En idébok

Språkutvecklande

musikaktiviteter

En idébok

©

Despina Johansson Protopapa

Illustrationer av Mikael Johansson ©

Akademin för utbildning, kultur och kommunikation

Examensarbete i lärarutbildningen Grundnivå

OAU008 15 hp

Handledare: Karin Sheikhi

Examinator: Birgitta Norberg Brorsson

2

Innehåll

Kortfattad teori bakom de språkutvecklande musikaktiviteterna 3 Musikaktiviteter

Andningstävling 8

Beskriv instrumentet! 8

Den magiska ön 8

Gå till ljudet! 9

Gå dit musiken säger! 9

Gå till instrumentet! 9

Kaptenen och båten 10

Känn igen rösten! 10

Ljudspegel 11

Ljudvolym 12

Lilla orkestern spelar flera gånger 12

Lilla orkestern spelar i ordning 12

Lyssna! Lyssna! Lyssna! 13

Lyssnande-promenad 14 Låg och hög 14 Musikcharader 14 Musik-klockan 15 Musik-rörelse-kanon 15 Musik färger 16 Musiktelefon 16 Pausa musiken! 17 Scarfen 18 Sjungande samtal 18 Skattjakt 19

Skicka ljudet vidare! 19

Spela en barnsång! 20

Spela och gå! 20

Stormen kommer 21

Trollmor skickar vidare 22

Vi skapar ljud 22

Vilket instrument? 23

Vilket instrument saknas? 23

3

Kortfattad teori bakom de språkutvecklande

musikaktiviteterna

De musikaktiviteter som presenteras i idéboken kan utveckla olika områden. Dessa områden är:

o det auditiva minnet, den fonologiska medvetenheten o den rytmiska uppfattningen

o rörelse och kroppsuppfattningen o sång, röstuppfattningen

o musikspelande o musikskapande

4

Varför sång?

Ordupprepningar

ordflödet stöds av musikflödet

utvecklar munmotoriken och ger bättre oral artikulation

stärker den fonologiska medvetenheten

man sjunger varje stavelse med noter

introducerar nya ord och begrepp för barnen

på ett behagligt sätt utvecklar minnet

Varför musik?

Ljudet är det medel genom vilket man uttrycker sin inre värld

väcker och stärker känslor

utvecklar och stärker talspråket

en mänsklig kulturkod

stärker den fonologiska medvetenheten

ett internationellt språk för alla människor

främjar fantasi och kreativitet

ett medel för att skapa samarbete, gemenskap och gruppdynamik

upplevelse, förståelse, uttryck.

stimulerar rytm- och melodikänslan

främjar lärandet

5

Det finns flera sångkategorier såsom:

Du kan kombinera musik och rörelse för att främja den motoriska utvecklingen, utveckla den visuell-motoriska kombinationen, utveckla kroppsuppfattningen. Tidsuppfattningen utvecklas när barn spelar slaginstrument i de tidiga åren.

Du kan använda musik som bakgrund för att samla barnen, fånga intresse, vid muntliga berättelser och vid högläsning. Musiken stimulerar fantasin och känslor.

Varje dag är vi omgivna av olika slags ljud; behagligt eller obehagligt, högt eller lågt, skarpt eller djupt, stickande eller molande, komplext eller enkelt, buller, klick, brak. Ljudet överförs från luften eller andra kroppar, genom svängning av sina molekyler.

sånger på andra språk

sånger om årstider och väder

6

Musiken är konst som använder dessa ljud för att skapa ett estetiskt resultat. För att musik- och ljudskapelse ska existera måste det finnas ljudproduktion antingen med hjälp av rösten eller annat material som kan producera ljud.

Du kan producera ljud genom att:

 Slå ett material med handen eller med något föremål

 Gnida en yta

 Picka eller slå en sträng

 Blåsa igenom ett rör eller annat material

 Använda något elektroniskt medium såsom dator eller cd-spelare

Musiklekar är vanliga lekar med fokus på

ljud, ljudproduktion och ljudigenkännelse.

Aktiviteterna presenteras i bokstavsordning

och markeras med en färg och en initial beroende på

svårighetsgrad och åldersanpassning, grön - L för lätta

(2-4 år), orange - M för medel (4-6 år) och röd - S för

svåra (6-7 år).

