Huvudämne
Svenska i ett
mångkulturellt samhälle
Fakulteten för lärande och samhälle
www.mah.se/ls/ksm
Inledning
I anslutning till Bolognaprocessen, den nya examensordningen och högskoleverkets granskning av den nya lärarutbildningen har samtliga enheter inom Lärarutbildningen i Malmö fått i upp- drag att beskriva sina respektive huvudämnen i en text som håller samman huvudämnets bäran- de innehåll och ger uttryck för dess grundtankar. Dessutom syftar texten till att utgöra en grund för det fortsatta förändringsarbetet. En beskrivning av enheten Kultur, språk, medier inleder denna text. Här framgår grundhållningen inom det kunskapsfält som enheten representerar och som enhetens huvudämnen utgår från. Därefter följer presentationen av huvudämnet Svenska i ett mångkulturellt samhälle.
Kultur, språk, medier
Enheten Kultur, språk, medier (KSM) omfattar huvudämnena Bild och visuellt lärande, Eng- elska och lärande, Kultur, medier, estetik, Svenska i ett mångkulturellt samhälle och Tyska och lärande. Huvudämnena utvecklas inom ramen för den högskolegemensamma profilen utbild- ningsvetenskap. Detta innebär också en utveckling av enheten i samarbete med andra områden på Malmö högskola. KSM:s huvudämnen utmärks av en tydlig yrkesinriktning samtidigt som de eftersträvar en akademisk utbildning av god kvalitet. Yrkesinriktningen tar sig bland annat uttryck i att ämnena didaktiseras, riktas mot lärandefrågor. På KSM finns också forskarutbild- ningsämnet Svenska med didaktisk inriktning (SMDI).
Man kan betrakta KSM som en lärarutbildningsenhet för humaniora. Men kunskapsområdet har inte ett traditionellt akademiskt perspektiv på humanistiska studier utan präglas av tvärve- tenskaplighet. Det som binder ihop enheten är intresset för hur kunskap och mening skapas i språkliga sammanhang, bärs fram via olika medier och ger uttryck åt människors sociala och kulturella tillhörighet. Med kultur menar vi den symboliska betydelse som människor lägger in i handlingar, tänkesätt och ting och som signalerar tillhörighet till en viss gemenskap. Be- greppet kultur förstås alltså i en bred, antropologisk snarare än en snäv, estetisk bemärkelse.
Kulturanalytiska perspektiv ingår i alla huvudämnen. Även språk, liksom ”text”, uppfattas i en utvidgad mening. Bild, musik, rörelse etc. är språk som skapar texter där ordet inte alltid domi- nerar. Ett annat inslag i vår syn på språk och kunskap är den starka betoningen av kontextens, det sociala sammanhangets betydelse för lärandet. När vi talar om medier slutligen är det något mer än massmedia vi tänker på.
Medier är teknologiska verktyg, analoga och digitala, som gör språkliga upplysningar, kun- skaper och föreställningar tillgängliga för gemensam bearbetning. Barns och ungas mediean- vändning ingår i deras kunskapsbildning och identitetsarbete. Den är därför en viktig resurs i undervisningen. Medierna är exempel på lärandets nations(gräns)överskridande karaktär. Inter- nationalisering och globalisering är påverkanskrafter som uttrycks på olika vis i utbildningen.
KSM har t.ex. internationella kurser, och internationalisering fungerar dessutom som ett per- spektiv i huvudämnets kurser som bl.a. konkretiseras genom internationella jämförelser, in- ternationell kurslitteratur, studieresor och nätverkssamarbeten. Internationaliseringsarbetet har flera syften. Ett är att förbereda för en skola där internationalisering fungerar som ett av flera övergripande perspektiv. Ett annat syfte relateras till ökad interkulturell förståelse och
förbättrad utbildningskvalitet. Studenters och lärares mobilitet och utbildningens internationali- sering utgör medel för att nå dessa syften.
Kunskaper om omvärlden och oss själva är inte statiska, utan skapas och omskapas i samspel med andra. Lärande sker alltid i en social kontext, vilken inte endast har betydelse för läran- det utan också är en del av detta lärande. Läraruppdraget ställer därför krav ”på kompetens att fungera tillsammans med människor samt på kunskap om människor” (Att lära och leda.
