0R SA. skoltidning. N r : a årgången. Rör mig ej! Mosippan är fridlyst i hela länet. Foto: Hoffmann

N r 2 1972 • 42: a årgången.

0R SA

skoltidning

ORSA SKOLTIDNING

Orsamålsundervisning på högstadiet av

Biskop Silén hjälpte till att göra det gemytligt v id jubileumskyrkkaffet på Hamregården.

Hornberga kapell 10 år av

K apellet i den lilla skogsbyn H o rn ­ berga 1 mil norr om O rsa samhälle är säkert en av de minsta och enklaste kyr­

korna i landet men det har blivit en kär helgedom för m ånga, m ånga som där mötts i stilla andakt, i gam la och nya gudstjänstform er och i jublande lovsång.

N är vi planerade a tt bygga ett kapell i byn räknade vi b ara med a tt det skulle bli en enkel gudstjänstlokal för ungdo­

m arna p å H am regårdens pojkby. Vi tänkte låta pojkarna själva bygga det, så som de byggt sina lägerstugor i pojk- byn. M odellen till kapellet tog vi från fiskarkapellen i den norrländska skärgår­

den d är kustbönderna byggt storstugor som de använt för sina gudstjänster när de om som rarna låg ute till havs för a tt fiska.

M en n är vi skulle börja bygga visade det sig a tt bygdens folk m ötte upp och ville h jälp a till. D en syförening som kvinnorna i Bjus och H ornberga brukade samla började arbeta för kapellet och lyckades på 214 år samla in 20.000 kr.

till kapellbygget. K arlarn a i byn hjälpte till a tt tim ra upp och taka kapellet och

tre bröder K usen från H ornberga och en far och son Palm gren utförde huvudde­

len av snickrandet.

D en 6 m aj 1962 invigde dåvarande biskopen i stiftet, John Cullberg, kapellet.

Sedan dess har över 1500 gudstjänster firats där och kapellet h ar haft ungefär 200.000 besökare, turisterna inräknade.

V åren 1969 kunde biskop Cullberg in­

viga kapellets piporgel, e tt litet kvalitets- instrum ent byggt av Magnussons orgel­

byggeri.

H ornberga kapell står alltid öppet — dag och n a tt — utom n är vi fernissar golvet. O ch vår orgel står också öppen och lättigångsatt så a tt var och en som vill pröva den skall känna sig välkom­

m en a tt lära känna Kyrkans instrum ent fram för alla andra.

N är vi nu firat 10-årsjubileum v ä rd e t inte ett utslag av högfärd, vi h ar ingen anledning till sådan, för vi kunde ald­

rig någonsin räkna m ed a tt det kapell vi byggde m ed så enkla m aterial och för en så ringa summa skulle bli till en så­

dan välsignelse.

Forts, å sid. 15.

F örra sommaren frågade rektor Jons­

son p å Orsaskolan mig om jag skulle vilja ställa u pp som handledare i äm net O rsam ål inom s. k. F ritt v alt arbete, års­

kurs 8 och 9. Jag skulle få fria händer a tt iordningställa m aterial och lägga upp undervisningen. Nog tvekade ja g inför detta, men det lockade m ig a tt försöka.

Ja g lovade a tt efter bästa förmåga å ta m ig jobbet. D en viktigaste anledningen till a tt jag svarade ja v ar a tt ja g som m edarbetare i Ossmolslag kunde få an­

vända det m aterial, som samlats där. En av tan k arn a bakom Ossmolslags arbete h ar ju också varit a tt ge nya generatio­

ner kunskap i vår ålderdom liga dialekt.

F rån början kan sägas, a tt undervis­

ningen kom a tt beröra både själva dia­

lekten och den gamla orsakulturen. O r- sam ålet är ju förankrat i den gam la livsföringen, och e tt studium av det måste spegla gam la tiders ting och sys­

selsättningar.

Ossmolslag har, som väl är bekant, tag it till sin uppgift a tt bl. a. göra be­

skrivningar från arbetslivet. M an h ar skrivit uppsatser och ta la t in dem på band. D etta m aterial hade vi stor an­

vändning av liksom det stora urval in ­ tervjuer m ed orsam ålstalare från olika byar. U ttal och ordval kan skilja sig ganska mycket byar emellan, och detta illustreras fint på banden. E tt stort an­

tal s. k. o rdlappar hade vi också a tt till­

gå. V arje ord h ar sin särskilda lapp, där böjningsform er och betydelse finns an­

tecknat. Jag kunde också räk n a med per­

sonlig h jälp från intresserade medlem­

m ar i Ossmolslag t. ex. vid studiebesök.

H u r planerades då undervisningen?

Efter mycket funderande och stencile- rande beslöt ja g a tt till största delen pröva mig fram. I stort sett kom jag väl a tt använda m ig av ungefär samma m e­

toder som vid annan språkundervisning.

V id första lektionen m ed nio elever hade jag iordningställt e tt frågeform u­

lär, som var och en fick besvara. Jag ville veta, h u r m ånga som talade dialek­

ten, vilka kontakter de h ade med den, om de, som inte talade den ändå förstod den, och varför de valt ju st det ämnet.

D et visade sig, a tt endast en av dem kunde tala m ålet, men alla förstod det mesta. Alla tyckte, a tt det skulle vara roligt a tt kunna ta la och v eta m era om dialekten. D et var verkligen roligt för handledaren a tt m öta så positiva elever, och vi kom a tt trivas m ed varan d ra he­

la tiden.

Forts, å sid. 14.

Orsalåtar

N är våra spelmän vid sekelskiftet spe­

lade sina låtar till högtid, fest, dans och arbete, var det inför en ganska liten skara: släkten, grannarna, folket i byn eller, om det gällde en större fest, folk från an d ra byar. D å och då kunde det väl hända, a tt orsalåtarna kunde ” van­

d ra” u tanför sockengränsen, t. ex. när Blecko Anders företog sina skomakar- vandringar till H älsingland, eller då n å ­ gon slipstenssäljande spelman färdades m ed fiolen i bagaget. N är sedem era Gös- sa Anders och hans kam rater kom i ro­

pet, och spelm ansstäm m orna blev popu­

lära, och då forskare och upptecknare väckte intresset för folkmusiken, nådde lå ta rn a en allt större åhörarskara. M en de gam la spelm ännen kunde säkert inte dröm m a om, a tt deras låtar i fram tiden skulle kunna spridas och avnjutas av människor i hela vårt land — ja , t. o. m.

utom lands. T y så h ar det blivit. M ånga av våra lå ta r finns num era på skiva, och de kan följaktligen bli var mans egen­

dom!

Kanske det kan intressera Skoltidning­

ens läsare a tt se vilka inspelningar som finns. I det följande har jag försökt göra en liten sam m anställning över skivor med orsalåtar. Den gör inte anspråk på a tt vara fullständig, och det kan komma kom pletteringar en annan gång.

DE Ä LD STA IN SPELN IN G A RN A D en allra äldsta inspelningen, där or­

salåtar finns med, är på sam ma gång den färskaste! För en kort tid sedan gjorde m an en sm ått sensationell upptäckt, när m an skulle flytta ett antal vaxrullar för fonograf till det nybildade s. k. fonote- ket i Stockholm. Bland professor Yngve Laurells inspelningar från vetenskapliga expeditioner återfanns rullar m ed låtar, spelade av den tidens förnäm sta spel­

män. D alarna representerades av H jo rt

Friskus

En riktig sko för dig som går, springer en bit, missar bussen, pro­

menerar, tar trapporna och tycker att skor har mycket gemensamt m ed fötterna.

FRISKUS! För hela familjen . . .