Denna bedömning av svårighetsgrad är subjektiv och behöver därför ses som en riktlinje och inte som en standard. Alla barn är olika och har olika förutsättningar och

intressen så pedagogen behöver prova och känna efter vilka aktiviteter som passar bäst till den barngrupp som hen arbetar med.

7

Jag är utbildad musiker och är snart färdig med min lärarutbildning. De flesta musikaktiviteterna i boken har jag själv tänkt ut och testat med barn mellan fyra och sju år. Två av aktiviteterna är inspirerade av språkpedagogen Mallo Vesterlund (2003). Det finns också en lista med rekommenderade böcker som innehåller både musikaktiviteter och teori om musikens betydelse för barns språkutveckling (se sidan 24).

Inom lärarutbildningen har jag gått en kurs i estetiska lärprocesser där musiken var en del av kursen. Jag började läsa mycket om musikens betydelse för barns lärande och språkutveckling och blev fascinerad av dess funktion både som uttrycksform, glädjeskapare, upplevelse och utvecklingsfrämjare. Under den estetiska kursens gång upplevde jag att en stor del av mina klasskamrater var osäkra när det gäller hur man använder musik med barn i vardagen och de kände att de inte hade tillräckligt med kunskap. Detta utgjorde ett incitament för mig att skapa en idébok med språkutvecklande musikaktiviteter som skulle vara till hjälp i pedagogernas arbete med barn i förskola och förskoleklass. Under mina VFU-perioder har jag arbetat mycket med musik och genomförde bland annat ett femveckors temaarbete där jag genomförde många språkutvecklande musikaktiviteter. Jag upplevde att barnen tyckte det var roligt och pedagogerna betygade sitt intresse för mer kunskap om musik och språkutveckling vilket gav mig inspiration att samla ett material med sådana aktiviteter och föra vidare till andra pedagoger.

Många av aktiviteterna handlar om rytmikinstrument men du kan byta instrumenten mot andra föremål såsom stenar, pinnar, skedar, klossar, hinkar osv.

Jag har valt att inte presentera sånger eftersom jag anser att det finns tillräckligt med sångböcker som pedagogerna kan använda. Musikaktiviteterna är riktade till förskollärare och kräver därför ingen speciell musikkunskap eller notkunnighet. Mitt mål är att alla pedagoger ska kunna använda detta material för att medvetet arbeta med musik som ett språkutvecklande verktyg och min förhoppning är att musik som en helhet blir lika viktig i förskolans verksamhet som sång är idag.

8

Andningstävling!

(M)

Pedagogen ger signal och barnen börjar sjunga samtidigt (vilken ton som helst) och försöker sjunga så länge luften räcker. Hen som sjunger längst vinner.

Beskriv instrumentet! (M)

Ge ett instrument till varje barn och be dem att beskriva det. Be barnen att berätta för andra om det påminner dem av något annat (t.ex. en trumma kan se ut som en hink). Barnen ska då använda instrumentet som om det vore det andra föremålet, t.ex. en maracas kan användas som en borste.

Den magiska ön

(S)

Lägg ett färgglatt tyg i mitten av rummet som föreställer en magisk ö och resten av rummet är havet. Välj ett eller flera barn som ska vara hajar och de andra barnen ska simmar runt. Spela musik och när du pausar så ska barnen försöka klättra på ön utan att bli tagna av hajarna. De som blir tagna blir själva hajar.

 Du kan spela på en trumma som signal för att klättra upp, tamburin för att klättra ner eller maracas för att sjunka.

9

Gå till ljudet!

(S)

Barnen står i ring. Dela ut olika instrument till varje barn. I mitten ska ett barn stå med ögonen stängda. Peka på ett barn som ska börja spela sitt instrument. Barnet i mitten ska gå dit ljudet kom från och klappa den som spelade på axeln.

 Du kan göra samma övning fast barnen använder sig av rösten eller sång istället för instrument.

Gå dit musiken säger! (M)

Barnen står på rad och när de hör det specifika instrumentet går de åt olika håll som är förbestämt, t.ex. när du hör tamburinen går du åt höger, när du hör trumman går du framåt.

Gå till instrumentet!

(S)

Dela ut små instrument såsom maracas, tamburin, träpinnar, kastanjetter, bjällror, trianglar osv så att varje barn har sitt. Be barn att sätta sig i en halvcirkel. Välj ett barn som kommer och ställer sig i mitten med ryggen mot de andra barnen så att hen inte kan se dem. Peka på ett barn som ska börja spela ett ljud med sitt instrument. Barnet i mitten måste gissa vilket instrument det var. Om barnet inte kan namnet på instrumentet får hen gå till den personen som spelade det.

