• No results found

O rsa skoltidning. En rektor bryter upp. N r :e årgången. Foto: Hojfmann

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "O rsa skoltidning. En rektor bryter upp. N r :e årgången. Foto: Hojfmann"

Copied!
16
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

N r 2 1973 43:e årgången

En rektor bryter upp

Foto: Hojfmann

O rsa

skoltidning

(2)

ORSA SKOLTIDNING

”På Hjalmar Hedmans tid” av

Knut Edmarker, Skolstyr. ordf.

D et finns människor, som bildat sär­

skilda epoker, tidsskeden. H an m åste väl ha varit en sådan, han som blev u p p ­ hovet till uttrycket ” i grevens tid . . .”

Någon h a r sagt a tt Sveriges historia är dess konungars. I det lilla konungarike, som en socken är, h ar det ju också fun­

nits sockenhövdingar, huvudet högre än allt folket. S itter m an och sam talar m ed H jalm ar H edm an, säger han r ä tt som det är: ” D et v ar på Finn Eriks tid . . .”

O ch nu komm er vi a tt' säga: D et var på H jalm ar H edm ans tid . . . H jalm ar H ed­

m an h ar bildat epok. S trängt taget hela hans aktiva och verksamma tid h ar O rsa fått. Åren i Åberga och så rektors- och skolchefsåren ” nere i byn” .

Den som få tt stå H jalm ar H edm an n ära i arb etet vet vad de åren betytt. A tt han avstått från högre poster på skolans om råde, som han förvisso v arit m eriterad till. A tt hans plikttrohet v arit minutiös, varesig det gällt e tt nytt skolbygge eller pennorna på skrivbordet. D e oräkneliga övertidsarbetstim m arna, de m ånga u t­

redningarna, tre skolbyggen om inte fyra . . . De personliga, personvårdande uppgifterna. De personliga råden och uppoffringarna, som ingen vet om mer än han själv och dem d et angick. O ch m öjligen hans A nna, som fått hålla m a­

ten varm och avstå m ånga kvällars ge­

menskap för ” arbetets” skull. N ågot av det utm ärkande för H jalm ar H edm an har väl varit, a tt han inte k u n n at eller inte velat göra skillnad p å stort och sm ått. D e små och det m insta h ar fått något av strålglans över sig ibland, lik­

som det ” erkänt stora m ed dess glitter”

varit honom ganska likgiltigt. G ränsen m ellan väsentligt och oväsentligt vet han om. Ibland, kanske, h ar han verkat lite

”kantig och sträv” , m en d et har bara varit ett mycket tu n t ytskikt.

E n arbetslojalitet m ot andra, som ändå vet vad den själv vill. Styrelsens alla föredragningar och den oändliga raden av protokollparagrafer. Styrelsens ord­

förande sedan tretton år h ar stundom k än t sej överflödig och fungerat som

kung Adolf Fredriks nam nstäm pel under frihetstiden. M en sådant kan ju b a ra gå väl, där en m änniska förenar gott om­

döme och alltid aktuell kunnighet med stor generositet och en sällsynt om utlig hederlighet.

Ville m an citera bibliska förebilder vore m ånga a tt ta. Kanske detta: ” Om någon h ar en tjänst så akte han p å tjäns­

ten . . .” H jalm ar H edm an h ar a k ta t på sin tjän st m ed den aktsam het som skapar respekt och beundran.

O ch när han nu går i pension, är socknen honom skyldig S T O R T A C K för den arbetsinsats som kom m er a tt gå u n ­ der benäm ningen ” H jalm ar H edm ans tid ” . E tt stort tack och en glädje inte m inst över a tt han blir kvar i O rsa (trots den höga skatten) så a tt hans kun­

nighet länge än kan tagas i anspråk.

M ycket m er vore a tt säga och skriva.

T ill allra sist bara, m itt eget tack för år av arbetsgemenskap och vänskap.

K n u t Edm arker Skolstyr. ordf.

Orsa gymnasieskola —

kommunala vuxenutbildningen

planerar följande kostnadsfria utbildningar läsåret 73/74 inom ramen för kommunal gym­

nasial vuxenutbildning.

Heltidskurser eller ämneskurser 1- årig grundskolutbildning 2- årig grundskolutbildning

2-årig grundskolutbildning för synskadade, hörselskadade och rörelsehindrade kursdelta­

gare.

1- årig distributions- och kontorsutbildning 2- årig social linje

2-årig ekonomisk linje

Utbildningen står öppen för alla intresserade oavsett bostadsort och kommuntillhörighet.

Prospekt och anmälningsblanketter kan erhållas från Orsa gymnasieskolas exp.

tfn 0250/402 72, skol- och kommunalkontor, bibliotek eller närmaste arbetsförmedling.

Kursanmälan bör vara skolan tillhanda under de närmaste veckorna.

Välkommen med Din ansökan. Rektor

2

(3)

ORSA SKOLTIDNING

En A xel Rosén-teckning från 1940, när H. H. blev redaktör för Orsa Skoltidning.

H em m a hos mor.

U ng och sommarglad. Tydligen fjärran från rektorsbekym mer.

H. H . och Pelle i grannsämja och till förnöjelse m ed hjälp av sitt stora gem en­

samma intresse — musiken.

H . H . m ed en bukett orsakullor från hans första klass i K yrkbyn.

Som ung lärare på sin första tjänst i Orsa vid Åberga skola. H är m ed sin kollega A nna Björk­

man och deras elever i början av 30-talet.

(4)

ORSA S K O L T ID N IN G

Till Eder tjänst i Holen och Mässbacken!

W i k n e r s Eftr.

Holen, tel. 440 02 Mässbacken, tel. 500 42

G lö m ej

EXAMENSKORTET

i fä rg o c h s v a r tv itt

Brasons Comfort- Byxa

En stor hyxnyhet denna säsong!

Brasons Comfort-byxa är en ny herrbyxa i 100 % crimplene — Sköts som en nylonskjorta: tvätta upp på kvällen och ta på igen nästa morgon utan pressning — Kostar 119:— och finns i Orsa endast hos Berglinds.

För månser bjudande !

Undershorts i 100 % bomull. 5: 50 pr par — 3 par 14: —.

Trosor i polynosic/bomull. 6: 50 pr par — 2 par 12: —.

Ankelsockor, crepenylon 3 par 9: —

Dalfolk i

Genom film erna U tv an d rarn a och Ny­

byggarna h ar vi blivit påm inda om den stora folkvandringen från Sverige till Amerika. D et var folk från praktiskt ta ­ get alla Sveriges landskap, inte minst från D alarna. M ånga dalafam iljer slog sig ned i staten Minnesota.

Jag och m in dotter hade i somras till­

fälle a tt besöka en del av svenskbygderna i denna del av Amerika. L ängsta tiden tillbringade vi i städerna W illm ar och Blomkest och trakterna där omkring.

Ö verallt blev vi mycket h järtlig t m ot­

tagna. Säkert var det en upplevelse för dessa svenskättlingar a tt få besök från

” gam la landet” . De hade så mycket de ville fråga om.

D et var tydligt, a tt de fortfarande i tredje och fjärde generationen ofta tän­

ker på sina fäders land. O ch de vårdar öm t alla gam la saker, som m orfar eller farfar haft m ed sig vid utresan. I S :t Paul, huvudstaden i M innesota, visades vi flera gam la redskap, en hemsmidd hovtång bl. a. N uvarande ägaren behandlade tång' en som en klenod och sa med stolthet i rösten: ”D en du, den hade m orfar, son.

hette L ind Erik, med sig från D alarn a” . D enna L ind Eriks dotterson talade god svenska m ed lite daladialekt. D et var ganska m ånga av de äldre, som talade svenska. D e yngre kunde oftast inte tala men m ånga förstod svenska. O ch intresset för Sverige finns kvar, även om svenskan

■bytts u t m ot amerikanska. I Chicago häl­

sade vi p å en släkting, som är gift med en h järnkirurg och bor i en av de m oder­

naste skyskraporna vid M ichigansjön. I deras bostad på 33 :e våningen hittade vi en gam m al kista från M ockfjärd.

U ta n p å var m ålat ” R ot M ats Matsson, Kandiyohi, N ord-A m erika” . D en hade R ot M ats h aft med sig, då han emigre­

rade för 100 år sedan.

