• No results found

Invandrade akademikers vägar och strategier till arbete

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Invandrade akademikers vägar och strategier till arbete"

Copied!
48
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö Högskola

Lärarutbildningen Individ och Samhälle

Examensarbete

10 poäng

Invandrade akademikers vägar och strategier

till arbete

Academically schooled immigrants’ strategies towards employment

Katarina Weberg Åse Roswall

Studie- och yrkesvägledarexamen 120 poäng Examinator: Jan Anders Andersson Höstterminen 2006 Handledare: Nils Andersson

(2)

Abstract

Vårt arbete bygger på en kvalitativ metod, där vi har genomfört sex diktafoninspelade intervjuer. Intervjudeltagarna är invandrade akademiker som idag har ett arbete. Vår avsikt med undersökningen är att belysa möjligheter och hinder som vägen mot arbete kantas av, samt framhålla de strategier som varit framgångsrika för intervjudeltagarna.

Det är ett välkänt problem att invandrade akademiker har svårigheter att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Samtidigt finns det en hel del individer som lyckas kringgå de svårigheter som finns. Vi tycker att man på ett bättre sätt borde tillvarata den kompetens invandrade akademiker besitter, det gynnar både individen och samhället. Ämnet är mycket intressant och betydelsefullt, diskussionen är viktig att hålla vid liv för att öka kunskapen och motverka orättvis behandling.

Det som tydligt framkommer i undersökningen är betydelsen av att kunna behärska det svenska språket. Det framkommer också att deltagarna på olika sätt har förvaltat sitt

humankapital. Några har valt att göra kompletteringar av sin utbildning från hemlandet och på så sätt fått arbete som motsvarar deras utbildning. Flera av intervjudeltagarna efterlyser någon slags myndighet som på ett effektivt sätt vägleder invandrade akademiker på deras väg mot arbete.

Nyckelord

Arbetsförmedlingen, arbetsmarknad, inträde, invandrade akademiker, Sfi, strategier, strukturell diskriminering

(3)

Förord

Detta examensarbete är en utveckling av de tankar som har väckts i takt med debatten kring invandrade akademiker och deras problem med inträde på den svenska arbetsmarknaden. Vårt sätt att tänka och förmåga att vidga våra perspektiv är något som vår utbildning har fört med sig. Vi var redan från början överens om att vi på ett eller annat sätt ville skriva om något som berör invandrarproblematiken. Arbetet utvecklades till att inriktas på invandrade akademiker och deras möjligheter till arbete. Vägen till ett färdigt arbete har varit lång, intensiv, lärorik och med många skratt.

Vi riktar vårt tack till

Vi vill börja med att tacka våra intervjudeltagare, utan er hade detta inte varit genomförbart. Tack för att ni delade med er av era spännande livshistorier. Vi vill också rikta ett tack till de personer som har delgett oss viktig information, som har gynnat vårt examensarbete. Ett tack till Joakim, Katarinas man, som har hjälpt oss att skriva ut och därmed besparat oss, fattiga studenter några slantar.

Ett extra stort tack vill vi ge varandra, trots olika dagsform med sviktande humör har vi ändå skrattat och gett varandra inspiration till att fortsätta. Vi vill tacka vår handledare, Nils Andersson. Ditt tålamod, ditt sätt att ge oss tankeställare, samt ditt engagemang i vårt arbete som har gett oss inspiration och nya idéer.

(4)

Innehållsförteckning

Abstract ... 2 Förord ... 3 Innehållsförteckning ... 4 Inledning ... 5 Bakgrund ... 5 Sfi ... 8 Aspirantutbildningen ... 9 Arbetsförmedlingen ... 10 Syfte ... 12 Frågeställningar ... 12 Forskningsläge ... 13 Avgränsning ... 13 Teoretiska utgångspunkter ... 14 Metod-Urval ... 16 Genomförande ... …17 Intervjuresultat Aida ... 17 Intervjuresultat Emir ... 21 Intervjuresultat Viola ... 24 Intervjuresultat Mehmet ... 27 Intervjuresultat Bojan ... 30 Intervjuresultat Amra ... 33 Analys ... 35 Diskussion ... 39

Uppslag till vidare forskning ... 41

Sammanfattning ... 42

Källförteckning ... 43

(5)

Inledning

Ibrahim, 45 år och utbildad läkare från Irak, arbetar 84 timmar i veckan i sin tobaksaffär i mellanstor stad i Sverige. Leyla Adawi, utbildad sjuksköterska, har sökt 150 arbeten, utan resultat. Dessa exempel och många fler, har gett oss många tankar och funderingar, som har lett oss in till detta val av arbete.

I Sverige är det ett omdebatterat problem att invandrade akademiker har svårigheter att få arbete inom sitt utbildningsområde. Vi vill belysa det positiva trots vår medvetenhet om att invandrade akademiker har problem och hinder på vägen till den svenska arbetsmarknaden. Vi har valt att göra vår undersökning med invandrade akademiker som har ett arbete, för att kunna visa de möjliga vägar och strategier som har lotsat dem till inträde på arbetsmarknaden.

Intentionen med vår undersökning är att ta reda på vilka vägar det finns för invandrade akademiker för inträde på arbetsmarknaden. Vilka möjligheter och hinder som de upplever, samt vad invandrade akademiker anser kan förbättras för ökad tillgänglighet till

arbetsmarknaden, enligt deras erfarenheter.

Bakgrund

Det tidiga 1990-talets ekonomiska kris markerar på ett tydligt sätt gränsen mellan en arbetsmarknadsregim kännetecknad av full sysselsättning och en ny arbetsmarknadsregim kännetecknad av hög arbetslöshet. Den etnifierade1 övergången till den nya

arbetsmarknadsregimen var synlig redan under 1980-talet men det var först med 1990-talets närmast explosionsliknande ökning av arbetslöshet, som det stora genomslaget i

samhällsdebatten kom. Arbetsmarknaden från1950-talet till 1970-talet kännetecknas som en period då personer med utländsk bakgrund fick jobb. Efterfrågan på arbetskraft var kopplad till en expansion inom industrin och den offentliga sektorn.2

Full sysselsättning och det nödvändiga behovet av att tillfredställa en

arbetskraftsefterfråga för ekonomisk tillväxt innebär att en tillbakablick på den här tidsperioden ger en positiv bild som inte uteslöt personer med utländsk bakgrund.

Under 1980-talet ökar kunskapen om en etnifierad arbetsmarknad genom två samverkande processer. Dessa processer bidrar dels till en utslagning av invandrare från

1 Detta är ett begrepp som används i SOU 2006:60 som vi tolkar som mångkulturell.

2 Anders Neergaard, SOU 2006:60, Rapport av Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering,

(6)

arbetsmarknaden genom hälsorelaterade effekter3, men också genom en förändring i strukturen som drabbade de jobb som i högre grad innehas av personer med utländsk

bakgrund. Det blir allt svårare för personer med utländsk bakgrund att överhuvudtaget komma in på arbetsmarknaden.

En utveckling som dramatiskt betonas i och med den depressionsliknande krisen i början av 1990-talet. Merparten av den forskning som studerar dessa förändringar söker förklaringar först och främst i brister hos de invandrade. Det gäller först och främst brister i humankapital4 som enligt dessa forskare framhålls av modernisering av näringslivet som personer med utländsk bakgrund inte anses kunna anpassas till. Anders Neergaard skriver i utredningen, På

tröskeln till lönearbete, att teoretiska brister och empiriska problem som uppmärksammats i

dessa förklaringsperspektiv innebär ingen grundläggande förändring, utan flertalet försöker vidareutveckla ett bristperspektiv som får sin mer extrema form i lanseringen av begreppen ”Sverigespecifikt” humankapital och kulturavstånd. Även om arbetsmarknaden under en period under slutet av 1990-talet kännetecknas av kraftigt ökande sysselsättning och

minskande arbetslöshet för personer med utländsk bakgrund, så har perioden från 1990-talets början fram till nu kännetecknats av hög arbetslöshet och en arbetsmarknad som exkluderat personer med utländsk bakgrund från sysselsättning. Istället har arbetsmarknadspolitiska åtgärder i varierande former och socialtjänsten med dess försörjningsstöd, båda med allt starkare disciplinerande inslag, kommit att bli en vardag för betydande antal personer med utländsk bakgrund5.

Invandrarnas svaga anknytning till arbetsmarknaden är ett allvarligt problem som på senare tid uppmärksammats i forskningsrapporter och massmedia.6 Tillgången till arbete är viktig för individer i arbetsför ålder, för att kunna försörja sig och för att kunna bidra till välfärden. Det är också viktigt för den enskilde individens välbefinnande att genom arbete känna sig delaktig i samhället. Detta förutsätter att alla samhällsmedlemmar åtminstone har möjligheten till att få arbete. Men forskning om den svenska arbetsmarknaden visar att så inte är fallet. Vissa arbetssökande särbehandlas negativt av olika skäl. Personer med

invandrarbakgrund, religiösa minoriteter och kvinnor hör till dessa diskriminerade grupper på den svenska arbetsmarknaden.

