åker igenom en öländsk by i mars månad håller knappast med om det längre. På flera lokaler bildar vintergäck gula mattor och har även tagit sig ut i betesmarker och lövskogsdungar långt från närmaste hus.
Endast på Stora alvaret ligger fynden glest;
normalt är där för torrt och jordtäcket så tunt att vintergäck inte trivs. Under vår inventering har vintergäck utan svårighe- ter noterats som förvildad i samtliga 33 socknar på Öland. I dagsläget får arten anses som bofast på Öland. Blomningen sker främst under mars månad. Tänk på att för våra danska vänner är vintergæk benämningen på släktet snödroppar!
Besökslokal
Vickleby: kyrkan strax NO om riklig i väg- slänt, snårmark och hästbetesmark 627245 154029 Tommy Knutsson 2007‒2019.
Turkisk vintergäck Eranthis cilicica
Turkisk vintergäck har ibland behandlats som en egen art och ibland som en od- lingsform. I sydöstra Turkiet finns plantor med mer finflikade blad. I naturen ser man
en kontinuerlig övergång men i odling kan de hållas isär genom selektion. Enligt European Garden Flora förekommer dessutom i odling hybriden mellan E.
hyemalis och ’E. cilicicus’, då benämnd E. × tubergenii; således läge för förvirring. Un- der inventeringen har vi funnit nio lokaler med klart annorlunda vintergäck. Bladen är påtagligt finflikade, mer mörkgröna och stjälken röd mot basen. Blommorna är mer mättat gula. Vi har kallat dem turkisk vintergäck då utseendet hos plantorna är enhetligt på lokalen. Samtliga fynd är gjorda nära trädgårdar, i närbelägna busk- snår eller på jordhögar. Turkisk vintergäck anses tills vidare vara tillfällig på Öland.
Besökslokal
Glömminge: Glömminge backe förvil- dad nära tomt 628822 154485 Jan-Olof Petersson 2012, Charlotte Wigermo m.fl.
2012 (LD) belägg granskat av Torbjörn Tyler, kvar 2019.
Primärfynd
Gärdslösa: kyrkan 50 m NV på jordhög Björn Folkesson 1991 (LD) belägg gran- skat av Bengt Jonsell 2000 med kommen- taren ”troligen Eranthis cilicica.”
Pärlhyacinter Muscari
Försök till nyckel fritt översatt från European Garden Flora del I. De markerade med fet stil finns med i Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD).
1 Blomklase enkel, de flesta blommor fertila, sterila blommor överst ...2
‒ Blomsamling grenad, de flesta blommor reducerade till färgade trådar ...12 2 Blomkalk klockformad, inte hopsnörd mot spetsen, blå eller sällan vit
...M. azureum (dvärghyacint) OBS! M. coeleste (himmelsblå pärlhyacint)
‒ Blomkalk hopsnörd mot spetsen, blå, vit, purpur, gul, brungul, brun eller grönaktig ...3
3 Utslagna, fertila blommor blå, sällan purpurfärgade eller vita ...4
‒ Utslagna, fertila blommor elfenbensvita, gula, grönaktiga, gulbruna eller bruna .... 9 4 Blomkalkens flikar av samma färg som övriga delar ...5
‒ Blomkalkens flikar vita eller blekblå, övriga delar i annan färg ...6 5 Ett enda blad, 10‒30 mm brett, linjärt ‒ omvänt
lansettlikt ...M. latifolium (bredbladig pärlhyacint)
‒ Blad 2 eller fler, 5‒15 mm breda, linjära ...M. commutatum 6 Blad spatelformade (ibland mer smalt spatelformade) ...7
‒ Blad linjära, linjära‒omvänt lansettlika ...8 7 Blomklase gles när i frukt; blad inte skärformade, ofta räfflade
... M. botryoides (pärlhyacint)
‒ Blomklase förblir kompakt när i frukt; blad skärformade, inte räfflade
...M. aucheri (persisk pärlhyacint) 8 Blomkalk på fertila blommor svartaktig blå ...M. neglectum (mörk pärlhyacint)
‒ Blomkalk på fertila blommor himmelsblå, sällan purpurfärgad eller vit
...M. armeniacum (armenisk pärlhyacint) 9 Blomkalk gul ...M. macrocarpum (gul myskhyacint)
‒ Blomkalk brungul, grönaktig eller elfenbensvit ...10 10 Blomkalk brungul, dess flikar krämfärgade eller gulaktiga
... M. comosum (fjäderhyacint)
‒ Blomkalk grönaktig till elfenbensvit, dess flikar mörkt purpurfärgade eller bruna ...11 11 Blommor urnlika, med tydliga skuldror mot spetsen, bildar en brunaktig bikrona;
sterila blommor saknas eller minimala och violetta ....M. muscarimi (myskhyacint)
‒ Blommor mer brett avlånga‒urnlika, utan bikrona; sterila blommor framträdande och rosaktigt violetta ...M. massayanum 12 Blomsamling blå ... M. armeniacum ’Blue Spike’
‒ Blomsamling violett ...M. comosum ’Plumosum’
Pärlhyacint Muscari botryoides
Pärlhyacint anses ursprunglig i centrala och sydöstra Europa. Den var förr vanlig i odling men har idag ersatts allt mer av
armenisk pärlhyacint M. armeniacum. För- sta fyndet som säkert förvildad på Öland står M. G. Sjöstrand för: Torslunda: Tveta gärde 1831. Fram till 1930-talet fanns
endast fyra fynd från Öland innan ex- pansionen tog riktig fart. Redan i Sterner 1938 anges pärlhyacint som förvildad i 11 socknar och uppgavs vara ett besvärligt ogräs i sandiga åkrar; den bedömdes re- dan då som bofast i landskapet. I Sterner 1986 har siffran stigit till 24 socknar. Den aktuella inventeringen har fynd från 32 socknar (saknas i Egby). Pärlhyacint växer än idag i sandiga trädor, åkerkanter och be- tesmarker där den ibland kan bilda mycket rika förekomster. Arten är också vanlig i vägkanter, kan ses som utkast, kvarstående på ödetomter och någon gång i skogsmark långt från bebyggelse. Blomningen är ut- dragen, under hela april‒maj, med en topp sista veckan i april.
