EXAMENSARBETE INOM INDUSTRIELL TEKNIK, högskoleingenjör 15 hp
SÖDERTÄLJE, SVERIGE 2021
Analys av åtgärder mot kvalitetsbrister inom signalprojektering
Krav och främjande av kompetensutveckling
Iliass Temsamani Simranjit Singh
SKOLAN FÖR INDUSTRIELL TEKNIK OCH MANAGEMENT INSTITUTIONEN FÖR HÅLLBAR PRODUKTIONSUTVECKLING
Analys av åtgärder mot kvalitetsbrister inom signalprojektering
av
Simranjit Singh
Iliass Temsamani
Examensarbete TRITA-ITM-EX 2021:435 KTH Industriell teknik och management
Hållbar produktionsutveckling Kvarnbergagatan 12, 151 81 Södertälje
Examensarbete TRITA-ITM-EX 2021:435
Analys av åtgärder mot kvalitetsbrister inom signalprojektering
Simranjit Singh Iliass Temsamani
Godkänt
2021-06-22
Examinator KTH
Jon-Erik Dahlin
Handledare KTH
Jafar Mahmoudi
Uppdragsgivare
Trafikverket
Företagskontakt/handledare
Elin Karlsson
Sammanfattning
Signalprojekteringen konstruerar och skapar de förutsättningar som krävs för att en signalbygghandling ska färdigställas. Vid förändringar som exempelvis upprustningar, projekteras de signalställverk som finns placerade längs Sveriges järnvägar för att sedan byggas av entreprenader. Projekteringen är en grund för att skapa rätt förutsättningar för att genomföra ett kvalitativt bygge.
Trafikverket har märkt av kvalitetsbrister inom signalprojekteringen, som har flertal orsaker men mycket pekar mot en brist på kompetens. Trafikverket har sedan 2019 infört nya kompetenskrav för sina upphandlingar med konsulter, som ska säkerställa att arbetet genomförs med rätt teknisk kompetens.
Uppgiften är att undersöka om Trafikverkets nya kompetenskrav används, följs upp och om de åstadkommit en effekt samt om kravskrivningen bör justeras och åtgärder för främja kompetens, framföras. Examensarbetet genomförande bygger främst på datainsamling genom intervjuer och enkäter.
Resultatet av detta projekt fastställde att kompetenskraven inte gett någon tydlig effekt i kvalitetsnivån. Mycket beror på att det är för tidigt för en utvärdering, då järnvägsprojekt har långa ledtider men också på andra faktorer. Kompetenskraven uppskattas men kravskrivning bör justeras för att bli tydligare. De åtgärder som ansågs mest lämpliga var återkoppling till projektör, eget forum för projektörer, anläggningsspecifika kurser och mentormöjligheter till oerfarna projektörer. En åtgärd som kan motverka mycket med kvalitetsbrister som nämns i projektet är mervärdesupphandlingar.
Mervärdesupphandling medför möjligheter som att kravställa mjuka kriterier som exempelvis erfarenhet och utbildningar och motverkar de negativa effekter men den nuvarande upphandlingsformen på lägst pris.
Nyckelord
Kompetenskrav; Kvalitetsbrister; Signalprojektering; Signalställverk-95; Signalprojektör;
Kompetensutveckling; Effekt; Justering; Åtgärder
Bachelor of Science Thesis TRITA-ITM-EX 2021:435
Analysis of measures against quality deficiencies within signal design
Simranjit Singh Iliass Temsamani
Approved
2021-06-22
Examiner KTH
Jon-Erik Dahlin
Supervisor KTH
Jafar Mahmoudi
Commissioner
Trafikverket
Contact person at company
Elin Karlsson
Abstract
Signal designing means construction and modelling of railway signal facilities. Changes within the railway leads to modelling being made where the adequate prerequisites for a functioning facility are drawn by using CAD or BIM.
Trafikverket have noticed various of quality deficiencies within the modelling phase of their facilities. It is mainly due to a lack of technical competence for the signal designers.
Since 2019, Trafikverket have implemented new requirements for competence during their negotiations with consulting firms that conduct the designs, as a countermeasure for these quality deficiencies within competence. However, the effect of these countermeasures is still unknown.
The objective for this project is to examine if the new requirements are used in the projects, if they are followed-up and if there are any effects from them. Moreover, to
conclude if the requirements should be adjusted and if there are valid measures to increase the development of competence for signal designers. The methodology of the project is mostly based on interviews with specialists and analyses of the results.
The result concluded that there is no definite effect of the competence requirements, mostly due to the length (time) of railway related projects. Furthermore, the competence requirements are appreciated by Trafikverkets employees however, it should be adjusted to be more definite. The best countermeasures are feedback to signal designers and followed by other countermeasure such as an own forum, more specific facility courses (education) and mentors for signal designers. A new form of negotiation which is called the
“More value negotiation” is also a method of countering quality deficiencies.
Key-words
Competence requirements; Quality deficiencies; Signal design; Signal switchgear-95; Signal designer; Competence development
Förkortningar och begrepp
Begrepp/förkortning Förklaring
FAT Factory acceptance test (simulation)
TA Teknikansvarig
STLV Ställverk
TSS Teknisk Säkerhetsstyrning Signal
TKI Tid, Kostnad, Innehåll (parametrar för projekt)
IBTL Ibruktagandeledare
ATC Automatic Train Control
ERTMS European Rail Traffic Management System
TE Totalentreprenad
UE Utförandeentreprenad
UB Uppdragsbeskrivning (för projekt)
1. INLEDNING ...1
1.1 BAKGRUND ... 1
1.2 SYFTE ... 2
1.3 MÅLFORMULERING ... 2
1.4 AVGRÄNSNINGAR ... 3
1.5 METODER ... 3
2. TEORI OCH BAKGRUND ...5
2.1 SIGNAL ... 5
2.1.1 Signalsystem ...5
2.1.2 Signalställverk ...5
2.1.3 Signalprojektering ...6
2.2PROCESSER ... 6
2.2.1 Granskningsprocessen ...6
2.2.2 Projekteringsprocessen ...7
2.3ROLLER ... 7
2.4KOMPETENSKRAVEN ... 8
2.5UTVECKLING OCH ERTMS ... 9
2.6HÅLLBARHET ... 9
3. GENOMFÖRANDE...11
3.1LITTERATURSTUDIE ... 11
3.2INTRESSENTER ... 11
3.3DATAINSAMLING... 13
3.3.1 Förberedelser och utformning av intervjuer och enkäter ...13
3.3.2 Intervjuer ...13
3.3.3 Enkäter ...14
3.3.4 Avstämningar...14
3.5SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS ... 15
4. RESULTAT OCH ANALYS...17
4.1 ENKÄTRESULTAT ... 17
4.1.1 Användning, uppföljning och effekt ...17
4.1.2 Justeringsbehov ...21
4.1.3 Åtgärder för att främja kompetensutveckling ...22
4.2 INTERVJURESULTAT ... 26
4.2.1 Användning, uppföljning och effekt av kompetenskraven...26
4.2.2 Justeringsbehov av kompetenskraven ...29
4.2.3 Åtgärder för att främja kompetensutveckling hos signalprojektörer ...32
4.2.4 Nuläge och upplevda problemområden...36
4.3 ANALYS ... 38
4.3.1 Användning...38
4.3.2 Uppföljning ...39
4.3.3 Effekt ...41
4.3.4 Justeringsbehov ...43
4.3.5 Värdering och rangordning av åtgärder ...49
4.3.6 Mervärdesupphandling som åtgärd mot kvalitetsbrister ...57
5. SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ...63
5.1KOPPLING TILL MÅL ... 63
5.2EGENVÄRDERING ... 65
5.3REKOMMENDATIONER... 67
6. KÄLLHÄNVISNING ...71
7. BILAGOR ...73
7.1 BILAGA 1–INTERVJUFRÅGOR ... 73
7.2 BILAGA 2–ENKÄTEN ... 74
7.3 BILAGA 3–INPUT FRÅN INTERVJUER ... 80
7.4 BILAGA 4–ÖVRIGA DOKUMENT FRÅN TRAFIKVERKET ... 91
7.5 BILAGA 5–PROJEKTRELATERADE DOKUMENT ... 93
1
1. Inledning
Examensarbetet går ut på att analysera de åtgärder som Trafikverket tagit fram för att motverka orsaker till kvalitetsbrister inom signalprojektering och främst inom aspekten
“teknisk kompetens hos signalprojekterande konsulter”.
