V E R K E T
version 1.0 141205
Medfinansieringsintyg
För medfinansiering av projekt delfinansierat av Europeiska regionala utvecklingsfonden
Härmed intygas att undertecknad medfinansiär S m a r t k r e a t i v s t a d - - e n n y m o d e l l f ö r f i l m , digital m e d i a åtar sig att finansiera projektet: o c h i n n o v a t i v a p r o c e s s e r i h å l l b a r s t a d s u t v e c k l i n g Ange om medfinansieringen är: K! Offentlig
Kryssa i ett av alternativen [~J Privat
Medfinansiering kommer s k e med totalt högst: SEK o c h beräknas ske enligt följande fördelning:
Kontant medfinansiering med höqst: Är 2015 Ar 2016 Är 2017 Är 2018 Totalt
Kontanta medel 2 5 0 0 0 1 0 5 0 0 0 105 0 0 0 1 0 5 0 0 0 340 000
S u m m a kontant medfinansiering 25 000 105 000 105 000 105 000 340 000 Bidrag i annat än pengar med höqst:
Varor 0
Tjänster (t ex arbetstid) 0
Mark och fastigheter 0
Bygg- och anläggningsarbeten 0
S u m m a bidrag i annat än pengar 0 0 0 0 0
S u m m a total medfinansiering | 25 000 | 105 000 | 105 000 | 105 000 | 340 000 Belopp i tabellen anges i SEK. Observera att medfinansiering från stödmottagaren och eventuell samverkanspart i projektet aldrig räknas som bidrag i annat än pengar, medfinansieringen ska i de fallen redovisas som kontant medfinansiering även om finansieringen avser varor, tjänster (inkl arbetstid/iön), mark och fastigheter eller bygg- och anläggningsarbeten
Om projektets faktiska kostnader vid avslut blir lägre än budgeterat, ange hur er kontanta medfinansiering får användas:
Kryssa i ett av alternativen
Stödmottagaren får använda eventuellt for hög utbetald medfinansiering till likartad
^ verksamhet men skild från projektet.
Q Stödmottagaren måste betala tillbaka eventuellt för högt utbetald medfinansiering.
Ange från viiket anslag den offentliga kontanta medfinansieringen kommer från:
Frågan gäller endast offentlig kontant medfinansiering, se även mer information på sidan 2 i intyget. Kryssa i ett av alternativen, belopp anges om den totala medfinansieringen kommer från olika anslag.
• Regionala tillväxtåtgärder (1:1) O Övriga nationella anslag
^ ] Övriga medel
För alla former av medfinansiering, förutom kontanta medel, ska ett beräkningsunderlag bifogas medfinansieringsintyget.
Medfinansieringen ska verifieras med underlag i samband med ansökan om utbetalning.
Medfinansierande organisation:
Namn
Sollentuna kommun
Organisationsnummer
ÅJJLOÖö-013
1/
Postadress
Postnummer
/?/ u
°r t S$ h t n o ^Underskrift av person s o m är behörig att företräda organisationen Datum
2 0 1 5 - 0 4 -
Namnteckning ,
U - + - , fe,
Namnfcktydligande s-
EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala
Information angående uppföljning av anslag
(gäller enbart nationell kontant medfinansiering)
TiIIväxtverket behöver få in uppgiften avseende vilket typ av anslag medfinansieringen kommer från för att Ti 11 växtverkets uppföljning ska bli korrekt. Nedanstående tabell beskriver de anslag som är valbara i medfinansieringsintyget och vilka typer av anslag som ryms inom respektive.
R e y . HllVf
Regionala Hllväxtätgärder (1:1 anslaget)
övriga nationella anslag
Näringsiivsanslaget {1:5 anslaget), exempelvis:
» merparten av Tiilväxtverkets natio- nella program,
a delprogrammet Affärsutveckling inom Främja kvinnors företagande 2011-2014 hos de regionalt tiliväx- tansvariga,
andra insatser med egna dedikerade medel som hanteras av Til I växtverket, kultur och naturvård samt bygdemedel.