3 Med detta menar vi att invandrare drabbades av sjukskrivningar pga. tunga arbeten, med förslitningar som

följd.

4 Humankapital är den samlade beteckningen på alla de kunskaper och färdigheter som arbetstagaren tar med sig

till arbetsplatsen. Enligt Humankapitalteorin gör individen investeringar i humankapital för att genom t.ex. utbildning förbättra sina framtida möjligheter.

5 Anders Neergaard, SOU: 2006:60, På tröskeln till lönearbete, Stockholm 2006, s.14

6 Per Broomé m.fl., Varför sitter ”brassen” på bänken? eller Varför har invandrarna så svårt att få jobb?

(7)

I forskningen och debatten om ” invandrarna och arbetsmarknaden” är det förhållandevis känt att en grupp människor under benämningen ” invandrarna ” tillskrivs kollektiva egenskaper, vilket påverkar deras chanser på arbetsmarknaden och i arbetslivet. ”Invandrarna” associeras i mångt och mycket med negativa egenskaper som t.ex. ”arbetslöshet”, ”utanförskap”, och ”bidragsberoende”.

Dessa associationer förstärker den rådande etniska maktordningen på arbetsmarknaden genom att undvika att fokusera på samhällets strukturella och institutionella förhållanden, som utgör hinder för tillgång till arbete och delaktighet i samhället på lika villkor. Dessa hinder bygger på strukturell och institutionell diskriminering. Begreppet strukturell diskriminering som blivit allt vanligare kan förklaras med, de normer, rutiner och etablerade förhållningssätt som finns i institutioner och andra strukturer, som utgör ett hinder för minoritetsgrupper att uppnå samma möjligheter som majoritetsbefolkningen.7 Med uttrycket institutionell diskriminering

avses vanligen att en institution, myndighet eller liknande har ett regelverk eller tillämpar en praxis som i praktiken innebär att en viss grupp människor diskrimineras i förhållande till andra.8

Människor som föreställs tillhöra ”de andra” inte bara tvingas mer eller mindre att utföra vissa bestämda arbetsuppgifter, utan också förpassas till vissa branscher som t.ex. städ- och restaurangbranschen. Många personer med invandrarbakgrund med hög utbildning och goda meriter degraderas och tvingas till att ”köpa sina jobb” genom att ”starta eget”.9

Invandrarskapets betydelse på arbetsmarknaden kan knappast underskattas. Uppgifter om sysselsättningsnivåer, arbetslöshet, rekryteringspraktik, utsortering på grund av etnisk tillhörighet talar alla sitt tydliga språk. Etnisk diskriminering förekommer som en följd av att en person inte anses tillhöra majoritetsbefolkning i samhället t.ex. utrikes födda och deras barn i Sverige. Detta innebär en olik behandling av individer på grund av nationalitet, religion eller hudfärg.

I rapporten, På tröskeln till lönearbete, (Neergaard, 2006), visar att vägen från

arbetssökande till anställning kantas av en rad hinder och svårigheter som kan tolkas i termer av strukturell diskriminering. Utanförskapet är, som rapportens olika bidrag framhåller, inte ett problem som kan förklaras utifrån de arbetssökandes faktiska och/eller föreställda egenskaper, utan ett resultat av exkluderingsmekanismer på arbetsmarknadsnivå och diskriminerande tillämpningar på institutionell nivå. Utanförskapet bör således förstås och

7 Lena Nekby, SOU: 2006:60, På tröskeln till lönearbete, Stockholm 2006, s.72 8 Elsie C. Franzén, Att bryta upp och byta land, Falun 2001, s.164

9 Rapport av Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering, Arbetslivets (o)synliga murar

(8)

motverkas utifrån de processer som särskiljer arbetskraften i olika och hierarkiskt ordnade grupper. Metaforerna om ”invandrarnas utanförskap” och ”invandrade svenskars tillträde till arbetsmarknaden” berör i själva verket en mycket vidare problematik, där såväl arbetslivets hierarkier som utsorteringsmekanismer på etnisk basis ständigt framställer en arbetskraft som befinner sig i arbetslivets utkanter.

Det finns emellertid en risk att fokuseringen på dem som saknar tillträde till arbetsmarknaden överskuggar det faktum att de allra flesta personer med invandrarbakgrund redan befinner sig i arbetslivet och försörjer sig genom sitt arbete.10

Skillnaden i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda är 17 procentenheter (2005). År 2005 var 81 % av den inrikes födda befolkningen i åldern 20-64 år sysselsatt, mot 64 % av dem som är födda utomlands. Enligt en tidigare rapport som integrationsverket visat är en av orsakerna till skillnaderna i sysselsättning diskriminering. Det har visat sig att de flesta jobben tillsätts via informella rekryteringskanaler och att kontakter med människor som har

anknytning till arbetsmarknaden är en tillgång. Invandrade akademiker saknar ofta sådana kanaler. I rapport integration 2005 uppmärksammas särskilt utrikes födda akademiker, då dessa mer sällan har ett arbete i nivå med sin utbildning än inrikes födda. För dem som därför väljer att börja med ett lågstatusjobb, är riskerna mycket stora att fastna i den typen av arbete. De är också vanligt att invandrade akademiker fastnar i grundläggande vuxenutbildning, som är avsedd för grundskolestudier. Orsakerna till detta är bland annat att det saknas system att tidigt fånga upp högskoleutbildade, kartlägga behov och målsättningar och slussa dem vidare. Fortsatt utbildning gör också att kommunen slipper försörjningsansvar. Även bristande kunskaper hos tjänstemännen om utländska utbildningar bidrar till att akademikerna hamnar i en utbildningsfälla som det kan ta flera år att komma ur.11 Om man tar tillvara på den

kompetens som invandrade akademiker besitter på ett bättre sätt, gynnar det både den enskilde individen och välfärden i samhället.

Sfi

Svenska för invandrare är grundläggande utbildning i svenska språket och om det svenska samhället för vuxna som inte har svenska som modersmål. Svenska för invandrare är en egen skolform. Sfi ska vila på grundläggande värden som uttrycks i läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94. Utbildningen ska enligt läroplanen både gestalta och förmedla, människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde,

10 Paulina de los Reyes, Arbetslivets (o)synliga murar, Stockholm 2006 s.10f 11www.integrationsverket.se

(9)

jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta.12 Man har rätt att studera i Sfi när man är vuxen (från och med 1 juli det år man fyller 16), när man inte har grundkunskaper i svenska och när man är folkbokförd i en kommun.

I den kommun där flertalet av våra intervjudeltagare bor har vi varit i kontakt med den ansvariga för Sfi. Kursplanen där har tre studievägar inom Sfi. Just nu (2006) har de 27 Sfi-grupper med allt ifrån kurser för analfabeter till Sfi-grupper med akademiker där undervisningen är snabb, djup och intensiv.

Varje kommun har ansvar för att vuxna invandrare, som har rätt till Sfi och bor i kommunen, får utbildning. När någon, som har rätt till utbildningen, har anmält sig för att studera i sin hemkommun ska utbildningen starta inom tre månader. Detta är kommunens skyldighet. Kommunen ansvarar också för utbildningens kvalitet.13

Aspirantutbildningen vid Malmö Högskola

I ett försök att hitta lösningar på problemet med det bristande tillvaratagandet av invandrade akademikers kompetens, fattade regeringen under våren 1995 beslut om ett universitetsförlagt utbildningsprogram för arbetslösa akademiker med utländsk bakgrund, en så kallad

aspirantutbildning. Programmet startade under hösten samma år. Syftet var att med en särskild teoretisk och praktisk utbildning underlätta för personer med utländsk akademisk utbildning att få ett adekvat arbete i Sverige. Utbildningen skulle ges på helfart och omfatta 40 poäng. Aspirantutbildningen genomfördes under 1995-1997 vid flera universitet och högskolor i landet.

