att själva försöka lösa konflikter men med vuxens stöd och närvaro. Genom att personalen observerar eller aktivt deltar i leken får vi kunskap om hur barnen leker och eventuella konflikter uppkommer. De vuxna ska vara ett stöd i det sociala samspelet.

I den fria leken uppstår ibland konflikter. Pedagogerna är ett bra stöd genom hög vuxennärvaro både ute och inne. Genom att aktivt delta i leken skapar vi en förståelse för hur barnen tränar det sociala samspelet. Materialet stegvis är väl använt till de äldre barnen och innehåller en bra struktur som personalen kan använda sig av i förebyggande syfte men även vid uppkomsten av olika situationer som kräver strategier för att hitta lösningar på problem.

Enkätsvar från vårdnadshavare för barn på förskolan.

Fråga: Frågeställning: Stämmer

helt och hållet

Stämmer ganska bra

Stämmer ganska dåligt

Stämmer inte alls 1 Mitt barn känner sig tryggt i förskolan. 18 3 2 Förskolan erbjuder en god pedagogisk

verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en enhet.

15 6

3 Jag upplever att föreskolverksamheten stimulerar och uppmuntrar mitt barns lust att lära.

17 4

4 Jag upplever att mitt barns förskola medverkar till att barnen utvecklar demokratiska värderingar.

14 4 1

5 Jag är på det hela taget nöjd med mitt barns förskola

17 3 1

6 Jag har inte upplevt att någon på förskolan utsatts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

(kön, könsidentitet, könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder)

18 2

7 Jag känner till förskolans

likabehandlingsplan. 7 5 3 4

(6)

Enkätsvar från personalen angående den psykosociala arbetsmiljön.

Frågeställning:

1. Trivsel/relationer: Trivs du på din arbetsplats

2. Meningsfullhet i arbetet: Vet du hur ditt arbete bidrar till arbetsplatsens mål?

3. Kompetens nog för att klara jobbet: Har du den rätta kompetensen, så att du kan göra ett bra jobb?

4. Arbetsbelastning: Känner du att du hinner med dina arbetsuppgifter?

5. Hälsa: Lever du så att du mår bra till kropp och själ?

6. Feedback: Delger ni varandra både konstruktiv och positiv feedback på arbetsplatsen?

7. Inflytande/Påverkansmöjlighet: Känner du dej delaktig i hur ditt arbete/dina arbetsuppgifter utformas?

8. Ledarskap: Får du det stöd du behöver av din chef?

9. Sammantaget tycker jag att situationen jämfört med för 3 månader sedan är:

Gällande enkäten till vårdnadshavare har vi i år fått in några färre svar mot tidigare år. Vi kan dock utläsa att de flesta är nöjda med vår förskola. Endast en vårdnadshavare har svarat negativt.

Fortfarande är det några föräldrar som inte känner till vår likabehandlingsplan på förskolan och här måste vi ta ett omtag. Gällande personalens psykosociala enkät kan vi utläsa att den är snarlik enkäten ifrån i fjol. Vi kan se en ökning att flera pedagoger trivs på arbetet men att arbetsbelastningen sjunkit något i svaren. Vi kan också utläsa att flera anser att de får stöd av förskolechef samt att situationen är bättre nu än för tre månader sedan. Förskolechef kommer att kontinuerligt följa upp den psykosociala enkäten för att förbättra arbetsmiljön för alla pedagoger.

(7)

ÅTGÄRDER INFÖR LÄSÅR 2016/2107:

-Vi ska arbeta vidare med att utveckla vårt systematiska kvalitetsarbete så det blir ett material som aktualiserat på planeringar och som alla är involverade i att känna till, utveckla och förbättra.

-Vi ska arbeta vidare med att anpassa och individualisera utifrån de barngrupper vi har. Ett arbete som genomsyras av Ester.

-Vi ska arbeta vidare med språk och kommunikation då detta är centralt i inlärningen i olika ämnen senare i skolåldern. Detta för att ge barnen en god grund att arbeta från och bra förutsättningar för lärande.

Ort: Söderbärke Datum: 2016-09-15

Underskrift av ansvarig förskolechef:

Namnförtydligande: Fredrik Hedlund