övriga medel
Medfinansiering från kommuner, fandsting, övriga kommunala och landstingskommunala samt övriga statliga och utländska finansiärer.
Medfinansiering från länsstyrelser- nas egna ramanslag,
Medfinansiering från kommunala samverkans- (KSO) och
regionala självstyrelseorgan (RSO) där pengarna inte kommer frän 1:1 anslaget, dvs kommunala och land- stingskommunala medel som KSO och RSO själva förfogar över.
Bilaga till medfinansieringsintyg
Tillstyrkande av additionalitetsprincipen Avseende projektet:
Smart kreativ stad - en ny modell för film, digital media och innovativa processer i hållbar stadsutveckling
Projektets verksamhet och dess finansiering är inte en del av Fiimregion Stockholm- Mälaralens ordinarie verksamhet.
Namn på medfinansierande organisation:
Namn på person behörig att företräda medfinansierande organisation:
Underskrift:
J i
J
Ort och datum:
FEBRUARI 2015
V O L A N T E
ii i- s r. A K (; H
Det här dokumentet är utformat för ett ge en sammanfattning av den förstudie som har tagits fram i ett samarbete mellan Filmregion Stockholm-Mälardalen (Filmregionen) och analysföretaget Volante Research.
Volante har arbetat som följeforskarc i Filmregionens tidigare projekt inom EU:s regionala
strukturfond: Moving Pictures och Moving Pictures 2.0. Det senare uppmärksammades av Statens Kulturråd som ett starkt exempel på projekt inom de kulturella och kreativa näringarna.
Filmregionen har till den här ansökningsomgången för ett nytt EU-projekt från flera håll blivit
uppmanad att ta ett lite bredare grepp där vi undersöker hur man kan haka i film och digitala media på ett relevant och innovativt sätt utifrån perspektivet stadsutveckling. Strukturfondspartnerskapet valde i juni 2014 ut Filmregionens ansökan om förstudie för ett nytt projekt som den enda förstudien inom de kulturella och kreativa näringarna i Stockholmsområdet.
Under själva studien som ägt rum under hösten 2014 och Qi 2015 har vi haft en lång rad möten med olika aktörer. Dialog har förts med företag och branschrepresentanter inom filmf TV och digital media, Filmregionens medlemmar samt andra aktörer inom stadsutveckling, t.ex. fastighetsbolag och aktörer inom IT.
Intresset har varit stort och anknyter väl till de resonemang som nu förs på såväl regional som nationell och internationell nivå kring kulturdriven tillväxt. Vi har kontinuerligt informerat
Sambandsgruppen för KKN i Stockholms län, där bl.a. Stockholms läns landsting och Länsstyrelsen ingår. Sambandsgruppen leds av Stockholms läns landsting som har uttryckt stort intresse av att medverka i projektet.
Den omvärlds-, aktörs- och behovsanalys vi har låtit genomföra pekar på att projektets perspektiv och metod är relevant och värdeskapande för flera sektorer utifrån flera aspekter, bl.a. utifrån:
• Plats: Slumrande, glömda platser och byggnader kan få nytt liv, ny attraktionskraft, nytt värde.
• Sektor: Intresset är stort från både offentlig och privat sektor. Filmregionens
medlemskommuner (listan växer ganska snabbt), film- och TV-branschen, andra delar av näringslivet, universitet/forskningsinstitut m.fl.
© Dialog och interaktion: God dialog och delaktighet är en förutsättning för god
samhällsutveckling. Den kompetens som finns inom film och digital media med att arbeta med bilder, storytelling och interaktivitet är högrelevant för att utveckla nya innovativa processer och verktyg för en hållbar och dynamisk stadsutveckling.