Aspirantutbildningen vid Malmö Högskola är inordnad i utbildningsområdet för Internationell Migration och Etniska Relationer, IMER. De som har antagits har uppfyllt kraven på behörighet, det vill säga har en avslutad minst treårig akademisk examen från ett annat land, Svenska 2B/Svenska B/TISUS-testet14 eller motsvarande kunskaper samt

gymnasiets engelska A eller motsvarande. När det gäller behörighetskravet i svenska kan de sökandes kunskaper i svenska testas, validering15 av reell kompetens.16 Vid behov kan

12 Lpf 94, avsnitt 1.1, Grundläggande värden, Lärarboken, 2003, s.46 13 www.skolverket.se

14 Tisus är ett behörighetsgivande test i svenska språket. Det är avsett för studenter med utländsk

gymnasieutbildning som planerar att söka till akademiska studier i Sverige och som saknar betyg i svenska, www.nordiska.su.se

15 Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännande

av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats. www.valideringsdeligationen.se

(10)

undantag från förkunskapskravet i engelska ges, förutsatt att den sökande anses kunna tillgodogöra sig utbildningen utan dessa kunskaper.

Syftet är att genom olika åtgärder ge invandrade akademiker möjligheter att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Samt genom kompletterande utbildning uppdatera och vid behov uppgradera den tidigare utbildningen. Även att utveckla språkfärdigheter framförallt i svenska och engelska för att framgångsrikt kunna studera vid svenska universitet och

högskolor.

Aspirantutbildningen är till stora delar individuellt upplagd. Planeringen grundar sig på studentens kompetensprofil och professionella ambitioner. Utbildningen har tydlig fokus på arbetsmarknaden och lägger stor vikt vid att individanpassa utbildningens innehåll för att ta tillvara den kompetens individen bär med sig. Coachning och matchning är centrala begrepp i aspirantutbildningen. Coachning kan här beskrivas som vägledning. Matchning innebär att studenten får i en strukturerad branschanalys ta reda på hur kompetenskraven ser ut i det arbetsmarknadssegment han eller hon är intresserad av. Som ett sista steg i matchningen analyseras den egna kompetensen och erfarenheten mot arbetsmarknadens krav för att kunna överbrygga skillnader mellan dessa.17

Arbetsförmedlingen

”Det är regeringen och riksdagen som har det övergripande ansvaret för sysselsättningen och den samlade arbetsmarknadspolitiken. Målet är en väl fungerande arbetsmarknad.

Arbetsförmedlingens viktigaste uppgift är att bidra till en effektiv matchning mellan

arbetssökande och lediga platser. I Arbetsförmedlingens uppdrag ingår att effektivisera och påskynda inträdet på arbetsmarknaden för utsatta grupper. Arbetsförmedlingen ska också motverka och förebygga diskriminering i arbetslivet på grund av kön, etnicitet, religion och trosbekännelse, funktionshinder samt sexuell läggning, så att alla arbetssökande får samma möjligheter att erhålla ett arbete”.18

16Med reell kompetens menas den samlade kompetens en person har, oavsett hur han/hon har skaffat den och

oavsett om han/hon har formella betyg på den eller inte. Generellt kan sägas att bedömning av reell kompetens grundar sig på kunskaper och erfarenheter som förvärvats efter gymnasial utbildning. Därför bör några år ha förflutit efter avslutat gymnasium. www.mah.se

17 Högskoleverket, Rapport 2006:35, s.19ff 18 www.ams.se

(11)

Arbetsförmedlingen Internationella Akademiker

Arbetsförmedlingen Internationella Akademiker är en Arbetsförmedling som riktar sig till alla internationella akademiker. Huvudman är Arbetsmarknadsstyrelsen och Arbetsförmedlingen Internationella Akademiker finns i Stockholm. För att kunna använda sig av denna krävs att man har en utomnordisk bakgrund, en avslutad examen från annat land eller oavslutad som är kompletterad och avslutad i Sverige. Förmedlingen har tre nyckelord, matchning, utbildning och aktivering.

Matchning handlar om att aktivt hjälpa arbetssökande med internationell examen att hitta arbetsgivare, samt även att aktivt söka arbetsgivare som är ute efter en speciell kompetens. Man är ute efter att ge personligt stöd och få till stånd möten mellan arbetssökande och arbetsgivare. Detta för att eliminera en del av den slentrianmässiga diskrimineringen t.ex. att arbetsgivare väljer bort folk med utländska namn.

De personliga mötena uppmärksammar individen, dennes förmåga och kompetens. Förutom matchning ingår också översyn av den utländska akademikerns utbildning, för eventuella kompletteringar. Aktivering som kan leda till en arbetsplatspraktik.19

(12)

Syfte

Vårt syfte med denna undersökning är att utifrån de invandrade akademikernas berättelser kunna se möjligheter för lättare inträde till den svenska arbetsmarknaden i framtiden.

Med utgångspunkt från intervjuer med invandrade akademiker som har ett arbete, samt genom litteraturstudier är vår förhoppning att försöka finna de faktorer och strategier som bidragit till gott resultat. Genom att visa på hinder de har stött på vid mötet med den svenska

arbetsmarknaden vill vi tydliggöra de strategier och vägar som bidrar till ett inträde till arbetslivet. Vårt syfte har varit att främst fokusera på det positiva, då tidigare forskning framför allt fokuserat på hinder.

Frågeställningar

• Vilka möjligheter och hinder upplever invandrade akademiker på den svenska arbetsmarknaden?

• Vilka strategier kan användas för inträde till arbetsmarknaden?

• På vilka sätt, enligt undersökningens intervjudeltagare, kan vägen till arbete förenklas och därmed göra arbetsmarknaden mer tillgänglig för invandrade akademiker?

(13)

Forskningsläge

Tidigare forskning inom detta område som vår undersökning bygger på har vi hittat i form av olika Statliga offentliga utredningar, rapport från Integrationsverket samt en studie från Högskoleverket. Vi är medvetna om att det finns mycket skrivet kring detta ämne. Vi har valt att ta upp de utredningar och rapporter som har relevans till vårt arbete.

I SOU 2006:59, Arbetslivets (o)synliga murar och 2006:60, På tröskeln till lönearbete studeras bland annat diskriminering i arbetslivet och historiken i Sveriges arbetsmarknad. Utredningens uppdrag är att identifiera och kartlägga mekanismer bakom

strukturell/institutionell diskriminering på grund av etnisk och religiös tillhörighet. Syftet med utredningarna är att få underlag till en fördjupad diskussion om ämnet och åtgärder mot strukturella hinder, för att alla medborgare ska kunna delta i samhällslivet och med samma möjligheter. Målet med utredningen är att problemen med diskriminering i rekryteringsfasen måste uppmärksammas om vi ska kunna bekämpa och förebygga den strukturella

diskrimineringen.

Rapport Integration 2005 speglar hinder för utrikes födda. Denna utredning visar på att

invandrade akademiker mer sällan har arbete i nivå med sin utbildning än inrikes födda och att många fastnar i grundläggande vuxenutbildning. Den visar också att utrikes födda saknar kontakter som kan leda till inträde på arbetsmarknaden. Dessa informella rekryteringskanaler är en tillgång vid sökandet av arbete.

I studien, Komma till sin rätt belyser man invandrade akademikers väg till kvalificerade arbeten. I fokus står frågorna om hur vi på bästa sätt tar tillvara den kompetens som finns i landet. Syftet med rapporten bygger på en genomgång av tidigare studier om invandrade akademiker samt ett antal kompletterande intervjuer som syftar till att finna faktorer som bidrar till framgång respektive skapar svårigheter i mötet med den svenska arbetsmarknaden. Målet med studien är att få en fördjupad förståelse av vilka faktorer som påverkar invandrares och flyktingars inträde på den svenska arbetsmarknaden.

Avgränsning

Vi har valt att endast inrikta oss på invandrade akademiker, deras möjligheter och svårigheter på den svenska arbetsmarknaden. Vi är dock medvetna om att problematiken kring invandrare och möjligheten till arbete är ett övergripande problem i samhället. Avgränsningen har vi gjort därför att vi anser att omfattningen av en sådan undersökning hade blivit alltför stor.

(14)

Teoretiska utgångspunkter

Här presenterar vi de teoretiska utgångspunkter som vår undersökning bygger på, dessa har växt fram genom våra djupintervjuer. Genom gemensamma nämnare i intervjuresultaten har dessa teoretiska utgångspunkter på ett naturligt sätt blivit framträdande.

Vi har valt att ta med diskriminering som en teoretisk utgångspunkt. Anledningen till detta är att det har visat sig att svårigheter har uppstått på vägen vid sökandet av arbete. I bakgrundsavsnittet har vi beskrivit begreppen strukturell och institutionell diskriminering. Definitionen av begreppen varierar dock och det saknas en tydlig avgränsning mellan begreppen. Därför kan begreppet strukturell diskriminering ses som en sammanfattande benämning för båda begreppen.20 Strukturell diskriminering kan förklaras som de normer,

rutiner och etablerade förhållningssätt som finns i institutioner och andra strukturer som utgör ett hinder för minoritetsgrupper att uppnå samma möjligheter som majoritetsbefolkningen.