Inom detta avsnitt behandlas bakgrund, syfte, mål, avgränsningar och metoder för examensarbetet.
1.1 Bakgrund
Trafikverket har genomfört flertal projekt med ställverk-95. Inom många av dessa projekt så upplevs kvalitetsnivån inom signalprojekteringen som låg och brister har identifierats vid granskning av signalprojekteringen. Dessutom påpekar även systemleverantören Alstom att det finns brister vid signalprojekteringen och detta har slutligen lett till en utredning om anledningen till varför dessa kvalitetsbrister uppstår.
Faktorer som leder till brister inom projekten är exempelvis strama tidsplaner, delade projekteringar, bristande förutsättningar för projekteringen och låg kompetens hos signalprojekterande konsulter.
Bristerna med kompetens hos signalprojekterande konsulter, som undersöks i detta examensarbete, märks av genom att projekteringen tar för lång tid än vad som anses rimligt och att flertal granskningsanmärkningar noteras hos signalsäkerhetsgranskaren, som är den sista personen som ska identifiera fel. Konsekvenserna leder till att projekten inom Trafikverket känner sig pressade att acceptera ofärdiga handlingar och att det i vissa fall aldrig leder till en komplett signalbygghandling och upphandlingen med signalprojekterande konsult måste göras om.
Trafikverket har i dagsläget försökt åtgärda kompetensbristerna hos signalprojekterande konsulter i form av nya kompetenskrav som införts år 2019.
Kompetenskravens effekt har ännu inte följts upp och syftet med examensarbetet är att undersöka effekten av de nya kraven, om kraven används i projekten och om kravskrivningen bör justeras för att bli tydligare. Vidare vill Trafikverket undersöka vilka åtgärder som kan främja kompetensutveckling hos projekterande konsulter. Dessa åtgärder är exempelvis seminarier, fler givande utbildningar, certifiering, krav, statushöjning av roll som projektör och möjlighet till att låta projektören testa sitt eget
2
system (vara kvar i projektet). Detta kommer att undersökas med hjälp av att läsa in de mallar som används för upphandling, intervjua interna projektledare och specialister hos Trafikverket och analysera resultatet för att komma fram till lämpliga slutsatser om kravens effekt och vilken åtgärd för kompetenshöjning är mest lämplig.
1.2 Syfte
Syftet med projektet blir att undersöka effekten av de tidigare åtgärderna som Trafikverket genomfört i form av kompetenskrav i upphandlingsmallar och undersöka vilka åtgärder som har mest möjlighet att främja kompetensutveckling hos signalprojekterande konsulter. Det övergripande syftet är således att motverka kvalitetsbrister i projektering av ställverk-95.
1.3 Målformulering
Målet är att undersöka och fastställa om kompetenskraven som Trafikverket infört för signalprojekterande konsulter används, följs upp och om det gett effekt, främst i form av minskade kvalitetsbrister med hjälp av instudering av upphandlingsmallar, intervjuer och enkäter. Slutligen skall resultatet analyseras för att möjliggöra rimliga slutsatser om effekt och rekommendationer för framtida åtgärder. Målen summeras med dessa följande punkter:
• Undersöka och fastställa om kompetenskraven som Trafikverket infört för signalprojekterande konsulter används i projekten, om de följs upp och om det gett någon effekt.
• Analysera om kompetenskraven bör justeras för att optimera effekten i form av en justerad kravskrivning.
• Analysera Trafikverkets förslag på åtgärder för att främja kompetensutveckling hos projekterande konsulter.
• Värdera förslagen och presentera rangordningen visuellt beroende på vilket förslag som ger mest effekt.
3
1.4 Avgränsningar
Examensarbetet syftar främst till att analysera om de nya kompetenskraven för signalprojektörer gett någon effekt. Detta avgränsar projektet till att främst behandla områdena signalteknik och teknisk kompetens för att genomföra projekteringsarbeten hos Trafikverket. Examensarbetet bör inte gå in djupt kring tekniska aspekter hos signalanläggningar eller reläteknik, utan detta behandlas mer översiktligt i rapportens teori-kapitel. Följande avgränsningar gäller för detta examensarbete:
• Examensarbetet behandlar området Signalteknik. Vid möjlighet kan det utökas till att föreslå kravskrivning för kompetens inom annat teknikområde.
• Examensarbetet förhåller sig till brister inom signalprojektering och främst inom aspekten “teknisk kompetens”.
• Undersökningar kommer främst ske med intressenter inom Trafikverket, men kan eventuellt utökas till att omfatta signalprojekterande konsulter eller externa intressenter.
• Åtgärder och projekt som behandlar signalställverk-95 kommer främst att undersökas.
• Trafikverkets förslag på åtgärder kommer endast undersökas översiktligt under datainsamling och vid möjlighet utökas för att kunna föreslå rimliga åtgärder i kapitlet “Rekommendationer”.
1.5 Metoder
Till följd av rådande omständigheter med Covid-19 så kommer det inte vara möjligt att genomföra några fysiska studiebesök eller möten. Detta leder till att projektet kommer genomföras på distans och de metoder som innebär fysisk närvaro utesluts. Dessa är de valda metoder som kommer att tillämpas för projektet:
Valda metoder
• Litteraturstudie av upphandlingsmallar med de krav som Trafikverket implementerat, Trafikverkets projektprocesser och signalprojektering. Vidare om signalteknik och reläteknik med hjälp av Trafikverkets databas/filer och KTH Primo (databas).
4
• Intervjuer med projektledare och specialister inom signalteknik, samt med berörda konsulter som arbetat inom signalprojektering.
• Enkäter efter intervjuer för att skapa skriftligt underlag för resultat.
• Sammanställning av resultat. Detta sker visuellt med diagram och grafer.
• Analys av resultat för att komma till rimliga slutsatser.
• Avstämningar med både Trafikverket och KTH kontinuerligt genom examensarbetets gång.
5
2. Teori och bakgrund
Detta kapitel syftar på att öka förståelsen för de begrepp och förklaringar som dyker upp i senare avsnitt.
2.1 Signal
2.1.1 Signalsystem
När ett tåg fördes på ett järnvägsspår så uppstod det ej några typer av komplikationer då inget mötande tåg förekom. När flera tåg befann sig på spåren så uppstod det problematik då mötes behov uppstod och därav presenterades signalsystem. Syftet med signalsystemet är främst att förhindra olyckor på järnvägarna, tågen skall kunna bedrivas på ett säkert och tryggt sätt utan att trafikeringsolyckor uppstår. Signalsystemet kan fördelas i två kategorier där Tågskyddssystemet och Signalanläggningen är
inkluderade.
