Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet
Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
.
En ny kommunallag
1 januari 2018
Innehåll
1. Inledning ... 5
2. Nyheter och förändringar ... 5
2.1. Organisationsfrågor ... 5
2.1.1. Kommunstyrelsens ställning stärks ... 5
2.1.2. Möjlighet till underställd nämnd tas bort ... 6
2.1.3. Utrymmet för beställar-utförarnämnder förtydligas ... 6
2.1.4. Instruktion för direktören... 6
2.1.5. Anmälan av delegationsbeslut ... 7
2.1.6. Delegation till presidier ... 8
2.2. Utvidgat medlemskap ... 8
2.2.1. Vissa unionsmedborgare får medlemskap… ... 8
2.2.2 …. och får rösta i kommunala folkomröstningar ... 8
2.3. Laglighetsprövning ... 9
2.3.1. Snävare utrymme att verkställa överklagade beslut ... 9
2.4. Krav på en webbaserad anslagstavla... 9
2.4.1 Den fysiska anslagstavlan ska ersättas ... 9
2.4.2. Anslagstavlans obligatoriska innehåll ... 10
2.4.3. Annat som får finnas på anslagstavlan ... 10
2.5. Följdändringar med anledning av den nya regeln om webbaserad anslagstavla ... 11
2.5.1. Fullmäktiges ledamöter ska kallas till sammanträde ... 11
2.5.2. Inget krav på kungörelse i ortstidning ... 11
2.5.3. Bevis om anslagsdag ska inte längre regleras ... 11
2.5.4. Förslag till årsredovisning och budgetförslag på webben ... 12
2.5.5. Lagen om vissa anslag på kommuns anslagstavla upphävs .. 12
2.5.6. Kommunalförbund ... 13
2.5.7. Finsam ... 13
2.5.8. Regionplan ... 13
2.6. Revision ... 14
2.6.1. Beredningsansvaret för revisorernas budget ... 14
2.6.2. Obligatorisk yttranderätt för revisorernas sakkunniga ... 14
2.6.3. ”Spegling” av valbarhetshindret för revisorer ... 14
2.6.4. Handläggning i fullmäktige av årsredovisning och ansvarsfrihet i omvänd ordning ... 15
2.6.5. Möjlighet att fyllnadsvälja revisor utvidgas ... 15
2.6.6. Begreppsjustering ... 15
2.7. Övriga förändringar ... 15
2.7.1. Effekten av att valbarhet upphört fördröjs ... 15
2.7.2. Tidigare tillträde efter omval och extraval ... 16
2.7.3. Ersättarna i kommunsstyrelsen ska vara minst fem... 16
2.7.4. Klargörande av att nämndberedningar kan bestå av andra än förtroendevalda ... 16
2.7.5. Mindre justeringar i reglerna om kommunalförbunds förbundsordningar ... 17
2.7.6. Utökad möjlighet att använda titeln borgarråd ... 17
2.7.7. Rätt för kommunalråd att delta i fullmäktiges sammanträden .. ... 17
2.7.8. Villkoren för kommunalråd ... 18
2.8. Övergångsbestämmelser ... 18
3. Förslag från utredningen som inte kommer att genomföras ... 20
3.1 Organisationsfrågor ... 20
3.1.1. Försöksverksamhet med majoritetsstyre ... 20
3.1.2. Program om mål och riktlinjer... 20
3.1.3. Bisysslor ... 20
3.1.4. Bemanning i bolagsstyrelser ... 21
3.1.5. Direktörens uppgifter ... 21
3.2. EU-rätt, konkurrens och marknader ... 21
3.2.1. Förhållandet till EU-rätten förtydligas ... 21
3.2.2. Tjänster av allmänt intresse, i förhållande till kompetensen . 21 3.2.3. Betydelsen av att verka konkurrensneutralt... 21
3.2.4. Vägledningsfunktion hos upphandlingsstödet förslogs ... 22
3.3. Utvidgat medlemskap ... 22
3.3.1. Ett företag med fast driftställe föreslogs bli kommunmedlem .. ... 22
3.3.2. En ideell förening med verksamhet föreslogs bli kommunmedlem ... 22
3.4. Laglighetsprövning ... 23
3.4.1. Större möjlighet till laglighetsprövning av budgetbeslut ... 23
3.5. Revision ... 23
3.5.1. Rätt till upplysningar ... 23
3.5.2. Ordföranden i revisionen alltid väljas ur minoriteten ... 23
1. Inledning
Den 1 januari 2018 träder en ny kommunallag ikraft.
Den nya lagen bygger på
- Utredningen ”En kommunallag för framtiden” (SOU 2015:24)1, och - Regeringens proposition 2016/17:171 ”En ny kommunallag”
I detta PM lämnas en översiktlig redogörelse över nyheter och förändringar i den nya kommunallagen jämfört med den nu gällande lagen samt de förslag i utredningen som inte resulterat i ny lagstiftning.
