Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Förskolan Solstrålen

(1)

Likabehandlingsplan/

Plan mot kränkande behandling 2013

Förskolan Solstrålen

(2)

Innehållsförteckning

Vision sid 3

Definitioner sid 3-4

Ansvar sid 5

Delaktighet sid 5

Information sid 5

Förebyggande arbete på förskolan sid 6

Främjande insatser sid 6

Mål sid 7

Handlingsplan för kränkningar mellan barn sid 8 Handlingsplan när vuxen kränker ett barn sid 9

Dokumentation sid 10

(3)

Likabehandlingsplan för kommunens förskolor

VISION

Alla på förskolan skall känna att de är lika mycket värda.

Alla skall känna sig trygga, glada och respekterade då de kommer till förskolan i Mullsjö kommun. Detta gäller såväl barn som personal och vårdnadshavare.

Sedan den 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två lagar SKOLLAGEN 14a kap. och DISKRIMINERINGSLAGEN Bestämmelserna i dessa båda lagar tjänar ett gemensamt syfte:

Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Detta genom att lagarna uttrycker ett direkt förbud mot diskriminering och kränkande

behandling och att de uppställer krav på att verksamheterna ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter samt för att förebygga

trakasserier och kränkande behandling. Utöver kravet på förebyggande arbete så stadgas en skyldighet hos huvudmannen att utreda och åtgärda om trakasserier eller andra kränkningar inträffar i eller i samband med verksamheten. Tillsynsansvaret för bestämmelserna i skollagen ligger hos Skolinspektionen, närmare bestämt hos barn- och elevombudet och för

bestämmelserna i diskrimineringslagen ligger tillsynsansvaret hos Diskrimineringsombudsmannen.

Definitioner av begreppen

Diskriminering

Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med

 kön,

 etnisk tillhörighet,

 religion eller annan trosuppfattning,

 funktionshinder,

 sexuell läggning,

 könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder.

Diskriminering kan t.ex. ske genom förskolans regler eller rutiner.

Ett barn kan också bli diskriminerat om barnet blir särbehandlad på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera.

Direkt och indirekt diskriminering

Diskriminering kan antingen vara direkt eller indirekt.

Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra barn.

Ett ex kan vara när en pojke går före en flicka i kön till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan.

Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika.

(4)

Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när förskolan tillämpar en

bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Om

exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar förskolan indirekt de barn som på grund av religiösa skäl behöver annan mat.

Trakasserier och kränkande behandling

Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara

 Fysiska (slag och knuffar)

 Verbala (hot, svordomar, öknamn)

 Psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)

 Texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier)

Trakasserier är uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med

 Kön

 Etnisk tillhörighet

 Religion eller annan trosuppfattning

 Funktionshinder

 Sexuelle läggning

 Könsöverskridande identitet eller uttryck

 Ålder

Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders eller syskons läggning, funktionshinder med mera.

Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.

Det kan vara att retas, mobbas, frysa ut någon eller rycka någon i håret.

Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till kränkande behandling.

Befogade tillsägelser

Förskolans personal måste ibland tillrättavisa ett barn för att skapa en god miljö för hela barngruppen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening även om barnet ifråga kan uppleva det som kränkande.

Repressalier

Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av barnet eller vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat

förekomsten av trakasserier eller annan kränkande behandling.

Mobbning

När en person upprepade gånger och över tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer.

(5)

ANSVARSFÖRDELNING

Personal

 All personal på förskolan skall sätta sig in i likabehandlingsplanen och utifrån sin yrkesroll arbeta för att målet i handlingsplanen nås.

 Se till att åtgärder vidtas skyndsamt då diskriminering eller annan kränkande behandling misstänks/anmäls/upptäcks.

 Ska föra regelbundna samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel.

Förskolechef

 Har ett övergripande ansvar för att motverka alla former av kränkande behandling bland barn och anställda.

 Se till att all personal, barn och vårdnadshavare känner till att diskriminering och annan kränkande behandling inte är tillåten i verksamheten

 Ska upprätta, följa upp, utvärdera och revidera förskolans likabehandlingsplan.

 Se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av trakasserier och annan kränkande behandling.

 Har ansvar för pedagogernas kompetensutveckling.

DELAKTIGHET

Vårdnadshavare:

 Ska föra regelbundna samtal med pedagogerna om sitt barns trivsel.

 Om en förälder upplever att ens barn blir kränkt vänder han/hon sig till förskolechef eller annan personal som man har förtroende för.

