Underlag för systematiskt kvalitetsarbete
Enhet: Kobjer
Ansvarig: Gunilla Cederholm
LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN
Mål/Åtgärder/Resultat/Analys för läsåret 2012-13
Målen för detta läsår har handlat om årskalender, reflektionsperioder, blogg och hållbar utveckling samt ökat samarbete mellan avdelningarna.
Målen för nästa läsår skall tydligare kopplas till läroplanen. Varje mål skall utgå från ett läroplanscitat.
Att arbeta med den nya årskalendern och de nya tankarna kring reflektionsveckorna.
– Delmål: Tydligare fokus under reflektionsveckorna.
Arbetet med årskalendern är ännu inte riktigt förankrat. På avdelningarna fungerar det just nu som en årsöverblick som underlättar planering ett par veckor framöver och ger
pedagogerna mental förberedelse.
Årskalendern förutsätter att det är en god kommunikation mellan de olika avdelningarna på förskolan. Under läsåret har veckomötena utvecklats och nu finns det mer tid för varje avdelning att prata om sin verksamhet och planering vilket troligtvis leder till att mer förs in i årskalendern.
Som en del i kvalitetarbetet har reflektionsveckor införts. Från början var det två veckor på hösten och två på våren. Detta ändrades till en på hösten och tre på våren.
Tanken med förändringen av reflektionsveckorna var dels att underlätta arbetet med kvalitetsredovisningen och dels att ha tydligare fokus på de viktigaste områden i reflektionen.
Det som kan tilläggas är att arbetet behöver förtydligas och ha bättre framförhållning.
Flexibilitet är dock viktig i detta arbete och ibland händer det att reflektionsarbetet får skjutas på.
De fokuserade reflektionsveckorna har tagits emot positivt. Personalen har upplevt att de hunnit med de viktiga områdena på ett sätt de inte hunnit tidigare år. Arbetet har känts enklare, tydligare, mer lättillgängligt samt framförallt betydligt effektivare. När de
fokuserade reflektionsveckorna infördes fanns det en rädsla att mycket skulle falla bort och att det skulle bli allt för fokuserat på ett visst område under en kort tid. Pedagogerna har inte upplevt att det utfallit så.
Flera pedagoger menar att det varit svårt att låta barnen vara delaktiga i reflektionsarbetet just under reflektionsveckorna. Pedagogerna letar efter nya sätt att integrera barngruppen i reflektionsarbetet.
Vidarutveckla arbetet med drama och demokrati samt arbetet med hållbarutveckling.
– Delmål: Få in hållbarutveckling i alla teman.
– Delmål: Utveckla och ge barnen verktyg för att själv lösa och hantera konflikter – Delmål: fortsatt fokus på barn med låg status i barngruppen i riskzon för utanförskap
På förskolan har huvudfokus i demokratiarbetet varit att ge barnen ett bra språk och ett gott självförtroende för att bland annat ges möjlighet att kunna uttrycka
sin vilja och sina åsikter kring och i verksamheten på förskolan.
De båda småbarnsavdelningarna har haft drama vid ett tiotal tillfällen under terminen. Arbetet har varit väldigt grundläggande och verkligen varit anpassat för de yngsta barnen. På en av syskonavdelningarna har pedagoger och barn arbetat med sagor som tema. Under temat har barnen dramatiserat och gjort egna teatrar av kända sagor. Under temat har pedagogerna även använt drama som ett lekredskap tillsammans med barnen.
Temat har fokuserat mycket på omtanke och empati och
personalen har gett barnen olika uppgifter på dessa teman. Socialt
lär sig barnen hjälpa varandra med olika saker t ex. dra upp dragkedjan, hjälpa någon upp när de ramlat, m.m. Personalen uppmuntrar det positiva beteendet – ” Vad duktig/snäll du är som hjälper din kompis att plocka undan ...”.
På förskolan finns ett barn med funktionsnedsättning. Därför har pedagogerna lagt stor vikt vid att arbeta socialt med barngruppen. Personalen har också fått arbeta med att förmedla en positiv bild och känsla till föräldrarna som i vissa fall ifrågasatt huruvida barn med funktionshinder hör hemma i den ”vanliga” förskolan. Ibland har personalen upplevt att föräldrar visat en osäkerhet i mötet med detta barn, en osäkerhet som pedagogerna fått överbygga genom att vara öppna med barnets funktionshinder och visa praktiskt hur de arbetar.
På förskolan har pedagoger och barn, under våren, arbetat mycket med utemiljön.
Tillsammans med föräldrar har pedagoger och barn gett utemiljön ett rejält lyft och
mestadels använt sig av material som annars skulle kastas så som överblivna färgrester och gamla lastpallar och däck.
På olika platser längs staketen, i barnens ögonhöjd, sitter lappar med bilder och fakta om de djur och insekter som finns att hitta på förskolans gård.
Pedagoger och barn har sått och planterat rotfrukter och grönsaker inomhus för att sedan plantera ut dem i pallkragar på gården.
Allting som har såtts har såtts i gamla konservburkar eller plastburkar som annars skulle slängas.
