“MEN VI KANSKE BARA SER TOPPEN AV ETT ISBERG”
EN STUDIE OM SKOLKURATORERS UPPLEVELSER AV ARBETET MED SEXUELL UTSATTHET BLAND BARN OCH UNGDOMAR
ELLEN RÖMAN
Examensarbete i socialt arbete Malmö Universitet
15 hp Hälsa och samhälle
Socionomprogrammet 205 06 Malmö
2021/2022
“PERHAPS WE JUST SEE THE TIP OF AN ICEBERG”
A STUDY OF SCHOOL COUNSELORS EXPERIENCES OF THE WORK WITH SEXUAL EXPOSURE AMONG CHILDREN AND YOUTH
Ellen Röman
Abstract
This study aims to study how the school counselor could work with sexual exposure on social media and in the physical world among children and youth. What could obstruct the school counselor from working with sexual exposure among children and youth and which consequences of sexual abuse the school counselors have identified. The study has interviewed five school counselors and tries to explain the finds with an theoretical frame with concepts of stigma, shame, room to maneuver and an intersectional perspective. The main find of the study is that the school counselor can work in different levels with the preventative work. The school counselor can present material and advice to the pupils parents on how to speak with their children about sex in an home environment without impose guilt upon the child. With the pupils the school counselor can talk about norms of sex and create an open and allowing environment to speak about sex in different ways to provide the pupils with the knowledge they seek. The school counselors have identified different types of consequences of sexual abuse and exposure in this study, such as blaming yourself for the assault, fear of meeting your perpetrator and shame. The school counselor can implement the preventative work with sexual exposure as she prefer since there is no guidance of how to work with it. The school counselors that participated in this study can be constraint by the schools principal and have an opportunity to decide by themselves how they want to implement sexual exposure in the preventative work. A need of the preventative work of sexual exposure of children and youth in a school counselors perspective need a bigger scene to make an inpact on the subject and to make a change.
Keywords: child, school counselor, sexual exposure, social media, youth
Röman, E, “PERHAPS WE JUST SEE THE TIP OF AN ICEBERG” - A STUDY OF SCHOOL COUNSELORS EXPERIENCES OF THE WORK WITH SEXUAL EXPOSURE AMONG CHILDREN AND YOUTH. Degree project in Social work. 15 hp. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social work. Year 21/22.
FÖRORD
Jag vill tacka de fem skolkuratorerna som valt att delta i denna studie, vilket givit nya kunskaper!
Jag vill även tacka min handledare Matilda Svensson Chowdhury för hennes vägledning genom studiens genomförande.
Ett speciellt tack till Marika Hedberg och mina klasskamrater som ställt upp när jag efterfrågat deras stöd och vägledning!
Innehållsförteckning
1. Inledning 5
2. Problemformulering 5
2.1 Syfte 6
2.2 Frågeställningar 6
3. Kunskapsläge 6
3.1 Svårigheten att avgöra sexuella beteende som skadliga 6
3.2 Det förebyggande arbetet av skolpersonal 7
3.3 Skolpersonals vilja att agera 7
3.4 Traumans delaktighet i sexualundervisning 8
3.5 Att stötta eleven 8
3.6 Sammanställning av kunskapsläget sexuell utsatthet 8
4. Teoretiska utgångspunkter 9
4.1 Skam 9
4.2 Stigmatisering 9
4.3 Handlingsutrymme 10
4.4 Intersektionalitet 10
4.5 Ett teoretiskt ramverk 11
5. Metod och material 11
5.1 Förförståelse 11
5.2 Val av metod 12
5.3 Urval 12
5.4 Tillvägagångssätt: kontakt med informanter samt genomförande av intervjuer 13
5.5 Litteratursökning 14
5.6 Analys och bearbetning 14
5.7 Etiska överväganden 15
5.8 Resultatens tillförlitlighet 15
6. Resultat 16
6.1 Presentation av skolkuratorerna 16
6.2 Sexuell utsatthet 16
6.2.1 Konsekvenser av sexuell utsatthet 17
6.2.2 Barn och ungdomars brist på kunskap om sexuell utsatthet 19
6.3 Skolkuratorns uppdrag 19
6.3.1 Skolkuratorns hantering av sexuell utsatthet 20
6.3.2 Arbetssätt inom verksamheten 22
7. Analys 23
7.1 Skam som förklaringsmodell 24
7.2 Stigmatisering som förklaringsmodell 25
7.3 Handlingsutrymme som förklaringsmodell 25
7.4 Intersektionalitet som förklaringsmodell 27
8. Avslutande diskussion 28
8.1 Diskussion utifrån studiens tre frågeställningar 28
8.2 Metoddiskussion 31
8.3 Förslag till framtida forskning 32
8.4 Slutord 32
9. Referenslista 34
9.1 Skriftliga källor 34
9.2 Muntliga källor 36
10. Bilagor 37
10.1 Bilaga 1- “Vill du delta i min studie?” 37
10.2 Bilaga 2 - Intervjuguide 38
10.3 Bilaga 3 - Frågor att ställa vid intervju 39
1. Inledning
Denna studie avser att undersöka hur skolkuratorer inom elevhälsoteamet arbetar med barn och ungdomars sexuella utsatthet. Studien utgår från det faktum om att social interaktion inte enbart sker i fysisk form längre, utan även till stor del på internet och dess sociala medier. Som socionom utbildas man och får kunskap om socialt arbete samt hur sociala aspekter kan påverka individer. Detta betyder att det bör finnas ett behov inom socialt arbete att studera och erhålla mer kunskap av vad som sker på sociala mediers olika plattformar där barn och ungdomar spenderar sin tid. Att studera upplevelser skolkuratorerna gjort inom sin profession möjliggör ett belysande av hur skolkuratorer arbetar i skolmiljö med frågor som rör sexuell utsatthet.
Carlsson förklarar sexuella övergrepp som en kränkande handling mot barnets integritet.
Carlsson menar att om förövaren är vuxen, är det en kränkning av den beroendeställning som finns mellan de två (Carlsson 2020). Digitaliseringen skapar nya möjligheter för potentiella förövare att hitta sätt att utöva våld på. Barn och ungdomar ser internet som en plats för att roa sig på och med den ökande digitaliseringen har barn sin debut på internet tidigare, redan i treårsåldern (Nilsson & Lövkrona 2020). Det väcker frågor om vad unga barn kan exponeras för på internet.
2014 publicerade Socialstyrelsen en rapport där de framhåller att elevhälsoteamet är den skolpersonal som har bäst förutsättningar för att nå barn och ungdomar. Men även att upptäcka om det är något som inte stämmer med en elev. Elevhälsoteamet ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande för att elever inte ska fara illa men även att informera elever om deras rättigheter (Socialstyrelsen 2014). Skolan är således en lämplig plats att bemöta barn och ungdomars beteenden på internet, enligt Nilsson och Lövkrona, i skolan. Detta på grund av att den stora majoriteten av barn befinner sig i skolan och därför kan skolpersonal ges ett ansvar för att utbilda barn och ungdomar om internets baksidor (Nilsson & Lövkrona 2020). Elevhälsan ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande enligt 25 § ur skollagen (SFS 2021:452), vilket kan innefatta insatser riktade mot internets baksidor. Blom m.fl menar att en skola ska arbeta för att elever har tillgång till god miljö för att kunna utvecklas kunskapsmässigt och personligt.
Skolkuratorns roll är att arbeta med olika sociala problem och dess konsekvenser (Blom m.fl 2020). Detta innefattar både de elever som blivit utsatta för övergrepp och de som är förövare eftersom båda parter kan vara elev.
2. Problemformulering
Rädda Barnen publicerade handboken “Detta borde alla veta om sexuella övergrepp mot barn”
2016, där det framgår att ungefär 20% av alla barn, i Sverige och internationellt, har upplevt sexuella övergrepp (Rädda Barnen 2016). I en rapport från 2015 visade Stiftelsen Allmänna Barnhuset att ungefär var femte elev av 5.873 deltagare i undersökningen blivit utsatt för någon form av sexuellt övergrepp, och att antalet polisanmälningar om barnvåldtäkt har ökat (Stiftelsen Allmänna Barnhuset 2015). Brottsförebyggande rådet upprättade en tabell för att ta del av statistiken för brott bland årskurs 9. Tabellen utgår från åren 2015, 2017 och 2019, vilket avser rapporterade sexualbrott. År 2015 var det 15.2% av niondeklassarna som rapporterade att de utsatts för sexualbrott jämfört med år 2019 som var 14%. Trots att siffran är något lägre, är det fortfarande en hög siffra (Brottsförebyggande rådet 2022).