Lärarutbildningskommitténs betänkande, SOU 1999, s. 10). Det är krav som lärarutbildningen ska förbereda studenten för, dels som ett innehåll i undervisningen, dels genom de arbetsformer som används. Både verksamhets- och högskoleförlagd tid ställer t ex studenten inför uppgif- ter där samarbete erfordras och där reflektion över rollen som pedagogisk ledare uppmuntras.
Kunskapsområdet Lärande i en social kontext utgör en central del av utbildningen och bygger vidare på stoff som behandlas under utbildningens inledande kurs Att bli lärare. Det innefattar kunskaper som är centrala i all lärarutbildning men som får en karakteristisk gestaltning inom respektive huvudämne. Lärande i en social kontext går som en röd tråd genom KSM:s huvud- ämnen och studeras särskilt i vissa kurser.
Vi tänker oss att studentens lärarkunskap fördjupas successivt, från att vara av mer allmänt och teoretiskt slag till att mer få formen av förtrogenhetskunskap. Vår ambition är att studenten lär sig problematisera sina kunskaper och erfarenheter och utvecklar ett kritiskt, reflekterande för- hållningssätt till sin pedagogiska verksamhet. En lärarutbildning bör vara såväl personligt som professionellt utvecklande. Studenten tillägnar sig ämneskunskaper, pedagogiska kunskaper och praktisk-pedagogiska färdigheter. Utbildningen blir framgångsrik då dessa kompetenser integreras, blir en del av lärarens person och manifesteras i handling.
Svenska i ett mångkulturellt samhälle
Huvudämnet Svenska i ett mångkulturellt samhälle har ett innehåll som förbereder för peda- gogisk verksamhet inom de båda kärnämnena svenska och svenska som andraspråk i förskola, skola och vuxenundervisning. I huvudämnet utvecklar studenten kunskaper om språk, litteratur, medier och lärande och skaffar sig erfarenheter av hur dessa kunskaper kan tillämpas i praktiskt pedagogiskt arbete. Redan från början av utbildningen har studenten en placering på en partner- skola, vilket innebär att utbildningen är såväl verksamhetsförlagd som högskoleförlagd.
Språk, kultur och lärande
Språket är centralt vid allt lärande. Språkutveckling, kunskapsutveckling och personlighets- utveckling sker hand i hand, och det ena kan inte frikopplas från det andra. Denna syn på kunskap och lärande präglar huvudämnet Svenska i ett mångkulturellt samhälle och ligger till grund för att teorier om språkutveckling och lärandeprocesser studeras tillsammans. I huvud- ämnet studeras och används i första hand det verbala språket, både det skriftliga och det muntliga, men även icke-verbala språk såsom bild och drama studeras och används.
Bakgrunden till att huvudämnet omfattar de båda ämnesområdena svenska och svenska som andra-språk är den förändring avseende språk och kultur som ägt rum i det svenska samhället under de senaste decennierna. I vissa regioner av landet är idag drygt hälften av barnen och ungdomarna flerspråkiga, dvs de använder utöver svenska språket ytterligare minst ett språk i sina vardagsliv. När det gäller dessa barn och ungdomar är det inte alltid självklart vilket språk som kan definieras som deras första- respektive andraspråk. Det är inte heller självklart att de flerspråkiga eleverna, deras föräldrar och skolan har samma uppfattning i denna fråga. Det innebär att elever med svenska som andraspråk gör olika ämnesval och återfinns inom båda kärnämnena. Därför blir det nödvändigt – om kravet på en skola för alla ska uppfyllas – att huvudämnet ger kompetens för undervisning såväl i svenska som i svenska som andraspråk.