Humankapital är den samlade beteckningen på alla de kunskaper och färdigheter som arbetstagaren tar med sig till arbetsplatsen. Enligt humankapitalteorin gör individen

investeringar i humankapital för att genom t.ex. utbildning förbättra sina framtida

möjligheter.21 Begreppet humankapital har vi valt att använda oss av därför att det för oss är uppenbart att alla intervjudeltagare uppbringar ett gediget humankapital, som de förvaltar på olika sätt. Några har valt att utöka sitt humankapital för att anpassa det till den svenska arbetsmarknaden. För att kunna få användning av det humankapital de införskaffat i sitt hemland har de fått bygga på med svensk utbildning för att få svensk behörighet. Några har valt att ta ett underkvalificerat arbete även om de har ett gediget humankapital, som de skulle kunna komplettera för att anpassa till den svenska arbetsmarknaden.

En tredje faktor är att bristande kunskaper i det svenska språket är ett stort hinder för invandrare, som påverkar deras möjligheter till att få arbete i Sverige. Det är inte så mycket språket utan brytningen som påverkar ”invandrarnas” tillgång till arbete och deras möjligheter och hinder i arbetslivet.

Bryter man på amerikanska respektive på arabiska ger det individen olika status och därmed påverkas deras möjligheter på arbetsmarknaden.22 Några faktorer som påverkar

språkinlärningen är språkligt och kulturellt avstånd, brytning, en eller flerspråkig

20 SOU 2005:56, Utredningens uppdrag och arbete, Det blågula glashuset-strukturell diskriminering i Sverige

Stockholm 2005, s. 75

21 Anders Björklund m.fl. Arbetsmarknaden, Stockholm, 1996, s.121f 22 Arbetslivets (o)synliga murar, Stockholm 2006, Förord

(15)

uppväxtmiljö, vana att studera språk, det egna språkets känslomässiga betydelse och

motivation. Med språkligt avstånd avses hur långt språken ligger rent tekniskt ifrån varandra t.ex. uttalsregler och meningsbyggnad. Kulturellt avstånd är den speciella typ av

språksvårigheter som uppstår när företeelser och fenomen inte finns i båda länderna. För den som lär sig ett nytt språk i vuxen ålder kommer oftast en brytning att kvarstå, särkilt om språket har mycket olika ljudbilder. En stark brytning kan uppfattas som om talare inte kan språket särkilt bra även om hon/han har nära nog perfekta kunskaper. Språkets

känslomässiga betydelse kan innebära att de som i sitt modersmål behärskat språket och haft ett rikt ordförråd där de stolt kunnat skriva och formulera sig, kan få känslan av att känna sig som ett barn när de ska uttrycka sig i det nya språket. Detta kan resultera i att man blir en annan person i det nya språket. Det är inte alltid så lätt att hålla motivationen uppe till att upprätthålla sina svenskkunskaper då man dels inte har arbete, dels bor i en förort där alla andra också har invandrat och dels inte känner några svenskar. Det är mer stimulerande att kämpa med ett nytt språk om man kan se nyttan av det och erfara ett positivt bemötande av de nya landsmännen. I arbetslivet upplever också många att inlärningen går mycket snabbare. För den som inte lyckats få något arbete uppstår ibland en situation som karakteriseras av språkparadoxen. Den innebär att en person inte får något arbete för att han eller hon bedöms ha för svaga kunskaper i det nya språket, samtidigt som det är just ett arbete han eller hon behöver för att öva sig och bli säkrare språkmässigt. En klart motivationshämmande faktor är att vara inställd på att vistelsen i det nya landet ska bli kort. Så länge man uppfattar vistelsen som ytterst tillfällig finns det ingen stark motivation att kämpa med ett nytt språk, som därtill är föga gångbart i resten av världen.23

(16)

Metod

I vårt arbete har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer i kombination med litteratur studier. I den kvalitativa intervjun krävs att man som intervjuare utvecklar, anpassar och följer upp vad som kan vara lämpligt för situationen och för syftet med undersökningen.24

Intervjuerna är i stort sett ostrukturerade med öppna svarsmöjligheter och får därmed en låg grad av standardisering, vi har dock använt oss av en områdeskarta som vi har utgått ifrån. Detta innebär att om någon annan hade gjort intervjuerna hade svaren troligtvis inte blivit exakt de samma. Svaren från våra intervjudeltagare har varierat beroende på vad de velat dela med sig av från sina levnadshistorier.

Eftersom vi har valt att gå på djupet i våra intervjuer har vi inte för avsikt att

generalisera resultatet och med tanke på att arbetet bygger på att de intervjuade delar med sig av personliga upplevelser påverkar det reliabiliteten. Vi är medvetna om att både vårt sätt att intervjua och vår tolkning av det sagda påverkar utfallet av intervjuerna. Vid den här typen av undersökning är detta omöjligt att undvika, men vi har i största möjliga mån försökt att ta hänsyn till det när vi redovisar vårt resultat. Vi upplever att giltigheten i resultaten är hög och att vi har fått svar på det vi har frågat om. Som en service till läsaren har vi valt att göra en kort sammanfattning före varje intervjuresultat.

Urval

Vår tanke var att urvalsgruppen skulle bestå av invandrare med en akademisk utbildning från sitt hemland och som idag har ett arbete i Sverige. För att få bredd i undersökningen ville vi att urvalsgruppen skulle bestå av hälften kvinnor och hälften män, med blandade

nationaliteter. Det visade sig vara svårare än vad vi trott att finna intervjupersoner med dessa kriterier. Det uppstod problem på vägen då några av intervjupersonerna drog sig ur när intervjun närmade sig.

Vi har via personliga kontakter fått hjälp att finna intervjupersoner som till största del stämmer in i vårt urvalskriterium, dock inte med den spridning av nationaliteter som vi önskat. Vi har sex intervjudeltagare mellan 35 och 55 år. Tre av dem är kvinnor och tre är män. En kvinna är från Polen, en kvinna är från Holland, en kvinna är från Bosnien, två män är från Kosovo och en man är från Bosnien. Vi tar upp detta mer utförligt i kapitlet där vi redovisar våra intervjuresultat.

(17)

Genomförande

För att sätta våra frågeområden på prov gjorde vi en pilotstudie där vi intervjuade en kvinna från Lettland. Detta för att komma underfund med om områdenas omfattning var

tillfredsställande. Anledningen till att vi endast genomförde en pilotstudie var dels att denna var tillräcklig för oss, men även på grund av att det var mycket svårt att få tag i

intervjupersoner med de kriterier som vi önskat.

Under två veckor genomförde vi intervjuer med de sex personer som vi hade fått kontakt med. Vi träffade intervjudeltagarna på deras arbetsplatser eller i deras hem. Detta anser vi har fungerat bra och vi ser ingen nackdel i att ha gjort intervjuerna på detta sätt.

Intervjuerna som varade i genomsnitt en timme spelades in på band. Vid intervjutillfällena deltog vi båda, en ställde frågorna medan den andra iakttog kroppsspråk och kompletterade vid behov. Detta tycker vi ger ett mer positivt resultat, då helhetsperspektivet vidgas. Vi var mycket noga med att förankra tillvägagångssättet hos deltagarna, då vi inte ville hämma deltagarna genom att vara två. Efter varje genomförd intervju gick vi igenom resultatet tillsammans genom att lyssna, reflektera och skriva ned vad som framkommit.

Intervjuresultat Aida

Sammanfattning

Aida är från Polen och är utbildad sjuksköterska. Hon tycker att man ska satsa mer på språk och praktik istället för att lägga så mycket tid på kompletteringar. Hennes åsikt är att

språkkunskaper är det viktigaste och att det ska finnas krav på att lära sig det. Aida har aldrig varit i kontakt med Arbetsförmedlingen, hennes strategier för få arbete har varit att ”knacka dörr” och när hon har varit timanställd och gått på vikariat, har hon sökt tjänster som gått ut internt. Aida har insett att det är viktigt med kontakter för att lättare få arbete och lära sig de svenska koderna. Ibland har hon fått känslan av att hennes polska utbildning är mindre värd än den svenska, eftersom hon har fått så många negativa svar när hon har sökt arbete. För att öka tillgängligheten till arbetsmarknaden i Sverige, tycker Aida att det borde finnas en myndighet som direkt tar hand om invandrade akademiker och ser till att de får vägledning och att kompetensen tas tillvara bättre. Andra viktiga faktorer, enligt Aida är språket och tillgång till praktik. Idag arbetar Aida som sjuksköterska.

(18)

Bakgrund

Aida är från Polen, är gift med en svensk man och har en son som är 23 år. Hon flyttade till Sverige 1982. Aida är utbildad sjuksköterska, specialiserad inom anestesi.