Utifrån vad som framkommit under förstudien har Filmregionen tillsammans med analysföretaget Volante skissat fram en processmodell för att laborera kring de här frågorna. Vad händer om man låter kompetens inom regi, dramaturgi, scenografi, ljussättning, ljud- och videoproduktion,
dataspelsurveckling m.m. labba kring olika utmaningar med koppling till stadsrummet? Här finns kompetens som kan tillföra nya perspektiv och nya vinklar i stad och län, identifiera nya fönster för rörlig bild, skapa mer dynamik och interaktivitet med den kraft som finns utanför väggarna.
Modellen är explorativ (och intressant i sig); resultatet syftar till att vara innovativt och värdeskapande för Stockholmsregionen, dess näringsliv och människorna som bor, jobbar, besöker, promenerar, cyklar, åker kollektivtrafik eller vad man nu gör här. Kort sagt, oavsett vilken roll du spelar i Stockholm så tror vi att det här projektet kan spela en roll för dig och att du kan spela en roll i det.
Sida 2 av 7
Filmregion Stockholm-Mälardalen är huvudstadsregionens enda regionala samarbetsorganisation inom de kulturella och kreativa näringarna och har ett särskilt fokus på film och digital media, som involverar kompetenser inom rörlig bild, ljud, ljus, dramaturgi, kreativa processer, digital utveclding och spelifiering.
Filmregionen har en bred regional förankring i Stockholm-Mälardalen. Dess medlemmar utgörs av både offentlig och privat sektor, såväl kommuner och regionförbund i huvudstadsregionen som en branschorganisation.
Medlemmar i Filmregionen är Botkyrka kommun, Järfälla kommun, Nacka kommun, Nynäshamns kommun, Region Gotland, Regionförbundet Örebro, Sigtuna kommun, Sollentuna kommun, Solna stad, Stockholms stad, Ålands landskapsregering samt branschens intresseförening Filmallians Stockholm-Mälardalen (FAS). Fler nya medlemskommuner är på väg in i samarbetet.
Stockholms stadsbyggnads- och kulturborgarråd Roger Mogert är organisationens styrelseordförande.
Projektet är förankrat med och har flera strategiska kontaktytor på hög nivå med Stockholms stad, Filmregionens största medlem: Stockholm Business Region (SBR), Kulturförvaltningen och
Stadsbyggnadskontoret. Genom SBR har Filmregionen också bra kontakt och dialog med Stockholm Business Alliance, som omfattar ett stort antal kommuner i regionen.
Sedan flera år har Filmregionen ett nära samarbete med Stockholms läns landsting, som har en naturlig roll att spela i det projekt som här avhandlas, och som uttryckt ett tydligt intresse av att medverka.
Volante är ett forskningsbaserat kunskapsföretag med visionen att bidra till en klokare och roligare värld genom att utveckla och sprida kunskap. Volante arbetar med rådgivning, forskning och kommunikation.
Volante har lång erfarenhet av att arbeta med att analysera utvecklingen inom de kulturella och kreativa näringarna. Volantes vd och grundare Tobias Nielsén har varit en auktoritet på området i Sverige sedan början av 2000-talet och har varit med att utveckla metoder för att beskriva och definiera de kulturella och kreativa näringarna och diskutera policyrekommendationer kring
utvecklingen av dessa branscher. Tobias har varit redaktör och medförfattare till en lång rad böcker och rapporter med fokus på de kulturella och kreativa näringarna utifrån ett bredare
samhällsperspektiv. Han är utbildad civilekonom vid Handelshögskolan i Stockholm och Columbia University i New York.
Volante har även ett brett närverk av forskare och experter inom flera olika områden genom företagets förlag och plattform av föreläsare. Volante har gett ut böcker av bland andra nobelpristagaren i ekonomi och Princeton-professorn Daniel Kahneman, en av världens mest lästa författare inom populärvetenskap tillika skribent på tidskriften The New Yorker Malcolm Gladwell samt MIT- professorn i fysik Max Tegmark. I Volantes nätverk av föreläsare finns också Nicklas Lundblad, adjungerad professor i innovation vid KTH och samhällspolitisk europachef på Google.
