O rsa skoltidning. En rektor bryter upp. N r :e årgången. Foto: Hojfmann

N r 2 1973 43:e årgången

En rektor bryter upp

Foto: Hojfmann

O rsa

skoltidning

ORSA SKOLTIDNING

”På Hjalmar Hedmans tid” av

D et finns människor, som bildat sär­

skilda epoker, tidsskeden. H an m åste väl ha varit en sådan, han som blev u p p ­ hovet till uttrycket ” i grevens tid . . .”

Någon h a r sagt a tt Sveriges historia är dess konungars. I det lilla konungarike, som en socken är, h ar det ju också fun­

nits sockenhövdingar, huvudet högre än allt folket. S itter m an och sam talar m ed H jalm ar H edm an, säger han r ä tt som det är: ” D et v ar på Finn Eriks tid . . .”

O ch nu komm er vi a tt' säga: D et var på H jalm ar H edm ans tid . . . H jalm ar H ed­

m an h ar bildat epok. S trängt taget hela hans aktiva och verksamma tid h ar O rsa fått. Åren i Åberga och så rektors- och skolchefsåren ” nere i byn” .

Den som få tt stå H jalm ar H edm an n ära i arb etet vet vad de åren betytt. A tt han avstått från högre poster på skolans om råde, som han förvisso v arit m eriterad till. A tt hans plikttrohet v arit minutiös, varesig det gällt e tt nytt skolbygge eller pennorna på skrivbordet. D e oräkneliga övertidsarbetstim m arna, de m ånga u t­

redningarna, tre skolbyggen om inte fyra . . . De personliga, personvårdande uppgifterna. De personliga råden och uppoffringarna, som ingen vet om mer än han själv och dem d et angick. O ch m öjligen hans A nna, som fått hålla m a­

ten varm och avstå m ånga kvällars ge­

menskap för ” arbetets” skull. N ågot av det utm ärkande för H jalm ar H edm an har väl varit, a tt han inte k u n n at eller inte velat göra skillnad p å stort och sm ått. D e små och det m insta h ar fått något av strålglans över sig ibland, lik­

som det ” erkänt stora m ed dess glitter”

varit honom ganska likgiltigt. G ränsen m ellan väsentligt och oväsentligt vet han om. Ibland, kanske, h ar han verkat lite

”kantig och sträv” , m en d et har bara varit ett mycket tu n t ytskikt.

E n arbetslojalitet m ot andra, som ändå vet vad den själv vill. Styrelsens alla föredragningar och den oändliga raden av protokollparagrafer. Styrelsens ord­

förande sedan tretton år h ar stundom k än t sej överflödig och fungerat som

kung Adolf Fredriks nam nstäm pel under frihetstiden. M en sådant kan ju b a ra gå väl, där en m änniska förenar gott om­

döme och alltid aktuell kunnighet med stor generositet och en sällsynt om utlig hederlighet.

Ville m an citera bibliska förebilder vore m ånga a tt ta. Kanske detta: ” Om någon h ar en tjänst så akte han p å tjäns­

ten . . .” H jalm ar H edm an h ar a k ta t på sin tjän st m ed den aktsam het som skapar respekt och beundran.

O ch när han nu går i pension, är socknen honom skyldig S T O R T A C K för den arbetsinsats som kom m er a tt gå u n ­ der benäm ningen ” H jalm ar H edm ans tid ” . E tt stort tack och en glädje inte m inst över a tt han blir kvar i O rsa (trots den höga skatten) så a tt hans kun­

nighet länge än kan tagas i anspråk.

M ycket m er vore a tt säga och skriva.

T ill allra sist bara, m itt eget tack för år av arbetsgemenskap och vänskap.

K n u t Edm arker Skolstyr. ordf.

Orsa gymnasieskola —

kommunala vuxenutbildningen

planerar följande kostnadsfria utbildningar läsåret 73/74 inom ramen för kommunal gym­

nasial vuxenutbildning.

Heltidskurser eller ämneskurser 1- årig grundskolutbildning 2- årig grundskolutbildning

2-årig grundskolutbildning för synskadade, hörselskadade och rörelsehindrade kursdelta­

gare.

1- årig distributions- och kontorsutbildning 2- årig social linje

2-årig ekonomisk linje

Utbildningen står öppen för alla intresserade oavsett bostadsort och kommuntillhörighet.

Prospekt och anmälningsblanketter kan erhållas från Orsa gymnasieskolas exp.

tfn 0250/402 72, skol- och kommunalkontor, bibliotek eller närmaste arbetsförmedling.

Kursanmälan bör vara skolan tillhanda under de närmaste veckorna.

Välkommen med Din ansökan. Rektor

2

ORSA SKOLTIDNING

En A xel Rosén-teckning från 1940, när H. H. blev redaktör för Orsa Skoltidning.

H em m a hos mor.

U ng och sommarglad. Tydligen fjärran från rektorsbekym mer.

H. H . och Pelle i grannsämja och till förnöjelse m ed hjälp av sitt stora gem en­

samma intresse — musiken.

H . H . m ed en bukett orsakullor från hans första klass i K yrkbyn.

Som ung lärare på sin första tjänst i Orsa vid Åberga skola. H är m ed sin kollega A nna Björk­

man och deras elever i början av 30-talet.

ORSA S K O L T ID N IN G

Till Eder tjänst i Holen och Mässbacken!

W i k n e r s Eftr.

Holen, tel. 440 02 Mässbacken, tel. 500 42

G lö m ej

EXAMENSKORTET

i fä rg o c h s v a r tv itt

Brasons Comfort- Byxa

En stor hyxnyhet denna säsong!

Brasons Comfort-byxa är en ny herrbyxa i 100 % crimplene — Sköts som en nylonskjorta: tvätta upp på kvällen och ta på igen nästa morgon utan pressning — Kostar 119:— och finns i Orsa endast hos Berglinds.

För månser bjudande !

Undershorts i 100 % bomull. 5: 50 pr par — 3 par 14: —.

Trosor i polynosic/bomull. 6: 50 pr par — 2 par 12: —.

Ankelsockor, crepenylon 3 par 9: —

Dalfolk i

Genom film erna U tv an d rarn a och Ny­

byggarna h ar vi blivit påm inda om den stora folkvandringen från Sverige till Amerika. D et var folk från praktiskt ta ­ get alla Sveriges landskap, inte minst från D alarna. M ånga dalafam iljer slog sig ned i staten Minnesota.

Jag och m in dotter hade i somras till­

fälle a tt besöka en del av svenskbygderna i denna del av Amerika. L ängsta tiden tillbringade vi i städerna W illm ar och Blomkest och trakterna där omkring.

Ö verallt blev vi mycket h järtlig t m ot­

tagna. Säkert var det en upplevelse för dessa svenskättlingar a tt få besök från

” gam la landet” . De hade så mycket de ville fråga om.

D et var tydligt, a tt de fortfarande i tredje och fjärde generationen ofta tän­

ker på sina fäders land. O ch de vårdar öm t alla gam la saker, som m orfar eller farfar haft m ed sig vid utresan. I S :t Paul, huvudstaden i M innesota, visades vi flera gam la redskap, en hemsmidd hovtång bl. a. N uvarande ägaren behandlade tång' en som en klenod och sa med stolthet i rösten: ”D en du, den hade m orfar, son.

hette L ind Erik, med sig från D alarn a” . D enna L ind Eriks dotterson talade god svenska m ed lite daladialekt. D et var ganska m ånga av de äldre, som talade svenska. D e yngre kunde oftast inte tala men m ånga förstod svenska. O ch intresset för Sverige finns kvar, även om svenskan

■bytts u t m ot amerikanska. I Chicago häl­

sade vi p å en släkting, som är gift med en h järnkirurg och bor i en av de m oder­

naste skyskraporna vid M ichigansjön. I deras bostad på 33 :e våningen hittade vi en gam m al kista från M ockfjärd.

U ta n p å var m ålat ” R ot M ats Matsson, Kandiyohi, N ord-A m erika” . D en hade R ot M ats h aft med sig, då han emigre­

rade för 100 år sedan.