Kännetecken
Pärlhyacint kan förväxlas med armenisk pärlhyacint men skiljs på sina himmels- blåa blommor; sällan ses helvita blommor.
Bladen kommer först under våren, de är ganska korta, båtformade och hop- knipna längst ut. Armenisk pärlhyacint har blommor som ofta drar lite åt purpur i färgen. Bladen kommer redan under hösten/vintern, de är långa, smala, liksom trassliga och den yttersta spetsen saknas nästan alltid.
Besökslokal
Högby: Dödevi sandigt bete 1000-tals plantor 634230 157478 Vera & Göran Wendt 2010.
Pärlhyacint Muscari botryoides Armenisk pärlhyacint Muscari armeniacum
Armenisk pärlhyacint Muscari armeniacum
Armenisk pärlhyacint härstammar från sydöstra Europa och vidare österut till Kaukasus. Den förefaller idag vara den vanligaste i släktet som odlas på Öland.
Armenisk pärlhyacint är främst funnen i vägkanter, som utkast och någon gång spridd i betesmarker. Mer sällan är den sedd på klapperstensvallar vid havet, gamla stenbrott, snårmarker och åkerkanter. Vid ett tillfälle är armenisk pärlhyacint funnen i grusalvar på gränsen till Stora alvaret (se foto föregående sida). På kort tid har den erövrat stora delar av Öland och är idag funnen som mer eller mindre förvildad i samtliga 33 socknar. Ofta växer enstaka plantor tillsammans, aldrig i så stor mängd som pärlhyacint. Den bedöms som bofast i landskapet. Blomningen är utdragen,
slutet av mars‒april‒halva maj, med en topp i slutet av april, antytt tidigare än hos pärlhyacint. För kännetecken se un- der pärlhyacint och mörk pärlhyacint. En speciell, monstruös form benämnd ’Blue Spike’ odlas ibland men har inte ertappats i det fria.
Besökslokal
Hulterstad: Gösslunda rör norra vägslän- ten 626268 154451 Charlotte Wigermo m.fl. 2007, kvar och expanderande ut i närbeläget grusalvar 2019.
Primärfynd
Gärdslösa: Lindby utkast i tallplantering Björn Folkesson 1988.
Mörk pärlhyacint Muscari neglectum på Samos, Grekland
Mörk pärlhyacint Muscari neglectum
Mörk pärlhyacint härstammar från delar av Europa, norra Afrika och sydvästra Asien. Det finns två godkända belägg av mörk pärlhyacint som listas nedan.
Kännetecken
Mörk pärlhyacint är snarlik armenisk pärlhyacint M. armeniacum men de fertila blommorna har en tydlig doft, är svartblåa vilket kontrasterar vackert mot de kritvita flikarna på blomkalken.
Blommorna hos armenisk pärlhyacint är i princip doftlösa och mer klarblåa med antydd lila ton. När blommorna vissnat mörknar de hos båda arterna men hos armenisk pärlhyacint blir de aldrig så svarta som hos mörk pärlhyacint.
Lokaler med belägg
Mörbylånga: Mörbylånga Bruksgatan talldunge 626682 153604 Anders Svenson 2015 (LD) belägg granskat av Torbjörn Tyler. S. Möckleby: Torngårdsvägen vägren 624741 154016 Ulla-Britt Anders- son 2014 (S) belägg granskat av Thomas Karlsson.
Bredbladig pärlhyacint Muscari latifolium
Bredbladig pärlhyacint härstammar från södra och västra Turkiet. Bredbladig pärl- hyacint är mer sällsynt i odling och har åtta förekomster på Öland som måttligt förvildad nära trädgårdar.
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!!
!!
!!
!
!!
!
!!!!!!
!!
!!
!!
!
!!
!
!!
!!
!!
!!
!
!
!!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!!!!!
!
!!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!!
!
!
!!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
! !!
!!!
!!
!
!!
!
!
!
!
!!
!
!
!!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
! !!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!!
!!
! !!
!
!
!
!!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!! !
!
!!
!
!
!
!!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
! !!
!
!
!
!!!!!
!
!!!
!!!!
!
!
!
!
!
!!!
!
!
!!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!!
!!!!!!
!
!
!!
!!!!!
!!
!!
!
!!
!
!
!!
!
!
!!
!!
!!
!
!!
!!
!!
!!!!!!!!!!!
!!!!!
!
!
!!
!
!!
!!
!
!!
!
!!!!!!!
!
!!
!!
!!!!!!!!!
!
!
!
!
!!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!!
!!
!!
!!
!!!
!
!!!
!
!!
!!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!!
!!
!!!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!!!!
!!!
!
!!
!!
!
!!
!!
!!
!!!!
!
!!
!
!
!!
!!!
!!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!!!
!
!!
!
!
!
!
!
!!
!!
!!
!
!
!
!!!!
!!
!
!
!
!!
!!
!
!
!
!
!!!!
!!
!
!
!!!
!
!
!!
!
!!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!!
!!
!
!!!!
!!!
!!
!
!
!!
!!!!
!!
!
!
!
!
!!
!
!!!!
!
!!!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!!
!!
!
!
!!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!!!
!
!!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!!!!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!!
!
!!
!!
!
!
!
!
!
!!!!
!
!
!
!!!!!!
!!
!!!!!
!
!!
!
!
!!
!
!
!!
!!
!!
!!
!
! !
!!
!!!!
!
!!!
! !
!
! !
!!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!!
!
! !
! !
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!!
!
!! !! !!!!!!
!
!!
!
!
!
!
!!
!
!
!
! !
!
!!
!!!!!!!!!
!
!!
!
!!!
!!!!
!!
!!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!! !
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
! !
!!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
Vintergäck
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!!
!!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!!
!
!!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!!
!!
!!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
Pärlhyacint Armenisk pärlhyacint
!!
!
!!! !!
!!
! !!
!!
!!!!!!!!
!
!!
!!
!!!!
!
!!!
!
!
!
!
! ! !
!!
!! !
! ! !
!!
!!
!!
!
!! ! !!!
!
! !!
!!
! !
!
!!
!
!
!
Pärlhyacint Sterner -86
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
! !
! !!
! !
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!!
!
!! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
! !
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!!
!
!
!!
!
! !
!
!
!
!
!
!
Kännetecken
Bredbladig pärlhyacint känns igen på sitt enda, upprätta och breda blad som är utvecklat vid blomningen. Blommorna nertill i klasen är mörkt blåsvarta (liknar mörk pärlhyacint) men blomkalken saknar de tydligt vita flikarna varför kontrasten inte blir så anslående.
Besökslokal
Torslunda: Joels udde söder om träda 628182 154149 Jan-Olof Petersson 2015, kvar 2018.
Primärfynd
Torslunda: Färjestaden Smörsoppsgatan gräsmark 627983 154211 Jan-Olof Peters- son 2009.
Dvärghyacint Muscari azureum
Dvärghyacint härstammar från östra Turkiet och har blivit populär i odling först under senare tid. Den är funnen i vägkanter, gamla stenbrott, betesmark på klapperstensvall och kulturpåverkad gräsmark. Dvärghyacint är funnen i fyra socknar (åtta lokaler) och har på Öland sitt starkaste fäste som förvildad på sydvästra Öland runt Grönhögen, Ventlinge socken.
Troligen bör den bedömas som bofast i landskapet. Dvärghyacint blommar tidi- gare än de andra i släktet, redan i mars med en topp i blomningen i skiftet mars‒april.
Kännetecken
Till skillnad från de andra i släktet som avhandlas i artikeln skiljer formen på blomkalken. Hos dvärghyacint är den klockformad och vidgar sig mot
öppningen; de övriga har blomkalkar som är hopsnörda strax före öppningen.
Färgen på blommorna är ljust himmelsblå med ett mörkare streck på varje lob. En förväxlingsart är himmelsblå pärlhyacint M. coeleste med samma form på blomkal- ken men vars färg är mer blekblå. Den är mycket ovanlig i odling men finns listad i Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD).
Besökslokal
Ventlinge: Grönhögen Norra Malm- gatan öster om flerstädes på alvarmark och i gammalt stenbrott 623870 153730 Tommy Knutsson & Crister Albinsson 2013, kvar 2019.
Primärfynd
Köping: kyrkan invid västra sidan av kyr- kogårdsmuren Gunhild & Sven Johansson 1999 (S), kvar vid 630609 155565 Thomas Gunnarsson 2008.
Narcisser
Dvärghyacint Muscari azureum
