1 Dnr: 09-101.010 Styrelseärende 2010-09-24 Till Förbundsstyrelsen
GRs styrgruppers roller och mandat
Som en del i diskussionen om GRs framtida uppdrag och roll inbjöd förbundsstyrelsens presidium 2009-06-09 till överläggningar med
presidierna i GRs styrgrupper (minnesanteckningar från överläggningarna bifogas denna handling). Syftet med mötet var att stämma av hur det gemensamma arbetet kan utvecklas och förbättras samt hur förankring och återkoppling kan ske med kommunerna.
Vid förbundsstyrelsens sammanträde den 11 september 2009 fattades beslut om att resultatet av den förda diskussionen samt de frågeställningar som presenterades översänds till respektive styrgrupp för fortsatt diskussion, samt att styrgruppernas diskussion ska återkopplas till förbundsstyrelsen. Nu föreligger styrgruppernas svar på frågeställningarna listade nedan, vilka redovisas i bifogad handling.
I diskussionerna i den sociala styrgruppen har gränssnittet mellan den sociala styrgruppen och Västkom särskilt uppmärksammats. Många gemensamma frågor finns på dessa gruppers agendor, och det är därför önskvärt att se över hur den sociala styrgruppen i högre grad kan kopplas till Västkoms beredningsprocess.
Frågeställningar att diskutera
1. Vilken är innebörden av att ha ett mandat i styrgrupp och företräda ett regionalt perspektiv?
2. Hur sker kontakter och avstämningar samt vilket informationsbehov finns mellan presidierna i förbundsstyrelse och styrgrupp?
2 3. Förankring, återkoppling och information till kommunerna om arbetet i
styrgrupp - vad förväntas, vad görs och hur?
4. Hur sker kopplingen mellan uppdrag i styrgrupp och uppdrag i förbundsstyrelse?
5. Finns eventuella likheter/skillnader i mandat, arbetssätt, resursstöd, återkoppling till kommunerna m.m. för de olika styrgrupperna?
Att överväga inför nästa mandatperiod
Behövs eventuella förtydliganden i förbundsordning eller
arbetsordning om uppgifter, arbetsfördelning, beredningsförfarande, beslutsfattande?
Byte av ledamot i styrgrupp - successivt eller alla på en gång? Denna fråga är väl främst kopplad till ny mandatperiod dvs. för
valberedningens arbete med att försöka säkerställa så att t.ex. minst fem av 15 ledamöter från tidigare mandatperiod kvarstår. När
”poster” ska fördelas i samband med ny mandatperiod – att ordf. och vice ordf. i styrgruppen också finns i FS.
Nuvarande antal och omfattning av styrgrupper för att möta långsiktiga GR-behov?
Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att anteckna redovisningen av styrgruppernas svar på de frågor i rubricerade ärende som förbundsstyrelsen tillställde styrgrupperna i september 2009.
Göteborg 9 september 2010 Nils-Gunnar Ernstson
3
Samlade anteckningar
från styrgrupperna
2010-08-20
GRs styrgruppers roller och mandat – svar från
styrgruppen för arbetsmarknad
Uppdraget
Som en del i diskussionen om GRs framtida uppdrag och roll inbjöd förbundsstyrelsens presidium 2009-06-09 till överläggningar med
presidierna i GRs styrgrupper. Syftet med mötet var att stämma av hur det gemensamma arbetet kan utvecklas och förbättras samt hur förankring och återkoppling kan ske med kommunerna.
Förbundsstyrelsen beslutade den 11 september (§ 289) att resultatet av den förda diskussionen samt de frågeställningar som presenterades översänds till respektive styrgrupp för fortsatt diskussion samt att styrgruppernas resultat från denna återkopplas till förbundsstyrelsen.
GRArbetsmarknads resonemang kring frågeställningarna
Styrgruppen har resonerat kring frågeställningarna vid två tillfällen under senhösten. GRArbetsmarknads synpunkter summeras nedan.
Utgångspunkten för resonemanget och de slutsatser som dragits är det egna arbetet i styrgruppen relaterat till det som finns antaget gällande den
politiska styrningen i GR.
I GRs verksamhetsinriktning och budget för 2010 som antagits av fullmäktige anges:
” Politisk styrning
Förbundsstyrelsen tar ett starkt och aktivt ansvar för att driva de mest
centrala kommungemensamma utvecklingsprocesserna, exempelvis Uthållig tillväxt, Strukturbild och Socialt hållbar utveckling. För att bereda arbetet inom olika målområden finns dessutom följande politiska styrgrupper:
Utbildningsgruppen (också intagningsnämnd utsedd av förbundsfullmäktige), styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad, sociala styrgruppen och styrgruppen för arbetsmarknad. Styrgrupperna har en viktig roll i att omsätta
förbundsstyrelsens mål och strategier till olika kommungemensamma aktiviteter inom respektive styrgrupps verksamhetsområde. Styrgrupperna tar också egna
4 politiska initiativ inom sina respektive verksamhetsområden.
Utgångspunkten för styrgruppernas arbete ska vara territoriet
Göteborgsregionens möjligheter och utmaningar. Styrgrupperna ska arbeta för
• gemensam analys och gemensamt agerande,
• att skapa arenor för samarbete och rationellt sambruk,
• att vara katalysator för erfarenhets-, idé- och projektutveckling, • intressebevakning,
• kompetensutveckling.” Frågeställningar
Förbundsstyrelsen har listat ett antal frågor som man önskar att
styrgrupperna diskuterar. Nedan redovisas GRArbetsmarknads synpunkter:
” Vilken innebörd av att ha ett mandat i styrgruppen och företräda ett regionalt perspektiv?”
Styrgruppen och dess ledamöter företräder och arbetar på uppdrag av medlemskommunerna - och inte enskilda kommuner. Mandatet är kopplat till vad som främjar helheten - Göteborgsregionens utveckling.
Styrgruppens har mandat att företräda medlemskommunerna när alla är överens och frågan ligger i linje med den verksamhetsinriktning och budget som är antagen av fullmäktige.
”Hur sker kontakter och avstämningar samt vilka informationsbehov finns mellan presidierna i förbundsstyrelse och styrgrupp?” ”Hur sker
kopplingen mellan uppdrag i styrgrupp respektive förbundsstyrelsen?”
Uppdragen bestäms i den av fullmäktige beslutade verksamhetsinriktningen. En svaghet är här – tidsaxeln mellan förslag och beslut. Styrgruppen lägger sitt förslag till verksamhetsinriktning c:a 14 månader innan verkställighet. Omvärlden förändras snabbt - inriktning och uppdrag kan behöva omprövas i vissa delar. Behovet av avstämning ökar.
