Heart of Darkness och The Rum Diary

Heart of Darkness och The Rum Diary

Skildringar av kolonialism och neokolonialism

Heart of Darkness and The Rum Diary

Images of Colonialism and Neocolonialism

Kiro Roskvist

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Litteraturvetenskap III

C-uppsats/15 poäng

Handledare: Erik van Ooijen Examinator: Helene Blomqvist 10. 06.2016

Sammanfattning

Sammanfattningsvis behandlar uppsatsen skildringar av kolonialismens och neokolonialismens verkningar i Joseph Conrads novell Heart of Darkness och i Hunter S. Thompsons roman The Rum Diary. Med utgångspunkt i den postkoloniala litteraturteorin och mot bakgrund av den historiska bilden av den koloniala världen granskar uppsatsen bland annat hur Conrad och Thompson valde att skildra kolonialistiska och neokolonialistiska maktstrukturer och samhälleliga missförhållanden.

Uppsatsen granskar även kolonialismens orientalistiska och rasistiska bild av utomeuropén

kontrasterat de respektive verkens komplexa skildringar av européer och afrikaner, västerlänningar och puertoricaner. Uppsatsen berör även frågan om västvärldens ansvar och skuld inför koloniernas och de forna koloniernas inhemska problematik samt belyser Conrad och Thompson framställningar av lokalbefolkningens lidanden. Vidare granskar uppsatsen våldets betydelse för kolonialismens etablering och hur de respektive verkens våldsskildringar kan ses berätta om en våldspräglad realitet i de länder som är märkta av kolonialismens verkningar.

Uppsatsen belyser också The Rum Diarys litterära beröringspunkter och direkta referenser till Conrads Heart of Darkness med utgångspunkt i den intertextuella litteraturteorin och mot bakgrund av den litterära journalistiska genren ”"new journalism"” inom vilken Thompson var verksam i.

Uppsatsen argumenterar för att Thompsons avsikt med de intertextuella referenserna var att indikera för läsaren om verkets genre, textens mening och sammanlänka det egna verket med det system, de koder och den tradition som Conrad sedan tidigare utstakat. Uppsatsen avslutats med ett

intertextuellt perspektiv som med flera exempel visar hur The Rum Diary refererar till Conrads litterära produktion.

Summary

This essay examines how Joseph Conrad's novella Heart of Darkness and Hunter S. Thompson's novel The Rum Diary portray´s the effects of colonialism and neocolonialism in Africa and Puerto Rico. Using postcolonial theory, the essay shows how Conrad's and Thompson´s complex images of the Europeans and Africans, Westerners and Puertoricans stand in contrast to orientalistic and racist images of the colonial natives. The thesis discusses responsibility and guiltissues in the colonial states and analyses how Conrad and Thompson raise questions about these topics when they chose to portray the suffering among the colonial natives. Furthermore, the essay discusses how Conrad's and Thompson's many images of violence can be seen as images of a brutal reality carried out in countries marked by colonialism.

Based on intertextual literary theory, and in the light of the literary journalistic genre ""new journalism"", in which Thompson was active, the essay markes out The Rum Diary's intertextual references to Conrad's Heart of Darkness. The essay argue that The Rum Diary's intertextual references to Heart of Darkness indicate to the reader that the novel belongs to a certain genre, and by this; link the novel to a literary system, codes and traditions already constructed by Conrad. The Rum Diay, that portrays the neocolonial era in the 1950's in the former U.S's colony Puerto Rico, is therefore to be understood in the light of Conrad's Heart of Darkness, even though it portrays an earlier era of colonialism.

Innehåll

Inledning

...s. 1 Syfte, frågeställning och metod...s. 1 Teoretisk ramverk...s. 2

Bilden av den koloniala världen

...s. 5

Författarnas bakgund och litterära verksamhet

...s. 7 En polsk exilförfattare...s. 7 En amerikan i Puerto Rico...s. 8

Analys.

...s. 10 Maktstrukturer...s. 10 Bilden av ”den andre”...s. 13 Skuldproblematik...s. 15 Våld...s. 16 Intertextuella perspektiv...s. 19 Intertextuella perspektiv i The Rum Diary...s. 21

Konklusion...

s. 28

Litteraturförteckning.

...s. 29

Källförteckning...

s. 30

Inledning

I Joseph Conrads långnovell Heart of Darkness avslutar Kurtz sitt liv med orden ”The horror! The horror”.¹ Fascinerad bevittnar Marlow Kurtz ansiktsuttryck under Kurtz sista minuter i livet.

Marlow tycker sig se en mängd olika känslouttryck återspeglas i Kurtz ansikte och hur Kurtz kastas mellan känslor av stolthet, hänsynslöshet, makt och intensiv förtvivlan. Marlow övertygas om att Kurtz många känsloladdade ansiktsuttryck speglar det liv han levt i Afrika. I Heart of Darkness spelar Kurtz en aktiv roll i den europeiska koloniseringen av Afrika och Kurtz känslouttryck under dödsögonblicket kan således ses som en följd av kolonialismens verkningar samt återspegla kolonisatörernas övermakt och hänsynslöshet mot lokalbefolkningen.

I The Rum Diary skildrar Hunter S. Thompson hur Puerto Ricos era som tidigare Amerikansk koloni satt djupa spår i det puertoricanska samhället och hur Puerto Rico fortfarande präglas av västerländsk exploatering och segregation mellan västerlänningar och puertoricaner.² I Thompsons roman har inte kolonialismens verkningar helt upphört och den forna amerikanska kolonialmakten utgör fortfarande den rättsliga och militära makten i Puerto Rico, trots att den forna kolonialstaten fick utökat självstyre 1952.³ Än idag tillhör Puerto Rico det Amerikanska territoriet och USA styr bland annat över puertoricanernas medborgarskap, valuta, post, försvar och infrastruktur.

Syfte, frågeställning och metod

Uppsatsens syfte är att jämföra skildringar av kolonialismens och neokolonialismens verkningar i Joseph Conrads långnovell Heart of Darkness från 1899 och Hunter S. Thompsons roman The Rum Diary från 1959 med hjälp av den postkoloniala litteraturteorin. Uppsatsen har även som mål att belysa vissa intertextuella perspektiv mellan de respektive verken.

Uppsatsens frågeställning baseras på frågor som berör kolonialismen, maktförhållanden och intertextuella beröringspunkter. Samtliga frågor behandlas i uppsatsens analys. Under rubriken

”Maktstrukturer” behandlas frågan hur det västerländska maktövertaget skildras i Heart of Darkness och i The Rum Diary samt hur dessa skildringar kan tolkas? I ”Bilden av 'den andre'”

behandlas frågan om hur Conrad och Thompson valde att beskriva utomeuropén och betydelsen 5

1 Joesph Conrad, Heart of Darkness, New York: Everyman's Library, 1993 [1902], s. 98 f.

2 Hunter S. Thompson, The Rum Diary, London: Bloomsbury, 2011 [1998], s. 10-213.

3 Leif Eliasson, ”Puerto Rico Politiska förhållanden”i ationalencykolopedin femtonde bandet, Christer Engström (red.), Höganäs: Bokförlaget Bra Böcket AB, 1994, s. 343.

av de respektive författarnas komplexa skildringar av samtliga etniska grupper? I

”Skuldproblematik” ställs frågan om hur lokalbefolkningens lidanden gestaltas i de respektive verken och betydelsen av dessa skildringar? Under rubriken ”Våld” undersöks varför så mycket våld figurerar Heart of Darkness och The Rum Diary och hur dessa våldsskildringar kan tolkas? I

”Intertextuella perspektiv” behandlas frågan om varför Thompson använde sig av intertextuella perspektiv då han skrev The Rum Diary? I ”Intertextuella perspektiv i The Rum Diary” undersöks vilka intertextuella perspektiv som går att utröna mellan The Rum Diary och Heart of Darkness?

Som metod har jag valt att analysera skildringar av kolonialismens och neokolonialismens verkningar i Joseph Conrads långnovell Heart of Darkness från 1899 och Hunter S. Thompsons roman The Rum Diary från 1959, utgiven 1998, med hjälp av den postkoloniala litteraturteorin och den intertextuella litteraturteorin. För att tydliggöra uppsatsens syfte inleds uppsatsen med en kort historisk tillbakablick samt två avsnitt om de respektive författarnas litterära verksamhet.

