Livsstilsförändring efter hjärtinfarkt
Ur ett patientperspektiv En litteraturstudie
Sofie Gidlöf Emma Linde
Examensarbete, 15 hp Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp
Vt 2021
Livsstilsförändring efter hjärtinfarkt ur ett patientperspektiv – En litteraturstudie
Abstrakt
Bakgrund: I Sverige insjuknar varje år flera tusen människor i hjärtinfarkt. Fler män än kvinnor drabbas. Att förändra ohälsosamma levnadsvanor kan minimera risken att återinsjukna. Livsstilsförändringar beskrivs som komplexa och att stödja personer till förändring behöver förstås ur en bredare kontext.
Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av livsstilsförändring efter att ha drabbats av hjärtinfarkt.
Metod: Litteraturstudien baserades på åtta vetenskapliga studier som genomförts med kvalitativ metod. Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. Efter
kvalitetsgranskning analyserades studierna med hjälp av Fribergs femstegsmodell.
Resultat: Resultatet sammanställdes i tre teman: “Vårdrelaterade erfarenheter”,
“Emotionella erfarenheter” och “Omgivningsrelaterade erfarenheter” samt sju subteman som beskriver olika erfarenheter av livsstilsförändring efter hjärtinfarkt.
Konklusion: För att främja hälsa och lindra lidande efter en hjärtinfarkt är
personcentrerad eftervård av betydelse. Människor är unika med unika erfarenheter och behov vilket behöver beaktas för att uppnå en bestående och ändamålsenlig vård. Genom att belysa personers erfarenheter av livsstilsförändring efter hjärtinfarkt kan vården förbättras och vidareutvecklas för en patientsäker och personcentrerad vård.
Nyckelord: Erfarenheter, Hjärtinfarkt, Livsstilsförändringar, Patientperspektiv
Lifestyle change after myocardial infarction from a patient perspective – A literature study
Abstract
Background: Every year thousands of people suffer from myocardial infarction in Sweden, men are more likely to be affected than women. A changed lifestyle is one way to reduce the risk of getting a recurrent myocardial infarction. Lifestyle changes can be complex, thus, in order to support lifestyle changes after a myocardial infarction this must be understood in a wider perspective.
Aim: The aim was to describe experiences of lifestyle changes following myocardial infarction.
Methods: Literature study based on eight qualitative studies. Database search was
conducted in Cinahl and Pubmed. After a quality review, the studies were analysed using a five-stage model according to Friberg.
Results: The result was composed of three main themes: “Health care-related
experiences”, “Emotional experiences” and “Context-related experiences” and also seven sub themes which describes different experiences of lifestyle change after a myocardial infarction.
Conclusion: A person-centered cardiac rehabilitation after myocardial infarction is of importance in order to supporthealth and to avoid continued suffering. Human beings are unique with unique experiences and needs, these needs should be taken into account in the formation of cardiac rehabilitationin order to achieve and in particular sustain the
aftercare. By researchinto individuals’ experiences of lifestyle changes after myocardial infarction the healthcare-system can find areas of improvement and continue to develop in order to ensure a person- safe and centered care.
Keywords: Experiences, Myocardial infarction, Lifestyle changes, Patient perspective
Innehållsförteckning
Abstrakt ... i
Abstract ... ii
Introduktion ... 1
Bakgrund ... 1
Vad är hjärtinfarkt ... 1
Riskfaktorer till hjärtinfarkt ... 2
Livet efter hjärtinfarkt ... 2
Sjuksköterskan och det tvärprofessionella teamet ... 4
Orems modell för omvårdnad ... 4
Motiv för studien ... 5
Metod ... 6
Sökmetoder ... 6
Urval ... 7
Analys ... 7
Forskningsetiska överväganden ... 8
Resultat ... 8
Vårdrelaterade erfarenheter ... 9
Hjärtrehabiliteringens fördelar ... 9
Behov av fortlöpande individuellt stöd ... 10
Emotionella erfarenheter ... 11
Vändpunkt eller återgång till gamla vanor ... 11
Livskvalitet och inre konflikter ... 12
Rädslor och begränsningar ... 13
Omgivningsrelaterade erfarenheter ... 14
Sociala sammanhang och normer ... 14
Familj och anhöriga ... 15
Diskussion ... 15
Resultatdiskussion ... 15
Vårdrelaterade erfarenheter ... 16
Emotionella erfarenheter ... 17
Omgivningsrelaterade erfarenheter ... 18
Diskussion om etiska, samhälleliga och intersektionella aspekter ... 19
Etiska aspekter ... 19
Samhälleliga aspekter ... 19
Genus och intersektionalitet ... 19
Metoddiskussion ... 20
Forskningsetisk diskussion ... 22
Konklusion ... 22
Referenser ... 23 Bilaga 1 ...
Tabell 1. Översikt över urvalsprocessen ...
Bilaga 2 ...
Tabell 2. Artikelöversikt och kvalitetsgranskning...
Introduktion
Hjärt-kärlsjukdom är ett samlingsbegrepp för flertalet sjukdomar i hjärta och kärl och är globalt den ledande orsaken till sjukdom och förtida död. År 2016 dog ca 17,9 miljoner människor av hjärt-kärlsjukdom i världen, varav 85% av dödsfallen var till följd av hjärtinfarkt och stroke (World Health Organization [WHO] 2017). Enligt Socialstyrelsen (2020) drabbades år 2019 24 300 svenska invånare av hjärtinfarkt och 5 200 avled.
Utvecklingen av hjärtinfarkt i Sverige är dock av nedåtgående trend och har de senaste åren minskat stadigt. Män drabbas i högre utsträckning än kvinnor av hjärtinfarkt och den åldersstandardiserade incidensen är nästan fördubblad hos män. Enligt WHO (2017) kan risken att insjukna i hjärt-kärlsjukdom minimeras genom att förebygga beteendemässiga faktorer såsom rökning, ohälsosam kost, fysisk inaktivitet och hög alkoholkonsumtion.
Risken att insjukna ökar också med stigande ålder (Socialstyrelsen 2020). Med en befolkning där medelåldern och livslängden kontinuerligt ökar (Statistiska centralbyrån [SCB] 2020), samtidigt som nya möjligheter ständigt växer fram i en föränderlig värld behövs fortlöpande forskning i ämnet för att fortsatt främja den nedåtgående trenden av insjuknande i hjärtinfarkt, genom att stödja personer till livsstilsförändringar.
Bakgrund
I bakgrunden kommer först hjärtinfarkt beskrivas övergripande följt av avsnitten
riskfaktorer till hjärtinfarkt, livet efter hjärtinfarkt och sist beskrivs en omvårdnadsteori av Dorothea Orem.
Vad är hjärtinfarkt
Hjärtinfarkt innebär en otillräcklig blodförsörjning i hjärtmuskeln, där den främsta orsaken är till följd av en fullständig eller delvis blockad i något av hjärtats kranskärl (Thygesen et al. 2018). En otillräcklig blodförsörjning leder till syrebrist i den del av hjärtmuskeln som innerveras av det drabbade kranskärlet. Syrebristen leder i nästa steg till att hjärtmuskelceller i det specifika området dör (Thygesen et al. 2018). Orsaken till att en blockad uppstår beror på åderförkalkning, ateroskleros. Ateroskleros är en sjukdom som bildas över tid genom att bland annat fetter ansamlas i kärlväggen, vilket utlöser en rad olika inflammatoriska processer som tillslut resulterar i en ocklusion i kärlet som hindrar blodförsörjningen till hjärtat (Saleh & Ambrose 2018). Flera faktorer ökar risken
för ateroskleros, vilka kan definieras som påverkbara och icke påverkbara (Hjärt- lungfonden 2021).
Riskfaktorer till hjärtinfarkt
De vanligaste riskfaktorerna som definieras som påverkbara är ohälsosam kost, rökning, hög alkoholkonsumtion, stress och fysisk inaktivitet (Boateng & Sanborn 2013; Rathore, Singh & Mahat 2018). Vidare beskrivs också fetma, högt blodtryck och höga blodfetter vara riskfaktorer för hjärtinfarkt. De icke påverkbara riskfaktorerna är hög ålder, manligt kön, familjehistoria samt genetik (Rathore, Singh & Mahat 2018). De påverkbara riskfaktorerna är vanligt förekommande och beskrivs som levnadsvanor (Hjärt-lungfonden 2021). Dagens levnadsvanor kan ses som en spegling av den samhällsutveckling som pågått under de senaste decennierna i industrialiserade länder i form av fysisk inaktivitet och ohälsosam kost (Graham & White 2016). Fysisk inaktivitet och ohälsosam kost beskrivs vara ett resultat av den förbättrade levnadsstandarden industrialiseringen och urbaniseringen medfört genom exempelvis kortare avstånd, ökat bilägande samt ökade konsumtionsvanor tillsammans med strukturer formade ur de tillhörigheter människor lever i (Graham &
White 2016).