D alfolket bosatte sig g ärna i samma tra k t och höll ihop. Nykomna fick ofta hjälp av dem som kom m it tidigare. I Svea kyrka, som ligger SO om staden W illm ar, visade prästen oss kyrkboken från 1870— 80-talen. O ch för de flesta sted antecknat: Infl. från X socken, D a ­ larna, Sweden den . . . .” . N u h ar de blivit m era uppblandade. De h a r kom­

m it i kontakt m ed folk från a n d ra land­

skap och från Norge, D anm ark och Tyskland. O ch det h ar blivit m ånga blandäktenskap.

M en trots d etta h ar de försökt att bevara m innena från Dalabygden. De h ar t. ex. nästan fram till våra dagar firat ” Dalfolkets m idsom m arfest” varje

Amerika

år. På den festen hölls ta l om D alarna och Sverige, där sjöngs svenska sånger och spelades svensk musik. För flera år sedan kom jag till en gård här hemma, där de kunde visa mig e tt program för

” Dalfolkets midsom marfest i Lake Lilli- an 1915” . E nligt program m et sjöng en m anskör ” H ör oss Svea” , ” M arschen går till T u n a ” , ” V intern rasat” och

” Du gamla, du fria” . D et förekom u p p ­ läsning u r Frithiofs saga, och d et var mycket musik av ” Skoglunds orkester” . Dessutom var det tal och föredrag. Som pur.kt 8 står: ” M iddag serveras av dal­

folket” . Festen började näm ligen klockan 10 på förm iddagen och pågick hela dagen.

E tt föredrag hölls av en Lewis Jo h n ­ son. H an var 9 år, då han m ed sina för­

äld rar kom till Amerika å r 1869.

I somras besökte vi Johnsons d o tter i W illmar. Vi kom då a tt ta la om d et p ro ­ gram, som ja g h itta t hem m a i D alarna.

O ch vi blev inte lite överraskade, n är hon kunde leta fram m anuskriptet till sin fars föredrag.

Jag tror det kan intressera läsarna m ed några utdrag. N är m an läser talet m ed dess ibland högtidliga fraser, som verkligen visar, a tt det fanns ett stort intresse för fädernas land, u n d ra r m an, om det inte u nder alltsam m ans också låg en viss hem längtan.

” D am er och H errar!

D å vi, Sveas Söner och D öttrar, nu äro församlade h ä r på denna dag, i d etta v årt adopterade fosterland, vilja vi p å ­ m inna varan d ra om den högtid, som v åra fäder därhem m a i H ögan N ord . . . b ru ­ kade hava vid denna tid, M idsom m ar­

dagen.

Som vi veta, står nu som maren där i sin härligaste skrud. N atu ren står smyck­

ad till fest. Ä ngarna äro beströdda m ed tusentals blomster. F åglarna slå sina drillar i trädens toppar. Bäckens sorl och ström m arnas brus instäm m a i den sköna musiken. D et är så förtjusande, a tt både unga och gamla liksom vakna till nytt liv. M idsom m ardagen i Sverige är en av deras skönaste och härligaste högtidsdagar. A llt skall då prydas och smyckas med blad och blom mor. En m a j­

stång reses h är och där, och omkring dessa roa sig i synnerhet de unga av h järtans lust. M idsom m arnatten — ljus som dagen — h a r mycken betydelse d är i detta poesins och sagornas land.

Provinsen D alarne, varifrån vi dalm a- Forts. i sid. 15.

4

Dalfolk i Amerika av

Hj. Hn.

(5)

__________________________________________________________________________________________ O RSA S K O L T ID N IN G

Den blomstertid nu kom m er...

U n d er försomm aren utökas orsalittera- tureri m ed en fin liten bok, Orsas flora.

Dess tillkom sthistoria är i stora drag föl­

jande: U n d er e tt av orsamålsgruppens sam m ankom ster sysslade m an m ed de dia­

lektala växtnam nen. Som botanisk expert hade Carl Gustav Färje från Älvdalen kom m it med, och u n d er kvällens lopp väcktes tanken på a tt sam m anställa och ge u t en växtförteckning för socknen i likhet m ed vad som skett i t.ex. Älvdalen.

Den skulle förutom , vanliga botaniska d ata även u p p ta växternas nam n på or- samål sam t något om deras användning i den folkliga läkekonsten. C.G. F ärje åtog sig huvudansvaret och som m edhjälpare ställde Erik L if och S tig Svensson upp, b åda intresserade och skickliga botanister m ed grundlig kunskap om socknens flora.

Greta Jakobsson kom a tt tillhöra gruppen som representant för orsamåls-laget. Ef­

ter mycket arbete och tack vare välvilligt ekonomiskt bistånd från G ustaf Adolfs Akademien i U ppsala, O rsa Jordägare och enskilda bidragsgivare h a r m an nu h u n n it så långt, a tt boken är u nder tryckning och beräknas vara färdig till midsommar.

O rsa Skoltidning är h är i tillfälle a tt publicera C. G. Färjes inledande uppsats, och vi instäm m er i utgivarnas förhopp­

ning, a tt boken skall bidra till a tt väcka och öka allm änhetens intresse för och kunskaper om den egna bygdens växt­

värld.

*

O rsa socken u p p ta r en yta av 178.321 ha och ä r den fem te i storleken i lanska- pet. Inom socken förekommer en skif­

tande topografi med skogs- och m yrm ar­

ker i höglandet i norr sam t kulturbygder i låglandet längs O reälven och Orsasjön.

D et kalkhaltiga s. k. silurstråket, om vars uppkom st forskare fortfarande äro oeni­

ga, h ar inom socknen en sträckning från Skattungen via Skattungbyn, Åberga och

M ässbacken till Maggås, V ångsgärde och Holen. D etta område är kanske allra artrikast. T ill de silurgynnade växterna höra bl.a. vitblära, skogsvicker, rosett­

jungfrulin, älväxing, darrgräs och ludd­

havre. M ärkligt nog finns h är också någ­

ra subalpina arter, u tan sam m anhängan­

de utbredning från fjällen, nämligen fjällstålört (G entiana nivalis), fjällruta (T halictrum alpinum ), sm aldunört (Epi- lobium davuricum ), björnbrodd (Tofiel- dia pusilla) och fjällgröe (Poa alpina).

T ill de nordliga växterna i om rådet hör även åkerbär, hönsbär och smörboll. Y t­

terligare några subalpina a rte r förekom­

m er i d et norra höglandet längs Emån och U nån nämligen svarthö, fjälltolta, norrlandsarv, K ung K arls spira, fjälldun- ört, fjällskråp och fjällskära.

M en O rsa hyser inte enbart nordliga växter - även växter av sydlig, östlig eller

växtlig utbredning finnas här. H ärtill bi­

d rar bl.a. socknens relativt centrala läge, goda topografiska och klimatologiska för­

hållanden sam t rika variationer av m ark­

beskaffenhet och växtsam hällen. O rki­

déerna vore värda ett särskilt kapitel, ef­

tersom åtskilliga av dess arter äro stora rariteter. E n enda gång h a r således t.ex.

brunkullan (N igritellanigra) blivit funnen i O rsa och då endast i e tt exemplar. T ill de ytterst tillfälliga hör även flugblomst- ret (O phrys myoides) noterad under 3920-talet. M yggblomster och kn o tt­

blom ster äro sällsynta liksom skogsfru (Epipogium aphyllum ). D en sistnäm nda har i likhet m ed flera a n d ra saprofyter förm åga a tt hålla sig dold i åratal och sam tidigt förflytta sig ” underjordiskt” - ibland flera meter.

D e mest välluktande orkidéerna äro brudsporre och nattviol, och den ståtliga­

ste a tt beskåda är väl guckusko (göksko eller lappsko) (C ypripedium calcéolus).

Inalles h ar noterats inom O rsa 18 orkidé­

arter, vilket m åhända ä r en toppsiffra bland socknarna i hela D alarna.

V äster om Skattungbyn står den gam la unika bjökvarianten B etula alba H iberna och vid H ornberga finns D alarnas största orm gransbestånd. D en anses vara en m u ­ tation, och som sådan steril.