Utdrag ur den nya kommunallagen markeras genom att texten inryms i en ruta.
2. Nyheter och förändringar
2.1. Organisationsfrågor
2.1.1. Kommunstyrelsens ställning stärks
Fullmäktige ska få besluta att styrelsen ska kunna fatta beslut om vissa frågor som rör andra nämnders verksamhet. Detta ska dock inte kunna gälla nämndernas myndighetsutövning eller ärenden som i övrigt rör enskilda.
Styrelsens beslutanderätt ska gälla vissa, av fullmäktige, särskilt angivna förhållanden. Fullmäktige ska t.ex. kunna besluta att styrelsen ska kunna fatta övergripande ekonomiska beslut som rör nämnderna. Det skulle även kunna vara aktuellt att tilldela styrelsen en överordnad roll, med tillhörande möjlighet att fatta för nämnderna bindande beslut på personal-, säkerhets- och miljöområdena. Ytterligare exempel kan vara frågor som rör
kommunens ekonomi som t.ex. generellt anställningsstopp.
6 kap. 8 § KL
Fullmäktige får besluta att styrelsen får fatta beslut om särskilt angivna
förhållanden som rör andra nämnders verksamhet. Styrelsen får dock inte ges rätt att fatta beslut som rör andra nämnders myndighetsutövning, tillämpningen av lag eller ärenden som i övrigt rör enskilda.
1 Kommunstyrelsen yttrade sig över utredningen 2015-10-05, § 169
2.1.2. Möjlighet till underställd nämnd tas bort
Fullmäktige kommer inte längre kunna besluta att en nämnd ska vara underställd en annan nämnd.
Regeringen och utredaren menar att rättsinstitutet är otydligt och att det inte finns någon utvecklad praxis gällande tillämpningen av bestämmelserna om underställd nämnd. Utredaren har heller inte fått intrycket möjligheten att ha underställd nämnd tillämpas i någon större utsträckning i kommunerna.
I Sollentuna fanns fram till 2016 en underställd nämnd; Rösjöstyrelsen, som var underställd barn- och ungdomsnämnden.
2.1.3. Utrymmet för beställar-utförarnämnder förtydligas Detta förtydligande innebär att fullmäktige får besluta att en nämnd ska kunna tillhandahålla tjänster åt en annan nämnd. Fullmäktige får också möjlighet att besluta att en nämnd inte ska anvisas några medel, d.v.s.
hänvisas till nettoanslag.
Syftet är att formellt underlätta för s.k. beställar-utförarorganisationer.
6 kap. 2 § KL
Fullmäktige ska, om inte något annat anges i lag eller annan författning, bestämma nämndernas verksamhetsområden och inbördes förhållanden. Fullmäktige får besluta
1. att en nämnd ska ha hand om en eller flera verksamheter i hela kommunen eller landstinget,
2. att en nämnd ska ha hand om en eller flera verksamheter för en del av kommunen eller landstinget
3. att en nämnd ska ha hand verksamheten vid en eller flera anläggningar, 4. att en nämnd ska tillhandahålla tjänster åt en annan nämnd
11 kap. 7 § KL
Fullmäktige får besluta att inte anvisa några medel till en nämnd.
2.1.4. Instruktion för direktören
Den nu gällande kommunallagen saknar i princip regler om kommunens högste tjänsteman, kommundirektören.
I den nya kommunallagen regleras att styrelsen ska utse en direktör.
Direktören ska ha den ledande ställningen bland personalen och vara chef för den förvaltning som finns under styrelsen. Styrelsen får besluta att direktören ska ha en annan benämning.
Styrelsen ska i en instruktion fastställa hur direktören ska leda förvaltningen under styrelsen. Instruktionen ska också fastställa direktörens övriga
uppgifter.
Syftet är att klargöra uppgiftsfördelningen mellan direktören och kommunstyrelsen.
Av instruktionen kan t.ex. framgå hur direktören ska leda förvaltningen under kommunstyrelsen, inom vilka ramar direktören får anställa
medarbetare, vilka interna och externa kontakter som direktören ska hålla i samt i vilken omfattning direktören ansvarar för de ärenden som tas fram av tjänstemannaorganisationen och som ska beslutas av
kommunstyrelsen/fullmäktige. Instruktionen kan även innehålla en reglering om huruvida direktören ska vara chef över förvaltningscheferna samt vad som i övrigt avses med att direktörens har den ledande ställningen bland personalen.
7 kap. 1 § KL
Styrelsen ska utse en direktör. Direktören ska ha den ledande ställningen bland de anställda och vara chef för den förvaltning som finns under styrelsen. Styrelsen får besluta att direktören ska ha en annan benämning.