Livet efter hjärtinfarkt
Efter en hjärtinfarkt föreligger en förhöjd risk att återinsjukna i hjärt-kärlsjukdom (Piepoli et al. 2017). Redan första året återinsjuknar 20% och 50% av hjärt-kärlsjukdomar av allvarlig karaktär inträffade hos personer som tidigare haft en hjärtinfarkt (Piepoli et al.
2017). Risken för komplikationer är störst dagarna efter en hjärtinfarkt, där de vanligaste tidiga komplikationerna (90%) är arytmier och avvikelser på hjärtats retledningssystem (Boateng & Sanborn 2013). Tidiga komplikationer efter en hjärtinfarkt är enligt Piepoli et al. (2017) till följd av infarkten, medan majoriteten av de senare anses bero på progression av ateroskleros i kärlen, varför vården efter en hjärtinfarkt bör innefatta förebyggande åtgärder mot ateroskleros.
Forskning visar att vården efter en hjärtinfarkt är avgörande för optimal minskning av dödlighet och sjukdom (Boateng & Sanborn 2013; Contractor 2011; Piepoli et al. 2017;
Reed, Rossi & Cannon 2017). Enligt samma studier bör en optimal eftervård starta före utskrivning från sjukhus och innehålla multifacetterade och samordnade inventioner i syfte att främja personens fysiska, psykologiska och sociala funktion samt förebygga utvecklingen av den underliggande processen av ateroskleros. Förutom läkemedel, som är
en viktig del i eftervården, rekommenderas utbildning, rådgivning och förändring av levnadsvanor (Boateng & Sanborn 2013; Contractor 2011; Reed et al. 2017). Målsättningen med förändrade levnadsvanor är att minska risken för ateroskleros och innebär rökstopp, fysisk aktivitet och hälsosam kost (Boateng & Sanborn 2013; Piepoli et al. 2017). Piepoli et al. (2017) beskriver att ökad fysisk aktivitet och hälsosam kost kan ge upp till en halverad risk att återinsjukna och 43% minskad risk vid enbart rökstopp.
Trots den positiva effekten av förändring av levnadsvanor visar studier att följsamheten gällande råd kring fysisk aktivitet, hälsosam kost och rökning är låg (Piepoli et al. 2017;
Teo et al. 2013). En av studierna (Teo et al. 2013) undersökte hur många deltagare som efter en hjärtinfarkt genomförde förändring i levnadsvanor gällande rökstopp, fysisk aktivitet och hälsosam kost. Studien visade att endast 4,3% av deltagarna genomförde alla tre livsstilsförändringar, medan 14,3% inte genomförde någon livsstilsförändring och att fler män avstår från livsstilsförändringar. Piepoli et al. (2017) beskriver
livsstilsförändringar som komplexa eftersom flera faktorer påverkar följsamheten och genomförandet av livsstilsförändring. Samma studie exemplifierar betydande faktorer som demografiska och socioekonomiska faktorer, sjukvårdssystem, uppföljningsintervall, hälsokunskap, komplexa läkemedelsregimer och biverkningar av behandling. Vidare lyfts vikten av att vårdpersonal identifierar orsaker till bristande följsamhet för att kunna stödja till livsstilsförändring. Astin, Horrocks och Closs (2014) beskriver också att deltagande i hjärtrehabilitering kunde hos vissa deltagare leda till en ogynnsam påminnelse om sin sjukdom och sin egen dödlighet, vilket påverkade deras engagemang och följsamhet till livsstilsförändringar negativt. Vidare beskrivs också att en del personer begränsade sin fysiska aktivitet på grund av rädsla att belasta hjärtat för mycket, där en farhåga var att träning kunde orsaka ytterligare en hjärtinfarkt.
Efter en hjärtinfarkt kan symtom och tillstånd som sömnsvårigheter, depression, ångest och utmattning förekomma (Johansson et al. 2010). Känslan av utmattning upplevdes svårare när insikten infann sig att hjärtinfarkten förändrar livet permanent och inte är en övergående sjukdomsperiod, vilket beskrivs bottna i en upplevd minskad tilltro till sig själv (Alsén et al. 2010). Enligt Brink et al. (2012) påverkar symtomen det dagliga livet såväl livskvalitén som egenförmågan och motivationen att genomföra nödvändiga
livsstilsförändringar. I studier framkommer också att upplevd hälsorelaterad livskvalité hos personer som haft hjärtinfarkt är låg (Alsén et al 2010; Mollon & Bhattacharjee 2017).
Samtidigt visar en studie av Løvlien, Mundal & Hall-Lord (2017) gjord på kvinnor att fysisk
aktivitet efter hjärtinfarkt var associerat med en högre nivå av hälsorelaterad livskvalitet jämfört med de som var fysiskt inaktiva.
Sjuksköterskan och det tvärprofessionella teamet
I en studie av Yusshy, Urip & Chandra (2017) framkommer att personer som haft en hjärtinfarkt var i behov av stöd gällande kostråd, hantering av riskfaktorer, träningsråd samt råd kring nivå av fysisk aktivitet, vilket belyser vikten av ett tvärprofessionellt team i efterförloppet av en hjärtinfarkt för att säkerställa en god vård. I det tvärprofessionella teamet ingår sjuksköterskan. Enligt Svensk Sjuksköterskeförening (2017a) är
teamsamverkan en av sjuksköterskans flera kompetensområden. Teamsamverkan innebär att flera professioner med olika kompetenser tillsammans arbetar mot samma mål. I teamet bidrar sjuksköterskan med omvårdnadskompetensen (Svensk
Sjuksköterskeförening 2017a).
Individanpassad information om prognos, vård och rehabilitering efter en hjärtinfarkt är enligt Socialstyrelsen (2018) en utmaning. Vårdpersonal tenderar att ge standardiserad information på rutin på grund av sjukdomens vanliga förekomst (Socialstyrelsen 2018).
För den drabbade personen är dock sjukdomen ny och överväldigande varför
individanpassad information bör eftersträvas. Personcentrerad vård är ett ytterligare kompetensområde hos sjuksköterskan och innebär att se hela personen och att vara lyhörd för varje enskild persons preferenser (Svensk Sjuksköterskeförening 2017a). Enligt
Patientlagen (SFS 2014:821) är adekvat information och råd gällande hälsotillstånd varje människas rättighet för att förebygga ohälsa. Piepoli et al. (2017) lyfter också fram att personer som är införstådda i sitt hälsotillstånd löper mindre risk för återinläggning på sjukhus.
Orems modell för omvårdnad
Orems modell för omvårdnad består av tre olika lager av teorier: teori om egenvård (Self- Care), teori om egenvårdsbrist (Self-Care deficit) samt teori om omvårdnadssystem (Nursing system) (Orem 2001, 493; Wiklund Gustin & Lindwall 2012, 166).
Egenvård innebär enligt Orem (2001, 43) en praktisk åtgärd som människan utför själv eller låter andra utföra för att upprätthålla liv, hälsa och välbefinnande. Egenvårdsbehoven kan enligt Orem (2001, 48) delas in i universella, utvecklingsmässiga och hälsorelaterade behov. De universella behoven är grundläggande för att upprätthålla en mänsklig funktion såsom att äta eller dricka. De utvecklingsmässiga behoven är relaterade till utvecklingen
och varierar under livscykeln. De hälsorelaterade behoven är relaterade till genetik, skada eller sjukdom och kan handla om att genomgå behandling eller vård. Hur god förmåga den enskilde har att utföra egenvård självständigt påverkas av en rad individuella faktorer såsom ålder, hälsa, utvecklingsstadium, livserfarenhet, sociokulturell tillhörighet och tillgängliga resurser, miljö samt påverkan av medicinsk vård (Orem 2001, 147). Vidare beskrivs att vuxna personer normalt kan utföra sin egenvård självständigt, medan
exempelvis barn, äldre och personer med funktionsvariation eller sjukdom kan behöva helt eller delvis stöd med egenvård. Orem (2001, 43) menar att egenvård måste läras och
utföras regelbundet med hänsyn till hälsotillstånd och utveckling.