Teoretiskt ramverk

Den postkoloniala litteraturteorin står till grund för uppsatsens teoretiska analys. Teoribildningens främste förgrundsgestalt är psykiatrikern och teoretikern Frantz Fanon (1925-61).⁴ Fanons

postkoloniala teoribildning influerades av marxismen, fenomenologin och den franska

antikolonialistiska négrituderörelsen. I Black Skin, White Masks från 1952 belyser Fanon vilka konsekvenser kolonialismen och neokolonialismen orsakar samhället och individen.⁵ Enligt Fanon har den europeiska koloniseringspolitiken rasistiska tendenser och drivs av ett starkt behov att kategorisera människor. Kategoriseringen leder till ett västerländskt värderingssätt där ”den andre”, det vill säga utomeuropén, ställs gentemot västerlänningen och får på så sätt definiera det

västerlänningen inte är. I The Wretched of the Earth från 1961 belyser Fanon hur det

kolonialistiska synsättet av ”den andre” som underlägsen västerlänningen också genomsyrar den neokolonialistiska eran, det vill säga tiden efter de koloniala staternas utökade självstyre, samt betonar de svårigheter de neokoloniala staterna har i att övervinna den västerländska dominansen.⁶ Tiden efter koloniernas utökade självstyre skildras av Hunter S. Thompson i romanen The Rum Diary som utspelar sig på den före detta amerikanska kolonin Puerto Rico.⁷ I The Wretched of 6

4 Mads B. Claudi, Litteraturteori, Bergen: Fagbokforlaget, 2013, s. 191 f.

5 Frantz Fanon, Black Skin, White Masks, Richard Philcox (övers.), New York: Grove Press, 2008 [1952], s. 4-226.

6 Frantz Fanon,The Wretched of the Earth, Richard Philcox (övers.), New York: Grove Press, 2004 [1961], s. 1-251.

7 Thompson 2011, s. 1-213.

the Earth framstår Fanon som en tydlig förespråkare för kolonialstaternas kamp för självständighet.⁸ Fanon förespråkar även väpnad kamp och menar att den väpnade kampen ”talar” tydligast då våldet är det ”språk” som kolonisatörerna själva använder.⁹

Ytterligare en centralgestalt för den postkoloniala litteraturteoribildningen är Edward W. Said (1935 -2003).¹⁰ I sitt mest framträdande verk Orientalism från 1978 belyser Said frågor om hur den västerländska bilden av Orienten har uppstått och på vilket fundament den bilden vilar.¹¹ Saids forskning granskar bland annat den västerländska bilden av forna kolonistater som till exempel, det av England annekterade, Egypten. Enligt Said kan delar av det ideologiska fundamentet som västvärldens föreställningar om Orienten vilar på liknas vid en konstruerad verklighet. I, den av västvärlden, konstruerade verkligheten har gränssättningen och det geografiska avståndet mellan olika länder betydelse för människors värdering av varandra.¹² Enligt Said är det en ”universell praxis” att de områden som är kända för människan benämns som ”vårt” och att det som ligger bortanför de kända områdena benämns som ”deras”. Således menar Said att denna typ av

konstruerad verklighet skapar en indelning i ett ”vi” och ett ”de”, ett ”jag” och ”den andre” och att detta synsätt tydligt påverkar den västerländska föreställningen om Orienten. I Orientalism nämner Said Joseph Conrad och Conrads karaktärer från Heart of Darkness. Said jämför bland annat T.E.

Lawrences, även kallad ”Lawrence av Arabien”, skildring av sin krigföring i Mellanöstern med Conrads skildring av karaktären Kurtz vistelse i ett icke namngivet land på den Afrikanska kontinenten.¹³ I Saids verk Culture and Imperialism från 1993 undersöker Said ett flertal västerländska kulturella uttryck, däribland litterära verk av Joseph Conrad. I Culture and Imperialism belyser Said särskilt Conrads Heart of Darkness och undersöker bland annat olika tolkningar av berättelsen.

I Utrota varenda jävel från 1992 kommenterar Sven Lindqvist (1932-) Joseph Conrads

författarskap, då främst romanen Heart of Darkness, samt belyser rasismens historia.¹⁴ Lindqvist menar att Conrads samtid såg Europas kolonialistiska expansion som en biologiskt betingad process var i de, utifrån kolonisatörernas värdering, underlägsna afrikanska lokalbefolkningarna och den 7

8 Fanon 2004, s. 2 ff.

9 Fanon 2004, s. 3 f.

10 Claudi 2013, s. 194 ff.

11 Edward W. Said, Orientalismen, Vestlige oppfatninger av Orienten, Anne Aabakken (övers.), Oslo: J. W. Cappelens forlag, 2001 [1978], s. 7-341.

12 Said 2001, s. 63 ff.

13 Said 2001, 273.

14 Sven Lindqvist, Utrota varenda jävel, Stockholm: Albert Bonniers förlag, 1992, s. 9-242.

afrikanska kulturen, i vissa fall, borde utrotas.¹⁵ Vidare belyser Lindqvist hur artonhundratalets rasistiska synsätt stundom tog sig uttryck. Lindqvist återger bland annat den tyske filosofen Eduard von Hartmanns uttryckta vilja om att påskynda ”de vilda folkens” utdöende.¹⁶ Enligt Lindqvist önskade Hartmann att aktivt arbeta för att nå målet om utrotning för att raskt minska ”de vilda folkens” lidande i att stå inför randen av förintelse.

I ”An Image of Africa: Racism in Conrads Heart of Darkness” från novellsamlingen Hope and Impediments från 1988 kritiserar Chinua Achebe (1930-2013) Conrads Heart of Darkness.¹⁷ Enligt Achebe är Conrads bild av Afrika präglad rasism och att Afrika framställs som vilt och depraverat, som en bild av en annan värld, en ”antites” gentemot det civiliserade Europa.¹⁸ Achebe menar att också den afrikanska lokalbefolkningen i Heart of Darkness skildras som irrationella och

ociviliserade och blir således till en ”antites” gentemot européerna. Achebe belyser bland annat att Conrads huvudkaraktär Marlow inte ser afrikanerna som sina likar och att Marlow inte kommer närmare i att uttrycka jämlikhet med afrikanerna än när han, under sin afrikanske rorsmans dödsögonblick, tycker sig se ett vagt anspråk av släktskap, ”kinship”, i rorsmannens ögon.¹⁹

Den del av uppsatsen som belyser intertextuella perspektiv mellan Joseph Conrads Heart of Darkness och Hunter S. Thompsons The Rum Diary stöds på Graham Allens verk Intertextuality från 2000 samt Anders Olssons artikel ”Intertextualitet, komparation och reception” i

Litteraturvetenskap – en inledning från 2002.²⁰ I Intertextuality belyser Allen den intertextuella litteraturteorins metod att tolka text utifrån dess relation och samhörighet med andra texter.²¹ Enligt Allen består texter av system, koder och traditioner som läsaren tolkar och därmed igenkänner, genrebestämmer och kategoriserar. Således menar Allen att texter står i relation till varandra och att denna relation också underlättar texttolkningen. Enligt Allen har även att den intertextuella

litteraturteorin flera beröringspunkter med den postkoloniala litteraturteorin, bland annat eftersom de båda teorierna söker efter texters historiska upprinnelse.²² I ”Intertextualitet, komparation och reception” menar Olsson att intertextualitet är ett vitt fält av litterära relationer som gett upphov 8

15 Lindqvist 1992, s. 18 ff.

16 Lindqvist 1992, s. 19.

17 Chinua Achebe, Hope and Impediments, New York: Anchor books, 1990 [1988]. s.1-208.

18 Achebe 1990, s. 7 f.

19 Achebe 1990, s. 16 f.

20 Allen Graham, Intertextuality, Oxford: Routledge, 2000, s. 1-216. samt Anders Olsson, ”Intertextualitet, komparation och reception” i Staffan Bergsten (red.) Litteraturvetenskap – en inledning, Lund: studentlitteratur, 2002, s. 51- 63.

21 Allen 2000, s. 1 ff.

22 Allen 2000, s. 161 ff.

till jämförande och förklarande metoder i en snävare mening.²³ Enligt Olsson speglar

intertextualiteten litteraturens inre liv och utveckling samt liknar litteraturhistorien vid ett ständigt pågående samtal. Vidare i ”Intertextualitet, komparation och reception” gör Olsson distinktioner mellan olika intertextuella samband, bland annat belyser Olsson de ”explicita” och ”implicita”

intertextuella sambanden som berörs i uppsatsens intertextuella analys.