7 kap. 2 § KL
Styrelsen ska i en instruktion fastställa hur direktören ska leda förvaltningen under styrelsen. Instruktionen ska också fastställa direktörens övriga uppgifter.
2.1.5. Anmälan av delegationsbeslut
I den nu gällande kommunallagen finns tvingande regler om att delegationsbeslut ska anmälas till nämnderna.
I den nya lagen anges att nämnderna ska besluta om i vilken utsträckning beslut som har fattats med stöd av delegation ska anmälas till dem. Beslut som inte anmäls ska protokollföras särskilt, om beslutet får överklagas genom laglighetsprövning.
Anmälningsskyldigheten kvarstår dock för sådana beslut som är fattade av t.ex. ordföranden med stöd av kommunallagens regel om brådskande ärenden (ordförandebeslut).
6 kap. 40 § KL
Nämnden ska besluta i vilken utsträckning beslut som har fattats med stöd av uppdrag enligt 37 § ska anmälas till den. Beslut som inte anmäls ska protokollföras särskilt, om beslutet får överklagas enligt bestämmelserna i 13 kap.
Sådana beslut som avses i 39 § ska anmälas till nämndens nästa sammanträde.
2.1.6. Delegation till presidier
Det införs en möjlighet för nämnderna att delegera beslutanderätt till sina presidier.
6 kap. 37 § KL
En nämnd får uppdra åt presidiet, ett utskott, en ledamot eller ersättare att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. En nämnd får även uppdra åt en anställd att besluta enligt 7 kap. 5-8 §§.
2.2. Utvidgat medlemskap
2.2.1. Vissa unionsmedborgare får medlemskap…
En unionsmedborgare som är bosatt i kommunen eller landstinget men som enligt folkbokföringslagen inte ska folkbokförs där, ska också vara medlem i kommunen eller landstinget. Fullmäktige får besluta att en sådan
unionsmedborgare också ska kunna lämna medborgarförslag.
Medlemskapet innebär en rätt att överklaga kommunala beslut genom laglighetsprövning.
1 kap. 5 § KL
Medlem av en kommun är den som är folkbokförd i kommunen, äger fast egendom i kommunen eller ska betala kommunalskatt där.
Medlem av en kommun är också en medborgare i någon av Europeiska unionens medlemsstater (unionsmedborgare) som är bosatt i kommunen men som, enligt andra stycket folkbokföringslagen (1991:481), inte ska folkbokföras där.
2.2.2 …. och får rösta i kommunala folkomröstningar Lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar ändras så att en
unionsmedborgare som är bosatt i kommunen eller landstinget men inte ska folkbokföras där, också ska kunna delta i kommunala folkomröstningar.
2.3. Laglighetsprövning
2.3.1. Snävare utrymme att verkställa överklagade beslut Reglerna om verkställighet och rättelse av beslut skärps i den nya kommunallagen.
Beslut som inte kan rättas får inte verkställas innan de vunnit laga kraft.
13 kap. 14 § KL
Ett beslut som kan överklagas enligt detta kapitel får verkställas innan det vunnit laga kraft om inte särskilda skäl talar emot det. Vid bedömningen ska särskild hänsyn tas till om verkställigheten av beslutet kommer att kunna rättas.
2.4. Krav på en webbaserad anslagstavla
2.4.1 Den fysiska anslagstavlan ska ersättas
Den fysiska kommunala anslagstavlan ska ersättas med en anslagstavla på kommunens webbplats.
Anslagstavlan ska vara lättillgänglig och kunna särskiljas från övrigt innehåll på kommunens webbplats. Enligt propositionen kan anslagstavlan med fördel placeras direkt på webbplatsens startsida.
Kommunerna åläggs vidare en utökad serviceskyldighet vad gäller
åtkomsten av innehållet på anslagstavlan. Kommunerna bör tillhandahålla s.k. besöksterminaler samt bistå med utskrifter. Detta bör ske i
kommunhuset och/eller på annan lämplig plats.
8 kap. 9 § första st. KL
Varje kommun och landsting ska på sin webbplats ha en anslagstavla.
Anslagstavlan ska vara lättillgänglig och kunna särskiljas från övrigt innehåll på webbplatsen.
Kommuner och landsting ska i sina lokaler eller på annan plats ge allmänheten möjlighet att ta del av innehåller på anslagstavlan.