När människan inte längre klarar av att genomföra egenvård på egen hand har en egenvårdsbrist och ett omvårdnadsbehov uppstått (Orem 2001, 53). Orem (2001, 147) beskriver att egenvårdsbrist kan vara relativt permanent eller tillfällig och kan då
övervinnas om personen erhåller nödvändiga förmågor, förutsättningar samt vilja till att utföra egenvård. Vidare beskriver Orem (2001, 343–350) att i utformningen av
omvårdnadssystem ska sjuksköterskan bedöma i vilken utsträckning personen klarar av att utföra egenvård samt vilket stöd som finns. Saknas stöd blir stöd från vården desto
viktigare för att personen ska kunna vara delaktig i sin egenvård.
Omvårdnadssystem skapas mellan den som behöver vård och den som vårdar. Med rätt form av stöd kan personen engagera sig i sin egenvård (Orem 2001, 350). Stödet enligt omvårdnadssystemet beror på patientens kapacitet och behov och kan finnas i tre olika typer: totalt kompenserande-, partiellt kompenserade- samt ett stödjande/utbildande omvårdnadssystem (Orem 2001, 350). Det finns enligt Orem (2001, 56) fem olika
hjälpmetoder för att stödja, vilka är: agera eller utföra åt personen, guida och visa väg, ge fysisk eller psykisk support, skapa en miljö som stöttar personlig utveckling samt att undervisa.
Motiv för studien
I Sverige insjuknar varje år flera tusen människor i hjärtinfarkt (Socialstyrelsen 2020).
Folkhälsomyndigheten (2020) definierar hjärtinfarkt som den ledande folksjukdomen i Sverige. Riskfaktorerna är flera, men de vanligaste riskfaktorerna anses vara ohälsosamma levnadsvanor (Hjärt-lungfonden 2021). Enligt (Folkhälsomyndigheten 2021) är
ohälsosamma levnadsvanor tämligen vanligt i Sverige. I studier framkommer dock att följsamheten till råd gällande livsstilsförändringar vid hjärt-kärlsjukdom är låg (Piepoli et al. 2017; Teo et al. 2013). En del personer upplever att de inte får adekvat information eller
uppmuntran från vården gällande hur de ska motverka återinsjuknande (Astin, Horrocks,
& Closs 2014). Erfarenheterna hos personer som haft hjärtinfarkt kan också skilja sig åt beroende på om det är en förstagångsinfarkt eller upprepad infarkt. Strömbäck, Engström och Wälivaara (2019) lyfter att personer som haft en andra hjärtinfarkt upplever en större motivation och medvetenhet gällande livsstilsförändring, vilket antas bero på att de redan har grundläggande kunskaper och förståelse om sjukdomen. För att beskriva flera
dimensioner av erfarenheter av livsstilsförändring efter hjärtinfarkt har studier med deltagare som haft hjärtinfarkt både en och fler gånger inkluderats. Sjuksköterskan och dess tvärprofessionella team har en viktig stödjande funktion vid livsstilsförändringar. Att beskriva erfarenheter av livsstilsförändringar efter att ha drabbats av hjärtinfarkt är av betydelse för att förbättra eftervården och därmed minska risken för ytterligare en hjärtinfarkt samt för att skapa en mer individanpassad och personcentrerad vård.
Syfte
Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva erfarenheter av livsstilsförändringar efter att ha drabbats av hjärtinfarkt.
Metod
Föreliggande litteraturstudie beskriver erfarenheter av livsstilsförändringar efter
hjärtinfarkt vilket innebär att fenomenet som ska belysas vanligen genomförs med hjälp av kvalitativ metod. Den kvalitativa forskningens utgångspunkt är att beskriva personers erfarenheter av ett specifikt fenomen (Marshall och Rossman, 2016).
Sökmetoder
För att identifiera studier relevanta för litteraturstudien genomfördes sökningarna i
databaserna Cinahl och Pubmed, vilka enligt Östlundh (2017, 67) publicerar vetenskapliga artiklar inom vårdvetenskap och omvårdnad samt medicinsk kunskap. För att precisera sökningarna och hitta adekvata sökord översatta från svenska till engelska användes Svensk MeSH. Sökord som användes var myocardial infarction, heart attack, patient experience, lifestyle change, cardiac rehabilitation, rehabilitation, patient perspective och qualitative. Trunkering och boolesk söklogik (AND, OR) användes i sökningarna för att identifiera relevanta artiklar. Trunkering innebär att avsluta sökningen med ett
trunkeringstecken, exempelvis lifestyle chang*, vilket möjliggör att olika grammatiska former och böjelser av ordet inkluderas i sökningen (Östlundh 2017, 71). Vidare beskrivs
boolesk söklogik vara en användbar metod för att sätta samman, utesluta eller på annat vis kombinera olika ord för ett mer specifikt utfall i sökningen.
Avgränsningar i sökningarna användes i form av tid, språk och peer reviewed. Tid
bestämdes till publiceringsår mellan 2006 och 2021. Endast artiklar skrivna på engelska inkluderades. Peer reviewed användes som sökfilter vid sökningarna i Cinahl. I Pubmed verifierades artiklarnas vetenskaplighet genom att kontrollera om tidskriften angavs som peer reviewed i Ulrichs web, vilket är en databas som innehåller detaljerad information om tidskrifter. Sökningarna resulterade i totalt åtta artiklar som sammanställdes i en
artikeltabell (se Bilaga 2, Tabell 2).
Urval
Litteraturstudiens syfte var att beskriva ett specifikt fenomen hos en population, varför endast kvalitativa artiklar inkluderades (Marshall och Rossman, 2016). Ytterligare inklusionskriterier var artiklar innehållande empiriska studier, studier som beskriver personers erfarenheter av livsstilsförändring samt studier med personer som har drabbats av hjärtinfarkt. Artiklar vars syfte var att utforska fenomenet hos personer som har
drabbats av hjärtinfarkt i kombination med annan sjukdom exkluderades. I den inledande urvalsprocessen, urval 1 (n=18), lästes samtliga titlar som fanns i träfflistan för samtliga sökningar i respektive databas. Titlar som bedömdes svara mot litteraturstudiens syfte och inklusionskriterier valdes ut. I nästa steg, urval 2 (n=12), lästes abstrakten från artiklarna i urval 1. De abstrakt som fortsatt motsvarade litteraturstudiens syfte och inklusionskriterier valdes ut till urval 3. Vid urval 3 (n=8) lästes de kvarvarande artiklarnas resultat samt metod och de artiklar som fortsatt svarade mot litteraturstudiens syfte och
inklusionskriterier inkluderades. Urvalsprocessen återfinns i bilaga 1 tabell 1. Samtliga slutgiltiga artiklar genomgick kvalitetsgranskning enligt Olsson och Sörensens (2021) mall för artiklar med kvalitativ metod. Mallen omfattar och poängsätter artiklarnas olika delar - abstrakt, introduktion, metod, resultat, diskussion och slutsatser. Över 80% av
totalpoängen motsvarar hög vetenskaplig kvalitet (grad I), över 70% motsvarar medelgod kvalitet (grad II) och över 60% motsvarar låg kvalitet (grad III). De åtta inkluderade artiklarna bedömdes vara av kvalitégrad II till I.
Analys
Vid analys av inkluderade studier användes Fribergs modell för granskning av kvalitativa studier (2017, 129–138). Modellen är konstruerad för att genomföra analysen i fem steg.
Eftersom resultat som är baserade på kvalitativ metod presenterar omfattande texter med
varierande budskap behöver resultaten läsas flera gånger tillsammans med en öppenhet.
Initialt läste författarna var för sig resultaten i artiklarna flera gånger för att skapa en förståelse för budskapet i resultaten. Nästa steg i processen var att båda författarna var för sig identifierade nyckelfynd i varje enskild studies resultat, exempelvis teman och
subteman samt vad som var mest framträdande i relation till vald forskningsfråga. I steg tre i processen sammanställde båda författarna gemensamt varje studies resultat genom att överföra teman, subteman och den text som bygger upp subteman till ett separat blad för att skapa en schematisk översikt. Steg fyra i processen var att gemensamt relatera de olika studiernas resultat till varandra vilket innebar att likheter och skillnader mellan studierna identifierades. Likheter fördes samman med syfte att skapa nya övergripande teman och subteman. En ständig reflektion fördes mellan författarna om materialet kunde beskrivas på annat sätt och valt syfte hölls i minnet under hela analysarbetet för att
undvika att hamna på sidospår. I sista steget formade författarna gemensamt en tabell med tre nya teman och sju nya subteman. En text till varje subtema skapades av båda författarna utifrån referenser från de analyserade studierna.