M ycket vore värt a tt näm na om arter och växtsam hällen från de stora skogar­

nas djup, skogskärren, m yrarna, stränder­

na och vattnen, bergsstupen, täkter och igenväxta slåtterängar kring fäbodarna, men starkast fram står m innesbilden av en b jä rt prunkande ängsflora i kulturstrå-

Forts. å sid. 14.

(6)

ORSA SKOLTIDNING

Friskus...

En sko just för Din fot!

Finnpers Skoaffär

Tel. 402 32

Inför badsäsongen:

★ Badbyxor

★ Baddräkter

★ Bikini

BARNGARDEROBEN

Tel. 402 19

Cykelköpare!

Vi säljer de

svenska kvalitets- cyklarna

Monark och Nordstjeman

Priser från 252:- Gamla cyklar inbytas

Oléns Sport

Tel. 402 81, Orsa

ORSA-dräkt

För Er som tänker sy har vi alla tillbehör:

Kläde i alla färger Hemvävda band Bomullsväv

Mälor, Mollskinn, Tråd Vita strumpbyxor

Svarta hattar i rätt modell för herrarna.

i/b u j. Å a te s s o n s

T E L . 4 0 0 2 1

O R S A

D et var på den tiden ...

F ö r s o m m a r e n i f ä b o d a r n a —

Ur Näsnissa O lof Samuelssons anteckningar

D å fam iljerna efter en mödosam färd n å tt m ålet för densamma, avsadlades häs­

ten, v arpå denne jäm te kreaturen läto sig väl sm aka av det saftiga gräset på u t­

m arken. U n d er tiden avgränsades gångar­

na från gräsm attan inne på gårdsplanen genom de s.k. gårdsklykorna, som nedslogs i m arken, och på vilka stänger utlades till skydd för gräset, som på inga villkor fick nedtram pas. D enna anordning förlänade gårdsplanen en tilltalande, livfull omväx­

ling.

A ndra arbeten voro bland an n at, fram- forsling av granris till strö i ladugården^

upplöjning av trädesåkern, tillsyn av gär- desgårdar i fäboden och sådana omkring slåtterängar i närheten sam t påläggning av nävertak.

*

A rbetsbyten m ellan grannar i fäboden förekommo allt em ellanåt och i synner­

het vid husbyggen. T im ret hade huggits föregående höst, under ” Andersmässne- dan” , för a tt bli hållbart i största tänkba­

ra utsträckning. Efter huggningen fram- lunnades tim ret till en för husbygge läm p­

lig plats i skogen, där bygget u p p tim ra­

des.

V id nybyggen gällde som regel: en man vid varje knut. Bygget upptim rades i flera om gångar eller s.k. askar av den anled­

ningen a tt läm pligt ställningsvirke sakna­

des. D å första eller underasken upptim ­ rats till läm plig höjd, nedflyttades dess översta varv, på vilket an d ra eller mellan- asken tim rades till sådan höjd a tt röst­

ningen, u tan allt för stora besvär med ställningen, skulle kunna utföras p å nästa ask. T renne nedflyttningar ägde sålunda rum vid byggets upptim ring.

*

T järbränningen hörde till de varje eller v arannan försommar återkom m ande arbetena. T järveden fram kördes vanligen på hösten eller på vårsidan till de i fäbo­

den befintliga tjärd alarn a (T je rd a lä r).

- D et är m öjligt a tt svenska språket inte vet om någon benäm ning på dessa in rä tt­

ningar. - Alltnog, de voro fäbodelagets sam fällda egendom och anlagda i någon backen på utm arken. L äm ningar efter så­

dana finnas även i sockenbygden h är och var.

V id bränningen uppspäntades veden till läm plig grovlek, och sedan tjärdalen

upprensats och dess botten noga tillj äm ­ nats sam t väggen nedtill tillsetts, utvaldes 1 den närm aste skogen n åg ra täm ligen grova granar, av vilka barken avtogs c:a 2 m vid roten. Barken skulle vara full­

ständigt fri från sprickor och hål efter kvistar. Sedan b arkarna (grålöpär) fram ­ burits, upprullades den fram för ändam å­

let läm pligaste till tr a tt eller strutform (Skröttjön) m ed savsidan in, m en icke dubbel. D ärefter instacks spetsen i e tt på väggen vid dalens botten befintligt hål, och omkring hålet tätades ru n t trattens utsida m ed dyjord på väggens båda sidor.

De övriga barkarnas savsidor skulle vän­

das upp. Barken närm ast tra tte n nedla- des med sin nedre kant cirka en dm inpå den förra och därefter de a n d ra barkarna på enahanda sätt undan för undan upp till dalens slutpunkt. D ärefter inlades ve­

den m ed början i tratten, och då veden inlagts, tätades ovanpå densam m a mossa, vilken därpå överstybbades m ed jord. V id bränningen tändes dalen i översta delen, d är veden ej överstybbats, och där tjäran ran n ned genom trattens spets i för ända­

m ålet läm pligt kärl.

*

Rovlandet (rovönstittjä) utgjordes stundom av något ar eller två, som u nder vårsådden avsatts för ändam ålet. I an d ­ ra fall avsattes enahanda areal i åkern, som under sommaren låg i träde.

I lugnt väder, fram m ot kvällningen, framforslades till landet tilläm nat ved för bränning på detsamm a, ävensom res­

tern a av kvistar, sm åtall och ris, m ed vilkas b arr och löv getterna utfodrats på hösten. Sedan någon del av bränslet u t­

lagts vid landets ena sida påtändes det och fick brinna någon stund. Sedan m a­

kades veden något in på landet, varpå m era ris ditlades och fick b rin n a ned. På d etta sätt fortsatte bränningen steg för steg över lan d et till an d ra sidan. V anli­

gen togs hela natten i anspråk för b rän ­ ningen. M edan den u n d er bränningen upphettade såbädden svalnade, uppsat­

tes stängsel kring landet. D ärefter blev det besått.

Rovorna, (brendrovor) gåvo vanligen god skörd och behövde ingen som helst vård under växttiden. De användes vid m atlagning och bakning av b röd som ut- drygning av mjölet. V id god tillgång fin- go även kreaturen små skivor av rovorna.

6

(7)

ORSA SKOLTIDNING

Sabotage

I skolans trafikundervisning lägger lä­

rarn a ned mycket arbete på a tt lära ele­

verna trafiktecknen. De ska inte b ara un­

dervisas om vad tecknen betyder. Ännu viktigare är, a tt de lär sig respektera dem.

M en vad ska m an då säga om det för­

hållandet, a tt det i v årt sam hälle finns förbudstavlor uppsatta, som ingen bryr sig om? V ad ska skoleleverna få för u p p ­ fattning? Är det inte rena sabotaget av skolans trafikundervisning? V i har en sådan förbudstavla på fritidsom rådet och vi h ar en i kvarteret Bromsen m itt emot Tingshuset. K anske finns det flera? Se­

nast i dag passerade tre bilar i rad den sistnäm da förbudstavlan. O ch skulle man räkna an talet ” förbrytare” u n d er ett dygn, skulle d et bli höga tal. H u r kan nu sådant få förekomma?

A tt fri biltrafik inte bör förekomma strax u tanför husets utgån-gar ä r klart, och därför h a r fastighetsägarna satt upp den näm nda förbudstavlan. M en då borde m an också se till, a tt förbudet respekte­

ras. Eftersom tavlan står på enskilt om­

råde, lär det inte vara polisens skyldig­

het. M en kan inte fastighetsägaren göra detta, bör tavlan tas bort och förbudet kungöras på a n n a t sätt. På fritidsom rådet har m an nu c:a 100 m efter tavlan måst sätta en låst grind. Skulle det inte gå att ordna något slag av stoppbom också i Bromsen. A tt sätta upp e tt stadigt staket vore det mest praktiska. M en viss m otor­

trafik måste ju också få kom m a fram (handikappade, sjuktransporter m.m .)

V ederbörande måste h itta på något sätt a tt lösa problemet. Vi skolans folk protesterar m ot nuvarande förhållanden.

En förbudstavla bör betyda sam ma sak i skolan och ute i samhället. A nnars kan vi lika gärna sluta med trafikundervis- ningen.