Finnpers skoaffär

Tel. 402 32

på skiva

Anders Olsson i Bingsjö, Hök O lof Ols­

son i Rättvik, Olof T illm an i Floda samt Gössa Anders Andersson och Jem t Olof Ersson i Orsa. De är alla bo rta nu. Des­

sa spelmän spelade in låtarn a åren 1910

— 1912. Särskilt intressant för oss är det förstås a tt få höra Gössa Anders spela tillsam mans med Jem t Olof. D en senare spelar altfiol, men han gör inte en and- rastäm m a till en orsapolska, u tan han spelar m elodin en oktav u n d er Anders.

På denna inspelning kan m an höra, att

” Jam t L åv” är väl värd sitt rykte som m ästerspelm an. Av vaxrullarna h ar det nu blivit en LP-skiva kallad ”Äldre svenska spelm än” , och den h a r i dagarna kom m it u t i handeln. T onkvalitén på denna skiva är av n aturliga skäl inte den bästa, men i m itt tycke ändå för­

vånansvärt god.

D e första plattorna m ed enbart orsa­

låtar svarar O rsa Jordägare för! E tt par fram synta personer i O rsa lyckades på 40-talet inspirera jordägarstäm m an a tt stå för kostnaderna för inspelning av våra låtar. R esultatet blev e tt tiotal 78- varvare, s. k. stenkakor, m ed Gössa An­

ders ensam och tillsammans m ed dottern A nna sam t O rsa Spelmanslag. Dessa ski­

vor fick en efter den tidens fordringar förnäm lig återgivning. N är så E P-plattor- na kom i m arknaden, överfördes en del av inspelningarna till sådana. Tonkvali­

tén blev inte så lyckad, men m an får än­

då en god uppfattning om Gössa Anders fina spel och Annas följsam m a andra- stämma. T yvärr är det inte så lä tt a tt komm a över jordägarskivorna. De salu­

förs näm ligen inte på den allm änna skiv- m arknaden. Men den som är intresserad kan höra efter hos vår musikhandlare.

U NG A SPELM ÄN

U nga spelmän för traditionen vidare!

En av dem är Björn Ståbi. U ppväxt i Stockholm och bosatt i H älsingland är han en äkta orsaspelman m ed spelmans- p åbrå efter sin far Erik från Stackmora.

Björn h ar lagt sig vinn om a tt bibehålla vår speldialekt, och ja g tycker han har lyckats bra. Tillsam mans m ed O le H jort ägnar han en hel LP-sida å t O rsa på en skiva, som heter ” Spelm anslåtar från D a­

larn a” . Björns spel är intensivt, rent och klart m ed rikedom på snabba drillar.

Oles andrastäm m or är utarb etad e med fint öra för dialekten. Som en liten egen­

het vill vi bara näm na, a tt O le avslutar några mollpolskor m ed e tt durackord.

T ill v år yngsta spelm ansgeneration hör bröderna Pererik och O lle M oraeus och

deras kusin Anders Jakobsson. På våren 1971 fick dessa ynglingar spela in å tta låtar på en EP i Rikskonserters regi, en inspelning som fått fin kritik och rönt stort intresse. De unga riksspelmännen h ar lagt ner mycken m öda för a tt vara orsadialekten trogna; de h ar spelat myc­

ket tillsam mans med de äldre spelm än­

nen, och de har studerat Gössa Anders på skivor och band. Pererik spelar första stämm an, m edan de b åd a andra alter­

nerar m ellan första och andra, och stäm ­ m orna h ar de själva u tarb etat.

L O C K LÅ T A R

N um era får m an sällan höra locklå­

tarn a i den rä tta m iljön, fäbodskogen.

M en på Sveriges Radios L P ” L ocklåtar och Musik på horn och p ip a” finns de i stor mängd. A nna M oraeus från Born kular d är ett par låtar i en inspelning, som gjordes i Fryksås år 1954. V åra horn låtar är em ellertid inte med på d en ­ na skiva.

H U G O A LFV ÉN

L åtar kan ju också framföras på a n ­ n a t sätt än spelmansmässigt. Musiker och kompositörer har sedan lång tid till­

baka använt de folkliga m elodierna i större och m indre sam m anhang. Se b ara på H ugo Allvén, som skattade orsalå­

tarn a mycket högt! I hans D alarapsodi finns flera av dem, så m ånga, a tt kom ­ positören från början tänkte benäm na verket Orsarapsodin. D en inleds m ed en vallåt från orsaskogen, m en i brist på kohornsspelare har han få tt ta till det instrum ent, som i tonen m est liknar h o r­

net, en sopransaxofon! N ä r Alfvén skulle

Orsalåtar på skiva av

Gössa Anders och Jemt-Lov i unga dagar.

göra musik till baletten D en förlorade sonen, kallade h an Gössa Anders och Erik M oraeus till Tibble för a tt spela upp. H an ville använda orsalåtar också till detta verk och ville höra dem spelas av spelmän. Flera av låtarn a kom också med. Den ståtliga finalen till baletten utgörs av Blecko Anders s. k. Systerspols­

ka: FÖrst spelar en av violinisterna melo­

din solo, varefter fler och fler instrum ent­

grupper förenas i samma melodi, och det hela slutar i ett äkta Alfvénskt fortissimo.

Kungl. H ovkapellet spelar. D et skulle skomakaren och spelm annen Blecko A n­

ders ha hört! V ad skulle han ha sagt m ånntro?

I M O D E R N A R E T Å P P N IN G U nder de senaste tio åren h ar e tt ny­

vaknat intresse för folkmusiken resulterat i ett otal inspelningar både med spel­

m än och olikartade grupper. Jag vet inte vilken av de m oderna m usikerna det var, som först tog upp idén a tt utföra folk­

musik i m odernare tappning, m en nog var väl J a n Johansson en av de första. I hans L P ”Jazz p å svenska” finns Bröl­

lopsmarsch efter Blecko Anders, spelad m ed Ja n Johanssons stillsamma, nästan ödm juka stil. M er avancerade blev ar­

rangem angen i det stora album et ” M u­

sik från fyra sekler” . I denna originella och roliga produktion spelar orsabördige Sven Berger en fram trädande roll. G ång­

lå t efter H am m are i Skattungbyn är lå­

ten från vår bygd.

V år m ästare på gamla instrum ent, Sven Berger, m edverkar också på en a n ­ n an skiva benäm nd ” H uw a-svensk folk­

musik på beat” . (Enligt skivmappen är H uvva ett dialektalt utrop, oöversättbart till svenska). ”J a g är stolt att, som svenska, ha fått ärva en sådan rik folk­

ORSA SKO LTIDN ING ____________

m usiktradition” skriver organisten och arrangören M erit Hemmingsson och fort­

sätter: ”Ju m er jag tränger in i den svenska folkmusiken, desto intensivare upplever ja g den inom m ig — ömsom rogivande, ömsom upprörande . . . Jag önskar, a tt alla ni som lyssnar till den här skivan, kommer a tt uppleva denna svenska stämningsmusik lika starkt som jag .” Tillsam m ans med tiotalet m edarbe­

tare h a r M erit gett oss en i m itt tycke finstäm d och n ju tb ar version av folkmu­

siken. K om binationen ham m ondorgel — gamla och nya instrum ent är visserligen ett långt kliv från de gamla spelmännens utövande, m en varför inte? För orsa- musikens del bjuder m an på G ånglåt ef­

ter Blecko Anders, Polska efter Gössa A n­

ders, Fäbodpsalm från N äckådalen och Bränd Jons polska. Sven Berger trak te­

ra r till dessa låtar kohorn, kinesisk tv är­

flöjt, sopraninoflöjt, spilopipa och sinka.

M erit Hemmingsons senaste L P är en uppföljare till ” H uvva.” D en heter

” Trollskog” , och h är känner vi igen M andom m od, som ju är en gånglåt från Skattungbyn, och V allåtspolskan.

”L å t och T ra ll” kallar sig en sång- och spelgrupp, som också insett det fina i folkmusiken. D eras L P ta r u pp låtar och visor från olika håll i landet. Val- låt efter K arns Hans, sång, Bröllops- polska efter Gössa Anders, sång med spelmansmässigt komp, sam t Långdans­

melodin och Bränd Jons polska på spilå- pipa är de lå ta r de valt från Orsa. De är fram förda enkelt och anspråkslöst utan några m ärkvärdigheter i fråga om instru­

m entering och harm onisering. L åten får tala för sig själv.