D alfolket bosatte sig g ärna i samma tra k t och höll ihop. Nykomna fick ofta hjälp av dem som kom m it tidigare. I Svea kyrka, som ligger SO om staden W illm ar, visade prästen oss kyrkboken från 1870— 80-talen. O ch för de flesta sted antecknat: Infl. från X socken, D a ­ larna, Sweden den . . . .” . N u h ar de blivit m era uppblandade. De h a r kom­

m it i kontakt m ed folk från a n d ra land­

skap och från Norge, D anm ark och Tyskland. O ch det h ar blivit m ånga blandäktenskap.

M en trots d etta h ar de försökt att bevara m innena från Dalabygden. De h ar t. ex. nästan fram till våra dagar firat ” Dalfolkets m idsom m arfest” varje

Amerika

år. På den festen hölls ta l om D alarna och Sverige, där sjöngs svenska sånger och spelades svensk musik. För flera år sedan kom jag till en gård här hemma, där de kunde visa mig e tt program för

” Dalfolkets midsom marfest i Lake Lilli- an 1915” . E nligt program m et sjöng en m anskör ” H ör oss Svea” , ” M arschen går till T u n a ” , ” V intern rasat” och

” Du gamla, du fria” . D et förekom u p p ­ läsning u r Frithiofs saga, och d et var mycket musik av ” Skoglunds orkester” . Dessutom var det tal och föredrag. Som pur.kt 8 står: ” M iddag serveras av dal­

folket” . Festen började näm ligen klockan 10 på förm iddagen och pågick hela dagen.

E tt föredrag hölls av en Lewis Jo h n ­ son. H an var 9 år, då han m ed sina för­

äld rar kom till Amerika å r 1869.

I somras besökte vi Johnsons d o tter i W illmar. Vi kom då a tt ta la om d et p ro ­ gram, som ja g h itta t hem m a i D alarna.

O ch vi blev inte lite överraskade, n är hon kunde leta fram m anuskriptet till sin fars föredrag.

Jag tror det kan intressera läsarna m ed några utdrag. N är m an läser talet m ed dess ibland högtidliga fraser, som verkligen visar, a tt det fanns ett stort intresse för fädernas land, u n d ra r m an, om det inte u nder alltsam m ans också låg en viss hem längtan.

” D am er och H errar!

D å vi, Sveas Söner och D öttrar, nu äro församlade h ä r på denna dag, i d etta v årt adopterade fosterland, vilja vi p å ­ m inna varan d ra om den högtid, som v åra fäder därhem m a i H ögan N ord . . . b ru ­ kade hava vid denna tid, M idsom m ar­

dagen.

Som vi veta, står nu som maren där i sin härligaste skrud. N atu ren står smyck­

ad till fest. Ä ngarna äro beströdda m ed tusentals blomster. F åglarna slå sina drillar i trädens toppar. Bäckens sorl och ström m arnas brus instäm m a i den sköna musiken. D et är så förtjusande, a tt både unga och gamla liksom vakna till nytt liv. M idsom m ardagen i Sverige är en av deras skönaste och härligaste högtidsdagar. A llt skall då prydas och smyckas med blad och blom mor. En m a j­

stång reses h är och där, och omkring dessa roa sig i synnerhet de unga av h järtans lust. M idsom m arnatten — ljus som dagen — h a r mycken betydelse d är i detta poesins och sagornas land.

Provinsen D alarne, varifrån vi dalm a- Forts. i sid. 15.

4

Dalfolk i Amerika av

__________________________________________________________________________________________ O RSA S K O L T ID N IN G

Den blomstertid nu kom m er...

U n d er försomm aren utökas orsalittera- tureri m ed en fin liten bok, Orsas flora.

Dess tillkom sthistoria är i stora drag föl­

jande: U n d er e tt av orsamålsgruppens sam m ankom ster sysslade m an m ed de dia­

lektala växtnam nen. Som botanisk expert hade Carl Gustav Färje från Älvdalen kom m it med, och u n d er kvällens lopp väcktes tanken på a tt sam m anställa och ge u t en växtförteckning för socknen i likhet m ed vad som skett i t.ex. Älvdalen.

Den skulle förutom , vanliga botaniska d ata även u p p ta växternas nam n på or- samål sam t något om deras användning i den folkliga läkekonsten. C.G. F ärje åtog sig huvudansvaret och som m edhjälpare ställde Erik L if och S tig Svensson upp, b åda intresserade och skickliga botanister m ed grundlig kunskap om socknens flora.

Greta Jakobsson kom a tt tillhöra gruppen som representant för orsamåls-laget. Ef­

ter mycket arbete och tack vare välvilligt ekonomiskt bistånd från G ustaf Adolfs Akademien i U ppsala, O rsa Jordägare och enskilda bidragsgivare h a r m an nu h u n n it så långt, a tt boken är u nder tryckning och beräknas vara färdig till midsommar.

O rsa Skoltidning är h är i tillfälle a tt publicera C. G. Färjes inledande uppsats, och vi instäm m er i utgivarnas förhopp­

ning, a tt boken skall bidra till a tt väcka och öka allm änhetens intresse för och kunskaper om den egna bygdens växt­

värld.

*

O rsa socken u p p ta r en yta av 178.321 ha och ä r den fem te i storleken i lanska- pet. Inom socken förekommer en skif­

tande topografi med skogs- och m yrm ar­

ker i höglandet i norr sam t kulturbygder i låglandet längs O reälven och Orsasjön.

D et kalkhaltiga s. k. silurstråket, om vars uppkom st forskare fortfarande äro oeni­

ga, h ar inom socknen en sträckning från Skattungen via Skattungbyn, Åberga och

M ässbacken till Maggås, V ångsgärde och Holen. D etta område är kanske allra artrikast. T ill de silurgynnade växterna höra bl.a. vitblära, skogsvicker, rosett­

jungfrulin, älväxing, darrgräs och ludd­

havre. M ärkligt nog finns h är också någ­

ra subalpina arter, u tan sam m anhängan­

de utbredning från fjällen, nämligen fjällstålört (G entiana nivalis), fjällruta (T halictrum alpinum ), sm aldunört (Epi- lobium davuricum ), björnbrodd (Tofiel- dia pusilla) och fjällgröe (Poa alpina).

T ill de nordliga växterna i om rådet hör även åkerbär, hönsbär och smörboll. Y t­

terligare några subalpina a rte r förekom­

m er i d et norra höglandet längs Emån och U nån nämligen svarthö, fjälltolta, norrlandsarv, K ung K arls spira, fjälldun- ört, fjällskråp och fjällskära.

M en O rsa hyser inte enbart nordliga växter - även växter av sydlig, östlig eller

växtlig utbredning finnas här. H ärtill bi­

d rar bl.a. socknens relativt centrala läge, goda topografiska och klimatologiska för­

hållanden sam t rika variationer av m ark­

beskaffenhet och växtsam hällen. O rki­

déerna vore värda ett särskilt kapitel, ef­

tersom åtskilliga av dess arter äro stora rariteter. E n enda gång h a r således t.ex.

brunkullan (N igritellanigra) blivit funnen i O rsa och då endast i e tt exemplar. T ill de ytterst tillfälliga hör även flugblomst- ret (O phrys myoides) noterad under 3920-talet. M yggblomster och kn o tt­

blom ster äro sällsynta liksom skogsfru (Epipogium aphyllum ). D en sistnäm nda har i likhet m ed flera a n d ra saprofyter förm åga a tt hålla sig dold i åratal och sam tidigt förflytta sig ” underjordiskt” - ibland flera meter.

D e mest välluktande orkidéerna äro brudsporre och nattviol, och den ståtliga­

ste a tt beskåda är väl guckusko (göksko eller lappsko) (C ypripedium calcéolus).

Inalles h ar noterats inom O rsa 18 orkidé­

arter, vilket m åhända ä r en toppsiffra bland socknarna i hela D alarna.

