Galoppvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

(1)

Galoppvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsformer som omfattas av planen

Förskoleverksamhet

Läsår

2015/2016

(2)

Grunduppgifter

Verksamhetsformer som omfattas av planen

Förskoleverksamhet

Ansvariga för planen

Anki Larsen

Förskolechef

Vår vision

Respekt för alla människors lika värde.

Vår förskola ska arbeta på ett sätt som främjar lika rättigheter och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Vi ska arbeta för goda relationer och trygga miljöer men också skydda barn mot alla former av kränkningar. Vi vill att barnen ska få tillgång till sådana sammanhang att de utvecklas till ansvarsfulla individer med stor självtillit. Det gör vi genom att visa barnet en stark tilltro till dess möjligheter, visar barnet stor respekt och ger barnet ansvar. Vi har en övertygelse om att barnet är kompetent med en stark drivkraft att göra gott.

De viktigaste i arbetet med att förhindra trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling är att skapa sådana miljöer där barnen utvecklar självförtroende, respekt och tolerans. Arbetet med förebyggande åtgärder kommer att handla mycket om att kritiskt granska våra rutiner och regler kopplade till varje diskrimineringsgrund.

Planen gäller från

2015-10-15

Planen gäller till

2016-10-15

Läsår

2015/2016

Barnens delaktighet

På förskolan ska barnen vara delaktiga i utformandet av Likabehandlingsarbetet. Det gäller främst att ta fram mål som främjar ett gott arbetsklimat och motverkar kränkningar som förskolan ska arbeta med under året. Detta gör vi genom att ta barnen och deras tankar, åsikter och idéer på allvar. Vi väljer kartläggningsmetoder där barnen är direkt medverkande. Barnen görs delaktiga i likabehandlingsarbetet genom att vi behandlar ämnet i tillsammans i barngruppen, i samtal, aktiviteter och litteratur. Vår barnsyn och värdegrund ligger till grund i arbetet med att låta barnen vara med och påverka sin egen förskola.

Vårdnadshavarnas delaktighet

Genom föräldraenkäten bjuder vi in föräldrar till delaktighet i likabehandlingsarbetet. Vi lyssnar in föräldrar i vårt dagliga möte, på utvecklande samtal och föräldramöten.

Vi strävar efter att ha en god kommunikation med hemmet för att föräldrarna skall känna sig delaktiga i alla delar av vår

verksamhet. Att föräldrarna är delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanen är viktigt för att de skall känna sig trygga i att veta var vi står i olika frågor som berör till exempel de olika diskrimineringsgrunderna.

Vi strävar också efter att alla vet var den finns och vi uppmuntrar till att de kommer med förslag och åsikter.

Personalens delaktighet

Vi strävar efter att likabehandlingsarbetet skall hållas levande under hela läsåret. Vi diskuterar kontinuerligt kring dessa frågor tillsammans som en del av vårt systematiska kvalitetsarbete. Det är viktigt för oss att all personal på förskolan är delaktiga i kartläggningen och skrivandet av planen.

Förankring av planen

Likabehandlingsplanen skall finnas tillgänglig att läsas i hallen på förskolan samt på Unikum. Vi pratar om planen tillsammans med vårdnadshavare på föräldramöten och i dagliga möten för att alla skall ha kännedom om den. Vid förfrågan översätter vi även planen till andra språk än svenska.

(3)

Utvärdering

Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats

Förra läsårets plan utvärderades under ett APT i maj 2015. Tillsammans gick vi igenom åtgärd för åtgärd, diskuterade och skrev ner huruvida vi sett resultat, och hur dessa i så fall sett ut. Till grund hade vi resultat från föräldraenkäten och observationer av barngruppen.

Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan

Medverkande på APT:t var pedagogerna på förskolan. Den skriftliga utvärderingen skickades sedan till förskolechef.

Resultat av utvärderingen av fjolårets plan

Främjande arbete

Vårt främjande arbete har till en del varit utmanande att utvärdera då det är svårt att ge exempel på konkreta resultat då detta skulle innebära att vi skulle behöva göra (möjligt felaktiga) antaganden om barnens egna upplevelser och känslor. Mycket av arbetet är även baserat på vårt eget förhållningssätt. Vi upplever att vårt arbete har medfört att vi kontinuerligt diskuterar och utvärderar vår värdegrund i relation till de olika diskrimineringsgrunderna. Detta har bidragit till att vi utvecklat medvetenheten kring vårt språk och förhållningssätt. Det är ett ständigt pågående arbete som vi vill fortsätta utveckla och bli bättre på.

