Arkeologisk rapport efter en schaktningsövervakning inom fastigheten Ringaren 4, Visby Gotlands region och län
Länsstyrelsens dnr: 431-4018-16
Johan Norderäng Per Widerström
AVDELNINGEN FÖR KULTURMILJÖ The Gotland Museum, Dept. of Cultural Heritage Management
VISBY 2017-09-18 GM dnr: 2017-29
2
Innehållsförteckning
Bildförteckning 2
Inledning 3
Syfte, målgrupper & ambitionsnivå 3
Fastigheten Ringaren 4
Fornlämningar och tidigare undersökningar 5
Genomförande av undersökningen 2017 6
Personal 7
Administrativa uppgifter 7
Medgivande 7
Referenser 7
Bildförteckning
Fig. 1. Översiktsbild undersökningsområdet Fig. 2. Kvarteret och undersökningsytan
Fastighets/kartdata, © Lantmäteriet: Medgivande I2015/0093
3
Inledning
Förundersökningen föranleddes av att Brf. Ringaren 4 ska bygga ett nytt bostadshus i västra delen av fastigheten, fig. 1 nedan.
Fig. 1. Läget för undersökningsområdet i Visby innerstad
Syfte, målgrupper & ambitionsnivå
Syftet med undersökningen är att ge kunskaper om undersökningsområdets karaktär under tidsperioden före Shilders karta 1697 (hög ambitionsnivå). I synnerhet om tidigare okänd
bebyggelse/kulturlager från medeltid skulle finnas. För fynd och bebyggelse från senare perioder har undersökningen lägre ambitionsnivå.
Målgrupper för förundersökningen är Länsstyrelsen och Brf Ringaren 4.
4
Fastigheten Ringaren
Så här beskrivs kvarteret och fastigheten i den omfattande bebyggelseinventering som gjordes i Visbya på Gotland mellan åren 1996 och 98.
”Kvartersbeskrivning:
Kvarteret Ringaren är rektangulärt till formen och beläget i den södra delen av Visby innerstad. Det gränsar till Vårdklockegatan i nordväst, Adelsgatan i sydost, Klockgränd i nordost och S:t Michaels gränd i sydväst. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens andra kvarter med tomterna 18-28 i den västra delen och 45-48 i den östra delen, längs Adelsgatan.
Trots att kvarteret är beläget intill Adelsgatan, en av de viktigaste infartslederna till den medeltida stadskärnan och hamnen, var det bland de sista som planlades och bebyggdes på denna del av Klinten. Vid arkeologiska undersökningar har det påträffats rester efter medeltida trähusbebyggelse i kvarterets södra del. På kartan från 1696-97 utgörs det område som motsvarar kvarteret Ringaren huvudsakligen av åkermark. I de södra delarna av området, längs Vårdklockegatan i väst och Adelsgatan i öst, fanns vid den här tiden ett par tomter utlagda. Den fåtaliga bebyggelsen utgjordes av mindre hus eller stugor och tillhörande kålgårdar. 1722 förstördes stora delar av kvarteret, liksom de intilliggande kvarteren Stopet och Borgen, av en brand. Detta påskyndade genomförandet av nya tomtregleringar. Vid 1700-talets mitt infästes kvarterets tomter, vilka därefter i mer betydande grad började bebyggas med den typ av mindre trähusbebyggelse som varit vanlig på hela Klinten. 1785 bestod kvarteret av 15 fastigheter. Sedan dess har ett flertal fastighetsombildningar genomförts genom åren. Den största fastigheten, Ringaren 20, upptar en stor del av kvarterets södra del efter ett flertal sammanslagningar under 1900-talet. Kvarterets befolkning har genom århundradena bestått av sjömän och en del arbetare, men till övervägande delen dominerats av hantverkare och
handelsmän samt deras familjer.