Som synes finns det en hel del m öjlig­

heter för den som är intresserad a tt lyss­

na till orsalåtar på skiva. M an h a r bara

a tt välja i vilket utförande m an vill ha dem: spelmansmässigt spelade, ” uppjazz­

ade” eller bearbetade för symfoniorkester.

Em ellertid är efterfrågan stor p å en ny skiva m ed b a ra Orsa. V år folkmusik­

tradition både vad gäller spelmän och låtar är så pass värdefull, a tt det är hög tid för en nyproduktion. L åt oss hoppas, a tt någon ta r hand om v åra spelmän, äldre och yngre, och gör något! D et bör kunna bli en om växlande och represen­

tativ L P m ed både lag- och solospel, kanske också m ed den nu bortgångne storspelm annen Gössa Anders, (som ju finns inspelad på m ånga b andm etrar) —■

och varför inte m ed vokala inslag?

H är följer nu en sam m anställning över de skivor som näm nts. Som antytts tid i­

gare gör den inte anspråk p å a tt vara uttöm m ande, och jag är glad, om listan kan utökas i kom m ande num m er av Skol­

tidningen.

” Äldre svenska spelmän” , volym 1, med bl. a. Gössa Anders och Jem t Olof.

Skivmärke CBC.

” L å ta r från O rsa” (78-varvare och EP) m ed Gössa Anders och A nna samt O rsa Spelmanslag.

Skivm. O rsa Jordägande Sockenmän.

” Spelm anslåtar från D alarn a” , LP med Björn Ståbi och O le H jort.

Skivmärke Sonet.

” T re unga Orsa-spelm än” , E P m ed An­

ders Jakobsson, Pererik och O lle M o­

raeus.

Skivmärke Expo N orr (Rik skonserter).

Alfvén: ” D alarapsodi” och ” D en förlora­

de sonen” , L P m ed K ungl. Hovkapel­

let.

Skivmärke Swedish Society Discofil.

” L ocklåtar” , L P m ed bl. a. A nna M o­

raeus, kulning.

Skivmärke Sveriges Radio.

”Jazz p å svenska” , L P med J a n Johans­

son och Georg Riedel.

Skivmärke Megafon.

” M usik från fyra sekler”, L P med Jan Johansson, Sven Berger m. fl.

Skivmärke M etronom.

” H uvva — svensk folkmusik p å beat” , L P m ed M erit Hemmingson, Sven Berger m. fl.

Skivmärke Columbia.

” Trollskog” m ed M erit Hemmingson m. fl.

Skivmärke Columbia.

” L åt och I r a l l ” , L P med K jell West- ling, M arie Selander. U rb an Yman och Slim Linden.

Skivmärke Sonet.

Pelle Jakobsson Dö ä grenör ö blömströr i stettömå

ö ä pöllör sö gladö i bekkömå

,

do i-rä lämpli tä knäpp nögo fino kort;

mi greijor fro

DALA-FOTO

S C A N I A

bUSibuM

O R S A

vx 409 10 FÖ R SÄ L JN IN G

VERKSTAD RESERVD ELA R G UM M IVERKSTAD B IL U T H Y R N IN G

M O R A '

FÖ R SÄ LJN IN G 126 00,13200

V W -SERV ICE 12060

RESERVD ELA R 12180

Amerikabrev av

Frem ont 20.4 1972 H ejsan!

N u äntligen h ar jag kom m it m ig för a tt skriva lite grann till O rsa Skoltidning.

H är har vi det bara fint. D et börjar på a tt bli sommar, och solen är så varm.

Den h är vintern har vi haft ovanligt lite regn — nästan ingenting, och folk fasar för som maren. För då komm er d et ald­

rig en droppe regn, och det ä r alltid fara för skogsbrand. ” O ch var ska vi ta vat­

ten ifrån, n ä r vi inte h ar h aft något regn?”

D et h är är e tt stort problem i Los An- gelestrakten, d är det verkligen blir varm t.

Ja g h ar nu varit i U SA (C alifornien) i å tta m ånader, och ja g vill g ärn a be­

rä tta lite om h u r det är a tt gå i skolan här. D et är mycket annorlunda än vad m an är van vid i Sverige. H igh school om fattar fyra år, från 14— 18 å r i de flesta fall, och det kan bli fyra mycket trevliga år, fyllda m ed upplevelser och äventyr.

V arje år måste m an läsa tre äm nen

—• litteratu r, historia och e tt naturveten­

skapligt ämne. Y tterligare tre äm nen kan m an v älja som m an önskar. Även inom litteratu r, historia och n a tu r finns det olika kurser a tt välja på.

D e flesta skolor följer fortfarande det gam la systemet med sex äm nen om da­

gen — varje dag likadan, m ed äm nen i sam ma ordning. V ilket i och för sig är bra, för n ä r m an h ar alla ämnen varje dag så lär m an ju sig en hel del.

M en de flesta elever tycker a tt det är ganska enform igt i längden. E n del av de nyare skolorna h ar b ö rjat m ed mo­

dulsystemet, och de flesta, både elever

och lärare, tycker väldigt b ra om det.

D et ger dem m era fritid u n d er dagens lopp. Skolorna här slutar för dagen kl.

halv 3, så m an h ar ju mycket fritid efter skolan i alla fall.

Skolorna anordnar väldigt mycket för eleverna i fråga om klubbar, sport och sånt. N ästan varje äm nesom råde (veten­

skap, slöjd, fotografi, språk osv) har en egen klubb, och de h ar m öten 1— 2 gånger i veckan, u n d er lunchen eller di­

rekt efter skolans slut. Ib lan d åker m an på studiebesök eller h ar en pick-nick till­

sammans. D e flesta sporter finns också representerade, och skolan o rd n ar m ed träning. Så tävlar de olika skolorna m ot varandra. Ibland ord n ar de träffar på kvällarna, d är m an får göra vad m an tycker bäst om i fråga om sport, t. ex.

spela volleyboll eller basketboll eller simma.

Gym nastikundervisningen är också annorlunda. V arje term in är uppdelad p å 3— 4 ” block” . I varje ” block” får m an välja vad m an vill göra. N ågra av de aktiviteter som finns a tt välja på ä r dans (jazz, rytm ik), golf, basketboll, löpning, skytte, simning, gymnastik, tennis.

V arje skola h ar sina choirleaders (kör­

led are), song-girls (sångflickor), letter- girls (bokstavsflickor) och e tt m arsch­

band. D e är m ed på alla rallyn och vid alla sportarrangem ang och får publiken a tt h eja på sin skola. De b är då unifor­

m er i skolans färger, som i ” m in” skola är orange, svart och vitt..

M itt personliga intryck är a tt skolan h ä r inte b ara är stället dit m an går för

Forts, a sid. 15.

O R SA -dräkt

För Er som tänker sy har vi alla tillbehör

Kläde i alla färger H em vävda band Linne- och bomullsväv Mälor, Mollskinn, Tråd

Vita strumpbyxor

lAtuj

T E L . 4 0 0 2 1 O R S A

Cykelköpare!

Vi säljer de

svenska kvalitets- cyklarna

Monark och Nordstjernan

—

Oléns Sport

Tel. 402 81, Orsa

Dags att rusta till sommaren

V IT O LJEFÄ RG , 4 liter, 37: 75 FALU R Ö D FÄ RG , 35 kg, 46: — E X PO N Y L LASYRFÄRG (ljus- äkta), 10 liter, 85: 65

Kom in så få r D u Beckers målarbok för hus­

ägare gratis!

