Minnesanteckningar Samverkansåret
Datum
2012-15-21
1 (5)
POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST INTERNET
971 86 LULEÅ Stationsgatan 5 0920-960 00 0920-22 84 11 Lansstyrelsen@bd.lst.se www.bd.lst.se
Myndigheten för Yrkeshögskolan (Yh), svarar på frågor
Kursiv text = frågor och kommentarer från deltagarna.
Tove Cullhed inleder och hälsar alla välkomna, särskilt Johan Blom från Yh-myndig- heten som besöker länet för att anordnare av Yh-utbildning får möjlighet att ställa frågor inför kommande ansökningsomgång som stängs i september. Dialogmötet hålls inom ramen för Samverkansåret, en del av Norrbottens kompetensplattform, som syftar till att få fler Yh-utbildningar till Norrbotten. Vid mötet medverkar även ett antal Yh-anord- nare från Västerbottens kompetensplattform, där Barbro Lundmark är projektledare.
Göran Nilsson, marknadsområdeschef i Norrbotten och Västerbotten samt ordförande i Norrbottens Kompetensförsörjningsutskott, inleder genom att redovisa läget på arbets- marknaden. Den 12 juni kommer Arbetsförmedlingens prognos. Den bygger på inter- vjuer genomförda med företag i näringslivet, under mars och april. Norrbottens län ligger i topp i landet gällande rekrytering. 43 % av tillfrågade företag bedömer att de behöver rekrytera. Inlandet i Norrbotten (Gällivare, Malmberget och Kiruna) har störst behov av arbetskraft. I Västerbottens län har kustkommunerna störst behov. Norrbotten har aldrig haft så stor efterfrågan på arbetskraft. Det är inte bara gruvnäringen som be- höver arbetskraft, det spiller över på alla branscher. Därför är det att föredra att prata om yrken, inte om branscher.
De vanligaste bristyrkena i landet är: tekniker, ingenjörer, mellaningenjörer och anlägg- ningsmaskinsförare. Generationsväxlingen ökar behovet av rekrytering. Fortsatt hög arbetslöshet råder i Norrbotten. 23-24 000 människor i Norrbotten och Västerbotten står utanför arbetsmarknaden. I Norrbotten minskar andelen öppet arbetslösa, i riket ökar de marginellt. Det är inlandskommunerna som minskar mest. Arbetslöshet bland ungdomar är största bekymret. Siffran är drygt 20 % i Norrbotten, vilken minskar mer än i riket.
Andelen långtidsarbetslösa ungdomar ökar tillsammans med andelen som inte går ut skolan med slutbetyg. Det råder en missmatch mellan efterfrågan på arbetskraft och arbetslösa. Inflödet av lediga jobb står inte i relation till arbetslösheten, som minskar i för låg grad. (Bilaga 1)
Johan Blom, Yh-myndigheten – Hur tänker vi när vi bedömer en ansökan och varför? (www.yhmyndigheten.se)
Johan redovisar hur bedömningar av ansökningar går till. Myndigheten utgår från lag och förordning.
1:3: Förutsättningar:
a) behov av kvalificerad yrkesutbildning som inte tillgodoses på annat sätt b) smalt yrkesområde
c) lämplig regional placering
d) utbildningsanordnaren har förmåga att bedriva utbildningen
Yh-myndigheten bedömer dessutom demokratiska värderingar, att utbildningen bygger på gymnasiala och nationella program, jämställdhet, utbildning i samverkan mellan ut- bildningsanordnare och arbetslivet samt det kvalitativa behovet.