D et är också förvånande, a tt trafik- säkerhetsverket låter sina förbudsm ärken användas på d e tta sätt. D et är ju rena hånet av principen med vägmärken.

H j. H-n.

Kyrkbyn 6 B

Bakre raden fr. v. Åsa L in d , A nna-K arin K lockar, M ats H olm berg, M aria Berglund, M onika H offm an, M arianne Johnson, H åkan Lom an, Urban H orn- berg, Sören Olsson, M arie Sjöström , Jan Andersén.

Främre raden fr. v. B ritt Inger Sundberg, L otte H edlund, Gunilla Elings, Eva Nilsson, Laila Engström , Per Åke Nilsson, M ats Eriksson, Jerry Lim by,

A nne Marie Galloji. Lärare: Tore Johansson

Kyrkbyn 6 A

Främre raden jr. vänster: Göran Jonsson, Tom as Karner, Anders Wesström, Ove Ingmarsson, Yvonne Berg, Åsa Andersson, Hans Frisk, Tom as M årts.

Bakre raden: Laila Pettersson, M argareta Carlsson, Ulla-Britt N yhlén, A nna- Lena Ljunggren, M ona Lestander, Lena Berglöf, Barbro Larsson, Laila N ord­

ström.

Lärare: Birgit Johnson. Frånvarande: A n n Broberg, K a j Svensson.

Unna Er Rekommenderas

ett B E K V Ä M T och M O D E R N T

BADRUM

Kontakta ^ y

sammankomster!

N ILSO NS VVS AB

o— I l/ JH JÅbTflfl

0250 / 400 35 l l f i j ) l t i t t f t t Telefon 411 51

(8)

ORSA SKOLTIDNING

Orsa Trafikskola

— Inge Nyman —

Tel. 406 85, Orsa Teori tisdagar kl 19

Kyrkogatan 21

Till examen!

Gåvor med bestående värde . . .

A rm bandsur R ingar A rm band Berlocker K nappar Smycken m. m.

(T J ic k . " T j l w i b i p c A fB

U R • O P T I K ■ G U L D Av socialstyrelsen leg. optiker

E V IN R U D E nya lågprisfyra

2 CYLINDRAR 2 TÄNDSYSTEM VATTENKYLD

INBYGGD TANK SE DEN HOS:

Järnbirger AB

O R S A T e l. 0250/409 00.

Älvdalens Järnaffär AB

T e l. 0251/110 50.

JOFA plastbåtar

i lager

Trafikmästare

D et här är K jell O rsborn från åk 6 i Digerberget. H an h ar gjort en mycket förnäm lig prestation, då han vunnit läns- finalen vid skolornas rikstävling i trafik.

D et är första gången en elev från O rsa lyckats m ed detta. T ill länsfinalen har K jell kvalificerat sig genom a tt vinna två radioprov i kam p m ot alla mellan- stadieelever i komm unen. E tt fin t pris fick han i länsfinalen, näm ligen en cykel.

N u får han representera K opparbergs län i riksfinalen, som äger rum i U p p ­ sala den 29 m aj. D är h ar K jell chans a tt tillsammans m ed fem a n d ra finalister vinna en fjorton dagars resa till Tunisien.

Janne

Stipendiefondens hederslista

H ärm ed rapporteras, a tt A gneta Lovar i Åberga nu fullbordat sin utbildning för blivande reklam tecknare vid Herm ods ge­

nom a tt klara av de tre delkurserna, näm ligen:

153. Lavering 154. Pennteckning

155. Text- och plakatm ålning.

A nita h a r lyckats utom ordentligt bra med alla sina kurser och u p p n å tt goda resultat. På två av ovannäm da kurser fick hon högsta betyget. Skoltidningen g ratu ­ lerar!

H j. H-n.

Allt måleriarbete vid repa­

ration eller nybyggnad ut- föres omsorgsfullt och till humana priser.

G. H o lm s tr ö m s M å le ri

Stensgatan 7, Orsa. Tel. 402 35

Hemuppgifter i grundskolan av

Hj. Hn.

F ortfarande kan m an träffa m änniskor, som tror a tt hem uppgifter av alla slag är förbjudna i grundskolan.

I skolstadgan kap. 5:2 står visserligen a tt huvuddelen av elevernas arbete bör utföras under lektionerna. M en i 5:34 står: ” H em uppgifterna fördelas på så­

d an t sätt a tt eleverna får en så jäm n ar­

betsbörda som möjligt. H em uppgift får ej ges till dag efter söndag, helgdag eller hel lovdag” .

D et är alltså fullt tillåtet a tt ge hem ­ uppgifter m ed nyssnämda undantag. L ä­

rare som ger hem uppgifter gör alltså inget tjänstefel.

Skolöverstyrelsen har denna term in u t­

färd at ” vissa riktlinjer avseende dels ar­

ten av hem uppgifter, dels deras använd­

ning inom olika stadier och i olika äm ­ nen” .

SÖ skriver bl.a. följande:

H em uppgifter kan v ara dels ålagda, dels frivilliga.

Å lagda hem uppgifter bör förekom m a i ringa om fattning. De bör alltid ha för­

beretts väl under undervisningstid. Lika väl som m an vid undervisningen i olika äm nen anpassar kraven efter den enski.- de elevens förutsättningar, bör m an strä­

va efter a tt individualisera hem uppgifter­

na. H änsyn bör alltid tas till den enskil­

de elevens förm åga och hem förhållanden.

De ålagda hem uppgifterna bör avse centrala fakta och basfärdigheter. De bör ha till syfte a tt ge eleverna tillfälle a tt be­

fästa sina kunskaper och färdigheter och a tt självständigt lösa bestäm da uppgifter.

Elever, som arbetar långsam t, får inte ru ­ tinm ässigt ges i uppgift a tt hem m a göra färdigt den del av dagens arbete, som de inte h u n n it m ed i skolan för a tt därige­

nom hålla jäm na steg m ed k am rater som arbetar snabbare.

Frivilliga hem uppgifter innebär, a tt ele­

verna själva ta r initiativ till studier u ta n ­ för eller stim uleras av läraren a tt åta sig uppgifter. De kan bestå i a tt läsa, gö­

ra studiebesök eller exkursioner, ta del av en utställning eller av e tt T V - eller radio- pogram eller a tt göra intervjuer. U p p ­ gifterna kan också innebära a tt eleverna sam m anställer fakta eller p å annat sätt förbereder en presentation av erfarenhe­

terna. D e frivilliga uppgifterna bör anslu­

ta till elevernas intressen och stim ulera till m eningsfulla fritidsaktiviteter. Skolan m åste m edvetet och enträget arbeta för a tt så m ånga kulturom råden som m öjligt står öppna för eleverna, då de slutar grundskolan.

H j. Hn.

8

(9)

ORSA SKOLTIDNING

”Inte som andra” av

Ch. H.

T ill de grundläggande behoven hos m änniskan hör känslan av a tt tillhöra en grupp, d är m an är accepterad, där m an kan k änna trygghet och där man får sin jag u p p fattn in g befäst.

För den som i något avseende — inre eller yttre — avviker, rubbas den själv­

klara tillhörighetskänslan och det för m ed sig svåra konflikter för den som är annorlunda. N ågot som litteratu ren ger otaliga vittnesbörd om.

H är redovisas några funderingar i an­

slutning till e tt p ar sådana skildringar.

FRÅN M EN GSTRA SSE T IL L M Ä N T Y JÄ R V I

D et finns några sidor i Thom as M anns bok om Fam iljen Buddenbrook som jag alltid både fängslats av och skyggat in­

för. D et ä r kapitlet om en dag i den 15-årige H anno Buddenbrooks liv. D är skildras h u r H anno vaknar i sitt lilla kalla och nakna skolpojksrum, m edan den bleka gryningen m a tt blickar in på honom genom isskorpan p å fönsterrutan.

En knapp tim m e tills skolan b ö rjar . . . A tt stiga up p och ta dagens börda på sig.

Jo h an n Buddenbrook var på grund av sin u ppdrivna känslighet och oerhörda sårbarhet oförmögen a tt leva i den van­

liga vardagen. D et var endast i musiken han kunde förverkliga sig själv och finna någon m ening m ed sitt liv. F ör honom var skolan, lärarn a och kam raterna något skräm m ande och illvilligt, ett hot som ingenting kunde avvända, e tt inferno som m åste genomlevas om och om igen.