Bilden av den koloniala världen

Enligt Edward W. Said kan att spår av orientalismen härröras så tidigt tillbaka som till antiken och att det redan under Iliadens tid skapades en bild av Orienten som var präglad av mer än det den antika vetenskapen hade empiriska kunskaper om.²⁴ Said menar att det orientalistiska synsättet har funnits allt sedan Europas begynnelse och har kommit att följa västvärldens civilisatoriska

utveckling fram till idag. Said jämför den franske filosofen Gaston Bachelard analys av platsens poetik med det orientalistiska synsättet.²⁵ Bachelard menar att människan värdesätter insidan av ett hus utifrån vilka upplevelser som passar in i husets respektive rum och att även objektiva platser som källarplan, mörka hörn och korridorer har stor betydelse för hur människan upplever huset.

Enligt Bachelard medverkar också inbillade värden och symbolik i människans upplevelse av huset och gör att människan bedömer huset som, till exempel, hemtrevligt, hemsökt, fängelselikt eller magiskt. Said jämför Bachelards poetik med hur platser som befinner sig fjärran från Europa och västvärlden bedöms vara utifrån det orientalistiska synsättet. Framträdande i den orientalistiska beskrivningen av de fjärran platserna är begrepp som mytomspunnet, exotiskt, depraverat och primitivt.²⁶ Said menar också att geografiska och historiska kunskaper är av betydelse för det orientalistiska synsättets världsbild.²⁷ Enligt Said kan de geografiska och historiska kunskaperna, eller bristen på dem, liknas vid Bachelards inbillade värden och att dessa kunskaper tydligt påverkar det västerländska synsättet på de fjärran platserna.

Said liknar orientalismen vid ett språk och en radikal tolkningsteori som föranleder till en viss slags beskrivning och tro på en viss sorts realitet.²⁸ Ett exempel på orientalistiskt präglat språkbruk i nittonhundratalets början är Englands representant i Egypten Lord Cromers beskrivning av det egyptiska folket som motsägelsefulla, lögnaktiga och fullständigt ur stånd att fullfölja ett enda 9

23 Olsson 2002, s. 51.

24 Said 2001, s. 64 ff.

25 Said 2001, s. 63 f.

26 Said 2001, s. 72 f.

27 Said 2001, s. 64.

28 Said 2001, s. 83 f.

logiskt resonemang samt uppvisa en häpnadsväckande brist på ”symmetri”.²⁹ Sina landsmän däremot, beskriver Cromer, som resonabla, medfödda logiker med ett sinne för kritiskt tänkande och en skolad intelligens som arbetar per automatik. Enligt Said bidrog den utpräglade formen för det orientalistiska synsättet till västerländsk legitimering av kolonialismen.³⁰

Enligt Sven Lindqvist ifrågasattes den europeiska expansionen och kolonialismen i mycket ringa utsträckning under slutet av artonhundratalet.³¹ Lindqvist menar att den europeiska expansionen snarare kom att ses som en naturlig utveckling av världsordningen. I sin undersökning av Joseph Conrads Heart of Darkness skildrar Lindqvist filosofen Herbert Spencers värderingar av den europeiska kolonialiseringen av Afrika med följande citat från 1850: ”'De krafter som arbetar på den fullständiga lyckans stora projekt tar ingen hänsyn till lidanden av underordnad betydelse, utan utrotar (exterminates) sådana sektorer av mänskligheten som står i dess väg... Mänsklig varelse eller djur (brute) – hindret måste bort.'”³² Conrads diaboliske karaktär Kurtz i Heart of Darkness når samma konklusion som filosofen Spencer då han begrundar syftet med den europeiska

kolonialismen i sin rapport till föreningen International Society for the Suppression of Savage Customs.³³ Kurtz avslutar rapporten med följande ordalag: ”'Exterminate all the brutes!'”³⁴

Neokolonialismen eller nykolonialismen indikerar den tid som inföll efter kolonialstaternas utökade självständighet.³⁵ Enligt Franz Fanon sammanfaller dock inte kolonialstaternas utökade

självständighet med ett likvärdigt mänskligt värde. Fanon var ursprungligen från den franska kolonin Martinique i det karibiska öbältet Antillerna, belägen sydöst om ön Puerto Rico som skildras i Thompsons The Rum Diary. I Black Skin, White Masks beskriver Fanon, utifrån egna erfarenheter, det europeiska bemötandet av de före detta koloniernas lokalbefolkning. Fanon skildrar bland annat erfarenheterna på följande sätt:

You're sitting in a café in Rouen or Strasbourg and you have the missfortune to be spotted by an old drunk. He makes a beeline for your table: ”You African? Dakar, Rusfisque, whorehouse, woman, cof-fee, mangoes, bananas...” You get up and leave; you are greeted with a hail of insults: ”You didn't play big shot like that 10

29 Said 2001, s. 45.

30 Said 2001, s. 84 f.

31 Lindqvist 1992, s. 22-52.

32 Herbert Spencer, Social statics: or, The Conditions essential to Human Happiness specified, And The First Of Them Developed, London: John Chapman, 1851, s. 416 citerad i Lindqvist Sven, Utrota varenda jävel, Stockholm: Albert Bonniers förlag, 1992. s. 18.

33 Conrad 1993, s. 69 f.

34 Conrad 1993, s. 70.

35 Sten Skansjö Sten och Hans Albin Larsson, ”nykolonialism” i ationalencykolopedin fjortonde bandet, Christer Engström (red.), Höganäs: Bokförlaget Bra Böcket AB, 1994, s. 328.

in your jungle, filthy nigger!”³⁶

Enligt Fanon skapade kolonialismens rasistiska tankegods efterdyningar som fortsatte att påverka de före detta kolonierna även efter deras utökade självständighet. Thompsons roman The Rum Diary skildrar den neokolonialistiska eran i Puerto Rico under 1950-talet. Spanien koloniserade Puerto Rico under 1500-talets första decennium och annekterade ön fram till att USA år 1898 invaderade och övertog ön.³⁷ År 1952 utökade USA Puerto Ricos självstyre och ön fick status som en ”fri stat associerad till USA”.³⁸

Författarnas bakgrund och litterära verksamhet

En polsk exilförfattare

Den polskfödde Joseph Conrad (1857-1924) var verksam som exilförfattare i England under artonhundratalets senare del.³⁹ Bakom sig hade Conrad ett mångårigt världsomspänt yrkesliv som sjökapten. Conrads erfarenheter från Afrika och bortre Asien återspeglas ofta i hans litterära verk, särskilt mötet mellan européer och utomeuropéer är ett återkommande tema i hans prosa. I bland annat En fredlös på öarna från 1896, egern på arcissus från 1897 och i Heart of Darkness från 1902 skildrar Conrad vitt skilda kulturers möten. Ytterligare teman för Conrads verk är bland annat havets mångsidiga natur, en pessimistisk livssyn, en personlig utveckling för huvudkaraktären och en imperiekritisk hållning.⁴⁰ I Culture and Imperialism belyser Edward Said just Conrads

imperiekritiska förhållningssätt.⁴¹ Said menar att Conrad bröt med samtida imperialistisk prosa när han skrev om Englands världsomspännande dominans med utgångs punkt i en pessimistisk

synvinkel. Enligt Said var det Conrads utanförskap i exilen som möjliggjorde hans distanserade skärskådan av det Engelska imperiets storhet. Said påpekar dock att Conrad var tidstypisk i det att han inte såg något inhemskt alternativ till den västerländska dominansen i kolonierna: ”As a creature of his time, Conrad could not grant the natives their freedom, despite his severe critique of the imperialism that enslaved them.”⁴²

Sven Lindqvist menar att Conrads författarskap delvis skall förstås som en litterär respons på 11

36 Fanon 2008, s. 16.

37 Mauricio Rojas, ”Puerto Rico Historia” i ationalencykolopedin femtonde bandet, Christer Engström (red.), Höganäs: Bokförlaget Bra Böcket AB, 1994, s. 343 f.