Idag sker kontakter av rådgivande eller överläggande karaktär sällan mellan presidierna i FS och styrgrupp. Under innevarande mandatperiod har detta skett vid ett tillfälle för att rådgöra kring ett särskilt uppdrag
5 Det är angeläget med ett tätare informationsflöde samt möjlighet till
samråd/avstämning. Inte enbart utifrån respektive styrgrupps uppdrag utan också kring helheten. Styrgruppernas verksamhetsområden tangerar och påverkar varandra.
Ett sätt för styrgruppen att dels definiera in sitt arbete och dels påverka helheten är att ordförande och vice ordförande är representerade i FS. Så är det inte idag (ingen ledamot från styrgruppen ingår i förbundsstyrelsen idag). Presidiets koppling till styrelsen bedöms vara än viktigare framöver med tanke på de snabba förändringar som sker i omvärlden och som också påverkar styrgruppernas uppdrag. Nya, tidigare icke angivna
kommungemensamma initiativ kan vara nödvändiga utifrån ett regionalt arbetsmarknadsperspektiv. Behovet av fler samarbetsområden kan snabbt visas.
”Förankring, återkoppling och information till kommunerna om arbetet i styrgruppen – vad förväntas, vad görs och hur?”
Återkopplingen styrgrupp – medlemskommun är ett delat ansvar. Några kommuner har rutiner för detta t ex en stående punkt på kommunstyrelsens agenda- ”vad har hänt på GR?”. Andra har inte det.
Angelägenhet att ledamöterna i styrgruppen också finns i sammanhang där det ges möjlighet till återkoppling och förankring på hemmaplan. Så är det inte för alla. Beskrivs som otillfredsställande av de ledamöter som inte har ”detta sammanhang”.
Sätt att återkoppla och söka information samt förankring som idag används: - Sammanträdena förläggs till medlemskommunerna där också
kommunföreträdare bjuds in.
- Via medlemmarnas kommunstyrelser säkerställa uppdragen – sker skriftligt.
- Vissa ledamöter rapporterar hemmavid till kommunstyrelsen/ ansvarig nämnd.
Att överväga inför nästa mandatperiod.
När det gäller att hämta information, erfarenhetsutbytet, analysen, vara katalysator för idé- och projektutveckling så bedömer styrgruppen att arbetet fungerar bra men att det kan utvecklas ytterligare. När det gäller mandatet att driva gemensamma projekt på arbetsmarknadsområdet så ökar svårigheten
6 beroende på att arbetsmarknadspolitikens spelreglerna bestäms av staten och
att dessa förändras ofta.
Att överväga inför för nästa mandatperiod:
- Tydliggör den beredande uppgiften till styrelsen.
- Det är synnerligen önskvärt att styrgruppernas presidier också är representerade i förbundsstyrelsen och deltar på dess sammanträden och partigruppsöverläggningar
- Viktigt att ledamöterna har en plattform hemmavid som möjliggör återkoppling, förankring samt att hämta och ge information. Viktigt för att kunna driva de kommungemensamma frågorna.
- Angeläget att medlemskommunerna skapar rutiner för att hålla sig ajour med det kommungemensamma regionala arbetet, t ex stående punkt på KS/ ansvarig nämnd
- Byte av ledamöter vid ny mandatperiod – alla eller successivt - är en fråga som är kopplad till valberedningens möjligheter att styra detta. Om
möjligheten finns är en succession att föredra. Om inte så är det än viktigare att ledamöterna ges en introduktion i det regional uppdraget och
styrgruppens roll.
- Styrgruppen för arbetsmarknad är den senast tillkommande gruppen i GR. Den bildades 1997 under den kraftiga lågkonjunktur som då rådde. Detta av flera skäl. Ett av dessa var frustrationen över hur statens
arbetsmarknadspolitik formades och hur effekterna av lågkonjunkturen drabbade kommunerna. Etableringen av styrgruppen utgick från ett tydligt stat – kommunperspektiv och hade inte partipolitiska förtecken. Uppdraget var att driva kommunernas intressen i förhållande till staten samt stödja, samverka kring och driva gemensamma projekt. Kommunernas och GRs engagemang på arbetsmarknadsområdet har starka inslag av
”intressebevakande”, ”komplementärt” och ”buffrande” utifrån ”kommunernas yttersta ansvar”. När det gäller övriga styrgruppers
ansvarsområden så är de tydligare kopplade till kommunernas kärnområden och kompetens.
Vilka styr- och beredningsgrupper som ska finnas är inte ”hugget i sten”. Utifrån förändringar i omvärlden förändras också behov av mellankommunalt samarbete. Vilka styrgrupper som behövs samt deras mandat och uppdrag bör givetvis också prövas. Det är inte ovanligt att frågor som styrgruppen för arbetsmarknad hanterar tangerar flera verksamhetsfält och politikområden. Funderingar kring detta är: Just därför att frågorna berör flera fält behövs en styrgrupp för arbetsmarknad som kan identifiera, bevaka och driva frågor i ”mellanrummet” samt lyfta frågor till styrelsen som ytterst har ansvaret för helheten. Eller - frågorna kan efter
7 sortering lämnas över till övriga styrgrupper som på eget eller styrelsens
initiativ svarar för samordning kring dessa. Finns för och nackdelar med båda modellerna.
Bengt Gustafsson Mats Arnsmar Ordförande Vice ordförande
8
GRs styrgruppers roller och mandat – svar från
styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad
Anteckningar 2009-08-20 Georgia Larsson Anteckningar från lunch-lunch möte med styrgruppen för miljö och
samhällsbyggnad den 20 augusti 2009 på Tofta Herrgård
Närvarande ledamöter
Owe Nilsson (s), Göteborg, ordförande Hans Bergfelt (m), Mölndal, vice ordförande Benny Andersson (s), Tjörn
Elaine Björkman (s), Ale Rolf Edvardsson (s), Öckerö Göran Hildén (fp), Härryda Kenneth Johansson (s), Lerum Kenneth Nilsson (fp), Kungsbacka Roland Rydin (m), Göteborg Lasse Selander (v), Partille Anita Skoglund (m), Alingsås
Eva Warnvik Ahlén (s), Stenungsund
Övriga närvarande
Dick Hedman, Länsstyrelsen i Västra Götaland Bo Aronsson, GR
Georgia Larsson, GR
Anita Rynvall Mårtensson, GR Det här gör vi idag – VI 2009
Bo Aronsson, GR inledde med att ge en översiktlig bild av de
arbetsuppgifter och projekt som ligger till grund för styrgruppens arbete. Andra frågor som berördes var:
Vad anges i förbundsordningen?
Vad innebär regionplaneuppdraget?
… och samordningen av den regionala infrastrukturplaneringen?
Hur tar vi avstamp i befintliga mål- och strategidokument? Av diskussionen som följde noterades:
9
Det är viktigt att arbetet ska utgå från satta uppdrag och uppgifter som kommunerna har lämnat ifrån sig.