V äster om Skattungbyn står den gam la unika bjökvarianten B etula alba H iberna och vid H ornberga finns D alarnas största orm gransbestånd. D en anses vara en m u ­ tation, och som sådan steril.

M ycket vore värt a tt näm na om arter och växtsam hällen från de stora skogar­

nas djup, skogskärren, m yrarna, stränder­

na och vattnen, bergsstupen, täkter och igenväxta slåtterängar kring fäbodarna, men starkast fram står m innesbilden av en b jä rt prunkande ängsflora i kulturstrå-

Forts. å sid. 14.

ORSA SKOLTIDNING

Friskus...

En sko just för Din fot!

Finnpers Skoaffär

Tel. 402 32

Inför badsäsongen:

★ Badbyxor

★ Baddräkter

★ Bikini

BARNGARDEROBEN

Tel. 402 19

Cykelköpare!

Vi säljer de

svenska kvalitets- cyklarna

Monark och Nordstjeman

Priser från 252:- Gamla cyklar inbytas

Oléns Sport

Tel. 402 81, Orsa

ORSA-dräkt

För Er som tänker sy har vi alla tillbehör:

Kläde i alla färger Hemvävda band Bomullsväv

Mälor, Mollskinn, Tråd Vita strumpbyxor

Svarta hattar i rätt modell för herrarna.

i/b u j. Å a te s s o n s

T E L . 4 0 0 2 1

O R S A

D et var på den tiden _...

F ö r s o m m a r e n i f ä b o d a r n a —

Ur Näsnissa O lof Samuelssons anteckningar

D å fam iljerna efter en mödosam färd n å tt m ålet för densamma, avsadlades häs­

ten, v arpå denne jäm te kreaturen läto sig väl sm aka av det saftiga gräset på u t­

m arken. U n d er tiden avgränsades gångar­

na från gräsm attan inne på gårdsplanen genom de s.k. gårdsklykorna, som nedslogs i m arken, och på vilka stänger utlades till skydd för gräset, som på inga villkor fick nedtram pas. D enna anordning förlänade gårdsplanen en tilltalande, livfull omväx­

ling.

A ndra arbeten voro bland an n at, fram- forsling av granris till strö i ladugården^

upplöjning av trädesåkern, tillsyn av gär- desgårdar i fäboden och sådana omkring slåtterängar i närheten sam t påläggning av nävertak.

*

A rbetsbyten m ellan grannar i fäboden förekommo allt em ellanåt och i synner­

het vid husbyggen. T im ret hade huggits föregående höst, under ” Andersmässne- dan” , för a tt bli hållbart i största tänkba­

ra utsträckning. Efter huggningen fram- lunnades tim ret till en för husbygge läm p­

lig plats i skogen, där bygget u p p tim ra­

des.

V id nybyggen gällde som regel: en man vid varje knut. Bygget upptim rades i flera om gångar eller s.k. askar av den anled­

ningen a tt läm pligt ställningsvirke sakna­

des. D å första eller underasken upptim ­ rats till läm plig höjd, nedflyttades dess översta varv, på vilket an d ra eller mellan- asken tim rades till sådan höjd a tt röst­

ningen, u tan allt för stora besvär med ställningen, skulle kunna utföras p å nästa ask. T renne nedflyttningar ägde sålunda rum vid byggets upptim ring.

*

T järbränningen hörde till de varje eller v arannan försommar återkom m ande arbetena. T järveden fram kördes vanligen på hösten eller på vårsidan till de i fäbo­

den befintliga tjärd alarn a (T je rd a lä r).

- D et är m öjligt a tt svenska språket inte vet om någon benäm ning på dessa in rä tt­

ningar. - Alltnog, de voro fäbodelagets sam fällda egendom och anlagda i någon backen på utm arken. L äm ningar efter så­

dana finnas även i sockenbygden h är och var.

V id bränningen uppspäntades veden till läm plig grovlek, och sedan tjärdalen

upprensats och dess botten noga tillj äm ­ nats sam t väggen nedtill tillsetts, utvaldes 1 den närm aste skogen n åg ra täm ligen grova granar, av vilka barken avtogs c:a 2 m vid roten. Barken skulle vara full­

ständigt fri från sprickor och hål efter kvistar. Sedan b arkarna (grålöpär) fram ­ burits, upprullades den fram för ändam å­

let läm pligaste till tr a tt eller strutform (Skröttjön) m ed savsidan in, m en icke dubbel. D ärefter instacks spetsen i e tt på väggen vid dalens botten befintligt hål, och omkring hålet tätades ru n t trattens utsida m ed dyjord på väggens båda sidor.

De övriga barkarnas savsidor skulle vän­

das upp. Barken närm ast tra tte n nedla- des med sin nedre kant cirka en dm inpå den förra och därefter de a n d ra barkarna på enahanda sätt undan för undan upp till dalens slutpunkt. D ärefter inlades ve­

den m ed början i tratten, och då veden inlagts, tätades ovanpå densam m a mossa, vilken därpå överstybbades m ed jord. V id bränningen tändes dalen i översta delen, d är veden ej överstybbats, och där tjäran ran n ned genom trattens spets i för ända­

m ålet läm pligt kärl.

*

Rovlandet (rovönstittjä) utgjordes stundom av något ar eller två, som u nder vårsådden avsatts för ändam ålet. I an d ­ ra fall avsattes enahanda areal i åkern, som under sommaren låg i träde.

I lugnt väder, fram m ot kvällningen, framforslades till landet tilläm nat ved för bränning på detsamm a, ävensom res­

tern a av kvistar, sm åtall och ris, m ed vilkas b arr och löv getterna utfodrats på hösten. Sedan någon del av bränslet u t­

lagts vid landets ena sida påtändes det och fick brinna någon stund. Sedan m a­

kades veden något in på landet, varpå m era ris ditlades och fick b rin n a ned. På d etta sätt fortsatte bränningen steg för steg över lan d et till an d ra sidan. V anli­

gen togs hela natten i anspråk för b rän ­ ningen. M edan den u n d er bränningen upphettade såbädden svalnade, uppsat­

tes stängsel kring landet. D ärefter blev det besått.

Rovorna, (brendrovor) gåvo vanligen god skörd och behövde ingen som helst vård under växttiden. De användes vid m atlagning och bakning av b röd som ut- drygning av mjölet. V id god tillgång fin- go även kreaturen små skivor av rovorna.

6

ORSA SKOLTIDNING

Sabotage

I skolans trafikundervisning lägger lä­

rarn a ned mycket arbete på a tt lära ele­

verna trafiktecknen. De ska inte b ara un­

dervisas om vad tecknen betyder. Ännu viktigare är, a tt de lär sig respektera dem.

M en vad ska m an då säga om det för­

hållandet, a tt det i v årt sam hälle finns förbudstavlor uppsatta, som ingen bryr sig om? V ad ska skoleleverna få för u p p ­ fattning? Är det inte rena sabotaget av skolans trafikundervisning? V i har en sådan förbudstavla på fritidsom rådet och vi h ar en i kvarteret Bromsen m itt emot Tingshuset. K anske finns det flera? Se­

nast i dag passerade tre bilar i rad den sistnäm da förbudstavlan. O ch skulle man räkna an talet ” förbrytare” u n d er ett dygn, skulle d et bli höga tal. H u r kan nu sådant få förekomma?

A tt fri biltrafik inte bör förekomma strax u tanför husets utgån-gar ä r klart, och därför h a r fastighetsägarna satt upp den näm nda förbudstavlan. M en då borde m an också se till, a tt förbudet respekte­

ras. Eftersom tavlan står på enskilt om­

råde, lär det inte vara polisens skyldig­

het. M en kan inte fastighetsägaren göra detta, bör tavlan tas bort och förbudet kungöras på a n n a t sätt. På fritidsom rådet har m an nu c:a 100 m efter tavlan måst sätta en låst grind. Skulle det inte gå att ordna något slag av stoppbom också i Bromsen. A tt sätta upp e tt stadigt staket vore det mest praktiska. M en viss m otor­

trafik måste ju också få kom m a fram (handikappade, sjuktransporter m.m .)