Skolan i Fremont

ORSA SKOLTIDNING

Alla fåglar kom m it ren

N edanstående artikel är u td rag u r ett mycket förnäm ligt specialarbete i biologi som två orsa-pojkar, Lars Bruks och U lf R ock, utförde för 2 år sedan n är de gick i åk 3 på gymnasiet i M ora. D et är ett register över Orsas fågelfauna h u ­ vudsakligen baserat på egna observatio­

ner u n d er åren 1962 till 1970 och är resultat av e tt mycket skickligt, intres­

serat och uthålligt arbete, som vi i Skol­

tidningens redaktion är glada å t a tt låta en större allm änhet få ta del av.

Av registrets 180 arter har vi av ut- rymmesskäl gjort ett urval som redovi­

sar dels några m er allm änt kända ar­

ter, dels sådana som betecknats som säll­

synta och mycket sällsynta. Vi h ar av samma skäl tag it oss friheten a tt uteslu­

ta de latinska nam nen på registerkorten.

I övrigt har i fortsättningen inga än d ­ ringar gjorts i m anuskriptet.

*

De uppgifter som läm nas i registret gäller för O rsa socken. D enna täcker en yta av 1793 km 2. Sockengränsen beskrivs i grova drag på följande sätt: i öster längs linjen Orsasjön— N. Gällsjön, i norr längs Oreälven, i väster längs linjen G äddsjön— D raggen och i söder längs linjen D raggen— Orsasjön.

D etta om råde erbjuder några helt oli­

ka biotoper. M an kan göra följande för­

enklade indelning av dessa, d är v ar och en präglar fågelfaunan på e tt k arak tä­

ristiskt sätt.

1. Orsasjön m ed dess grunda stränder och vassruggar. De odlade bygder­

na kring Orsasjön, längs O reälv och kring Skattungen.

2. De stora myrkomplexen i norra och östra delarna av socknen.

3. De om fattande barrskogsom rådena, som speciellt i norra delen är starkt kuperade.

Mest noggrant undersökt är biotop 1.

D enna erbjuder också den största a rtri­

kedomen. Biotop 2 och 3 har, beroende på sin storlek, inte u ndergått samma noggranna undersökning. O bservationer från olika orter inom dessa biotoper ty­

der em ellertid på a tt fågelfaunan bör va­

ra ganska homogen. Registret borde d är­

för ge en föreställning om beståndet där i sin helhet.

Genom O rsa passerar m ånga flyttande arter. T vå viktiga uppehållsorter för dessa är Bunk (O reälvens utlopp i O r­

sas jiln) och östra Orsasjön och dess stränder.

De första isvakarna u ppstår i febru­

ari— m ars vid Bunk. De utgör e tt till­

håll för de första flyttande måsfåglarna, änderna och vadarna. I april och maj är Orsasjöns östra del och dess stränder den viktigaste uppehållsorten.

På hösten förefaller Bunk v ara den vanligaste rastplatsen för flyttande ar­

ter, då främ st vadare.

Största antalet häckande a rte r finns inom biotop 1. V idare är barrskogs- och m yrom rådena kring Gäsen och Tallheds- tjä rn a rn a rik t på häckande fåglar. D är finns bl. a. den största fiskmås- och grå- trutkolonin.

I registret h ar varje arts förekomst noggrant bedömts. Troligtvis h a r en be­

tydande del av Orsas förekom m ande och observerade a rter m edtagits. De frekvens­

benäm ningar som används är följande:

M ycket allm än Allmän M indre allmän Sällsynt M ycket sällsynt

över 1000 obs. p r år 100- 1000

10- 100 enstaka

enstaka obs. p r 10 år I registret är 180 arter upptagna. Av dem häckar m inst 102 a rter m ed säker­

het varje år. 7 arter h ar h äckat tidigare men saknas till synes num era helt. D et är berguv, pilgrimsfalk, kornknarr, rap p ­ höna, kattuggla, lappuggla och sävsång- are.

F örändringar i naturen b ru k ar i vissa fall återspeglas i fågelfaunan. D et kvick- silverbetade utsädet ledde t. ex. till ka­

tastrofal minskning av fågelarter som havsörn, pilgrimsfalk, ortolansparv m. fl.

M an kan kanske tala om e tt ” biologiskt reagens” vid förändringar i en arts be­

stånd.

Kanske skulle denna registrering av Orsas fåglar möjligen k unna kom m a till användning i en del fall för a tt fastställa natur- och strukturförändringar i Orsa.

O rsa ligger ungefär vid den naturliga norrlandsgränsen. Tack vare d etta läge förekommer både sydsvenska och n o rr­

ländska fågelarter. M ånga flyttfågelsträck går längs kusten, därför saknas i O rsa förutsättningar a tt se en stor del av de flyttande arterna.

E nligt Förteckning över Sveriges Fåg­

lar 1967, utgiven av Sveriges O rnito- logiska Förening, h ar m an i Sverige ob­

serverat 380 fågelarter. O rsa m ed dess relativt stora artregister utg ö r en vacker provkarta u r Sveriges fågelfauna, och den erbjuder mycket av intresse för en ornitologiskt intresserad.

Storlom

H äckar m indre allm änt vid större sjöar t. ex. Orsasjön, Skattungen, Gäsen och Ämåsjön. A nländer i slutet av april och och början av maj.

Häger

E nstaka ex. sällsynt vid O rsasjön och Skattungen.

Gräsand

H äckar allm änt vid större sjöar. K an stanna över vintern n är öppet vatten finns, anländer annars till största delen i mars.

Årta

H äckar sällsynt i Orsasjön. A nländer i maj.

Skedand

Enstaka ex. u p p träd er sällsynt i vass­

om rådena vid H olen i m aj.

Brunand

En flock om 9 ex. 12.5 1963 i Holen.

Islandsknipa

1 hane 10.5 1969 i Holen. 1 hane 3.5 1970 vid Bunk. M ycket sällsynt.

S måskrake

H äckar m indre allm änt— sällsynt. A nlän­

der i slutet av april och i maj.

Salskrake

1 hane 20.4 1962 i Lillån. Passerar myc­

ket sällsynt.

Rekommenderas till alla

sammankom ster!

Telefon 411 51

Unna Er

ett B E K V Ä M T och M O D E R N T

BADRUM

Kontakta

NILSONS VVS AB

0250 / 400 35

Tofsvipa. Häckar allmänt i odlade bygder. Anländer i slutet av mars. Foto: Björn Äström.

Knölsvan

N ästan årligen enstaka ungfåglar i Or- sasjön vid H olen i m aj—juni. H äckar ej.

Sångsvan

Passerar m indre allm änt ja n — maj.

Kungsörn

Passerar mycket sällsynt under vintern.

Sparvhök

H äckar m indre allm änt— sällsynt. H ar m inskat i antal. Jagar v intertid vid be­

byggelse.

D uvhök

H äckar sällsynt. H ar m inskat kraftigt i antal sedan i början av 1960-talet.

Blå kärrhök

Passerar sällsynt under vårflyttningen. 1 hona 18.5 1970 i Holen.

Fiskgjuse

En häckplats känd. Jagande fiskgjuse ses varje som mar vid Orsasjön. A nlän­

der i april.

Lärkfalk

1 par häckar sedan 10 år tillbaka p å en holme i O rsasjön. Tidigare h ar flera par häckat. A nländer i slutet av maj.

Stenfalk

H äckar sällsynt i skogsområdena norr om Orsa. Enstaka ex. passerar på våren.

7 ornfalk

H äckar m indre allm änt. En av de van­

ligaste rovfåglarna. A nländer i m ars—

april.

Dalripa

H äckar m indre allm änt i skogarna norr om Orsa. H ar vissa vin trar observerats ända nere vid sam hället. H ar minskat i antal.

Orre

H äckar m indre allm änt. H ar m inskat i antal.

Tjäder

H äckar allm änt— m indre allm änt. H ar m inskat i antal.

Järpe

H äckar m indre allm änt— sällsynt.