Sida 3 av 7
Nedan följer en kort sammanfattning av förstudiens slutsatser om vad ett nytt genomförandeprojekt inom ramen för Europeiska Regionala Utvecklingsfonden kan och bör omfatta. Arbetsnamnet på projektet är Smart kreativ stad - en ny modell för film, digital media och innovativa processer i hållbar stadsutveckling. Förstudien ligger till grund för en ansökan om ett nytt genomförandeprojekt med stöd från ovan nämnda fond. Investeringsprioritering i (IPi): Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation.
Övergripande mål flång sikt, efter avslutat projekt):
Skapa innovationer för att bidra till en hållbar stadsutveckling - i världsklass - i Stockholmsregionen. Insatserna ska stärka affärsutveckling och konkurrenskraft för små och medelstora företag inom film och digital media.
Projektmål (medellång sikt, vid genomförandeproiektets slut):
Stärka innovation, konkurrenskraft och tillväxt genom att främja en tvärsektoriell samverkan mellan aktörer inom kulturella och kreativa sektorn, särskilt film och digital media, samt offentliga och privata aktörer inom stadsutveckling.
Stockholmsregionen står inför komplexa samhällsutmaningar som är särskilt utmärkande för storstadsmiljöer. Det kräver ett nytänkande och en systemintegrering där sektors övergripande samverkan är en nyckelfaktor, framför allt inom politikområden:
o där det ibland finns tydliga målkonflikter
• där ingen aktör äger "helheten"
® som blir alltmer integrerade och ömsesidigt beroende av varandra
Stadsutveckling som bidrar till en mer attraktiv urban miljö att bo i, verka i och besöka är ett exempel där ingen enskild aktör äger frågan. Detta arbete måste därför bygga på ett samspel mellan en mängd olika aktörer. Även aktörer som traditionellt inte varit involverade i dessa frågor.
För att få till en framgångsrik samverkan behövs dock ett sammanhang som kan fånga upp och sammanföra de resurser som finns i regionen. Projektet kan verka för att skapa ett sådant
sammanhang där den kulturella och kreativa sektorn får möjlighet att arbeta tillsammans med aktörer som arbetar med stadsutvecklingsfrågor.
Förstudien har genomfört en kvalitetsmedveten behovs- och aktörsanalys. Projektets primära målgrupp är små och medelstora företag inom film, rörlig bild och digitalisering. Också viktiga samarbetsparter är Filmregionens medlemskommuner, andra aktörer som arbetar med stadsutveckling på olika sätt samt aktörer som arbetar med affärsutveckling och är experter på tvärsektoriell samverkan.
Sida 4 av 7
Film och digital media är en central skärningspunkt inom de kulturella och kreativa näringarna med starka kopplingar till resten av sektorn samt kraftfull potential för tvärs ektoriella synergier - i allra högsta grad stadsutveckling.
Det finns en stor mängd kompetens inom sektorn film, rörlig bild och digital media som kan tillämpas utifrån kontexten stadsutveckling. Här finns potential för affärs-, tjänste-, och produktutveckling inom sektorn film och digitala media i relation till stadsutveckling - en i all väsentlighet ny och ocxploatcrad marknad för företag inom film och digital media. Mötet mellan de två sektorerna har mycket goda förutsättningar för att skapa tillväxt bland företag inom båda dessa sektorer.
Samtidigt skapas förutsättningar för en mer hållbar och dynamisk stadsutveckling. Aktörer inom sektorn stadsutveckling är experter på frågor som har med just stadsutveckling att göra men har behov av nya verktyg och metoder. Hur förklarar man ett nytt byggprojekt för berörda parter, för dem som bor och arbetar i ett kvarter eller en stadsdel? Hur får man folk delaktiga i processen? Hur kan man arbeta med bilder, förmedla perspektiv och berättelser? Inom film och digital media är man experter på just det.