V ederbörande måste h itta på något sätt a tt lösa problemet. Vi skolans folk protesterar m ot nuvarande förhållanden.

En förbudstavla bör betyda sam ma sak i skolan och ute i samhället. A nnars kan vi lika gärna sluta med trafikundervis- ningen.

D et är också förvånande, a tt trafik- säkerhetsverket låter sina förbudsm ärken användas på d e tta sätt. D et är ju rena hånet av principen med vägmärken.

H j. H-n.

Kyrkbyn 6 B

Bakre raden fr. v. Åsa L in d , A nna-K arin K lockar, M ats H olm berg, M aria Berglund, M onika H offm an, M arianne Johnson, H åkan Lom an, Urban H orn- berg, Sören Olsson, M arie Sjöström , Jan Andersén.

Främre raden fr. v. B ritt Inger Sundberg, L otte H edlund, Gunilla Elings, Eva Nilsson, Laila Engström , Per Åke Nilsson, M ats Eriksson, Jerry Lim by,

A nne Marie Galloji. Lärare: Tore Johansson

Kyrkbyn 6 A

Främre raden jr. vänster: Göran Jonsson, Tom as Karner, Anders Wesström, Ove Ingmarsson, Yvonne Berg, Åsa Andersson, Hans Frisk, Tom as M årts.

Bakre raden: Laila Pettersson, M argareta Carlsson, Ulla-Britt N yhlén, A nna- Lena Ljunggren, M ona Lestander, Lena Berglöf, Barbro Larsson, Laila N ord­

ström.

Lärare: Birgit Johnson. Frånvarande: A n n Broberg, K a j Svensson.

Unna Er Rekommenderas

ett B E K V Ä M T och M O D E R N T

BADRUM

Kontakta ^ y

sammankomster!

N ILSO NS VVS AB

0250 / 400 35 l l f i j ) l t i t t f t t Telefon 411 51

ORSA SKOLTIDNING

Orsa Trafikskola

— Inge Nyman —

Tel. 406 85, Orsa Teori tisdagar kl 19

Kyrkogatan 21

Till examen!

Gåvor med bestående värde . . .

A rm bandsur R ingar A rm band Berlocker K nappar Smycken m. m.

(T J ic k . " T j l w i b i p c A fB

U R • O P T I K ■ G U L D Av socialstyrelsen leg. optiker

E V IN R U D E nya lågprisfyra

2 CYLINDRAR 2 TÄNDSYSTEM VATTENKYLD

INBYGGD TANK SE DEN HOS:

Järnbirger AB

O R S A T e l. 0250/409 00.

Älvdalens Järnaffär AB

T e l. 0251/110 50.

JOFA plastbåtar

i lager

Trafikmästare

D et här är K jell O rsborn från åk 6 i Digerberget. H an h ar gjort en mycket förnäm lig prestation, då han vunnit läns- finalen vid skolornas rikstävling i trafik.

D et är första gången en elev från O rsa lyckats m ed detta. T ill länsfinalen har K jell kvalificerat sig genom a tt vinna två radioprov i kam p m ot alla mellan- stadieelever i komm unen. E tt fin t pris fick han i länsfinalen, näm ligen en cykel.

N u får han representera K opparbergs län i riksfinalen, som äger rum i U p p ­ sala den 29 m aj. D är h ar K jell chans a tt tillsammans m ed fem a n d ra finalister vinna en fjorton dagars resa till Tunisien.

Janne

Stipendiefondens hederslista

H ärm ed rapporteras, a tt A gneta Lovar i Åberga nu fullbordat sin utbildning för blivande reklam tecknare vid Herm ods ge­

nom a tt klara av de tre delkurserna, näm ligen:

153. Lavering 154. Pennteckning

155. Text- och plakatm ålning.

A nita h a r lyckats utom ordentligt bra med alla sina kurser och u p p n å tt goda resultat. På två av ovannäm da kurser fick hon högsta betyget. Skoltidningen g ratu ­ lerar!

H j. H-n.

Allt måleriarbete vid repa­

ration eller nybyggnad ut- föres omsorgsfullt och till humana priser.

G. H o lm s tr ö m s M å le ri

Stensgatan 7, Orsa. Tel. 402 35

Hemuppgifter i grundskolan av

F ortfarande kan m an träffa m änniskor, som tror a tt hem uppgifter av alla slag är förbjudna i grundskolan.

I skolstadgan kap. 5:2 står visserligen a tt huvuddelen av elevernas arbete bör utföras under lektionerna. M en i 5:34 står: ” H em uppgifterna fördelas på så­

d an t sätt a tt eleverna får en så jäm n ar­

betsbörda som möjligt. H em uppgift får ej ges till dag efter söndag, helgdag eller hel lovdag” .

D et är alltså fullt tillåtet a tt ge hem ­ uppgifter m ed nyssnämda undantag. L ä­

rare som ger hem uppgifter gör alltså inget tjänstefel.

Skolöverstyrelsen har denna term in u t­

färd at ” vissa riktlinjer avseende dels ar­

ten av hem uppgifter, dels deras använd­

ning inom olika stadier och i olika äm ­ nen” .

SÖ skriver bl.a. följande:

H em uppgifter kan v ara dels ålagda, dels frivilliga.

Å lagda hem uppgifter bör förekom m a i ringa om fattning. De bör alltid ha för­

beretts väl under undervisningstid. Lika väl som m an vid undervisningen i olika äm nen anpassar kraven efter den enski.- de elevens förutsättningar, bör m an strä­

va efter a tt individualisera hem uppgifter­

na. H änsyn bör alltid tas till den enskil­

de elevens förm åga och hem förhållanden.

De ålagda hem uppgifterna bör avse centrala fakta och basfärdigheter. De bör ha till syfte a tt ge eleverna tillfälle a tt be­

fästa sina kunskaper och färdigheter och a tt självständigt lösa bestäm da uppgifter.

Elever, som arbetar långsam t, får inte ru ­ tinm ässigt ges i uppgift a tt hem m a göra färdigt den del av dagens arbete, som de inte h u n n it m ed i skolan för a tt därige­

nom hålla jäm na steg m ed k am rater som arbetar snabbare.

Frivilliga hem uppgifter innebär, a tt ele­

verna själva ta r initiativ till studier u ta n ­ för eller stim uleras av läraren a tt åta sig uppgifter. De kan bestå i a tt läsa, gö­

ra studiebesök eller exkursioner, ta del av en utställning eller av e tt T V - eller radio- pogram eller a tt göra intervjuer. U p p ­ gifterna kan också innebära a tt eleverna sam m anställer fakta eller p å annat sätt förbereder en presentation av erfarenhe­

terna. D e frivilliga uppgifterna bör anslu­

ta till elevernas intressen och stim ulera till m eningsfulla fritidsaktiviteter. Skolan m åste m edvetet och enträget arbeta för a tt så m ånga kulturom råden som m öjligt står öppna för eleverna, då de slutar grundskolan.

H j. Hn.

8

ORSA SKOLTIDNING

”Inte som andra” av

T ill de grundläggande behoven hos m änniskan hör känslan av a tt tillhöra en grupp, d är m an är accepterad, där m an kan k änna trygghet och där man får sin jag u p p fattn in g befäst.

För den som i något avseende — inre eller yttre — avviker, rubbas den själv­

klara tillhörighetskänslan och det för m ed sig svåra konflikter för den som är annorlunda. N ågot som litteratu ren ger otaliga vittnesbörd om.

H är redovisas några funderingar i an­

slutning till e tt p ar sådana skildringar.

FRÅN M EN GSTRA SSE T IL L M Ä N T Y JÄ R V I

D et finns några sidor i Thom as M anns bok om Fam iljen Buddenbrook som jag alltid både fängslats av och skyggat in­

för. D et ä r kapitlet om en dag i den 15-årige H anno Buddenbrooks liv. D är skildras h u r H anno vaknar i sitt lilla kalla och nakna skolpojksrum, m edan den bleka gryningen m a tt blickar in på honom genom isskorpan p å fönsterrutan.