R apphöna

D et verkar nu som om rapphönan helt har försvunnit. 1963 och 1964 sågs floc­

kar p å 10 ex. i Holen och T ru n n a. Sista observationen 1966 då 4 ex. sågs vid Boggas.

Vattenrall

1 ex. hördes 10.7 1964 vid Näset.

A llt måleriarbete

ration eller nybyggnad ut- föres om sorgsfullt och till humana priser.

G. Holm ström s Måleri

Stensgatan 7, Orsa. Tel. 402 35

Trana

H äckar m indre allm änt på m yrområden t. ex. Bäckam yrarna, T allhed och Kop- pången. A nländer i april.

K ornknarr

Saknas helt. Enligt Orsaboken vanlig för 30— 35 år tillbaka.

T of svipa

H äckar allm änt i odlade bygder. An­

länder i slutet av mars.

Ljungpipare

Passerar allm änt i flockar i april— maj och aug.— sept. 1 häckande p ar vid S.

Rensjön 1970.

M orkulla

H äckar m indre allm änt. A nländer i april.

Storspov

H äckar allm änt— m indre allm änt. An­

länder i april. F lyttar i juli.

Rödspov

1 ex. 4.5 1963 i Holen. 1 ex. 24.4 1965 i Holen.

1 ex. 23.4- 1970 i Holen. Sällsynt.

M yrspov

Passerar sällsynt u n d er flyttning. 1 ex.

23.5 1968 i Holen. 2 ex. 1.9 1968 Bunk.

M osnäppa

Passerar sällsynt. Flock om 8 ex. 24.5 1970 i Holen.

K ustsnäppa

2 ex. 1.9 1968. M ycket sällsynt.

Grönbena

H äckar allm änt. A nländer i april.

Brushane

Passerar m indre allm änt i m indre floc­

kar i maj.

H avstrut

1 ex. 9.5 1969 i Holen. Sällsynt.

G råtrut

H äckar m indre allm änt vid Orsasjön.

Koloni i Tallhed. A nländer i mars.

Svarttärna

1 ex. 7.6 1965 Näset. 2 ex. 8.6 1965 Gäsen. M ycket sällsynt.

Skrattm ås

H äckar allm änt i kolonier vid Orsasjön.

E nligt O rsaboken hade skrattm åsen en­

dast observerats vid e tt fåtal tillfällen före 1949. D enna art h ar tydligen ökat kraftigt sedan dess.

Fisktärna

H äckar m indre allm änt på skär i O rsa­

sjön. A nländer i maj.

Skogsduva Sällsynt.

R ingduva

H äckar m indre allm änt, sam t passerar i mars— april.

M ORS DAGS-blommor

Glöm ej konfirmanderna!

Dagligen färska årstidens blommor

Levenius Blomsterhandel, tel. 400 92

i f

ORSA SKOLTIDNING T urkduva

H ar observerats u n d er 1968 och 1969.

U tbreder sig norrut.

Berguv

Saknas m ed största sannolikhet som häckfågel. 1 ex. observerades i februari 1963 t Slättberg. 1 ex. hördes p å senvin­

tern 1967 i U ntorp.

Hökuggla

H äckar sällsynt i Finnm arken. D et ver­

kar som om hökugglans förekomst varie­

rar från fullständig frånvaro till a tt säll­

synt häcka.

Sparvuggla

Förekom m er m indre allm änt— sällsynt som strykfågel u n d er vintrarna. H äck- ning ej påvisad.

K attuggla

Saknas nu troligen helt. H äckade i Hög- lunda sist 1967. E nligt O rsaboken var kattugglan tidigare vanlig.

Lappuggla

2 ex. vid Icksjön 1953 m ed allra största säkerhet häckande. D en ena sköts under m orkullejakt. Sedan dess finns inga ob­

servationer p å lappuggla.

Slaguggla

H äckar sällsynt i barrskog.

Pärluggla

H äckar m indre allm änt.

Nattskärra

H äckar sällsynt. En häckning 1961 i N ederberga. 1 ex. 18.9 1970 Åberga.

Större hackspett H äckar m indre allm änt.

Vitryggig hackspett

Stryker förbi sällsynt. 1 ex. 12.12 1965 i Tingshusparken.

Spillkråka

H äckar m indre allm änt— sällsynt.

Sånglärka

H äckar m indre allm änt i odlade bygder.

A nländer i mars-april.

Berglärka

Passerar m ycket sällsynt u n d er flyttning.

Hos

KLOCKARS

finner D u

Byggsatser Båtar

och mycket annat trevligt i leksaker och hohhyartiklar . . .

K orp

H äckar m indre allm änt i klippor i b a rr­

skogsområdena t. ex. Storstupet, Helve- tesfallet, H ällorna.

R åka

H ar observerats vid e tt fåtal tillfällen i H olen april— maj.

Sm alnäbbad nötkråka

Tillfälliga invasioner. Sist hösten 1968.

Kärrmes

H äckar sällsynt. 1 häckning funnen på Bondön 1970.

T alltita

H äckar allm änt i barrskogsom rådena.

Stjärtm es

Förekom mer m indre allm änt som stryk­

fågel u n d er vinterm ånaderna. H äckning funnen.

Nötväcka

Förekom m er sällsynt som strykfågel. 1 ex. 3.1 1966 H öglunda.

Strömstare

H äckar m indre allm änt. U ppehåller sig under vintern t. ex. vid vakar i O reälven.

Gärdsmyg M ycket sällsynt.

Sävsångare

1 häckande p ar vid O rsasjön i L indänget till 1968. Sävsångaren h a r försvunnit ef­

ter kom m unens ” röjning” hösten 1968 som bl. a. berörde häckplatsen.

Gulsångare

1 ex. 30.5 1969 Lindänget.

T rädgår dssångar e

H äckar allm änt. A nländer i m aj.

Grönsångare

H äckar m indre allm änt— sällsynt. K än ­ da häckplatser: lövskogen vid kättingfa- briken, Bäcka.

Kungsfågel

H äckar allm änt— m indre allm änt.

Vårfågel

Passerar m indre allm änt i m ars—april och sept.— okt. Ö vervintrar stundom.

Törnskata

H äckar sällsynt. K ända häckplatser: Bäc­

ka och Lövet. A nländer i m aj.

Vinterhäm pling

Flock om 13 ex. 8.4 1969 vid K råkud- den.

Bergfink

H äckar allm änt i norra skogsområdena.

Stora flockar passerar vår och höst.

Ortolansparv

H äckar m indre allm änt— sällsynt i odla­

de bygder. H a r m inskat kraftigt. A nlän­

der i maj.

Videsparv

1 ex. 30.5 1966 vid Draggen. D en n a art utbreder sig söderut.

Gråsparv

H äckar mycket allm änt vid bebyggelse.

Det gäller oss alla!

Av artikeln om fågelfaunan i O rsa framgick h u r förekomsten av vissa ar­

ter påverkats katastrofalt av använd­

ningen av nya kemiska medel i jord- och skogsbruket. I dag förs som be­

k an t en livlig diskussion om ju st det ekologiska samspelets oerhörda bety­

delse för hela vår miljö. Särskilt gläd­

jan d e är a tt dessa frågor väckt ett sådant intresse bland unga m änniskor och vi vill gärna a tt de skall få kom­

m a till tals i Skoltidningen.

Pia Gustafsson som är sekreterare i föreningen Fältbiologerna i Orsa presenterar här sin organisation.

•—- Jordens resurser är begränsade.

Vi töm m er v åra gruvor, vi skövlar v åra skogar, vi förpestar vår luft, vi för­

orenar våra vatten och vi massprodu­

cerar ungar. V arje år regnar det ner ungefär 200 000 ton koncentrerad sva­

velsyra över v å rt land. I Jap an s störs­

ta städer tvingas arb etarn a var tre tti­

onde m inut ta paus för a tt andas ren syrgas. I U SA varnas barn och åld­

ringar sam t personer m ed h järt- och lungbesvär via radio och T V för a tt vistas utom hus n är luftföroreningarna

är speciellt svåra.