38 Eliasson 1994, s. 343.

39 Frykman Erik, ”Joseph Conrad” i ationalencyklopedin fjärde bandet, Marklund Kari (red.), Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker, 1990, s. 225 f.

40 Frykman 1990, s. 226.

41 Edward W. Said, Culture and Imperialism, London: Vintage, 1994 [1993], s. 20-35.

42 Said 1994, s. 34.

samtida utrikespolitiska händelser.⁴³ Enligt Lindqvist tog Conrad bland annat intryck av händelser år 1896 när Ashantebefolkningen kapitulerade inför den Engelska ockupationsmakten och Ashantes konung Prempehs tvingades krypa fram till de engelska segerherrarna. Enligt Lindqvist har

lokalbefolkningens krypade fram till deras ”herre” Kurtz i Heart of Darkness motiviska likheter med konung Prempehs kapitulation⁴⁴ Lindqvist ser även motiviska likheter mellan blodiga riter som sades ha utspelats i Benin samma år och riter som karaktären Kurtz deltagit i. Lindqvist gör en parallell till riterna som, enligt Illustrated London ews, bestod av människooffer med avhuggna huvuden, och Kurtz fäste vars gräns utgörs av pålar med avhuggna huvuden.⁴⁵

En amerikan i Puerto Rico

Hunter S. Thompson (1937-2005) var en amerikansk journalist och författare verksam från slutet av femtiotalet till sin död år 2005.⁴⁶ Thompson inledde sin journalistiska bana med att skriva för det amerikanska flygvapnets tidning under sin militärtjänstgöring. Efter militärtjänstgöringen fortsatte Thompson att arbeta som journalist och skrev bland annat för The Times och The Rolling Stone.

Thompson publicerade ett flertal reportageböcker varvid några av de mer beaktansvärda titlarna är:

Hell's Angels The Strange and Terrible Saga of the Outlaw Motorcycle Gangs från 1967, Fear and Loathing in Las Vegas: A Savage Journey to the Heart of the American Dream från 1971 och Fear and Loathing: on the Campaign Trail '72 från 1972. The Rum Diary är Thompsons enda

publicerade roman. Romanen skrevs år 1959 men publicerades inte fören år 1998.

Det journalistiska reportaget är centralt för Thompsons litterära produktion. I

ationalencyklopedin från 1994 definierar Per Rydén det journalistiska reportaget som en text med en viss längd, en personlig prägel, ett visst nyhetsvärde som återspeglar reporterns

förstahandskännedom.⁴⁷ Enligt Rydén kan reportaget som genre indelas i två huvudsakliga kategorier, dels den journalistiska formen som är knuten till nyhetstidningar och dels den litterära formen som är inrangerat under det dokumentära journalistiska uttrycket. En del av den litterära journalistiska formen är den så kallade "new journalism" som uppstod i USA under början av 1960- talet.⁴⁸ "New journalism" är en subjektiv, personcentrerad skrivform som tar intryck av

skönlitteratur och använder litterära grepp som monologer, berättande i scener och färgstarka 12

43 Lindqvist 1992, s. 25 f.

44 Lindqvist 1992, s. 78 f.

45 Lindqvist 1992, s. 85.

46 Jean E. Carroll, Hunter: Hunter S. Thompsons vilda och sällsamma leverne, Per Stern (övers.), Stockholm: Vertigo förlag, 2011, s. 1-456.

47 Per Rydén, ”Reportage” i ationalencyklopedin femtonde bandet, Christer Engström (red.), Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker AB, 1994, s. 504.

48 Per Söderberg, ”"new journalism"” i ationalencyklopedin fjortonde bandet, Christer Engström (red.), Höganäs:Bokförlaget Bra Böcker AB, 1994, s. 138.

miljöbeskrivningar. "New journalism" är den genre som främst kopplas till Thompsons reportage och reportageböcker.⁴⁹ Thompsons säregna, utpräglade personliga och sarkastiska skrivform

benämns, i vissa fall, också för ”gonzojournalistik”.

Thompsons roman The Rum Diary från år 1959 skrevs under samma tid som Thompson vistades i den före detta amerikanska kolonialstaten Puerto Rico.⁵⁰ The Rum Diary är en fiktiv roman som bär biografiska drag från Thompsons egna upplevelser från sin vistelse i Puerto Rico. The Rum Diary skildrar den unge och oerfarne journalisten Paul Kemps resa från ett kallt New York till den, inledningsvis, paradisiska ön Puerto Rico i slutet av 1950-talet.⁵¹ I Puerto Ricos huvudstad San Juan tar Kemp anställning vid den engelskspråkiga dagstidningen Daily ews. Tidningens redaktion utgörs främst av västerländska reportrar och riktar sina reportage mot västerländska läsare.

Beroende på att den labile redaktören Lotterman misstänkliggör samtliga anställda för diverse förseelser, däribland alkoholism har Daily ews ett konfliktfyllt arbetsklimat och en hög personalomsättning.⁵² Kemp kommer dock på god fot med flera av de anställda, där ibland

reportrarna Robert Sala och Fritz Yeamon.

Kemp tror först sin lycka vara gjord och trivs på ön med fast anställning, behagligt klimat och rom i överflöd. I det perifera berättas det om Puerto Ricos fattigdom, västerländsk markexploatering, våldsamma protester och kriminalitet men i samband med att Kemp blir allt mer involverad i öns västerländska befolkning och deras affärsintressen blir också de perifera problemen allt mer centrala. Den inledande paradisiska tillvaron vänds således till att bli allt mer komplicerad och problematisk för Kemp och de eskalerande problemen kulminerar då Kemp och hans kollegor blir överfallna efter ett restaurangbesök.⁵³ Ytterligare problem uppstår då den kvinnliga karaktären Chenault blir bortförd.⁵⁴ Både överfallet av Kemp och hans kollegor och bortförandet av Chenault genomförs av puertoricaner men grundas, till stor del, på västerlänningarnas egna beteenden. Kemp tvingas således att se till sina västerländska vänners bristande omdömen, våldsbenägenhet och hänsynslösa exploatörsvilja. I slutet av romanen dör redaktören Lotterman i en hjärtattack efter att ha blivit attackerad av flertalet av Kemps kollegor från Daily ews.⁵⁵ Trots att Kemp inte

medverkar i attacken mot Lotterman ser sig Kemp ändå nödgad att fly bort från ön när han 13

49 Louis Proyect, ”Hunter S. Thompson and the 'New' Journalism” i The CounterPunch Tells the Facts, ames the

ames, webbadress: http://www.counterpunch.org/2005/02/23/hunter-s-thompson-and-the-quot-new-quot- journalism/, 2005-02-23.

50 Chris Lawrence, ”Step into San Juan: Seeking the real Puerto Rico on Hunter S. Thompsons maligned isle” i Daily Mail Onlie, webbadress: http://www.dailymail.co.uk/travel/article-2108210/Puerto-Rico-holidays-Old-San-Juan- Vieques-search-Hunter-S-Thompson.html, 2011-05-01.

51 Thompson 2011, s. 6 ff.

52 Thompson 2011, s. 26 f.

53 Thompson 2011, s. 82-87.

54 Thompson 2011, s. 161-165.

55 Thompson 2011, s. 204 ff.

uppdagar att redaktören dött. I väntan på första morgonplanet tillbaka till New York dricker Kemp sina sista glas med puertoricansk rom och lyssnar till de nattliga ljuden i San Juan:

Sound of San Juan night, drifting across the city through layer of humid air: sound of life and movement, people getting ready and people giving up, the sound of hope and the sound of hanging on, and behind them all, the quiet, deadly ticking of a thousand hungry clocks, the lonely sound of time passing in the long Caribbean night.⁵⁶

Således skildrar Thompson en komplicerad tillvaro i den före detta kolonin Puerto Rico, bestående av mer än varma passadvindar och romdrickande och beskriver det puertoricanska samhället att vara märkt av århundraden av kolonisering och segregation. Öns västerländska befolkning skildras främst i att vara drivna av en girig exploateringslust förutan hänsyn till öns fattiga lokalbefolkning eller dess unika natur.⁵⁷

Analys

Uppsatsens syfte är att jämföra skildringar av kolonialismens och neokolonialismens verkningar i Joseph Conrads långnovell Heart of Darkness från 1899 och Hunter S. Thompsons roman The Rum Diary från 1959 med hjälp av den postkoloniala litteraturteorin. Uppsatsen har även som mål att belysa vissa intertextuella perspektiv mellan de respektive verken. Uppsatsens analys är uppdelad i sex stycken med underrubrikerna: ”Maktstrukturer”, ”Bilden av 'den andre'”, ”Skuldproblematik”,

”Våld”, ”Intertextuella perspektiv” och ”Intertextuella perspektiv i The Rum Diary”. Samtliga understycken belyser hur kolonialismen och neokolonialismens verkningar såsom västerländsk dominans, skuldproblematik och hur våld skildras i Heart of Darkness och i The Rum Diary.