2.4.2. Anslagstavlans obligatoriska innehåll Anslagstavlan ska innehålla
Tillkännagivanden om fullmäktiges sammanträden
Tillkännagivanden av justerade protokoll
Tillkännagivanden av delegationsbeslut som inte ska anmälas till en nämnd
Justerade protokoll i den utsträckning kommunen bestämmer och det inte strider mot lag eller annan författning (t.ex.
personuppgiftslagen)
Upplysningar om hur beslut kan överklagas
Andra tillkännagivanden som med stöd av lag ska anslås på anslagstavlan
8 kap. 10 § första st. KL Anslagstavlan ska innehålla
1. tillkännagivanden om fullmäktiges sammanträden, 2. tillkännagivanden av justerade protokoll,
3. tillkännagivanden av delegationsbeslut som inte ska anmälas till en nämnd, 4. justerade protokoll i den utsträckning kommunen bestämmer och det inte strider mot lag eller annan författning och
5. upplysningar om hur beslut kan överklagas enligt 13 kap.
Anslagstavlan ska även innehålla kungörelser, tillkännagivanden eller annan information som med stöd av lag eller annan författning ska meddelas på anslagstavlan.
När en handling, som anslagits med stöd av andra stycket, varit anslagen under föreskriven tid ska den som begärt åtgärden få ett bevis om det.
2.4.3. Annat som får finnas på anslagstavlan
För att bevara anslagstavlans tydlighet och tillgänglighet bör utrymmet för att publicera ytterligare information vara begränsat.
Utöver de obligatoriska uppgifterna på anslagstavlan får där bara finnas meddelande om sammanträde med styrelsen eller annan nämnd samt beslutsunderlag inför fullmäktiges, styrelsens och de övriga nämndernas sammanträden.
8 kap. 11 § KL
Anslagstavlan får utöver det som anges i 10 § endast innehålla tillkännagivanden om styrelsens och övriga nämnders sammanträden samt beslutsunderlag inför fullmäktiges, styrelsens och de övriga nämndernas sammanträden.
2.5. Följdändringar med anledning av den nya regeln om webbaserad anslagstavla
2.5.1. Fullmäktiges ledamöter ska kallas till sammanträde En följd av de nya reglerna om webbaserad anslagstavla är att det nu gällande kravet på att en kungörelse om fullmäktiges sammanträde ska lämnas till fullmäktiges ledamöter och ersättare inför varje sammanträde, tas bort.
Enligt den nya lagen ska fullmäktiges ledamöter och ersättare kallas till sammanträde. Hur kallelsen ska gå till framgår inte av lagen, utan får beslutas av fullmäktige i respektive kommun. Här finns en öppning för kallelse via webbsidan eller på annat digitalt sätt.
5 kap. 15 § första st. KL
Varje ledamot och ersättare ska kallas till sammanträde minst en vecka före sammanträdesdagen. Kallelsen ska innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet och om de ärenden som ska behandlas.
2.5.2. Inget krav på kungörelse i ortstidning
Det nya kravet på webbaserad anslagstavla innebär en väsentligt större spridning av information än tidigare.
Därför upphör skyldigheten att i ortstidning kungöra fullmäktiges sammanträden.
2.5.3. Bevis om anslagsdag ska inte längre regleras
I den nu gällande kommunallagen anges att bevis om anslagsdagen för justerade protokoll ska tecknas på protokollet eller utfärdas särskilt.
Denna regel är borttagen i den nya kommunallagen.
Utredningen anser att den nu gällande regeln är otidsenlig, framför allt med tanke på den nya regeln om webbaserad anslagstavla. Det är upp till varje kommun att ansvara för att det i efterhand går att säkerställa att protokollen tillkännagetts på anslagstavlan under hela överklagandetiden. Med en elektronisk hantering är detta möjligt genom loggar. Det kan även ske genom notering på protokollet eller genom att särskilda bevis utfärdas.
2.5.4. Förslag till årsredovisning och budgetförslag på webben Kommunens årsredovisning och förslag till budget ska, enligt bestämmelse i den nya kommunallagen, hållas tillgängliga på webbplatsen.
Bakgrunden till den nya regleringen är den nu och fortsatt gällande regeln om att styrelsens förslag till budget samt årsredovisningen ska hållas
tillgängliga för allmänheten från och med kungörandet/tillkännagivandet av det sammanträde de ska fastställas/godkännas.
Regeringen anser att det är lämpligt att detta sker på webbplatsen.
Eftersom beslutsunderlag får finnas på anslagstavlan enligt KL 8:11 kan det vara lämpligt att styrelsens förslag till budget samt årsredovisningen
presenteras där.
8 kap. 14 § KL
Styrelsens förslag till budget ska hållas tillgängligt för allmänheten på kommunens (eller landstingets) webbplats från och med tillkännagivandet av det sammanträde med fullmäktige då budgeten ska fastställas.
8 kap. 12 § KL
Årsredovisningen ska hållas tillgängligt för allmänheten på kommunens (eller landstingets) webbplats från och med tillkännagivandet av det sammanträde med fullmäktige då årsredovisningen ska godkännas.