Vi h ar i Sverige fortfarande till­

gång till oändliga skogar, orörd na­

tu r och fina fiskevatten som står till allas förfogande. Vi kan n ä r som helst gå u t i skogen och plocka v åra bär, fiska i våra vatten, övernatta och elda i vår skog. Ä r detta så självklart?

D en allem ansrätt vi har är inte själv­

klar u tan unik. D et finns ingen m ot­

svarighet till denna i hela världen.

K an vi bevara vår n atu r? Eller vill vi a tt Sverige ska bli ett n y tt Japan?

H ä r i Sverige har det bildats en organisation som heter Fältbiologerna.

D et är en ungdom sorganisation som är h elt oberoende såväl politiskt som religiöst. Svenska N aturskyddsföre­

ningen ä r vår m oderorganisation, men vi är i vår verksam het helt fristående från denna. V i tycker a tt föreningen ska skötas av ungdom ar. D et är ro­

ligare så. Vi h ar vår speciella stil, som kanske gör a tt utom stående ser p å oss m ed undrande ögon, m en vi trivs m ed den. Hos oss får var och en vara sig själv.

Orsa-klubben ska nu p. g. a. dåligt m edlem sunderlag inleda e tt sam arbete m ed M ora. D etta för a tt göra vår verksam het roligare för de som är ak­

tiva.

Ni som är intresserade kan ta kon­

tak t m ed Pia Gustafsson, tel 406 69.

Frågor och svar

”Digerbergssjukan”

M ånga av oss som h ar barn i D iger­

bergets skola u ndrar, om m an nu kan låta barnen dricka v attn et i skolan u tan fara. Vi u n d ra r också om m an vet, v ar­

ifrån sm ittan kom och om det kan finnas risk för en ny epidemi?

;:Förälder”

Red. skulle för sin del vilja iö rd ju p a ovanstående fråga en smula eftersom vi tycker den är viktig u r flera synpunkter:

Först naturligtvis därför a tt den speglar den h elt n aturliga oro föräldrar känner, när d et gäller barnens hälsa, dels också därför a tt vi tycker a tt handläggningen av hela frågan är e tt typiskt exempel på den förvirring som uppstår, n ä r infor­

m ation saknas, är m otstridig eller inte alls n å r fram . Vi h a r full förståelse för a tt det kan v ara svårt a tt sam ordna u p p ­ gifter och uttalan d en finn berörda in­

stanser och d ra någorlunda säkra slut­

satser av de prov som tagits, m en det borde inte ha h in d rat en saklig inform a­

tion direkt till dem som i första hand var berörda, näm ligen eleverna, deras för­

äld rar och den personal som arb etar vid Digerbergets skola. O ch m ed denna kom­

m entar låter vi frågan gå vidare till hälsovårdsinspektör N ils Göran Johansson.

*

— O m vi titta r på förloppet och de­

taljern a ru n t sjukdomen finner vi föl­

jande.

F rån köket i Digerbergsskolan levere­

rades m at till H ansjö, Stackm ora och T ru n n a. M ellan den 22 och 23 mars 1972 inträffade 57 fall av sjukdom en i Digerbergsskolan, 1 fall i H ansjö samt 4 fall i Stackm ora. M aten utgjordes av leverbiff och till denna serverades juice.

N är hälsovårdsnäm nden fick känne­

dom om a tt sjukdomen b ru tit u t togs prov på m aten, juicen och vattnet. Även personalen och de elever och lärare, som insjuknat provtogs.

Proven på m at, dryck och v atten u n ­ dersöktes bakteriologiskt och resultatet påvisade ej n ågra farliga bakterier.

På personalen togs näs-, svalg- och fingerprover. Även dessa v ar negativa

(inga b akterier).

De insjuknade läm nade avföringspro­

ver för undersökning av salmonellaföre- komst. Dessa prover var också negativa.

V id undersökningar hos leverantören av m aten framkom a tt en felleverans ha­

de skickats till skolan. I stället för lever­

biff hade enbart m ald lever sänts. I le­

verbiffen ingår såväl m ald lever som po­

tatis. Biffen är dessutom färdigkryddad.

I det h ä r fallet rörde det sig således en­

b art om m ald lever, vilket gjorde att m aten den dagen icke sm akade så sär­

deles gott.

V arför fick vi då så m ånga fall av sjukdom en i D igerberget och så få i de an d ra skolorna?

D etta berodde dels på a tt m an i de a n d ra skolorna till en viss del få tt den riktiga biffen (den med potatis och kryd­

d o r), dels på a tt m ånga m atvägrat.

V id undersökning varifrån leverantö­

ren erhållit sin lever fram kom a tt den im porterats från A ustralien i fryst till­

stånd. D ärefter hade levern tinats upp p å charkuterifabriken, m alts och frysts in igen. Risken vid en sådan hantering är a tt bakterier hinner bildas. Dessa bak­

terier som kan bilda gifter, avdödas vid infrysningen. Så är ej fallet m ed gifterna (toxiner). Dessa gifter är mycket starka och orsakar m atförgiftningar m ed sva­

gare och starkare förlopp. D å vi miss­

tänkte a tt d et var fråga om en toxinför- giftning orsakad av en bakterie, benäm nd staffylokock (symtom kräkningar och di­

arréer) skickades ett prov till laborato­

rium för analys för a tt se om giftet kun­

de påvisas. T oxinbildande staffylokocker kunde dock ej konstateras.

E fter d etta kan m an tyvärr ej göra något ytterligare. D et skulle ställa sig alldeles för dyrt och skulle även stöta på mycket stora svårigheter a tt få fram några resultat vid laboratorierna.

V ad m an i d etta fall m ed relativt stor säkerhet kan säga är a tt ” digerbergssju­

kan” orsakats av e tt gift b ild at av bak­

terier. Sjukdom sförloppet tyder på detta.

M an kan även konstatera a tt en m ag­

influensa av virustyp h ä rja t i sam band m ed m atförgiftningen.

V ad beträffar v attn et finns ingen an­

ledning till oro för kvaliteten. D et har tidigare provtagits två gånger per år och alltid varit av bra kvalitet. På hälso­

vårdsnäm ndens senaste sam m anträde dis­

kuterades provtagningen av v a ttn e t från Sörmedsjöns v.ittenledningsförening var­

vid det beslutades a tt m an efter yttrande från vattenföreningen eventuellt skall förordna om regelbunden provtagning enligt § 34 i hälsovårdsstadgan. D etta innebär a tt fyra bakteriologiska och ett fysikaliskt-kemiskt prov tas p er år.

Risken för ny m atförgiftning finns all­

tid m en genom den skärpta livsmedels­

kontrollen är det lyckligtvis mycket sällan sådana inträffar.

Vägen till körkortet

bäst genom

Orsa Trafikskola

- Inge Nyman -

Tel. 406 85, Orsa Teori tisdagar kl 19

Kyrkogatan 21

Till examen!

G åvor med bestående värde

ARMBANDSUB.

RINGAR ARMBAND BERLOCKER KNAPPAR SMYCKEN M. M.

(7he.lt. hjhmbtp cTfB

U R ■ O P T I K • G U L D

— Legitimerad glasögonoptiker —

4 ^FÖRMÅNS-

ERBJUDANDEN

Sport- och arbetsskjorta

100 % bomull, rutig, 3 moderna färger. Pr st 16: 50

Dresskjorta

65 % polyester — 35 % bomull, strykfri, 3 färger. Pr st 22: 50

Herrtrosor, mönstrade

100 % bomull. 2 par 10: 50 100 % crepenylon. 2 par 14: —

Ankelsockor

100 % crepenylon. 3 par 7:75 67 % acryl — 33 % nyloncrepe. 2 par 8: —

100 % acryl, frotté. Pr par 4: 75

HERREKIPERING • HERRKONFEKTION

ORSA SKOLTIDNING

Armbandsur Solglasögon

Urm akare

GUST. HELGESON UR ■ OPTIK - Järnvägsgatan 27 Tel. 408 05

SPORT-jacka

fö r herrar

i tetoron/bomull, marinblå, beige och kitt.