Forskningsetiska överväganden
Vid forskning av människor behöver forskningsetisk granskning genomföras, därför bör litteratursammanställningar av forskning sträva efter att endast inkludera etiskt godkända studier. Vid val av artiklar i föreliggande litteraturstudie beaktas därför den
forskningsetiska presentationen som innebär att vidmakthålla människans integritet samt upprätthålla att forskning fortsättningsvis varken utsätter människor för fysisk eller psykisk skada eller obehag. De forskningsetiska principerna är i linje med
Helsingforsdeklarationen (World Medical Association 2018) och Vetenskapsrådet (2017, 13). Valda artiklar har också bedömts huruvida nyttan överstiger riskerna med forskningen (Vetenskapsrådet 2017, 13). Forskarnas ansvar är att säkerställa att deltagarnas
konfidentialitet och anonymitet har bevarats samt att deltagandet varit frivilligt. Forskarna ska beakta informationskrav och samtyckeskrav, vilket innebär att deltagarna ska vara införstådda i vad de ämnar delta i samt att samtycke ska ha lämnats före studiens start med tillhörande information om rätten att lämna studien när helst utan förklaring (Olsson
& Sörensen 2021, 86). Samtliga åtta artiklar framhålls som etiskt godkända.
Resultat
Resultatet baseras på åtta kvalitativa vetenskapliga studier publicerade mellan åren 2006–
2020. Individuella intervjuer genomfördes i sju av studierna och en studie baserades på
fokusgruppsintervjuer. Sammanlagt deltog 194 personer i de åtta studierna, av vilka 129 var män och 65 var kvinnor. Studiedeltagarnas ålder var mellan 29–90 år. Studierna genomfördes i Sverige (n=2), England (n=2), Tyskland (n=1), Kanada (n=1), Irland (n=1) och Israel (n=1). Utifrån analysen identifierades teman (n=3) och subteman (n=7) som skildrar erfarenheter av livsstilsförändring efter att ha drabbats av hjärtinfarkt. Samtliga teman och subteman presenteras nedan i tabell 3.
Tabell 3. Redovisning av teman och subteman.
Teman Subteman
Vårdrelaterade erfarenheter Hjärtrehabiliteringens fördelar
Behov av fortlöpande individuellt stöd
Emotionella erfarenheter
Vändpunkt eller återgång till gamla vanor Livskvalitet och inre konflikter
Rädslor och begränsningar
Omgivningsrelaterade erfarenheter Sociala sammanhang och normer Familj och anhöriga
Vårdrelaterade erfarenheter
Av de analyserade studierna framkom att erfarenheter av livsstilsförändringar efter att ha drabbats av hjärtinfarkt handlade om “Hjärtrehabiliteringens fördelar” och “Behov av fortlöpande individuellt stöd” vilka tillsammans bildade temat ”Vårdrelaterade
erfarenheter”.
Hjärtrehabiliteringens fördelar
I fem av de analyserade studierna (Admi et al. 2020; Galdas & Kang 2010; Gregory, Bostock & Backett-Milburn 2006; Kristofferzon, Löfmark & Carlsson 2008; Nicolai et al.
2018) framkom att efter en hjärtinfarkt deltog deltagarna i hjärtrehabilitering som syftade till att främja livsstilsförändring. Hjärtrehabiliteringen innehöll bland annat utbildning och information om riskfaktorer till hjärtinfarkt och om hälsosamma levnadsvanor (Admi et al. 2020; Galdas & Kang 2010; Gregory, Bostock & Backett-Milburn 2006; Kristofferzon, Löfmark & Carlsson 2008; Nicolai et al. 2018). De som deltog hade uteslutande positiva erfarenheter av hjärtrehabiliteringen och ansåg att lektionerna var hjälpsamma och
användbara (Admi et al. 2020; Gregory, Bostock & Backett-Milburn 2006; Nicolai et al.
2018) samt att lektionerna stärkte självförtroendet och skapade en känsla av trygghet (Nicolai et al. 2018). I två studier beskrev deltagarna att det tvärprofessionella teamet som genomförde hjärtrehabiliteringen var viktigt för genomförandet av och förmågan att bibehålla livsstilsförändringar (Galdas & Kang 2010; Kristofferzon, Löfmark & Carlsson 2008). I samma studier uppskattade deltagarna att det fanns möjlighet att ställa frågor till sjuksköterska, dietist, fysioterapeut, arbetsterapeut och läkaresom kunde bidra med specifika råd utifrån sitt specialområde. Deltagarna i en av studierna förmedlade också att det fanns möjlighet att ringa personalen mellan uppföljningarna för att berätta om de positiva följderna programmet medfört i form av exempelvis minskat midjemått, vilket motiverade att fortsätta (Galdas & Kang 2010). Studiernas deltagare ansåg
hjärtrehabiliteringen vara ett gott stöd till att genomföra och bibehålla livsstilsförändringar samt till att förstå vad som orsakat hjärtinfarkten och hur de kunde reducera risken för återinsjuknande (Galdas & Kang 2010; Kristofferzon, Löfmark & Carlsson 2008). Personer som under en period hade avvikit från hjärtrehabiliteringens uppföljningar förmedlade en försämring i deras livsstil och kände behov av att återgå till programmet (Admi et al.
2020).
Behov av fortlöpande individuellt stöd
I sex studier (Admi et al. 2020; Condon & McCarthy 2006; Galdas & Kang 2010; Gregory, Bostock & Backett-Milburn 2006; Junehag, Asplund & Svedlund 2014; Nicolai et al. 2018) fanns ett behov av olika former av stöd från vården för att genomföra livsstilsförändringar.
I en av studierna (Nicolai et al. 2018) framkom att deltagarna ansåg att
hjärtrehabiliteringsprogram inte var något för dem. I samma studie beskrivs orsaken vara att programmen endast gav standardiserade fakta och råd utan att tillfrågas om
informationen och råden önskades eller behövdes. Individuella råd framtagna att passa den specifika personen ansågs mer fördelaktiga (Galdas & Kang 2010). Viljan fanns att genomföra förändringar till ett hälsosammare liv men behövde konstrueras utifrån personens preferenser (Admi et al. 2020). Två studier (Galdas & Kang 2010; Gregory, Bostock & Backett-Milburn 2006) beskrev ett behov av fortlöpande livslångt stöd från vården för att bibehålla motivationen till livsstilsförändringar. Att få bekräftelse från vårdpersonal att exempelvis kostförändringar som genomförts gav resultat motiverade också till att behålla förändrade vanor (Galdas & Kang 2010). Individuell information om fysiska begränsningar ansågs också centrala till att genomföra livsstilsförändringar
eftersom okunskapen annars skapade en osäkerhet i vad de vågade och bör göra (Junehag, Asplund & Svedlund 2014; Nicolai et al. 2018). Att komma till bukt med sin osäkerhet
ansågs vara en central faktor till att genomföra livsstilsförändring samt att förstå
sjukdomsprocessen, förstå vad som orsakar hjärtinfarkt och lära sig vad som förebygger (Nicolai et al. 2018). Vidare framkom att faktorer rörande informationens form, utöver innehåll, var viktiga för vårdpersonal att beakta vid stödjandet till livsstilsförändringar i eftervården, exempelvis faktorer som när, var och hur informationen skulle
kommuniceras. Deltagarna i studierna som mottog information om livsstilsråd,
sjukdomsprocess och orsaker till hjärtinfarkt under sjukhusvården uttryckte att det blev för mycket information på en och samma gång, vilket påverkade förmågan att ta in all information och mycket glömdes därför bort (Gregory, Bostock & Backett-Milburn 2006;
Nicolai et al. 2018). Att få råd om för många livsstilsförändringar samtidigt kändes också överväldigande och därmed svåra att genomföra och bibehålla (Condon & McCarthy 2006).
Emotionella erfarenheter
Av de analyserade studierna framkom att erfarenheter av livsstilsförändringar efter att ha drabbats av hjärtinfarkt även handlade om “vändpunkt eller återgång till gamla
vanor”, “livskvalitet och inre konflikter” och “rädslor och begränsningar” vilka tillsammans bildade temat ”Emotionella erfarenheter”.