 Du kan peka på två eller flera barn som ska spela det ena efter det andra och barnet i mitten gissar vilka instrument som lät och i vilken ordning.

 Två barn spelar sina instrument samtidigt och barnet i mitten gissar.

10

Kaptenen och båten

(S)

Bilda två grupper av barn varav en grupp är kapten och den andra är en båt. På golvet lägger du dukar eller kuddar som föreställer stora isberg. Målet är att båten ska nå landet (ett ställe i rummet) utan att krocka med isbergen. Båtgruppen har slutna ögon. Kaptengruppen styr båten med instruments olika läten och signaler, t.ex. när de slår på trumman ska båten gå framåt, när de spelar maracas ska den styras åt höger osv.

 Man kan göra så att rörelsen till de olika riktningarna ska ske i samma takt som gruppen slår eller spelar på instrumentet eller med samma intensitet som man spelar det.

Känn igen rösten!

(L)

Ett barn ska med slutna ögon försöka identifiera vilket barn eller pedagog som sjöng. När man sjunger ändrar man tonhöjden och kan därför vara svårt att känna igen rösten.

11

Ljudspegel

(S)

Två barn eller två barngrupper sitter rygg mot rygg och har framför sig två identiska uppsättningar av instrument. (t.ex. maracas, tamburin, bjällror). Det första barnet (el. barngruppen) spelar långsamt tre ljud i vilken ordning det vill. Det andra barnet (el. barngruppen) svarar med att spela samma ljud med de motsvarande instrumenten i samma ordning.  Istället för olika ljud kan man använda olika rytmiska

12

Ljudvolym

(L)

För att barnen ska kunna urskilja ljudvolymen klappar ni tillsammans händerna både kraftigt och svagt, ni sjunger samma låt högt och mjukt, ni säger veckodagarna eller räknar till tio högt och mjukt och spelar på trumma kraftigt och svagt.

 När du slår på trumman kraftigt ber du barnen att hoppa och när du slår svagt så kryper barnen på alla fyra eller kryper ihop till små bollar.

 Du lyfter på armarna och barnen klappar händerna kraftigt medan när du sänker armarna så klappar dem händerna mjukt.

Lilla orkestern spelar flera gånger (S)

Bilda en liten orkester av två eller tre barn. Den lilla orkestern spelar varje specifikt instrument ett antal gånger, t.ex. trumman 2 ggr, tamburin 3 ggr osv. Lyssnarna får gissa vilket instrument de hörde och hur många gånger det spelades.

Lilla orkestern spelar i ordning (S)

Bilda en liten orkester av två barn, och rotera sedan. Barnen spelar 2-3 instrument i vilken ordning de vill medan resten av barnen blundar. Be lyssnarna att gissa vilka instrument som spelades och i vilken ordning.

13

Lyssna! Lyssna! Lyssna!

(L)

Det finns mycket man kan välja när det gäller inspelad musik. Lyssna på instrumentalmusik, välj några stycken med olika tempon, prata med barnen om hur de känner när de lyssnar på musiken. Be barnen att berätta för alla om de får några bilder i sitt inre. Ge barnen möjlighet att lyssna på olika ljud som regn, vatten, vind, ambulans, fåglar m.m. samt på olika instrument. Välj ett eller två instrument i taget, låt dem lyssna, visa hur instrumentet ser ut.

14

Lyssnande-promenad

(L)

Man tar en promenad med barnen och skriver en lista med vilka ljud de hör. Man kan ha bilder på t.ex. en bil, en fågel, några träd (vinden mellan träden) osv som barnen kan ringa in eller kryssa under.

Låg och hög!

(L)

Du slår (eller sjunger) en låg ton på xylofonen och barnen sätter sig på golvet. När du slår en hög ton ställer barnen sig upp och räcker upp armarna. Du kan annars prata med basröst eller hög röst.

Musikcharader

(M)

Dela ut bilder med olika instrument på och ber var och en visa/”spela” det instrumentet för de andra som ska gissa vilket det är.

 Du kan låta barnen lyssna på det instrumentet med hörlurar så att de andra inte kan höra och sedan visa det för dem.