Brottsförebyggande rådet publicerade en rapport år 2020 som redovisar var sexualbrott inträffar bland niondeklassare, både oavsett kön och för de två könen. Resultatet visar att sexuella övergrepp i hemmiljö är vanligare för tjejer, medan övergrepp på skolans område är
vanligare för killar. När båda könen räknas tillsammans inträffar flest sexualbrott i hemmiljö, med sociala medier på andra plats (Brottsförebyggande rådet 2020). Polisen har uppmärksammat att barn utsätts för risker på internet hela tiden, så tidigt som i sju- åttaårsåldern. Skärmtid är något som används mer bland barn och ungdomar, vilket lockar förövare till likadana platser som de är på menar polisen. Som förebyggande insats för att öka kunskapen om sexualbrott mot barn och ungdomar på internets plattformar, har polisen skapat materialet “Delbart” (Polismyndigheten 2021).
Som skolkurator i ett elevhälsoteam ska man arbeta hälsofrämjande och förebyggande, men får skolkuratorn de verktyg som behövs från sin utbildning? Som socionomstudent vid Malmö Universitet får en ta del av kursen “Juridik i socialt arbete (SC131C)” 30 hp, som omfattar humanjuridik, socialrätt med förvaltningsrätt samt handläggning och dokumentation i socialt arbete (Malmö Universitet). Men skollag 2010:800 (SFS 2021:452) inkluderas inte. Det innebär att när socionomexaminerad eller motsvarande inom socialt arbete ska påbörja yrkesutövning som skolkurator, återfinns ingen utbildning gällande skollagen och vad det kan innebära för yrkesutövningen i praktiken.
2.1 Syfte
Studien syftar till att studera hur skolkuratorer arbetar med sexuell utsatthet, både på sociala medier och i den fysiska världen, bland barn och ungdomar samt att belysa de hinder skolkuratorer upplever i sin yrkesutövning. Studien syftar också till att identifiera de konsekvenser som skolkuratorer ser efter sexuella övergrepp.
2.2 Frågeställningar
Studiens tre frågeställningar är:
- Hur arbetar skolkuratorer med frågor kring sexuell utsatthet?
- Vilka hinder upplever skolkuratorer i sin profession vid arbetet av sexuell utsatthet bland barn och ungdomar?
- Vilka konsekvenser av sexuella övergrepp identifierar skolkuratorer hos barn och ungdomar?
3. Kunskapsläge
I detta kapitel presenteras fem vetenskapliga studier som berör skolkuratorns såsom elevhälsoteamets arbete med sexuell utsatthet samt utsatta individers perspektiv i en skolmiljö.
3.1 Svårigheten att avgöra sexuella beteende som skadliga
Ashurst och McAlinden (2015) publicerade en studie som berör hur unga individer utför grooming och sexuella kränkningar mot deras jämlikar. Studien försöker att förklara hur man kan förstå det sexuella beteendet som sker bland jämlikar på sociala medier. Konsekvenser av sexuella övergrepp kan skilja sig åt men det som författarna identifierat är känslor av skam eller att individen väljer att avsluta sitt liv. Ashurst och McAlinden menar att sexuellt beteende är komplext och därför blir det svårt för professionella att identifiera vad som är ett skadligt sexuellt beteende. För att kunna avgöra vad som är skadligt, behöver man veta vilka förutsättningarna var vid händelsen men även detta är komplext att avgöra. Ett verktyg för att kunna avgöra skadliga beteende är att arbeta med specifika checklistor. Nackdelen med dessa är att de snabbt kan bli inaktuella eftersom det sexuella beteendet bland unga förändras snabbt, vilket skapar olika normer bland unga. Något som normaliserats bland unga i takt med att
mobiltelefoner blivit mer tillgängliga och de verktyg sociala medier erhåller, är att “sexta1”.
För att kunna arbeta förebyggande mot sexuella övergrepp mot unga krävs förståelse för de normer som råder inom det sexuella spektrumet för unga samt förståelse för att normer och kommunikationssätt förändras ständigt (Ashurst & McAlinden 2015).
3.2 Det förebyggande arbetet av skolpersonal
Cowan m.fl (2019) skrev en studie om hur skolpersonal kan arbeta förebyggande utifrån ett program vars syfte är att vara förebyggande mot sexuella övergrepp. Studien utgår från skolor i USA. Inledningsvis skriver författarna att det troligen finns ett stort mörkertal bland barn som utsatts för sexuella övergrepp då det sällan anmäls till myndigheterna i USA. För att barn ska få den kunskap de behöver om ämnet, är det av ytterst vikt att det lyfts i skolan. Det eftersom föräldrar generellt sett inte talar med sina barn om sexuella övergrepp hemma eftersom det är ett tabubelagt ämne. I studien beskrivs hur skolkuratorn har möjligheter att ha genomgångar med skolpersonal om hur de kan arbeta med ämnet, men att det ändå finns en risk att skolpersonal väljer att inte lyfta ämnet då det kan upplevas som obekvämt att diskutera eller lära ut till barn. Cowan m.fl framhåller att det är viktigt som skola att upprätta särskilda protokoll att arbeta efter om ett barn berättar om sexuell utsatthet. Vid skapandet av dessa protokoll kan skolkuratorn delta och informera skolpersonal om bland annat anmälningsplikt vid misstanke om övergrepp. Cowan m.fl menar även att skolan kan utveckla förebyggande program. I dessa är det möjligt att arbeta med föräldrar och ge dem kunskap som de kan behöva för att kunna möta sina barns frågor. I synnerhet för att det finns tendenser att föräldrar lär sina barn om “stranger danger”, vilket innebär att barn inte får lära sig att även bekanta kan vara förövare. Vad som kan försvåra för professionella att arbeta med ämnet är att förståelsen för sexuella övergrepp bland barn är dålig enligt studien. Det gör att professionella har svårt att förstå utmaningar och hinder som råder inom ämnet, vilket kan avspeglas i arbetet professionella utför. Vad som även kan hindra professionella är tiden de har att disponera och en skolas budget. Studien anger även konsekvenser en kan uppleva efter sexuella övergrepp.
Det kan vara att individen blir deprimerad, utvecklar ångest eller PTSD, nyttjar olika substanser, självmordsförsök, får kroniska smärtor eller utveckla ett riskfyllt sexuellt beteende (Cowan m.fl 2019).
3.3 Skolpersonals vilja att agera
Edwards m.fl (2019) publicerade en studie om hur mån skolpersonal är att agera vid situationer där det uppstått våld i nära relation eller sexuella övergrepp. Studien utgår från 25 amerikanska skolor och dess resultat tyder på att skolpersonal upplever att de har begränsad tid, vilket gör att de inte alltid ingriper. Men resultatet kan även innebära att skolpersonal inte bedömer det som deras ansvar att ingripa vid sådana övergrepp menar författarna. Skolpersonal som känner sig osäkra på sin kunskap om dessa två ämne, agerar inte när de upptäcker något på grund av brister i sin kunskap enligt studiens resultat. Studien visar att det finns tendenser till att föredra att lära ut om till exempel mobbning, än att agera vid mobbning. Men skolpersonal har en oundviklig och viktig roll i det förebyggande arbetet mot sexuella övergrepp och våld i nära relation menar Edwards m.fl. En skolkurator behöver uppmuntra skolledningen att få skolpersonal att agera vid syn eller misstanke om övergrepp. Ett sätt att öka skolpersonals ansvar i det förebyggande arbetet och vilken kunskap som ges till elever, kan vara att utveckla strategier att följa vid sexuell utsatthet. När dessa strategier skapas, kan det förändra normer som finns om övergrepp mot unga. Detta ska enligt författarna skapa en viss kultur gällande övergrepp, som blir genomgående för skolan. Edwards m.fl framhåller att det finns möjligheter
att utbilda skolpersonal för att öka deras beredskap för att agera vid syn eller misstanke om övergrepp. Studien lyfter fram att då skolpersonal uppmärksammar eller agerar vid övergrepp, finns det en möjlighet att förändra de normer som finns. En skola som arbetar för att utveckla och bibehålla ett klimat av förebyggande karaktär, gör att dess personal kan anse det vara viktigt att förebygga förekomsten av övergrepp. Det kan även resultera i att skolpersonalen upplever det som viktigt att stötta de som blivit utsatta menar författarna (Edwards m.fl. 2019).