Signalsystem styrs av ställverk och växlar. Ställverket är den anläggningen som kontrollerar och styr trafiken på samtliga driftplatser baserat på tågvägen. Uppdraget ställverket har är att reglera växlarna så de låser sig på rätt position för att säkerställa tågvägarna, så ingen tågtrafik förekommer under körningen. Förekommer det situationer som ej är acceptabla så kommer ställverket ej att tillåta tåg framkomligheten med hänsyn på riskerna som kan uppstå.
2.1.2 Signalställverk
Datorbaserade signalställverk är Modell 75, Modell 85 och Modell 95.
Ett datoriserat ställverk har två beståndsdelar som styr och reglerar tågtrafiken på järnvägarna, det består av en centraldator och ett utdelssystem. Tågklareraren skickar en order och sedan genomför centraldatorn diverse beräkningar för att säkerställa låsningen av tågvägen som tåget ska färdas på. Därefter kommunicerar centraldatorn med utdelssystemet som i sin tur utför de mekaniska arbetet på järnvägsanläggningen, uppgiften är att kontrollera och reglera signalobjektens aktiviteter som kan innebära att positionera en växel i det korrekta läget.
Reläbaserade signalställverk är Modell 59, Modell CST och Modell 65 (Trafikverket, 2020).
6 2.1.3 Signalprojektering
Signalprojektören utför signalprojekteringen. En signalprojektör är en konstruktör som arbetar mycket med CAD och BIM för att förverkliga system i en virtuell värld för att se hur allt i omgivningen påverkas. “Precision” och “noggrannhet” är nyckelmetoderna för att lyckas, då säkerheten är prioritet. En signalprojektörs arbete är inom järnväg att bygga förutsättningar för att snabba på framkomligheten hos tågen på ett säkrare sätt med hänsyn till “Alstom” systemet som tidigare hette Bombardier.
Dessa projektörer är beredare och arbetar mycket med teknisk planering (CAD, BIM) och ser till att kraven faller ihop med “Alstom”-systemet så inga fel förekommer i testfasen.
(Framtid.se, Signalprojektör, u,å).
2.2 Processer
2.2.1 Granskningsprocessen
Granskningsprocessen är uppdelad i tre delar:
• Egenkontroll och interngranskning som ansvaras av konsulter
• Granskning av oberoende part (signalsäkerhetsgranskare)
• Ibruktagande och besiktning
En granskning utförs av interna och externa arbetare. När signalprojektören har utfört signalprojekteringen så måste den granskas i avseende på säkerhet. Syftet med denna granskning är att förebygga fel i handlingen, detta moment ställer höga krav på signalsäkerhetsgranskaren samt att signalprojektören gjort ett bra arbete.
Det första steget innebär att projektören utför projekteringen och hänvisas till en intern kollega med mer erfarenhet som i sin tur verkställer och kontrollerar så att inga fel följer vidare.
När en intern granskning skett, går handlingen vidare till en signalsäkerhetsgranskare som handlats upp av signalprojekterande konsult, detta är en extern resurs som granskar allt innan det godkänns och förs vidare till simulationstest (ställverk-95) och sedan ibruktagning.
Väldigt mycket arbete läggs på att säkerhetsgranska projekteringen då följderna kan bli allvarliga om inte så mycket fel som möjligt avlägsnas. Denna process med att handlingen går igenom flera delar av verksamheten kallas för “filterprincipen”.
7
Filtreringsprincipen försvåras om det sker för mycket fel i projekteringen i och med att det blir mycket fel att avlägsna och sannolikheten för att man missar något ökar. Därmed är dessa kvalitetsbrister som tidigare nämnts, allvarliga. Trafikverket tillåter dock inte att fel kan påverka säkerheten och därmed händer det oftast att handlingen görs om, vilket ger andra konsekvenser i form av förseningar.
2.2.2 Projekteringsprocessen
För att Alstom skall kunna programmera så behöver de anläggningsspecifik information om hur allt kommer vara kopplat samt hur det kommer att fungera. Alstom kräver information om spårledningarnas placering, signalerna och dess placering, växlarnas placering och var skåpen skall vara placerade. Allt måste projekteras åt systemleverantören. Samtliga komponenter ute på bangården och yttre objekt är det som projektörer tar fram som underlag för Alstom, därefter utför systemleverantören programmering och simulationstester av projekteringen.
2.3 Roller
Projekterande konsult
En projekterande konsult har flertal signalprojektörer som projekterar anläggningar.
Detta är det första skedet i uppbyggnaden av en anläggning. Den projekterande konsulten är antingen anlitad av Trafikverket eller en totalentreprenad med koppling till Trafikverket. Projekterande konsulten har i uppdrag att ta fram en granskad och färdig signalbygghandling till Trafikverket och entreprenaden.
Utförandeentreprenad
Beställaren ansvarar för projekteringen då en utförandeentreprenad är upphandlad för att utföra arbetet. Skyldigheten entreprenörerna har, är beroende på beställarens instruktioner i form av ritningar och diverse styrdokument.
Specifikationerna är något beställaren formar och ger över till utförandeentreprenaden som i sin tur ska se till att den önskade funktionen uppfyller kraven som beställaren specificerat.
Totalentreprenad
Beställaren har ett avtal med totalentreprenaden där de har hand om projektering samt tjänster på entreprenaden. Totalentreprenören ansvarar för att projekteringsarbetet utförs, rekrytering av underentreprenör, som genomförandet av tjänsten. Beställaren karaktäriserar funktionskravet som totalentreprenaden ska vidmakthålla tills
8
kontraktet löper ut. Entreprenören har mandat att fritt välja förfaringssätt samt material.
• Teknikstöd som består av signalspecialister med god kompetens och har till uppgift att vara en stödfunktion till en given teknikgren.
• Projektledare som har uppgiften att driva projektet framåt med hjälp av att fatta beslut och hålla budgetramar.
• Projektör som ritar upp anläggningen med hjälp av CAD och BIM.
• Signalsäkerhetsgranskare som granskar projekteringen och avlägsnar fel eller skickar tillbaka för redigering.
• Teknikansvarig som är inom konsultens organisation och ansvarar för diverse teknikuppdrag, exempelvis projekteringsuppdrag i detta fall.
• Ibruktagandeledare som ansvarar för driftsättningen av en färdigbyggd anläggning.
• Systemleverantör, eller i detta fall, Alstom som arbetar med att programmera anläggningen utifrån de funktioner som krävs och testar med hjälp av simulationer om hur anläggning beter sig i verkligheten.
2.4 Kompetenskraven
De nya kompetenskraven som har införts i upphandlingsmallen ser ut som följande:
Kompetenskrav Signalteknik
Teknikansvarig skall ha ansvarat för minst ett uppdrag innehållande ställverk 95. Om TA Signalteknik inte uppfyller kompetenskrav enligt ovan måste denna handledas av en seniorkonsult med motsvarande kompetens.
Följande preciserade och kompletterande krav ska uppfyllas av offererad konsult/resurs vid projektering av stlv 95:
• Kunskap om Konstruktion och funktion, motsvarande BSIÖG1-3 och andra anläggningsspecifika kurser.