Konkurrenskraften hos aktörer inom stadsutveckling skulle stärkas av att få tillgång till den
kompetens som finns hos aktörer inom film och digitala media men som idag inte ingår i ett utvecklat tjänsteerbjudande gentemot stadsutvecklande aktörer.
Genom att sammanföra aktörer inom de båda sektorerna skapas ökad innovation, konkurrenskraft och tillväxt dels bland företag inom båda dessa sektorer (i) film och digitala media samt (2)
stadsutveckling. Dels (3) utifrån ert regionalt utvecklingsperspektiv: En mer innovativ och dynamisk stadsutveckling linjerar synnerligen väl med de regionala strategier (t.ex. utveckla idéer och
förnyelseförmåga, vidareutveckla en flerkärnig och tät region, stärk sammanhållningen och frigör livschanser) som lyfts fram i RUFS och dess mål om att skapa en ledande tillväxtregion med god livsmiljö, tillänglighet och Öppenhet.
Projektet genomförs i en bred samverkan mellan flera olika aktörer. Projektägare är Filmregion Stockholm-Mälardalen (Filmregionen) med lång erfarenhet av att driva projekt inom regionala utvecklingsfonden. Samarbetsparter är dels Filmregionens medlemmar, vilka består av ett tiotal kommuner i regionen, Filmallians Stockholm-Mälardalen som representerar film- och TV-branschen i regionen, samt industriella partners som IBM och Atrium Ljungberg m i l . Akademin är representerad som stödjande aktörer.
Sedan flera år har Filmregionen ett nära samarbete med Stockholms läns landsting. SLL har en naturlig roll att spela i projektet och det finns ett Ömsesidigt intresse av att så ska ske.
Ett av Stocldiolmsregionens styrkeområden är att den kulturella och kreativa sektorn är särskilt stark i regionen. Cirka 90 000 är anställda inom den kulturella och kreativa sektorn i Stockholm-Mälardalen och Stockholms län hamnar i topp vid en jämförelse av 250 regioner i Europa när det gäller andel av arbetsmarknaden som är anställd inom just den sektorn.1
Power, D. (2011), "Priority sector report: Creative and Cultural Industries", The European Cluster Observatory.
Sida 5 av 7
Samtidigt har det konstaterats art det råder en brist i Stockholmsregionens entreprenörs- och innovationssystem när det gäller hur den kulturella och kreativa sektorn möter andra områden.
Länsstyrelsen skriver i en rapport att en särskild brist i systemet är "De bristfälliga kopplingarna mellan olika aktörskluster. I synnerhet mellan aktörer inom de kulturella och kreativa näringarna och övriga aktörer. (Källa: Länsstyrelsen i Stockholm (2012), " En GPS för
Stockholmsregionens innovationssystem", Rapport 2012:24, sid. 60)
Den kulturella och kreativa sektorn är således en resurs som kan och bör användas i större
utsträckning inom fler samhällsområden. Det finns en mängd kompetenser inom sektorn som kan användas inom andra sektorer, inte minst för att skapa mer attraktiva urbana miljöer. Projektet ska därför arbeta för att stärka dessa kopplingar.
Omvärldsanalysen som gjorts i den här förstudien har haft ett internationellt perspektiv. Vi har sökt över hela världen (givetvis inklusive Europa, Norden, Sverige och regionalt) för att identifiera några av de mest intressanta och innovativa initiativen vad gäller tvärsektoriella insatser kopplat till de
kulturella och kreativa näringarna. Vi har studerat projektens uppbyggnad, resultat och
framgångsfaktorer. Utifrån det har förstudien utvecklat en specialanpassad modell och metod för Stocldiolmsregionens utmaningar och förutsättningar.