3.4 Traumans delaktighet i sexualundervisning
Panisch m.fl (2020) publicerade en studie som berör hur trauma hanteras i sexualundervisning bland unga utifrån ett övergripande perspektiv. Författarna visar att sexuella övergrepp eller övergrepp i annan form kan ha negativ effekt på en individs lärande. Detta kan, enligt författarna, innebära att vid lektionstillfälle om sex och samlevnad, kan individen som utsatts för övergrepp inte ta del av tillfällets innehåll. Då den kunskap som presenteras vid tillfället, kan göra att individen återupplever eller får återblickar av sitt trauma. Panisch m.fl ger ett exempel på lektion kring hur en kondom hanteras och att individen som utsatts för övergrepp associerar lektionen till då övergreppet-/en skedde. Författarna framhåller i studien att en individ som utsatts för sexuella övergrepp, kan anklaga sig själv för att övergreppet-/en skett och uppleva känslor av skam efteråt. Övergreppet-/en kan även leda till konsekvenser som depression eller att använda olika former av preparat visar studien (Panisch m.fl 2020).
3.5 Att stötta eleven
Wyrick Morgan m.fl (2019) publicerade en studie med fem fokusgrupper från olika delar av USA kring vilka svårigheter och attityder skolkuratorerna har identifierat i arbetet med att bemöta förövare av sexualbrott i skolan. Skolan är den plats som kan påverka negativa beteenden som elever kan besitta. En av arbetsuppgifterna som skolan har, är att stötta elever som befinner sig i en kris menar författarna och det avser även de elever som är förövare. För skolkuratorer finns det lite vägledning att erhålla för hur arbetet med förövare bör ske enligt Wyrick Morgan m.fl. Det innebär att skolkuratorer befinner sig i en situation där det finns lite vägledning, men de har samtidigt ett ansvar att möta alla typer av behov inom skolan.
Skolkuratorn ska arbeta objektivt, men det kan uppstå svårigheter när det gäller förövare menar författarna. Det kan bero på att det finns en viss stigmatisering av att arbeta med förövare men även missuppfattningar om förövare. Av dessa anledningar anser författarna att skolkuratorer bör få utbildning i hur de ska bemöta förövare och att denna utbildning blir rutin. Det finns forskning som tyder på att skolor är inkonsekventa i hur de bemöter förövare, även om brottet skett inom skolans miljö menar författarna. Om en skola har en tydlig position och konsekvenser mot negativa beteende, kan skolan förebygga dess förekomst. Detta då eleverna uppfattar skolans ställning, vilket ska resultera i att förekomsten av negativa beteenden minskar. Detta är essentiellt menar författarna eftersom unga utvecklar föreställningar om beteende, som blir normativa och påverkar hur unga kommer att agera. Om en skola inte arbetar mot vad som är accepterat beteende och inte, kommer elever med oönskat beteende inte att sluta. Wyrick Morgan m.fl menar att de är tveksamma till om skolor faktiskt arbetar med förövare eftersom det finns lite forskning om ämnet (Wyrick Morgan m.fl 2019).
3.6 Sammanställning av kunskapsläget sexuell utsatthet
Fyra av studierna som valts ut berör främst professionella inom skolans kontext och studien av Panisch m.fl syftar till den utsattes perspektiv. De två studierna gjorda av Ashurst och McAlinden samt Cowan m.fl menar att professionella har dålig förståelse om sexuella övergrepp bland barn vilket gör det svårt för professionella att arbeta med ämnet. Skolan behöver enligt Edwards m.fl utveckla strategier för att arbeta efter när barn träder fram om
sexuell utsatthet, vilket även Cowan m.fl menar att skolan behöver men i termer av protokoll.
Skolan kan vara den plats som kan påverka negativa beteende menar Wyrick Morgan m.fl medans Cowan m.fl anser att skolan är en bra plats för att ge barn kunskap om sexuell utsatthet.
I synnerhet då Edwards m.fl menar att skolan har en viktig roll i det förebyggande arbetet mot sexuell utsatthet. Samtliga studier utgår från en amerikansk kontext, som till viss del skiljer sig åt i svensk kontext. En viktig skillnad är sexualundervisningen, som är en del av skolans läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Skolverket 2011) i Sverige jämfört med USA. De fem studierna ur kunskapsläget kommer att vara ett underlag för den fortsatta undersökningen avseende skolkuratorernas yrkesutövning kring sexuell utsatthet. De kommer även tillsammans med studiens teoretiska utgångspunkter och ramverk, utgöra olika förklaringsmodeller för det som framkommit ur skolkuratorernas intervjuer i det analytiska kapitlet.
4. Teoretiska utgångspunkter
I detta kapitel beskrivs begreppen skam, stigmatisering och handlingsutrymme samt det intersektionella perspektivet såsom det beskrivs av Tina Mattsson. Tillsammans kommer begreppen användas som förklaringsmodeller i det analytiska avsnittet i studien.
4.1 Skam
Scheff och Starrin (2013) menar att skam kan beskrivas på olika sätt utifrån den enskilda individens förståelse av skam. De beskriver hur det interaktionistiska perspektivet ser på skam;
och dess motsats stolthet, som känslor som starkt påverkar individens självkänsla och sociala interaktion. Känslor av skam och stolthet lever ofta i det dolda i samhället som råder idag, med individen i fokus istället för relationer. Detta gör att myten om den sansade och rationella individen som skapades under moderniseringen, lever vidare. En individ förväntas utveckla objektiva och oberoende relationer istället för beroendefyllda och emotionella relationer.
Denna föreställning om individen som självständig både bidrar till och återspeglar att skam och stolthet är något som döljs och undertrycks (Scheff & Starrin 2013).
Scheff och Starrin menar att skam betraktas som den viktigaste känslan i interaktionen med andra människor. Skam i sig är grundläggande för en individs samvete och moral då skam signalerar när en individs moral överträds, därför blir det möjligt att tolka skam som en moralisk kompass enligt författarna. Skam kan även signalera när det uppstår problem i sociala relationer eftersom skam uppstår när det finns ett hot eller ett inbillat sådant. Det går att urskilja två typer av skam, som benämns konstruktiv och destruktiv skam. Den konstruktiva skammen signalerar för sådant som kan skada relationer medan den destruktiva skammen uppstår vid tillfällen då en individ kan bli kränkt, hånad eller förödmjukad. Den destruktiva skammen kan i sin tur skapa allvarliga problem om den undertrycks, till den grad att en individ antingen blir våldsam eller utvecklar psykisk ohälsa för att skammen inte bearbetas utan förblir instängd (Scheff & Starrin 2013).
4.2 Stigmatisering
Ett stigma är en slags kategorisering av något individen besitter som anses icke normativt enligt samhällets normer (Goffman 2020). Mik-Meyer och Villadsen (2013) menar, i anslutning till Goffman, att stigma är något som är grundläggande i samhället och att det blir en stereotypisering av det som förväntas vara normativt utifrån beteende eller karaktär. Ett visst stigma är inte definitivt utan det varierar beroende på samhället man befinner sig i och vilka egenskaper som anses naturliga. Goffman har identifierat tre typer av stigman, 1. det kroppsliga
stigmat, vilket kan vara en fysisk nedsättning, 2. karaktärsstigmat som kan vara ett missbruk och 3. gruppstigmat som syftar till bland annat nation och religion (Mik-Meyer & Villadsen 2013).
En individ som blir stigmatiserad uppfattas inte som en människa av samhället längre och samhället skapar sätt för att minska den stigmatiserades livsmöjligheter. Detta skapar förklaringar till den stigmatiserades underlägsenhet jämfört med individer som inte är stigmatiserade (Goffman 2020). Mik-Meyer och Villadsen framhåller att stigmatisering är vanligt och att alla individer upplever stigmatisering någon gång i livet. De menar att stigmat i sig är en markör (Mik-Meyer & Villadsen 2013). När en individ blivit stigmatiserad bär hon sitt stigma ”på sin rockärm” enligt Goffman, det gör att vem som helst kan ta del av stigmat hon erhållits. Detta är förnedrande för den stigmatiserade och kan leda till att vänner och bekanta undviker henne (Goffman 2020).