• Dokumenterad erfarenhet av signalprojektering
• Dokumenterad erfarenhet av Bombardiers system
Det andra stycket avser projektörer och de följande kraven i det tredje stycket är de krav som signalprojektörer är menade att uppfylla. Bombardiers system är i detta fall synonymt med Alstoms system. Kurserna BSIÖG1-3 är grundutbildningar som kallas
“Signalteknik för ingenjörer” och finns beskrivna i kapitlet “Bilagor”.
9
2.5 Utveckling och ERTMS
Man övergår från ett system skiftande teknik till ett mer standardiserat och digitalt system för järnvägar. Den tidigare ATC tekniken börjar nu nå sin tekniska livslängd samtidigt som material börjar bli svårt att få tag i för att hålla den igång (Trafikverket, 2019). De optiska signalerna på spåret som visar rött eller grönt ljus kommer att tas bort i enlighet med det äldre ATC signalsystemet. Införandet av ERTMS signalsystemet kommer göra att de optiska signalerna försvinner från anläggningarna och ersätts med direkt signaler till förarens hytt som kallas “hyttsignalering”. All typ av information kommer synas i realtid på förarens monitor i hytten.
2.6 Hållbarhet
Kollektivtrafik är ett av de mest hållbara transportmedlen idag och Trafikverket anser att detta är något som väger mycket gällande FN:s globala mål.
Ansvaret som Trafikverket anser att de har, är att utveckla tillgängligheten och framkomligheten på ett mer hållbart sätt (Trafikverket, 2020). Integrationen av transportsystemet framkommer i några av FN:s 17 globala mål, Trafikverket hävdar att de kan påverka det hållbara samhället, utifrån de tre proportionerna ekologisk-, ekonomisk- och social hållbarhet. Att ha en god tillgänglighet hos infrastrukturen är något som är övervägande för att nationen ska fungera. Genom att utveckla tillgängligheten, påverkas de ekonomiska, ekologiska och sociala aspekterna positivt.
Projektets syfte är att motverka de kvalitetsbrister som sker med projekteringen och på sätt främja tillgängligheten.
10
11
3. Genomförande
Detta kapitel behandlar hur metoderna använts för att ta fram resultatet för detta examensarbete. De främsta metoderna var litteraturstudie, intervjuer och enkäter men även avstämningar förekom kontinuerligt för att validera delresultaten från genomförandet. Det huvudsakliga området inom litteraturstudien var inläsning om signalteknik och Trafikverkets terminologi samt fördjupning inom projektering.
Dokumentation utgiven från Trafikverkets databas var omfattande och som utomstående till Trafikverkets organisation, blev detta ett viktigt steg i förståelsen för uppdraget. Intervjustudien genomfördes med syfte att bygga grunden för arbetets resultat. Enkäterna utformades efter intervjuerna med det främsta syftet att få in skriftliga data till resultatets visualisering och för att validera intervjuresultatet.
3.1 Litteraturstudie
Litteraturstudien är baserad på diverse dokument, rapporter och generell information tillhörande området signalprojektering. Majoriteten av den anskaffade informationen är från Trafikverkets interna databas. Bakgrundsfakta beträffande “Upphandlingsmallar”
samt “Kvalitetsbrister i ställverk 95 projektering” är exempel på dokument från Trafikverket och dessa redogör information om kvalitetsbristerna inom signalprojektering. Avsikten med litteraturstudien var att bilda en överblick av situationen inom signalprojektering samt dess kvalitetsbrister, undersöka områden i UB- mallen för att underlätta identifieringar av justeringsbehov och för en vidare förståelse av nuläget.
Händelseförloppet för genomförandet presenteras med följande process:
3.2 Intressenter
De utsedda intervju- och enkätobjekten till undersökningen är anonyma och har följande roller:
1. Litteraturstudie av begrepp, nuläge och
UB-mallar samt utformning av frågor för datainsamlingen.
2. Datainsamling i form av intervjuer och
enkäter.
Avstämningsmöten för att validera resultatet.
3. Sammanställning och analys av resultatet i målformuleringens olika delar (effekt, justering och åtgärd)
12
• Signalspecialist för signaltunga projekt som ombyggnationer av reläställverk och datorställverk. Kontaktperson för konsulter och entreprenader och med i TSS (teknisk säkerhetsstyrning signal). Har tidigare erfarenhet som projektör och granskare.
• Signalspecialist för olika projekt med diverse ställverk. Arbetar med TKI-delen (Tid, Kostnad, Innehåll). Bidrar till framställandet av upphandlingsmallar.
Kontaktperson för konsulter och entreprenader, som är det tidskrävande arbetet.
Har tidigare erfarenhet som signalprojektör, granskare och inom IBTL-rollen.
• Signalspecialist för tre projekt inom signal. Tar beslut för processer och genomför omtag vid kvalitetsbrister. Arbetar mest strategiskt och mycket kring regelverk och EU-krav. Även med kravställningar av upphandlingar och säkerställning av kompetens. Har tidigare erfarenhet som signalprojektör och signaltekniker i grunden.
• Signalspecialist som projektorganisationen och agerar som kontaktperson åt konsulter samt entreprenader. Arbetat tidigare med signalunderhåll, nybyggnation, projektering, granskning och ibruktagning.
• Konsult från Sweco. Arbetar som signaltekniker och med testning av datorställverk med Alstoms system samt simulation av anläggningar. Har tidigare erfarenhet som signalprojektör, granskare, IBTL och besiktning.
• Biträdande projektledare med bakgrund inom signalteknik. Arbetar med upphandlingar med både konsulter och entreprenader. Arbetar även vid byggnation till färdig anläggning. Arbetat tidigare som reparatör, signaltekniker, arbetsledare och inom kalkylering för signaltekniska arbeten.
• Två projektledare inom investering med två pågående projekt inom stlv-95 eller annat ställverk.
• En kvalificerad inköpare med många års erfarenhet inom upphandlingar och vad som är tillåtet rent lagmässigt. Arbetar med konsultupphandlingar och entreprenadupphandlingar. Specialiserad inom järnvägsupphandlingar, som anses vara mer komplexa.
13
De ovanstående personerna har medverkat inom intervjuerna. Utöver dessa finns det fyra intressenter som medverkat i enkäterna eller valts ut för utskick. Dessa är:
• Två projektledare och två signalspecialister inom olika regioner i Sverige
3.3 Datainsamling
Intervjustudien ligger som grund för examensarbetets resultat. Totalt har 10 intressenter intervjuats med intervjuer på omkring en timme genom Skype för företag. Det är mestadels signalspecialister som har intervjuats, detta är främst på grund av att de har bättre kännedom kring tekniska kravskrivningar, samtidigt som de oftast arbetar med flera projekt samtidigt.
Intervjuerna behandlar främst områdena ”justeringsbehov” och ”åtgärder för att främja kompetensutveckling”.
3.3.1 Förberedelser och utformning av intervjuer och enkäter
Litteraturstudien gav underlaget som krävdes för att forma de frågor med avseende på den målformulering som var given. Intervju- och enkätfrågorna kategoriserades i följande områden:
• Nuläge innebär hur arbetet ser ut i dagsläget. Detta omfattar aspekter som processer, användning och uppföljning av kompetenskraven och upplevda problemområden.
• Effekt innebär frågor för att mäta effekt. Effekten delas in i två områden som är ökad kvalitetsnivå inom projekteringen och uppskattning (nöjdhet med kompetenskrav i allmänhet).