Informationsutbytet är viktigt att värna om.
En del i GR:s verksamhet faller ibland i en gråzon och det kan vara svårt att dra gränser till andra verksamheter.
Diskussion i mindre grupper om styrgruppens roll Vilken roll har/tar styrgruppen
Vad innebär det regionala mandatet?
- Underlätta livet för medborgarna i regionen.
- Uppdraget innebär att se sammanhangen i ett regionalt perspektiv. - Mandatet kan dock vara oklar och kunskapen om detta varierar
kommunerna emellan.
- Det är inget juridiskt mandat utan i hög grad ett förtroendemandat.
... och att styrgruppen ska vara bärare av det regionala perspektivet?
- Det saknas en gemensam arena för återkoppling (t.ex. hur ska frågan om trängselskatt drivas och förankras?).
- Det är upp till var och en att vidareförmedla den kunskap och information som fås i styrgruppsmötena.
- Ledamöterna bör vara hemkommunens öra och språkrör.
- Styrgruppen är ”jästen i degen”. Bra att man planerar ur ett regionalt perspektiv.
- Styrgruppen ska följa och leda utvecklingen.
- Styrgruppen ska självklart följa den statliga planeringen.
- Det finns behov av att följa vad som händer på VGR- respektive EU-nivån.
Ser vi idag områden där styrgruppen kan utveckla samverkan men t.ex. övriga styrgrupper? I så fall på vilket sätt?
- Det är generellt viktigt med samverkan mellan olika organisationer.
GR Planering biträder styrgruppen men också förbundsstyrelsen i delar av deras arbete. Finns det oklarheter eller problem kring detta?
10 Styrgruppens uppdrag 2010 och 2011 - Styrgruppens framtida
inriktning och prioriterade frågor Styrgruppens uppdrag nästa år – VI 2010
Vad står i fokus?
- Sårbarhet (ständigt aktuellt) - Vatten (ständigt aktuellt) - Avfall (ständigt aktuellt) - Infrastruktur
- Bostäder
- Transportstrategi Uppdraget därefter – VI 2011
Vad vill vi ska stå i fokus?
- Miljö och klimatfrågor (ständigt aktuellt, övergripande ram) - Sårbarhet (ständigt aktuellt)
- Infrastruktur
- Bostäder – boendeplanering
- Transportstrategi (med utgångspunkt från miljön och hållbarhet) - Handelsstrategi
- Vattenförsörjning
- Näringsliv – etableringsmöjligheter, stärkt konkurrenskraft
Det är viktigt att styrgruppen arbetar med ett brett spektrum av frågor. Trots detta finns det behov att underhand prioritera och koncentrera arbetet på vissa frågor.
Hur mycket kan styrgruppen själv styra?
- Förbundsstyrelsen har ansvar att se till helheten.
- Det är viktigt att uppdrag i första hand kommer från förbundsstyrelsen. - Det finns inget hinder för att styrgruppen tar initiativ och lyfter upp
frågor till förbundsstyrelsen.
Vill vi stärka positionen i något avseende?
Inget antecknat
Hur gör vi en tydligare prioritering kopplad till de ekonomiska förutsättningarna?
11 Övriga synpunkter
- Fler temadiskussioner önskas där styrgruppen får möjlighet att fördjupa sig i olika frågor, t.ex. vindkraft och vårt miljöansvar efter
Köpenhamnsmötet.
- Besök som har uppskattats: Rya, Preem, Alingsås och Göta älvresan. - Involvera kommunernas tjänstemän mer t.ex. dragningar av ärenden,
information kommun för kommun om bostadsfrågan. - Viktigt att kontinuerligt reflektera över styrgruppens arbete.
- Styrgruppen har haft bra och samstämda diskussioner som har landat i samma fokusområden.
12
GRs styrgruppers roller och mandat – svar från
sociala styrgruppen
2010-01-21
Sociala styrgruppens roll och mandat
Den sociala styrgruppen diskuterade på sitt oktobermöte de frågeställningar avseende roll och mandat som tidigare tagits fram av styrelsen.
1. Vad innebär det att ha ett mandat i en styrgrupp och företräda ett regionalt perspektiv?
Styrgruppen konstaterade att det i frågor där GR rekommenderar medlemskommunerna ett särskilt handlande eller förhållningssätt bör konsensus i beslutsfattandet eftersträvas.
I andra fall, där det t ex. handlar om deltagande i utvecklingsprojekt behöver inte samtliga medlemskommuner vara med, viktigare är då att det blir ett tillräckligt underlag för projektet och att projektets resultat sedan är av allmänt intresse för medlemskommunerna.
Rådslagsprocessen är en bra metod för att ha en dialog med medlemskommunerna.
2. Hur sker kontakter och avstämningar samt vilket
informationsbehov finns mellan presidierna i förbundsstyrelse och styrgrupp?
Finns definitivt ett behov av information mellan presidierna. Kan dessutom vara bra om mötesordningen lades så att det då och då funnes möjlighet att ha gemensamma möten mellan flera styrgrupper. En ytterligare idé som lyftes fram var att om styrgrupperna hade samma mötestider skulle detta öppna för gemensamma partiöverläggningar över styrgruppsgränserna om man samlades vid lunchen före
styrgruppsmötena.
3. Förankring, återkoppling och information till kommunerna om arbetet i styrgrupp – vad förväntas, vad görs och hur?
Här ser förutsättningarna för återföring av styrgruppens diskussioner till hemkommunen mycket olika ut. I de fall styrgruppsledamoten sitter i KS eller i sin kommuns socialnämnd/motsvarande finns goda förutsättningar för
återkoppling.
Samtidigt är detta ett område som i praktiken vållar svårigheter, eftersom inte alla styrgruppsledamöter har denna koppling till berörd nämnd. Dessutom har flera medlemskommuner mer än en nämnd som svarar för frågor inom det
13 sociala området. Att då utse en KS-ledamot kan vara ett sätt att
underlätta återkopplingen. En särskild situation har Göteborg, där styrgruppens ledamöter återfinns kommuncentralt, medan
14
GRs styrgruppers roller och mandat – svar från
Utbildningsgruppen (sammanfattning)
1. Vilken är innebörden av att ha ett mandat i styrgrupp och företräda ett regionalt perspektiv?
Utbildningsgruppen utses av förbundsfullmäktige. Verksamheten legitimeras i första hand av det myndighetsuppdrag som medlems-kommunerna delegerat liksom i avtal, överenskommelser och avsiktsförklaringar huvudsakligen GR och GRs medlemskommuner emellan. Enskild ledamot i Utbildningsgruppen företräder ett regionalt perspektiv snarare än ett kommunalt.