4.3 Handlingsutrymme
Svensson m.fl (2021) skriver i boken “Handlingsutrymme - utmaningar i socialt arbete” om socialarbetarens handlingsutrymme och hur det kan te sig. De beskriver handlingsutrymme som någonting som finns inom alla professioner som bedriver socialt arbete.
Handlingsutrymme innebär vilka ramar den enskilde professionella har att röra sig inom i sitt arbete och hur hon hanterar och tolkar dessa ramar i sin yrkesutövning. Ett handlingsutrymme skapas i samspel mellan professionen och organisationen, vilket betyder att organisationens ramar skapar gränser och utgör något för den anställde att förhålla sig till. Men en profession kan även skapa gränser att förhålla sig till vilka i sin tur kan påverka de ramar organisationen har. Detta förutsätter att det finns en stark profession. Det innebär att handlingsutrymme är något som till viss del formas av organisationen och att det uppdrag organisationen besitter avgör hur stort eller litet handlingsutrymmet är för den enskilde professionella.
Handlingsutrymmet kan även påverkas av organisationens rutiner, de tolkningar som de professionella gör, vilka traditioner som finns och hur interaktionen mellan anställd och klient ser ut, då alltsammans har betydelse för handlingsutrymmet (Svensson m.fl 2021).
Den enskilde professionella har ett visst ansvar att finna en balans mellan vad som är rimliga och betydelsefulla handlingar utifrån professionalitet och kunskap som grund. Därav blir handlingsutrymme inte något som bara möjliggör alternativ för den professionella att välja bland, utan kräver viss kunskap och förmåga att kunna avgöra rimligheten i olika val. Det är även på detta sätt som det blir möjligt att påverka organisationens bestämda utrymme. Att hantera sitt handlingsutrymme är en central aspekt av att kunna agera professionellt och därför blir det av yttersta vikt att noggrant tänka igenom sina handlingar och ha reflekterat över sitt arbete (Svensson m.fl 2021).
4.4 Intersektionalitet
I boken “Intersektionalitet i socialt arbete - teori, reflektion och praxis” beskriver Mattsson (2021) intersektionalitet som ett perspektiv, vilket uppmärksammar kategorier och maktstrukturers effekter och påverkan av varandra. Kategorierna som nämns är etnicitet, funktionalitet, klass, kön, sexualitet och ålder och tillsammans möts dessa i skärningspunkten av varandra. I var kategori skapas föreställningar och normer om sin egen kategori likväl i de andra kategorierna vilket skapar ideal av hur dessa kategorier bör vara. Det gör att individen har ideal hon förväntas leva upp till i var kategori, vilket även gör att hon blir bedömd utifrån det skapta idealet (Mattsson 2021).
Enligt Mattsson blir det möjligt med hjälp av ett intersektionellt perspektiv att göra en dynamisk och komplex analys av maktstrukturer tillsammans, något som inte gjorts förut.
Tidigare har dessa kategorier analyserats var för sig utan en överblick om hur de påverkar varandra. Samtliga nämnda kategorier är självständiga kategorier som kan påverka varandra på ett eller flera olika sätt. Ett intersektionellt perspektiv och dess analys ser till beroendeförhållandet mellan kategorierna och hur de samspelar med varandra. Den intersektionella analysens utgångspunkt är att det som bidrar till ojämlikhet är det samspel som finns sinsemellan kategorierna. Mattsson menar att intersektionalitet är ett verktyg för att kunna utföra kritiskt reflexiva analyser inom socialt arbete och genom ett intersektionellt perspektiv kan förståelsen öka (Mattsson 2021).
4.5 Ett teoretiskt ramverk
Begreppen skam, stigmatisering, handlingsutrymme och det intersektionella perspektivet utgör denna studies teoretiska ramverk. De kommer att användas för att analysera studiens empiri.
Handlingsutrymme kommer att användas för att beskriva och synliggöra vad det är som kan göra att skolkuratorer i sin yrkesutövning inte har likadana möjligheter att agera på likvärdiga sätt. Begreppet används även för att studera hur skolkuratorerna i sina berättelser navigerar genom professionen och organisationens ramar samt hur de försöker benämna sina egna intiativ som professionella. Det intersektionella perspektivet används för att analysera skolkuratorernas erfarenheter från arbetet med sexuell utsatthet i relation till normativa föreställningar. Skam och stigmatisering används för att analysera vad som kan hindra skolkuratorn i arbetet med sexuell utsatthet utifrån att barn och ungdomar inte träder fram.
Skam och stigmatisering är begrepp som kan förstås var för sig men även tillsammans då de hänger ihop. Handlingsutrymme och intersektionellt perspektiv möjliggör analyser av skolkuratorernas upplevelser utifrån vilka arbetssätt och möjligheter dem har. Då handlingsutrymme och intersektionalitet inte hänger samman på ett sådant sätt som skam och stigmatisering gör, är det möjligt att anse att de vore ologiska att använda då de berör olika saker. Däremot menar jag, att de går att använda för att analysera det arbete skolkuratorerna berättar om i materialet. Det eftersom det handlar om skolkuratorns professionella arbete likväl perspektivet som skolkuratorn använder när denne bemöter frågor om sexuell utsatthet.
Slutligen används det intersektionella perspektivet för att tydliggöra hur kategorier inom perspektivet kan påverka varandra men även för vad skolkuratorerna bör sträva efter. Det vill säga ett perspektiv präglat av intersektionalitet för att kunna bemöta de barn och ungdomar som finns inom skolan och med förståelse för de olika kategoriernas inverkan.
5. Metod och material
I detta kapitel ges en beskrivning av hur arbetsprocessen i studien gått till för att kunna besvara studiens tre frågeställningar. Jag diskuterar även min förförståelse, de etiska överväganden jag gjort samt resultatens tillförlitlighet.
5.1 Förförståelse
Ämnet för denna studie valdes utifrån mitt intresse av ämnet sex och samlevnad, i synnerhet för hur professionella arbetar med barn och ungdomar i relation till ämnet. Vidare benämns barn och ungdomar som unga. Jag hade en inledande känsla av att det kunde saknas diskussioner med unga individer om den sexuella utsatthet som kan uppstå på sociala medier och i den fysiska världen. För att avgränsa ett område med anknytning till socialt arbete, valde
jag att intervjua skolkuratorer eftersom de ofta är utbildade socionomer och att skolan är den plats unga spenderar mestadels av sin tid.
5.2 Val av metod
För att undersöka de upplevelser som skolkuratorer får i sin yrkesutövning då de arbetar med sexuell utsatthet på sociala medier och i den fysiska världen, valdes kvalitativ metod med ett abduktivt förhållningssätt med intervjuer som tillvägagångssätt för att insamla empiri.
Kvalitativ metod syftar till, enligt Aspers och Corte, att förstå upplevelser, processer och vilken innebörd människor tillskriver saker (Aspers & Corte 2019). Därav valdes kvalitativ metod då studien syftar till att undersöka skolkuratorernas upplevelser av sin yrkesutövning då de arbetar med sexuell utsatthet på sociala medier och i den fysiska världen. Det abduktiva förhållningssättet valdes till studien för att kunna bepröva empirin mot kunskapsläget och det teoretiska ramverket. Detta för att kunna bekräfta eller dementera den tolkning som görs av empirin. Abduktion innefattar de två andra förhållningssätten, deduktion och induktion, men där analysen kan vara mer omfattande än i deduktion och induktion. Det eftersom abduktion tillåter att tolkningen av empirin som görs, kan gå i flera led efter tolkningen blivit bekräftad eller dementerad (Alvesson & Sköldberg 2017).
Att använda intervju som tillvägagångssätt för insamlande av material kan vara ett bra sätt enligt Eriksson-Zetterquist och Ahrne för att kunna ta del av flera individers berättelser på kortare tid. Det blir även en möjlighet att få ta del av skolkuratorns verklighet som hen upplever den samt att själva intervjun kan gå snabbt att genomföra. En av intervjuns svagheter är att det som berättats i en intervju inte kan antas vara fullständig sanning eftersom det inte är möjligt att ta för givet att människor gör vad de säger att de gör. Det kan även vara så att det som sagts i intervjun kan syfta till något annat än vad jag tolkat det som i analysen (Eriksson-Zetterquist
& Ahrne 2015).