Minnesanteckningar Samverkansåret
Datum
2012-05-21
2 (5)
5:5: Fördelning av statsbidrag:
”Graden av behov” tas hänsyn till i bedömningen, både kvalitativt och kvantitativt. Om det finns två likvärdiga utbildningar så avgör den bästa geografiska placeringen. Yh- myndigheten vill att det ska vara ett brett spektra av yrkesområden. De jobbar med hel- hetsbilder vid bedömningar. Hur många som har examinerats ingår i aspekten. Bl a arbetsmarknadsprognosen och konjunkturinstitutet påverkar bedömningen. Många fak- torer ingår, ingen rättvisefördelning finns. Arbetslivet plus regler och förordningar be- stämmer YH´s satsningar. Det hindrar m.a.o. inte ”wild and crazy” idéer.
Tar ni geografisk hänsyn? I princip nej.
De regionala bedömningarna är viktiga och bör komma in tidigare i bedömningen av ansökningarna.
Johan berättar att medelsbrist råder. Yh-myndigheten hade kunnat bevilja dubbelt så många utbildningar om de hade haft mer pengar. 45 000 personer studerar idag inom Yh. Ca 25 000 helårsstuderande. Många yrkesbytare finns inom Yh. 10 % är arbetslösa innan studier.
Det ansöktes om 30 000 Yh-platser i år, varav 15 000 platser byggde på tidigare Yh/KY, resten utgjordes av nya utbildningar. Av de nya beviljades 14 %. Av de gamla 44 %. Slutsatser som kan dras efterhand är att Yh-myndigheten är konservativ. Även gällande nya utbildningsanordnare.
Norrbotten och Västerbotten placerar sig på femte respektive fjärde plats nerifrån när det gäller antal Yh-utbildningar i relation till befolkningsstorleken. Johans uppmaning är att länen ska ansöka om fler utbildningar.
Arbetslivet ska avgöra vilka utbildningar som ansöks vid Yh-myndigheten. Nya yrkes- roller granskas särskilt, men statistik mm. är svårt att tillgå. Det är viktigt att ha örat mot rälsen. Yh-myndigheten bedömer en ansökan, inte en utbildning.
Hur ser ni på små privata aktörer kontra stora kommunala och universitet?
Yh-myndigheten läser alla ansökningar och bedömer alla precis likadant.
Hur återkopplar Yh-myndigheten avslag?
Yh-myndigheten avslår mer generellt och gör ingen skillnad på kommun eller annan anordnare av utbildning. Särskilda avslagsmeningar används. Det har fungerat så där.
Många förstår inte att avslaget beror på konkurrensskäl då Yh-myndigheten inte be- skrivit det särskilt bra. Medelsbrist används inte som skäl. Johan uppmanar anordnare av Yh-utbildning att ringa till myndigheten för mer detaljerad information. Myndig- heten ska bli tydligare i avslagsmeningarna detta år och vidgar beskeden om avslag.
Besked om avslag skickas samma dag som besluten offentliggörs.
Ej giltiga ansökningar utgör 30 %, vilka är de viktigaste orsakerna?
Att ansökningarna inte ingår i underlaget enligt lag och förordning eller att ansök- ningarna har en svag arbetslivsanknytning. Det är vanligt att utbildningsanordnare inte stämmer av mot existerande utbud av utbildningar eller att utbildningen inte tydligt håller en eftergymnasial nivå. Yh ska utbilda mot anställning, inte mot utbildning. Yh gör inte heller någon bedömning om söktryck.
Minnesanteckningar Samverkansåret
Datum
2012-05-21
3 (5)
Hur ser Yh-myndigheten på distansutbildning?
Det ska inte spela någon roll, det viktigaste i ansökan är att man utgår från arbetsmark- nadens behov. Yh-myndigheten ser fler avhopp från distansutbildningar (samma för universitetsutbildningar). Inga kvalitetsskillnader har upptäckts i jämförelse med bundna utbildningar.
Graden av medfinansiering från arbetslivet - det är tuffare för små och medelstora företag att fixa det. Det kan finnas regionala skillnader. Hur bedömer ni?
Behovet av kompetensen i arbetslivet väger mycket tyngre. Regionala skillnader kommer verkligen som steg två i bedömningen.