H ans belägenhet blev ännu svårare av a tt han kände faderns förväntningar på

Sportjacka

för herrar

i tetoron/bom ull, marinblå och kitt. Sidenfodrad 59: — .

Safari-jacka

i indisk bomull, vit 79: —.

r.

T E L . 4 0 0 2 1

O R S A

sig som krav, vilka han aldrig skulle kunna förverkliga och h an upplevde en ångestfylld m otvilja gentem ot hela den miljö, som hans familj v ar en del av.

D en borgerlighet som värderade praktisk duglighet och ekonomisk fram gång, men som m isstrodde känslighet, dröm m ar och konstnärligt skapande.

Thom as M ann h ar skildrat denna unga undantagsm änniska p å e tt sätt som griper en ända in i m ärgen.

F rån en h elt annan tid och m iljö kom­

m er ödebygdsbarnet Jo h n N iskanpää i Stina Aronsons H itom him len. M en han liknar Jo h an n Buddenbrook p å det sättet a tt även han var ende sonen till en mor, för vilken sonens födelse blev något av e tt under. Em m a och John N iskanpää var oerhört bundna vid v a ra n d ra och det var en verklig kris för dem, n är John skulle b ö rja i skolan och inackorderas i byn långt från den avsides liggande går­

den. Jo h n var som e tt litet djur, ängslig och skygg, och som e tt litet d ju r försökte han undkom m a genom a tt försvinna in i sin egen värld och v ara ” icke-närvaran- de” m itt bland sina m er robusta kam ra­

ter. D et ä r en av de mest underbara skildringar ja g vet, den där Johns förs­

ta m ödosamm a möte m ed bokens värld beskrivs.

” 1 skolan gick det dåligt för honom och d är fick han pröva e tt lidande som var värre än frosten i öron och kinder.

D en första dagens morgon ropade lära­

rin n an upp alla barnens nam n. John N iskanpää glömde a tt svara ja i rätta ögonblicket. D et vill säga, han svarade ja i sitt inre, m en förstod inte a tt säga

MODERN HÅRVÅRD i färg och form...

Tel. 402 03

det högt. H an var ovan a tt kalla på rösten i sitt lilla struphuvud.”

” Sedan dess blev han olik sig så snart han kom till skolan. H an drogs m ed en tyngd i huvudet som om han få tt e tt slag.

Ingen visste h u r svårt han hade a tt lyf­

ta u pp det. P annan var som en ficka m ed sten i. D et lättad e när dagen var slut och han fick kom m a u t p å vägen.

M en inne i skolsalen kunde dom ningen och sömnen smyga sig över honom m itt u n d er timm en. Av idel misströstan om sitt nyordnade liv som nade h an .”

” M en om någon suttit bredvid honom på sätet och sagt: peka efter raden så kan du följa med, m itt John, då hade allt g å tt väl. H ade någon tag it honom vid handen och lett honom in i mysteri­

erna, så hade det inte v arit värre än a tt till exempel gå på spängerna över myren. Spängerna var h ala och somliga ledde över milslånga sträckor, stock efter stock som bokstäverna i en bok. M en m an tog sig fram p å dem om m an var två. D en ene var ledsagare. H ade n å ­ gon ledsagat John N iskanpää genom skoltim m arna, så hade han inte behövt k änna sig så vilsen och olycklig i sitt h u ­ vud.”

Så skönt kan det uttryckas. D et som i läroplanen formuleras i term er som m otivation, konkretion, individualisering.

O M SELM A K U N N A T DANSA A tt e tt handikapp alltid på ett eller an n at sätt förändrar villkoren för en m änniska är ju självklart. O ch lika själv­

klart är det a tt m an spekulerar över h u r tillvaron skulle gestaltat sig u n d er an d ra omständigheter.

ANDERS NÄS

imm mt\

G la sm ä ste ri

O R S A

Järnvägsgatan 27 Tel. 408 91, bost. 411 78

Bilglas Fönsterglas

Inramningar

(10)

ORSA SKOLTIDNING

Jag tänker nu på Selma Lagerlöf. Orn hon inte i 4-årsåldern fått den höftskada, som gjorde henne rörelsehindrad för res­

ten av sitt liv, skulle hon då ha blivit flickan, som satt i farmors förmakssoffa och lyssnade till gam la sagor och b erät­

telser i stället för a tt leka och v ara barn m ed sina jäm nåriga? Skulle hon ha bli­

vit flickan, som iakttog, tänkte och m in­

des i stället för a tt dansa på balerna på de värm ländska herrgårdarna? Skulle hon ha blivit författarinnan m ed världs­

rykte i stället för a tt göra e tt passande parti, styra hus och hem och b erätta godnattsagor för egna barn? Ja, a tt d e t­

ta m ed benet präglat hennes tillvaro kan m an säkert u tg å ifrån .v H on har själv skrivit om det i E tt barns m em oarer, d är hon b e rä tta r om en bal i Sunne, när hon var 13 år. H on är så uppenbart osenti­

m ental i sin skildring a tt m an enbart av den anledningen kan misstänka, a tt u p p ­ levelsen gjort mycket, mycket ont.

D et var på det sättet a tt fam iljen på M årbacka fått inbjudan till en dans­

tillställning och Selmas far ansåg, a tt hon nu var gam m al nog för a tt vara med. H on g rät och bad a tt få slippa, men eftersom hon ägde en grå barége- klänning och kunde få överta ett p ar grå tygkängor efter sin syster kunde han inte finna något skäl till varför hon inte skulle vara glad och lycklig över a tt få följa.

För hemmet!

Frysskåp, frysbox eller tvättmaskin?

r ---

Luxor R adio ■ T V

_______________ y

Vänd Er

med förtroende till

Kåhléns Elaffär

Orsa

Tel. 401 50, bostadstel. 402 03

” M en han vet inte hur d et känns, när som alla flickor blir u p p b ju d n a utom en själv. Eller n är som m an b ara blir u p p ­ bjuden av sådana kavaljerer som inte de an d ra flickorna vill clansa m ed.” D et arm a barnet kan inte få över sina läppar den verkliga orsaken till sin förtvivlan och fadern förstår ingenting. O ch så far Selma på bal m ed uppsatt h år och röd rosett i halsgropen. O ch mycket riktigt, n är dansen b ö rjar blir hon ensam i för­

m aket tillsam mans m ed mamsell Eriksson på Skäggeberg, som är m inst 50 år och h ar tu n n a gula flätor hoprullade vid öronen. O ch flickan sitter och un d rar om d etta a tt hon är h alt och inte får dansa är straff för något hon gjort eller sagt eller om det är för a tt hon skall lära sig ödm jukhet.

” D et var på den gam la goda tiden!”

A T T IN T E K U N N A LÄSA

O m orsaken till uppkom sten av läs- och skrivsvårigheter råder ju något de­

lade m eningar, men a tt det kan finnas en ärftlig faktor är det svårt a tt bortse ifrån. M an m öter ju i det praktiska ar­

betet gång på gång fall, d är syskon u p p ­ visar samma svårigheter eller d ä r någon av föräldrarna h ar dem i m er eller m ind­

re u ttalad form. Ibland b id rar d etta till en större förståelse för barnets svårigheter från hemm ets sida, m en det kan också vara så. a tt dessa föräldrar h a r så ne­

gativa erfarenheter av sin egen skoltid, a tt de nu enbart förm år uppleva bar­

nens svårigheter som en b itter fortsätt­

ning på sina egna.

E tt exempel på detta finner m an i Jons Björneboes bok om Jonas, en ” ord­

blind” pojke. Redan från första skolda­

gen vakar m odern över varje tecken till a tt Jonas’ skoltid skall bli lik hennes egen. ” H ennes tankar sysslade m ed nå­

got avlägset, någonting hon nästan hade glömt. E n skolgård med en hög m ur i bakgrunden. E tt par fnissande småflic­

Tonårs- och skolflickan

vårekiperar sig käckt, mode- och färgriktigt i förnäm­

liga kvalitéer till verkliga lågpriser hos

Dalaboden i Orsa AB

Kyrkogatan 5, tel. 407 61 Affären med de låga priserna —

kor. D et var e tt dim migt och oklart m in­

ne av någonting som gjorde ont i henne.”' M en eftersom Jonas är en begåvad liten pojke dröjer det ända tills han går i an d ra klass, innan det uppdagas, a tt bokstäver och ljud är helt obegripliga företeelser för honom.