I det integrerade huvudämnet blir det tydligt vad som är gemensamt för kärnämnena svenska och svenska som andraspråk och vad som är specifikt för dessa respektive ämnen. En viktig skillnad mellan de båda ämnena är att undervisningen i svenska i första hand riktar sig till elever som använder sitt modersmål som verktyg i sina studier, medan undervisningen i svenska som andraspråk främst riktar sig till elever som är hänvisade till sitt andraspråk som studieverktyg. De sistnämnda eleverna har ofta en språkförmåga som inte fullt ut svarar mot deras kognitiva mognad. Ett övergripande syfte med andraspråks-undervisningen blir därför att eleven ska ges möjligheter att utveckla sitt språk så att språkförmågan ”hinner ikapp” elevens kognitiva kapacitet. Studierna av barns och ungdomars språk-utveckling i ett första- och andraspråksperspektiv tar sin början i utbildningens inledande kurs, och diskussionen om vad lärande på modersmålet respektive ett andraspråk kan innebära för individens skolframgång fördjupas sedan kontinuerligt under utbildningens gång.
Synen på det nära sambandet mellan språk-, kunskaps- och personlighetssutveckling kommer på olika sätt till uttryck i huvudämnets alla åldersinriktningar. I den del av utbildningen som riktar sig mot barn i förskolan och grundskolans tidigare år fokuseras särskilt lekens centrala
betydelse för barns språkande, meningsskapande och lärande.
I detta åldersspår betonas vidare vikten av att barns tidiga läs- och skrivutveckling sker på ett sådant sätt att barnen redan från början uppfattar och använder skrift-språket som ett verktyg för att uttrycka egna tankar och ta del av andras. I den del av utbildningen som riktar sig mot barn och unga i grundskolans senare år och i gymnasieskolan uppmärksammas särskilt språkets centrala roll för individens abstraktionsförmåga. Oavsett sitt val av åldersspår i utbildningen utvecklar studenten alltså insikter om språkets avgörande betydelse för individens begreppsbildning och tänkande.
Huvudämnets fokus på språket som kommunikativt verktyg är tydligt. Men vad innebär det då generellt att behärska ett språk, och vad är det som är specifikt i det svenska språkets uppbyggnad? Med utgångspunkt i dessa frågor utvecklar studenten sina kunskaper om det svenska språkets struktur i ett jämförande perspektiv. Vidare skaffar sig studenten kunskaper om vad som generellt karaktäriserar de föränderliga regelsystem som andraspråksinläraren utvecklar och använder sig av på sin väg mot målspråkskompetens.
För att man som pedagog ska kunna beskriva, följa och stödja den individuella språkut- vecklingen hos sina elever krävs det att man har en förmåga att tillämpa sina kunskaper om språkliga strukturer i praktisk analys av elevtexter. Vidare krävs det insikter om hur man kan skapa förutsättningar för läroprocesser som främjar språkutvecklingen. Huvudämnet förbereder för dessa krav genom att studenten i olika sammanhang ställs inför uppgiften att analysera barns och ungdomars muntliga och skriftliga språkproduktion och att studera olika läromiljöer med avseende på den språkutvecklande potentialen.
Vid analys av muntlig och skriftlig språkproduktion väcks frågor om språklig variation av olika slag. Det gäller social, dialektal och könsmässig variation i språket, men också den variation som är karaktäristisk för ett andraspråk under utveckling. Människan har attityder – oftast omedvetna – till olika språkliga varieteter. För en blivande pedagog är det angeläget att bli medveten om dessa attityder både hos sig själv och hos andra. Frågor om språknormer och faktiskt språkbruk samt deras inbördes relationer studeras och problematiseras därför ur olika perspektiv under utbildningens gång.
Människans språk är nära förbundet med hennes omvärldsbild, och människans omvärldsbild har i sin tur starka kopplingar till hennes värderingar och livsideal. Det krävs medvetenhet om dessa samband i den genus-, klass- och etnicitetsmässigt heterogena skolan där man som pedagog ställs inför många olika sätt att se på omvärlden. Det krävs också en medvetenhet om att all pedagogisk verksamhet i någon mening är förknippad med makt, nämligen makt över den världsbild och de budskap som – explicit eller implicit – förmedlas. I huvudämnet förbereder sig studenten för mötet med den breda repertoar av världsbilder och värdeideal som förekommer i dagens skola. Detta sker i en kontinuerlig process där demokratibegreppet problematiseras och skolans verksamhet analyseras vad gäller maktstrukturer och dolda mönster avseende såväl genus som klass och etnicitet.