2.5.5. Lagen om vissa anslag på kommuns anslagstavla upphävs
Med anledning av regeln i KL 8:10 - om att anslagstavlan även ska
innehålla kungörelser, tillkännagivanden eller annan information som med stöd av lag eller annan författning ska meddelas på anslagstavlan – saknas fog för att behålla lagen (1970:462) om vissa anslag på kommuns
anslagstavla.
2.5.6. Kommunalförbund
För kommunalförbund ska samma regler om anslagstavla gälla som för kommunen, vad gäller kravet på webbaserad anslagstavla samt vad som måste respektive får annonseras där.
I kommunalförbund med förbundsdirektion ska det sammanträde vid vilket budgeten fastställs tillkännages på kommunalförbundets anslagstavla minst en vecka före sammanträdesdagen.
9 kap. 17 § KL
Det som anges om fullmäktige och styrelsen i bestämmelserna om anslagstavlag i 8 kap. 9-11 §§ ska i stället avse förbundsfullmäktige, förbundsdirektionen och förbundsstyrelsen.
9 kap. 10 § KL
I kommunalförbund med direktion ska det sammanträde vid vilket budgeten fastställs vara offentligt. Sammanträdet ska tillkännages på kommunalförbundets anslagstavla minst en vecka före sammanträdesdagen.
2.5.7. Finsam
Lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser – Finsam - ska delvis ändras med anledning av den nya kommunallagens regler om webbaserad anslagstavla.
I förbundsordningen ska regleras var förbundets tillkännagivanden ska anslås.
I förbundsordningen för samordningsförbundet för Sollentuna-Upplands Väsby-Sigtuna anges att kungörelser, protokoll och andra tillkännagivanden ska anslås på respektive parts webbplats.
2.5.8. Regionplan
Bestämmelserna i PBL om tillkännagivande av beslut om att anta, ändra eller upphäva en regionplan ska ändras så att det ska ske på
förbundets/landstingets anslagstavla enligt bestämmelserna i kommunallagen.
2.6. Revision
2.6.1. Beredningsansvaret för revisorernas budget
Fullmäktiges presidium får ansvaret för att bereda förslaget till budget för revisorer.
11 kap. 8 § första st. KL
Förslag till budget ska upprättas av styrelsen före oktober månads utgång. Förslag till budget för revisorernas verksamhet ska upprättas av fullmäktiges presidium senast vid samma tidpunkt.
2.6.2. Obligatorisk yttranderätt för revisorernas sakkunniga De sakkunniga ska alltid beredas tillfälle att yttra sig när fullmäktige behandlar revisionsberättelsen.
5 kap. 32 § första st. KL
Fullmäktige får behandla revisionsberättelsen utan föregående beredning.
Fullmäktige ska dock från de ansvariga hämta in förklaring över 1. anmärkning som framställts i revisionsberättelsen och 2. revisorernas uttalande att ansvarsfrihet inte tillstyrks.
Revisorerna och deras sakkunniga ska alltid ges tillfälle att yttra sig vid fullmäktiges behandling av revisionsberättelsen
2.6.3. ”Spegling” av valbarhetshindret för revisorer
Idag är fullmäktiges ledamöter och ersättare inte valbara som revisorer. I den nya kommunallagen ska motsvarade valbarhetshinder också gälla omvänt. Revisorer ska därmed inte heller vara valbara som ersättare eller ledamot i fullmäktige.
4 kap. 5 § KL
Den som är vald till revisor är inom den kommunen eller det landstinget inte valbar som
1. ledamot eller ersättare i fullmäktige, i en nämnd eller en fullmäktigeberedning, eller
2. ledamot eller ersättare i en sådan juridisk person som avses i 10 kap.
2.6.4. Handläggning i fullmäktige av årsredovisning och ansvarsfrihet i omvänd ordning
I motsats till vad som anges i nu gällande kommunallag ska godkännande av årsredovisningen ske innan fullmäktige tar ställning till frågan om
ansvarsfrihet.
11 kap. 21 § KL
Årsredovisningen ska godkännas av fullmäktige. Detta ska ske innan fullmäktige beslutar om ansvarsfrihet enligt 5 kap. 24 §.
2.6.5. Möjlighet att fyllnadsvälja revisor utvidgas
Avgår en revisor som valts proportionellt idag kan fyllnadsval inte ske. Den inskränkningen tas ut bort.
12 kap. 6 § KL
Om en revisor avgår under mandatperioden får fullmäktige hålla fyllnadsval för återstoden av denna tid.
2.6.6. Begreppsjustering
Begreppet årsbokslut ersätts i den nya kommunallagen med årsredovisning.