 Föräldraenkät.

Barn

 Utformningen och omfattningen av barns deltagande skall anpassas efter ålder och mognad.

INFORMATION

 Likabehandlingsplanen skall finnas tillgänglig på vår hemsida

 Likabehandlingsplanen skall finnas tillgänglig i tamburen.

 Vårdnadshavare blir informerade om likabehandlingsplanen vid inskolning.

 Föräldramöte

FÖREBYGGANDE ARBETE PÅ FÖRSKOLAN

Vi inom förskolan förebygger kränkande behandling genom att:

 Diskutera värderingar.

 Enas kring rätt agerande i svåra situationer.

 Bestäm hur ni ger varandra feed-back

 Uppträda som viktiga förebilder.

 Vi har regelbundna samtal i arbetslaget om vårt förhållningssätt till barnen.

 Vi samtalar kontinuerligt med barn i ord och handling om hur vi bemöter varandra.

 Vi uppmuntrar positivt beteende hos barnen.

 Vi är närvarande aktiva pedagoger som har god överblick och insyn i barnens aktiviteter och samtal såväl inomhus som utomhus.

 Vi tar barnens konflikter på allvar. Vi skuldbelägger inte barnen utan hjälper dem att hitta alternativa lösningar.

(6)

FRÄMJANDE INSATSER UTIFRÅN DISKRIMINERINGSGRUND OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Barn ska respekteras oavsett kön

Områden som berörs av insatsen

Kön, könsidentitet eller könsuttryck och sexuell läggning.

Mål och uppföljning

Bemöta barnen lika oavsett kön. På förskolan ska det finnas material och leksaker till alla oavsett kön. De olika rummen på förskolan ska benämnas neutralt, ej flick- och pojkrum.

Uppföljning ska ske kontinuerligt på våra planeringsmöten.

Insats

Vi ska tänka på att försöka tilltala barnen vid namn ej tjejer – killar. Tänka på att den pedagogiska verksamheten såsom samlingar och lekar inte ska vara könsbundna.

Främja likabehandling oavsett funktionshinder

Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning/hinder

Alla aktiviteter inom förskolan ska erbjudas oavsett funktionshinder eller ej. Uppföljning ska ske kontinuerligt på våra planeringsmöten.

Insats

Det ska alltid finnas en pedagog i närheten av barnen för att hjälpa och stödja vid ev. hinder som kan uppstå.

Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning:

Områden som berörs av insatsen

Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.

Alla barn oavsett etnisk tillhörighet ska behandlas lika. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till förskolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra religiösa åskådningen.

Insats

Vi ska se till att barn med etnisk tillhörighet ska bli sedda i form av böcker och bilder. I de fall vi känner till att det finns familjer som praktiserar en religion ska vi fråga föräldrarna om råd angående vilka fester och traditioner som är lämpliga att uppmärksamma på förskolan.

(7)

Främja likabehandling oavsett sexuell läggning:

Områden som berörs av insatsen Sexuell läggning.

Alla barn ska behandlas lika oavsett familjekonstellation. På förskolan är vi öppna för olika familjesammansättningar och vi välkomnar regnbågsfamiljer.

Insats

Vi ska prata mer med barnen om hur olika familjer kan se ut och läsa mer böcker för barnen som behandlar ämnet.

Resultat- utvärdering:

Grupperna har förändrats mycket under året. Många barn har börjat men också slutat under hela läsåret. Det har tagit lång tid att lära känna varandra och få trygga grupper. Det har också tillkommit personal under året.

Temaarbetet med sagor har hjälpt oss att ta upp ämnen som berör målet. Ex. hur man är en bra kompis och att alla är olika, bra på olika saker men lika viktiga.

Genom temaarbetet har också varje barn fått presentera sin favoritbok eller favoritsång.

Barnen har fått många tillfällen till att lyssna på varandra och visa intresse för vad kompisen har att berätta. Genom Hedvig (uggla) som följt med barnen hem över helgen har de fått möjlighet att berätta vad de gjort och de andra barnen har lyssnat och ställt frågor.

Vi har periodvis jobbat mycket med kompisblomman och pratat om hur man är en bra kompis, om känslor mm. Kompisblomman är lätt att komma ihåg och barnen har pratat mycket om den. De har också pratat mycket om vad som är rätt och fel, vad man får säja och inte mm.

Barnen har vid flera tillfällen haft goda samarbetsstunder två och två eller i mindre grupper, exempelvis vid teaterförberedelser, photostory och skapande utifrån våra böcker vi jobbat med.