Vid insamlandet av empirin användes semistrukturerad intervjuform med frågor som formulerats i förväg som underlag för att följa vad skolkuratorns valt att lyfta under intervjun.
En svaghet med semistrukturerad intervjuform enligt Aspers är att de bygger på forskarens förförståelse då frågor utformas i förväg av intervjun. Risken med detta är att deltagaren inte får möjlighet att lyfta sitt perspektiv till fullo (Aspers 2017). Trots det valdes denna form av intervju med möjlighet att följa upp det skolkuratorerna lyfte under respektive intervjutillfälle då det kunde ge ett bredare perspektiv på materialet som inhämtats.
5.3 Urval
Till en början var utgångsidén att intervjua skolkuratorer på gymnasiet och högstadiet, men det var svårt att hitta deltagare. Det gjorde att urvalet utökades till att även gälla låg- och mellanstadiet. Innan beslutet att utöka urvalet, hade 122 skolkuratorer kontaktats.
Efterlysningen på deltagare skickades ut till flertalet skolkuratorer där utskicket gjordes av både mig och kontaktpersoner för elevhälsoteamet inom kommunen eller skolan.
Efter att ha utökat urvalet till att studien även avsåg låg- och mellanstadiets skolkuratorer, kontaktades ytterligare 27 skolkuratorer samt två massutskick gjordes till skolkuratorer utan att jag bifogades i mailutskicket. Det innebär att man kan säkerställa att minst 149 skolkuratorer har kontaktats via e-post för att få deltagare till studien. Kommunerna som har blivit kontaktade är Malmö, Lund, Helsingborg, Bjuv, Landskrona, Åstorp, Höganäs, Svalöv, Kävlinge, Ängelholm, Svedala och Staffanstorp. I samband med att urvalet utökades publicerades efterlysningen i två olika FaceBook grupper. Då ena gruppen är väldigt stor och gäller för hela
Sverige, anger FaceBook inte exakta antalet medlemmar utan antalet medlemmar har avrundats. Den större gruppen hade vid tillfället av efterlysningen 19.500 medlemmar och den mindre gruppen som riktar sig mot nordvästra Skåne hade vid tillfället 105 medlemmar. Efter att efterlysningar gjorts för skolkuratorer att delta i studien, var det fem stycken som återkom med besked om att de ville delta. Det är dessa fem skolkuratorers upplevelser av arbetet med sexuell utsatthet som utgör studiens material.
I kvalitativ metod är det fördelaktigt att ha intervjuat ungefär sex till åtta individer för att kunna garantera ett relativt oberoende material (Eriksson-Zetterquist & Ahrne 2015). Det har inte varit möjligt att uppnå det antalet deltagare i studien, istället har fem stycken skolkuratorer intervjuats. Detta är ett rimligt antal i en uppsats med denna omfattning. Eriksson-Zetterquist och Ahrne menar att det är möjligt att uppnå ett presentabelt material med upplevd känsla av mättnad. Med mättnad menar författarna att när likvärdiga svar upprepas flera gånger av olika deltagare blir materialet representativt (ibid). Denna mättnadskänsla har funnits i det insamlade materialet då samtliga intervjuer har haft likvärdiga svar. Därav är det ett tillräckligt underlag med fem intervjuer av skolkuratorers yrkesutövning med sexuell utsatthet.
5.4 Tillvägagångssätt: kontakt med informanter samt genomförande av intervjuer Dalen menar att vid efterlysning av informanter är det viktigt att deltagaren inte upplever deltagandet i studien som ett tvång (Dalen 2015). Detta är också en av de punkter som Vetenskapsrådet lyfter för att en studie får lov att utföras (Vetenskapsrådet 2017). En deltagare skall kunna samtycka till att delta utan någon form av påtryckning och därför har sättet för att kontakta informanter varit att skicka ett mail via e-post (Dalen 2015) med en efterlysning och bifogat dokument, “Vill du delta i min studie?” (bilaga 1). I dokumentet fanns information om studiens syfte, hur inhämtande av material skulle gå till och att deltagandet är anonymt. I dokumentet fanns information om att intervjuns själva genomförande var flexibelt utifrån om deltagaren ville att intervjun skulle ske i fysisk form eller via digitala forum på grund av rådande pandemi med Covid-19.
Inför intervjuerna skapades en intervjuguide (bilaga 2) och frågor att ställa (bilaga 3). Detta för att intervjun skulle ha viss struktur men även för att kunna överlämna intervjuguiden till skolkuratorerna, se bilaga 2. Frågorna skapades utifrån vilka frågor jag bedömde intressanta för att kunna besvara studiens tre frågeställningar. Frågorna formulerades utifrån min förförståelse och vilka frågor jag ansåg behövde ställas för att kunna besvara studiens frågeställningar. Under intervjuerna ställdes följdfrågor till skolkuratorerna, vilket kan ha påverkat deras svar eftersom det var långa utlägg för var fråga och det som följdes upp, var det som antecknats i anteckningsblocket. Därav har följdfrågorna snarare varit utifrån mitt perspektiv än deltagarnas. Däremot om skolkuratorn upprepat samma svar på olika sätt, följdes det upp. Aspers menar att en som utför intervjuer kommer att påverka intervjun då dennes blotta närvaro och handlingar påverkar intervjun. Aspers anser att istället bör den som leder intervjun fokusera på att de två förstår varandra och framställer sig som intresserad och trevlig än att koncentrera sig på att inte påverka intervjuns innehåll och att framstå som neutral (Aspers 2017).
Vid intervjuerna användes diktafon för att kunna spela in materialet, och ett anteckningsblock (Eriksson-Zetterquist & Ahrne 2015) för att kunna markera när deltagaren berättat något som uppfattades som extra essentiellt. Intervjuerna som genomförts fysiskt har varit på skolans lokaler som skolkuratorn arbetar inom eftersom skolkuratorns roll är naturligt knuten till skolan (ibid). I början av intervjuerna fördes konversation för att få intervjusituationen något mer avslappnad (Aspers 2017) samt en genomgång av att frågorna utgår från skolkuratorns
profession och yrkesutövning, att materialet kommer att avidentifieras (Eriksson-Zetterquist &
Ahrne 2015) och information om intervjuns längd har getts. Med hänsyn till rådande pandemi med Covid-19 var ett krav för att kunna utföra intervjuer att dessa kunde vara digitala. För att skolkuratorerna skulle känna sig bekväma med att delta fick de själva välja om intervjun skulle genomföras digitalt eller på plats. Deltagaren som valde den digitala intervjun fick likvärdiga uppgifter och dokument som de som genomfört intervjun fysiskt. Dokumenten som deltagarna fick ta del av har varit en samtyckesblankett, en intervjuguide och intervjuns frågor.
5.5 Litteratursökning
För att få relevant forskning till studiens kunskapsläge utfördes litteratursökningar på tre olika databaser, SwePub, LibSearch och PsycInfo. För att veta om artiklarna kan vara ett underlag för att kunna analysera skolkuratorernas arbete med sexuell utsatthet och inte deras roll, läste jag abstract och artiklarnas titlar. Det har funnits svårigheter att finna svenska publikationer som avser skolkuratorns arbetssätt med sexuell utsatthet. Då målet med studien är detta område, fick jag söka utanför svenska publikationer för att finna underlag till studiens genomförande.
Jag fann då fem stycken artiklar skrivna på engelska och i en amerikansk kontext. Samtliga sökningar efter publikationer innefattade kriteriet “peer-review” och fick vara publicerade tidigast 2011. Detta då sociala medier blivit en större del av unga individers vardag efter 2011 samt att sociala medier och internets plattformar har utvecklats med fart efter 2011. På databaserna LibSearch och PsycInfo finns publikationer på andra språk än engelska, för att avgränsa antalet sökträffar var kriteriet att publikationen var skriven på engelska.