2.7. Övriga förändringar
2.7.1. Effekten av att valbarhet upphört fördröjs Enligt dagens regler upphör ett förtroendeuppdrag direkt när en
förtroendevald inte längre är valbar. Det händer exempelvis om personen folkbokförs i en annan kommun.
Den nya kommunallagen mjukar upp detta och det införs en regel om att uppdraget ska upphöra automatiskt först efter det fullmäktigesammanträde som inträffar efter det att valbarheten upphört. Det ger fullmäktige lite längre tid att utnyttja möjligheten att besluta att den förtroendevalde får ha kvar sitt uppdrag för återstoden av mandattiden.
4 kap. 7 § KL
Om en förtroenevald upphör att vara valbar upphör uppdraget genast. För förtroendevald som valts av fullmäktige upphör uppdraget vid nästa
fullmäktigesammanträde om inte fullmäktige, efter ansökan, beslutar att den förtroendevalde får ha kvar sina uppdrag under återstoden av mandattiden.
2.7.2. Tidigare tillträde efter omval och extraval
Fullmäktige får, enligt den nya lagen, besluta att de förtroendevalda som väljs efter det att ett omval, ett extra val eller en förnyad sammanräkning har hållits, kan tillträda vid en tidigare tidpunkt än två månader efter att
omvalet, extra valet eller sammanräkningen avslutats. De förtroendevalda vars uppdrag upphör i och med att omvalet, extra valet eller
sammanräkningen har avslutats, upphör vid den tidpunkt de nyvalda förtroendevalda tillträder sina uppdrag.
4 kap. 8 § KL
Uppdragen för de förtroendevalda som har valts av fullmäktige upphör om 1. valet till fullmäktige har upphävts och omval har hållits,
2. rättelse har skett genom förnyad sammanräkning och mandatfördelningen mellan partierna har ändrats, eller 3. extra val till fullmäktige har hållits.
När omvalet, sammanräkningen eller extra valet har avslutats, ska fullmäktige hålla nytt val av förtroendevalda för återstoden av mandattiden.
Uppdragen ska upphöra två månader efter det att omvalet, sammanräkningen eller extra valet har avslutats. Fullmäktige får dock besluta att de förtroendevalda som valts enligt andra stycket ska tillträda vid en tidigare tidpunkt. Uppdragen för de förtroendevalda enligt första stycket upphör då samtidigt.
2.7.3. Ersättarna i kommunsstyrelsen ska vara minst fem Detta innebär en skärpning av dagens regel som säger att styrelsen bör bestå av minst fem ledamöter och lika många ersättare.
6 kap. 16 § KL
Ledamöter och ersättare i en nämnd väljs av fullmäktige till det antal som
fullmäktige bestämmer. I styrelsen ska antalet ledamöter och antalet ersättare vara minst fem.
Om ersättarna inte väljs proportionellt, ska fullmäktige bestämma i vilken ordning de ska tjänstgöra.
2.7.4. Klargörande av att nämndberedningar kan bestå av andra än förtroendevalda
Det framgår uttryckligen i den nya lagen att nämnden till en
nämndberedning får välja även andra än förtroendevalda. Detta har tidigare varit praxis.
6 kap. 43 § KL
Nämnden får till nämndberedning välja även andra än förtroendevalda.
2.7.5. Mindre justeringar i reglerna om kommunalförbunds förbundsordningar
Kraven på vad kommunalförbundens förbundsordningar ska innehålla ändras i vissa begränsade avseenden.
Det finns inte längre ett krav på att den ska ange vilken av
förbundsmedlemmarna som ska utse revisorer i kommunalförbund med förbundsdirektion,
Den ska ange på vilken webbplats förbundets anslagstavla ska finnas, och
Den ska ange om allmänheten ska ha rätt att ställa frågor om
årsredovisningen vid ett sammanträde och i så fall förutsättningarna för detta.
2.7.6. Utökad möjlighet att använda titeln borgarråd
En förtroendevald som fullgör sitt uppdrag på heltid eller betydande del av heltid får benämnas borgarråd. En sådan förtroendevald ska uppfylla de villkor för valbarhet som gäller för andra förtroendevalda i kommunallagen.
Utöver borgarråd får kommunalråd, landstingsråd m.fl. tidigast väljas av fullmäktige vid första sammanträdet efter det att val av fullmäktige har hållits i hela landet.
4 kap. 2 § KL
Den som inom kommunen eller landstinget fullgör ett förtroendeuppdrag på heltid eller betydande del av heltid ska ha benämningen kommunalråd, borgarråd, landstingsråd, oppositionsråd eller en annan benämning som fullmäktige bestämmer.
En sådan förtroendevald får tidigast väljas av fullmäktige vid första sammanträdet efter det att val av fullmäktige har hållits i hela landet.