Vi har delat barngruppen vid olika tillfällen under dagen. Det har inneburit färre konflikter och att det har varit lättare att få positiva samtal och lösningar vid ex. lek och mat.

Personalen har ägnat mycket tid till att diskutera mål, insatser och metoder.

Personalen har fått handledning av skolpsykolog.

I samtal med föräldrarna har vi informerat om hur vi arbetar och samtalat om hur vi tillsammans kan arbeta för att stärka varje barn positivt.

Fjärilsbarnen har blivit bättre på att kommunicera med varandra, blivit tryggare och en mera sammanhållen grupp i slutet av vårterminen.

På Trollsländan upplever vi att barnen blivit bättre på att lyssna och kommunicera med varandra. Toleransen gentemot varandra har varit varierande, det har blivit en del konflikter och skvaller men vi har uppmanat barnen att försöka prata med varandra och komma överens.

Detta upplever vi har fungerat bättre och bättre.

Mål

Att skapa ett så positivt klimat i gruppen så att barnen tycker det är roligt att komma till förskolan och att de under vistelsen ska känna sig trygga och sedda. Alla barn ska känna att de själva är en viktig del i den processen.

(8)

Nuläge (augusti 2013):

På Solstrålen är vi en storgrupp med 25 barn i åldrarna 1-5 år. På förmiddagarna delar vi in i åldershomogena grupper. Resten av dagen arbetar vi med åldersblandade grupper.

De åldershomogena grupperna ser nu annorlunda ut mot vad de gjorde på vårterminen. Vissa barn som tidigare gått på Fjärilen (1-3 år) har nu integrerats med de äldre barnen på

Trollsländan. Vi har också skolat in fem nya barn i varierad ålder.

Vi märker av tendenser som att inte släppa in en ny kompis i tex lek. Det förekommer ofta nedvärderande ord som sprider ett negativt klimat. Det förekommer också fysiskt våld som knuffar, slag och sparkar.

Insatser:

På vår förskola förebygger vi kränkande behandling genom att:

 Vi är närvarande i barngruppen, och är extra uppmärksamma på de barn som ofta kränker och på de barn som riskerar att bli kränkta.

 Vi strävar efter att vara goda förebilder tex genom att hälsa på alla med namn, säga tack, erkänna fel och brister samt att be om ursäkt när de har gjort fel.

 Vi uppmuntrar barnen till att trösta och hjälpa varandra.

 De äldre barnen uppmuntras att själva lösa konflikter under pedagogers uppsikt.

 Vid behov samtalar vuxen och berörda barn kring konflikten, vad som hände, hur de känner sig och hur man kan göra det bra igen.

 Vi samtalar med barnen om hur man är en bra kompis och hur man kan hjälpa den som blir utsatt för kränkande behandling.

 Vi arbetar medvetet med strukturer för att minska risken för att barnen ska bli utsatta för kränkning. Vi utgår från fyra mindre grupper, som ger bättre förutsättningar för bra lek och samspel.

 Vi har en dialog med föräldrarna kring barnen och hur deras dag har varit.

 Vi bekräftar barnens positiva handlingar gentemot andra barn och vuxna.

 Vi använder en kompisblomma för att samtala med barnen om hur man är en bra kompis.

 Vi samtalar om känslor, hur det känns att vara glad, arg, ledsen eller rädd. Vi samtalar också om vikten av att kunna läsa av olika känslouttryck hos varandra.

 I samlingar och matsituationer tränar vi på att lyssna på varandra och låta alla få prata klart.

 Vi är närvarande och vägleder barnen i samspelet med varandra genom att konkret visa vad som är rätt och fel, att ge och ta och kunna vänta på sin tur.

 Vi i arbetslaget diskuterar och reflekterar kontinuerligt kring hur vi förhåller oss i olika situationer.

 Vid informerar föräldrarna om vår likabehandlingsplan och samtalar kring hur vi tillsammans kan förebygga kränkande behandling

Samtliga i arbetslaget ansvarar för att detta görs kontinuerligt och när situationer uppstår.

Vi utvärderar våra insatser och resultat våren 2014.

(9)

HANDLINGSPLAN FÖR KRÄNKNINGAR MELLAN BARN

Vid en händelse som bedöms som diskriminering eller kränkande behandling gör vi på följande sätt:

All personal ingriper skyndsamt och aktivt för att stoppa en pågående kränkning.

Situationer när barn kan kränka/diskriminera varandra:

 När ett barn får slag och knuffar av andra barn.