Boken skildrar fortsättningen av Jonas’

vederm ödor i skolan. G anska tendentiöst visserligen — m an h ar svårt a tt före­

ställa sig sådan kom pakt okunnighet och brist p å förståelse hos lärare och rek­

torer — m en med m ånga fina iakttagel­

ser av h u r e tt känsligt och fantasibegåvat barn skapar sin egen verklighet, när trycket från omgivningen blir alltför out­

härdligt. Jonas ger em ellertid up p så småningom, han blir e tt ” fall” m ed hela registret av symptom på bristande an­

passning. H an börjar stamm a, får sömn­

besvär, blir sängvätare, sn attar och slut­

ligen rym m er han från alltihop.

D et förhållandet, a tt beteendestörning­

ar ofta hänger samman m ed läs- och skrivsvårigheter är ju något som v arje lärare känner (eller borde känna) till.

ENSAM ÄR SVAG

I sin bok ” Dialog i det fria” h ar för­

fattaren Sven Fagerberg e tt avsnitt d ä r han redogör för ett experim ent som be­

lyser samspelet mellan människor —- i det här fallet elever och lärare. D et ä r en försöksserie som gjorts av de am e­

rikanska psykologerna Rosenthal och J a ­ cobson som Fagerberg ta r till utgångs­

punkt för e tt resonemang kring ” den oer­

sättliga dialogen”.

I en skola i San Francisco utfördes några vanliga intelligenstest med barnen i e tt antal klasser. T ill lärarn a sade man em ellertid a tt testen var av en ny och mycket effektiv typ, de visade vilka barn som hade de största intellektuella utveck­

lingsm öjligheterna under det kom m ande året. N ågra barn utpekades för respek­

tive lärare som speciellt utvecklingsbara.

I själva verket var dessa barn slump­

mässigt utvalda. Avsikten m ed infor­

m ationen till lärarna var a tt bygga upp en — helt ogrundad —■ förväntan om e tt gott resultat för vissa barn. E fter e tt år testades barnen igen, på samma

Forts, å sid. 12.

Hans Peterson

Studebaker Peugeot

Älvgatan 62

M ORA, tel. 10000

10

(11)

ORSA SKOLTIDNING

När vi sitta i vår bänk . . .

H Ä STEN PL IG G E N

Vi h ar haft en busig häst som hette Pliggen. H an h a r sparkat m in store-bror.

H an var brun-svart m ed lång m an och svans. H an v ar en arbets-häst. H an var stark. D et gick inte a tt rid a p å honom.

H an bodde m ed två a n d ra hästar. Jag tyckte mycket om Pliggen. H onom hade vi allra sist av hästarna.

M ikael Johansson, åk 2

PO ST

I skolan h ar vi en postlåda som m an lägger brev i. V i skriver brev till va­

randra. Ja g h ar skrivit till Anneli Lars­

son och E rika Levenius. Så får vi fri­

m ärken av fröken, och vt h ar h itta t på olika adresser. På fredagarna töm m er vi postlådan och en del får brev och en de] får inga brev.

Birgitta Fjellström, åk 2

Toyota Alfa-Romeo

Alltid bra, begagnade

bilar i lager!

BERGLÖFS BIL AB

Tel. 404 57, 407 20

T eckn in g

: S U M M E R G IR L S av Ingela Westergaard,

åk 4

VÅR N u är det vår

dom släpper u t på ängen får.

Vi leker så roligt, n är det är soligt.

På gräsm attan blir det grönt.

A tt bada är så skönt.

I hagen står en häst.

Snart ska ja g gå på midsommarfest.

N är d et blir riktigt varm sol så klär vi p å oss blus och kjol.

A nna Broberg, åk 4

SO M M A R V E R S S nart h ar p appa semester sch m an får gå på alla fester.

Ja g skulle önska a tt få åka till ett an n at land.

M ed varm , varm sand.

O ch långa, långa svajande palm er.

S nart är det examen här.

O ch m an sjunger m ånga psalmer.

Ingela Westgaard, åk 5

Liljas

Damfrisering

Borngärdet Tel. 403 06

Maja-Greta H O L T IN G

ARMBANDSUR SOLGLASÖGON

Urmakare

GUST. HELGESON UR • OPTIK • Järnvägsgatan 27 Tel. 408 05

Orsa

Lastbilcentral

utför alla slags transporter

Tel. 404 30, 404 31

Advokaten Curt Carlström

M O R A Kyrkogatan 6 Tel. 13310, 13311 Kontorstid 9.oo — 17.oo

Orsa Sparköp a

Hos

Klockars

2 finner Du

lågprisbutiker BYGGSATSER m ed förstklassiga BÅTAR

v aro r BOLLAR

och mycket annat trevligt i lek-

Kyrkogatan 23 • Järnvägsgatan 25

saker och hobbyartiklar . . .

(12)

O RSA S K O L T ID N IN G

Inte som andra.

Forts, från sid. 10.

sätt som förut. O ch nu inträffade det m ärkliga, a tt den slumpmässiga prog­

nosen g ått i uppfyllelse. Rosenthal och Jacobson d ra r slutsatsen: ” D et förefaller som om förklaringen vore a tt söka i sub­

tila nyanser av samspelet m ellan lärare och elev. Tonfall, ansiktsuttryck, berö­

ring och hållning kan vara de medel — troligen helt om edvetna — vai igenom läraren förm edlar sin förväntan till ele­

ven. E n sådan inform ation kan hjälpa eleven a tt än d ra uppfattning om sig själv.”

I d et h ä r fallet var det alltså positiva förväntningar som gick i uppfyllelse.

Genom fram gång och gensvar i de dag­

liga relationerna fick eleverna hjälp med a tt form a en positiv bild av sig själva.

D eras självaktning ökade och därm ed sannolikt deras förmåga a tt stärka, för­

b ä ttra och utveckla sin personlighet.

T yvärr måste m an väl också an ta a tt motsatsen, om negativa förväntningarnas uppfyllande, också gäller.

N är jag läste om den här undersök­

ningen kunde ja g inte låta bli a tt tänka på en ” saga” , som strängt ttg e t h an d ­ lar om samma sak, nämligen Tove Jan s­

sons u n d erb ara berättelse för vuxna D et osynliga barnet.

D et var ju så, a tt b arn et N inni blivit om händertagen av en tan t, som egentli­

gen inte tyckte om henne. ” H on var is­

kall och ironisk från morgon till kväll och till slut började ungen blekna i kon­

tu rern a och bli osynlig och i fredags syn­

tes hon inte alls” berättade Tooticki, när hon kom till M um infam iljen m ed henne.

M en M um inm am m an, denna n atu rb e­

gåvning i m änniskovärd, började strax blanda ihop en huskur å t henne. Den gick i stort sett u t på, a tt låta N inni vara

ifred, sam tidigt som hon v ar m ed på allt vad fam iljen företog sig, rensa svamp, plocka äpplen, dricka morgonkaffe eller dra u pp båten. M um inm am m an sydde en rosenröd klänning till henne, och n ä r hon råkade ta p p a en syltburk p å trädgårds­

gången, så gjorde m am m an en rolig historia av det. F ör varje dag kom det fram en ny liten bit av N inni. E tt par fotter, sm ala ben och en klänningsfåll.

M en riktigt klar i konturerna blev N inni först den dagen, n är M um inpappan på skoj tänkte kasta m am m an i sjön, men inte hann satta sina planer i verket 'förr­

än en röd blixt flög över bryggan, p ap ­ pan gallskrek och tappade h atten i sjön.

N inni hade borrat sina små vita tänder i pappans svans, och de v ar vassa.” D u vågar inte kasta henne i sjön! skrek N in­

ni arg och förtvivlad — och nu såg man henne, från de b ara fotterna till u p p n ä­

san och den röda luggen.

H on hade fått en vuxen a tt älska och identifiera sig m ed och en grupp att leva i och känna trygghet i. H on var inte längre osynlig.