• Åtgärder innebär frågor för att identifiera justeringsbehov av nuvarande kravskrivning men även för att identifiera lämpliga åtgärder för att främja kompetensutveckling hos signalprojektörer.
3.3.2 Intervjuer
Intervjuerna genomfördes med syftet att vara ryggraden för resultatet som sedan ska analyseras. Intervjuerna gav en väldigt omfattande mängd synpunkter som gjorde det möjligt att ställa flera synpunkter i kontrast senare i analysen och för att ge Trafikverket en bättre helhetssyn över hur problemen visar sig samt hur de är sammanknutna till andra delar i verksamheten. Även en konsult till Trafikverket har
14
intervjuats för att få deras perspektiv av de nya kompetenskraven som har införts och hur de såg på åtgärderna för att främja kompetensutvecklingen. Den mängd intervjuer som genomförts bestämdes genom att intervjuer fick fortgå tills att man observerade att informationen blev repetitiv och att en stor mängd synpunkter identifierats, för vårt fall var dessa 10 intervjuer. Frågeställningarna finns i kapitlet
”Bilagor”.
Vidare, har frågorna utvecklats efter varje intervju för att bli mer effektiva i att föra fram en öppen diskussion och fånga in fler aspekter och synpunkter till vårt arbete och validerades kontinuerligt med beställare. Slutligen, samlades flertal frågor för att bedöma den lagmässiga möjligheten genom en intervju med en kvalificerad inköpare.
Intervjuerna genomfördes med anonymitet för att främja en öppen diskussion utan rädsla för att ställas till svar för den information som har givits.
3.3.3 Enkäter
Enkäterna utformades efter intervjuerna genomförts, med syftet att få in skriftliga data. Enkäterna fungerade både för att säkerställa intervjuernas utfall men även för att få in data som går att visualisera i form av diagram. Utskicket av enkäterna skedde efter samtliga intervjuer var genomförda men uppdaterades ständigt under intervjuernas gång. Enkäterna utformades till mestadels med kryssfrågor och ett par rutor med fritextsvar, syftet var att de skulle vara snabba att genomföra. Frågorna för enkäterna finns bifogade i kapitlet ”Bilagor”.
Enkäterna har skickats ut till samtliga intressenter som genomförde intervjuer men även till ett par extra intressenter som skulle ha möjlighet till att ge värdefulla synpunkter. Det är dock oklart vilka som har svarat eftersom enkäterna, likt intervjuerna, genomfördes med anonymitet. Totalt svarade 10 personer samtidigt som vissa enkätfrågor skippades av ett par intressenter.
3.3.4 Avstämningar
Genom hela projektets gång har det skett avstämningsmöten med beställare. Detta är främst för att motverka misstolkningar och onödigt arbete men även för att få fram specifika önskemål och möjligheter till att justera examensarbetet till att få ett mer slagkraftigt resultat och för att säkerställa beställarens nöjdhet. De viktigaste avstämningarna har skett kring följande punkter i projektets genomgång:
15
• Godkännande av inledningen med problemformulering, syfte och mål.
• Godkännande av planeringen med intervju- och enkätfrågor
• Godkännande av resultatet som tagits fram från datainsamlingen.
3.5 Sammanställning och analys
Genomförandet avslutades med att resultatet från intervjuer och enkäter sammanställdes i dokument. Enkätresultat presenterades direkt på rapporten medan intervjuernas mest förekommande punkter radades upp på resultatet Sammanställningen av intervjuerna skedde genom att vardera områden (nuläge, effekt och åtgärder) rubricerades och intressenternas synpunkter placerades sedan in i respektive kategori.
Analysen bygger främst på intervjuresultatet men enkätresultatet används även för att validera diverse påståenden. Intervjuresultatet blev väldigt omfattande och därmed fanns det en hel del information att använda sig av.
16
17
4. Resultat och analys
Inom detta kapitel presenteras resultatet från intervjuerna och enkäterna som genomförandet bygger på. Inledningsvis, sammanfattas resultaten från enkäterna som är en kvantitativ undersökning som främst syftade på att skapa tydliga underlag för de diagram som är med i resultatet. Därefter, behandlas resultatet från intervjuerna som är en kvalitativ undersökning med syftet att gå djupare in på den problemformulering som examensarbetet grundar sig på.
Målformuleringen för projektet:
• Att undersöka om de nya kompetenskraven för området “Signal” används i projekten, om de följs upp och om de gett någon effekt.
• Justeringsbehov av kravskrivningen för att tydliggöra eller öka effekten i form av ökad kvalitetsnivå i signalprojekteringen.
• Identifiering och värdering av åtgärder för att främja kompetensutveckling hos signalprojekterande konsulter.
4.1 Enkätresultat
4.1.1 Användning, uppföljning och effekt Enkätresultat: Roller som tillfrågats.
Diagram 4:1
18
Enkätresultat: Användningar av de nya kompetenskraven
Diagram 4:2
Enkätresultat: Anledning till ingen användning
Diagram 4:3
Av de påståenden som inte går att utläsa står följande:
• Grön färg: “Som konsult/projektör skriver vi inte kraven, vi ska bara se till att vi uppfyller dem. De är så allmänt skrivna, så de kraven uppfyller alla konsulter vare sig de kan något eller inte”.
• Lila färg: “Vi har ställt följande Krav: TA ska ha minst 5 års erfarenhet av sitt teknikområde varav minst 2 år som TA eller motsvarande. TA signal ska dessutom ha dokumenterad erfarenhet i minst 2 slutförda uppdrag där projektering av stlv 95 ingått. Vi har även ställt krav på Granskningsledaren där föreslagen person ska ha fungerat som GL i 2 slutförda uppdrag avseende datoriserat stlv mod-95. Vi har
19
även krav på den signalprojektör som tar fram de tekniska funktionskraven. Att personen ska ha skrivit och levererat minst 2 godkända tekniska funktionskrav för stlv mod 95.”
Enkätresultat: Effekt – Kvalitetsökning.
Diagram 4:4
Enkätresultat: Möjlighet till att följa upp kompetens
Diagram 4:5
20
Enkätresultat: Effekt – Uppskattning av kompetenskraven (nöjdhet)
Diagram 4:6
Enkätresultat: Effekt – Utvecklingsmöjligheter med kompetenskrav
Diagram 4:7
21 4.1.2 Justeringsbehov
Enkätresultat: Upplevda brister med tydligheten på nuvarande skrivning
Diagram 4:8
Enkätresultat: Justeringsförslag för nuvarande kravskrivning
Figur 4:1
22
4.1.3 Åtgärder för att främja kompetensutveckling Enkätresultat: Åtgärd – Återkoppling till signalprojektör
Diagram 4:9
Enkätresultat: Åtgärd – Anpassning till komplexitet
Diagram 4:10
23
Enkätresultat: Åtgärd – Utvärdering på mjuka kriterier (erfarenhet, utbildning etc.)
Diagram 4:11
Enkätresultat: Åtgärd – Kravställa teknikansvarig på involvering
Diagram 4:12
24
Enkätresultat: Åtgärd – Anläggningsspecifika kurser
Diagram 4:13
Enkätresultat: Innehåll för en anläggningsspecifik kurs
Diagram 4:14
25
Enkätresultat: Åtgärd – Eget forum riktat mot signalprojektörer.