Utbildning/Arbetsmarknad

– När man läser till sjuksköterska i Polen, läser man först på gymnasiet i två år och fortsätter

sedan ytterligare tre år till sjuksköterska. Jag valde att specialisera mig inom anestesi och det tog ytterligare ett halvt år. Innan jag flyttade till Sverige arbetade jag som sjuksköterska i 11år.

När hon kom till Sverige föddes hennes son. Efter ledigheten med barnet började Aida jobba som undersköterska på ett sjukhem. Vidare hade hon ett vikariat på sjukhus och arbetade med anestesi. Efter det gick hon vidare och kompletterade sin utbildning som sjuksköterska.

Kompletteringar av utbildning i Sverige

Hennes utbildning från Polen var inte godkänd i Sverige.

– Det var synd att jag var tvungen att komplettera en stor del av min utbildning, istället för att kunna satsa mer på språk och praktik. De som kom från Nordiska länder behövde endast komplettera med författningar. Jag var tvungen att komplettera nio ämnen, först och främst svenska medicinska termer.

Efter detta sökte Aida poäng/meriter hos socialstyrelsen för att kunna påbörja medicinska kurser. Alla som kom från utomnordiska länder var tvungna att gå via socialstyrelsen. Var man då inte klar med språket fick man inte påbörja sina ämnen.

– Jag tycker att det borde ha funnits någon slags kontroll över hur socialstyrelsen arbetade med dessa ärenden Ibland undrade man ju om personalen där hade rätt kompetens.

Aida uppgraderade de medicinska kurserna genom att läsa på distans. Hon arbetade på dagarna, hämtade sin son på dagis och pluggade på kvällarna. Utbildningen utgick från Lund, där hon sedan fick ett datum för att göra tentor.

– Jag tyckte det var grymt, att på tre dagar tenta av alla nio ämnen. Då undrade jag om sjuksköterskor i Sverige fick göra samma sak. När jag tänker tillbaka på den här perioden av mitt liv, inser jag hur kämpigt det var. Det tog cirka två år att göra kompletteringarna klara. En annan sak som var jobbig var att inte ha någon handledare som kunde hjälpa mig att hitta en praktikplats, vilket var tvunget efter avslutade tentor.

(19)

Aida tycker att den polska sjuksköterskeutbildningen är bra, den är känd för att vara bra. Skillnaden mellan den svenska och den polska sjuksköterskeutbildningen är enligt Aida vissa praktiska detaljer.

– Medicinska termer och latin används lika överallt, kanske är teorin lite mer utarbetad i Sverige. Jag tycker att det nästan är lättare att arbeta som sjuksköterska i Sverige, då det finns nedskrivet metodiskt i princip allt man ska göra. Detta tycker jag är bra men samtidigt blir man mer självständig som sjuksköterska i Polen, då det inte finns metodböcker i den utsträckningen där.

Aida tycker att kompletteringarna i Sverige kan förenklas för att tillvarata de kunskaper som finns. Idag är hon dock glad att hon fullföljde detta, men hon saknar anestesin som hon ej hade möjlighet att komplettera, då hennes ekonomi inte tillät det.

Arbetsmarknaden

Aida arbetade som undersköterska i äldrevården och fick ibland vid behov hoppa in som sjuksköterska.

– Mina chanser att få ett jobb som sjuksköterska var små och blev ännu mindre när man omorganiserade i kommunen jag jobbade i. Därför började jag söka jobb i kringliggande kommuner.

Så småningom fick Aida en fast tjänst som sjuksköterska i närliggande kommun, det är där hon arbetar idag. Detta hade hon kämpat för länge genom att haka sig fram på olika vikariat. Aida har åsikter om hur Arbetsförmedlingen fungerar. Hon tycker att den fungerade bättre förr, trots att hon aldrig har varit i kontakt med eller använts sig av den.

Strategier

– För att nå hit jag är idag, har jag kämpat mig igenom kompletteringar för att kunna jobba som sjuksköterska. Att ta jobb som undersköterska och alltid vara beredd att vara till lags, söka alla tjänster och knacka dörr, har varit tvunget för att nå mitt mål. Samtidigt har jag kämpat hårt med språkkunskaperna, som jag tycker är det allra viktigaste. Jag har gått några kurser, men tycker att jag har fått mest hjälp av min svenska man som dessutom är svenska och engelsklärare.

(20)

Diskriminering

Aida tycker att personalpolitiken är dålig i den kommunen hon bor i och där hon från början arbetade. Aida anser att de i kommunen inte tar vara på människor som har rätt kompetens för sökta tjänster.

– Jag fick alltid nej och åter nej när jag sökte tjänster. Ibland har jag fått känslan av att min polska utbildning är mindre värd en den svenska. Vid ett tillfälle när jag hade sökt en tjänst där min kompetens var den rätta, fick jag veta att tjänsten redan var tänkt till en annan. Det visade sig senare att den personen som fick tjänsten inte ens var färdigutbildad, men tydligen ville de hellre se henne där. Jag insåg då att vissa personer har förtur och att det gäller att ha kontakter. Jag kände mig orättvist behandlad och det är bland det värsta jag har

upplevt.

Vid ett annat tillfälle då det gällde en tjänst som undersköterska var Aida tvungen att läsa farmakologi för att få tjänsten. Med hennes bakgrund som sjuksköterska var detta i och för sig ingen svår uppgift därför att hon hade så goda kunskaper innan. Man kan ju undra vad

anledningen till detta var, då hennes kunskaper inom det område måste ha varit fullt tillräckliga för att arbeta som undersköterska.

– Resultatet av provet efter kursen var jättebra. Men jag kände att svenskarna tänkte, att hur kan en utländsk person få så bra betyg.

Ökad tillgänglighet till arbetsmarknaden

För att arbetsmarknaden ska bli mer tillgänglig för alla tycker Aida att kompetensen ska tas tillvara bättre och hon tror att det är viktigt att man har kontakter för att lära sig de ”svenska koderna”.

– Har man familj eller bekanta som kan hjälpa till är det lättare att få tillträde till

arbetsmarknaden. Jag tycker att man ska underlätta vägen för en högskoleutbildad invandrare som kommer till Sverige. Det kunde t.ex. finnas någon myndighet/instans som direkt tar hand om högskoleutbildade invandrare och ser till att de får vägledning om hur de ska gå tillväga när de har kommit till Sverige. Någon sådan hjälp fick inte jag.

Aida anser också att det är otroligt viktigt att lära sig språket och att det är mycket viktigt med praktik som ett led mot inträde till arbetsmarknaden.

(21)

Intervjuresultat Emir

Sammanfattning

Emir kommer från Kosovo, han är 50 år och utbildad tandläkare. Emir läste svenska på Sfi i fyra till fem år. Han anser att det var alldeles för lång tid, då det inte hjälpte honom att komma närmare ett arbete. Han tycker att språket är mycket viktigt och att det är lättare att ta till sig språket om man har ett arbete. Emir har valt att inte komplettera sin utbildning i Sverige. Hans uppfattning om Arbetsförmedlingen är att deras arbetsuppgifter ofta missförstås av många invandrare. De tror att de ska hjälpa till att ordna ett arbete, när de i själva verket visar vägar till möjliga arbeten. Hans strategier för att få ett arbete var att ständigt vara aktivt arbetssökande och vägen till arbete underlättades av kontakter. Emir tycker att det har känts tungt att så många år har gått innan han har fått ett arbete. För att öka tillgängligheten på arbetsmarknaden tror Emir att man ska ta tillvara på kompetensen bättre, minska på regelverket och ge fler chansen. Enligt Emir är språket nyckeln som öppnar många dörrar. Emir arbetar idag som vårdare, ett arbete som inte motsvarar hans utbildning.

Bakgrund

Emir är 50 år och kommer från Kosovo, han är alban. Han kom till Sverige 1992 och anledningen till att han kom till Sverige var att fruns släkt bor här.

– Jag är imponerad av Sverige och de sociala lösningar som finns här. I Kosovo läste jag i en broschyr att den bästa sociala lösningen fanns i Sverige och jag tycker att det stämmer.

Utbildning

- I mitt hemland utbildade jag mig först på grundskola sedan gick jag fyra år på tandtekniker utbildning, för att senare utbilda mig fem år i Skopje i Makedonien till tandläkare.

Samma år som jag fick min examen i februari flyttade vi till Sverige i september. Jag hann därför inte med att göra min praktik för att konkretisera utbildningen. Detta är en brist som stör mig mycket.

Eftersom Kosovo inte tillhör EU så gäller andra regler för utbildningar i länder utanför den europeiska unionen. Det skulle betyda att Emir skulle komplettera med fem till sex mycket svåra ämnen för att erhålla en tandläkarelegitimation i Sverige. Om utbildningen hade legat inom EU hade en komplettering på sex månader räckt.