Behovet av underhållstekniker?
Balans råder enligt Arbetsförmedlingen. Men Yh-myndigheten vet att alla jobb inte anmäls till Arbetsförmedlingen plus att det pågår en omfattande generationsväxling.
Behovet bedöms finnas även om analysen är svårbedömd.
Studier på hel- och deltid?
Yh-myndigheten har inga synpunkter om det. Viktigast är det som arbetslivet behöver, på rätt nivå.
Hur bedöms regionalt behov jämfört med nationellt behov?
Det finns regioner med särskilda behov av kompetens. Vi utgår från ”graden av behov”.
Som anordnare hänvisar vi till regionala rapporter, tar ni del av dem?
Om vi inte har rapporten som det hänvisas till i ansökan tittar analytikern på denna. Två handläggare och en analytiker knyts till varje ansökan. Det är positivt med regionernas/
kompetensplattformarnas yttranden om ansökningar.
Yh-myndigheten gör egna yrkesanalyser som publiceras i rapporter.
När ansökningar läses under hösten görs snabbanalyser, ex läser myndigheten rapporter som anordnare hänvisar till.
Samverkansformer mellan anordnare?
Yh-myndigheten har inget emot samverkan men det men inte myndighetens fråga. Kva- liteten kan kanske bli bättre av samarbete. Johan nämner Kronoberg som exempel på bra samarbete. Anordnare läser varandras ansökningar för att höja kvaliteten på dessa.
Att göra en Yh-ansökan kostar, att ta risken att bli utan statsbidrag kan vara ett pro- blem, särskilt för små anordnare. Är systemet är hållbart i längden?
Några alternativ finns inte idag. Antalet ansökningar ökar för varje år. Yh-myndigheten får se om det är hållbart i längden.
Finns det anordnare som gett upp och slutat söka?
Det är fler som söker. Kan vara vissa som gett upp. Det var en mindre risk att söka KY.
Det är sannolikt att kommunala sammanslutningar klarar att upprätthålla systemet och att små privata slås ut.
Minnesanteckningar Samverkansåret
Datum
2012-05-21
4 (5)
Ser ni fler universitet och högskolor som ansöker om Yh då de får minskade resurser?
Nej, Yh-myndigheten har inte märkt av det ännu.
Varför ska vi bli bättre och leverera fler ansökningar då endast 25 % får statsbidrag?
Ansök och hamna bland de 25 %! Skrivningarna i ansökan behöver inte vara långa, men kärnfulla. Ange hur stort behovet är och när i tid. Ansökan ska vara knuten till arbets- livet. Visa hur kurserna är upplagda och anknutna till arbetslivet. Ange krav på förkun- skaper. För låga krav på förkunskaper kan medföra avhopp och att arbetslivet inte får vad de efterfrågar.
Utbildningsanordnare måste kontinuerligt fråga företagen om behoven, som ändras på bara tre månader.
Vad tycker du vi ska tänka på?
Beskriv behovet på ett bra sätt.
Branscherna har svårt att definiera behoven och visa på antal.
Kan inte behovet beskrivas kan vi inte bevilja den utbildningen.
Marknadsföring av Yh-utbildningar. Myndigheten marknadsför sig till presumtiva stu- derande, men inte till arbetsmarknadens parter?
Ja, det är ett förbättringsområde. Yh-myndigheten jobbar med Företagarna och Svenskt Näringsliv men måste jobba ännu mer på sitt varumärke. Det råder stor okunskap om vad Yh-utbildning är. Det är viktigt att vi alla använder de forum vi verkar inom för marknadsföring av Yh.
Om vi validerar så att utbildningen förkortas förlorar vi statsbidraget. Ska vi validera?
Det finns idag inga ekonomiska incitament för utbildningsanordnaren att validera, men det borde vara intressant för arbetslivet. Yh-myndigheten ser över detta.
Utredningen om två- respektive fyraåriga beslut, är den genomförd?