Diagram 4:15
26
4.2 Intervjuresultat
Detta avsnitt bygger på samma struktur som enkätresultaten, således behandlas följande avsnitt som hör ihop med målformuleringen: Effekt, justering och åtgärder. Avsnittet avslutas med att de problem eller kvalitetsbrister som intressenterna upplever inom projekt eller allmänt hos Trafikverket sammanställs och presenteras.
4.2.1 Användning, uppföljning och effekt av kompetenskraven
Följande diagram behandlar området “Effekt” som diskuteras under intervjuerna med samtliga intressenter:
Diagram 4:16
• Användningar innebär hur många av de personer som intervjuats, som har lyckats använda sig av de nya kompetenskraven i en upphandling med projekterande konsult. Vidare, presenteras även hur många intressenter som rent av känner igen skrivningen eller har använt den som en grund för en egen justerad skrivning.
• Uppföljningar innebär, av de som använt sig av kraven, även lyckats följa upp kompetenskraven under projektets gång (inte i slutet av projektet) och allmänt kring uppföljning som exempelvis svårigheter med genomförande.
Användning; 4;
33%
Uppföljning; 1; 8%
Kvalitetsändring;
2; 17%
Uppskattning; 5;
42%
EFFEKT
27
• Kvalitetsökning innebär att man märker en positiv förändring av kvaliteten för projekteringen, sedan införandet av kompetenskraven år 2019 och att det samtidigt finns en tydlig koppling till kompetenskraven.
• Uppskattning innebär hur många personer som uppskattar att det finns kompetenskrav med i upphandlingsmallar och med uppskattning innebär upplevd trygghet, tydlighet eller säkerhet med kompetenskraven vid genomförande av upphandling. Uppskattning mäts även i “idén” av att använda sig av kompetenskrav för att motverka orsaker till kvalitetsbrister. Detta innebär att konceptet med kompetenskrav uppskattas.
Resultatet går att tolka på det sätt, att en person, kan tycka till eller ge input för respektive aspekt. Således, kan en person bidra till att poängsätta flera olika staplar.
Användningar av kompetenskraven inom olika projekt
Samtliga intressenter hänvisar till att de känner till de nya kompetenskraven men att flera av de projekt som för tillfället genomförs hos Trafikverket har startat innan dessa kompetenskrav hunnit träda i kraft. Vissa intressenter har även nämnt att de har använts sig av den nya skrivningen, men på så sätt att de har ändrat skrivningen i syfte att passa det aktuella projektet bättre med exempelvis utökade krav kring erfarenhet.
Signalspecialisterna är de som känner igen kraven bäst eller som främst använt sig av den nya skrivningen. Projektledarna menar att de inte har den specifika kunskapen om kravskrivningar som signalspecialisterna har, eftersom specialisterna oftast håller koll på dessa kravskrivningar. Nämnvärt, är att signalspecialisterna oftast arbetar inom flera projekt samtidigt och att de således, är med på fler upphandlingar än projektledarna.
Uppföljningar av kompetens hos signalprojektör inom projektet
Endast en person har lyckats följa upp kompetenskraven på det sätt att de har reviderat ett CV från rådande teknikansvarig inom den projekterande konsultfirman. Det man har gjort är att stämma av kraven gentemot den redovisade kompetensen och erfarenheten.
Ingen intressent som intervjuades har lyckats följa upp kraven på projektör- eller personnivå och de flesta ansåg att tiden mellan kompetenskravens tillkomst och denna undersökning är för kort för att uppföljningar ska ha genomförts. Kompetenskraven har även tolkats på det sätt att det är teknikansvarig som blir kravställd och inte signalprojektörer.
28
Vidare påpekade flertal intressenter att dessa kompetenskrav i allmänhet upplevs som svåra att följa upp. Intressenterna menar att det är väldigt enkelt för projekterande konsultfirmor att undvika kompetenskrav på personnivå eftersom utvärderingen av kraven sker till stor del enbart på CV eller liknande på teknikansvarig, samtidigt som en annan person, än den teknikansvarig som accepteras i anbudet, har möjligheten att genomföra arbetet utan Trafikverkets kännedom. Problemet med att det finns svårigheter i att utvärdera de resurser som genomför arbetet upplever flertal intressenter.
Märkbar effekt i form av kvalitetsökning
En intressent anser att de märkt av en positiv kvalitetsförändring inom pågående projekt till följd av kompetenskrav. Detta formulerades mer som att “det verkar gå mot rätt riktning” men ingenting har konstaterats som direkt kopplat till kompetenskraven.
Resterande intressenter har till stor del under pågående projekt minimala kvalitetsbrister. Samtliga intressenter delar uppfattningen med att det inte går att koppla de nya kompetenskraven till en förändring i kvalitet eller orsak till kvalitetsbrist sedan införandet år 2019.
Intressenterna menar att följande orsaker ligger bakom svårigheten med att märka av någon effekt:
• Långa ledtider för järnvägsrelaterade projekt som medför att det tar lång tid innan utvärderingsmöjligheter visar sig.
• Kvalitet är till stor del beroende på projektör medan kompetenskraven riktar in sig på teknikansvarig (åtminstone som intressenterna upplever kravskrivningen).
• Utvärderingen sker till stor del på CV och av inköpsresurser eller annan roll än projektledare och signalspecialister, vilket gör att varken specialister eller projektledare har detaljerad kännedom om hur utvärdering på kompetens genomförs.
29 4.2.2 Justeringsbehov av kompetenskraven
Detta resultat syftar på att visa det justeringsbehov som intressenterna inom intervjustudien har visat. Cirkeldiagrammet visar en sammanfattning av det intressenterna har tyckt till om, under intervjuerna.
Diagram 4:17
Begreppen innebär följande:
Tillräckligt - Innebär att kompetenskraven för projektörer är tillräckliga och att de inte bör utökas, således bör kravbilden inte justeras. Denna aspekt har ingen koppling till de andra som exempelvis tydligare eller anpassningsbara kravbilder.
Strängare - Innebär strängare krav för att projektera. Detta syftar på att grundkraven för en signalprojektering bör skärpas.
Anpassningsbara - Innebär möjligheten till att kraven bör vara anpassningsbara till den komplexitet som den anläggning som ska projekteras har. Således, bör komplexa anläggningar erfordra strängare krav medan enkla anläggningar erfordrar milda krav.
Det ska dock finnas ett antal grundkrav eller minimikrav på projektörer som sedan byggs på för att anpassa till komplexitet.
Tydligare - Innebär enbart att kravskrivningen för tillfället inte är tillräckligt tydligt för att entydigt kunna tolkas av både projekterande konsulter och medarbetare inom Trafikverket. Således, finns ett behov av att omformulera skrivningen så att den blir mer slagkraftig.
Tydligare; 7; 41%
Strängare; 1; 6%
Anpassande; 6;
35%
Tillräckligt; 3; 18%
JUSTERINGSBEHOV
30
Problemområden med nuvarande kravskrivning
• Samtliga intressenter uppfattar kompetenskraven som kravställning på teknikansvarig och inte på signalprojektörer. Kompetenskraven är dock menade att även kravställa signalprojektörer. Detta innebär även att konsulten får friheten att tolka kraven på det sätt som passar bäst.
• Vissa intressenter upplever problem med att kompetenskraven inte passar ihop med den anläggning som ska projekteras. Således, att anläggningen kan vara för komplex för att kunna hanteras av dessa grundkrav eller att kraven är irrelevanta till aktuellt projekt.