En knapp tim m e tills skolan b ö rjar . . . A tt stiga up p och ta dagens börda på sig.

Jo h an n Buddenbrook var på grund av sin u ppdrivna känslighet och oerhörda sårbarhet oförmögen a tt leva i den van­

liga vardagen. D et var endast i musiken han kunde förverkliga sig själv och finna någon m ening m ed sitt liv. F ör honom var skolan, lärarn a och kam raterna något skräm m ande och illvilligt, ett hot som ingenting kunde avvända, e tt inferno som m åste genomlevas om och om igen.

H ans belägenhet blev ännu svårare av a tt han kände faderns förväntningar på

Sportjacka

för herrar

i tetoron/bom ull, marinblå och kitt. Sidenfodrad 59: — .

Safari-jacka

i indisk bomull, vit 79: —.

r.

T E L . 4 0 0 2 1

O R S A

sig som krav, vilka han aldrig skulle kunna förverkliga och h an upplevde en ångestfylld m otvilja gentem ot hela den miljö, som hans familj v ar en del av.

D en borgerlighet som värderade praktisk duglighet och ekonomisk fram gång, men som m isstrodde känslighet, dröm m ar och konstnärligt skapande.

Thom as M ann h ar skildrat denna unga undantagsm änniska p å e tt sätt som griper en ända in i m ärgen.

F rån en h elt annan tid och m iljö kom­

m er ödebygdsbarnet Jo h n N iskanpää i Stina Aronsons H itom him len. M en han liknar Jo h an n Buddenbrook p å det sättet a tt även han var ende sonen till en mor, för vilken sonens födelse blev något av e tt under. Em m a och John N iskanpää var oerhört bundna vid v a ra n d ra och det var en verklig kris för dem, n är John skulle b ö rja i skolan och inackorderas i byn långt från den avsides liggande går­

den. Jo h n var som e tt litet djur, ängslig och skygg, och som e tt litet d ju r försökte han undkom m a genom a tt försvinna in i sin egen värld och v ara ” icke-närvaran- de” m itt bland sina m er robusta kam ra­

ter. D et ä r en av de mest underbara skildringar ja g vet, den där Johns förs­

ta m ödosamm a möte m ed bokens värld beskrivs.

” 1 skolan gick det dåligt för honom och d är fick han pröva e tt lidande som var värre än frosten i öron och kinder.

D en första dagens morgon ropade lära­

rin n an upp alla barnens nam n. John N iskanpää glömde a tt svara ja i rätta ögonblicket. D et vill säga, han svarade ja i sitt inre, m en förstod inte a tt säga

MODERN HÅRVÅRD i färg och form...

Tel. 402 03

det högt. H an var ovan a tt kalla på rösten i sitt lilla struphuvud.”

” Sedan dess blev han olik sig så snart han kom till skolan. H an drogs m ed en tyngd i huvudet som om han få tt e tt slag.

Ingen visste h u r svårt han hade a tt lyf­

ta u pp det. P annan var som en ficka m ed sten i. D et lättad e när dagen var slut och han fick kom m a u t p å vägen.

M en inne i skolsalen kunde dom ningen och sömnen smyga sig över honom m itt u n d er timm en. Av idel misströstan om sitt nyordnade liv som nade h an .”

” M en om någon suttit bredvid honom på sätet och sagt: peka efter raden så kan du följa med, m itt John, då hade allt g å tt väl. H ade någon tag it honom vid handen och lett honom in i mysteri­

erna, så hade det inte v arit värre än a tt till exempel gå på spängerna över myren. Spängerna var h ala och somliga ledde över milslånga sträckor, stock efter stock som bokstäverna i en bok. M en m an tog sig fram p å dem om m an var två. D en ene var ledsagare. H ade n å ­ gon ledsagat John N iskanpää genom skoltim m arna, så hade han inte behövt k änna sig så vilsen och olycklig i sitt h u ­ vud.”

Så skönt kan det uttryckas. D et som i läroplanen formuleras i term er som m otivation, konkretion, individualisering.

O M SELM A K U N N A T DANSA A tt e tt handikapp alltid på ett eller an n at sätt förändrar villkoren för en m änniska är ju självklart. O ch lika själv­

klart är det a tt m an spekulerar över h u r tillvaron skulle gestaltat sig u n d er an d ra omständigheter.

ANDERS NÄS

imm mt\

G la sm ä ste ri

O R S A

Järnvägsgatan 27 Tel. 408 91, bost. 411 78

Bilglas Fönsterglas

Inramningar

ORSA SKOLTIDNING

Jag tänker nu på Selma Lagerlöf. Orn hon inte i 4-årsåldern fått den höftskada, som gjorde henne rörelsehindrad för res­

ten av sitt liv, skulle hon då ha blivit flickan, som satt i farmors förmakssoffa och lyssnade till gam la sagor och b erät­

telser i stället för a tt leka och v ara barn m ed sina jäm nåriga? Skulle hon ha bli­

vit flickan, som iakttog, tänkte och m in­

des i stället för a tt dansa på balerna på de värm ländska herrgårdarna? Skulle hon ha blivit författarinnan m ed världs­

rykte i stället för a tt göra e tt passande parti, styra hus och hem och b erätta godnattsagor för egna barn? Ja, a tt d e t­

ta m ed benet präglat hennes tillvaro kan m an säkert u tg å ifrån .v H on har själv skrivit om det i E tt barns m em oarer, d är hon b e rä tta r om en bal i Sunne, när hon var 13 år. H on är så uppenbart osenti­

m ental i sin skildring a tt m an enbart av den anledningen kan misstänka, a tt u p p ­ levelsen gjort mycket, mycket ont.

D et var på det sättet a tt fam iljen på M årbacka fått inbjudan till en dans­

tillställning och Selmas far ansåg, a tt hon nu var gam m al nog för a tt vara med. H on g rät och bad a tt få slippa, men eftersom hon ägde en grå barége- klänning och kunde få överta ett p ar grå tygkängor efter sin syster kunde han inte finna något skäl till varför hon inte skulle vara glad och lycklig över a tt få följa.

För hemmet!

Frysskåp, frysbox eller tvättmaskin?

r ---

Luxor R adio ■ T V

_______________ y

Vänd Er

med förtroende till

Kåhléns Elaffär

Orsa

Tel. 401 50, bostadstel. 402 03

” M en han vet inte hur d et känns, när som alla flickor blir u p p b ju d n a utom en själv. Eller n är som m an b ara blir u p p ­ bjuden av sådana kavaljerer som inte de an d ra flickorna vill clansa m ed.” D et arm a barnet kan inte få över sina läppar den verkliga orsaken till sin förtvivlan och fadern förstår ingenting. O ch så far Selma på bal m ed uppsatt h år och röd rosett i halsgropen. O ch mycket riktigt, n är dansen b ö rjar blir hon ensam i för­

m aket tillsam mans m ed mamsell Eriksson på Skäggeberg, som är m inst 50 år och h ar tu n n a gula flätor hoprullade vid öronen. O ch flickan sitter och un d rar om d etta a tt hon är h alt och inte får dansa är straff för något hon gjort eller sagt eller om det är för a tt hon skall lära sig ödm jukhet.

” D et var på den gam la goda tiden!”

A T T IN T E K U N N A LÄSA

O m orsaken till uppkom sten av läs- och skrivsvårigheter råder ju något de­

lade m eningar, men a tt det kan finnas en ärftlig faktor är det svårt a tt bortse ifrån. M an m öter ju i det praktiska ar­

betet gång på gång fall, d är syskon u p p ­ visar samma svårigheter eller d ä r någon av föräldrarna h ar dem i m er eller m ind­

re u ttalad form. Ibland b id rar d etta till en större förståelse för barnets svårigheter från hemm ets sida, m en det kan också vara så. a tt dessa föräldrar h a r så ne­

gativa erfarenheter av sin egen skoltid, a tt de nu enbart förm år uppleva bar­

nens svårigheter som en b itter fortsätt­

ning på sina egna.