Myndigheten får en bemyndiganderam. Enligt denna kan vi fatta beslut t o m 2014.
Vi har tittat på det tidigare systemet med optioner (två intag + två preliminära intag).
Det är problem att halvlova något när man inte har pengar. Det räcker inte att ett behov kvarstår, utan det är graden av behov. Förenkla ansökningarna är ett alternativ. Det ska hålla ur ekonomiska och rättssäkerhetsaspekter. Yh ska vara en flexibel utbildnings- form. Resultat av utredningen presenteras före sommaren på Yh-myndighetens webb.
Hur fungerar arbetet med jämställdhet inom utbildningarna?
Ansökningarna till utbildningarna följer mönstren i andra utbildningar – traditionellt könsbundna. Utbildningsanordnarna jobbar bra med jämställdhet i ansökningarna.
Hur ser ni på en Yh-utbildning med gemensam grund och sedan specialisering med olika utgångar?
Det finns redan exempel på sådana utbildningar, ex säljare och data/IT. Vi ska utreda var gränsen till två olika utbildningar går.
Minnesanteckningar Samverkansåret
Datum
2012-05-21
5 (5)
Det finns en önskan från vissa branscher att ha nationella kursplaner. Yh-myndigheten säger nej. Varför?
Det gäller tandsköterska, trafiklärare, elsäkerhet och två yrken till. Juristerna tittade på detta. Det ska finnas möjlighet till nationell likvärdighet. Det ska inte vara på den detaljerade nivån kurs. Yh-myndigheten har inget emot nationella kursplaner. I bedöm- ningen utgår man från vad branschen vill ha. Elsäkerhetsbranschen tog bollen och be- stämde vad nationell likvärdighet är inom sin bransch. Så kan även andra branscher göra.
Om länens Yh-nätverk:
Monica Lundkvist Renström, Lapplands kommunalförbund, berättar att Länsstyrelsen i Norrbotten har beviljat en projektansökan om att höja kvaliteten i länets Yh-ansök- ningar. Lkf´s fyra kommuner, Kalix, Luleå, Piteå, HÖN - totalt åtta parter deltar i för- studien som pågår ett år. Monica är projektledare och projektet startar i augusti 2012.
Västerbotten har ett Yh-nätverk där både kommunala och privata anordnare ingår. De har även bildat en marknadsföringsgrupp. Länen diskuterar framtida samarbete kring Yh-utbildning.
Vid tangentbordet
Barbro Lundmark och Tove Cullhed
Bilaga
1. Samverkan Yh-utbildningar 2. Ansökningar Yh åren 2006-2012
Samverkan YH-utbildningar
2012-05-21
Bilaga 1
Näringslivet inkl småföretag och alla tillägg
Marknadsutveckling - Efterfrågan 6-12 månader
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
23 Jämtlands 04 Södermanlands 09 Gotlands 24 Västerbottens 17 Värmlands 07 Kronobergs 10 Blekinge 19 Västmanlands 08 Kalmar 12 Skåne 18 Örebro 20 Dalarnas 21 Gävleborgs 03 Uppsala 05 Östergötlands 06 Jönköpings 01 Stockholms 14 Västra Götalands 22 Västernorrlands 13 Hallands 25 Norrbottens