Maktstrukturer

Frantz Fanon belyser de svårigheter den västerländska kolonialismen orsakande koloniernas lokalbefolkning. I The Wretched of the Earth skildrar Fanon den koloniserade och den

neokoloniserade världen som en tudelad värld där gränsen utgörs av polisstationer.⁵⁸ Fanon menade att de annekterande västerländska länderna bibehåller sin makt via väpnad ordningsmakt och försäkrar sitt övertag över lokalbefolkningen med hjälp av överlägsna vapen och övervakning. Även I Utrota varenda jävel granskar Sven Lindqvist det västerländska vapenövertaget över de 14

56 Thompson 2011, s. 213

57 Thompson 2011, s. 10 , s. 134 f. samt s. 138.

58 Fanon 2004, s. 3f.

koloniserade staterna.⁵⁹ Enligt Lindqvist var den västerländska vapenutvecklingen en bidragande faktor till att kolonialismen kunde realiseras, speciellt utvecklingen av snabbladdade gevär och mässingspatroner under mitten av artonhundratalet bidrog till att västerländska länder kunde annektera kolonier.

Det västerländska maktövertaget skildras i Heart of Darkness bland annat när Marlow, under sitt uppdrag i att finna Kurtz, anländer till en flodstation som är omgärdad av beväpnade vakter.⁶⁰ Flodstationens beväpnade vakter övervakar en avmagrad ortsbefolkning, alla med samma dödsliknade ansiktsuttryck, ”deathlike indifference”.⁶¹ På grund av sin vita hudfärg släpper

vakterna, utan vidare, in Marlow på flodstationen område. Väl inne på flodstationens område möter Marlow döende slavar så tunna och uthungrade att han likar dem vid svarta skuggor, ”black

shadows of disease and starvation”.⁶² Marlow riktar särskild uppmärksamhet mot en av de döende slavarna, en utmärglad pojke med djupa ögonhålor som kraftlöst sträcker sin hand mot Marlow.⁶³ Marlow begrundar pojkens öde och förundrars över pojkens halsband av ull. Oförmögen att göra mer, ger Marlow pojken en av sina svenska skeppsskorpor. Marlow känner sig olustig över att vila i skuggan tillsammans med de döende slavarna och skyndar därför vidare mot flodstationens

huvudbyggnad. Vid huvudbyggnaden möter Marlow flodstationens bokhållare som med vita manschetter och styrkt krage först får Marlow att tro att han ser i syne. Den till synes välmående och klanderfritt klädde bokhållaren synes stå i skarp kontrast mot flodstationens miserabla tillvaro.

Bokhållarens fläckfria uppsyn har bokhållaren åstadkommit genom att tvinga en kvinna ur lokalbefolkningen att genomföra klädvård trots att hon känner avsmak inför uppgiften.⁶⁴

I The Rum Diary skildras det kvarvarande amerikanska maktövertaget över Puerto Rico bland annat genom det amerikanska utrikesdepartementets benämning av Puerto Rico i följande ordalag:

”''America's advertisment in the Caribbean - living proof that capitalism can work in Latin

America.'”⁶⁵ I början av 1950-talet hade Puerto Rico fått visst utökat självstyre och fått status som en fri stat associerad till USA⁶⁶ Öns självständighet var således inte fullkomlig. Puerto Rico befann sig fortfarande i en beroendeställning gentemot det tidigare annekterande USA Ytterligare exempel på det amerikanska inflytandet över Puerto Rico var då den amerikanska marinen år 1939 övertog naturskyddsområdet Culebra i Puertoricanska skärgården för att använda området som 15

59 Lindqvist 1992, s. 55-98.

60 Conrad 1993, s. 20 f.

61 Conrad 1993, s. 21.

62 Conrad 1993, s. 22.

63 Conrad 1993, s. 23.

64 Conrad 1993, s. 24.

65 Thompson 2011, s. 99.

66 Eliasson 1994, s. 343.

bombövningsområde fram till år 1975.⁶⁷ Den kvarvarande amerikanska vapenmakten i Puerto Rico skildras i The Rum Diary bland annat då Kemp dricker sin lunchrom ute på balkongen och samtidigt hör ljudet av explosioner från Culebra:

I mixed a drink and went out on the balcony to sit down. The town still looked deserted. Far out on the horizon I could see the neighboring island of Culebra, and from somewhere in that direction came the shudder thump of explosions. I recalled Sanderson telling me that Culebra was an aerial bombing range for U.S. Navy. Once it had been a magic place, but no longer.⁶⁸

Således valde både Conrad och Thompson att beskriva situationer av västerländskt väpnat maktövertag. I både Heart of Darkness och The Rum Diary skildras den västerländska

vapenmaktens verkan över lokalbefolkningen och miljön utifrån en pessimistisk synvinkel. Ur ett postkolonialt perspektiv kan de pessimistiska framställningarna av den koloniala övermakten tolkas ge uttryck för författarnas vilja att berätta om förhärskande västerländska maktförhållanden.

I både Heart of Darkness och i The Rum Diary kan den koloniala övermakten också tolkas som statuerad av kontraster och antiteser. Skildringen av den övervakade flodstationen i Conrads Heart of Darkness präglas av kontraster i både färg och samhällelig status. De döende slavarna på

samhällets botten skildras som ”svarta skuggor” och står i skarp kontrast till den välmående bokhållaren som har slående vita detaljer i sin klädnad. I Thompsons The Rum Diary beskrivs kontrasterande skillnader mellan västerlänningar och lokalbefolkning också utifrån ett ekonomisk perspektiv. I The Rum Diary skildras västerlänningarna som den genomgående kapitalstarkare gruppen och att de lever under bättre förhållanden än puertoricanerna.

Det västerländska ekonomiska övertaget och segregationen i Puerto Rico åskådliggörs i The Rum Diary, bland annat, när Kemp passerar en jättelik vit byggnad med en neonskylt med texten ”Caribé Hilton” på väg in till ett av öns fattigare områden.⁶⁹ Kemp kommenterar den jättelika byggnaden som tillhör hotellmagnaten Conrad Hilton på följande sätt: ”This, I knew, was the conerstone of The Boom. Conrad had come in like Jesus and all the fish had followed.”⁷⁰ Kemp beskriver även att han passerar upplysta lyxfartyg ute vid havsbandet under sin resa till det fattiga området. I det fattiga området finns dock inget vitt och upplyst, istället beskriver Kemp området som smutsigt, med en lukt av svett och avfall samt fyllt av lortiga barer med prostituerade kvinnor, sjömän och 16

67 Scott Shane, ”Culebra a Quiet Corner in the Caribbean” i ew York Times, webbadress:

http://www.nytimes.com/2014/11/09/travel/culebra-a-quiet-corner-of-the-caribbean.html, 09-11-2014.

68 Thompson 2011, s. 138.

69 Thomps+on 2011, s. 12 f.

70 Thompson 2011, s. 13.

”skumma typer”.⁷¹

I de respektive kontrastrika skildringarna beskrivs västerlänningarna som de med maktövertag i form av en förhärskande dominans och ett ekonomiskt övertag. Således kan skildringarna tolkas berätta om kolonialismens och neokolonialismens ojämlika maktfördelning där det annekterande landets befolkning lever ett privilegierat liv i jämförelse med den koloniala

lokalbefolkningen.