 När barngruppen utsett ett barn till att alltid vara syndabock när något hänt.

 När barn retar ett barn t.ex. på grund av sitt handikapp eller sitt kulturella ursprung.

 När barn säger något nedlåtande till ett annat barn t.ex. genom att ge barnet ett öknamn eller tala illa om det.

 När barn genom sitt kroppsspråk uppträder avvisande mot ett annat barn.

 När barn ignorerar ett annat barn t.ex. inte svarar på tilltal från det andra barnet.

Barn:

Barn som blivit kränkt eller känner till någon kränkning tar kontakt med en vuxen.

Personal:

 De vuxna ser till att det barn som utsatts för kränkningen får upprättelse för det inträffade genom tröst och samtal med berörda barn.

 Lyssna till varje barns version av upplevelsen: Berätta vad som hände?

 Ej skuldbelägga, värdera eller bedöma, fråga inte :Varför gjorde Du så?”

 Bekräfta och benämna känslor som finns: ”Jag förstår att Du är arg, ledsen, besviken osv.”

 Fokusera på barnens positiva lösning istället för den negativa handlingen: ”Hur kan Du göra det bra igen? Hur kan Du hjälpa honom eller henne bli glad igen?”

 Om kränkningen upprepas skall vårdnadshavare och förskolechef informeras och vidare åtgärder, vid behov, vidtagas.

 All hantering vid kränkningar skall dokumenteras och följas upp.

Dokumentation

Så här skall dokumentationen fungera på vår förskola:

 Arbetslaget diskuterar den uppkomna situationen. Vid behov tar hjälp av specialpedagog eller förskolechef.

 Kontakta inblandade barns föräldrar och berätta vad som hänt och samtala med föräldrarna vilka åtgärder som skall vidtagas på förskolan. Dokumentera.

 Uppföljningssamtal med berörda föräldrar för att delge information hur det har gått.

Dokumentera.

 Vi använder oss av förskolornas gemensamma mall som vi förvarar inlåst.

(10)

HANDLINGSPLAN NÄR EN VUXEN KRÄNKER ETT BARN

Vid en händelse som bedöms som diskriminering eller kränkande behandling gör vi på följande sätt:

All personal ingriper omgående aktivt för att stoppa en pågående kränkning

Situationer när ett barn kan känna sig kränkt av en vuxen:

 När en vuxen inte ställer upp och hjälper ett barn som blir kränkt av en annan vuxen.

 När en vuxen talar ironiskt till ett barn eller skrattar åt ett barn t.ex. vid en felsägning eller misslyckande.

 När en vuxen inte lyssnar till vad barnet har att säga eller inte uppmärksammar barnets tysta kommunikation.

 När en vuxen anklagar ett barn för något det inte gjort.

 När en vuxen använder ett öknamn till ett barn.

 När en vuxen pratar över ett barns huvud, som om barnet inte vore där.

 När en vuxen negativt kommenterar ett barns kroppslukt t.ex. när barnet har bajsat.

 När en vuxen talar illa om barnets förälder.

 När en vuxen kommenterar barnets kläder är dåliga eller smutsiga.

 När en vuxen säger till ett barn, att föräldrarna har missat eller glömt något.

Förälder:

 Om en förälder upplever att ens barn blir kränkt vänder han/hon sig till förskolechef eller annan personal man har förtroende för.

Personal:

 Om en personal upplever att ett barn blir kränkt av en annan personal skall han/hon omedelbart vidtala den vuxne som kränker ett barn och ”kräva” en förklaring och en ursäkt till det kränkta barnet.

 De vuxna i verksamheten skall när en annan vuxen upprepade gånger (mer än en gång) kränker ett barn informera förskolechefen som har att avgöra vad som ytterligare ev. kan krävas.

 Samtliga åtgärder skall dokumenteras och följas upp.

Dokumentation

Så här skall dokumentationen fungera på vår förskola:

 Om någon personal misstänks för att ha utsatt ett barn för trakasserier eller kränkande behandling skall förskolechefen ansvara för utredning, uppföljning och dokumentation.

(11)

Dokumentation vid kränkande behandling eller diskriminering på förskolan

Förskola:____________________

Avdelning:___________________

Datum:______________________

Personal som antecknat:

_________________________________

Beskriv händelsen:

___________________________________________________________________________

Åtgärd:

___________________________________________________________________________

Information lämnad till Förskolechef:

___________________________________________________________________________

Uppföljning:

___________________________________________________________________________