Nettotal
Totalt 16-64 år
Andel öppet arbetslösa inskrivna vid Af och i program med aktivitetsstöd, procent april- 2012
2,8 4,7 3,7 6,7 4,4 4,5 5,0 5,5 5,1 5,8 5,5 4,2 4,9 5,9 4,4 4,3 2,2
4,2
5,4
2,5
5,3 5,2 5,2 5,3 6,0 5,6 6,1
7,6 7,7
9,2
5,2 4
0 2 4 6 8 10 12 14 16
Kiruna
Gällivare
Piteå Arjeplo
g Lul
eå
Boden
Pajala
Älvsbyn
Jokkmokk
Arvidsjaur Över
torneå
Överkalix
Kalix Hapar
anda
Norrbotten
Riket
Arbl Prog
Totalt 16-64 år
Förändring öppet arbetslösa inskrivna vid Af och i program april. 2012 jämfört med april. 2011, procentenheter
-3,9
-3,1 -3,0 -2,9
-1,2 -0,8 -0,8 -0,4 -0,4 -0,3 -0,3 -0,3
0,0
1,6
-0,5
0,1
-4,0 -3,0 -2,0 -1,0 0,0 1,0 2,0
H apar anda
A rjep log
Ö ve rka lix
P aj al a Äl vsb
yn
Ki ru na
Ö ve rto rn eå
Lu leå Jo kkmo
kk Arvi
dsj au r
P ite å
K ali x
B od en G äl liva
re N or rbot
ten
R IKET
Ungdom 18-24 år
Ungdomar. Andel öppet arbetslösa inskrivna vid Af och i program med aktivitetsstöd, procent april- 2012
5,1 8,4 6,7 6,6 2,7 6,6 4,7 6,5 3,6 3,4 3,5 6,9 3,3 5,3 5,7 4,2
4,9
9,4 10,2 14,4
14,0
18,7 16,9 20,4 20,7 21,5 19,8 23,8 23,3
14,9
5,3 11,1
0 5 10 15 20 25 30
Ki ru na A rjep
log G äl liva
re Äl vsb
yn
P aj al a
Lu leå
P ite å
B od en
Ö ve rto rn eå Ö ve rka
lix Jo kkmo
kk Arvi
dsj au r H apar
anda K ali x N or rbot
ten
R IKET
Arblösa Program
Ungdom 18-24 år
Ungdomar. Förändring öppet arbetslösa och i program april- 2012 jämfört april - 2011. procentenheter
-12,7 -8,4 -5,5 -5,4 -5,4 -3,8 -2,5 -2,4 -2,2 -2,0 -1,7 -0,9
0,0 1,6
-2,7 -0,4
-13 -11 -9 -7 -5 -3 -1 1 3
A rjep log
Ö ve rka lix
Äl vsb yn
P aj al a H apar
anda P ite å
Ki ru na
B od en Jo kkmo
kk
Lu leå Arvi
dsj au r
Ö ve rto rn eå
K ali x G äl liva
re N or rbot
ten
R IKET
yhmyndigheten.se
Antalet inkomna och beviljade ansökningar
Bilaga 2
yhmyndigheten.se
30,7 35,3
38,7 44,9 38,6
58,1 51,8
52,2 53,5
58,5 59,0
64,0 71,6 65,5
86,4 79,1
85,5 78,1 66,3
82,1
101,7
30,7
50,7 51,9
58,8 60,2
71,0 71,4
76,0 78,3
87,1
98,4 101,4
105,9 108,4
110,9 113,3
115,0 116,3
124,5 127,0
140,6
Gotland Uppsala Gävleborg Västerbotten Norrbotten Södermanland Jämtland Halland Örebro Östergötland Västmanland Västra Götaland Stockholm Kalmar Blekinge Värmland Jönköping Skåne Dalarna Kronoberg Västernorrland
Yh Ky platser per 10 000 invånare 20-64 år
Befintliga plus nya platser med avslut 2012-2016
Befintliga platser med avslut 2012-2015
yhmyndigheten.se
0,3%
1,0%
1,7%
1,5%
1,9%
2,0%
2,0%
2,4%
2,4%
2,4%
2,4%
2,3%
2,3%
3,3%
3,8%
2,8%
4,0%
4,5%
15,7%
16,4%
24,9%
0,2%
0,9%
1,5%
1,6%
1,6%
1,8%
1,9%
2,0%
2,3%
2,4%
2,5%
2,6%
2,6%
3,2%
3,5%
3,5%
4,0%
4,0%
15,7%
17,5%
24,8%