Vändpunkt eller återgång till gamla vanor
Sex studier (Gregory, Bostock & Backett-Milburn 2006; Admi et al. 2020; Junehag, Asplund & Svedlund 2014; Condon & McCarthy 2006; Kristofferzon, Löfmark & Carlsson 2008; Nicolai et al. 2018) beskrev hjärtinfarkten som en vändpunkt i livet vilket blev en motivation till livsstilsförändring. Hjärtinfarkten kunde ses som en andra chans i livet för att börja om och starta nya rutiner och levnadssätt (Junehag, Asplund & Svedlund 2014;
Kristofferzon, Löfmark & Carlsson 2008; Condon & McCarthy 2006). Två studier
(Junehag, Asplund & Svedlund 2014; Nicolai et al. 2018) beskrev att livsstilsförändringar som hade gett positiva effekter var viktiga för att fortsätta förändringsarbetet. Att ha en tro på sig själv och sin egen förmåga framkom även som viktigt vid beslut att genomföra livsstilsförändring. Att livsstilsförändringarna valdes av fri vilja var betydande för att kunna ta ett aktivt beslut (Admi et al. 2020; Nicolai et al. 2018). En studie (Admi et al.
2020) beskrev självkompetens som grundläggande till att omsätta kunskap och vilja i praktiken för att genomföra livsstilsförändring. I samma studie framkom även att insikten var väsentlig om att alla dåliga vanor har en prislapp och att en utebliven förändring kan resultera i en ytterligare hjärtinfarkt. Handlingsplaner och dagliga rutiner var till hjälp för
att införa livsstilsförändringen i det dagliga livet, exempelvis genom att bestämma regler som att promenera 3000 steg varje dag (Nicolai et al. 2018).
I två studier (Junehag, Asplund & Svedlund 2014; Gregory, Bostock & Backett-Milburn 2006) beskrev deltagarna en önskan om att återgå till livet före hjärtinfarkten och lägga sjukdomen bakom sig, vilket hade en negativ effekt på viktiga livsstilsförändringar.
Samtidigt kunde en önskan om att återgå till det normala också vara en motiverande faktor till livsstilsförändring genom att vilja orka det dagliga livet såsom tidigare (Condon &
McCarthy 2006). Att tidigare ha levt ett stressigt liv före hjärtinfarkten var en viktig levnadsvana att se över. I två studier (Kristofferzon, Löfmark & Carlsson 2008; Junehag, Asplund & Svedlund 2014) framkom att det var lätt att acceptera ett lugnare tempo och hanterade detta genom att planera bättre, be om hjälp eller lämna saker till nästa dag. I Kristofferzon, Löfmark och Carlsson (2008) och Condon och McCarthy (2006) framkom också det motsatta vilket innebar att stressen ignorerades och deltagarna fortsatte sitt liv i samma höga tempo som innan. Trots att hjärtinfarkten sågs som en motiverande
vändpunkt uttryckte deltagarna i två studier att den insikten minskade över tid och de återgick till gamla vanor (Gregory, Bostock & Backett-Milburn 2006; Admi et al. 2020).
Orsaken beskrevs vara en tro att hjärtinfarkten inte skulle återkomma, tidsbrist, stress eller att de inte var tillräckligt motiverade (Gregory, Bostock & Backett-Milburn 2006;
Admi et al. 2020). En av studierna beskrev att deltagare som hade haft en upprepad infarkt insåg att det fanns ett pris för ohälsosamma vanor (Admi et al. 2020). En upprepad infarkt ledde till en större handlingskraft och beslutsamhet att sluta med ohälsosamma vanor en gång för alla (Admi et al. 2020).
Livskvalitet och inre konflikter
Tre studier (Junehag, Asplund & Svedlund 2014; Admi et al. 2020; Nicolai et al. 2018) beskrev svårigheter att implementera livsstilsförändringar som deltagarna inte tyckte om, på grund av att livskvaliteten i de fallen påverkades negativt. Gamla vanor kunde också vara ett hinder för livsstilsförändring, att behöva sluta med en omtyckt vana kändes begränsande och påverkade också livskvaliteten negativt (Nicolai et al. 2018). Att i praktiken genomföra livsstilsförändring ansågs mer utmanande än vad som föreställts (Condon & McCarthy 2006; Kristofferzon, Löfmark & Carlsson 2008). Två studier
(Junehag, Asplund & Svedlund 2014; Nicolai et al. 2018) beskrev att deltagarna kände sig pressade att förändra livsstilen och ansåg att förändringarna skulle påverka livskvaliteten negativt och därmed vara svåra att upprätthålla. Samma studier beskrev att deltagare som inte övertygades om fördelarna med livsstilsförändring var motvilliga till förändring.
Inre konflikter kunde också uppstå mellan begär och behov. Två studier (Kristofferzon, Löfmark & Carlsson 2008; Condon & McCarthy 2006) beskrev ett fortsatt begär efter cigaretter efter rökstopp, vilket skapade en inre konflikt, disharmoni och en rädsla för att falla tillbaka vilket sammantaget ledde till sänkt livskvalitet. Att sluta röka kunde ge oväntade konsekvenser och skapa konflikt mellan förväntan och verkligt utfall. I en studie framkom att deltagare som hade slutat röka förväntade sig en bättre fysisk form, men om rökstoppet istället medförde negativa konsekvenser såsom viktuppgång påverkades motivationen och livskvaliteten negativt (Nicolai et al. 2018).
Rädslor och begränsningar
En rädsla för vad hjärtat klarar av samt en rädsla för att orsaka en ytterligare hjärtinfarkt vid livsstilsförändring var märkbar. I fyra studier (Gregory, Bostock & Backett-Milburn 2006; Junehag, Asplund & Svedlund 2014; Nicolai et al. 2018; Kristofferzon, Löfmark &
Carlsson 2008) uttryckte deltagarna rädslor över att belasta hjärtat och ifrågasatte vad de fysiskt vågade göra. Det kunde leda till att de begränsade sin fysiska aktivitetsnivå av rädsla att orsaka en till hjärtinfarkt (Kristofferzon, Löfmark & Carlsson 2008). Att lära sig hantera rädslan kring hjärtats kapacitet ansågs vara nödvändigt för att kunna gå vidare och förändra livsstilen (Nicolai et al. 2018; Junehag, Asplund & Svedlund 2014). I
Junehag, Asplund och Svedlund (2014) framkom att rädslan successivt minskade över tid och deltagarna lärde sig att lita på hjärtat.
I fyra studier (Junehag, Asplund & Svedlund 2014; Nicolai et al. 2018; Condon & McCarthy 2006; Kristofferzon, Löfmark & Carlsson 2008) förmedlade deltagarna att begränsningar i tillvaron till följd av hjärtinfarkten hindrade livsstilsförändring. Begränsningarna kunde vara många förändringar på samma gång, fysiska begränsningar, behöva acceptera ett lugnare tempo samt ökad känslighet för fysisk påfrestning (Junehag, Asplund & Svedlund 2014; Nicolai et al. 2018; Condon & McCarthy 2006; Kristofferzon, Löfmark & Carlsson 2008). I en studie av Junehag, Asplund och Svedlund (2014) framkom att ökad känslighet för höga- eller låga temperaturer kunde hindra deltagare från att göra utomhusaktiviteter de tidigare gjort. Två studier (Nicolai et al. 2018; Junehag, Asplund & Svedlund 2014) beskrev det som frustrerande och begränsande att vilja göra mer än vad deras fysiska kapacitet tillät. Att behöva följa en strikt hälsosam kost kunde ge en känsla av att vara begränsad och fast i restriktioner (Kristofferzon, Löfmark & Carlsson 2008). I en studie av Condon och McCarthy (2006) beskrevs att verkligheten av att genomföra
livsstilsförändringar var mer utmanande än väntat och utmaningen med livsstilsförändring hanterades timme för timme eller minut för minut.
Omgivningsrelaterade erfarenheter
Av de analyserade studierna framkom att erfarenheter av livsstilsförändringar efter att ha drabbats av hjärtinfarkt till sist handlade om “sociala sammanhang och normer” och
“familj och anhöriga” vilka tillsammans bildade temat ”Omgivningsrelaterade erfarenheter”.
Sociala sammanhang och normer
I tre av studierna (Davis et al. 2020; Condon & McCarthy 2006; Nicolai et al. 2018)
framkom att livsstilsförändringar behöver förstås ur en social kontext. Före hjärtinfarkten deltog studiernas deltagare i olika sociala sammanhang som ökade livskvaliteten. Den norm som förekom i deras sociala sammanhang var inte alltid synonymt med hälsosamma levnadsvanor (Condon & McCarthy 2006; Nicolai et al. 2018). Efter hjärtinfarkten började vissa av studiernas deltagare att undvika dessa former av sammanhang på grund av
rädslan att frestas och återgå till ohälsosamma levnadsvanor (Condon & McCarthy 2006). I de fallen ansågs livsstilsförändringar vara en hämmande faktor till att leva ett gott liv vilket ansågs minimera chansen till långsiktiga livsstilsförändringar (Condon & McCarthy 2006).