2. Hur sker kontakter och avstämningar samt vilket informations-behov finns mellan presidierna i förbundsstyrelse och styrgrupp? Utöver de formella dokument som årligen tas fram, samrådsunderlag och årsredovisning, så tillskapas en naturlig avstämningsyta mellan
Utbildningsgruppen och förbundsstyrelsen genom att samarbetet på utbildningsområdet medlemskommunerna emellan beskrivs i och bedrivs inom ramen för samverkansavtal och överenskommelser, vilka reglerar allt från kvalitetsutveckling över gemensamma rutiner och spelregler till regelrätta prisöverenskommelser.
Beslutskedjan skapar behovsstyrda kontaktytor mellan Utbildningsgruppen, förbundsstyrelsen och medlemskommunerna, en hantering som borgar för nödvändig förankring och upprätthåller kontaktytor i konkreta
resultatskapande processer.
3. Förankring, återkoppling och information till kommunerna om arbetet i styrgrupp - vad förväntas, vad görs och hur?
Rubricerad frågeställning är helt central i arbetet med att skapa framgångsrik samverkan 13 medlemskommuner emellan och detta perspektiv är det absolut viktigaste i Utbildningsgruppens strategi för måluppfyllelse, vilken i rubrikform redovisas nedan;
- Skalfördelar – en arena för sambruk
Regionen som helhet utgör ett större underlag än varje enskild kommun för att ge bredd, djup och kvalitet i olika former av service till regionens
utbildningsanordnare.
- Katalysator – ett forum för kunskaps-, idé- och erfarenhetsutbyte Spjutspetskunnande och goda exempel i kommuner / på skolor kan i det regionala samarbetet göras tillgängliga för övriga kommuner i regionen.
15 - Regional styrka – en plattform för gemensamt agerande
Då kommunerna har gemensamma intressen att bevaka i utbildningsfrågor, ger regionens samlade tyngd större genomslag mot omvärlden än vad kommunen skulle kunna åstadkomma genom enskilt agerande. - Samverkan med andra organisationer
Utbildningsgruppens arbete sker ofta i interorganisatorisk samverkan med andra huvudmän och samarbetspartners. Vid sidan av detta samarbete är de nätverk och arbetsgrupper som etablerats av central betydelse för genom-förandet av de regionalpolitiska utbildningsmålen och i arbetet med att realisera den inriktning som fastställs årligen.
- Förankring av Utbildningsgruppens arbete
Utvecklingsarbete och interkommunalt sambruk bedrivs helt integrerat. Detta innebär att det finns dels ett utvecklingsuppdrag, dels ett löpande, efterfrågestyrt serviceuppdrag, båda till kontinuerligt stöd för skolornas vardagsverksamhet.
4. Hur sker kopplingen mellan uppdrag i styrgrupp och uppdrag i förbundsstyrelse?
Se svar på fråga två ovan.
5. Finns eventuella likheter/skillnader i mandat, arbetssätt, resursstöd, återkoppling till kommunerna m.m. för de olika styrgrupperna? Styrgrupperna arbetar med så vitt skilda verksamhetsfält som miljö- och samhällsbyggnad, arbetsmarknadssatsningar, stöd till
medlems-kommunerna på socialtjänstens område och regiongemensamma satsningar på barns, ungas och unga vuxnas lärande.
GR speglar härmed sina medlemskommuners breda välfärdsuppdrag och styrgrupperna är tydliga exponenter för detta. Av detta följer att mandat, arbetssätt, resursstöd och återkopplingsstrategier för de olika styrgrupperna ser olika ut.
Att överväga inför nästa mandatperiod
• Behövs eventuella förtydliganden i förbundsordning eller arbetsordning om uppgifter, arbetsfördelning, beredningsförfarande, beslutsfattande?
Utbildningsgruppens tydliga mandat och formella roll såsom den kommer till uttryck i förbundsordning och i samrådsunderlag/inriktningsdokument har tjänat medlemskommunerna och dessas elever/studerande väl.
16 Regional samverkan av den omfattning som Utbildningsgruppen tar det
politiska ansvaret för förutsätter en tydlig förbundsordning, vilken revideras allteftersom uppgifter tillkommer och eller utgår samt en arbetsordning såsom den kommer till uttryck i de årliga samrådsunderlagen, där uppgifter och arbetsfördelning klarläggs. Det kan i detta sammanhang inte nog
betonas det faktum att all beredning och allt beslutsfattande på regional nivå förutsätter djup kommunal förankring för måluppfyllelse.
• Byte av ledamot i styrgrupp, successivt eller alla på en gång? Denna fråga är väl främst kopplad till ny mandatperiod dvs. för
valberedningens arbete med att försöka säkerställa så att t.ex. minst fem av 15 ledamöter från tidigare mandatperiod kvarstår. När ”poster” ska fördelas i samband med ny mandatperiod – att ordf. och vice ordf. i styrgruppen också finns i FS.
GRs absolut främsta framgångsfaktor utgörs av bredden och djupet på det politiska engagemanget för den regionala saken. Ska 13 kommuner åstadkomma resultatgivande samarbete förutsätts många ledande och kommunalt väl förankrade politikers delaktighet. För att ledande
kommunpolitiker ska engagera sig regionalt förutsätts att dessa ges rejäla beslutsmandat och en tydlig roll.
Av detta följer att konstruktionen med en stor styrelse kompletterad med hälften så stora styrgrupper skapar både många politikers engagemang samt därtill den kunskapsbredd som förutsätts för att etablera och utveckla ett fruktbart regionalt samarbete. Detta givet så är naturligtvis
kontinuitetsfrågan också viktig och kan valberedningen säkerställa
kontinuitet utan att ovan redovisade perspektiv går förlorade torde detta vara gynnsamt för regionsamarbetet.
• Nuvarande antal och omfattning av styrgrupper för att möta långsiktiga GR-behov?
Visionen för Utbildningsgruppens arbete är att den studerandes behov och önskemål ska sättas i främsta rummet, att den som studerar ska ha stor frihet att, i progressiva och spännande lärmiljöer av mycket god standard, utveckla sina kunskaper och insikter, utan hänsyn till begränsningar av t.ex. geografisk,
administrativ, social och kulturell art. Visionen ska ses mot bakgrund av att satsningar på utbildning och kompetensutveckling, på det livslånga lärandet, är den enskilt viktigaste framgångsfaktorn för en region/ett land. En stor utmaning för framtiden är att etablera utbildningssystem som väl möter vardags- och arbetslivets krav och som fångar upp alla växande och vuxna, intresserar dem för livslångt lärande och på så sätt bidrar till att göra människor rustade för livet.
17 Utbildningsinvesteringar är kvalificerade och kostnadskrävande satsningar,
där regional samverkan inom utbildningssystemen bidrar till att skapa högre kvalitet till lägre kostnad. Gemensamma satsningar på livslångt lärande är en garant för medborgarkraft, bärkraft, konkurrenskraft, för fortsatt utveckling av ett demokratiskt samhälle. Av detta följer att regional samverkan på det livslånga lärandets område kommer att vara en central uppgift för GR under överskådlig tid och att styra den satsningen via en politisk styrgrupp, Utbildnings-gruppen, har visat sig vara framgångsrikt och torde så vara också framgent.