15

Musik-klockan

(S)

Ta 4-5 instrument som du visar, spelar och säger namnet på för barnen. Dela upp barnen så att varje barn blir ett av de instrumenten t.ex. Niklas är tamburin, Melina är bjällra osv. När barnen hör det instrument de själv är ska de gå så många steg som pedagogen spelar. Du spelar så att barnen inte ser instrumenten.

Musik-rörelse-kanon

(S)

Sätt på musik. Börja dansa till musiken på ett speciellt sätt, t.ex. på ena foten. Barnen iakttar rörelsen du gör tills du byter till en annan, t.ex. dansar med uppsträckta armar. Då börjar barnen göra den rörelse som du gjorde innan. Du ligger alltså alltid en rörelse före.

16

Musikfärger

(M)

Tyg i olika färger läggs på golvet och barnen går fritt i rummet. Bestäm till vilken färg barnen ska gå när de hör ett visst instrument, t.ex. ni går till det röda tyget när ni hör flöjt, till det gröna när ni hör trumma osv. Du kan använda inspelande musikstycken eller de instrument som finns i förskolan.

 Du kan ge dubbla kommandon till varje tyg och instrument, t.ex. när ni hör flöjt ska ni till det röda tyget och stå nos mot nos osv.

Musiktelefon

(M)

Barnen sitter på rad och bildar ett tåg. Det sista barnet slår en rytm på ryggen på barn som sitter framför men mycket försiktigt för att det inte ska låta. Den rytmen sänds vidare på samma sätt till nästa barn tills den når första barnet i tåget som sedan ska slå denne rytm på en trumma.

17

Pausa musiken!

(M)

Välj att spela glad- eller dansmusik där barnen dansar eller rör sig fritt. Pausa musiken och ge kommando åt barnen att med det barn som står närmast göra något, såsom stå stilla hand i hand, kind mot kind, näsa mot näsa, rumpa mot rumpa osv.  När du pausar musiken kan du slå på ett instrument som du tidigare gett specifika instruktioner om vad som ska göras t.ex. när du hör trumman ska du stå rygg mot rygg, när du hör maracas ska du hoppa hand i hand.

18

Scarfen

(L)

Ta en scarf som du kastar högt. Så länge scarfen är i luften ska barnen sjunga eller ropa. När du tar scarfen ska barnen sluta omedelbart. När scarfen är i luften igen så börjar de om osv.

 Du kan sjunga högt eller ropa när scarfen är högt och dämpa ljudet när den närmar sig golvet så att du viskar när den hamnar på golvet.

Sjungande samtal

(L)

Under en kort stund kan man sjunga ett helt samtal med alla barn eller med var och ett. Man ställer frågor sjungandes och barnen ska svara på samma sätt. Barn tycker att det är roligt och oftast imiterar de tonhöjden och melodiska former som pedagogen använder.

19

Skattjakt

(S)

Varje barn får ett slaginstrument. Ett barn går ur rummet och pedagogen gömmer skatten någonstans i rummet (det kan vara någon leksak). När barnet kommer in så står de andra barnen tillsammans på ett ställe. Barnet letar efter skatten och de andra försöker hjälpa det med sina instrument. När de spelar lågt eller långsamt så är barnet långt borta från skatten och när det närmar sig så spelar de högre eller fortare.

Skicka ljudet vidare!

(M)

Alla sitter i ring. Du tar en liten boll som du rullar till ett barn. Så länge bollen rullar sjunger du en ton med en ljudande vokal och när barnet tar bollen slutar du. Barnet skickar bollen tillbaka på samma sätt. Du rullar vidare bollen till nästa barn med ett annat ljud (eee, ooo osv) eller en annan tonhöjd. (inspirerad av Vesterlund, 2003)

 Du kan använda konsonantljud också såsom p p p, k k k eller sssss.

20

Spela en barnsång!

(L)

Ta en känd barnsång t.ex. Bä, bä vita lamm och spela rytmiskt med olika slaginstrument. Ni kan gå i cirkel eller som ett tåg.

Bä, bä, vita lamm blir då 2 långa slag, 2 korta och 1 lång såsom:

_ _ . . _

Har du någon ull blir 4 korta slag och 1 lång såsom:

. . . . __

Spela och gå!