Idag är kvarteret indelat i 11 fastigheter. Få representanter av 1700-talets trähusbyggnader finns bevarade. Dessa återfinns främst i kvarterets västra del samt några även i den nordöstra delen, längs Adelsgatan. De sistnämnda är dock kraftigt förändrade med om- och tillbyggnader, för att anpassas i gaturummet till de flera våningar höga affärsbyggnader som uppfördes under 1800-talets senare del och 1900-talets inledande årtionden. Sedan 1980-talet finns två större flerfamiljshus på fastigheten Ringaren 20. Dessa sentida byggnader har dock en anpassning i volym och proportioner till den omkringliggande bebyggelsen. Flertalet fastigheter har ett eller flera gårdshus. Gårdshusbebyggelsen består främst av ombyggda ekonomibyggnader från 1700-talet samt mindre uthus, de flesta från 1900-talet.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten Ringaren 4 är placerad i kvarterets östra del, gränsade till Adelsgatan i sydost. Vid tiden för infästet på 1760-talet utgjordes området som motsvarar Ringaren 4 av åkermark. Fram till den tidigare delen av 1800-talets andra hälft, någon gång mellan 1860-83 ingick även tomten i norr, nuvarande Ringaren 3, i samma fastighet som då var kvarterets största. Därefter har fastigheten behållit sin avgränsning, med en utlöpare åt sydväst i den västra delen och en s-formad gräns mot nordost. Före den nu rådande fastighetsindelningen benämndes tomten Klinteroten II:45 ½.
Enligt husklassifikationen från 1785 var den stora tomten rikt bebyggd i jämförelse med resten av kvarteret. Det fanns en högt värderad byggnad av sten och trä med tegeltak, sannolikt en då
nyuppförd manbyggnad som var placerad på nuvarande Ringaren 3. Tomten hade i övrigt en sträcka bodar av trä, brygg- och fähus, vagnshus samt trädgård. På kartan från 1883 finns det på fastigheten, som då delats av från Ringaren 3, två utsatta byggnader. En sannolikt nyuppförd huvudbyggnad är
5
placerad i tomtens nordöstra hörn, med långsidan mot Adelsgatan och försedd med en utbyggnad på baksidan, i sydväst. Den andra markerade byggnaden sträcker sig längs hela nordvästra gränsen.
Troligtvis är det bodlängan som nämns i husklassifikationen 1785. Längan revs omkring sekelskiftet 1900 och ersattes med två små uthus, placerade invid den nordvästra tomtgränsen. Dessa revs i sin tur någon gång omkring 1920 och ersattes av ett vinkelbyggt uthus av trä, placerat i tomtens utlöpare mot sydväst. Sedan infästet har fastigheten huvudsakligen haft karaktären av handelsgård.
Idag finns fyra byggnader på fastigheten. I det nordöstra hörnet finns huvudbyggnaden av sten.
Byggnaden kan till en del härröra från den byggnad som nämns i husklassifikationen från 1785, men den består till största delen av den byggnad som uppfördes vid tomtens avsöndring från tomten i norr, under 1800-talets andra hälft. Huset blev sedan påbyggt med en andra våning 1905. Byggnaden kom då att inrymma sedvanliga butiker i gatuplanet och bostäder ovanpå. Väster om, och
sammanbyggd med, huvudbyggnaden finns ett envåningshus av putsat silikattegel. Byggnaden, som uppfördes med en viss nygotisk prägel 1905, sträcker sig längs den s-formade tomtgränsen mot norr.
Den användes ursprungligen som verkstad och gjuteri, men står idag utan direkt funktion. I tomtens sydvästra hörn finns det vinkelbyggda uthuset som uppfördes omkring 1920. Mitt på tomten står en glasskiosk av trä, med fronten vänd ut mot Adelsgatan. Kioskbyggnaden uppfördes 1978. Marken framför kiosken är belagd med betongplattor som täcker hela den öppna planen och utfarten mot gatan. Längs den södra delen av tomtgränsen mot Adelsgatan sträcker sig ett smidesstaket, vilket på insidan har en parallellt växande berberishäck. I höjd med, och på båda sidor om, kiosken står ett brunmålat träplank försett med infartsport. Planket avgränsar den innanför liggande trädgården mot sydost. Mot nordväst avgränsas trädgården och tomten med en putsad mur av tegel och betong.