På SwePub användes sökorden sexuell utsatthet, skolkurator och barn. Antalet sökträffar blev 148 stycken varav inga av publikationerna bedömdes lämpliga för denna studie. Sökordet barn byttes ut till elevhälsa, antalet sökträffar blev 84 stycken. Dock berörde publikationerna inte bara skolkuratorns arbete med sexuell utsatthet i en skolmiljö, vilket gjorde att jag bedömde att jag behövde använda andra databaser för att finna lämpliga artiklar. På LibSearch blev antalet sökträffar 79 stycken vid sökorden sexual abuse, school counselor och child. Utifrån det antalet träffar valdes Wyrick Morgan m.fl, Edwards m.fl och Cowan m.fl studier ut. När sökorden sexual*, professional* och young* användes på LibSearch fick sökningen 4,215 stycken publicerade publikationer. Detta ansågs vara för många publikationer för att se vilka artiklar som kan bedömas lämpliga för denna studien. Tecknet * togs bort från sökorden och professional* blev professional practice. Antalet träffar minimerades till 1047 stycken. Detta antalet sökträffar tittades igenom utifrån abstract och titel på publikationer och studien av Ashurst och McAlinden valdes ut. På Psycinfo användes sökorden trauma, childhood och sexual violence. Antalet sökträffar blev 833 stycken och därav valdes studien av Panisch m.fl ut för att kunna besvara denna studies frågeställningar.
5.6 Analys och bearbetning
Efter att intervjuerna genomförts har de transkriberats var för sig genom att spela upp ljudfilerna på dator. Fördelen med att göra transkribering på egen hand är att det blir möjligt att bekanta sig med intervjuernas innehåll och inleda tolkningsarbetet av empirin. Vid transkriberingen har ordföljden förändrats för att det ska underlätta för läsaren att ta del av innehållet i form av utvalda citat (Eriksson-Zetterquist & Ahrne 2015) då det skulle varit problematiskt att förstå materialet om det hade varit talspråk som använts vid citat. För att kontrollera “transkriberingsreliabiliteten” har ljudfilen från intervjun spelats upp samtidigt som transkriberingen funnits framför (Öberg 2015). Detta ger möjlighet att förändra i transkriberingen där till exempel felaktiga ord använts. Under själva transkriberingen har
materialet avidentifieras med syftet att det inte ska vara möjligt att härleda tillbaka till skolkuratorn (Eriksson-Zetterquist & Ahrne 2015).
Analysarbetet inleddes genom att läsa transkriberingen av empirin flera gånger. För att kunna dela in empirin i olika kategorier har materialet kodats utifrån vad stycket handlat om. Detta innebär att små markeringar, ord eller begrepp har skrivits i marginalen för att kunna se teman som framkom i de olika intervjuerna i ett led att sortera. Att sortera materialet är essentiellt för att kunna inleda analysen av empirin enligt Rennstam och Wästerfors. Då intervjuer är ett sätt för att insamla en stor mängd material (Rennstam & Wästerfors 2015) har representativa citat från empirin presenteras i avsnittet resultat. Materialet analyserades sedan utifrån studiens kunskapsläge och teoretiska ramverk.
5.7 Etiska överväganden
Sexuell utsatthet är ett tabubelagt område som betraktas som ytterst privat. Detta innebär att forskning inom detta område bör göras med försiktighet för att inte göra skada. Denna studie berör skolkuratorers professionella upplevelser och inkluderar inte deras upplevelser som privatpersoner. Efter samråd med min handledare kring etikprövning, valde jag att inte utföra en sådan till Etikrådet för studentärenden vid Hälsa och samhälle, Malmö universitet. Om studien hade berört sådant som skolkuratorernas privata upplevelser, hade däremot en etikprövning varit på sin plats. Beslutet togs i linje med vad som styr om en studie ska genomgå en etikprövning innan start enligt Vetenskapsrådet. Forskning som inkluderar känsliga personuppgifter, ska etikprövas menar Vetenskapsrådet (Vetenskapsrådet 2017).
Utformandet och genomförandet av studien har följt de fyra principerna om samtyckeskravet, informationskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Samtyckeskravet innebär att deltagare till studien getts möjlighet att samtycka till sitt deltagande innan intervjun genomförts. Vetenskapsrådet framhåller att en deltagare ska kunna återkalla sitt samtycke till deltagandet i studien när som helst och utan en förklaring (Vetenskapsrådet 2017). Denna information gavs skriftligen vid själva intervjutillfället via intervjuguiden samt muntligen före och under inspelning med diktafon. Informationskravet enligt Svensson och Ahrne innebär att deltagare ska ha fått information om studien och dess innebörd, för att kunna avgöra om hen vill delta i studien (Svensson & Ahrne 2015). Det ska även framgått i informationsbrevet att deltagandet är frivilligt och att materialet som insamlats endast kommer att användas för studien (Vetenskapsrådet 2017). Detta har tillämpats genom att skolkuratorerna fått skriftlig information i dokumentet “Vill du delta i min studie?” (bilaga 1), samt att det diskuterades vid intervjutillfället. Konfidentialitetskravet innebär att det material som insamlats från intervjuerna enbart kommer att användas i forskningssyfte och bevaras så att utomstående inte har tillgång till materialet. Materialet har även avidentifierats genom fiktiva namn på skolkuratorerna och information med tydlig koppling till arbetsplatsen har strukits. Ytterligare åtgärder för att avidentifiera och anonymisera skolkuratorernas berättelser har gjorts i form av att ändra detaljer i berättelser för att inte kunna identifiera dess källa. Detta har gjorts för att skydda deltagarna från eventuella skador eller kränkningar av sitt deltagande, vilket är en viktig del i forskningsetik för att skydda deltagare menar Vetenskapsrådet. Nyttjandekravet syftar till att det insamlade materialet enbart får användas till forskning varav materialet förstörs när uppsatsen genomgått examinationsprocess med godkänt betyg (Vetenskapsrådet 2017).
5.8 Resultatens tillförlitlighet
För att öka studiens tillförlitlighet enligt Vetenskapsrådet, ska det finnas ett formulerat syfte, tydliga frågeställningar och att de valda metoderna använts på ett korrekt sätt samt att analys
av insamlad data har skett på ett sådant sätt att den präglats av systematisk och kritisk karaktär (Vetenskapsrådet 2017). Studien är tillförlitlig eftersom materialet utgörs av skolkuratorernas upplevelser i arbetet med sexuell utsatthet inom sin yrkesutövning och därmed inte kan ha felkällor. Detta gör samtidigt att studien inte är generaliserbar.
6. Resultat
I kapitlet presenteras resultatet av skolkuratorernas upplevelser som framkommit vid intervjuerna samt att var skolkurator presenteras kort. Kapitlet är fördelat i två teman, sexuell utsatthet och skolkuratorns uppdrag som förklarar övergripande vad det är som uppkommit ur intervjumaterialet. Därefter har de två övergripande teman fått underteman som: sexuell utsatthet, konsekvenser, kunskap, hur skolkuratorn hanterar sexuell utsatthet och arbetssätt inom verksamheten.
6.1 Presentation av skolkuratorerna
Studiens deltagare består av fem skolkuratorer med olika upplevelser av sin yrkesutövning som skolkurator. De kommer från fem olika grundskolor som är oberoende av varandra. Nedan följer en kort presentation av vilka årskurser de fem skolkuratorerna arbetar inom och om skolkuratorn själv valt att berätta ett ungefärligt antal elever skolan har. Då inte alla skolkuratorer valt att berätta ett elevantal, har dessa uppgifter inte sökts upp i efterhand. Det eftersom det då kan bli möjligt att identifiera vem skolkuratorn är.
Lisa arbetar som skolkurator bland årskurserna 7-9 med ungefär 400 stycken elever.
Marie arbetar som skolkurator bland årskurserna 7-9.
Jasmine arbetar som skolkurator med årskurserna F-9.
Andre arbetar som skolkurator med årskurserna F-9.
Filip arbetar som skolkurator i årskurserna F-6.