O fodrad 3 9 :5 0 Sidenfodrad 52:

i/tuq. X absM ns

* /tE L .4 0 0 2 1 O R S A

EV W R U D E nya lågprisfyra

2 CYLINDRAR 2 TÄNDSYSTEM VATTENKYLD

INBYGGD TANK

Järnbirger AB

O R S A T el. 0250/409 00.

Älvdalens Järnaffär AB

T e l. 0251/110 50.

JOFA plastbåtar

i lager

D et var på den tid en ...

— Flyttningen till fäbodarna —

Ur Näsnissa O lof Samuelssons berättelser D en 13— 14 juni, då flyttningen all­

m än t ägde rum , räknades till årets störs­

ta högtidsdagar. D ärav härledde sig ord- stävet: (Joli, Elgonmessa ö buferdåjn best dagär i å ri), ”Julen, Helgonmässan och boflyttningsdagen äro bästa dagarna u nder åre t” .

D et var liv och rörelse i sockenbyg­

den redan i tidig m orgon dessa dagar.

U ngdom arna och barnen jublade, vall­

sånger och koskällor tonade, och krea­

tu ren gåvo sin glädje tillkänna genom m u n tra hopp.

M ed anledning av bestämmelsen a tt ingen annan än ägarna till en fäbod hade betesrätt till det nyväxta gräset inne på dess utm ark och då en del av de längst b ort från sockenbygden belägna fäbo­

d arn a hade gemensam väg d it m ed andra, närm are bygden belägna fäbodar, ägde flyttningen rum till de sistnäm nda första dagen. D en an d ra dagen var flytt­

ningen allm än, och dödslik tystnad in­

träd d e i bygden. E ndast en och annan orkeslös åldring kvarstannade. D e d ju r som kvarläm nades voro svinen, dessa fyr- fotingar hade borst p å ryggen snarlikt abborrens ryggfenor. H ela sommaren fingo de livnära sig så gott de kunde av sm ågräset i bygdens utm arker, vilket friluftsliv bekom dem väl. I solgasset fingo de friluftsbad i utm arkernas dy- pölar.

E fter en hel del bestyr m ed förpack­

ningar i bogarna och klövjedoningen av nödvändighetsvaror för vistelsen i fä­

bodarna och sedan fönsterluckorna och alla d ö rrar låsts ordentligt, anträddes färden dit. I teten gingo vallpigorna sam t kvinnorna, alla m ed bög på ryg­

gen. I händelse något dibarn hörde till

Inför

B A D S Ä S O N G E N :

24 - Badbyxor

^ Baddräkter M Bikini

Barngarderoben

Tel. 402 19

den ena eller andra fam iljen, fick även det sin plats i bogen på m oderns rygg.

T rygg och säker i gången gick hästen någon b it bakom de förra, m ed klöv- jen och något m indre barn på ryggen, åtföljd av m ännen, vilka sannerligen ej hade a tt transportera de lättaste för­

packningarna till målet.

I händelse rykten voro i omlopp om spår i bygdens närhet efter andra sko­

don än de i orten brukliga, trodde m an a tt tju v ar och landsvägsstrykare voro i farten, varför det gällde för envar a tt vara ytterst lyhörd, då någon u n d er vistelsen däruppe gjorde en extra tu r till sockenbygden och å te r därifrån.

N y skolstyrelse ledamot

Sven-Erik Green

T ill ny ledam ot i skolstyrelsen efter fröken Inger Henriksson, som avsagt sig uppdraget, har kom m unalfullm äktige utsett skogsvårdskonsulenten Sven-Erik Green, Kyrkbyn.

G reen är född och uppväxt i A vesta m en har nu i sex år v arit orsabo. H a n tjänstgör på skogsvårdsstyrelsens orsa- kontor, där m an sysslar m ed skogsbruks- planer m. m.

Vi hälsar honom välkommen som ord.

ledam ot i styrelsen, där h an förut v a rit suppleant, och hoppas på gott sam arbete för skolans bästa.

RO BIN

Gnägg, ja g heter R obin och bor på Orsa Ponnyklubb. Jag är jättesnäll tyck­

er m in skötare. Fast ibland är ja g ju lite busig för jag är ju hingst.. Ja g ä r en New Forest skimmel. M in m am m a h eter Trolic och m in p appa Roberto. Jag hat två halvsyskon som heter Susi to och Mi- sita. Deras m am m a är ju också min m am ma, alltså Frolic, men deras p appa heter Okley David. Ja g är född 1970 så m an kan inte rida på mej.

M in skötare heter M onika och hon sköter mej varje kväll och sedan hon skött mej får ja g en massa smaskiga m o­

rötter. D et bästa jag vet ä r a tt sm ita u r hagen och reta gallfeber på m am m a.

In te som maren som kommer, utan nästa, ska de rid a in mej m en då ska jag h itta på en massa nya bustricks.

Gnägg på er allesammans.

M onika H offm ann, åk 5

EN RESA I D R Ö M M E N V i hade rest till en indianby och det skulle bli fest den kvällen vi kom. M e­

dicinm annen i byn tyckte inte om detta.

H an tillkallade sig sina andar. V i trodde inte på det, men u r e tt p ar skålar kom två andar.

D e bugade sig och frågade vad me­

dicinm annen ville?

— D et skall bli fest för dessa har kommit. Slå ihjäl dem!

— Ja, svarade andarna! Så fick jag e tt slag i huvudet och vaknade. Jag hade ram lat u r sängen m edan ja g drömt.

Bo Spännar, åk 6 D E M O N S T R A T IO N Bort m ed alla fabriker!

Bort m ed allt dyrt!

Bort m ed allt snask!

Bort m ed alla svenskprov!

Bort m ed TV -nytt!

Bort m ed alla tråkiga böcker!

Bort m ed alla provräkningar!

Bort m ed alla killar!

Bort m ed alla djurplågare!

Bort m ed krig!

Bort m ed ormar!

Bort m ed alla höghus!

Bort m ed alla skrivningar!

Jag vill ha m er häst-serier i TV ! Karin Jågas,

åk 3

T eckn in g

: Jan Schneider, åk 3

V ÅR!

Nu komm er våren m ed grön färg i snåren.

Jag längtar till sol och bad, m en det dröjer kanske e tt tag.

F åglarna kvittrar i skogens glänta å vad ja g börjar längta!

Jag v an d rar på vägen vid skogen, vad skönt a tt inte se plogen!

Jag går invid diket och ser några blom mor i snåren.

T änk de har kom m it tack vare våren!

Åsa Lindberg, åk 4 SO M M A R M IN N E

D et var en dag i juli, n ä r solen var gul och him len var blå. D å var det så.

skönt, då låg jag nere vid sjön. D å bör­

jad e ja g a tt b ada i det blåa vattnet.

V a ttn e t var så varm t a tt b ad a i. Så gick ja g opp och gick hem. N är jag kom hem var blom m orna så vackra. D e var gula och blå och m ånga a n d ra färger. N är ja g tänker p å den dagen längtar jag till sommaren.

Anders Östling, åk 2

Skollov, Sol och Semester

Vi har god sortering i

Sol-BH, Shorts, Bikini, Baddräk­

ter, Badbyxor, Frottéklänningar, Badrockar, Sockar, K nästrum ­ p o r och i övrigt vad som h ö r som m ar och fritid till.

Dalaboden i Orsa AB

K yrkogatan 5

Ajfären med de låga priserna —

Orsa

Sparköp

LÅGPRIS-butiker

med förstklassiga varor

Kyrkogatan 23 Järnvägsgatan 25

PIANO-NISSE Musik

Radio ■ T V

Tel. 406 04

Alltid välsorterad i Grammofonskivor

Musikkassetter Noter

Batterier till Radio, Band­

spelare, Hörapparater

A llt i musik

T eckn in g

: Ulla M oraeus, åk 6

ORSA SKOLTIDNING

För hemmet!