• Flertal intressenter antyder starkt att kompetenskraven inte går att utvärdera eftersom det är möjligt för projekterande konsulter att undvika dessa krav genom att använda sig av “målvakter” eller personer som uppfyller alla krav men som inte genomför arbetet i slutändan.
• Det sker få eller inga utvärderingar kring mjuka kriterier hos anbudsgivande konsulter. Inga projektörer eller andra viktiga resurser intervjuas eller utvärderas kring kompetens, egenskaper, erfarenhet eller andra lämpliga kriterier för att genomföra kvalitativt arbete.
• Många påpekar att kraven är formulerade på ett otydligt sätt. De menar att det inte finns ett mått på hur exempelvis “Erfarenhet om Bombardier-system” kan mätas.
Följaktligen, är det upp till konsulternas egna tolkningar om vad som anses lämpligt som erfarenhet och kan leda till att det inte möter den komplexitet som det aktuella projekteringsuppdraget kräver.
• En intressent menar även att kompetenskraven är för milda för att klara av en projektering av hög kvalitet, även om det är på projektörsnivå. Intressenten menar att kraven BSIÖG1-3 är alltför allmänna.
• Andra intressenter menar att kraven är tillräckliga men att problemet ligger i att man inte kan kravställa projektörer eftersom det inte går att utvärdera. Lyckas man kravställa en projektör med de krav som är givna, så hade de varit tillräckliga. Dessa intressenter talar för att man måste låta projektörer få en chans till att projektera eftersom de saknar goda möjligheter till att skaffa gedigen erfarenhet på andra sätt.
31
• En intressent menar att man kan få signalprojektörer som besitter väldigt god kompetens, men att tidsbristen och att den projekterande konsulten tillsätter signalprojektören på många projekt, leder till att slarvigt arbete förekommer.
Optimering av kravskrivning och allmänna förslag
Den rådande skrivningen för kompetens är formulerad på detta sätt:
Kompetenskrav Signalteknik
Teknikansvarig skall ha ansvarat för minst ett uppdrag innehållande ställverk 95. Om TA Signalteknik inte uppfyller kompetenskrav enligt ovan måste denna handledas av en seniorkonsult med motsvarande kompetens.
Följande preciserade och kompletterande krav ska uppfyllas av offererad konsult/resurs vid projektering av stlv 95:
● Kunskap om Konstruktion och funktion, motsvarande BSIÖG1-3 och andra anläggningsspecifika kurser.
● Dokumenterad erfarenhet av signalprojektering
● Dokumenterad erfarenhet av Bombardiers system
Den första justeringen som kan möjliggöras, enligt en intressent, är att i första meningen kring “skall ha ansvarat för minst ett uppdrag”, bör det istället ändras till “skall ha ansvarat för minst ett godkänt projekt” för att säkerställa att man genomfört ett helt uppdrag som även blivit slutförd och godkänt.
Vidare bör det klargöras i det andra stycket kraven även gäller signalprojektör och inte bara teknikansvarig. Det är i det andra stycket som de flesta intressenter upplever otydlighet.
Vidare menar intressenter följande kring mer allmänna önskemål kring kravskrivningen:
• De flesta intressenter vill ha en tydligare kravskrivning. För detta, menar intressenterna att kravskrivning bör vara formulerad så det inte går att tolka som att det gäller för enbart teknikansvarig.
• De flesta intressenter hänvisar till att de flesta projekten är olika och därmed kommer ha olika nivåer av komplexitet. Därmed, bör den projekterande konsulten bli kravställd på det sätt att man matchar kompetens med komplexitet.
• Flertal intressenter talade för att teknikansvariga bör få kravet att redovisa involvering i projektet. Vidare, menade vissa intressenter att man skulle kunna
32
kravställa en teknikansvarig som mentorroll åt mindre erfarna signalprojektörer eller att den personen som uppfyller kompetenskraven, måste redovisa ett visst antal timmar eller en viss andel av projektgenomförandet.
• Flertal intressenter påpekade vikten med att kunna utvärdera projektörer på mjuka kriterier. Detta innebär att man ställer krav på goda dialoger med den projekterande konsulten och att intervjuer samt testning kan genomföras.
• Flertal intressenter antydde att man borde kravställa att signalprojektör är med i ibruktagning eller simulationstester (ställverk-95).
• Flertal intressenter antydde att man bör kravställa kurser som ger specifik anläggningskännedom. Exempelvis att man skulle utforma och kravställa specifika kurser för ställverk-95.
• Vissa intressenter talade för att man även ska sätta krav på hur många projekt som en projektör eller annan lämplig resurs får vara kopplade till. På detta sätt, menade man, att det skulle minska mängden arbetsvolym som en resurs får på sig.
• Vissa intressenter hänvisar till att kravskrivningar bör vara hanterade på samma sätt som de sker inom ett ERTMS-projekt, alltså att man delar upp upphandlingen i två delar, där man först säkerställer kompetens för att sedan gå vidare till pris.
• En intressent påpekade att man bör kravställa redovisning på hur projekterande konsulter arbetar med erfarenhetsåterföring till signalprojektörer.
• En intressent anser att kompetenskrav som kurserna BSIÖG1-3 eller andra grundkompetenskrav bör vara ställas som krav i upphandlingsmallar för andra ställverk och inte bara för ställverk-95.
4.2.3 Åtgärder för att främja kompetensutveckling hos signalprojektörer
Det har framkommit fler än dessa fem åtgärdsförslag som presenteras i cirkeldiagrammet för att främja kompetensutveckling hos projekterande konsulter. De förslag som presenteras i diagrammet dök upp flertal gånger av olika intressenter under intervjustudien.
33
Diagram 4:18
Återkoppling till projektör efter slutfört projekt
Återkoppling till projektör är ett förslag som uppskattas av nästan varje intressent inom intervjustudien. Detta innebär att projektören får möjlighet till erfarenhetsåterföring.
Intressenterna ansåg att det bör ställas som krav att projektören är med vid ibruktagning eller simulation/FAT-test för gällande ställverk-95 projekt hos Alstom. Projektören får ha en roll likt en observatör och kvalitetssäkrar därmed inte sitt eget arbete, utan projektören är med i rent utbildningssyfte. Skulle det inte gå att ha med projektören vid ibruktagning eller simulationstester så bör det i minsta fall skickas iväg information i form av en rapport om hur det projekterades och hur anläggningen i slutändan byggdes.
Detta är ett förslag som flertal intressenter anser borde gälla samtliga ställverk och inte enbart ställverk-95.
Eget forum för projektörer
Initiativet att skapa ett eget forum var uppskattat hos intressenterna. Detta innebär ett forum som drivs av Trafikverket och som riktar sig mot signalprojektörer. Det bär konsolidera samtliga kunskaper om olika typer av ställverk och inte bara ställverk-95.
Det bör finnas möjlighet för samtliga inblandade i forumet att ställa frågor, lägga upp nyheter eller allmän information kring ställverk och projektering.
Tillgång till mentorskap
Återkoppling projektör; 6; 27%
Eget forum; 5; 23%
Tillgång mentor; 3;
14%
Fler kurser; 4; 18%
Intervjuer resurser; 4; 18%
ÅTGÄRDER
34
Flertal intressenter hävdar att mentorskap är nyckel till kompetensutvecklingen. I och med att konsulter inte kan få stöd från sina seniora medarbetare så finns ingen typ av handledning under projektets gång. Flera intressenter har nämnt att mentorskap till oerfarna projektörer kan vara ett specifikt krav i UB-mallen då det ökar chansen för en kvalitativ projektering. Intressenter hävdar att det blir mer kompetensutveckling med en mentor som kan underlätta i form av handledning. Intressenter anser att det dock bör finnas någon form av ekonomiskt incitament för att ordna mentorer hos konsulters organisationer.