E tt exempel på detta finner m an i Jons Björneboes bok om Jonas, en ” ord­

blind” pojke. Redan från första skolda­

gen vakar m odern över varje tecken till a tt Jonas’ skoltid skall bli lik hennes egen. ” H ennes tankar sysslade m ed nå­

got avlägset, någonting hon nästan hade glömt. E n skolgård med en hög m ur i bakgrunden. E tt par fnissande småflic­

Tonårs- och skolflickan

vårekiperar sig käckt, mode- och färgriktigt i förnäm­

liga kvalitéer till verkliga lågpriser hos

Dalaboden i Orsa AB

Kyrkogatan 5, tel. 407 61 Affären med de låga priserna —

kor. D et var e tt dim migt och oklart m in­

ne av någonting som gjorde ont i henne.”' M en eftersom Jonas är en begåvad liten pojke dröjer det ända tills han går i an d ra klass, innan det uppdagas, a tt bokstäver och ljud är helt obegripliga företeelser för honom.

Boken skildrar fortsättningen av Jonas’

vederm ödor i skolan. G anska tendentiöst visserligen — m an h ar svårt a tt före­

ställa sig sådan kom pakt okunnighet och brist p å förståelse hos lärare och rek­

torer — m en med m ånga fina iakttagel­

ser av h u r e tt känsligt och fantasibegåvat barn skapar sin egen verklighet, när trycket från omgivningen blir alltför out­

härdligt. Jonas ger em ellertid up p så småningom, han blir e tt ” fall” m ed hela registret av symptom på bristande an­

passning. H an börjar stamm a, får sömn­

besvär, blir sängvätare, sn attar och slut­

ligen rym m er han från alltihop.

D et förhållandet, a tt beteendestörning­

ar ofta hänger samman m ed läs- och skrivsvårigheter är ju något som v arje lärare känner (eller borde känna) till.

ENSAM ÄR SVAG

I sin bok ” Dialog i det fria” h ar för­

fattaren Sven Fagerberg e tt avsnitt d ä r han redogör för ett experim ent som be­

lyser samspelet mellan människor —- i det här fallet elever och lärare. D et ä r en försöksserie som gjorts av de am e­

rikanska psykologerna Rosenthal och J a ­ cobson som Fagerberg ta r till utgångs­

punkt för e tt resonemang kring ” den oer­

sättliga dialogen”.

I en skola i San Francisco utfördes några vanliga intelligenstest med barnen i e tt antal klasser. T ill lärarn a sade man em ellertid a tt testen var av en ny och mycket effektiv typ, de visade vilka barn som hade de största intellektuella utveck­

lingsm öjligheterna under det kom m ande året. N ågra barn utpekades för respek­

tive lärare som speciellt utvecklingsbara.

I själva verket var dessa barn slump­

mässigt utvalda. Avsikten m ed infor­

m ationen till lärarna var a tt bygga upp en — helt ogrundad —■ förväntan om e tt gott resultat för vissa barn. E fter e tt år testades barnen igen, på samma

Forts, å sid. 12.

Hans Peterson

Studebaker Peugeot

Älvgatan 62

M ORA, tel. 10000

10

ORSA SKOLTIDNING

När vi sitta i vår bänk . . .

H Ä STEN PL IG G E N

Vi h ar haft en busig häst som hette Pliggen. H an h a r sparkat m in store-bror.

H an var brun-svart m ed lång m an och svans. H an v ar en arbets-häst. H an var stark. D et gick inte a tt rid a p å honom.

H an bodde m ed två a n d ra hästar. Jag tyckte mycket om Pliggen. H onom hade vi allra sist av hästarna.

M ikael Johansson, åk 2

PO ST

I skolan h ar vi en postlåda som m an lägger brev i. V i skriver brev till va­

randra. Ja g h ar skrivit till Anneli Lars­

son och E rika Levenius. Så får vi fri­

m ärken av fröken, och vt h ar h itta t på olika adresser. På fredagarna töm m er vi postlådan och en del får brev och en de] får inga brev.

Birgitta Fjellström, åk 2

Toyota Alfa-Romeo

Alltid bra, begagnade

bilar i lager!

BERGLÖFS BIL AB

Tel. 404 57, 407 20

T eckn in g

: S U M M E R G IR L S av Ingela Westergaard,

åk 4

VÅR N u är det vår

dom släpper u t på ängen får.

Vi leker så roligt, n är det är soligt.

På gräsm attan blir det grönt.

A tt bada är så skönt.

I hagen står en häst.

Snart ska ja g gå på midsommarfest.

N är d et blir riktigt varm sol så klär vi p å oss blus och kjol.

A nna Broberg, åk 4

SO M M A R V E R S S nart h ar p appa semester sch m an får gå på alla fester.

Ja g skulle önska a tt få åka till ett an n at land.

M ed varm , varm sand.

O ch långa, långa svajande palm er.

S nart är det examen här.

O ch m an sjunger m ånga psalmer.

Ingela Westgaard, åk 5

Liljas

Damfrisering

Borngärdet Tel. 403 06

Maja-Greta H O L T IN G

ARMBANDSUR SOLGLASÖGON

Urmakare

GUST. HELGESON UR • OPTIK • Järnvägsgatan 27 Tel. 408 05

Orsa

Lastbilcentral

utför alla slags transporter

Advokaten Curt Carlström

M O R A Kyrkogatan 6 Tel. 13310, 13311 Kontorstid 9.oo — 17.oo

Orsa Sparköp a

Hos

Klockars

2 ^{finner Du}

lågprisbutiker BYGGSATSER m ed förstklassiga BÅTAR

v aro r BOLLAR

och mycket annat trevligt i lek-

Kyrkogatan 23 • Järnvägsgatan 25

saker och hobbyartiklar . . .

O RSA S K O L T ID N IN G

Inte som andra.

sätt som förut. O ch nu inträffade det m ärkliga, a tt den slumpmässiga prog­

nosen g ått i uppfyllelse. Rosenthal och Jacobson d ra r slutsatsen: ” D et förefaller som om förklaringen vore a tt söka i sub­

tila nyanser av samspelet m ellan lärare och elev. Tonfall, ansiktsuttryck, berö­

ring och hållning kan vara de medel — troligen helt om edvetna — vai igenom läraren förm edlar sin förväntan till ele­

ven. E n sådan inform ation kan hjälpa eleven a tt än d ra uppfattning om sig själv.”

I d et h ä r fallet var det alltså positiva förväntningar som gick i uppfyllelse.

Genom fram gång och gensvar i de dag­

liga relationerna fick eleverna hjälp med a tt form a en positiv bild av sig själva.

D eras självaktning ökade och därm ed sannolikt deras förmåga a tt stärka, för­

b ä ttra och utveckla sin personlighet.

T yvärr måste m an väl också an ta a tt motsatsen, om negativa förväntningarnas uppfyllande, också gäller.

N är jag läste om den här undersök­

ningen kunde ja g inte låta bli a tt tänka på en ” saga” , som strängt ttg e t h an d ­ lar om samma sak, nämligen Tove Jan s­

sons u n d erb ara berättelse för vuxna D et osynliga barnet.

D et var ju så, a tt b arn et N inni blivit om händertagen av en tan t, som egentli­

gen inte tyckte om henne. ” H on var is­

kall och ironisk från morgon till kväll och till slut började ungen blekna i kon­

tu rern a och bli osynlig och i fredags syn­

tes hon inte alls” berättade Tooticki, när hon kom till M um infam iljen m ed henne.

M en M um inm am m an, denna n atu rb e­

gåvning i m änniskovärd, började strax blanda ihop en huskur å t henne. Den gick i stort sett u t på, a tt låta N inni vara

ifred, sam tidigt som hon v ar m ed på allt vad fam iljen företog sig, rensa svamp, plocka äpplen, dricka morgonkaffe eller dra u pp båten. M um inm am m an sydde en rosenröd klänning till henne, och n ä r hon råkade ta p p a en syltburk p å trädgårds­

gången, så gjorde m am m an en rolig historia av det. F ör varje dag kom det fram en ny liten bit av N inni. E tt par fotter, sm ala ben och en klänningsfåll.