I övrigt speglar GRs styrgrupper i allt väsentligt kommunernas uppdrag och kompetensområden förhållandevis väl.
Göteborg 100816 Börje Rådesjö Utbildningschef
18
GRs styrgruppers roller och mandat – svar från
Utbildningsgruppen
1. Vilken är innebörden av att ha ett mandat i styrgrupp och företräda ett regionalt perspektiv?
I GRs samrådsunderlag för 2010, fastställt av förbundsfullmäktige 2009-06-09, beskrivs Utbildningsgruppens mandat och roll;
”Utbildningsgruppen är GRs politiska styrgrupp för regiongemensamma satsningar på det livslånga lärandets område. Utbildningsgruppen utses av förbundsfullmäktige…
…verksamheten legitimeras i första hand av det myndighetsuppdrag som medlemskommunerna delegerat liksom i avtal, överenskommelser och avsiktsförklaringar huvudsakligen GR och GRs medlemskommuner emellan. Den förstärks ytterligare genom omfattande samarbete mellan GR och andra viktiga samhällsaktörer såsom universitet och högskola,
arbetsmarknadens organisationer och statliga myndigheter med bäring mot utbildningsområdet.”
Enskild ledamot i Utbildningsgruppen, såväl som i övriga styrgrupper, företräder ett regionalt perspektiv snarare än ett kommunalt. Alla politiska uppdrag i GR syftar till att stärka regionens långsiktigt uthålliga tillväxt och därmed säkra välfärdens fortsatta utveckling.
2. Hur sker kontakter och avstämningar samt vilket informationsbehov finns mellan presidierna i förbundsstyrelse och styrgrupp?
Utöver de formella dokument som årligen tas fram, samrådsunderlag och årsredovisning, så tillskapas en naturlig avstämningsyta mellan
Utbildningsgruppen och förbundsstyrelse genom att samarbetet på utbildningsområdet medlemskommunerna emellan beskrivs i samverkansavtal och överenskommelser, vilka reglerar allt från
kvalitetsutveckling över gemensamma rutiner och spelregler till regelrätta prisöverenskommelser. Dessa avtalsförslag underställs förbundsstyrelsen för godkännande. I nästa led rekommenderar förbundsstyrelsen
medlemskommunerna att ställa sig bakom förslagen till avtal.
Denna beslutskedja skapar naturliga och behovsstyrda kontaktytor mellan Utbildningsgrupp, förbundsstyrelse och medlemskommun. Konkreta avtalsförslag tas fram i tät dialog med medlemskommunernas företrädare,
19 tjänstemän såväl som politiker. Dessa diskuteras och beslutas om i
Utbildningsgruppen, tas vidare till Förbundsstyrelsen för att slutligen tas ställning till i medlems-kommunerna, en hantering som borgar för nödvändig förankring och upprätthåller kontaktytor i konkreta resultatskapande processer.
3. Förankring, återkoppling och information till kommunerna om arbetet i styrgrupp - vad förväntas, vad görs och hur?
Rubricerad frågeställning är helt central i arbetet med att skapa framgångsrik samverkan 13 medlemskommuner emellan och detta perspektiv är det absolut viktigaste i Utbildningsgruppens strategi för måluppfyllelse. I GRs samrådsunderlag för 2010, fastställt av
Förbundsfullmäktige 2009-06-09, återfinns följande avsnitt;
”Strategier
För att nå de av Utbildningsgruppen fastställda målen krävs stora insatser lokalt, kommunalt och regionalt. Den samverkan som GR etablerat på skol/utbildningsområdet grundas på att den ger kommunerna och regionen uppenbara mervärden och därmed tjänar de regionalpolitiska målens syften.
Skalfördelar – en arena för sambruk
Regionen som helhet utgör ett större underlag än varje enskild kommun för att ge bredd, djup och kvalitet i olika former av service till regionens utbildningsanordnare. Här intar satsningar till stöd för skolutveckling och pedagogisk utveckling en särställning. Detta mot bakgrund av den vikt som måste läggas vid en ny syn på lärande för att angivna visioner och mål ska kunna infrias.
Katalysator – ett forum för kunskaps-, idé- och erfarenhetsutbyte
Spjutspetskunnande och goda exempel i enskilda kommuner kan i det regionala samarbetet göras tillgängliga för övriga kommuner i regionen. Av central betydelse på detta område är dialogen i GRs nätverk kring skolans
kvalitetsutveckling, ett av flera verkningsfulla redskap i arbetet för att utveckla regionens skolor.
20
Då kommunerna har gemensamma intressen att bevaka i utbildningsfrågor, ger regionens samlade tyngd större genomslag mot omvärlden än vad kommunen skulle kunna åstadkomma genom enskilt agerande. Samverkan med andra organisationer
När det gäller både samverkan med andra organisationer och
nätverksarbetet kan rationalitetsvinster noteras. Samverkanspartners och nätverk besitter kunskaper och kompetenser, har idéer och erfarenheter som är av stort värde i Utbildningsgruppens arbete, vars insats i många
sammanhang blir att svara för processer, nätverks-organisering, kontaktverksamhet etc.
Förankring av Utbildningsgruppens arbete
Samverkanspartners och nätverk bidrar med den specialistkompetens som erfordras för att nå uppsatta mål och gör samtidigt Utbildningsgruppens arbete väl förankrat i såväl medlemskommuner som i det omgivande samhället. Det bidrar vidare till den flexibilitet som är nödvändig för att säkerställa en beredskap avseende de uppdrag och aktiviteter som tillkommer i uppkomna situationer och med kort varsel.
I syfte att få god utväxling och effektivitet när det gäller regionala insatser på utbildningsområdet har följande arbetsformer utarbetats och fastställts:
– Utvecklingsarbete och interkommunalt sambruk bedrivs helt
integrerat. Detta innebär att det finns dels ett utvecklings-uppdrag, dels ett löpande, efterfrågestyrt serviceuppdrag, båda till kontinuerligt stöd för skolornas vardagsverksamhet.
– Vid sidan av den fortlöpande kompetensutveckling som detta skapar såväl bland de tjänstemän som är kopplade till Utbildningsgruppens verksamhet som bland de tusentals kommunmedarbetare som deltar i det regionala samarbetet, så ger modellen en klok finansieringslösning, där de största intäkterna utgörs av ersättning för ett gemensamt utbud som ställs till medlemskommunernas förfogande. Härav följer att den generella delen av medlemsavgiften uppgår till knappt 10 % av den totala omsättningen.