Bilden av ”den andre”

I An Image of Africa: Racism in Conrads Heart of Darkness från 1975 menar Achebe att Conrads Heart of Darkness är präglad av rasism. Achebe jämför Conrads bild av Afrika i Heart of Darkness med Dorian Grays tavla, det vill säga en tavla som bär sin ägares alla fysiska och psykiska misshag och därav låter sin ägare leva i villfarelsen om att vara helt igenom förträfflig och oklanderlig.⁷² Enligt Achebe skildrar alltså Conrad ett Afrika som får representera allt det mörka, vilda och depraverade den västerländska civilisationen inte vill vara. Vidare belyser Achebe att Conrad använde sig av ett rasistiskt språkbruk i Heart of Darkness trots att Conard tydligt fördömde den imperialistiska exploateringen och att Conrad alltså synes ha varit besynnerligt omedveten om att det rasistiska språkbruket oftast var det som föranledde exploateringen.⁷³

Således belyser Achebe Conrads litterära kluvenhet i att både ha ett rasistiskt präglat språkbruk och samtidigt skildra kolonialismens grymma verkningar mot lokalbefolkningen. Ett exempel av Conrads rasistiska språkbruk i Heart of Darkness är Marlows beskrivning av den unge afrikanske ångbåtsmatrosen.⁷⁴ Ångbåtsmatrosen skildras ha ”exotiska” och ”vilda” attribut som traditionsenligt vässade tänder, rakade mönster i sitt hår och ärrtatueringar på kinderna. Med tilltagen sarkasm beskriver Marlow matrosen för att vara ett förbättrat exemplar av sin sort, ”improved specimen”, på grund av att matrosen kan sköta fyren i en vertikal ångpanna

.

⁷⁵ Vidare påpekar Marlow att

matrosen synes vara ryckt från sin naturliga miljö där han egentligen skulle ängna dagarna med att dansa och klappa i händerna samt beskriver att matrosen tror att ångpannans maskineri är besatt av onda andar. Marlows skildring av den unge ångbåtsmatrosen är likt en orientalistisk och rasistisk präglad nidbild av afrikanen som ociviliserad, outbildad och med en inneboende lust till musik och dans, en rasistiskt präglad bild av afrikanen inte olik Lord Cromers beskrivning av det 17

71 Thompson 2011, s. 13 f.

72 Achebe 1990, s. 27.

73 Achebe 1990, s. 27.

74 Conrad 1993, s. 50 f.

75 Conrad 1993, s. 51.

egyptiska folket som Said citerar i Orientalism.⁷⁶

Beaktansvärt är dock att Conrad även skildrade européer, skandinaver och slaver i nedsättande ordalag och med liknande sarkasm som då han skildrade afrikaner. Ett exempel av nedsättande skildringar är Marlows möte med den ryske prostsonen tillika varm anhängaren av herr Kurtz.⁷⁷ Marlow beskriver prostsonen som med sina mycket lappade kläder, likna en harlequin clown.

Marlow försöker att ifrågasätta prostsonens ensidigt positiva bild av Kurtz men prostsonens hängivenhet förblir dock stadigvarande, något som framgår i följande citat:

He hated all this, and somehow he couldn´t get away. When I had a chance I bägged him to try and leave while there was time: I offered to go back with him. And he would say yes, and then he would disappear for weeks:

forget himself amongst these people - forget himself - you know.' 'Why! he´s mad,' I said. He protested indignantly. Mr. Kurtz could´t be mad. If I had heard him talk, only two day ago, I wouldn´t dare hint at such a thing...⁷⁸

Marlow noterar även hur prostsonen betraktar sig själv som fullt resklar att korsa den Afrikanska djungeln bara för han hade försett sig med patroner och tobak. Således skildrar Conrad afrikaner och västerlänningar, européer och slaver i nedsättande ordalag och i att alla ha betydande brister. I Heart of Darkness är alltså inte en part helt igenom rättfärdig och en part helt igenom depraverad.

Istället synes karaktärerna från samtliga etniska grupper vara komplexa och ha karaktärsdrag som både är ”rätt” och ”fel”.

I The Rum Diary skildras både de västerländska och puertoricanska karaktärerna som komplexa med moraliska brister och karaktärssvagheter. Exempelvis beskriver Kemp hur svenskar,

amerikaner och puertoricaner hämningslöst plundrar en spritbutik under en festival på grannön St.

Thomas.⁷⁹Kemp trotsar sin rädsla för polisen och låter sig lockas med i plundring och stjäl tre flaskor whisky. I plundringen skildras människorna som en ”folkmassa” vilka alla sjunger samma sång och har samma mål för ögonen. Kemp och hans vänner, en näst intill naken svensk och en rik amerikanska skildras att tillsammans med fattiga puertoricaner länsa spritbutiken på dess

eftertraktade innehåll, alltså ställer Thompson de etniska grupperna sida vid sida och visar på gruppernas jämbördiga komplexitet. Båda grupperna har karaktärsdrag som både är ”rätt” och ”fel”.

Således problematiserar Thompson den orientalistiska och rasistiska bilden av ett helt igenom ociviliserat puertoricanskt ”de” och bilden av ett helt igenom civiliserad västerländsk ”vi”. 18

76 Said 2001, s. 45.

77 Conrad 1993, s. 73-84.

78 Conrad 1993, s. 79-80.

79 Thompson 2011, s. 152 f.

I Orientalism belyser Edward W. Said hur geografiska gränser skapas och hur konstruerade verkligheter uppstår.⁸⁰ Said menar att de områden som är kända för människan benämns som ”vårt”

och att de platser som ligger bortanför de kända områdena benämns som ”deras”. Denna typ av orientalistiskt präglad gränssättning och typ av konstruerad verklighet har påverkat den västerländska föreställningen av de utomeuropeiska folken samt föranlett till en indelning i ett ”vi”

och ett ”de”. I Conrads och Thompsons skildringar av lokalbefolkningens och de västerländska karaktärernas komplexitet problematiseras den orientalistiskt präglade bilden av ”den andre” som olik västerlänningen. Således kan de komplexa skildringarna av karaktärerna ha som syfte att likställa de etniska grupperna med varandra och frambringa empati för lokalbefolkningen.

Skuldproblematik

I Culture and Imperialism menar Edward W. Said att imperialismen fortsatte att påverka de forna kolonialstaterna även efter staternas utökade självständighet och att imperialismen aldrig slutgiltigt tog slut eller helt blev en del av det förgångna.⁸¹ Enligt Said band den koloniala tiden samman de tidigare annekterande länderna med sina forna kolonier och att än idag måste länder i Europa och Skandinavien förhålla sig till sina forna kolonier. I ationalencyklopedin från 1993 menar Björn Hettne att samtliga fall av koloniala exploateringen har lett till djupgående och strukturella förändringar för de koloniserade länderna.⁸² Enligt Hettne har kolonialismens påtvingade

ekonomiska arbetsfördelning lagt grunden till dagens ojämlika värld med ett starkt maktcentrum som har svaga samhällen i sin periferi. Svaga perifera samhällen som präglas av underutveckling och beroende till maktcentret. Hettne menar även att den ojämlika fördelningen var en del av det koloniala arvet och orsakar bland annat skuldkomplex för den maktcentrerade västerländska världen.

I Heart of Darkness skildras att lokalbefolkningens lidande är orsakat av kolonialismens verkningar, bland annat beskriver Marlow de döende slavarnas svåra lidande vid den övervakade

flodstationen.⁸³ I följande ordalag jämför Marlow synen av de döende slavarna med synen av en massaker: ”[...] his brother phantom rested its forehead, as if overcome with a great weariness: and all about others were scattered in every pose of contorted collapse, as in some picture of a 19

80 Said 2001, s. 63 ff.

81 Said 1994, s. 341-367.

82 Hettne Björn, ”Kolonialism former och konsekvenser” i ationalencyklopedin Elfte bandet, Kari Marklund (red.), Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker, 1993, s. 184.

83 Conrad 1993, s. 22 f.

massacre or a pestilence.”⁸⁴ De döendes slavarna har ingen möjlighet att påverka sin situation utan är helt i sina västerländska ”ägares” våld.

När Kemp läser kollegan Yeamons artikel om puertoricanernas livssituation i The Rum Diary skildras lokalbefolkningens svåra tillvaro under 1950-talets neokolonialistiska tid i Puerto Rico.