Barns och ungdomars textvärldar
När det gäller att synliggöra människors olika världsbilder och livsideal spelar skönlitteraturen en viktig roll. Skönlitteraturen öppnar vägar till kunskap om existentiella och allmänmänskliga frågor – allt under förutsättning att läsaren kan relatera till de mänskliga erfarenheter, problem och livsfrågor som gestaltas i litteraturen. Det är alltså av avgörande betydelse att läraren vid arbete med skön-litteratur förmår anknyta till de erfarenheter och omvärldsbilder som eleverna faktiskt har. Lärarens förmåga i detta avseende ställs på sin spets i en skola som fungerar som en språklig, social och kul-turell mötesplats. Vid behandling av de texter som traditionellt läses i skolan sker anknytningen till elevernas bakgrund och erfarenheter ofta indirekt, genom valet av perspektiv och frågeställningar. Men för att alla elever ska uppfatta skolan som ”sin” och inte som ”en skola för andra” krävs också att de möter litterära texter där deras egna världs- bilder, erfarenheter och livs-frågor mera direkt får sin bekräftelse. När denna bekräftelse äger rum kan eleverna få nya insikter om sig själva, men också gå vidare och utveckla kunskaper om andra sätt att se på världen. Mot denna bakgrund ställs det höga krav på pedagogens förmåga att göra medvetna textval, och huvudämnet Svenska i ett mångkulturellt samhälle förbereder för dessa krav.
Skönlitteraturen intar fortfarande en särställning i huvudämnet, men andra medietexter blir allt viktigare. Medieteknologiska förändringar har gjort att den tryckta bokens dominans som medium inte längre är självklar och i huvudämnet diskuterar vi hur nya medier kan påverka vårt sätt att tänka och kommunicera. Mediernas genomslag i samhället har lett till att vi använder oss av ett vidgat textbegrepp, och med litterära texter avses därför också texter förmedlade via andra medier än boken, t.ex. film- och TV-produktioner. Följaktligen måste man som lärare förhålla sig till de texter som av tradition läses i skolan, men man måste samtidigt vara förtrogen med de olika textvärldar som eleverna rör sig i utanför skolan. För att studenterna ska kunna förbereda sig för dessa förändrade förutsättningar i svenskämnet strävar vi efter att de ska komma i kontakt med ett så brett utbud av texter som möjligt.
I våra kurser finns därför litteratur och film inte bara från Europa och Nordamerika utan även från andra världsdelar. I och med detta utmanas det som traditionellt setts som skolans litterära kanon. Vidare problematiseras denna kanon genom att studenten tillägnar sig insikter om hur den har skapats, vem som har skapat den och i vilket historiskt sammanhang den har skapats.
Vid tolkning av litterära texter lyfts både text och läsare fram samt mötet mellan de båda. I samband med detta studeras och används såväl textanalytiska begrepp som receptionsteorier.
Texterna sätts in i det sammanhang där de är producerade samt det sammanhang där de läses.
Därför läggs både kulturanalytiska och språksocio-logiska perspektiv på de texter som studeras i huvudämnets kurser. I våra kurser lyfts vidare förhållandet mellan ”finkultur” och populär- kultur fram och problematiseras ur ett undervisningsperspektiv, detta för att studenten i sin framtida yrkesroll ska kunna överbrygga avståndet mellan skolans traditionella textval och de textval eleverna själva gör utifrån sin kulturella identitet. Populärkulturella medietexter disku- teras främst ur ett bruksvärdesperspektiv och analyseras utifrån den betydelse som de kan ha för barns och ungdomars socialisation, språkutveckling och lärande.
Ett svenskämne i förändring
Svenskämnet karaktäriseras av stor komplexitet. Men hur ser då svenskämnets kärna ut?