Detta tankesätt återkommer även när avdelningarna har skapande verksamhet och målar eller pysslar. På förskolan används nästan enbart återvunnet material i dessa sammanhang.
Under våra sångstunder har sångerna ofta handlat om djur och natur och detta har lett till
att barnen ställer mycket frågor kring dessa ämnen.
Arbetet med hållbar utveckling har varit mycket centralt under hela läsåret. Barnen får en ökad förståelse för att det vi gör idag påverkar vår framtid.
Utveckla dokumentationen och göra barnen mer delaktiga i exempelvis bloggen.
– Delmål: Låta barnen fotografera mer till bloggen och låta de äldre barnen skriva och lägga in bilder på bloggen
Alla avdelningar är aktiva i sitt bloggande och responsen från föräldrar har varit mycket god.
Barnen har varit delaktiga i dokumentation bland annat genom att välja bilder till sina portfoliopärmar och till bloggen. Pedagogerna, främst på syskonavdelningarna, har hjälpt barnen att skriva ner sina tankar och reflektioner om vardagen, verksamheten, utflykter och studiebesök.
På småbarnsavdelningarna har personalen upplevt att det varit svårare att göra barnen delaktiga i dokumentationen, men vid flera tillfällen har barnen intervjuats kring
verksamheten och deras tankar och åsikter har lagts upp på bloggen.
Barnen har använt kamerorna och deras bilder har publicerats på bloggarna.
Arbeta mer avdelningsöverskridande och hitta fler och nya former för detta.
– Delmål: Skapa tvärgrupper med de andra avdelningarna.
– Delmål: Ta till vara på alla pedagogers spetskompetens och intressen bättre.
– Delmål: Utmana varandras nyfikenhet inom exempelvismatematik, språk och naturvetenskap mellan avdelningarna och förskolorna
– Delmål: Dela med sig av sitt arbete på avdelningen till kollegor och barn på andra avdelningar.
Avdelningarna har arbetat i tvärgrupper i drama, gymnastik, samt rytmik.
Femårsverksamheten har skett i en tvärgrupp mellan de båda syskonavdelningarna där fokus varit
naturvetenskap och matematik. Arbetet med detta ledde fram till en pjäs, ”formlandet”, som barnen och pedagogerna spelade upp på sommaravslutningen.
Arbetet har stärkt barnens identitet som blivande skolbarn och lett till mer lek över avdelningsgränserna.
Under läsåret har även de äldsta barnen från småbarnsavdelningarna följt med på
bussutflykter tillsammans med syskonavdelningarna. Detta ett steg för att förbereda deras uppflyttning och ge dem en möjlighet att lära känna barnen och personalen på sina framtida avdelningar.
Småbarnsavdelningarna har börjat sammarbeta mer och mer under läsåret och har bland annat arrangerat diskon, grillfester och dropin tillsammans. Detta har lett till bättre kontakt mellan både personal, föräldrar och barn.
Pedagogerna har varit duktiga på att ta vara på all personals kompetens och intressen och uppmuntrat varandra att genomföra olika projekt och idéer. Detta har främst varit tydligt i tvärgrupperna där arbetet skett i olika grupper beroende på intresse. Pedagogerna har gett varandra mycket tips och idéer samt inspirerat och lärt mycket av varandra.
Som nämnts tidigare har veckomötena utvecklats för att ge mer utrymme för de olika avdelningarna att delge varandra sin verksamhet och komma med tips och idéer för att inspirera. Under veckomötena har personalen också diskuterat och hjälpt varandra vid de tillfällen då någon avdelning känt sig otillräcklig inför någon situation.
Det har bildats en teknikgrupp och en utemiljögrupp där pedagoger träffas och arbetar med dessa frågor för att sedan föra vidare och inspirera all personal.
NÄSTKOMMANDE ÅRS VERKSAMHETSPLAN
Mål/Effekter/Kännetecken/Åtgärder för läsåret 2013-14
”Utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler”
Ge barnen mer ro att leka och utvecklas, dels i den organiserade- och dels den fria leken – Delmål: Mer verksamhet i smågrupper
– Delmål: Använda alla utrymmen på förskolan
För att lyckas med detta mål ska arbetet ske i mindre grupper och utnyttja samtliga rum på avdelningarna och på utegården bättre.
Arbetet delas upp åldershomogent ännu mer för att på så vis ha möjligheter att enklare utmana barnen på en lämplig nivå. Pedagogerna har stundtals upplevt att de äldre barnen inte riktigt fått lekro när de små barnen, som har andra behov, varit i samma utrymme.
”Barnen ska kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen. Verksamheten ska ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus. Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö.”
Fortsatt arbete med utemiljön på förskolan
– Delmål: Skapa fler odlingsmöjligheter samt ett "utekök" med grillplats för att kunna tillaga egen lunch utomhus.