Yeamons artikel visar på det puertoricanska samhällets fattigdom och sociala misär, att puertoricaner tvingas bo under enkla omständigheter i plåtskjul, är utan annan mat än ris och bönor samt svårt tyngda av hårt arbete på sockerrörsfälten för en inkomst av en dollar per dag.⁸⁵ Yeamons artikel skildrar puertoricanernas värld som torftig, het och hungrig och att den hade varit den samma för deras förfäder, fäder, systrar och bröder. Då Kemp avslutar läsningen av Yeamons artikel jämför han puertoricanernas svåra tillvaro med sin egen privilegierade amerikanska uppväxt i hus med två badrum, danslektioner och möjlighet till högre utbildning.⁸⁶ I sin jämförelse mellan den

amerikanska och den puertoricanska tillvaron förstår Kemp varför vissa av puertoricanerna önskar att lämna Puerto Rico för att söka ett nytt liv i USA och skäms för de triviala reportage han själv författat.

Heart of Darkness och The Rum Diarys skildringar av lokalbefolkningens lidande under

kolonialismen och neokolonialismen kan syfta till att visa på vilka konsekvenser kolonialismen och neokolonialismen medförde. Skildringarna av lokalbefolkningens lidande kan alltså tolkas som de respektive författarnas vilja om att belysa den västerländska skuldproblematiken och lyfta frågan om vilket ansvar de västerländska länderna bär inför kolonialstaternas inhemska problem.

Våld

Enligt Sven Lindqvist var det väpnade våldet en avgörande del för koloniseringsprocessen.⁸⁷ I Utrota varenda jävel beskriver Lindqvist bland annat hur afrikanska handeldvapen, under

artonhundratalets första hälft, kunde mäta sig med dylika europeiska vapen.⁸⁸ Jämbördiga vapen och således jämbördiga vapenstrider gjorde det svårt för kolonialmakterna att till en början annektera kolonier men i och med den europeiska vapenutvecklingen från år 1853 och framåt, vann de

annekterande länderna övertaget över de afrikanska staterna och allt fler kolonier etablerades. I The Wretched of the Earth belyser även Frantz Fanon de annekterande ländernas överlägsna 20

84 Conrad 1993, s. 23.

85 Thompson 2011, s. 62 f.

86 Thompson 2011, s. 63.

87 Linqvist 1992, s. 55-98.

88 Linqvist 1992, s. 71 f.

vapenmakt.⁸⁹ Fanon menar bland annat att den överlägsna vapenmakten medverkar till att de annekterande länderna kan bibehålla sin dominans över kolonierna. Enligt Fanon präglas stora delar av den koloniserade och neokoloniserade världen av våld och jämför kolonisatörernas våld vid ett

”språk” som kolonisatörerna ”talar”.⁹⁰ Enligt Fanon är således den väpnade kampen den kamp som

”talar” tydligast i de koloniala staternas strävan för självständighet.

I både Heart of Darkness och The Rum Diary skildras våld och båda berättelserna kulminerar i våldsamma överfall. Marlow beskriver bland annat hur slavar pryglas och piskas av de

västerländska rederianställda männen. Ombord på briggen ”Nellie” berättar Marlow att kaptenen som hade haft flodbåtstjänsten innan han själv anställts, hade mördats av personer ur

lokalbefolkningen för att han obarmhärtigt hade pryglat en av sina slavar.⁹¹ I Heart of Darkness bär också Kurtz fäste spår av våld då gränsen för han territorium utgörs av pålar med avhuggna

huvuden. I följande citat möter Marlow synen av de avhuggna huvudena:

I was expected to see a knob of wood there, you know. I returned deliberately to the first I had seen – and there it was, black, dried, sunken, with closed eyelids – a head that seemed to sleep at the top of that pole, and, with the shrunken dry lips showing a narrow white line of the teeth, was smiling, too, smiling continuously at some endless and jocose dream of that eternal slumber.⁹²

Kulmen i Heart of Darkness nås när Marlows ångbåt överfalls av anhängare till Kurtz. I tät dimma och med floden omgiven av djungel angrips Marlows ångbåt av pilar och spjut.⁹³ Ångbåtens besättning och passagerare besvarar överfallet med att skjuta mot angriparna på flodbanken, varpå en våldsam vapenstrid utbryter.⁹⁴ Under striden noterar Marlow hur skjutglada hans passagerare är, synnerligen ångbåtens missionärer skjuter skoningslöst mot angriparna på flodbanken trots att deras moteld enbart utgörs av småpilar. I följande citat beskriver Marlow missionärernas skjutande: ”The pilgrims had opened with their Winchesters, and were simply squirting lead into that bush.”⁹⁵ Under striden mister Marlow sin afrikanske rorsman vilket leder till försvårade omständigheter för den fortsatta resans gång. När Marlow får reda på att Kurtz planlagt överfallet av ångbåten leder också överfallet till att Marlow ifrågasätter Kurtz syften med sin vistelse i Afrika. Således leder överfallet av ångbåten till berättelsens kulmen och Marlow går från att vara en pessimistisk åskådare till att bli personligt involverad i den koloniala problematiken. 21

89 Fanon 2004, s. 30 ff.

90 Fanon 2004, s. 3 f.

91 Conrad 1993, s. 11.

92 Conrad 1993, s. 81.

93 Conrad 1993, s. 59-65.

94 Conrad 1993, s. 61-65.

95 Conrad 1993, s. 63.

Även i The Rum Diary skildras våld och våldsamma överfall. När Kemp första gången anländer till sin arbetsplats Daily ews slåss tidningens redaktör Lotterman handgripligen mot puertoricanska fackföreningsrepresentanter.⁹⁶ Vid sin ankomst möts Kemp av skrik, dunsar och dova smällar och ser en av fackrepresentanterna falla blodig till marken. Redaktören Lotterman skrattar högt när han slår en man i magen med en trasig skylt. Ytterligare våldsskildringar i The Rum Diary ses i karaktären Chenaults destruktiva och våldsamma förhållande till Kemps kollega Yeamon. Vid ett flertal tillfällen i berättelsen skildras Yeamon slå Chenault.⁹⁷ Våld skildras också då Kemp och Yeamon blir slagna efter att ha misslyckats med att undsätta Chenault från att bli bortförd under ett nattklubbsbesök.⁹⁸ The Rum Diary når sin kulmen då Kemp och hans kollegor Sala och Yeamon blir överfallna av en uppretad puertoricansk mob efter ett restaurangbesök.⁹⁹ Skildringen av överfallet inleds med att de tre kollegorna kommer i konflikt med restaurangens personal varpå Yeamon vägrar att betala notan för den druckna romen. Kemp erbjuder sig att betala notan men kommenderas ut ur restaurangen av den uppretade Yeamon. Kemp, Sala och Yeamon kör bort från restaurangen men hinns ikapp av en ilsken puertoricansk mob som prejar ut deras bil i vägkanten och överfaller de tre kollegorna. Under överfallet inser Kemp att han är på väg att mista livet för blott elva dollar och femtio cent.¹⁰⁰ I följande citat ger Kemp uttryck för sina tankar under överfallet:

Sala was screaming somewhere above me and I was thrashing around on my back, trying to avoid the feet that were pounding me like hammers. I covered my head with my arms and lashed out with my feet, but the awful hammering continued. There was not much pain, but even through the numbness I knew they were hurting me and I was suddenly sure I was going to die. I was still conscious, and the knowledge that I was being kicked to death in a Puerto Rican jungle for eleven dollars and fifty cents filled me with such terror that I began to scream like an animal.¹⁰¹

Således inser Kemp att trots att de överfalls av puertoricaner är överfallet orsakat av sina

västerländska kollegors bristande omdöme. Genom överfallet når The Rum Diary sin kulmen och Kemp involveras personligen i den neokolonialistiska problematiken. Skildringen av överfallet avslutas med att Kemp och hans kollegor, på grund av den obetalda restaurangnotan, arresteras.

Under arresteringen skildras puertoricansk polisbrutalitet och ett korrupt rättsväsende, vari deras villkorliga frigivning snarare baseras på deras västerländska kontakter än lag och ordning.¹⁰² 22

96 Thompson 2011, s. 14 f.

97 Thompson 2011, s. 80 f. samt 149.

98 Thompson 2011, s. 161-165.

99 Thompson 2011, s. 82-87.

100 Thompson 2011, s. 87.

101 Thompson 2011, s. 86-87.

102 Thompson 2011, s. 88-96.

Enligt Lindqvist realiserades kolonialismen i Afrika genom väpnade angrepp och

våldshandlingar.¹⁰³ Lindqvist belyser hur de annekterande länderna använde prygling, tortyr och lemlästning för att förtrycka lokalbefolkningen. Även Fanon belyser kolonialismens våldspräglade historia.¹⁰⁴ Enligt Fanon bibehöll de annekterande länderna sin dominans genom bland annat en överlägsen vapenmakt och att den västerländska väpnade övermakten fortsatte att prägla kolonialstaterna även efter deras utökade självstyre. Således kan våldsskildringarna i The Rum Diary och i Heart of Darkness ses som ett sätt för författarna att skildra en kolonialistisk och neokolonialistisk realitet präglad av våld.