I huvudämnet Svenska i ett mångkulturellt samhälle diskuteras och problematiseras denna fråga i ljuset av de förändringar som karaktäriserar dagens samhälle. Karaktäristiskt för det nutida samhället, och därmed också den nutida skolan, är att det där pågår en socio-kulturell friställning, dvs en frikoppling från sociala och kulturella traditioner och strukturer. Den socio- kulturella friställningen innebär ökade möjligheter för individen att bryta mot mönster av olika slag och göra personliga val mellan olika livsstilar, ideal, synsätt och språkbruk. Förändring- arna i samhället kan också spåras i en snabbt ökande globalisering vilken får till följd att betydelsen av nationella gränser successivt förändras. Detta innebär ökade möjligheter för individen att välja och växla mellan olika identiteter utan att vara bunden av geografiska hän- syn. Men strömningarna i samhället går i flera riktningar. Samtidigt som frikoppling från socio- kulturella traditioner och mönster pågår i samhället växer paradoxalt nog behovet av fasta orienteringspunkter. Och samtidigt som globaliseringen ökar förefaller behovet av regional förankring växa. I samhället såväl som i skolan finns alltså ett spänningsfält mellan å ena sidan ökande globalisering, gränsöverskridande, pluralism och föränderlighet och å andra sidan strävan mot regional förankring, gemensamma referensramar, tradition och stabilitet. I detta spänningsfält sker en kontinuerlig förhandling om svenskämnets kärna, och själva förhandlingen utgör en del av kärnan. I huvudämnet Svenska i ett mångkulturellt samhälle utvecklar studenten sin beredskap att gå in i denna förhandling.
Lärandet i en social kontext
Inom aktuell forskning betonas att all språkutveckling sker i en social kontext. Detta innebär att pedagogens arbete allt mindre handlar om enkelriktad undervisning och allt mer om att skapa språkutvecklande miljöer. Svenska i ett mångkulturellt samhälle förbereder studenten för denna verklighet genom att på olika sätt främja studentens förmåga att reflektera över, analysera och hantera såväl ämnesdidaktiska som mera övergripande frågor rörande elevers lärande och lärandets sociala villkor. Ett övergripande syfte är att studenten utvecklas som reflekterande praktiker och tillägnar sig förmågan att skapa utvecklande studiemiljöer där lärare-elev- rela-tionerna kännetecknas av ömsesidig förståelse och respekt. I detta syfte ligger också att studenten stärks i sin roll som pedagog, dvs blir medveten om sin stora betydelse för elevers lärande och om sin fostrande funktion. Frågor som rör skolans kunskaps- och demokrati- uppdrag, socialisation och lärande är alltså centrala i utbildningen och kopplas kontinuerligt till huvudämnets språkliga och litterära innehåll.
Det faktum att pedagogens arbete inom svenskämnet idag alltmer inriktas mot att skapa språk- utvecklande miljöer får i verksamheten genomslag i en successiv förändring av arbetsformer.
Traditionellt klassrumsarbete av formaliserad karaktär där alla elever individuellt arbetar med ungefär samma uppgifter på en och samma gång och där läraren leder och kontrollerar arbetet innehållsmässigt och tidsmässigt ifrågasätts alltmera. På många håll strävar man efter att ersätta ett produktorienterat arbete av detta slag med olika typer av projektarbeten som ofta är av undersökande karaktär och bedrivs par- eller gruppvis. Sådana arbetsformer erbjuder eleverna goda möjligheter till det sociala samspel och den interaktion som är en viktig
förutsättning för en gynnsam språkutveckling. Men för att intentionerna bakom dessa arbets- former faktiskt ska förverkligas ställs höga krav på pedagogens kompetens. Pedagogen måste exempelvis vara väl förtrogen med hur man kan organisera arbetet i klassrummet eller barn- gruppen för att den språkutvecklande potentialen ska optimeras. Det krävs också goda kunskaper om hur informations- och kommunikationsteknik i dessa sammanhang kan användas som lärande verktyg och hur de kan bidra till att utveckla arbetsformerna. Vidare behöver pedagogen kunskaper om de gruppdynamiska processer som aktualiseras i lagarbete och insikter i hur den kunskap som eleverna tillsammans arbetar fram kan bearbetas och fördjupas under pedagogens ledning. Samtidigt måste pedagogen ha en handlingsberedskap för att ge särskilt stöd till de elever som av olika skäl har svårigheter att hantera friare, självstyrda arbetsformer och som istället är beroende av fasta strukturer och tydlig lärarstyrning i sitt arbete.