Trädgården är sparsamt bevuxen med större buskar.
Fastigheten, med dess bebyggelse, har en tydlig sammanhängande karaktär av handels- och hantverksgård från 1900-talets början. Fastighetens tre äldre byggnader har tillsammans ett stort kulturhistoriskt och arkitekturhistoriskt värde för stadsdelen.
Fornlämningar och tidigare undersökningar
En arkeologisk förundersökning är tidigare gjord på Ringaren 4. Två schakt för VA grävdes i april 1998. Det ena från nordöstra hörnet av fastigheten 25B snett upp mot nr 25 (Fig. 2). Området tolkades som omrört och inga äldre (medeltida) fynd eller kulturlager konstaterades (Pettersson 2001).
Våren 1984 genomförde RAGU en större undersökning på Ringaren 11 & 18 (nuvarande 20). 83 anläggningar återfanns. Det rörd sig om stenskodda stolphål, mörkfärgningar efter syllar, avfallsgropar, härdar och en lerbotten härrörande från minst fyra hus. Undersökaren daterar bebyggelsen via keramiken till 1250–1350 (Jacobson 1984).
Bebyggelsen som hittades 1984 ligger cirka 35–45 meter SV om föreliggande arbetsområdes läge på Ringaren 4.
6
Fig. 2. Läget för det nya bostadshuset i Kv. Ringaren 4 markerad med blå rektangel
Genomförande av undersökningen 2017
Undersökningen genomfördes som en schaktningsövervakning inom markerat område på fig. 2 ovan.
Den yta som schaktades ur för byggnadens bottenplatta var cirka 10 x 5 meter, alltså 50 m2. Schaktdjup var 0,7 meter.
Marken där det nya huset ska byggas bestod av påförda massor och har tidigare rörts om av arbeten på fastigheten. Marknivån är påtagligt högre än på fastigheten direkt i anslutning nordväst om denna. Av daterbara föremål påtfräffades porslin och keramik, dock inte något av äldre datum än 1900-tal. Schaktet var beläget mellan koordinaterna 696641/ 6393130 i NV, 696645/ 6393127 i NÖ, 696634/ 6393121 i SV och 696639/ 6393118 i SÖ.
7
Personal
Gotlands Museums personal i projektet var Per Widerström och Johan Norderäng, som upprättat undersökningsplanen och genomfört undersökningen i fält och rapportering. Brucessons Gräv och entreprenad stod för schaktningen.
Administrativa uppgifter
Länsstyrelsens dnr : 431-4018-16
Gotlands Museums dnr : 2017–29
Beslutsdatum : 2017–03–01
KML : 2 Kap. 13 §
Landskap, län och region : Gotland
Socken : Visby
Fastighet, lokal : Kv. Ringaren 4
Fornlämning : Visby Raä 107:1
Typ av fornlämning : Medeltida stadslager
Typ av undersökning : Arkeologisk undersökning,
schaktningsövervakning
Orsak till undersökningen : Nybyggnation
Projektledare : Per Widerström
Uppdragsgivare : Brf Ringaren 4
Tid för undersökningen 4 h
Inmätningar Manuell inprickning
Fyndförvaring Inga föremål togs tillvara
Fastighets/kartdata © Lantmäteriet Medgivande I2015/0093
Koordinatsystem Sweref 99 E,N
Medgivande
Gotlands Museum medger att staten får sprida och publicera allt dokumentationsmaterial och rapportmaterial med CC BY-licens.
Referenser
Jacobson, T. 1984. Rapport Arkeologisk undersökning i Kv. Ringaren 11 & 18 i Visby. RAGU Dnr.
148/84
Pettersson, A-M. 2001. Arkeologisk förundersökning, Ringaren 4, Visby Gotland. Lst Dnr. 220-1206-98
Fornsök http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html