O ch till sist är det väl denna enkla och svåra kunskap — a tt göra v arandra synliga —■ vi måste tillägna oss och till- läm pa i all vår samvaro. Som föräldrar, lärare och medm änniskor. D en oersättliga dialogen måste fortsätta.

Ch. H.

ir G y n n a

* Skoltidningens i annonsörer!

M IN D IK T Hans m an flyger för vinden H ans mule snuddar m ot kinden.

Vi ska snart på hoppbanan in Jag ska hoppa ponnyn min.

H an sätter av ej i skritt, ej i trav, m en i galopp.

Ingen på honom kan sätta stopp.

Lena Löfqvist, åk 4

o o

T eckn in g

: M ID S O M M A R av Anneli Nygårds,

åk 2

Orsa Begravningsbyrå

(Enå Snickerifabrik) Tel. 400 78, 402 16

Ombesörjer allt i samband med dödsfall Ombud för Sv. Eldbeg.-föreningen och -kassan

MORS DAGS-blommor

V i s ä n d e r Edra b lo m h ä ls n in g a r ö v e r h e la

Glöm ej konfirmanderna!

v ä r ld e n

Dagligen fiärska årstidens blommor sr

A. Levenius Blommor i Orsa AB interflora

T eckn in g

: PÅ Ä L G P A SS av Sten Hansson,

åk 5

12

T eckn in g

: Ann-K ristin Kans, åk 1

(13)

N ÄR JA G LÄRDE M IG SIM M A I somras var jag och badade i en damm. D å ville p appa lära mig simma.

H an sa a tt jag skulle lägga m ig ner.

Jag gjorde det, och jag flöt. Sen så kunde jag simma, och nu kan ja g simma ganska bra.

Inger Johansson, åk 1 VÅREN

N u kom m er vår m ed sol och grönt.

O ch du m å tro a tt det är skönt.

D å kan m an spela kula.

O ch ram la och slå sig och få en bula.

O ch plocka blom mor i snåren.

O ch få små repor på låren.

Viveka Berg, åk 2

KALLAS I SK OLAN

En del pojkar kallar mig för en del nam n, m en det gör ingenting. Dom skrattar och det gör ja g med. Dom kallar mig för Åbergskörven.

K im W ikström , åk 4

FA LU -R ESA N

N är jag och E rika åkte buss till Falun.

D å i bussen så skulle ja g ta n er min -väska. D å kom den r ä tt i huvudet på Erika och då så skrattade vi jätte-länge.

Så var vi fram m e i Falun och så fick vi gå lite grann och sen fick vi åka buss en gång till och sen var vi framme.

M alin Ohlsén, åk 1

SO M M A R

T än k snart är det sommar och sol.

M an kan gå u t i b ara kjol.

A llting blir så fint och grönt och solen värm er så skönt.

Skolan med plugget slutar snart och om någon m ånad finns det äppelkart.

A nnika Storm åk 4

JA G PL U R R A R

En dag n är jag och Sonja skulle gå till en kam rat gick vi en genväg genom skogen. D är fanns två bäckar. E n av dom hade en skranglig bro. D å vi hade kom m it fram lekte vi i en höstack.

N är vi gick hem från M onika, gick vi sam ma väg. Ö ver bron gick Sonja först.

N är ja g gick över så plurrade ja g i.

N ästa dag gick vi till M onika igen. D å k lättrad e vi i stora stup men vi klarade oss. N är vi k lä ttra t färdigt var det kväll.

A nita Norm an, åk 4

O RSA S K O L T ID N IN G

EN VÅRDAG En gång jag gick i skogen.

D et var en vacker dag.

Jag hade m ed m in hund så trogen.

D et var b ara du och jag.

Vi såg en hare vi.

D en hoppade så glad.

Vi hittad e små blåsippor, b ara du och jag.

V i hörde några bjällror.

D et var från getter små.

T änk en sån vacker dag.

Jag dansade lätt på tå.

V i hade m atsäck m ed oss, vi stannade till e tt tag.

V i åt tills vi blev m ätta, så nu m år vi så bra.

O ch nu är klockan mycket.

O ch det är ganska bra.

För nu är vi så trötta, både du och jag.

Eva Persson, åk 2

EN H IS T O R IA

D et var en gång en am erikanare som kom till A ustralien för första gången.

N är han klev av planet kom en bil och häm tade honom. N är dom hade åkt en stund såg han en känguru och då u t­

brast han:

— N i har visst mycket större gräs­

hoppor än vi i Amerika.

Thom as Fjellström, O ve Arnesson, åk 6

BREV T IL L FR Ö K E N

I m orgon ä r det lovdag, vi träffas inte på e tt tag. M en ja g komm er kanske till dig en dag och lan d ar på d itt tak.

K atten och kaffepannan h ar jag m ed mig och kvasten får ja g inte glömma för då störtar jag kanske i din soptunna.

H a det så bra. G lad Påsk!

M arlene Simonsson, åk 2

Bengtssons b egra vrängs byrå

Orsa Tel. 403 23, Vångsgärde 443 66

O m b esörjer allt in om b ran sch en Ombud för Svenska Eldbegängelseföreningen

S C A N I A

bä&buM

I ORSA

| FÖ R SÄ L JN IN G vx 409 10

| VERKSTAD

1 RESERVD ELA R

| G UM M IVERKSTAD

| B IL U T H Y R N IN G

I M ORA

1 FÖ RSÄ LJN IN G 126 00, 13200

| V W -SERV ICE 12060

1 RESERVD ELA R 12180

T eckn in g

: Susanne Persson, åk 1

T eckn in g

: Torgny Laggar, åk 2

(14)

O RSA S K O L T ID N IN G

Dags att rusta till sommaren

V IT O LJEFÄ R G , 4 liter, 40: — FALU R Ö D FÄ R G , 35 kg, 47: 50 E X PO N Y L LA SY R FÄ R G j(ljus- äkta), 10 liter, 91: —

Kom in så få r Du Beckers målarbok för husägare gratis !

Piano-Nisse Musik

Radio ■ T V

Tel. 406 04

Alltid välsorterad i

Grammofonskivor Musikkassetter

Noter

Batterier till radio, bandspe­

lare, hörapparater

Allt i musik

Villa-

och husägare!

Badrum, golv och parkett Plast, kork och linoleum, läggning och slipning.

Heltäckande: Forshaga, Gammelstaden. Även av­

passade.

N ä ä s MåSeri

golvavd.

MORA, Fridhemsplan 4 C Tel. 0250/136 62

Den blomstertid . ■ .

Forts, från ssd. 5.

ket vid m idsom m artid. D enna artrika ängsflora är p å sina håll starkt hotad, enär slåtter- och beteskulturen m ed åren ändrats. D är gräset u n d er flera år blivit obetat eller oslaget h ar efter hand de läg­

re örterna kvävts, och slutligen h ar en ren förbuskning vidtagit.

Floran och en del av dess a rter ändrar frekvens genom tiderna. N ågra arter, som fanns t. ex. under 1920- och 30-talen, tycks i vår tid vara helt försvunna. D it hör främ st några åkerogräs såsom klätt, bovete, kaffelupin, luddvicker och losta.

T ill de förr allm änna, m en nu mindre allm änna, höra bl.a. m ajviva och blåklint.

V äxter, som avsevärt ökat i frekvens, äro bl.a. den tidiga vårblom m an back- skärvfrö, fyrkantig johannisört, hundloka och traktvis även foderlosta.

T ill nykom lingarna hör bl. a. tysk fing­

erört (Potentilla thuringiaca) och m öj­

ligen en och annan ruderat.

T ill de generellt fridlysta hör mosippa och guckusko.

Inom hela socknen har, enligt E. Alm- quist D alarnas Flora 1949 m ed dess ti ll - lägg 1961 och 1971, noterats 555 arter.

M ånga sagesman och uppgiftssam lare h ar berikat kännedom en om orsafloratt och speciellt bör e tt p ar nam n nämnas:

prof. G unnar Samuelsson och doc. G un­

n ar Björkman, vilka ägnat m ånga år åt sockenfloristiken härstädes.

V id insam landet av växternas dialekta­

la nam n h ar åtskilliga sockenbor hörts och varit till ovärderlig hjälp.