Bland de mer konkreta resultat vi kan se är att alla barn i gruppen på olika sätt har deltagit i de olika aktiviteter vi har på förskolan samt att vi inte kan se några könsstereotypa lek- eller maktstrukturer i gruppen. Vi känner att den miljö och det material (i form av litteratur och leksaker) vi erbjuder speglar olika sorters människor med olika familjekonstellationer, kön och etniska tillhörigheter.

Här finns dock fortfarande plats för förbättring. Vi vill fortsätta att planera vår verksamhet utifrån barnens erfarenheter och förutsättningar och anpassa våra aktiviteter så att alla kan delta utifrån sina förutsättningar och sin funktionsförmåga.

Förebyggande arbete

För att hjälpa barnen att hitta metoder för konflikthantering och skapa en god sammanhållning samt kamratskap i gruppen är vi närvarande i barnens lek. För att skapa en god lekmiljö delar vi in barnen i mindre varierande grupper. Detta arbete har bidragit till ett bättre klimat i barngruppen med många nya lekkonstellationer.

Eftersom skötbordet/toaletten kan vara en miljö där barnet kan känna sig utsatt har vi försökt göra detta till en trygg och rolig miljö för barnen. Detta arbete vill vi fortsätta med för att göra miljön ännu bättre.

Årets plan ska utvärderas senast

2016-05-31

Beskriv hur årets plan ska utvärderas

Vår likabehandlingsplan skall utvärderas kontinuerligt under hela året som en del av det systematiska kvalitetsarbetet.

Regelbundna diskussioner kring de olika åtgärderna skall ligga till grund för en sammanställning som skrivs av pedagogerna under ett APT i maj 2016. Till grund för sammanställningen har vi även resultatet av föräldraenkäten, dokumentation av observationer i barngruppen, samtal och intervjuer med barnen samt tankar från vårdnadshavare från utvecklingssamtal, föräldramöten och från dagliga möten.

Ansvarig för att årets plan utvärderas

Anki Larsen

(4)

Främjande insatser

Namn

Främja likabehandling kring kön

Områden som berörs av insatsen

Kön och Könsidentitet eller könsuttryck

Mål och uppföljning

Vi strävar efter att ha en förskola där barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller.

Insats

Vi lyssnar till barnen för att kunna planera aktiviteter och miljö utifrån deras intressen och erfarenheter istället för antaganden om vad de tycker om.

Vi använder ett neutralt språk till alla barn och undviker att lägga könsstereotypa värderingar i det vi uttrycker.

Vi är observanta i barnens lek för att kunna uppmärksamma könsterotypa lekstrukturer.

Ansvarig

Pedagogerna på Galoppvägens förskola

Datum när det ska vara klart

Arbetet skall pågå kontinuerligt under hela året.

Namn

Främja likabehandling kring etnisk tillhörighet

Områden som berörs av insatsen

Etnisk tillhörighet

Mål och uppföljning

Vi arbetar för att motverka stereotypa föreställningar om olika etniska grupper vilka kan hämma barnen i deras positiva identitetsskapande.

Insats

Vi uppmärksammar barns flerspråkighet som något positivt och berikande. Detta gör vi bland annat genom att använda dagliga ord på barnens olika språk.

Vi arbetar aktivt för att utveckla barns kunskap och respekt för olika kulturer och värderingar. Samtidigt är vi noga med att inte anta att samma etnicitet nödvändigtvis innebär samma kultur/värderingar.

Ansvarig

Datum när det ska vara klart

Namn

Främja likabehandling kring religion eller annan trosuppfattning.

Områden som berörs av insatsen

Religion eller annan trosuppfattning

Mål och uppföljning

På förskolan skall det råda religionsfrihet. Vi skall förhålla oss neutrala till olika religioner och visa respekt för olika syner på världen hos barn och vårdnadshavare.

Insats

Vi strävar efter att ha en god kommunikation med föräldrarna för att kunna bemöta dem och deras barn på ett bra sätt.

Vi använder ett neutralt språk då vi talar om olika religioner för att en trosuppfattning inte skall betraktas som bättre än en annan.

Ansvarig

Datum när det ska vara klart

(5)

Namn

Främja likabehandling kring funktionsnedsättning.

Områden som berörs av insatsen

Funktionsnedsättning

Mål och uppföljning

Vår verksamhet skall vara utformad så att alla barn kan ta del av och ha glädje utav alla olika moment och aktiviteter utifrån sina individuella förutsättningar och sin funktionsförmåga.

Insats

Vi arbetar utifrån att alla barn är kompetenta.

Vi planerar verksamheten med barnens intressen och förutsättningar som grund.

Vi delar in barnen i mindre grupper vid olika aktiviteter för att dessa på bästa sätt skall kunna anpassas till alla barns individuella behov och funktionsförmåga.

Ansvarig

Pedagogerna på Galoppvägens förskola.