6.2 Sexuell utsatthet
Sexuell utsatthet bland barn och ungdomar, benämns vidare som “sexuell utsatthet”. Sexuell utsatthet enligt Lisa är något barn utsätts för i tidig ålder, i samband med debuten till att använda en surfplatta i treårsåldern. Lisa menar att sexuell utsatthet i tidig ålder beror på att det finns vuxna förövare på internet som använder likadana plattformar på internet som barn gör. Risken med att barn använder internets plattformar i tidig ålder, är att barn inte besitter ett konsekvenstänk eller ett tänkande präglat av försiktighet menar hon. En del av sexuell utsatthet berättar Andre om men i termer av att unga individer kan publicera inlägg och inse i efterhand att hen inte borde publicerat inlägget. Den sexuella utsatthet Filip mött i sin yrkesutövning, har snarare varit att barn fått ofrivilliga närmande på onlinespel. Det efterfrågas bilder, att träffas i verkliga livet, någon gör sexuella anspel eller skämtar på ett sådant sätt att det överträder barnets gränser. Att någon efterfrågar bilder av en kan få individen att känna sig väldigt pressad, vilket Marie berättar,
… han kände sig jättepressad att skicka bild, ‘jag var på semester och hon bara skrev till mig skicka, skicka, skicka och tillslut visste jag inte vad jag skulle göra, så jag fick göra det men det kändes inte alls bra’, det kan hända killar också såklart… - Marie
En del av vad Andre identifierat som sexuell utsatthet är att unga individer som utsatts, kanske talar med sina vänner om vad som inträffat men skuldbelägger sig själv. Andre tror att det beror på att det är skambelagt att ha utsatts för sexuella övergrepp, vilket resulterar i att hen anklagar sig själv i form av att tänka “det är jag som varit blåögd”. För vissa som utsatts, menar Andre att de ibland kan tänka att de själva gått längre än vad de tänkt att de skulle göra och därför är det deras eget fel att övergreppet inträffade. Likt Andre har även Lisa identifierat skamkänslor för den individ som blivit utsatt men även att samhället skambelägger. Trots känslor av skam, berättar Lisa att det finns en viss acceptans att kunna ta emot bilder eller att få förslag på att skicka bilder. Lisa berättar,
...det finns en acceptans att man ska ta emot vissa saker, man ska kunna ta emot vissa förslag och att skicka bilder och så, det är fortfarande inte helt legalt och naturligt, men det är ändå mer normaliserat bland dem yngre. - Lisa
Att skicka bilder eller få förslag med sexuella anspelningar förefaller inte naturligt för alla, men det verkar vara normativt att få dessa förslag menar Lisa. Detta då unga normaliserat beteendet, mer än vad äldre gjort.
Ett perspektiv som fyra skolkuratorer nämner är att ibland kan förövare av övergrepp vara elev på skolan. Det innebär för den elev, som blivit utsatt för sexuella övergrepp, kan behöva se sin förövare i skolan. Vad Jasmine och Andre berättar, som till viss del skiljer sig från Marie och Lisa, är att även förövare kan befinna sig i en utsatt position. Jasmine menar att det kan finnas bakomliggande orsaker, som att själv vara utsatt för övergrepp som bakomliggande anledning till varför denne utsätter andra för övergrepp. Som resultat av det menar Jasmine att hen kan ha svårigheter i sociala sammanhang eftersom det kan vara svårt att läsa av andra individers gränser av olika anledningar. Därav kommer individen befinna sig i situationer där hen inte kan läsa av andras gränser. Jasmine har även identifierat att som förövare kan även hen bära på känslor som behöver bli bearbetade.
... dem som utsatt andra elever och dem bär också på jättemycket känslor om detta. Jag har haft, vi har haft saker som har hänt på skolan att det har varit att vi har haft båda sidorna, där den delen pratas det inte lika mycket om. - Jasmine
Jasmine framhåller att det talas inte lika mycket om förövares perspektiv, utan att det ofta diskuteras utifrån den utsattas perspektiv. Jasmine menar att förövare kan uppleva känslor av skam och skuld för att ha förbisett en annan individs gränser. Men att ibland kan det vara så att förövaren inte inser att det som skett är ett övergrepp eller ens vill erkänna för sig själv att det var ett övergrepp berättar Jasmine. Marie beskriver att ibland kan förövare inte inse att de faktiskt utsätter andra för övergrepp eftersom de snarare ser handlingen som ett skämt. Marie berättar om ett exempel där elever gått bakom andra och fotograferat rumpor och spridit bilderna i grupper där kommentarer ges. Den eller de som har fotograferat kan uppfatta handlingen som en komplimang, vilket ges till den individ vars rumpa blivit fotograferad.
Marie förklarar att det kan för dessa elever vara svårt att förstå var gränsen mellan lämpligt och olämpligt är, vilket kan resultera i händelser likt denna ovannämnda.
6.2.1 Konsekvenser av sexuell utsatthet
Konsekvenser kan följa övergrepp, både för offer och förövare varav de fem skolkuratorerna har identifierat olika konsekvenser i sin yrkesutövning. Flertalet konsekvenser de har identifierat är snarlika varandra och samtliga fem skolkuratorer berättar om konsekvenserna på olika sätt. Andre berättade att han mött elever som inte vågat gå till skolan och att det sprids
rykten om den som blivit utsatt. Han berättar även att den som utsatts kan förlora tron på sig själv, utveckla ett dåligt mående i form av att bli nedstämd, förlora lust och ork, sömnsvårigheter, ilska och att vilja ge igen. Marie berättar liknande konsekvenser som Andre gör, men även att individen kan utebli från skolan och få svårigheter med att koncentrera sig på skolarbetet. Lisa berättar att ibland har de som hon mött, mått väldigt psykiskt dåligt som konsekvens av sexuell utsatthet, vilket resulterat i en kontakt med barn och ungdomspsykiatrin eller att individen blivit sjukskriven. Jasmine tar upp ett annat perspektiv på området än vad Marie, Lisa och Andre gör då hon menar att konsekvenser inte alltid går att identifiera direkt efter det skedda eller att de kan komma senare i livet. Hon berättar att det kan visa sig när individen vill skapa relationer senare i livet som kräver att individen knyter an, vilket hen kanske inte behövt i tidigare relationer. Likt Jasmine berättar Marie om att man egentligen inte kan tala för vilka konsekvenser som finns i förväg eftersom det är individuellt hur individen reagerar efter övergrepp. Marie berättar om en flicka hon mött som hade många frågor kring hur hon skulle kunna lita på någon annan igen efter hennes övergrepp. Av de fem skolkuratorerna är det bara Jasmine och Marie som reflekterat i sin yrkesutövning och berättat att det inte går att tala för “vanliga” konsekvenser i förväg.
Filip har identifierat “brist på trygghet” som betydande konsekvens efter övergrepp. Filip menar att som en del av brist på trygghet, vågar individen inte längre vara ett barn och göra sådant som barn ska göra. Filip berättar att en stor del av barns utveckling är att upptäcka och utforska, men att barn som utsatts för övergrepp inte vågar längre. Han menar att brist på trygghet kan innebära att den som utsatts inte har tillit till vuxna längre och den värld som följer vuxna. Filip berättar främst utifrån pojkars perspektiv vid brist på trygghet då Filip menar att pojkar kan utsättas i onlinevärlden och i sin sociala miljö genom de spel som spelas.
Med tanke på att, nu antar många att det är flickor som är med om mycket men jag har stött på pojkar som varit med om det, onlinespel för dem är en mycket stor del av deras sociala samspel, och de pojkarna påverkas nog mer än vad flickorna gör på det sättet, att de blir otrygga i sin sociala miljö. - Filip
Filip menar att det finns en allmän fördom om att flickor är mer utsatta än vad pojkar är, men att Filip uppmärksammat att den fördomen inte stämmer utifrån sin yrkesutövning. Även Marie berättade att pojkar kan drabbas av sexuell utsatthet.
Lisa och Jasmine berättar båda om samhällets effekter som en del av konsekvenser efter ett övergrepp. Jasmine berättar om samhällets uppfattning om vem som är ett “bra” offer. Ett “bra”
offer enligt samhället är den individ som kämpar emot vid övergreppet, som tydligt säger nej och som polisanmäler övergreppet menar Jasmine. En del av att ha blivit utsatt enligt Lisa är att ifrågasätta sitt eget agerande, att anklaga sig själv och att göra det i linje med samhällets ifrågasättande. Lisa berättar,
... en jättestor skamkänsla för den utsatta. Och det är svårt att nå eleven i att det inte är dennes fel, för att dem ändå, för så som samhället i stort tänker ‘ja men jag hade kunnat göra på något annat sätt, jag hade inte behövt svara, eller kanske inte behövt göra det så’ och det blir ett dilemma, men så ser ändå samhället ut, det är många frågetecken kring såna saker och man ifrågasätts… - Lisa
För den som blivit utsatt enligt Lisa framkommer känslor av skam, vilket gör det svårt för Lisa att förmedla till individen att övergreppet inte är dennes eget fel. Detta enligt Lisa, skapar ett dilemma för hur samhället ser på sexuell utsatthet och hur individen som utsatts ifrågasätter och skambelägger sig själv som följd av samhällets syn.