I andra fall hade den sociala kontexten en direkt påverkan på personens förmåga att
genomföra livsstilsförändringar med låg följsamhet som resultat (Davis et al. 2020; Nicolai et al. 2018). Hur livsstilsförändringar inverkade på familjemönster och samhällsroller framkom också vara av betydelse, vilka prioriterades som hade minst inverkan (Davis et al.
2020). Inhemska uppgifter och att upprätthålla goda relationer med grannar som kom förbi med ohälsosam mat prioriterades före individuella hälsoproblem som
livsstilsförändringar (Davis et al. 2020).
En av studierna (Davis et al. 2020) dominerades av religiösa värderingar, vilket visade att deltagarna i studien med religiös bakgrund ansåg den kulturella normen vara av vikt. Den ansågs till och med vara större än människan själv, vilket påverkade när behov av
livsstilsförändring förekom. I eftervården av hjärtinfarkt blev studiens deltagare tilldelade information och råd om bland annat fördelaktig kost och träning för att minimera risken för återinsjuknande (Davis et al. 2020). Studiens deltagare uttryckte att informationen och råden inte var i linje med den religion som utövades vilket medförde att fördelaktiga råd för personens hälsa blev bortprioriterade. Råd gällande livsstilsförändring som inte inverkade på religiösa normer eller religiösa åtaganden föredrogs och ansågs underlätta följsamheten till förändrade och hälsosamma levnadsvanor (Davis et al. 2020).
Familj och anhöriga
I fem av studierna (Admi et al. 2020; Davis et al. 2020; Condon & McCarthy 2006;
Gregory, Bostock & Backett-Milburn 2006; Nicolai et al. 2018) framkom att familjens och anhörigas stöd var centralt för att lyckas genomföra och upprätthålla livsstilsförändringar.
Att ha stöd från familj och anhöriga ansågs stärka personens egen förmåga och utan deras stöd ansågs bibehållna livsstilsförändringar som icke möjliga (Davis et al. 2020). Genom att familjen omfamnade personens strävan efter hälsosamma levnadsvanor som ett gemensamt mål underlättades följsamheten till att genomföra och bibehålla
livsstilsförändringar (Davis et al. 2020). Samtidigt framkom också det motsatta i fyra av studierna (Admi et al. 2020; Condon & McCarthy 2006; Galdas & Kang 2010; Gregory, Bostock & Backett-Milburn 2006) där familjen snarare upplevdes som överbeskyddande istället för stöttande. I en av studierna (Gregory, Bostock & Backett-Milburn 2006) framkom att männen upplevde överbeskydd i större utsträckning än kvinnor. Familjens överbeskydd kunde förekomma i form av tillsägelser vad personen inte och bör göra, vilket framkallade känslor som frustration och irritation över att bli behandlad som ett barn oförmögen att ta egna kloka beslut. Följden beskrevs leda till motsatt effekt samt att en konflikt uppstod mellan att bli satt i en roll som sjuk samtidigt som personen själv ansåg sig vara i en återhämtning till ett normalt liv, vilket påverkade livsstilsförändringar negativt (Admi et al. 2020; Condon & McCarthy 2006). Familjens överbeskydd kunde också bidra till sänkt fysisk aktivitet eftersom familjen istället erbjöd skjuts sträckor personen egentligen ville promenera (Galdas & Kang 2010). Familjens föreställningar om hälsosam kost överensstämde inte heller alltid med kostråd från vårdpersonal (Davis et al.
2020).
Diskussion
Resultatdiskussion
Syftet med litteraturstudien var att beskriva erfarenheter av livsstilsförändringar efter att ha drabbats av hjärtinfarkt. Resultatet utgjordes av tre huvudteman: vårdrelaterade-, emotionella- samt omgivningsrelaterade erfarenheter. Resultatet diskuteras nedan i relation till annan relevant forskning samt Dorothea Orems omvårdnadsmodell som beskrivs övergripande i bakgrunden.
Vårdrelaterade erfarenheter
Litteraturstudiens resultat visade att deltagande i hjärtrehabilitering främjade
livsstilsförändring. Närvaron av ett tvärprofessionellt team värderades högt av deltagarna i flera av de analyserade studierna för att de fick möjlighet till att ställa frågor, få råd eller bekräftelse. Motsvarande resultat har även presenterats i en annan studie av Nymberg och Drevenhorn (2016) som inkluderade personer som deltog i hälsoprevention. Studien visade att det var värdefullt att få bekräftelse av vårdpersonal att utförda
livsstilsförändringar var hälsosamma och gav resultat. Att genomgå hjärtrehabilitering är enligt Orems (2001) definition ett hälsorelaterat omvårdnadsbehov som uppstår efter hjärtinfarkten, där den drabbade behöver insamla ny kunskap för att kunna främja sin egenvård. Att delta i hjärtrehabilitering är enligt Orems (2001) modell ett
omvårdnadssystem mellan teamet och vårdtagaren och utformningen beror på personens unika behov. Hjärtrehabilitering är en typ av hjälpmetod i omvårdnadssystemet enligt Orem (2001) som skapar en stöttande miljö för personlig utveckling och undervisning.
Vidare visade föreliggande litteraturstudie att deltagarna i de analyserade studierna kände sig ensamma efter hjärtrehabiliteringens slut och efterfrågade fortsatt uppföljning, vilket också framgår i en studie av Simonÿ et al. (2015) som beskriver att hjärtrehabiliteringen var uppskattad men stödet önskades ha fortsatt under en längre tid. Föreliggande
litteraturstudie visade även på ett behov av att hjärtrehabiliteringens team skulle se till personens specifika behov och anpassa vården därefter istället för att ge ut standardiserad information och utbildning på rutin. Samma behov lyftes fram i en studie av White, Bissell
& Anderson (2010) vars resultat beskrev att informationen deltagarna fick vid hjärtrehabiliteringen inte var individuellt anpassad. Enligt Orem (2001) är
sjukvårdspersonal ett bra stöd för att stötta personer i sin egenvård. Att informationen inte upplevs vara anpassad efter personens behov kan göra personen mindre mottaglig för stödet vilket förstärker egenvårdsbristen.
Resultaten i litteraturstudien tyder på att det är viktigt att vården efter en hjärtinfarkt är personcentrerad för att optimera stödet till livsstilsförändring. Standardiserade
utbildningsmaterial ska ses som ett verktyg snarare än en lösning i arbetet att anpassa stödet utifrån personens unika förutsättningar. Ett individuellt anpassat stöd är
nödvändigt för en långsiktig hållbar förändring av levnadsvanor. Det är av betydelse för klinisk praxis att fortsätta utbilda vårdpersonal inom personcentrerad vård för att kunna erbjuda patienten bästa möjliga stöd till livsstilsförändring.
Emotionella erfarenheter
Resultatet i litteraturstudien visade att personer behövde se hjärtinfarkten som en vändpunkt för att ändra sina tidigare ohälsosamma levnadsvanor. Att ha drabbats av en hjärtinfarkt skapar nya behov och därigenom en egenvårdsbrist enligt Orem (2001). Orem (2001) beskriver att egenvårdsbrist kan övervinnas om exempelvis personen erhåller nödvändig kunskap eller vilja. Att vilja förändra och ha en tro på sig själv öppnar upp för att ta emot tillgänglig kunskap och stöd vilket leder till att egenvårdsbristen kan
övervinnas och egenvårdsbehoven tillgodoses.
Litteraturstudiens resultat beskrev också en önskan om att återgå till tidigare
livsstilsmönster och en vilja att lägga sjukdomen bakom sig. Trots att hjärtinfarkten sågs som en motiverande vändpunkt kunde den insikten minska över tid och deltagarna i de analyserade studierna återgick till gamla vanor. Egenvård är enligt Orem (2001) något som regelbundet måste utföras och läras in och är inte något som endast pågår under en viss period. I litteraturstudiens resultat beskrivs att en upprepad infarkt gav en större
handlingskraft och beslutsamhet att sluta med ohälsosamma vanor en gång för alla.