Fler anläggningsspecifika kurser
Det bör finnas fler anläggningsspecifika kurser som föder möjligheten att kravställa specifika kurser och på det sätt säkra kompetensutveckling hos projekterande konsulter.
Vissa intressenter anser även att signalprojektörer kan få genomföra anläggningsspecifika kurser som en del av uppdraget.
Intervjuer med projektörer/resurser innan godkänd upphandling
Det upplevs som svårt att kunna utvärdera på kompetens och därmed har det blivit aktuellt med att man börjar utvärdera efter mjuka kriterier. Detta genomförs med intervjuer eller tester med signalprojektörer, genom att man kan förlänga tidplanen för att ha möjligheten till att utvärdera på mjuka kriterier och att det i sådant fall hade varit värt den tiden det tar. Vissa intressenter menar att det kan främja kompetens genom att tvinga konsulter att vidareutvecklas för att vinna upphandlingar
Resterande åtgärder som föreslagits av intressenter:
Anpassningsbara krav
Med anpassningsbara krav menar intressenterna att det ska vara möjligt att sätta extra hårda krav ifall det skulle vara en väldigt komplex anläggning eller mindre och mildare krav ifall det är en enkel anläggning.
Seminarier/gruppträffar
Fåtal intressenter menade att det skulle vara bra med erfarenhetsutbyte i Trafikverket med konsulter och andra personer som har intresse för detta utbyte. På så sätt kan man flagga för vissa problem diskutera åtgärder eller allmänt dela med sig om tips kring projektering.
Projekteringskompetens inom Trafikverket för enklare projekt
35
Detta ansåg intressenterna, skulle behövas ifall projektets upphandling är större än själva genomförandet av arbetet. På så sätt kan interna projektörer färdigställa arbetet utan att en upphandling behöver genomföras. Stora projekteringsuppdrag fortsätter man dock lämna till upphandling.
Hårdare krav på redovisning av egenkontroller eller interngranskningsprotokoll Detta ansåg intressenter att man skulle kunna införa i kravskrivningen. Huvudsaken är att det bör vara tydligare kring att interngranskningsprotokoll måste presenteras, i mål om att säkerställa att en interngranskning genomförts.
Billigare/subventionerade utbildningar
Vissa intressenter ansåg att Trafikverksskolan inte bör vara en vinstdrivande enhet och att det istället bör sikta på att främja kompetensutveckling hos arbetande inom järnvägen och på det sätt, gynna Trafikverket. Utbildningar som rör projektering för projekterande konsulter, bör vara subventionerade på det sätt att projekterande konsultföretag inte lider av en större förlust av att låta sina resurser genomföra utbildningar. Detta tycker andra intressenter dock är något som är för generöst.
Specifika slutproduktsbeskrivningar eller förarbetade underlag till projektör Fåtal intressenter menar att man inte behöver sätta kompetenskrav för att säkerställa kompetens och att det istället bör läggas mer tid på att göra specifika beskrivningar av slutprodukten till projekterande konsulter som således måste ha rätt kompetens för att uppfylla dessa funktionsbeskrivningar. Tydligare beskrivningar innebär även mindre risk för ÄTA-arbeten. Det tar dock bort all frihetsgrad från projektörerna och lämnar ingen möjlighet till innovativa lösningar.
Diskvalificering av projekterande konsulter på kompetensgrunder
Ett par intressenter menar att man bör prova vara stränga med kompetenskrav i den mån att någon konsult blir diskvalificerad. På det sätt så bör kompetenskraven tvinga fram en kompetensutveckling för att projekterande konsulter ska ha tillräckligt med arbete för sin personal. Detta kan samtidigt motverka oseriösa anbud och med hårdare krav kan dessa konsulter diskvalificeras och öka sannolikheten för ett kvalitativt arbete.
Granskare som arbetar inom Trafikverket
36
Flertal intressenter menar att kontrollfunktioner bör genomföras av Trafikverket för att säkerställa att en signalhandling blir granskad på korrekt sätt och att det inte går vidare i filtreringsprocessen förrän samtliga fel är avlägsnade.
Standardisering av anläggningsritningar eller grova typritningar som gör att anläggningar byggs upp på likadana principer
En intressent menar att det bör sättas krav på hur Trafikverket önskar att en anläggning ska utformas och se ut. Det bör finnas en likformighet runtom i Sveriges järnvägssystem.
Personen menar att man vill få bort olika typer av inkopplingar för liknande anläggningar och på så sätt skapa en form av standardisering. Det ansågs även underlätta för Underhållspersonal med standardiserade anläggningsutformningar.
4.2.4 Nuläge och upplevda problemområden
Flertal problemområden har även tagits upp inom intervjuerna. Dessa är både problem som är kopplade till projektörens kompetens men även andra problemområden som bidrar till kvalitetsbrister.
De synpunkter som frekvent dök upp inom intervjuerna (fyra gånger eller mer) presenteras enligt följande diagram:
Diagram 4:19
Frontning innebär upplevda problem med att konsulter lämnar in namn resurser för att vinna en upphandling, som senare byts ut eller att det blir någon annan som genomför arbetet utan trafikverkets vetskap. Det märks av genom att man ser en känd persons
0 1 2 3 4 5 6 7
Frontning Utvärdering ÄTA Lägsta pris Interngranskning
Upplevda problemområden
Antal synpunkter
37
namn på ritningar och sedan märker av fel som inte skulle kunna komma från den personen (exempelvis nybörjarfel).
Utvärdering innebär svårigheter med att följa upp kraven. Detta gäller samtliga krav som ställs på mjuka kriterier som kompetens eller erfarenhet. Det har även en mindre koppling till frontning.
ÄTA innebär att intressenterna upplever problem med diskussioner om ÄTA. De anser att företagen aktivt sitter och försöker hitta fel i underlaget som de kan utnyttja och dumpar sedan priset på upphandlingen för att vinna. Det blir diskussioner som tar tid från projektet och skapar en allmän osämja.
Lägsta pris innebär att personer är trötta på att genomföra upphandling där det enda kriteriet är lägsta pris för att vinna. Detta innebär att man får oseriösa anbud och att det som tidigare nämndes, blir mycket ÄTA diskussioner.
Interngranskning innebär att intressenter anser att konsultföretag inte är ärliga med sina egenkontroller och protokoll. Detta märks av genom att de ibland inte vill dela med sig ett interngranskningsprotokoll och att många fel som upptäcks, egentligen bör ha upptäckts i interngranskningen.
Vidare, framkom flertal problemområden med tre synpunkter eller mindre dessa är:
SYNPUNKTER ANTAL
Hög arbetsbelastning hos signalsäkerhetsgranskare 3
Förutsättningar från Trafikverket till konsulter brister 3
Förutsättningar inom konsultens organisation brister 3
Sekretessrutiner inom Trafikverket försvårar 3
Återkoppling till projektör saknas 3
Diskvalificering av konsulter sker inte 3
Omfattande regelverk försvårar 2
Brist på givande utbildningar 2
Resurser byts ut hos konsult 2
Krav ej anpassat till komplexitet 2
Brister på dokumentation 2