Vidare i The Wretched of the Earth menar Fanon att våldet är ett nödvändigt ont i kampen för kolonialstaternas självstyre då våldet är det ”språk” kolonisatörerna ”talar”.¹⁰⁵ Enligt Fanon kan således lokalbefolkningens våld mot kolonisatörerna ses som en konsekvens av den västerländska dominansen. Skildringarna av våld i The Heart of Darkness och i The Rum Diary kan alltså även ha för avsikt att skildra en möjlig konsekvens av den västerländska dominansen. I Heart of Darkness angrips Marlows ångbåt av ”anhängare” till Kurtz ur den afrikanska lokalbefolkningen. Angreppet på ångbåten begås på order av Kurtz för att denne skall få stanna kvar som ledare över

”anhängarna”. När den västerländske reportern Yeamon i The Rum Diary vägrar att betala notan kommenterar den puertoricanske restaurangchefen Yeamons förvägran på följande vis: ”'Pay, you goddamn Yankees! Pay and get out!'”¹⁰⁶ Vidare i överfallet efter restaurangbesöket i The Rum Diary knuffar en av de tillkallade lokala poliserna Yeamon i ryggen och skriker: ”'You think gringos drink free in Puerto Rico?'”¹⁰⁷ Alltså betonar både den puertoricanske restaurangchefen och polisen Kemp och hans kollegors etniska tillhörighet.

Således kan det våldsamma överfallet av Marlows ångbåt och överfallet efter Kemp, Sala och Yeamons restaurangbesök i The Rum Diary även ses som Conrads och Thompsons sätt att skildra en möjlig konsekvens av den västerländska närvarons inblandning i det koloniala och neokoloniala samhället.

Intertextuella perspektiv

Graham Allen behandlar den intertextuella litteraturteorins grunder i Intertextuality från 2000. 23

103 Lindqvist 1992, s. 55-98.

104 Fanon 2004, s. 26 ff.

105 Fanon 2004, s. 2 f.

106 Thompson 2011, s. 85.

107 Thompson 2011, s. 86.

Enligt Allen är litterära verk uppbyggda av tidigare skrivna texters system, koder och traditioner.¹⁰⁸ Allen menar även att läsakten befinner sig i ett nätverk av textuella relationer och att läsakten består av tolkning som utgörs av sammanlänkningar mellan läsarens text och tidigare skrivna texter.

Enligt Allen existerar textens mening mellan texten och den tidigare skriva text som texten relaterar eller refererar till. Allen belyser också betydelsen av den intertextuella teorins tolkningsmetod för den postkolonialistiska litteraturteorin.¹⁰⁹ Enligt Allen kan den postkolonialistiska analysen liknas vid en samhällsorienterad intertextuell undersökning som ständigt förhåller sig till tidigare skrivna verk.

Enligt Anders Olsson är intertextualitet som litterärt perspektiv ett fenomen som hänvisar till litteraturens inre liv och utveckling samt inbegriper en mängd litterära tekniker och grepp. I

”Intertextualitet, komparation och reception” granskar Olsson intertextualitetsbegreppets samband mellan olika texter ur en vid såväl som snäv mening.¹¹⁰ Olsson gör distinktioner mellan olika intertextuella samband och belyser bland annat de ”explicita” och ”implicita” intertextuella sambanden. Olsson definierar ”explicita samband” med författarens ambition att skriva in sig i en större tradition genom att bland annat använda allusioner, citat och motton.¹¹¹ Det ”implicita”

sambandet definierar Olsson som en mindre ”överdådig” form, där den litterära föregångarens närvaro endast är implicerad men samtidigt en faktor som starkt bidrar med att forma texten och göra den konstnärligt substantiell.¹¹²

Med utgångspunkt i Olssons distinktion av den intertextuella litteraturteorin kan syftet med

Thompsons referenser till bland annat Conrads Heart of Darkness tolkas vara ett sätt för Thompson att indikera för läsaren om textens mening och sammanlänka det egna verket de koder och den tradition som Conrad sedan tidigare utstakat. Beaktansvärt är också att Sandra D. Thompson Tarlo beskriver i Carrolls biografi över Thompson att han framförallt läste verk skrivna av Fitzgerald, Hemingway och Conrad under sin vistelse i Puerto Rico.¹¹³ "New journalism", den typ av journalistiska genre som Thompson tog del av, låter reportaget influeras av litterära verk och litterära tekniker.¹¹⁴ Thompson var således införstådd i att låta sig influeras av tidigare skrivna verk och återanvända sedan tidigare etablerade litterära tekniker. Enligt "new journalisms” 24

108 Allen 2000, s. 1 ff.

109 Allen 2000, s. 161.

110 Olsson 2002, s. 51.

111 Olsson 2002, s. 60.

112 Olsson 2002, s. 61.

113 Carroll 2011, s. 106.

114 Söderberg Per, ”"new journalism"” i ationalencyklopedin fjortonde bandet, Christer Engström (red.), Höganäs:

Bokförlaget Bra Böcker AB, 1994, s. 138.

tillvägagångssätt kan Thompson alltså medvetet ha hämtat inspiration och litterära tekniker från Conrads Heart of Darkness då han skrev, den med vissa biografiska drag, The Rum Diary just för att indikera vilken typ av skildring och genre romanen skall förstås befinna sig inom. De bägge verken skildrar en ensam västerländsk mans vistelse i länder märkta av kolonialism utifrån en pessimistisk synvinkel. Följande stycke visar ett kortare urval av intertextuella perspektiv i The Rum Diary och tolkning av de intertextuella perspektivens betydelse.

Intertextuella perspektiv i The Rum Diary

Conrad inleder Heart of Darkness med en beskrivning av omgivningen utifrån ett överblickande perspektiv.¹¹⁵ Likt en karta över ett landskap skildrar Conrad Themsens nedre inlopp, flodens vattennivå och den vackra väderleken vid horisonten kontrasterad mot de regntunga molnen inåt land. Det inledande berättarjaget befinner sig tillsammans med sina kamrater, däribland Marlow, ombord på briggen ”Nellie” som ligger förankrad vid flodens inlopp. Briggen är förankrad på grund av stiltje som uppstått mellan de två skiftande väderlekarna. I väntan på vind berättar Marlow för briggens besättning om sitt tidigare uppdrag att finna den försvunne elfenbensleverantören herr Kurtz i ett icke namngivet land i Afrika.

I likhet Conrads inledande stycken i Heart of Darkness inleder Thompson The Rum Diary med en prolog som beskriver omgivningen utifrån ett överblickande överblickande perspektiv.¹¹⁶ I The Rum Diarys prolog redogörs för Puertoricanska barer och arbetsplatsers geografiska placering i förhållande till huvudstaden San Juan samt skildrar hur väderleken påverkar befolkningens

mobilitet mellan platserna. I likhet med hur Conrad skildrar två skiftande sidor av vädret i Heart of Darkness inledning skildras även två sidor av den puertoricanska väderleken i The Rum Diary´s prolog, sval morgonsol och svalkande passadvindar kontrasteras mot en brännande hetta.

De litterära likheterna mellan Heart of Darkness och i The Rum Diarys inledning respektive prolog har intertextuella beröringspunkter. Thompson kan således ha influeras av Conrads inledande stycken och litterära teknik inför det egna skrivandet av prologen. Beaktansvärd likhet mellan de båda verkens inledning respektive prolog är också verkens skifte av berättarperspektiv och tempus.

När Marlows berättande tar vid i Heart of Darkness övergår berättarperspektivet från det inledande anonyma ”jaget” till Marlows ”jag”.¹¹⁷ Då The Rum Diarys första kapitel tar vid skiftar romanens tempus och övergår från pluskvamperfekt till preteritum, berättarjaget är dock den samme, 25

115 Conrad 1993, s. 3-9.

116 Thompson 2011, s. 1-5.

117 Conrad 1993, s. 9-110.