2.7.7. Rätt för kommunalråd att delta i fullmäktiges sammanträden
Utöver borgarråd ska kommunalråd, landstingsråd m.fl. som inte är ledamot i fullmäktige få närvara vid fullmäktiges sammanträde. De får delta i
överläggningarna och framställa förslag men inte delta i besluten.
5 kap. 39 § KL
En förtroendevald som anges i 4 kap. 2 § första stycket och som inte är ledamot i fullmäktige har rätt att närvara vid fullmäktiges sammanträden. Sådan
förtroendevald får delta i överläggningar och framställa förslag men inte delta i besluten.
2.7.8. Villkoren för kommunalråd
Kommuner och landsting ska få bevilja kommunalråd, borgarråd,
landstingsråd och oppositionsråd ekonomiska och andra förmåner i deras uppdrag, som svarar mot de löne- och anställningsvillkor som gäller för kommunens eller landstingets anställda.
4 kap. 18 § KL
Fullmäktige får besluta att en sådan förtroendevald som anges i 2 § första stycket för sina uppdrag ska få ekonomiska och andra förmåner som svarar mot de löne- och anställningsvillkor som gäller för dem som är anställda hos kommunen eller landstinget.
Fullmäktige får bestämma hur ersättare ska utses för förtroendevalda som beviljas ledighet till följd av bestämmelsen i första stycket.
2.8. Övergångsbestämmelser
Den nya kommunallagen ska träda i kraft den 1 januari 2018. Genom lagen upphävs kommunallagen (1991:900) och lagen (1970:462) om vissa anslag på kommuns anslagstavla.
Bestämmelserna om att en revisor inte kan bli valbar som ledamot i
fullmäktige, ska dock tillämpas första gången efter det att nästa ordinarie val har hållits i landet.
Bestämmelserna om när fullmäktige får besluta att de nyvalda
förtroendevalda ska tillträda sina förtroendeuppdrag efter ett omval, extra val eller förnyad sammanräkning, ska dock tillämpas första gången efter det att nästa ordinarie val har hållits i landet.
Bestämmelserna om att förtroendevalda som fullgör sitt uppdrag på heltid eller betydande del av heltid ska närvara vid fullmäktiges sammanträden och möjligheten för dem att framställa förslag men inte delta i besluten, ska dock tillämpas första gången i andra kommuner än Stockholms kommun och i landstingen efter det att nästa ordinarie val har hållits i landet.
Bestämmelserna om antalet ersättare i styrelsen, ska dock tillämpas första gången efter det att nästa ordinarie val har hållits i landet.
Bestämmelserna om ordförande i revisionen, ska dock tillämpas första gången efter det att nästa ordinarie val har hållits i landet.
Äldre bestämmelser gäller fram till dess nästa ordinarie val har hållits i landet för underställda nämnder som fullmäktige beslutat om före ikraftträdandet.
Äldre bestämmelser gäller fram till dess nästa ordinarie val har hållits i landet om att fullmäktige får föreskriva att en lokal nämnd inte får väcka ärenden i fullmäktige.
Äldre bestämmelser gäller fortfarande för överklagande av beslut som har tillkännagetts före ikraftträdandet.
Ändringarna i lagen om folkomröstningar, lagen om kommunala indelningsdelegerade och lagen om finansiell samordning av
rehabiliteringsinsatser och övriga följdändringar i andra författningar ska träda ikraft den 1 januari 2018.
3. Förslag från utredningen som inte kommer att genomföras
Nedanstående förslag från utredningen ”En kommunallag för framtiden”
(SOU 2015:24) implementeras inte i den nya kommunallagen enligt Regeringens förslag.
3.1 Organisationsfrågor
3.1.1. Försöksverksamhet med majoritetsstyre
En särskild lag om försöksverksamhet med majoritetsstyre i kommuner och landsting föreslogs av utredningen. Av den föreslagna lagen framgick att reglerna i lagen (1992:339) om proportionellt valsätt inte skulle tillämpas vid val av ledamöter och ersättare till styrelsen, dvs. det ska vara möjligt att samtliga ledamöter och ersättare väljs ut den politiska majoriteten.
Möjligheten föreslogs gälla på försök för mandatperioden 2018–2022.
Regeringen anser inte att det finns något behov av att genomföra en försöksverksamhet med majoritetsstyre.
3.1.2. Program om mål och riktlinjer
En skyldighet för fullmäktige att för varje mandatperiod anta ett program för mål och riktlinjer för uppföljning av verksamhet som bedrivs av privata utförare har införts och trätt i kraft 2015.
I utredningen föreslogs att programskyldigheten skulle utvidgas till all sådan verksamhet som kommunen eller landstinget själv bedriver – men som också kan bedrivas av privata utförare.
Regeringen anser inte att förslaget bör genomföras.