– En strategi för hur medlemskommunernas politiker och tjänstemän ska samagera har utvecklats, där roll- och ansvarsfördelning mellan politiker och tjänstemän är tydlig, såväl på GR som mellan medlemskommunernas
21
– Utbildningsgruppens arbete sker ofta i interorganisatorisk samverkan med andra huvudmän och samarbetspartners. Vid sidan av detta
samarbete är de nätverk och arbetsgrupper som etablerats av central betydelse för genomförandet av de regionalpolitiska utbildningsmålen och i arbetet med att realisera den inriktning som fastställs årligen.”
4. Hur sker kopplingen mellan uppdrag i styrgrupp och uppdrag i förbundsstyrelse?
Se svar på fråga två ovan.
5. Finns eventuella likheter/skillnader i mandat, arbetssätt, resursstöd, återkoppling till kommunerna m.m. för de olika styrgrupperna? Mandat, arbetssätt, resursstöd, återkopplingsstrategier skiljer sig helt naturligt åt. Styrgrupperna arbetar med så vitt skilda verksamhetsfält som miljö och samhällsbyggnad, arbetsmarknadssatsningar, stöd till
medlemskommunerna på socialtjänstens område och regiongemensamma satsningar på barns, ungas och unga vuxnas lärande. GR speglar sina medlemskommuners breda välfärdsuppdrag och styrgrupperna är tydliga exponenter för detta. Målgrupperna för kommunernas åtaganden varierar stort från föräldrar vars barn åtnjuter barnomsorg, över elever i samtliga skolformer som kommunen har ett ansvar för, till ungdomar i kultur- och fritidsaktivitet, människor i behov av samhällets stöd samt till dem som får omsorg på äldre dar. Vidare har kommunerna omfattande åtaganden på miljö- och samhällsbyggnadsområdet. Av detta följer att mandat, arbetssätt, resursstöd och återkopplingsstrategier för de olika styrgrupperna ser olika ut. Utöver verksamhetsbredden beskriven ovan uppvisar
medlemskommunernas ekonomiska åtaganden på de olika
verksamhetsfälten avsevärd bredd. Kommunernas ekonomiska satsningar på lärandesektorerna, vilka Utbildningsgruppens arbete speglar, utgör mellan 50 och 60 % av kommunernas samlade kostnader, Göteborg exkluderat, där utbildningssatsningarnas andel är lägre.
Av detta följer att omfattningen på Utbildningsgruppens arbete är långt större än de andra styrgruppernas, vilket är en konsekvens av kommunernas ekonomiska prioriteringar, där skolan, i ekonomiska termer, intar en särställning.
22 • Behövs eventuella förtydliganden i förbundsordning eller
arbetsordning om uppgifter, arbetsfördelning, beredningsförfarande, beslutsfattande?
Utbildningsgruppens tydliga mandat och formella roll såsom den kommer till uttryck i förbundsordning och i samrådsunderlag/inriktningsdokument har tjänat medlemskommunerna och dessas elever/studerande väl. Rader ur verksamhetsberättelse 2008 illustrerar detta faktum;
”GR-kommunernas samverkan kring det livslånga lärandet är unikt för svenska förhållanden. Ingen annanstans i Sverige finns ett så brett och djupt samarbete omfattande så många barn, unga och vuxna i lärande. Ca
210 000 studerande i alla åldrar, uppemot 20 000 lärare och drygt 1 000 skolledare inbegrips, en samverkan som uppmärksammats genom åren, nu senast i den av regeringen tillsatta enmansutredning om framtidens
gymnasieskola;
”Här ska nämnas att det finns goda exempel på hur kommuner samarbetar kring gymnasieskolan för att kunna erbjuda goda alternativ i samarbete med arbetslivet på orten. De 13 kommuner som länge samarbetat i Göteborgsområdet är ett gott exempel på detta.” (saxat ur den statliga gymnasieutredningen ”Framtidsvägen”)”
Regional samverkan av den omfattning som Utbildningsgruppen tar det politiska ansvaret för förutsätter en tydlig förbundsordning, vilken revideras allteftersom uppgifter tillkommer och eller utgår, en arbetsordning såsom den kommer till uttryck i de årliga samrådsunderlag som
förbundsfullmäktige tar beslut om och där uppgifter och arbetsfördelning klarläggs.
Avseende beredningsförfarande och beslutsfattande avgör inte sällan frågans art och karaktär hur den kommer att hanteras. Dock kan i detta sammanhang inte nog betonas det faktum att all beredning och allt
beslutsfattande på regional nivå förutsätter djup kommunal förankring för
måluppfyllelse. Här kan kulturer och strukturer styrgrupper emellan skilja sig åt. I Utbildningsgruppens fall har avtal, överenskommelser och avsiktsförklaringar visat sig framgångsrikt och det av skäl som redovisas som svar på fråga två ovan. • Byte av ledamot i styrgrupp, successivt eller alla på en gång? Denna fråga är väl främst kopplad till ny mandatperiod dvs. för valberedningens arbete med att försöka säkerställa så att t.ex. minst fem av 15 ledamöter från
23 tidigare mandatperiod kvarstår. När ”poster” ska fördelas i samband
med ny mandatperiod – att ordf. och vice ordf. i styrgruppen också finns i FS.
GRs absolut främsta framgångsfaktor utgörs av bredden och djupet på det politiska engagemanget för den regionala saken. Ska 13 kommuner åstadkomma resultatgivande samarbete förutsätts många ledande och kommunalt förankrade politikers delaktighet. Utan ett sådant
förhållningssätt fallerar den så viktiga lokala förankringen. Vidare blir insikten bland de förtroendevalda i medlemskommunerna om att regionens samlade tyngd ger större resultatgenomslag än vad medlemskommunerna skulle kunna åstadkomma genom enskilt agerande alltför svag. För att ledande kommunpolitiker ska engagera sig regionalt förutsätts att dessa ges rejäla beslutsmandat och en tydlig roll.
Av detta följer att konstruktionen med en stor styrelse kompletterad med hälften så stora styrgrupper skapar både många politikers engagemang samt därtill den kunskapsbredd som förutsätts för att etablera och utveckla ett fruktbart regionalt samarbete. Detta givet så är naturligtvis
kontinuitetsfrågan också viktig och kan valberedningen säkerställa
kontinuitet utan att ovan redovisade perspektiv går förlorade torde detta vara gynnsamt för regionsamarbetet.
• Nuvarande antal och omfattning av styrgrupper för att möta långsiktiga GR-behov?
I GRs samrådsunderlag för 2010, fastställt av förbundsfullmäktige 2009-06-09 slås nedanstående fast;
”Visionen för Utbildningsgruppens arbete är att den studerandes behov och önskemål ska sättas i främsta rummet, att den som studerar ska ha stor frihet att, i progressiva och spännande lärmiljöer av mycket god standard, utveckla sina kunskaper och insikter, utan hänsyn till begränsningar av t.ex. geografisk, administrativ, social och kulturell art.