6.2.2 Barn och ungdomars brist på kunskap om sexuell utsatthet
Det är inte bara vuxna som har eller som behöver ha kunskap om sexuell utsatthet, utan även unga behöver det. Filip har en misstanke om att barn är likasinnade som de vuxna som fördjupar sig i ämnet. Vad Filip menar är att han tror att de unga som vill veta mer om sexuell utsatthet, självmant söker denna information. Detta jämför Filip med att vissa vuxna inom skolans värld, gör likadant. Om det inte finns ett behov av att fördjupa sig i ämnet för den enskilda individen, kommer hen inte att försöka få mer kunskap. Filip berättar vidare att sexuell utsatthet på sociala medier, är något som är relativt nytt och som unga inte alltid kan fråga vuxna förebilder om.
Andre berättar att han upplever att unga är väldigt insatta i ämnet, i synnerhet när han besöker klasser och har diskussioner. Andre har uppmärksammat att trots att unga enligt honom har kunskap, så är det något som brister.
Det är någonting som glappar däremellan på något vis, de är insatta i det men ändå fastnar dem i det. Så att fast de kanske vet att det pågår och den där personen som kontaktar mig borde jag kanske inte svara på, så gör man det iallafall. - Andre
Vad det är som “glappar” mellan att unga har kunskap men frångår den, berättar inte Andre men han vill veta vad det beror på. Andre tror att ett sätt för att nå unga i att de inte bör svara på främmande meddelande, är att tala mer om fenomenet och ge dem verktyg i hur de bör bemöta och förhålla sig till förfrågningar.
Utifrån ungas bristande kunskap berättar Jasmine att det är en självklarhet att unga har bristande kunskap så länge vuxna har bristande kunskap. Jasmine anser att den kunskap som unga har, blir av praktisk karaktär snarare än en teoretisk sådan. Anledningen till det beror på, menar Jasmine, är att de får kunskap i de händelser de är med om och vad som sker i vänners liv, vilket är av extra vikt när det kommer till sociala medier och internet. Jasmine knyter även an bristande kunskap om sexuell utsatthet till sex och sexualitet. Då unga brister i kunskap om sex och sexualitet, så blir sexuell utsatthet någonting som blir ännu svårare att få kunskap om.
Filip och Jasmine är de enda av de fem skolkuratorerna som berättar om bristande kunskap utifrån kulturell påverkan för hur unga diskuterar och ser på sexualitet. Enligt Jasmine är normers påverkan och normer i sig självt något som behöver belysas bland unga. Genom att påtala normer kan det skapa diskussioner och vara sätt för att nå elever med kulturella bakgrunder som uppfattar sex på annorlunda sätt än andra elever i skolan. Men även ett sätt för att tillåta diskussioner utanför ens egna normer. Jasmine berättar,
... vi pratar om normer och hur normer påverkar, även jag tänker att många pratar om familjer och det är många elever här som kommer från olika kulturella bakgrunder och att deras norm ser annorlunda ut kanske än med den de får till sig i skolan eller från samhället … - Jasmine
Filip upplever att kultur kan påverka den sexuella sfären bland elever på hans skola. Kultur kan påverka hur eleven ser på sexualitet och sin egen men även vad denne upplever som accepterat och inte. Filip menar att sexuell utsatthet bör ses som ett “paket”, där en individ kan påverkas av familjens tankar och påtryckningar samt kulturella aspekter och skam.
6.3 Skolkuratorns uppdrag
Filip berättar att en skolkurator är starkt hänvisad att arbeta hälsofrämjande och förebyggande i sin yrkesutövning. Filip känner viss osäkerhet kring att arbeta hälsofrämjande och förebyggande inom sexuell utsatthet. Eftersom Filip inte vet hur han ska bemöta ämnet på ett
förebyggande och hälsofrämjande sätt, faller han enkelt i att bemöta enskilda elever som knackar på dörren. Däremot berättar Filip att han brukar besöka klasser och diskutera nätetik med eleverna, vilket Filip tror skulle vara ett sätt för att arbeta förebyggande med sexuell utsatthet. Jasmine, Marie och Lisa berättar att de brukar ha “temaveckor”. Vad de tre gör varierar utifrån deras eget arbetssätt men alla tre berättar att de har lärorika tillfällen med elever där det förekommer diskussioner mellan eleverna. När Lisa är bland elever brukar hon berätta om lagen och hur man kan tänka vid situationer med sexuellt anspråk. Vilken lag Lisa syftar till, berättade hon inte. När Marie besöker klasserna brukar hon aktivera elever i form av att visa filmer som inledning till diskussioner och sedan ha “uppgifter” där elever får förklara sina tankar kring ämnet.
Andres arbetssätt skiljer sig från Filips, Jasmines, Maries och Lisas då de sistnämnda brukar besöka klasser och ha lärtillfällen med eleverna på olika sätt. Andre berättar att mycket av ansvaret att utbilda elever om sexuell utsatthet är lärarnas ansvar. Lärare kan integrera sexuell utsatthet som del av undervisningen eftersom det skrivits in i läroplanen att arbeta förebyggande menar Andre. Andre kan utifrån sin yrkesutövning som skolkurator tillgodose behovet av material som lärare efterfrågar men även erbjuda föräldrar material att använda hemma med sina barn. Som en del av att överlämna material, försöker Andre ha genomgång med lärarna vad materialet bör användas till och hur det bör gå till. Andre berättar att ibland besöker han klasser i form av “temaveckor” likt som de andra fyra skolkuratorerna men menar att det arbetssättet är begränsat. Andre berättar inte varför hans arbete som skolkurator i klasser är begränsat.
En del i att arbeta som skolkurator är att bemöta alla elever, vilket Lisa berättar om nedan, ... ibland är både utsatt och förövare på samma skola, och där är det viktigt att bemötandet av förövaren, även om denna person har gjort fel, så är det också en tonåring. Så att vissa saker behöver göras för att det är lagstadgat, som att vi ska göra en polisanmälan och starta en likabehandlingsplan och liknande… - Lisa
När en elev på skolan kan vara förövare, innebär det att Lisa som skolkurator även behöver bemöta denne elev. Lisa kan inte urskilja vem hon möter som elev utifrån offer eller förövare.
För Lisa innebär det i bemötandet av förövare, att hon har i åtanke att individen gjort ett misstag och att visa på förståelse. Lisa berättar att som en del av skolkuratorns uppdrag behöver hon inleda en likabehandlingsplan och göra en polisanmälan för att följa lagen. Att bemöta förövare i sin profession gör även Jasmine. För Jasmine kan det vara svårt och problematiskt att bemöta både förövare och offer, men hon kan inte avgöra vem hon ska möta och inte. Jasmine berättar om ett tillfälle där hon bemött två elever var för sig men sedan fått veta att det skett någon form av övergrepp mellan de två. Normalt sett hade Jasmine inte velat ha båda parter i samtal, och vem hon hade mött berättar hon inte. Marie berättar att på hennes arbetsplats är det uppdelat vem som möter offer och förövare, varav Marie inte möter förövare utan enbart offer.
Motiveringen till uppdelandet är att Marie inte vill förstöra relationen till den elev som blivit utsatt. Även Andre berättar att han möter förövare och försöker då att ta reda på varför förövaren beter sig så för att veta om det finns ett behov av stöd. Som en del av att möta förövare enligt Andre görs en markering till förövaren via skolledningen och Andre berättar inte vad det innebär.
6.3.1 Skolkuratorns hantering av sexuell utsatthet
Alla fem skolkuratorer berättade i intervjuerna på olika sätt, att de sällan får veta om en elev blir utsatt, både inom sociala medier och i det verkliga livet. Lisa berättade att hon tror att det