(L)

Dela ut olika slaginstrument så att varje barn har sitt. Du står först och barnen följer efter som ett tåg eller en cirkel. Spela ditt instrument och håll samma takt samtidigt som du går. Barnen går bakom pedagogen och spelar i samma takt.

 Spela fortare och långsammare

 Mer avancerat. Barnen spelar inte alla slag utan de räknar tyst t.ex. 2 slag och spelar 2 så att olika rytmiska mönster skapas.

21

Stormen kommer

(S)

Barnen sitter i ring. Du går framför varje barn och gnider händerna mot varandra. Barnen börjar det ena efter det andra göra samma sak så att alla till slut gör det tillsammans. Ett svagt ljud har nu blivit starkare precis som när stormen börjar. När alla gnider med händerna så går du till barnet du startade leken med och börjar nu klappa händerna. De fortsätter på samma sätt som innan så att alla till slut klappar händerna tillsammans. Ljudet är nu ännu starkare. Du börjar nu stampa med fötterna och barnen gör likadant (de börjar stampa och slutar klappa händerna). Nu har stormen kommit. Efter stormens topp börjar det bli lugnare igen så kommer man tillbaka till tystnaden, pedagogen gör nu alla sakerna omvänt. Alla klappar händerna och slutar en efter en eller alla gnider med händerna och slutar en efter en så att det blir tyst igen. Nu är stormen över.

22

Trollmor skickar vidare

(L)

Barnen sitter i ring och pedagogen har ett gosedjur eller en boll. Hen börjar sjunga trollmors vaggvisa och skickar gosedjuret vidare till barnet bredvid i samma rytm som låten. På samma sätt fortsätter barnet skicka vidare till nästa ända tills låten är slut. N ä r t r o l lm o r h a r l a g t d e e lv a s m å t r ol l e n o c h b u nd i t f a s t d e m i s v an - s e n d å s j un g e r h o n s ak t a f ö r e lv a s m å t r ol l e n d e v ac k r a s t e or d h o n k än n e r h o a ja j a j a j b u f f h o a ja j a j a j b u f f h o a ja j a j a j b u f f b u f f h o a ja j a j a j b u f f

(de rödmarkerande stavelserna är de som är betonade och då skickar man föremålet vidare)

Vi skapar ljud!

(L)

För att hjälpa barnen koppla ljudproduktionen med luften ger du dem en pappkartong i A4 storlek och ber dem att vifta med den upp och ner framför ansiktet så att de kan känna luften samt höra hur det kan låta. Du kan också ge dem plast- och glasflaskor som de får blåsa i och höra ljudet. Du kan också använda en triangel som barnen får slå i och ta på för att märka att den slutar låta när man tar i den.

23

Vilket instrument?

(M)

Lägg olika instrument på golvet och göm dem under ett tygstycke. Spela ett instrument i taget så att barnen inte ser och ber dem att berätta vad det är för instrument du spelar.

Vilket instrument saknas?

(M)

Visa för barnen en grupp av instrument som du har lagt på golvet och ber dem sedan att blunda. Göm ett av instrumenten, be dem öppna sina ögon och fråga vilket instrument som saknas.

24

Rekommenderad Litteratur

Antal-Lundström, I. (1996). Musikens gåva: Hur musik påverkar barns utveckling genom att stimulera inneboende resurser och ge ökad social kompetens. Uppsala: Konsultförlaget.

Bjørkvold, J.-R. (2005). Den musiska människan. Stockholm: Runa. Gottberg, J. (2007). TungGung: Lek med språket i förskolan! Stockholm: Sveriges Utbildningsradio.

Gottberg, J. (2009). Musiken och rytmiken i praktiken. Stockholm: Sveriges Utbildningsradio.

Jederlund, U. (2011). Musik och språk: Ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling och lärande. Stockholm: Liber.

Riddersporre, B., & Söderman, J. (red.), Musikvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur och kultur.

Rydja, C. (2006). Språklust i förskola och förskoleklass. Stockholm: Bonnier Utbildning.

Uddén, B. (2004). Tanke - Visa - Språk: Musisk pedagogik med barn. Lund: Studentlitteratur.

Uddholm, M. (1993). Pedagogen och den musikaliska människan: En bok om musik i vardagsarbetet. Mölndal: Lutfisken.

Vesterlund, M. (2003). Musikspråka i förskolan: Med musik, rytmik och rörelse. Stockholm: Runa.