Visionen ska ses mot bakgrund av att satsningar på utbildning och kompetensutveckling, på det livslånga lärandet, är den enskilt viktigaste framgångsfaktorn för en region/ett land. Det s.k. humankapitalet och dess
gynnsamma utveckling är centralt i skapandet av hållbart välstånd. Regioner som har en välutbildad befolkning är attraktiva, drar till sig investeringar och växer och utvecklas därmed snabbt. Regioner av detta slag har också större förutsätt-ningar att möta krav på omställning, flexibilitet, interorganisatorisk samverkan
24
såväl som att hantera utmaningar som segregation, mångfaldens möjligheter och demokratins utveckling.
En stor utmaning för framtiden är att etablera utbildningssystem som väl möter vardags- och arbetslivets krav och som fångar upp alla växande och vuxna, intresserar dem för livslångt lärande och på så sätt bidrar till att göra människor rustade för livet.
Utbildningsinvesteringar är kvalificerade och kostnadskrävande satsningar, där regional samverkan inom utbildningssystemen bidrar till att skapa högre kvalitet till lägre kostnad.
Vid sidan av ett tillväxtfrämjande perspektiv bidrar investeringar i livslångt lärande också till människors möjligheter att leva ett rikt liv i en levande demokrati. De utgör en grundförutsättning för aktivt deltagande i
samhällsutvecklingen. I ett föränderligt samhälls- och arbetsliv är det livslånga lärandet en avgörande jämlikhetsfråga.
Gemensamma satsningar på livslångt lärande är en garant för
medborgarkraft, bärkraft, konkurrenskraft, för fortsatt utveckling av ett demokratiskt samhälle. (Utbildningsgruppen - Inriktning 2009).”
Av detta följer att regional samverkan på det livslånga lärandets område kommer att vara en central uppgift för GR under överskådlig tid och att styra den satsningen via en politisk styrgrupp, Utbildningsgruppen, har visat sig vara framgångsrikt och torde så vara också framgent.
I övrigt speglar GRs styrgrupper i allt väsentligt kommunernas uppdrag och kompetensområden förhållandevis väl. Noteras kan att GR saknar politisk styrgrupp för kultur- och fritidsverksamhet, vilket är ett viktigt
verksamhetsfält i medlemskommunerna. Vidare kan konstateras att Arbetsmarknadsgruppens verkar på ett område där den kommunala kopplingen är relativt svag.
Göteborg 091203 För Utbildningsgruppen
Helene Odenjung Marie Lindén
25 BILAGA
Anteckningar 9 juni 2009 Gunnel Rydberg
Anteckningar från överläggningar mellan
förbundsstyrelsens presidium och presidierna i
GRs styrgrupper 9 juni 2009
Närvarande
Jan Hallberg Förbundsstyrelsens presidium Ing-Marie Samuelsson Förbundsstyrelsens presidium Stefan Svensson Förbundsstyrelsens presidium
Owe Nilsson Förbundsstyrelsens presidium, styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad
Marie Lindén Utbildningsgruppen
Mats Arnsmar Styrgruppen för arbetsmarknad Bo Pettersson Sociala styrgruppen
Carina Liljesand Sociala styrgruppen
Hans Bergfelt Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Nils-Gunnar Ernstson GR Anette J Arnell GR Bo Aronsson GR Elisabeth Hajtowitz GR Gustav Höjer GR Börje Rådesjö GR Gunnel Rydberg GR Bakgrund
Jan Hallberg och Nils-Gunnar Ernstson informerar om bakgrunden till
dagens möte. Under arbetet med förslag till verksamhetsinriktning och budget för GR år 2009 (förbundsstyrelsen 2008-05-23, § 135) uppdrogs åt
förbundsdirektören att under 2009 initiera seminarier enligt rubricerad lydelse, mot bakgrund av Göteborgs stads och Partille kommuns yttranden i samband med samrådsunderlaget. Göteborgs stad hemställde bl.a. om att GR under kommande verksamhetsår skulle initiera en diskussion om hur rollfördelning ska se ut mellan olika beslutsnivåer – kommun, kommunalförbund, region och stat. Partille kommun yttrade sig om att det inför nästa val 2010 är dags att diskutera nästa
26 utvecklingssteg för GR samt att GR fram till dess bör förtydliga sin
organisation med undergrupper, mandat, roller m.m. Under våren 2009 har fem seminarier genomförts med ett 30-tal deltagare vid varje tillfälle från medlemskommunernas styrelser.
Dagens möte kan ses som ytterligare en del i diskussionen om GRs framtida uppdrag och roll. GRs styrgrupper har en viktig roll i att omsätta
förbundsstyrelsens antagna mål och strategier till olika
kommungemensamma aktiviteter. Styrgrupperna bereder i vissa fall ärenden till förbundsstyrelsen men tar också egna politiska initiativ.
En översyn av strukturerna för styrgrupperna behandlades i
förbundsstyrelsen i december 2002 med inriktning på mandatperioden 2003-2006. I maj 2006 beslutade förbundsstyrelsens presidium att avsluta
uppdraget för styrgruppen för framtidens ledare. För mandatperioden 2007-2010 finns följande styrgrupper inom GR; för arbetsmarknad, miljö- och samhällsbyggnad, sociala området och utbildning. I de tre förstnämnda finns 15 ledamöter medan Utbildningsgruppen har 16 ledamöter (ytterligare en från Göteborg). Ambitionen har varit att samtliga medlemskommuner ska vara representerade samt att ledamöterna i första hand väljs bland
förbundsstyrelsens ledamöter och ersättare. Vidare är ambitionen att
styrgruppen tar ansvar för en nära kontakt med medlemskommunerna inom respektive verksamhetsområde.
Syftet med dagens överläggning är att stämma av hur detta arbete kan utvecklas, hur förankring och återkoppling sker med kommunerna samt hur samarbetet ytterligare kan förbättras.
Diskussionen i sammanfattning
Återkoppling till hemkommunen
Förankringen och återkopplingen i hemkommunen framställs som mycket viktigt. Idag återfinns förbundsstyrelsens ledamöter till övervägande del i kommunernas styrelser. Framförs att detta även bör gälla styrgruppsledamöter, åtminstone presidierna. Ett annat sätt att få en bättre koppling kan vara att adjungera ordföranden och vice ordföranden i styrgrupperna till styrelsen.
Enligt beslut i förbundsstyrelsen 2002 ska styrgruppernas ledamöter i första hand hämtas ur förbundsstyrelsen. Det är partierna i varje kommun som har ansvaret för att nominera kandidater till förbundsstyrelsen och styrgrupperna, i dialog med GRs valberedning. Ambitionen är att försöka rekrytera från
27 kommunstyrelsekretsen. Men vissa partier i kommunen ingår inte i KS eller
har få förtroendevalda representanter. För representanter i GRs styrgrupper som inte sitter i KS är det svårare att få en koppling tillbaka till
hemkommunen.