– Jag känner att jag inte orkar studera. Jag tycker att svenskan är för svår i dessa tunga ämnen som ska läsas in och energin som det skulle ta från mig behöver jag lägga på familjen,

(22)

då min son är handikappad. Så man kan säga att mina tankar på att studera är frysta. Dessutom så undrar jag om det är lönt att satsa så mycket tid på vetenskap. Skillnaden på lönen inte är tillräckligt stor, jag har redan höga lån.

När Emir och hans familj kom till Sverige dröjde det två år tills de fick uppehållstillstånd. Enligt svensk lag (1992) får man inte läsa svenska förrän man har fått uppehållstillstånd. Så efter två år i Sverige började han på komvux och Sfi, där läste Emir svenska i fyra till fem år.

– Detta är alldeles för lång tid, då tiden där inte gjorde det lättare för mig att komma närmare ett arbete. Språket är mycket viktigt, men det får inte ta för lång tid att lära sig det. Jag blev dessutom lovad ett jobb genom ett projekt på komvux, där min uppgift var att hjälpa till att integrera albaner i samhället. Detta var ett löfte som inte blev uppfyllt, utan bara var dyrbar tid som gick till spillo.

Emir anser att det är lättare att ta till sig språket om man har ett arbete. På arbetet har man hela tiden kontakt med människor och där lär man sig konkreta saker varje dag. Emir har svårt för att se skillnader mellan utbildningen i Kosovo och i Sverige eftersom han inte har sett den svenska.

Arbetsmarknaden

Tiden efter komvux tog Emir kontakt med arbetsförmedlingen. Han anser att många

invandrare missförstår hur de arbetar där, många tror att de ska hjälpa till att ordna ett arbete. I själva verket visar de vägar till möjliga arbeten, sedan är det upp till individen att själv ordna och fixa.

– Det ligger mycket jobb hos den arbetslösa att vara ihärdig och leta arbete. Jag har sökt

över 30 arbeten i Sverige. Jag trodde det skulle gå mycket lättare att få arbete. Ungefär 10 ställen svarade med ett brev, tack för ditt intresse men tyvärr är arbetet tillsatt av någon annan. Det är ju inte det svar man vill ha.

Emir gav exempel på att han sökt arbete som potatisplockare.

– Jag fick svaret att jag skulle väl inte plocka potatis, jag var ju tandläkare. Men då var jag i princip beredd att ta vilket jobb som helst, bara jag fick ett jobb. Ju längre man är arbetslös, desto svagare blir man som människa, man tappar en del av sitt självförtroende. Det

jobbigaste var när barnen frågade, när ska du börja jobba pappa? Vad svarar man på en sådan fråga?

(23)

Emirs första arbete fick han efter att ha varit i Sverige i nio år. Det var som elevassistent på en särskola. Där trivdes han mycket bra och känslan av att ha ett arbete stärkte honom som person och att få ut en lön och därmed slippa få pengar från socialen.

– Jag skämdes över att få socialbidrag, det finns ingen glädje i att handla för de pengar som man får i bidrag.

Jobbet på skolan var ett vikariat som tyvärr tog slut efter ett år, Emir hade gärna stannat där. Nu arbetar Emir sedan fyra år tillbaka på ett dagcenter för handikappade och fick en fast tjänst där förra året. Att få ett fast jobb inom kommunen var en speciell känsla, en känsla av

trygghet. Emir beskriver arbetet inom kommunen med en stolthet och betonar vid flera tillfällen att det faktiskt är ett fast arbete inom kommunen.

Strategier

Emirs strategier för att få ett arbete var att ständigt vara aktivt arbetssökande, trots alla motgångar vid arbetssökandet, har Emirs styrka legat i att aldrig ge upp.

– Jag har skaffat mig många kontakter och svenska vänner genom mitt intresse för idrott. Jag är tränare för ett fotbollslag och spelar själv i ett korplag. Genom dessa vänner och deras kontakter fick jag hjälp att äntligen få jobb.

Diskriminering

Emir säger att han egentligen aldrig blivit orättvist behandlad.

– Jag känner sig mycket väl behandlad i Sverige, både i staden där jag bor och på min arbetsplats. Man hör mycket om rasism och negativt intryck av utlänningar. Det är klart att folk har åsikter, men min uppfattning är att de behåller dem i sina hjärtan. Jag vet inte om det är orättvis behandling, men visst har det känts tungt att det tog så långt tid att få ett arbete. Att man inte ens fick lov att komma till någon intervju, för att få visa vem man är och vad man kan.

Ökad tillgänglighet till arbetsmarknaden i framtiden

– Jag tycker att man i Sverige är dålig på att ta tillvara på kompetensen som finns tillgänglig. Det finns för mycket regler för allt. Ge fler chansen på arbetsmarknaden, det tjänar alla på både i ekonomisk och i psykologisk aspekt. Jag ser att det börjar bli mer positivt bland mina vänner, fler och fler har fått arbete de senaste tre åren.

(24)

Emir vill framhålla att språket är nyckeln som öppnar många dörrar. Han anser att man behöver komma ut i samhället för att integreras i det. Det är lätt att man som invandrare och arbetslös isolerar sig. Ju längre tid utan arbete, desto svårare blir det att komma ut i

arbetslivet.

Intervjuresultat Viola

Sammanfattning

Viola är från Holland och är 36 år. Hon är utbildad hortonom. Hon började på Sfi men slutade efter två veckor för det gav henne ingenting. Istället läste hon på Folkuniversitetet. Hon tycker att det bästa sättet att lära sig språket har varit att tvinga sig till att prata svenska med sina arbetskamrater. Hennes uppfattning om arbetsförmedlingen är att hon inte fick den hjälp hon behövde där. För att få in en fot på arbetsmarknaden tog hon arbeten som var

underkvalificerade hennes utbildning. Dessutom har hon skickat sitt CV till många företag. Viola upplever att hon inte har fått några av de sökta tjänsterna med anledning av att det varit bekvämare att anställa en svensk som behärskar språket bättre. Detta trots att hon har haft rätt kompetens till de arbetena. Hon kan till viss del förstå arbetsgivarna men hon menar att språkkunskaperna stagnerar om man aldrig får någon chans att komma in i arbetslivet. För att öka tillgängligheten tycker Viola att det saknas information till akademiker om olika

studieföreningar. Hon anser också att det borde finnas olika organisationer som hjälper till med att öka tillgängligheten och ge informationen om olika system i olika länder. Viola anser att Arbetsförmedlingen bör bistå med all slags information, då de är de första man träffar när man söker ett arbete. Att umgås med svenskar är viktigt för att komma närmare de svenska koderna. Violas arbete idag motsvarar nästan den utbildning hon har från sitt hemland.

Bakgrund

Viola är från Holland, hon är 36 år och utbildad hortonom. Hon har varit i Sverige i nio år. Anledningen till att hon flyttade till Sverige var att hennes man fick arbete här. Vid detta tillfälle var Viola nyutexaminerad och hade inget arbete i Holland.

Utbildning

– Jag studerade till hortonom vid universitetet i Wageningen i sex år. Den holländska utbildningen skiljer sig åt en hel del från den svenska, den är mer specialiserad inom vissa områden medan den svenska är bredare generellt. Detta har inneburit en del svårigheter för

(25)

mig när jag har beskrivit min utbildning och dess innehåll, dessutom är utbildningen i Holland två år längre. Fördelen med att läsa på universitetet i Wageningen är att utbildningen där är känd i hela världen och så är den så klart bra.

Viola har inte behövt göra några kompletteringar i Sverige.

– När det gäller det svenska språket, så tycker jag att till en början var det jättesvårt. Jag

började en kurs på Sfi, men slutade efter två veckor. Utbildningen där gav ingenting, efter två veckor med mycket stök och bråk hade jag inte lärt mig någonting. Jag började på

Folkuniversitetet istället. Där var det bra, men jag tror att bästa sättet att lära sig språket är att tvinga sig prata svenska med sina arbetskamrater. Jag tror att man har en fördel av att ha en akademisk utbildning, då man har en viss nivå på sitt tänkande och en förmåga att

systematiskt ta in information och lära sig av det.

Arbetsmarknad

Det första Viola gjorde när hon kom till Sverige var att ta kontakt med Arbetsförmedlingen. Där sa de till henne att hon måste lära sig språket först.

– Jag kände att jag inte fick den hjälp som jag behövde. Jag upplevde att jag fick ett mycket

dåligt bemötande på Arbetsförmedlingen. En känsla av att vara en sån där jobbig utlänning som bara är till besvär.

Viola fick ingen som helst information om var hon kunde gå någon kurs eller vart hon kunde vända sig.

– De sa bara att det finns nåt som heter Sfi, gå dit. Jag tror inte ens de berättade var det fanns.