M en riktigt klar i konturerna blev N inni först den dagen, n är M um inpappan på skoj tänkte kasta m am m an i sjön, men inte hann satta sina planer i verket 'förr­

än en röd blixt flög över bryggan, p ap ­ pan gallskrek och tappade h atten i sjön.

N inni hade borrat sina små vita tänder i pappans svans, och de v ar vassa.” D u vågar inte kasta henne i sjön! skrek N in­

ni arg och förtvivlad — och nu såg man henne, från de b ara fotterna till u p p n ä­

san och den röda luggen.

H on hade fått en vuxen a tt älska och identifiera sig m ed och en grupp att leva i och känna trygghet i. H on var inte längre osynlig.

O ch till sist är det väl denna enkla och svåra kunskap — a tt göra v arandra synliga —■ vi måste tillägna oss och till- läm pa i all vår samvaro. Som föräldrar, lärare och medm änniskor. D en oersättliga dialogen måste fortsätta.

Ch. H.

ir G y n n a

* Skoltidningens i annonsörer!

M IN D IK T Hans m an flyger för vinden H ans mule snuddar m ot kinden.

Vi ska snart på hoppbanan in Jag ska hoppa ponnyn min.

H an sätter av ej i skritt, ej i trav, m en i galopp.

Ingen på honom kan sätta stopp.

Lena Löfqvist, åk 4

o o

T eckn in g

: M ID S O M M A R av Anneli Nygårds,

åk 2

Orsa Begravningsbyrå

(Enå Snickerifabrik) Tel. 400 78, 402 16

Ombesörjer allt i samband med dödsfall Ombud för Sv. Eldbeg.-föreningen och -kassan

MORS DAGS-blommor

Glöm ej konfirmanderna!

Dagligen fiärska årstidens blommor sr

A. Levenius Blommor i Orsa AB ^interflora

T eckn in g

: PÅ Ä L G P A SS av Sten Hansson,

åk 5

12

T eckn in g

: Ann-K ristin Kans, åk 1

N ÄR JA G LÄRDE M IG SIM M A I somras var jag och badade i en damm. D å ville p appa lära mig simma.

H an sa a tt jag skulle lägga m ig ner.

Jag gjorde det, och jag flöt. Sen så kunde jag simma, och nu kan ja g simma ganska bra.

Inger Johansson, åk 1 VÅREN

N u kom m er vår m ed sol och grönt.

O ch du m å tro a tt det är skönt.

D å kan m an spela kula.

O ch ram la och slå sig och få en bula.

O ch plocka blom mor i snåren.

O ch få små repor på låren.

Viveka Berg, åk 2

KALLAS I SK OLAN

En del pojkar kallar mig för en del nam n, m en det gör ingenting. Dom skrattar och det gör ja g med. Dom kallar mig för Åbergskörven.

K im W ikström , åk 4

FA LU -R ESA N

N är jag och E rika åkte buss till Falun.

D å i bussen så skulle ja g ta n er min -väska. D å kom den r ä tt i huvudet på Erika och då så skrattade vi jätte-länge.

Så var vi fram m e i Falun och så fick vi gå lite grann och sen fick vi åka buss en gång till och sen var vi framme.

M alin Ohlsén, åk 1

SO M M A R

T än k snart är det sommar och sol.

M an kan gå u t i b ara kjol.

A llting blir så fint och grönt och solen värm er så skönt.

Skolan med plugget slutar snart och om någon m ånad finns det äppelkart.

A nnika Storm åk 4

JA G PL U R R A R

En dag n är jag och Sonja skulle gå till en kam rat gick vi en genväg genom skogen. D är fanns två bäckar. E n av dom hade en skranglig bro. D å vi hade kom m it fram lekte vi i en höstack.

N är vi gick hem från M onika, gick vi sam ma väg. Ö ver bron gick Sonja först.

N är ja g gick över så plurrade ja g i.

N ästa dag gick vi till M onika igen. D å k lättrad e vi i stora stup men vi klarade oss. N är vi k lä ttra t färdigt var det kväll.

A nita Norm an, åk 4

O RSA S K O L T ID N IN G

EN VÅRDAG En gång jag gick i skogen.

D et var en vacker dag.

Jag hade m ed m in hund så trogen.

D et var b ara du och jag.

Vi såg en hare vi.

D en hoppade så glad.

Vi hittad e små blåsippor, b ara du och jag.

V i hörde några bjällror.

D et var från getter små.

T änk en sån vacker dag.

Jag dansade lätt på tå.

V i hade m atsäck m ed oss, vi stannade till e tt tag.

V i åt tills vi blev m ätta, så nu m år vi så bra.

O ch nu är klockan mycket.

O ch det är ganska bra.

För nu är vi så trötta, både du och jag.

Eva Persson, åk 2

EN H IS T O R IA

D et var en gång en am erikanare som kom till A ustralien för första gången.

N är han klev av planet kom en bil och häm tade honom. N är dom hade åkt en stund såg han en känguru och då u t­

brast han:

— N i har visst mycket större gräs­

hoppor än vi i Amerika.

Thom as Fjellström, O ve Arnesson, åk 6

BREV T IL L FR Ö K E N

I m orgon ä r det lovdag, vi träffas inte på e tt tag. M en ja g komm er kanske till dig en dag och lan d ar på d itt tak.

K atten och kaffepannan h ar jag m ed mig och kvasten får ja g inte glömma för då störtar jag kanske i din soptunna.

H a det så bra. G lad Påsk!

M arlene Simonsson, åk 2

Bengtssons b egra vrängs byrå

Orsa Tel. 403 23, Vångsgärde 443 66

O m b esörjer allt in om b ran sch en Ombud för Svenska Eldbegängelseföreningen

S C A N I A

bä&buM

I ORSA

| FÖ R SÄ L JN IN G vx 409 10

| VERKSTAD

1 RESERVD ELA R

| G UM M IVERKSTAD

| B IL U T H Y R N IN G

I M ORA

1 FÖ RSÄ LJN IN G 126 00, 13200

| V W -SERV ICE 12060

1 RESERVD ELA R 12180

T eckn in g

: Susanne Persson, åk 1

T eckn in g

: Torgny Laggar, åk 2

O RSA S K O L T ID N IN G

Dags att rusta till sommaren

V IT O LJEFÄ R G , 4 liter, 40: — FALU R Ö D FÄ R G , 35 kg, 47: 50 E X PO N Y L LA SY R FÄ R G j(ljus- äkta), 10 liter, 91: —

Kom in så få r Du Beckers målarbok för husägare gratis !

Piano-Nisse Musik

Radio ■ T V

Tel. 406 04

Alltid välsorterad i

Grammofonskivor Musikkassetter

Noter

Batterier till radio, bandspe­

lare, hörapparater

Allt i musik

Villa-

och husägare!

Badrum, golv och parkett Plast, kork och linoleum, läggning och slipning.

Heltäckande: Forshaga, Gammelstaden. Även av­

passade.

N ä ä s ^MåSeri

golvavd.

MORA, Fridhemsplan 4 C Tel. 0250/136 62

Den blomstertid . ■ .

ket vid m idsom m artid. D enna artrika ängsflora är p å sina håll starkt hotad, enär slåtter- och beteskulturen m ed åren ändrats. D är gräset u n d er flera år blivit obetat eller oslaget h ar efter hand de läg­

re örterna kvävts, och slutligen h ar en ren förbuskning vidtagit.

Floran och en del av dess a rter ändrar frekvens genom tiderna. N ågra arter, som fanns t. ex. under 1920- och 30-talen, tycks i vår tid vara helt försvunna. D it hör främ st några åkerogräs såsom klätt, bovete, kaffelupin, luddvicker och losta.