En idé är att förlägga styrgruppernas möten till olika kommuner för att få en bättre koppling till hemkommunen.
Frågan är vad som är viktigast - kommunal förankring eller den politiska kartan i regionen? Framförs att det finns en målkonflikt som vi måste fundera på hur vi hanterar. För att få med alla partier har GR valt en bred rekrytering.
Det framställs som viktigt att förtydliga styrgruppernas uppdrag. Jobbar styrgrupperna för förbundsstyrelsen eller för sina hemkommuner? Har styrgrupperna uppdraget att ha kontakt med kommunerna? Det är uppenbart att det finns behov av att även diskutera kopplingen mellan styrelse och styrgrupper. Framförs behovet av bredare diskussioner som ger ett helikopterperspektiv och skapar en koppling mellan olika arbetsområden, som arbetsmarknad, socialt och miljö. En tanke som tidigare diskuterats är att införa en gemensam dag för styrgruppernas möten inom GR, för att ge möjlighet att träffas över styrgruppsgränser.
Ett regionalt perspektiv
GRs styrgrupper ska i första hand företräda ett regionalt perspektiv. De är utsedda att bevaka ett visst område regionalt. Det är värt att diskutera hur vi ska få mer ”regionala” politiker, regionalt tänk och engagemang? Framförs att heltidspolitiker har lättare att ha ett regionalt perspektiv. Är man
deltidspolitiker kan det bli en konflikt med arbetet och svårt att komma ifrån. Samtidigt har styrgrupperna ett ansvar för att ha en nära kontakt med medlemskommunerna, vilket poängterades i beslut i förbundsstyrelsen 2002.
En idé är att gå ut med en enkät till de förtroendevalda om vem man upplever att man representerar, för att få ett underlag inför 2011.
Framförs som viktigt att titta på vilket arbetssätt och vilka frågor styrgrupperna har. Har vi rätt arbetsgrupper och rätt storlek på dessa? Styrgruppernas uppdrag är att bereda ärenden inom styrgrupperna samt i vissa fall fånga upp ärenden och föra dessa till förbundsstyrelsen.
28 Framhålls att GR bör ta ställning till hur man hanterar gemensamma
gränsytor gentemot VGR, så att GR-kommunerna bibehåller position och styrka. Nya frågeställningar uppstår som berör flera kommuner gemensamt. Regeringen vänder sig allt oftare till kommunerna via regionen.
Länsstyrelsen önskar att GR ska företräda kommunerna i t.ex.
integrationsfrågor. Vissa frågor kräver en snabb hantering, där samarbete kan underlätta. VGRs olika arbetsområden täcks in till en del i GRs arbete men inte helt. GR arbetar t.ex. inte fullt ut med områdena hälsa och kultur, även om hälsofrågorna berörs inom den sociala styrgruppen och
kulturfrågorna inom utbildning och ibland även övergripande, strategiskt. Det finns även gemensamma gränsytor vad gäller IT-satsning och teknik. Samtidigt påpekas att GR inte bör forma sin organisation utifrån VGRs frågeställningar utan i första hand utifrån kommunernas uppdrag till GR.
GR som samarbetsorgan
GRs roll som samarbetsorgan har särskilt diskuterats vid seminarieserien för politiker under våren 2009 och kommer att diskuteras vidare i
förbundsstyrelsen under hösten 2009. Framförs att samarbetsområdena inom GR har olika status. Det finns ett mer formellt samarbete inom utbildnings- och infrastrukturområdena. GRs roll som kommunförbund och
intresseorganisation för kommunerna ger även utrymme för ett mer nätverksinriktat samarbete och diskussion kring olika frågor, där kommunerna fortfarande dock har beslutsrätten.
Påpekas att GRs mindre kommuner har ett större behov att samverka kring olika frågeställningar än den större kommunen där resurser och
kompetenser är fler. Det är en fördel att GR utgör en samlad organisation för att formulera gemensamma remissvar t.ex. GR kan samtidigt både vara en formell organisation och en mer löslig samverkansorganisation.
Framförs samtidigt att det bör råda försiktighet när det gäller att arbeta med områden där GR inte uttalat har kommunernas mandat. Det är viktigt att
ansvar och befogenheter följs åt så att den kommunala självstyrelsen inte hotas. För att förändra GRs uppdrag och mandat krävs en djup diskussion i varje kommun.
Inför framtiden kan behöva diskuteras om det finns behov av en mer konkret arbetsordning för styrgrupperna.
29
Dnr: 09-101.010 2009-06-03
Frågor inför överläggning med styrgruppernas
presidier på Ullevi 2009-06-09
InledningEnligt FS beslut 2002-12-06 angående Översyn av strukturerna för ledningsgrupperna (en äldre benämning på styrgrupperna) inom GR, föreslogs att ledamöter i ledningsgrupp(styrgrupp) skall fördelas efter mandatfördelning i fullmäktige/förbundsstyrelse, att uppdraget bör
involvera så många kommuner som möjligt samt att ledamöter i första hand utses bland förbundsstyrelsens ledamöter och ersättare. Vidare för att engagera fler politiker och öka engagemanget i regionala frågor är det angeläget att styrgruppen tar ansvar för en nära kontakt med
medlemskommunerna inom respektive verksamhetsområde Frågeställningar att diskutera
1. Vilken är innebörden av att ha ett mandat i styrgrupp och företräda ett regionalt perspektiv?
2. Hur sker kontakter och avstämningar samt vilket informationsbehov finns mellan presidierna i förbundsstyrelse och styrgrupp?
3. Förankring, återkoppling och information till kommunerna om arbetet i styrgrupp - vad förväntas, vad görs och hur?
4. Hur sker kopplingen mellan uppdrag i styrgrupp och uppdrag i förbundsstyrelse?
5. Finns eventuella likheter/skillnader i mandat, arbetssätt, resursstöd, återkoppling till kommunerna m.m. för de olika styrgrupperna? Att överväga inför nästa mandatperiod
Behövs eventuella förtydliganden i förbundsordning eller arbetsordning om uppgifter, arbetsfördelning, beredningsförfarande, beslutsfattande?
30
Byte av ledamot i styrgrupp, successivt eller alla på en gång? Denna fråga är väl främst kopplad till ny mandatperiod dvs. för valberedningens arbete med att försöka säkerställa så att t.ex. minst fem av 15 ledamöter från tidigare mandatperiod kvarstår. När ”poster” ska fördelas i samband med ny mandatperiod – att ordf. och vice ordf. i styrgruppen också finns i FS.
Nuvarande antal och omfattning av styrgrupper för att möta långsiktiga GR-behov?