Datum när det ska vara klart

Namn

Främja likabehandling kring sexuell läggning

Områden som berörs av insatsen

Sexuell läggning

Mål och uppföljning

Vi skall i vår verksamhet synliggöra olika familjekonstellationer. Vi skall förhålla oss neutrala till till begreppen kärlek och relationer och undvika att göra värderingar där en form av kärlek betraktas som bättre än en annan.

Insats

Vi pratar med barnen om att familjer kan se ut på olika sätt. Vi utgår även från detta i vår dialog med hemmet.

Vi undviker att göra antagande om kärlek, relationer och familjers sammansättning utifrån ett heteronormativt perspektiv.

Ansvarig

Datum när det ska vara klart

Namn

Främja likabehandling kring ålder

Områden som berörs av insatsen

Ålder

Mål och uppföljning

Vi strävar efter att vår förskola skall vara kul och lärorik för alla barn oavsett ålder.

Insats

Vi planerar verksamheten utefter barnens intressen och behov istället för efter föreställningar baserade på ålder.

Vi är noga med att inte prata om yngre barn som mindre kompetenta.

Ansvarig

Datum när det ska vara klart

(6)

Kartläggning

Kartläggningsmetoder

Vi har tagit fram information om nuläget genom observationer av barngruppen och miljöer, ute och inne, analyser av föräldraenkäten samt genom dagliga samtal med barn och vårdnadshavare.

Områden som berörs i kartläggningen

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder

Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen

Barnen har varit involverade i kartläggningen genom pedagogernas aktiva och medvetna lyssnande och i genom de observationer som gjorts av pedagogerna i verksamheten. Vårdnadshavare har varit involverade genom en föräldraenkät samt genom de tankar och åsikter de uttryckt under föräldramöten, utvecklingssamtal och i dagliga möten med pedagogerna på förskolan.

Hur personalen har involverats i kartläggningen

Pedagogerna på förskolan har gjort observationer i verksamheten, vilka ligger till grund för kartläggningen. Dessa observationer, tillsammans med barnens och föräldrarnas tankar har diskuterats i arbetslaget under planeringskvällar och utvecklingsdagar.

Resultat och analys

Det förekommer i perioder att barn i gruppen kan vara utåtagerande och hårdhänta i sociala situationer.

Vi upplever att blöjbytet kan vara en situation där barn kan känna sig extra sårbara och utsatta. Detta gäller särskilt när ett barn är ledset, har ont eller är ny på förskolan.

(7)

Förebyggande åtgärder

Namn

Förebyggande åtgärder för att ge ökad känsla av trygghet i sociala samspelssituationer.

Områden som berörs av åtgärden

Kränkande behandling

Mål och uppföljning

Vi strävar efter att alla barn skall känna sig trygga i gruppen och i rummet. Vi vill att alla barn skall känna sig lyssnade på och att vi tar deras oro på allvar. Detta följer vi upp kontinuerligt.

Förskolan skall vara en plats där barnen får möjlighet att öva på sociala situationer och där de får stöd och vägledning i sina sociala relationer och empatiska förmågor.

Tillsammans med barnen vill vi skapa en god sammanhållning och kamratskap i gruppen.

Åtgärd

Vi strävar efter att alltid vara aktivt närvarande i barnens olika aktiviteter för att kunna stödja dem i sitt sociala interagerande och vid eventuella konflikter.

Vi delar in barnen i mindre grupper till olika aktiviteter. Detta gör vi för att skapa lugnare miljöer med bättre överblick över vad som händer i gruppen.

Vi lyssnar till barnen då de uttrycker frustration i en social situation och hjälper dem att hitta alternativa sätt att visa sina känslor på.

Vi lyssnar till barnen då de uttrycker oro i en social situation och visar på vår aktiva närvaro och stöd för att de skall känna sig trygga.

Motivera åtgärd

Det förekommer i perioder att barn i gruppen kan vara utåtagerande och hårdhänta i sociala situationer.

Ansvarig

Pedagoger på Galoppvägens förskola

Datum när det ska vara klart

Arbetet skall pågå kontinuerligt under året.

Namn

Förebyggande åtgärder för trygghet vid skötbordet

Områden som berörs av åtgärden

Kränkande behandling

Mål och uppföljning

Vi vill att alla barn skall kunna känna sig trygga i toalettsituationer och vid blöjbytet.

Åtgärd

Barnen skall, i den mån det är möjligt, själva kunna få välja om de vill ligga på skötbordet eller byta stående samt om de vill sitta på potta eller toalett.

Vi vill göra skötbordet och toaletten till spännande platser genom att ha bilder som barnen kan titta på och prata om tillsammans med pedagogen. Bilder skall finnas både fastsatta på hyllan/väggen och tillgängliga att hålla i.