Liknande resultat framkom i en studie av Strömbäck, Engström och Wälivaara (2019) som beskriver att en ytterligare hjärtinfarkt gav en kritisk insikt att livsstilsförändring var absolut nödvändig. Litteraturstudiens resultat visade även på att livsstilsförändring efter hjärtinfarkt kunde påverka livskvaliteten och skapa inre konflikter. Enligt Mollon &
Bhattacharjee (2017) är det vanligare med en lägre hälsorelaterad livskvalitet hos personer som drabbats av en hjärtinfarkt jämfört med normalbefolkningen, vilket skulle kunna förklara litteraturstudiens resultat.
Av de analyserade studierna framkom att deltagarna upplevde en rädsla att våga lita på hjärtats kapacitet samt begränsningar i tillvaron, vilket påverkade möjligheten till livsstilsförändring. Liknande resultat beskrivs i en studie av Birtwistle et al. (2021) som visade att begränsning av den fysiska förmågan efter hjärtinfarkt kunde leda till frustration och känsla av förlorad autonomi. Att känna rädsla över situationen kan påverka
rehabiliteringen både positivt och negativt. Rädslan kan öka uppmärksamheten och överlevnadsinstinkten men blir den för stor kan den också få personen att bagatellisera händelsen (McBride, Emmons & Lipkus 2003). Rehabiliteringen behöver därför också syfta till att nå fram till personer med rädsla för att skapa lugn och förståelse för
sjukdomen.
En reflektion över litteraturstudiens resultat är att förutsättningarna för livsstilsförändring kan se olika ut. Hjärtinfarkt är en omvälvande händelse som skapar nya behov och
förutsättningar. Det är av vikt för klinisk praxis att ta hänsyn till de olika känslor som kan främja eller hindra livsstilsförändring och att stödja patienter att övervinna hinder.
Omgivningsrelaterade erfarenheter
Resultatet i föreliggande litteraturstudie visade att normer och social tillhörighet kunde påverka följsamheten vid livsstilsförändring. Deltagarna i de analyserade studierna tenderade att prioritera att upprätthålla normer och värnade om rutiner istället för att implementera livsstilsförändringar som stod i konflikt med det befintliga normbeteendet.
De livsstilsförändringar som hade minst påverkan på familjens-, religionens- eller kulturens levnadsmönster föredrogs. Ett liknande resultat presenterades i en studie av Sidhu, Lemetyinen och Edge (2020) som visade att kulturella normer kunde påverka livsstilsförändring hos yngre personer med diabetes typ två. Studien visade att kulturella värderingar och normer värderades högre än sjukdom och livsstilsförändring som stred mot omgivningens vanor. Det är därför av vikt att anpassa information och utbildning efter kultur och värderingar för att personen ska förändra sina vanor.
Av de analyserade studierna framkom att familjen kunde vara ett gott stöd vid genomförandet och bibehållandet av livsstilsförändring, men de kunde också agera överbeskyddande. Resultatet bekräftas av Birtwistle et al. (2021) samt Goldsmith, Lindholm och Bute (2006), där familjens support ofta uppskattades men i en del fall kunde familjens engagemang tolkas som ett överbeskydd, vilket kunde påverka motivationen negativt. Orem (2001) belyser vikten av omgivningens stöd i ett omvårdnadssystem. Orem (2001) menar vidare att om personens egen förmåga till egenvård brister kan anhöriga stötta upp och ta ansvar för egenvården, men om stödet istället övergår till överbeskydd som skapar frustration samt motvilja förstärks
egenvårdsbristen och kan hindra arbetet med att uppnå en självständig egenvård.
En reflektion över litteraturstudiens resultat är vikten av att individuellt anpassa information och utbildning i eftervården. Det är viktigt att beakta stödet personen har omkring sig genom att inkludera anhöriga. Det är också av betydelse för klinisk praxis att som sjuksköterska vara medveten om det ökade mångkulturella samhället som råder idag vilket innebär nya utmaningar i vårdsituationer. Enligt ICN:s Etiska kod för sjuksköterskor (2017b) ska information ges på ett tillräckligt och lämpligt sätt, anpassat efter kulturella förutsättningar.
Diskussion om etiska, samhälleliga och intersektionella aspekter
Etiska aspekter
En konflikt kan uppstå mellan de etiska principerna att göra gott samt autonomi. Patienten har enligt autonomiprincipen rätt att själv bestämma över sig själv och den vård som
erbjuds samt att få sina val respekterade (Sandman & Kjellström 2018, 436). Vidare beskriver Sandman och Kjellström (2018, 436) att enligt göra gott-principen är
sjuksköterskan ålagd att främja hälsa, lindra lidande, förebygga sjukdom och göra goda handlingar för patientens bästa. Om patienten inte vill ta emot råd om livsstilsförändring som baseras på erfarenhet och vetenskap skapas konflikt mellan autonomiprincipen och göra gott-principen. Enligt ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (Svensk
Sjuksköterskeförening 2017b) ska sjuksköterskor utforma patientinformationen på ett sätt som möjliggör för patienten att göra självständiga ställningstaganden och sjuksköterskan ska även informera om rätten att avstå vård, vilket sammantaget främjar både
autonomiprincipen och göra-gottprincipen.
Samhälleliga aspekter
Under 2010 uppgick samhällskostnaderna för hjärtinfarkt i Sverige till 61,5 miljarder kronor (Steen Carlsson & Persson 2012). Hjärtinfarkt påverkar samhället i form av ökade vårdkostnader och ökade kostnader för sjukskrivning från arbete och aktiviteter samt vård av anhöriga (Steen Carlsson & Persson 2012). En hållbar samhällsutveckling kan främjas genom att minska kostnaderna med hjälp av sjukdomsprevention i form av
livsstilsförändring. Förutom hjärtinfarkt kan livsstilsförändring också förebygga andra folkhälsosjukdomar såsom fetma, metabolt syndrom och diabetes typ 2 (Magkos et al.
2009). Agenda 2030 har som hållbarhetsmål att till år 2030 minska antalet människor som dör i förtid av icke smittsamma sjukdomar genom förebyggande insatser och
behandling (Regeringskansliet 2016). Mot den bakgrunden förefaller sekundärprevention som livsstilsförändringar vara gynnsamt att arbeta vidare med för att minska kostnader och lidande i samhället.
Genus och intersektionalitet
I en studie beskrevs att männen upplevde överbeskydd vid livsstilsförändring efter
hjärtinfarkt medan kvinnorna i samma studie inte delade samma erfarenhet. Sandman och Kjellström (2018, 178) beskriver att det kan bero på ett felaktigt synsätt där kvinnor
förväntas ha en ombesörjande plats i familjen och att kvinnor anses vara vårdande rent
biologiskt. Att kvinnor skulle vara mer vårdande till naturen anser Sandman och Kjellgren (2018, 178) vara felaktigt. De menar att könsroller skapas av samhället och omsorg är därför något som behöver läras in med hjälp av en tillåtande omgivning (Sandman &
Kjellström 2018, 178).
I föreliggande litteraturstudies resultat framkom också att vårdpersonal inte alltid förstod kulturella behov där erfarenheten var en avsaknad av kulturellt anpassade livsstilsråd.
Enligt Patientlagen (SFS 2014:821) är vårdpersonal skyldiga att inte diskriminera eller särbehandla samtidigt som de ska säkerställa att personen förstått given information. Det kan beskrivas som ett krav på att individanpassa vården efter varje persons unika
förutsättningar. Att inte göra personen delaktig i sin egen vård går emot den etiska filosofin med ett jag-du-förhållande i en personcentrerad vård (Sandman & Kjellström 2018, 188).
Metoddiskussion
När ett fenomen ska beskrivas utifrån personers erfarenheter används vanligen kvalitativ metod eftersom den kvalitativa designen fokuserar på att djupgående tolka och förstå ett fenomen (Marshall & Rossman, 2016). Utifrån litteraturstudiens syfte som var att beskriva erfarenheter av livsstilsförändringar efter att ha drabbats av hjärtinfarkt bedömdes att studier som använt kvalitativ metod var adekvat för att beskriva flera dimensioner av fenomenet och därigenom få en djupare förståelse för att besvara syftet. Datainsamlingen genomfördes endast i två databaser vilket bedömdes vara tillräckligt för att styrka
litteraturstudiens trovärdighet eftersom de tillsammans utgör ett stort innehåll av vetenskapliga artiklar i området vårdvetenskap och omvårdnad. För att identifiera
relevanta sökord fördes en diskussion mellan författarna och handledaren för att välja ut lämpliga sökord med relevans mot litteraturstudiens syfte. Inspiration till relevanta sökord hämtades också från tidigare publicerade studier i området. Författarnas (EL, SG)
bristande erfarenhet av att söka i databaser kan ha påverkat urvalet av artiklar, men för att kompensera för bristande erfarenhet genomfördes initialt flera sökningar i respektive databas, som stöd i sökningarna användes kurslitteraturen. Efter träning och testning av olika sökkombinationer genomfördes sökningen som slutligen genererade de analyserade artiklarna som återfinns i resultatet. Vid sökningarna återkom samma studier under flera olika sökordskombinationer, vilket stärker litteraturstudiens tillförlitlighet (Henricson 2017, 414).