I huvudämnet utvecklar studenten successivt sin förmåga att initiera och leda olika typer av process-orienterade arbetsformer som förutsätter ett väl fungerande socialt samspel. Redan i ett inledande skede av utbildningen medvetandegörs studenten om den verbala och icke-verbala kommunikationens betydelse i dessa sammanhang. Under den fortsatta utbildningen tillägnar sig studenten kunskaper om hur olika utbildningsgrupper fungerar och om den pedagogiska ledarens formella och informella funktioner. Studenten lär sig också att tolka lärararbetet i ljuset av olika pedagogiska riktningar. Studentens förmåga att analysera och hantera konflikter samt arbeta praktiskt med värdegrundsfrågor stärks successivt under utbildningens gång.
Vidare tillägnar sig studenten insikter angående ”en skola för alla”, om barns och ungdomars olika livsvillkor och om hur man kan möta alla elever utifrån deras specifika förutsättningar.
Under sin utbildning utvecklar studenten också förmågan att på ett kvalitativt sätt analysera, bedöma och värdera elevernas färdighets-, kunskaps- och förståelseutveckling samt att, i kommunikation med elever och föräldrar, synliggöra elevernas utveckling, t ex i form av individuella utvecklingsplaner, betygsliknande omdömen och betyg.
Från novis till professionell
I Svenska i ett mångkulturellt samhälle sker studentens lärande i en process som karaktäriseras av en ständig växelverkan mellan praktik och teori. I linje med Bologna-direktiven är huvudämnet uppdelat i en grundnivå och en avancerad nivå. På utbildningens grundnivå möter studenten under den högskoleförlagda delen av sina studier teorier och forskningsresultat och tillägnar sig begreppsliga redskap som sedan används för att beskriva, analysera och förstå svensk-
undervisningen ute i den praktiska skolverksamheten. Omvänt möter studenten under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen praktiska problem som under den högskole-
förlagda delen av utbildningen kan tolkas, analyseras och diskuteras med utgångspunkt i teore- tiska modeller. Härigenom utvecklar studenten insikter om hur teori och praktik är ömsesidigt beroende av varandra och om komplexiteten i läraruppdraget. Samtidigt växer studenten successivt in i ett förhållningssätt där granskning av den egna verksamheten och reflektion över egna antaganden och värderingar blir en självklarhet. På avancerad nivå i utbildningen ut- vecklar studenten den professionella mognad som innebär att han/hon på ett självständigt sätt kan hantera komplexiteten i läraruppdraget. Vidare tillägnar sig studenten en beredskap att fortlöpande granska och problematisera skolverksamheten samt en förmåga att göra
verksamhetens frågor till föremål för forskning.
Den kontinuerliga kopplingen mellan teori och praktik i utbildningens innehåll bidrar till att studenten går in i en process som ger möjlighet att utveckla dels ett vetenskapligt förhållnings- sätt, dels ett forskande lärande. Denna process understöds genom att studenten genomför två självständiga arbeten under utbildningen. Det första självständiga arbetet genomförs på grund- nivå och är ett sammanläggningsarbete bestående av tre delar med den gemensamma titeln Att se och förstå undervisning och lärande. De tre delarna ingår och integreras innehållsmässigt i tre olika kurser och bygger på en observation av läromiljö, en intervju och en observation av egen undervisning. Studenten observerar och intervjuar på sin partnerskola och diskuterar samt analyserar sedan dokumentationen med hjälp av huvudämnesteori. Arbetet består av skriven text och en digital produktion. I detta självständiga arbete läggs till att börja med mindre vikt vid det vetenskapliga hantverket och större vikt vid att studenten utvecklar en nyfikenhet och en sökande attityd. Härigenom grundläggs studentens förmåga att inta en sökande och
granskande hållning. Genom det självständiga arbetet på grundnivå skaffar sig studenten bl a erfarenhet av hur man samlar in empiri, hur man hanterar denna och vad den betyder för det vetenskapliga arbetet. I takt med att studenten utvecklar sitt vetenskapliga förhållningssätt, sitt forskande lärande och sitt skrivande utvecklar studenten också sina insikter om hur informations- och kommunikationsteknik i dessa sammanhang är ett viktigt verktyg för kunskapssökande, kritiskt värderande och eget ställningstagande.