Pedagogen pratar och sjunger med barnet för att göra blöjbytet till en trygg och rolig upplevelse.

Motivera åtgärd

Vi upplever att blöjbytet kan vara en situation där barn kan känna sig extra sårbara och utsatta. Detta gäller särskilt när ett barn är ledset, har ont eller är ny på förskolan.

Ansvarig

Datum när det ska vara klart

(8)

Rutiner för akuta situationer

Policy

Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola. Om det ändå visar sig att trakasserier eller kränkningar har förekommit måste förskolan vidta åtgärder för att förhindra att de fortsätter. Åtgärderna som vidtas grundas på utredningen i det enskilda fallet och riktas till såväl det barn som blivit utsatt som till det eller dem som utövat trakasserierna eller kränkningarna. Det övervägs också om åtgärder behöver vidtas för att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå.

Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling

Pedagogerna är lyhörda för det enskilda barnets upplevelse. Pedagogerna håller god uppsikt och är närvarande vid barns lek.

Personal som barn och föräldrar kan vända sig till

De som blir vittne till en situation som skulle kunna vara kränkande för ett barn kan höra av sig till:

Anki Larsen Förskolechef anki.larsen@partille.se 031-792 9729

Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn

1. Den pedagog eller vuxen som upptäcker kränkningen skall genast ingripa. En utredning ska göras av pedagog som allsidigt belyser vad som inträffat och analysera orsakerna till händelsen. Utredningen ska omfatta både det barn som kan ha blivit kränkt och det eller dem som kan ha kränkt.

2. När vi klargjort händelsen sitter vi ner tillsammans med barnen och samtalar om vad som hänt. Vi visar tydligt att vi tar avstånd ifrån all kränkande behandling. Vi samtalar med barnen hur det känns och hur barnen ser på situationen.

3. Pedagogerna analyserar sin miljö och sitt förhållningssätt för att hitta och åtgärda situationer och miljöer där risk för kränkningar och trakasserier uppstår.

4. Pedagogerna meddelar snarast förskolechef vad som skett och vad som gjorts.

5. Förskolechef anmäler skyndsamt händelsen till huvudman.

6. I mer komplicerade fall av kränkningar kan utredningsskyldigheten bli mer långtgående och omfatta även samtal med barnens föräldrar.

7. Eventuellt tas kontakt med specialpedagog för handledning.

Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal

1. Personalen bör vara rak genom att reagera och säga till om någon kollega beter sig kränkande mot ett barn/barnen.

2. Se till att få ett samtal med den vuxne i enrum och fråga hur denne tänkte.

3. Anmäl händelsen till förskolechef, Anki Larsen.

4. Förskolechef anmäler skyndsamt händelsen till huvudman.

5. Förskolechef utreder händelsen skyndsamt. Vid allvarliga fall av trakasserier eller kränkande behandling kan det bli aktuellt att överväga disciplinära åtgärder gentemot den eller de anställda som har utfört trakasserierna eller kränkningarna.

6. Förskolechef informerar vårdnadshavaren

Rutiner för uppföljning

Förskolechefen följer upp ärendet med barnet och dess föräldrar. Förskolechef samtalar regelbundet med den personal som kränkt barnet om hur kontakten med det berörda barnet fungerar.

Rutiner för dokumentation

Pedagoger och vuxna som vittnat kränkningen ansvarar för att dokumentera händelsen. Förskolechefen dokumenterar utredningen, åtgärder och uppföljning.

Ansvarsförhållande

Förskolechef ansvarar för att händelsen utreds, åtgärdas, följs upp och dokumenteras.

(9)

Begrepp

Diskriminering

Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,

funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.

Direkt diskriminering

Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan.

Indirekt diskriminering

Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna.

Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.

Trakasserier och kränkande behandling

Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet.

Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder.

Trakasserier

Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan).

Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”,

”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad.

Kränkande behandling

Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.

Sexuella trakasserier

Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.

Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar.

Repressalier

Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling.

(10)

Diskrimineringsgrunder

Kön

Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier:

En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan.

[diskriminering]

När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande ”Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima”. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön]

Könsidentitet eller könsuttryck

Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.

Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”.

Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: ”Det får vara någon måtta med tramset.” Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i ”riktiga kläder” eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. [diskriminering och trakasserier]

Etnisk tillhörighet

Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.

En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förturåt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering]

En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig.

[trakasserier]

Religion eller annan trosuppfattning

Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför.

Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger ”Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker?” [trakasserier]

Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier]

Funktionsnedsättning

Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering]

David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom ”Snubbelfot”. Personalhar hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier]

(11)

negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en ”äcklig” storebror.

Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. [trakasserier]

Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit

”den andra tantens” namn. [diskriminering]

Ålder

Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan.

Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.

Exempel på händelse som kan vara trakasserier:

Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier]