• No results found

Remissen En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning. SOU 2020:28. Sammanfattning

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Remissen En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning. SOU 2020:28. Sammanfattning"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

E-post Organisationsnr

Hällefors kommun kommun@hellefors.se 212000-1942

Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro PlusGiro

712 83 Hällefors Sikforsvägen 15 0591-641 00 vx 0591-109 76 193-8950 11808-3 Yttrande Remiss U2020/02667/S Sida 1(2) Datum 2020-09-02 Utbildningsdepartementet

Remissen En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning. SOU 2020:28.

Sammanfattning

Kommunen bedömer att ändringar av huvudmannaskap och skolvalssystem enligt utredarens förslag inte kommer att lösa de huvudsakliga problemen i grundskolan. Kommunen väljer ändå att lämna yttranden på några av de förslag som lämnas.

Ett genomgående problem i utredarens förslag är att de inte är utformade för små kommuner. Ett fritt skolval har liten om ens någon positiv påverkan om det bara finns en skola. Ett fritt skolval förutsätter obegränsad tillgång på olika skolor och elever, vilket inte är fallet i små kommuner. Lagen om offentlig upphandling (LOU) fungerar i många småkommuner på grund av otillräcklig konkurrens tveksam, och att då ytterligare knyta skolan i glesbygd till detta system är inte positivt.

Eftersom kommunen inte idag har några möjligheter till skolval, har vi heller inga administrativa kostnader för detta. Att som utredaren förslå minska resurserna till skolan vid ett samlat skolval vittnar om en okunskap om små kommuners skolvardag. Fixeringen vid storstad och volymproduktion är tydlig, och markerar bara tydligare utredarens brasklapp kring uppdragets bristande möjlighet att lösa problemet.

Utredningens uppdrag och arbete

Kommunen delar utredarens uppfattning att huvudmannaskap och i

förlängningen skolvalssystemet är ett problem i sig. Frågan om reformvård eller grundläggande reformering borde vara mycket aktuell.

Kommunen konstaterar således att den reformvård som utredaren efter

ovanstående friskrivning föreslår i utredningen inte för oss kommer att lösa de problem som avses.

(2)

2(2)

Kommunen har ändå valt att besvara remissen utifrån den påverkan förslagen skulle få.

Ansvaret för förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan

Kommunen bedömer att det inte spelar någon roll om uppgifter centraliseras och samlas regionalt eller nationellt. Digitaliseringens möjligheter och våra oavsett myndighetens förläggningsort långa avstånd gör innehållet i

styrningen viktigare än lokaliseringen.

Likvärdighet och skolsegregation

Kommunen konstaterar att större delen av problemområdet faller för oss med enbart en skola. Utredningens förslag om en allsidig social sammansättning, och kraven på att aktivt sträva mot det, är inte mål som går att arbeta mot med enbart en skolverksamhet i kommunen.

Det är också så att resurstilldelningen till skolan definitionsmässigt kommer att bli beroende av statlig styrning – kommuner med stor utflyttning och som är socialt utsatta kommer inte ha förmånen att kunna fördela resurser.

Resurser måste utjämnas mellan kommuner beroende på social förmåga.

Gemensamt skolval och principer för placering, mottagande och urval.

Kommunen konstaterar att större delen av problemområdena faller för oss med enbart en skola i tätorten (med 4 registrerade skolenheter).

Skolans resurser

Kommunen konstaterar att större delen av problemområdet faller för oss med enbart en skola. Kommunen håller dock med om utredningens bedömning att staten behöver ta ett större ansvar för ökad likvärdighet.

Utredningen för en diskussion om att små, eftersatta kommuner kompenseras genom utjämningssystemet, och att denna kompensation även ska gå till skolan. Inte minst med balanskravet kan detta ställa till problem. Eftersom det inte går att mäta effektivitet i skolan – betygen är inte tillförlitliga som

mätvärden – är det svårt att säga om det är positivt eller negativt att en

kommun lägger mycket pengar på sin skola. I det läget bör staten överväga att inte gå vägen via utjämningsystemet, utan finansiera skolan direkt via statlig skolpeng. På så sätt behålls det i utredningen ifrågasatta skolvalssystemet, samtidigt som strukturkorrigering sker direkt i skolan.

Insatser för likvärdighet i ett bredare perspektiv

Kommunen har inga synpunkter.

Konsekvansanalys

References

Related documents

Ett förslag för att minska risken att skapa osäkerhet för huvudmännen och i förlängningen för de anställda i samband med ersättningsperiodens slut, är att huvudmännen i

Konkurrensverket anser att kommunala och fristående skolor som huvudregel bör behandlas på ett likvärdigt sätt och vara öppna för alla elever, och avstyrker därför förslaget

Utredningens förslag: Hemkommunen ska vid beräkningen av det grundbelopp som lämnas i bidrag till en enskild huvudman för varje elev i förskoleklass, grundskola eller grundsärskola

Den statliga regionala nivån bör inrättas med de uppgifter utredningen föreslår i betänkandet, men bör också utformas för beredskap för ytterligare ansvarsuppgifter,

Myndigheten har i många rapporter visat att unga hbtq-personer ofta utsätts för diskriminering vilket leder till bland annat psykisk ohälsa (jmf. Olika verkligheter, MUCF 2019)..

Jönköpings län stöder därför utredningens förslag om att Statens skolverk bör etablera en regional närvaro i syfte att öka samverkan mellan staten och huvudmännen, samt för

Särskilt viktig bedöms den kompetens och de uppgifter som samlas hos Skolverket regionalt komma att bli för dels många mindre skolhuvudmän, kommunala som enskilda, för att

Skolinspektionen vill här hänvisa till redovisningen av uppdraget om kvalitet och likvärdighet (U2020/00734/S). Skolmyndigheterna lyfter där fram ett flertal synpunkter på