Frysskåp, frysbox eller tvättmaskin?

f

Luxor Radio - TV

_______________________

Vänd Er

med förtroende till

Kåhléns Elaffär

Orsa

Tel. 401 50, bostadstel. 402 03

T o y o t a

Fler och fler väljer den japanska sensa-

tionsbilen!

A lltid bra, begagnade bilar i lager

BERGLÖFS BIL AB

Tel. 404 57, 407 20

Glöm ej

examenskortet

i färg och svartvitt

frå n

EN RESA (FA N T A SI) V i satt i vardagsrum m et och pratade.

D å ringde det i telefonen. D et var en vän till mor. H on sa a tt ja g skulle med och resa till Ibiza. Ja g började packa.

F ar väckte m ig kl 4. Sen åkte vi bil till Falun och häm tade Maggie. Sedan åkte vi tåg till A rlanda och flög därifrån.

Ja g såg Sverige bakom mig. N är vi kom fram v ar det så h e tt så a tt m an höll på a tt storkna.

Dom kom och häm tade oss i bussar.

V i skulle till hotell Ibiza play. Sen ba­

dade vi i havet. V i cyklade ru n t Ibiza.

V i åkte hem efter en vecka.

Lars Moraeus-Pettersson, åk 2

T eckn in g

: M aria Berglund, åk 5

VÅREN

Ja g går på en äng bredvid en bäck.

E n stare sjunger ovan en häck.

D ä r bo rta bredvid häcken lyser det gult.

D et är mycket vackert inte alls fult.

D et gula är hästhoven.

O så sött!

Jag ser nu storspoven.

D et var den första ja g m ött.

Jag ser en blåsippa och en viol.

Ja g hör en spelman spela på fiol.

Åsa Stenberg, åk 4

N Ä R JA G O C H M A R IA SK U LLE T IL L JU G O SL A V IE N

Ja g och M aria B. skulle lura n ågra b arn a tt vi skulle till Jugoslavien och sjunga in en skiva. V i skulle gå till stora tallen m ed matsäck.

N är vi h ade g å tt en stund, såg vi en lada. D å satte vi oss d är och å t u pp vår matsäck. N är vi började äta, så började det prassla i några buskar. D å gick jag och såg efter vad det var. O ch så var d et alla, som vi hade lurat.

Britt-M arie Larsson, åk 4

R U L L ES K A T T Vi såg en dag en katt, som käka p å en bulle.

V i trodde den få tt fnatt, det var på gården hos Rulle.

K atten låg i en låda, Rulle satt på en stol, å t det gjorde de båda, Rulle spela fiol.

V i gick och lån a en bok och satt oss på en bänk.

V i läste en massa tok, m en då sa Rulle: T änk, om vi skulle ä ta snask!

Ja, det kan vi väl, sa Ludde.

T itta där kryper en mask, den ålar sig upp på en kudde.

Sen gick vi längs en väg, där hittad e vi en jacka.

Vems kan det vara, säg?

Jo, det var Olles, han tacka’.

Sven-Erik Svensson, Björn Nääs, åk 5

B d l g t S S O n S begravningsbyrå

Orsa Tel. 403 23, Vångsgärde 443 66

O m b esörjer allt in om b ran sch en Ombud för Svenska Eldbegtingelseföreningen

T eckn in g

: Jonny Eriksson, åk 1

T eckn in g

: Anders Särström, åk 2

T eckn in g

: Eva Carlsson, åk 2 VÅR Blommor b ö rjar växa.

V i i skolan får ingen läxa.

J a g går i backen och ska plocka blommor.

Blåsippan står så fager.

I skogen växer också vitsippa.

Tussilago h ar redan blom m at färdigt, l.ärk an bö rjar kvittra så fint.

M aria Jonasson, åk 2

K A RL JO H A N FISK M Å S K ALLAD ST R O P P E N

D et var en gång e tt lastfartyg som h ette Skorven, som låg i dom spanska farvattnen över sommaren ocn fiskade laxöring.

M en det konstiga var a tt dom aldrig fick någon lax-öring. Dom fick bara ålar, sjöstjärnor och sjöanemoner. U n ­ derligt, underligt, sa Stroppen och strök sig u n d er näbben m ed kaptensmössan, som han nyss hade tag it av kaptenen, som kom sättande bakom nästa knut.

— D itt fördöm da fjäderfä! Ro hit m ed mössan, och det kvickt, annars ska jag se till a tt det blir fiskmåsstuvning till m iddag. T än k p å fjädrarna, sa Strop­

pen. D et blir besvärligt a tt d ra u t dom.

D u kanske ska h a dom a tt p eta tän d ern a med, eller du ska kanske ge dom vackra senioritorna något a tt sätta i h å re t va?

N ä du! Så dum är jag inte a tt ja g läm ­ nar tillbaks mössan och sen bli stekt i olja. Så dum ä r väl ingen fågel.

” V ad beträffar laxöring så h a r Strop­

pen pippi på laxöring” . Gunilla Elings,

åk 5

T ill Eder tjänst i Holen och Mässbacken!

W ikners Eftr.

Holen, tel. 440 02 Mässbacken, tel. 500 42

I K Y RK A N

I går var klassen till kyrkan. K n u t visade oss predikstolen. R u n t den var det olika djur. D et var en örn, e tt lejon, en oxe och en ängel och en nyckel.

De som stod bredvid dju ren är M atte­

us, Johannes, Lukas, M arkus. D et var olika tavlor m ed kungar på. D e heter G ustav Wasa, D rottning U lrika och Sankte Per.

A nn-M arie Erkapers, åk 3 EN L IT E N V ERS H är är en pojke som heter Tim , och versen är skriven på rim.

H an bygger ett slott, som är väldigt flott.

H an h ar en vän, som heter Sven.

Sven h ar en bil, som h ar en konstig stil.

V ilken konstig vers, D en går ju härs och tvärs.

Urban H ornberg åk 5 I LÖ V BERG

U ppe i Lövberg bor farm or och far­

far och d är bor också en farbror som heter Helge. D e h a r en ladugård med 15 får och en häst. E n dag föddes tre lamm. D e v ar jättegulliga. L ite senare föddes två till. F arbror H elge h ar en snöskoter som p ap p a får låna. En dag fick p ap p a m otorstopp. D å fick han gå ända hem. D et var jättelån g t. Sen åkte vi hem till O rsa och därm ed är berättel­

sen slut.

Kristina Näsström, åk 3

R E B U S

U rban Backäng åk 3

wvij v\sn uij/y jBuiuso^

Orsa

Lastbilcentral

utför alla slags transporter

V Å REN

O m våren är det knoppar och bla’n då h ar m an roligt hela da’n.

D et är v arm t och soligt

och m an ska tänka på a tt ha roligt.

Tussilagon är gul och gräsm attan ful.

P å våren är allt kul.

A n n ika Storm åk 3 D IK T D et är bäst om våren.

D en är lika alla åren.

Krokus, tulp an er komm er upp, tu lp an er bru k ar kom m a i grupp.

O ch snön tö ar bort, och regnet spöar ner.

N atten blir kort, och solen ja g ser.

R obert Jonsson, åk 2 V ÅREN Solen strålar och d et porlar Snön sm älter på fälten F åglarna kvittrar och det glittrar

A nneli H edström , åk 2

Liljas

Damfrisering

Borngärdet Tel. 403 06

M aja-G reta H O L T I N G

Advokaten Curt Carlström

M O R A

K y r k o g a ta n 6 T e l. 1 3 3 1 0 , 1 3 3 1 1 K o n to r s tid 9 .o o — 1 7 .o o

Hans Peterson

Studebaker Peugeot

Älvgatan 62

MORA, tel. 100 00