3.1.3. Bisysslor
Utredningen föreslog att det i den nya kommunallagen skulle finnas en hänvisning till bestämmelsen i regeringsformen om skyldigheten för den som utför offentliga förvaltningsuppgifter att iaktta saklighet och
opartiskhet. Det skulle också i lagen finnas en hänvisning till bestämmelserna om bisysslor i lagen om offentlig anställning.
Regeringen anser att det saknas behov av en sådan hänvisning.
3.1.4. Bemanning i bolagsstyrelser
Utredningen föreslog att fullmäktige skulle kunna besluta att minoriteten av ledamöterna i en styrelse i ett kommunalt aktiebolag skulle kunna utses på annan än partipolitisk grund.
Regeringen anser inte att behovet är så stort att ett ingrepp i den kommunala självstyrelsen är motiverat.
3.1.5. Direktörens uppgifter
Utredningen föreslog att direktören ska ansvara för att det finns ett underlag till beslut i samtliga ärenden som styrelsen ska behandla och svara för att styrelsens beslut verkställs.
Regeringen anser inte att den nya kommunallagen ska innehålla en sådan reglering, utan att denna fråga får regleras i direktörens instruktion.
3.2. EU-rätt, konkurrens och marknader
3.2.1. Förhållandet till EU-rätten förtydligas
Utredningen föreslog att det skulle förtydligas att kommunernas och landstingens möjligheter att utöva sina befogenheter kan begränsas av EU- rätten. De skulle gälla om inte annat följer av reglerna om statsstöd.
3.2.2. Tjänster av allmänt intresse, i förhållande till kompetensen
Utredningen föreslog att det i kommunallagen skulle anges att kommuner och landsting inom sina befogenheter får tillhandahålla tjänster av allmänt intresse enligt unionens fördrag.
3.2.3. Betydelsen av att verka konkurrensneutralt Utredningen föreslog att det i kommunallagen skulle föras in ett
målsättningsstadgande. Enligt detta skulle kommuner och landsting, när de agerar på en marknad, verka för att uppträda konkurrensneutralt. Detta skulle gälla om inte annat följer av lag eller annan författning.
3.2.4. Vägledningsfunktion hos upphandlingsstödet förslogs Utredningen föreslog att den kommande upphandlingsmyndigheten
”Upphandlingsstödet” skulle ges uppgiften att vägleda kommuner och landsting som avser att ge ett stöd.
----
Regeringen anser inte att kommunallagen bör kompletteras med hänvisningar till EU-rätten.
3.3. Utvidgat medlemskap
3.3.1. Ett företag med fast driftställe föreslogs bli kommunmedlem
Utredningen föreslog att juridiska personer som bedriver näringsverksamhet från ett fast driftställe i en kommun eller i ett landsting skulle vara medlem i den kommunen eller landstinget.
Den juridiska konsekvensen av förslaget skulle bli att sådana juridiska personer blir behöriga att begära laglighetsprövning av
landstingets/kommunens beslut.
Regeringen anser inte att medlemskapet bör utvidgas med fler juridiska personer.
3.3.2. En ideell förening med verksamhet föreslogs bli kommunmedlem
Utredningen föreslog att en ideell förening skulle vara medlem i kommun och i landsting, om föreningens styrelse har säte i kommunen eller i landstinget eller om föreningen bedriver verksamhet där.
Den juridiska konsekvensen av förslaget skulle bli att sådana juridiska personer blir behöriga att begära laglighetsprövning av
landstingets/kommunens beslut.
Regeringen anser inte att medlemskapet bör utvidgas med fler juridiska personer.
3.4. Laglighetsprövning
3.4.1. Större möjlighet till laglighetsprövning av budgetbeslut Enligt dagens regler går det inte – med hänvisning till att ett beslut innebär ett befogenhetsöverskridande eller strider mot lag – att laglighetspröva beslut med hänvisning till krav på god ekonomisk hushållning, balanskravet eller reglerna för resultatutjämningsreserver. Utredningen föreslog att den begränsningen skulle tas bort.
Regeringen anser inte att det framkommit tillräckliga skäl för att genomföra utredningens förslag i denna del.
3.5. Revision
3.5.1. Rätt till upplysningar
Utredningen föreslog att revisorernas sakkunniga skulle ha rätt till upplysningar från nämnder och fullmäktigeberedningar.
Regeringen anser inte att förslaget bör genomföras då utredningen inte visat att det finns något praktiskt behov.
3.5.2. Ordföranden i revisionen alltid väljas ur minoriteten
Utredningen föreslog att om en revisor utses till ordförande bland revisorerna ska denna utses från den politiska minoriteten.
Regeringen anser inte att förslaget bör genomföras då en sådan reglering felaktigt kan ge sken av att valet av ordförande i revisionen har en
partipolitisk koppling.
Ingegärd Bornelind Kommunjurist