– Göra barn och föräldrar mer delaktiga i arbetet med utemiljön på förskolan
Tillsammans med alla barn, göra förändringar i utemiljön och skapa möjligheter för annan lek på gården samt dela upp utegårdarna i olika ”rum” för att möjliggöra uppdelning i mindre grupper även utomhus. Förhoppningen är att utnyttja personalens, barnens och föräldrarnas idéer och olika kunskaper i detta arbete.
Visa barnen var maten kommer ifrån och bjuda dem på den upplevelsen och glädjen av att ha producerat någonting själv från grunden. Få möjligheter att prata om ekologisk odling.
”Utmana barns nyfikenhet och begynnande förståelse för språk och kommunikation samt för matematik, naturvetenskap och teknik,”
Vidareutveckla och tydliggöra arbetet med naturvetenskap och matematik
– Delmål: Köpa in två-tre ”Christiania-cyklar” för att ge möjlighet till fler utflykter och en annorlunda utevistelse.
Vid alla vardagliga situationer i förskolan finns det mycket, speciellt gällande matematik, att ta till vara på. Gymnastiken är ett utmärkt exempel på en situation där matematiken kan synliggöras konkret. Bland de mindre barnen finns det många situationer där barnen kan jämföra och sortera efter exempelvis storlek. På förskolan ska man kunna utnyttja utemiljö ännu mer i lärandesituationer och det är mycket med det i åtanke som kan förändra gårdarna. Det är utomhus det hittas material som sedan används i barnens lärande.
Den reviderade läroplanen har tydligt fokus på matematik och naturkunskap och det går att hitta många olika sätt att arbeta med dessa ämnesområden. Därför måste pedagogerna hjälpa varandra att medvetengöra och lyfta fram dessa
lärandesituationer.
”Arbetslaget ska samarbeta för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande och särskilt uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling”
Arbeta för ytterligare sammarbete mellan avdelningarna
– Delmål: Låta alla pedagoger byta avdelning med varandra en vecka (eller några dagar)/termin
– Delmål: Ha regelbundna husgemensamma sångsamlingar.
Genom att pedagogerna byter avdelningar samt uppgifter inom avdelningen med varandra skapas en mer förstående miljö. Byten av arbetsuppgifter har en inspirerande effekt och i många fall kan det vara nyttigt att få in nya ögon på en avdelning. Det är också ett bra tillfälle att låta personalen observera varandra och komma med synpunkter och idéer till avdelningens verksamhet för att på så vis föra den framåt.
Detta leder till att alla pedagoger lär känna alla barn på förskolan vilket i längden skapar en större trygghet hos både barn och vuxna.
Med regelbundna husgemensamma aktiviteter, exempelvis sångsamlingar, skapas en känsla av gemenskap i hela huset.
”Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas
egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö.”
Fortsätta och vidareutveckla arbetet med hållbar utveckling.
– Delmål: Fortsatt fokus på att ge barnen redskap för konflikthantering.
– Delmål: Vidareutveckla arbetet med barn i riskzonen för utanförskap.
Hållbar utveckling innebär så mycket mer än konkret miljöarbete. I arbetet för en hållbar förskola läggs fokus på dels ekologi och miljöarbete och dels barnens sociala kompetens.
Demokratiarbetet är centralt och där skapa en miljö där barnen känner att de har goda möjligheter att påverka verksamheten och sin egen vardag på förskolan.
Med hjälp av bland annat drama skapas situationer där barnen får möjlighet sätta sig in i andras situation och lära sig hur man skall vara mot varandra för att få alla att känna sig delaktiga, trygga och för att få alla att må bra.
Plan för systematiskt kvalitetsarbete
På förskolan har pedagoger och ledning arbetat fram en årskalender för att underlätta arbetet med reflektion och kvalitetsredovisning. På förskolan har detta arbetats med under ett läsår och är just nu i en utvärderingsprocess. Med respons från pedagogerna på de olika avdelningarna, har gruppen som arbetar med årskalendern utvecklat nya idéer för att ytterligare effektivisera och tydliggöra reflektionsarbetet.
Pedagogerna på förskolan har som mål att utnyttja de tillfällen som finns för att diskutera verksamheten mellan avdelningarna på förskolan samt tillsammans med vår grannförskola på ett bättre sätt, exempelvis veckomöten, arbetsplatsträffar samt utvecklingsdagar.
Pedagogernas delaktighet
I arbetet med kvalitetsredovisningen har förskolan utsett två pedagoger som samlar in och sammanställer alla avdelningarnas reflektioner och kvalitetsredovisningar. På en
utvecklingsdag tillsammans med förskolechefen diskuteras & fastställs
kvalitetsredovisningen för att sedan delas ut till samtlig personal för synpunkter innan den slutförs.
För att genomföra detta arbete används reflektionsveckor, planeringstid, apt &
utvecklingsdagardagar
Elevers och föräldrars delaktighet
Barnen deltar efter egen förmåga under reflektionsveckorna. Pedagogerna arbetar med intervjuer och dialoger kring bilder från verksamheten för att samla in barnens synpunkter.
Föräldrarna har möjlighet att delge sina synpunkter under utvecklingssamtal, föräldramöten samt i förskolekonferensen.