När Viola började arbeta fick hon fick hon ta underkvalificerade uppgifter, allt för att få in en fot på arbetsmarknaden.

– Mitt första arbete var ett vikariat. Man måste börja någonstans. Jag var glad för att jag fick ett arbete och jag tog allt jag kunde få. När man är arbetslös tar man allt… trots att

arbetsuppgifterna där var ganska hjärndödande.

Efter ett halvår kom en av cheferna på företaget och sa att hon nog skulle passa bättre på deras avdelning.

– Detta var början till det arbete jag har idag. Jag är nöjd med mitt arbete trots att det inte riktigt motsvarar den utbildning jag har. Många av dem som gick samma utbildning som mig har betydligt mer välavlönade och invecklade arbeten, men de har också ett annat intresse av att göra karriär. Ett intresse jag inte delar med dem, jag vet hur mycket tid det ligger bakom

(26)

det. Jag värderar min lediga tid och har då även möjlighet att ägna mig åt annat som gör livet värt att leva. Men jag måste erkänna att det kändes skönt att få ett arbete där jag kunde använda mig av mina kunskaper och att äntligen få ta ansvar. Det som betydde mest var det faktum att någon trodde och satsade på mig.

Ett problem som Viola upplever är bristen på information när det gäller löneförhandlingar. Hon saknar kunskapen om fackföreningarnas stora inflytande i Sverige.

– Jag har förstått nu att det är viktigt att ha kunskap om fackföreningar här i Sverige. Jag tänker på de gånger jag nog har begärt för hög lön och inte fått vissa jobb på grund av det. Men även de gånger då jag har godtagit en alltför låg lön som i efterhand är svår och nästan omöjlig att reglera. Här ser jag nu att det hade varit bra att ha kunskaper om hur detta fungerar i Sverige.

Strategier

Violas strategier har bestått i att vara aktiv i sitt arbetssökande och själv besöka tänkbara arbetsplatser.

– Jag gick ett flertal gånger till chefen för det växtförädlingsföretag där min man arbetar. Han tyckte nog att jag blev lite tjatig till slut. Jag kan erkänna att jag till och med var lite ful i mina strategier. En gång sa jag till honom att, trivs inte jag här så trivs ju inte min man heller…

En strategi som visade sig vara fruktbar var att Viola propsade på att hon i stort sett kunde ta vilka arbetsuppgifter som helst, bara hon fick ett jobb. Detta resulterade senare i att hon till slut fick sitt vikariat på företaget.

– Jag skickade iväg mitt CV till alla tänkbara företag, ibland ringde jag också bara för att försäkra mig om att det hade kommit fram och så fick jag ju en möjlighet att presentera mig via telefon också.

Diskriminering

– Ibland när jag har sökt tjänster som jag vet att jag har rätt kompetens för och där tjänsten blivit tillsatt av en annan sökande, har känslan av att det är lättare att anställa en svensk som behärskar språket infunnit sig. Samtidigt förstår jag arbetsgivarna, det är viktigt att man behärskar språket. Trots det anser jag att får man aldrig någon chans att komma in på arbetsmarknaden så stagnerar språkkunskaperna. Fast jag tror ändå att det är mindre

(27)

problem för oss som kommer från Holland, folk är mer nyfikna på oss. Det är nog betydligt svårare för dem som kommer t.ex. från forna Jugoslavien, de har ju ett dåligt namn.

Ökad tillgänglighet till arbetsmarknaden

Viola anser att information om de fackliga organisationerna är viktig för att få kunskap om sina rättigheter, t.ex. löneförhandlingar. Även informationen om olika studieföreningar är viktig för att kunna etablera kontakter.

– Jag tycker att information till akademiker om olika studieföreningar saknas, det är där man

kan få mycket kontakter och information som kan leda närmare ett arbete. Jag menar att man kan få tips från andra med samma utbildning om hur de har gått till väga.

Viola tycker att Arbetsförmedlingen borde bistå med all slags information, då de är dem första man träffar när man söker ett arbete.

– När jag sa att jag har en grön utbildning, tycker jag att jag borde ha fått en lista med möjliga arbetsplatser, detta för att själv kunna ta kontakt med företagen. Personen jag träffade på Arbetsförmedlingen, hade ingen aning om någonting kring detta. I Holland finns det olika organisationer som hjälper till med att öka tillgängligheten och informationen kring olika system i olika länder. Detta kanske kan vara ett bra alternativ för Sverige att ta efter. Kanske skulle detta kunna hjälpa till att öka och förbättra tillgängligheten till den svenska arbetsmarknaden.

För att finna nyckeln till de ”svenska koderna” tror Viola att måste umgås med svenskar.

– Så man fattar vad de vill. Alltför många hänger kvar med sina landsmän. Något av det första vi fick höra när vi kom till Sverige var informationen om var olika holländska

föreningar höll till. Vi var intresserade av att etablera nya kontakter i Sverige, inte hålla kvar med våra gamla. Det tror jag är ett bra sätt för att integreras i samhället.

Viola anser att det inte är så enkelt att bara skapa nya jobb, men att tillgängligheten till arbete ska vara lika för alla.

Intervjuresultat Mehmet

Sammanfattning

Mehmet är 41 år och kommer från Kosovo, där han är utbildad till gymnasielärare. Mehmet kom till Sverige 1989. Samtidigt som Mehmet gick på Sfi arbetade han som modersmålslärare på en flyktingförläggning. Han tycker att kontakten med arbetsförmedlingen är bra och viktig för någon som är nyanländ i kommunen, han har dock själv inte haft så mycket kontakt med

(28)

dem. Mehmet pratar mycket bra svenska och han tror att det har att göra med att han var ganska ung när han kom till Sverige och att han kan sitt eget språk så bra. Han tror att det är en fördel och att man då har lättare för att lära sig ett nytt språk. Mehmet tycker att det bättre att man snabbt får ett arbete för att man då lär sig språket fortare. Han anser också att man ska ta tillvara den kompetens som finns hos invandrare och använda den. Han tycker att kraven är för höga i Sverige och att detta påverkar tillvaratagandet av utländsk kompetens. Att etablera kontakter med infödda svenskar är det bästa sättet att förstå dem. I dag arbetar Mehmet som modersmålslärare på en grundskola, trots sin behörighet som gymnasielärare.

Bakgrund

Mehmet är 41 år och kommer från Kosovo. Mehmet har varit i Sverige sedan 1989. Anledningen till att Mehmet kom till Sverige var att det började bli oroligt i före detta Jugoslavien.

Utbildning

I hemlandet har Mehmet en utbildning som gymnasielärare i SO ämnen, huvudämnet var historia.

– Jag har läst åtta år i grundskola, fyra år på gymnasiet och sedan fyra år på universitet. Det som skiljer utbildningarna åt, är sättet man undervisar på och antalet elever i klasserna och därför var det ”katederundervisning” i större utsträckning i Kosovo.

Arbetsmarknad

Samtidigt som Mehmet gick på Sfi på Komvux hade han arbete som modersmålslärare på flyktingförläggningen deltid.

– Jag jobbade på flyktingförläggningens skola i två år som modersmålslärare samtidigt som jag gick på Sfi på Komvux. Det var mycket bra att ha ett arbete samtidigt som jag gick på Sfi, där fick jag möjlighet till att utveckla språkkunskaperna med mina svenska arbetskamrater.

Sedan arbetade Mehmet på olika grundskolor som modersmålslärare.

– Jag har nästan jobbat på alla grundskolor i staden.

Idag arbetar Mehmet som modersmålslärare på en grundskola. Han har kompetens att arbeta som gymnasielärare, men har valt att stanna på grundskolan där han trivs bra.

(29)

– Min väg mot ett jobb har varit ganska rak. Jag har inte upplevt några direkta hinder. Det är bra att ha jobbat på många olika skolor, man får många vänner och olika kontakter där. Det har nog hjälpt mig mycket.

Kompletteringar av utbildning i Sverige

– Från början var det Sfi eller vad det heter, men jag började jobba ganska direkt när jag fick uppehållstillstånd, redan efter några månader.

1996 kompletterade Mehmet sin utbildning på Malmö högskola.

– Jag gjorde mina kompletteringar efter att ha fått mina betyg översatta av Högskoleverket. Jag var tvungen att göra detta för att få svensk behörighet som lärare

På Malmö högskola läste jag pedagogik och metodik för utländska akademiker, 40 poäng. Detta var en speciell utbildning som man hade satt ihop för utländska lärare för att få svensk behörighet. Den var bra, men där var mycket som jag redan hade läst som blev som en repetition.