Det andra självständiga arbetet genomförs på avancerad nivå i form av ett examensarbete där studenten själv väljer ett problemområde som är förankrat i huvudämnet och lärarprofessionen.
Studenten formulerar också relevanta forskningsfrågor och väljer lämpliga forskningsmetoder.
Arbetet vilar på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och studenten fördjupar här sin förmåga att problematisera och kritiskt granska såväl teori som praktik i en medveten strävan att bidra till kunskapsutveckling.
Den tydliga kopplingen mellan praktik och teori i utbildningens innehåll samt progressionen i studentens skrivande utgör viktiga led i utbildningens forskningsanknytning. De borgar för att studenten lämnar utbildningen väl rustad för det nya läraruppdraget – att verka som en reflek- terande praktiker som i samarbete med kollegor självständigt driver skolans utvecklingsarbete.
Samtidigt fungerar de som en brygga till vidare forskning inom den forskarutbildning i svenska med didaktisk inriktning (SMDI) som i samarbete med Lunds universitet genomförs på enheten Kultur, språk, medier.
Huvudämne: Svenska i ett mångkulturellt samhälle, 210 hp Bilaga 1 Kursöversikt
Termin Innehåll Kurs Poäng Vft-poäng
1 Gemensam del Att bli lärare 15 hp 2,25hp
Huvudämne Språk, socialisation och lärande 15 hp 2,25hp
2 Huvudämne Barns textvärldar 15 hp 3,75 hp
Huvudämne Barns tal-, läs- och skrivutveckling
i ett flerspråkigt perspektiv 15 hp 3,75 hp
3 Huvudämne Globalt berättande 15 hp 3,75 hp
Huvudämne Barns språkanvändning och
språkutveckling 15 hp 3,75 hp
4 Sidoämne 30 hp -
5 Sidoämne 30 hp -
6 Huvudämne Kultur, identitet och samhälle 15 hp 6 hp Huvudämne Språk och samhälle i förändring 15 hp 6 hp
7 Huvudämne Examensarbete 15 hp -
Gemensam del Att vara lärare 15 hp 6 hp
Huvudämne: Svenska i ett mångkulturellt samhälle, 270-300 hp Bilaga 2 Kursöversikt
Termin Innehåll Kurs Poäng Vft-poäng
1 Gemensam del Att bli lärare 15 hp 2,25hp
Huvudämne Språk, socialisation och lärande 15 hp 2,25hp
2 Huvudämne Ungas textvärldar 15 hp 3,75 hp
Huvudämne Analys och dokumentation
av språkutveckling 15 hp 3,75 hp
3 Huvudämne Moderna texter i en
föränderlig värld 15 hp 3,75 hp
Huvudämne Språkutvecklande läroprocesser 15 hp 3,75 hp
4 Sidoämne 30 hp -
5 Sidoämne 30 hp -
6 Sidoämne 30 hp -
7 Huvudämne Kultur, identitet och samhälle 15 hp 6 hp Huvudämne Berättande utan gräns 15 hp - 8 Huvudämne Äldre texter i nutida belysning 15 hp
Huvudämne Språk och samhälle i förändring15 hp 6 hp
9 (för Huvudämne Examensarbete 15hp -
270hp)
Gemensam del Att vara lärare 15hp 6 hp
9 (för Huvudämne Perspektiv på texter från olika
300hp) tider – projektarbete 15hp -
Huvudämne Text och representation 15 hp -
10 (för Huvudämne Examensarbete 15 hp -
300hp)
Gemensam del Att vara lärare 15 hp 6 hp