Den arbetsmodell som projektet föreslås arbeta med bygger dels på insatser för ett strukturellt nätverksbyggande i syfte att få den kulturella och kreativa sektorn att möta stadsutvecklingsaktörer under en gemensam agenda. Och dels att i ett antal pilotstudier konkret testa hur kompetens från kulturella och kreativa sektorn kan användas för att möta olika utmaningar som samhällsbyggande aktörer i Stockholmsregionen står inför. Se Figur 1 för en grafisk beskrivning av arbetsmodellen.
Figur 1: Projektets arbetsmodell
Arbetsmodell
Kunskaps- spridning
Aktiviteter
' Avskjtningskonferens
• Framtacniiig &</
h a n d b o k - ' H o w io-guide*
Matchning av aktörer
Kreativ sektor SME (film & digital medla}
Städjande aKtörer
S t ads u t ve cfcl I n<) sa ktc re t isamverksnpartners)
Aktiviteter
Etsfrera oranschpc-Dl Adviscry öc-ard Sem.narisr sch föreläs.-ir gar knng flrn. digital m~diä sch stsdsutvscfclirg L h v a c ^ n g sv ra.T,vsTk för u oislucä sr
u&j^Mna-ffif-casa.
- Srreföver aröslssmrsdsn - S e e k t e r n g s * /
förs -ag
• Kry.ä srt företac fil™ Qzh ti.g':5.äser:ng t! • cas=sUe er-a,1
Isbsama
Pilotstudier/Labb
stamning
i tam fl Ing
Aktiviteter
Operativt
• Processtöd Fär genomföra nast av !abb kring pilotcase
• Läranda ulvärderina
Avstårrsnirgar - seminarier kring
ä r d o r n a r c c h tfdare inspiration Uhscklir-g av arbetsmedel'»n
För att underlätta detta möte och skapa en tvärsektoriell samverkan omfattar arbetsmodellen ett ramverk som tydliggör hur samverkan ska fungera under pilotstudierna. Ramverket omfattar formella ramar kring exempelvis upphovsrätt och en metod för rekrytering av kompetens till projektets
aktiviteter.
Ramverket omfattar också en strukturerad process som bygger på skapandet av (i) en branschpool varifrån specifik kompetens via en (2) matchningsprocess slussas till aktuella (3)
pilotstudier/testlabb. Resultat och erfarenheter från testlabben presenteras bl.a. på en årlig konferens. På så vis matchas kompetens inom den kulturella och kreativa sektorn ihop med aktörer inom den stadsutvecklande sektorn i pilotstudier som ska genomföras på konkreta utmaningar/case inom stadsutveckling. Kunskapsspridning från processen säkerställs.
Ramverket skapar också en tydlighet kring roller i projektet och vad som förväntas av olika aktörer, vilket ska göra det så enkelt som möjligt för företag och organisationer att vilja testa nya affärsidéer och utmana inarbetade arbetssätt.
Projektet ska som nämnts även arbeta för att sprida kunskap och erfarenheter som framkommer under projektets gång och inspirera till fortsatt arbete efter projektets slut. Det sker bland annat genom olika typer av seminarier, workshops, föreläsningar, konferens och en handbok. Under en årlig konferens finns möjlighet att också höja blicken och bredda perspektivet.
Projektets arbetsmodell hämtar inspiration från designområdet där betydelsen av ett processorienterat utvecklingsarbete är centralt. Med det menas att arbetsmodellen har ett inbyggt utvärderingsmoment i syfte att kontinuerligt utveckla och förbättra arbetsmodellen.
Se ansökan av genomförandeprojektet.
Det finns flera centrala begrepp - nyckelord - i den här förstudien. De beskriver ingångsvärden, mål och vision och annan central materia som operationaliseras i projektets modell.
Figur 2: Nycklar till regional tillväxt
Sida 7 av 7