Strategier

– Jag tycker att för min del har det varit ganska lätt, jag behövde inte anstränga mig så mycket. Jag fick lite hjälp av Arbetsförmedlingen. Kontakten med den är viktig för någon som är nyanländ i kommunen, det är viktigt att den fungerar bra. Något som har varit viktigt för mig är att lära mig språket bra, det ingår ju i mitt jobb. Jag lärde mig språket ganska bra redan när jag bodde på flyktingförläggningen. Det har nog med att göra att jag var ganska ung då och det ät lättare att ta till sig ett nytt språk då. Dessutom förenklas inlärningen om man är duktig på sitt eget språk.

Mehmets kontakter på alla de skolor han arbetat på underlättade hans väg till arbete, detta var en av de strategier han hade för att nå ut i arbetslivet.

Diskriminering

– Jag har aldrig upplevt mig orättvist behandlad i Sverige, jag har alltid känt mig välkommen hit. Det kan ha att göra med att jag egentligen aldrig har behövt söka jobb utan alltid har haft ett jobb att gå till. Det påverkar nog mycket, tror jag Man blir liksom lite utanför om man är utan jobb.

(30)

Ökad tillgänglighet till arbetsmarknaden

Mehmet tycker det är slöseri med resurser att utbildade invandrade akademiker t.ex. kör taxi. Mehmet tycker inte att det fungerar så bra i Sverige.

– Jag tror att bristerna ligger i att kraven är för höga i Sverige och detta påverkar att man inte tar tillvara den utländska kompetensen. Det är speciellt svårt för de med utomeuropeiskt betyg att få behörighet. Jag förstår inte varför man inte använder dem, de är ju gratis och redan utbildade. Sedan tycker jag att det tar lite för lång tid för invandrare att gå på olika utbildningar, Sfi och sådant. Tiden är värdefull för alla människor, det är bättre man försöker att hitta ett jobb för att lära sig språket snabbare. Alltför mycket dyrbar tid går åt om man fastnar i utbildningar i många år.

Det bästa sättet att finna nyckeln till de ”svenska koderna” är enligt Mehmet att etablera kontakter med infödda svenskar.

– Har man sådana kontakter går det mycket fortare. Man kan läsa om dem men det är helt annorlunda när man träffar dem och pratar med dem och ser hur de gör och tänker. Det förenklar så mycket att ha dessa kontakter, man kan lära så mycket av varandra.

Intervjuresultat Bojan

Sammanfattning

Bojan är 45 år och kommer från Bosnien. Där har han läst juridik i fyra år. Från början när han kom till Sverige, hade han ingen tanke på att lära sig språket, hans sikte var inställt på att åka hem. Tillslut insåg han att språket var hans möjlighet att komma vidare och började därför läsa på Sfi. Han valde att inte läsa om hela sin juridikutbildning utbildningen, vilket man är tvungen till för att bli behörig jurist i Sverige. Han såg en utväg i aspirantutbildningen. Bojans strategier har varit hans ständiga sökande efter arbete och viljan att aldrig ge upp, det har fört honom dit han är idag. Ibland har Bojan känt sig orättvist behandlad och undrat om hans utländska namn har varit ett hinder då han inte ens har fått komma till intervju. Bojan inser att språket är den viktigaste kunskapen för inträde till arbetsmarknaden. Därför är hans

uppfattning att Sfi är en viktig länk som kan förbättras och göras mer effektiv. Idag arbetar Bojan med ekonomisk rådgivning på ett företag där han har nytta av sin utbildning även om arbetet inte motsvarar han ursprungliga utbildning.

(31)

Bakgrund

Bojan är 45 år och kommer ifrån Bosnien, han kom till Sverige 1989. Anledningen till att han kom till Sverige var på grund av oroligheterna i hemlandet.

Utbildning

– I Bosnien studerade jag juridik, jag hade sikte på att bli advokat. Fjärde året jag studerade vändes allt upp och ner på grund av konflikten i landet, vi fick fly. Att börja om i ett nytt land, med allt vad det innebär är mycket svårt.

Bojan och hans fru vistades en tid på flyktingförläggning.

– Vi levde i ovisshet och det enda vi tänkte på var att återvända hem. Jag hade inte heller någon tanke på att lära mig svenska eftersom jag inte tänkte stanna i Sverige.

Efter en tid i Sverige blev det bestämt att Bojan och hans fru skulle stanna och de hamnade i en kommun som de idag fortfarande bor och trivs i. Här började han på Sfi för att lära sig svenska.

- Jag tyckte att det var jättesvårt med svenskan, men insåg att jag var tvungen att kämpa om jag ville komma vidare i ett nytt land.

Kompletteringar av utbildning i Sverige

Om jag skulle kunna använda min utbildning fullt ut här i Sverige så hade jag varit tvungen att läsa om hela utbildningen. Det kändes tufft och jag hade inte riktigt den kraften att göra det. En vän tipsade mig om att det fanns en Aspirantutbildning för invandrade akademiker, där jag kunde få användning av min utbildning i alla fall.

Bojan såg detta som en chans i livet och han fick praktikplats genom utbildningen där han fick möjlighet att visa vad han kunde.

– Praktikplatsen var på ett företag som arbetar med ekonomisk rådgivning. Där fick jag nytta av min juridiska utbildning och jag har också gått kurser inom företaget. Jag fick en fast tjänst efter alla dessa år, tack vare aspirantutbildningen.

Arbetsmarknad

Bojan hade till en början inga större förväntningar på att få arbete i Sverige.

– Jag har letat och letat efter arbete där mina juristkunskaper skulle kunna komma till nytta. Jag har sökt massor av jobb, över 50 stycken, men jag fick alltid svaret att tjänsten hade blivit tillsatt av någon annan. Jag kom aldrig till någon intervju.

(32)

Han vägrade dock att ge upp och hade alltid en förhoppning om att kunna få ett arbete som någorlunda matchade hans utbildning.

– När jag var arbetslös fick jag ibland något vikariat eller timanställning. Jag har jobbat lite som taxichaufför och ibland som vaktmästare.

Bojan tycker inte att kontakterna med Arbetsförmedlingen har lett till någonting.

– När jag hade slutat på Sfi tog jag kontakt med Arbetsförmedlingen. Jag tycker inte dem har hjälpt mig, det kändes mer som om det var något jag var tvungen att göra.

Strategier

Hans ständiga sökande efter ett arbete och viljan att aldrig ge upp har varit hans tillvägagångssätt och styrka. Detta har fört honom dit han är idag.

– Jag är glad att jag kämpade och inte gav upp. Jag är stolt och glad över jobbet jag har idag, även om det inte är riktigt det jag hade tänkt mig från allra första början.

Diskriminering

Bojan har till viss del känt sig orättvist behandlad, men han kan inte riktigt sätta fingret på vad det beror på att han inte har fått de arbeten han sökt.

– Man undrar man varför man inte ens får komma på intervju. Om man söker så många jobb som jag har gjort utan att ha chans på något, det känns inte bra. Ibland har jag faktiskt tänkt på om mitt namn har spelat någon roll när jag har sökt jobb.

Ökad tillgänglighet till arbetsmarknaden i framtiden

Bojan inser nu att kunskaper i svenska är den viktigaste ingrediensen för ökad tillgänglighet till arbetsmarknaden.

– Kan man inte språket blir man handikappad i många sammanhang. Jag tycker att Sfi är jätteviktigt, men dem kunde förbättra och göra den effektivare, så allt går lite snabbare

Bojan tycker att alla måste få en chans att visa sina kunskaper, för att alla är kanske inte så ihärdiga som han har varit. Han tror att många ger upp på vägen, om det är för många motgångar.

– Sen är det ju klart att man måste träffa svenskar för att lättare komma in i det svenska samhället. Det är ju då man lär sig hur det fungerar.

References

Related documents

Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden.. Den maskinellt tolkade texten kan

45 Även om vi idag kan identifiera många spår ifrån det förflutna i våra liv, så som historiska byggnader eller seder, så benämner vi dem inte som kulturarv bara för

Vänsterpartiet välkomnar därför regeringens förslag om att tillföra medel till ett nytt stöd för energieffektivisering och renovering av flerbostadshus.. Enligt regeringens

förutsättningar för en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer.” Bidraget infördes 1937 för att bromsa de minskade födelsetalen i Sverige.. Sedan 1948 är det inte

Staten bör överlag vara försiktig med att agera aktör på en privat marknad där statlig närvaro av särskilda skäl inte kan anses vara nödvändig. Bolånemarknaden har förvisso

Då Mariana Sandberg fick möjlighet att yttra sig över rättsmålen lät hon förstå att hennes sårade heder över anklagelsen om horsbrott inte hindrade henne

Kullgrens intresse för praktik och materialitet kommer till uttryck i kapit- let Kommunicerad gemenskap, som beskriver regiona- litetens institutionella förmedling samt delvis också