T ill de förr allm änna, m en nu mindre allm änna, höra bl.a. m ajviva och blåklint.

V äxter, som avsevärt ökat i frekvens, äro bl.a. den tidiga vårblom m an back- skärvfrö, fyrkantig johannisört, hundloka och traktvis även foderlosta.

T ill nykom lingarna hör bl. a. tysk fing­

erört (Potentilla thuringiaca) och m öj­

ligen en och annan ruderat.

T ill de generellt fridlysta hör mosippa och guckusko.

Inom hela socknen har, enligt E. Alm- quist D alarnas Flora 1949 m ed dess ti ll - lägg 1961 och 1971, noterats 555 arter.

M ånga sagesman och uppgiftssam lare h ar berikat kännedom en om orsafloratt och speciellt bör e tt p ar nam n nämnas:

prof. G unnar Samuelsson och doc. G un­

n ar Björkman, vilka ägnat m ånga år åt sockenfloristiken härstädes.

V id insam landet av växternas dialekta­

la nam n h ar åtskilliga sockenbor hörts och varit till ovärderlig hjälp.

T eckn in g

: M ID S O M M A R D A N S av A nnika R een,

åk 1

L Ö R D A G S U T F L Y K T

En vårdag 1971 v ar vi u te på sjön och fiskade. V i fick två ålar och 10 gäddor och fem abborrar. V i hyrde en båt vid O rsasjön utanför O rsa och åkte rakt u t till holm arna. Ä nda u t till andra sidan Orsasjön. D är åt vi på restaurang.

Bengt S k ö tt, åk 1

BLÅSIPPAN O C H T U SSIL A G O N N u är våren snart här, och små blom­

m or b ö rjar titta upp. D en första blom­

m an är tussilagon. Sen komm er blå- sippan. En solig vårdag tittad e blåsippan u pp u r sitt bo. D en hade en sådan vacker blå färg på kjolen. Sam tidigt tittad e en tussilago avundsjukt upp. Den var avundsjuk på blåsippans fina blå färg.

—• V ilken ful blå färg du har, sade tussilagon.

■—- D et h ar ja g inte alls det. D in gula kjol är ännu fulare.

Tussilagon kröp ner i sitt hus och satte sig på en stol och tänkte häm nas på den fula blåsippan.

H on satt där nere en vecka. D å kom hon plötsligt på en idé. H on tänkte locka h it en massa blad-löss, som skulle äta upp blåsippan. H on talade om det för sina barn, m en de frågade henne, hur hon skulle få dit blad-lössen, och kanske skulle blad-lössen äta upp dem med. Men då kom tussilagon på en ny idé. Hon skulle låtsas bli vän m ed blåsippan, och sen skulle hon säga till henne, a tt hon skulle gå ner i källaren för a tt häm ta rotsaft. M en då skulle tussilagon låsa dörren, så a tt hon inte kom u t därifrån.

Sen skulle hon svälta ihjäl. Tussilagon gick upp till blåsippan, m en ju st n ä r de skulle gå ner i tussilagons hus kom två barn, som heter Ewa och L o tta, och plockade tussilagon och hennes barn.

Lena Sinders, åk 5

14

T eckn in g

: E N F L Y G T U R av M ikael Löfstedt,

åk 2

T eckn in g

: T E R Ä N G R I T T av A nna Leksell,

åk 4

ORSA SKOLTIDNING

A v d ra g a re n B e O (Patent)

Påpressningsdon Sm ide & M e k

Q D CF C A R L S son AB

ORSA • Tel. 401 88, 419 11

F RE U N S KONDITORI Telefon 400 27

Medlem av Sveriges Konditor­

förening och Tårtförmedlingen

B EC K M A N S TRYCKERI AB Tel. 402 47

Byggnadssnickerier Inredningar, Trappor, Listverk

Auktoriserad försäljare för Masonite, W allboard och

Plywood BEGRAVNINGSBYRÅ ENÅ SNICKERIFABRIK AB

ORSA - Tel. 400 78

för industri, bygge och jordbruk

AB O R S A K A L K

Tel. 502 00

B O M A N S PLÅTSLAGERI Tel. 415 29, bost. 404 65 Järnvägsgatan 25, Orsa Byggnadsplåtslagerier samt alla övriga slag av plåtslageriarbe­

ten utföres

GUMMI- verkstad

• Bilringar

« Batterier

® Bensin

® O ljor Orsa Ringcentral

A lf Andersson

Tel. 403 55

Dalfolk i Amerika

sar härstam m a, är belägen i m itten utav Sverige, v ad norr och söder beträffar.

D enna provins har varit bebodd i långa tider. T roligen v ar det h är som P arad i­

set var beläget. —

Folket utm ark :r sig i allm änhet fö,, redbarhet, har enkla levnadsvanor, är fosterlandsälskare och -—- om så erford­

ras — redo a tt offra liv och blod till landets försvar.

D alarn a h a r fram bringat och givit åt svenska folket m ånga fram stående m än:

Georg Stjernhielm , Jo h an O lof W allin, Engelbrekt Engelbrektsson . . . Så hava vi den ännu levande stora artisten Anders Zorn, vilkens nam n är k än t över hela den civiliserade världen som en av värl­

dens största artitser, u ti vissa arbeten obestridligen den största i världen.

I vissa delar av D alarn a h ava folket intill senare tider bibehållit sin gamla national d räk t . . . Riksdagsm annen Liss O lof Larson kunde icke förmås a tt bortlägga sin dräkt. D et berättas om ho­

nom, a tt då han en gång läm nade riks­

dagen i Stockholm, skänkte konungen honom e tt vackert klädestyg för en mo­

dern kostym, förmodligen för a tt prova, om han likväl skulle återkom m a i sin daladräkt. D å Liss O lof gjorde detta, frågade konungen, v a rt h an gjort av tyget. Liss O lof gav honom följande svar: ” D et som jag håller mycket kärt, trycker ja g så n ära m itt h jä rta som m öjligt” . Så öppnade h a n sin rock och visade konungen a tt han satt in tyget som foder i sin nya dalarock.

D å vi nu, Sveas Söner och D ö ttrar, äro församlade h ä r i d etta v å rt nya hem­

land, ä r det rä tt och tillbörligt a tt vi uttrycka v år tacksam het till vår M oder Svea för det värdefulla arv vi hava fått av henne, och vilja till sist sända denna hälsning till henne:

D ina barn, som drogo ifrån dig för a tt söka sin lycka i e tt ny tt hemland, h ava sin gam la M oder i kär hågkomst.

D et sköna de fått av dig äro de tack­

samma för. D ina barn h ava även i detta land skrivit stolta m innen p å historiens blad . . . D e hava v arit e tt idogt och laglydigt folk. De hava upp fö rt kyrkor, skolor och högre läroverk, de utgiva tidningar i hundradetal, de äro väl rep ­ resenterade på alla områden.

. . . D etta är den hälsning, som vi i dag vilja sända till dig, o M oder.

Farväl då o Nord, och du bergiga bygd, du hem land för styrka, för m an­

dom och dygd.”

Jag h ar i utd rag et ä n d rat gamm al­

stavningen. M en i övrigt ä r ingen fri-

sering gjord. Även om e tt par gramma- tiska fel kan hittas, är det väl en förvå­

nansvärt god svenska, som Lars Jonson skrivit. (D et v ar n ä r han började i sko­

lan i A merika som Lars byttes u t m ot L ew is).

H j. H — n.

FÅGLAR Vi såg staren en dag.

D et var b ara Eva och jag.

L ärkan h ar i gräset sitt bo.

D en vill gärna ha lugn och ro.

Karin Lörvall, åk 2

V ÅR TRÄ D G Å RD

I vår träd g ård d är finns det e tt land m ed potatis, dill, rädisor och gräslök.

E n liten b it från lan d et ä r e tt träd , och en b ra b it därifrån växer det enar.

Per Sinders, åk 2

Karin Dahls Frisérsalong

Anlita W S - fackmannen -innan något

händer

wesströms ws

Orsa, tel. 0250/409 25 växel