T eckn in g

: M ID S O M M A R D A N S av A nnika R een,

åk 1

L Ö R D A G S U T F L Y K T

En vårdag 1971 v ar vi u te på sjön och fiskade. V i fick två ålar och 10 gäddor och fem abborrar. V i hyrde en båt vid O rsasjön utanför O rsa och åkte rakt u t till holm arna. Ä nda u t till andra sidan Orsasjön. D är åt vi på restaurang.

Bengt S k ö tt, åk 1

BLÅSIPPAN O C H T U SSIL A G O N N u är våren snart här, och små blom­

m or b ö rjar titta upp. D en första blom­

m an är tussilagon. Sen komm er blå- sippan. En solig vårdag tittad e blåsippan u pp u r sitt bo. D en hade en sådan vacker blå färg på kjolen. Sam tidigt tittad e en tussilago avundsjukt upp. Den var avundsjuk på blåsippans fina blå färg.

—• V ilken ful blå färg du har, sade tussilagon.

■—- D et h ar ja g inte alls det. D in gula kjol är ännu fulare.

Tussilagon kröp ner i sitt hus och satte sig på en stol och tänkte häm nas på den fula blåsippan.

H on satt där nere en vecka. D å kom hon plötsligt på en idé. H on tänkte locka h it en massa blad-löss, som skulle äta upp blåsippan. H on talade om det för sina barn, m en de frågade henne, hur hon skulle få dit blad-lössen, och kanske skulle blad-lössen äta upp dem med. Men då kom tussilagon på en ny idé. Hon skulle låtsas bli vän m ed blåsippan, och sen skulle hon säga till henne, a tt hon skulle gå ner i källaren för a tt häm ta rotsaft. M en då skulle tussilagon låsa dörren, så a tt hon inte kom u t därifrån.

Sen skulle hon svälta ihjäl. Tussilagon gick upp till blåsippan, m en ju st n ä r de skulle gå ner i tussilagons hus kom två barn, som heter Ewa och L o tta, och plockade tussilagon och hennes barn.

Lena Sinders, åk 5

14

T eckn in g

: E N F L Y G T U R av M ikael Löfstedt,

åk 2

T eckn in g

: T E R Ä N G R I T T av A nna Leksell,

åk 4

(15)

ORSA SKOLTIDNING

A v d ra g a re n B e O (Patent)

Påpressningsdon Sm ide & M e k

Q D CF C A R L S son AB

ORSA • Tel. 401 88, 419 11

F RE U N S KONDITORI Telefon 400 27

Medlem av Sveriges Konditor­

förening och Tårtförmedlingen

B EC K M A N S TRYCKERI AB Tel. 402 47

Byggnadssnickerier Inredningar, Trappor, Listverk

Auktoriserad försäljare för Masonite, W allboard och

Plywood BEGRAVNINGSBYRÅ ENÅ SNICKERIFABRIK AB

ORSA - Tel. 400 78

för industri, bygge och jordbruk

AB O R S A K A L K

Tel. 502 00

B O M A N S PLÅTSLAGERI Tel. 415 29, bost. 404 65 Järnvägsgatan 25, Orsa Byggnadsplåtslagerier samt alla övriga slag av plåtslageriarbe­

ten utföres

GUMMI- verkstad

• Bilringar

« Batterier

® Bensin

® O ljor Orsa Ringcentral

A lf Andersson

Tel. 403 55

Dalfolk i Amerika

Forts, från sid. 4.

sar härstam m a, är belägen i m itten utav Sverige, v ad norr och söder beträffar.

D enna provins har varit bebodd i långa tider. T roligen v ar det h är som P arad i­

set var beläget. —

Folket utm ark :r sig i allm änhet fö,, redbarhet, har enkla levnadsvanor, är fosterlandsälskare och -—- om så erford­

ras — redo a tt offra liv och blod till landets försvar.

D alarn a h a r fram bringat och givit åt svenska folket m ånga fram stående m än:

Georg Stjernhielm , Jo h an O lof W allin, Engelbrekt Engelbrektsson . . . Så hava vi den ännu levande stora artisten Anders Zorn, vilkens nam n är k än t över hela den civiliserade världen som en av värl­

dens största artitser, u ti vissa arbeten obestridligen den största i världen.

I vissa delar av D alarn a h ava folket intill senare tider bibehållit sin gamla national d räk t . . . Riksdagsm annen Liss O lof Larson kunde icke förmås a tt bortlägga sin dräkt. D et berättas om ho­

nom, a tt då han en gång läm nade riks­

dagen i Stockholm, skänkte konungen honom e tt vackert klädestyg för en mo­

dern kostym, förmodligen för a tt prova, om han likväl skulle återkom m a i sin daladräkt. D å Liss O lof gjorde detta, frågade konungen, v a rt h an gjort av tyget. Liss O lof gav honom följande svar: ” D et som jag håller mycket kärt, trycker ja g så n ära m itt h jä rta som m öjligt” . Så öppnade h a n sin rock och visade konungen a tt han satt in tyget som foder i sin nya dalarock.

D å vi nu, Sveas Söner och D ö ttrar, äro församlade h ä r i d etta v å rt nya hem­

land, ä r det rä tt och tillbörligt a tt vi uttrycka v år tacksam het till vår M oder Svea för det värdefulla arv vi hava fått av henne, och vilja till sist sända denna hälsning till henne:

D ina barn, som drogo ifrån dig för a tt söka sin lycka i e tt ny tt hemland, h ava sin gam la M oder i kär hågkomst.

D et sköna de fått av dig äro de tack­

samma för. D ina barn h ava även i detta land skrivit stolta m innen p å historiens blad . . . D e hava v arit e tt idogt och laglydigt folk. De hava upp fö rt kyrkor, skolor och högre läroverk, de utgiva tidningar i hundradetal, de äro väl rep ­ resenterade på alla områden.

. . . D etta är den hälsning, som vi i dag vilja sända till dig, o M oder.

Farväl då o Nord, och du bergiga bygd, du hem land för styrka, för m an­

dom och dygd.”

Jag h ar i utd rag et ä n d rat gamm al­

stavningen. M en i övrigt ä r ingen fri-

sering gjord. Även om e tt par gramma- tiska fel kan hittas, är det väl en förvå­

nansvärt god svenska, som Lars Jonson skrivit. (D et v ar n ä r han började i sko­

lan i A merika som Lars byttes u t m ot L ew is).

H j. H — n.

FÅGLAR Vi såg staren en dag.

D et var b ara Eva och jag.

L ärkan h ar i gräset sitt bo.

D en vill gärna ha lugn och ro.

Karin Lörvall, åk 2

V ÅR TRÄ D G Å RD

I vår träd g ård d är finns det e tt land m ed potatis, dill, rädisor och gräslök.

E n liten b it från lan d et ä r e tt träd , och en b ra b it därifrån växer det enar.

Per Sinders, åk 2

Karin Dahls Frisérsalong

Anlita W S - fackmannen -innan något

händer

wesströms ws

Orsa, tel. 0250/409 25 växel

References

Related documents

• Rehabkoordinatorer arbetar med Intern samverkan, Extern samverkan samt med Personligt stöd till patient.. Personligt stöd

Inte heller utgår stipendier till elever vid sådana skolor, där kom­. munala studiebidrag kan

sationer, som vill ta hand om och hjälpa de unga till kunskaper och fostran, som vill ge dem något att intressera sig för, så att de får utlopp för sin

När jag besökte USA, berättades för oss, att dessa människor haft två olika möjligheter att lära sig svenska språket.. Den ena var, att gamla mormor eller

Jag vaknade tidigt på morgonen och var uppe redan kl. Efter en kvart ungefär var vi klara att åka till flygfältet. Efter en kvart ungefär var vi framme

ständigheten, att han sedan under större delen av sitt liv var bosatt långt borta från Orsa, hindrade inte intresset för den kära hembygden. Dem add-int jenå

Efter mycket funderande och stencile- rande beslöt ja g a tt till största delen pröva mig fram.!. I det följande har jag försökt göra en liten sam

skulle dock inte betyda så mycket för våra byggnadsplaner, om Våmhus separerade.. Det är nämligen så få barn i vår västra grannkommun, att det inte