Vid val av inklusions- och exklusionskriterier bestämdes att endast artiklar som är peer reviewed ska inkluderas för att stärka litteraturstudiens trovärdighet (Henricson 2017, 414). Vidare valdes artiklar skrivna på engelska, vilket kan ha medfört att relevanta artiklar på andra språk gick förlorade. Beslutet att endast inkludera artiklar skrivna på engelska bestämdes för att minimera feltolkningar av texterna och därmed stärka litteraturstudiens trovärdighet, men eftersom engelska inte är författarnas modersmål kan feltolkningar ändå ha förekommit. Initialt inkluderades endast studier publicerade mellan åren 2011–
2021 för att identifiera den senaste forskningen, men i ett senare skede utökades
publiceringsåren till mellan 2006–2021 för att identifiera fler studier med relevans mot litteraturstudiens syfte. Fyra av åtta inkluderade studier publicerades före 2011 och någon skillnad mellan den äldre och nyare forskningen kunde inte identifieras. Vidare
inkluderades artiklar vars deltagare har haft hjärtinfarkt både en och upprepade gånger, vilket antagligen ger bredare beskrivningar av erfarenheter. Valda abstrakt diskuterades med handledaren för att därmed säkerställa träffsäkerheten i datan som analyserades. De analyserade studierna hade god geografisk spridning. Sjukvårdssystem och möjlighet till hjärtrehabiliteringsprogram kan dock variera mellan länderna vilket förmodligen ger olika erfarenheter av rehabilitering. Samtliga studier inkluderade såväl kvinnor som män med varierande åldrar och kulturer, vilket innebär att flera perspektiv på erfarenheter blev beskrivna i resultatet. Antalet inkluderade artiklar bestämdes till åtta, därför att antalet skulle vara tillräckligt stort för att uppnå ett tillförlitligt resultat, samtidigt som den totala textmängden behövde avgränsas för att vara hanterbar inom den satta ramen för
examensarbetet. Samtliga åtta artiklar kvalitetsgranskades med stöd av en, från universitetet, rekommenderad granskningsmall vilket stärker litteraturstudiens
tillförlitlighet (Henricson 2017, 414). Författarna kvalitetsgranskade dock fyra artiklar var vilket påverkar trovärdigheten negativt eftersom författarna kan ha gjort olika
bedömningar (Henricson 2017, 414). Metoder för litteratursammanställningar presenteras noggrant för att därmed stärka reproducerbarheten (Henricson 2017, 414). Författarna har därför beskrivit samtliga steg i urvalsprocessen och datainsamlingen i både löpande text och i tabeller för en tydlig översikt.
I den inledande analysprocessen diskuterades val av analysmetod med handledaren. För att stärka litteraturstudiens trovärdighet genomfördes analysen initialt enskilt, därefter jämfördes respektive fynd och till sist sammanställdes resultatet gemensamt. Vid olika tillfällen har handledare och medstudenter läst och granskat resultatet och bedömt om resultatbeskrivningarna är rimliga och svarar på syftet, för att ytterligare stärka
litteraturstudiens trovärdighet (Henricson 2017, 415). Eftersom resultatet beskriver
personers subjektiva erfarenheter av livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt kan resultatet överföras till andra kontexter som exempelvis livsstilsförändring efter stroke.
Vid forskning med kvalitativ metod kan resultat påverkas av författarnas förförståelse och bör därför lyftas för att läsaren ska kunna bedöma studiens trovärdighet (Priebe &
Landström 2017, 38–39). Författarna till föreliggande litteraturstudie har arbetat inom funktionshinderomsorgen och äldreomsorgen i ett flertal år och är under utbildning till sjuksköterska. Förförståelsen antas vara större än hos gemene man, men inte i samma utsträckning som hos examinerade sjuksköterskor eller annan vårdpersonal som en längre tid arbetat eller arbetar inom sjukvården och med hjärtvårdspatienter. För att undvika ett färgat resultat på grund av en eventuell förförståelse har författarna eftersträvat att
kontrollera förförståelsen men även nyttja förförståelsen i analysfasen.
Forskningsetisk diskussion
Eftersom litteraturstudier sammanställer resultat från redan befintlig forskning innehåller denna litteraturstudie inga egna forskningsobjekt, men för att vidmakthålla den
forskningsetiska presentationen som beskrivs i metodavsnittet kontrollerades om alla vetenskapliga studier framhölls som etiskt godkända. I flera studier var beskrivningen av forskningsetiska överväganden knapphändig, men i alla inkluderade studier framkom att den antingen blivit godkänd av en forskningsetisk kommitté eller är i linje med
Helsingforsdeklarationen. Detta ansågs vara tillräckligt för att inte riskera att
sammanställa och föra vidare forskning som inte beaktar etiska principer. I föreliggande litteraturstudie har tillförlitlighet och ärlighet beaktats genom att i möjligaste mån ha granskat och sammanställt forskningen på ett öppet, rättvist, fullständigt och objektivt förfarande för att eftersträva en god forskningsetisk kvalitet.
Konklusion
Föreliggande litteraturstudie visar på vikten av en personcentrerad eftervård för att främja hälsa och lindra lidande. Människor är unika och deras erfarenheter både liknar varandra och skiljer sig åt. Att förändra levnadsvanor är komplext och därför behöver personers egna preferenser beaktas för att en god, bestående och ändamålsenlig vård ska uppnås.
Med stöd av föreliggande sammanställning av kunskap behövs fortsatt forskning om hur vården kan erbjuda ett fortlöpande livslångt stöd efter hjärtinfarkt. Digitaliseringen medför troligen stora möjligheter för detta där uppföljning, kontakt och feedback kan ges digitalt, exempelvis via appar. Fortsatt forskning kan också utforska och söka fånga hur en personcentrerad vård i samråd med patienten bäst utformas.
Referenser
Referenser märkta med * ingår i litteraturstudiens resultat
*Admi, H.; Eilom-Moshe, Y.; Levy, H.; Eisen, I.; Nikolsky, E.; Gepstein, L.; Satran, C. &
Ore, L. 2020. “It's up to me with a little support'' - Adherence after myocardial infarction: A qualitative study. International Journal of Nursing Studies 101: 1–9.
Doi: 10.1016/j.ijnurstu.2019.103416.
Alsén, P.; Brink, E.; Persson, L-O.; Brändström, Y. & Karlson, B. W. 2010. Illness
perceptions after myocardial infarction: relations to fatigue, emotional distress and health-related quality of life. Journal of Cardiovascular Nursing 25(2): 1–10. Doi:
10.1097/JCN.0b013e3181c6dcfd.
Astin, F.; Horrocks, J. & Closs, S. J. 2014. Managing lifestyle change to reduce coronary risk: a synthesis of qualitative research on peoples' experiences. BMC Cardiovascular Disorders 14(96): 1–16. Doi: 10.1186/1471-2261-14-96.
Birtwistle, S. B.; Jones, I.; Murphy, R.; Gee, I. & Watson, P. M. 2021. "Do what you can with a happy heart": a longitudinal study of patient and family members' lived experiences of physical activity post-myocardial infarction. Disability and Rehabilitation E-pub 210301: 1–10. Doi: 10.1080/09638288.2021.1878560.
Boateng, S. & Sanborn, T. 2013. Acute myocardial infarction. Disease-a-Month 59(3): 83–
96. Doi: 10.1016/j.disamonth.2012.12.004.
Brink, E.; Alsen, P.; Herlitz, J.; Kjellgren, K. & Cliffordsson, C. 2012. General self- efficacy and health-related quality of life after myocardial infarction. Psychology, Health &
Medicine 17(3): 346-355. Doi: 10.1080/13548506.2011.608807.
*Condon, C. & McCarthy, G. 2006. Lifestyle changes following acute myocardial infarction:
patients’ perspectives. European Journal of Cardiovascular Nursing 5(1): 37–44.
Doi: 10.1016/j.ejcnurse.2005.06.005.
Contractor, A. S. 2011. Cardiac rehabilitation after myocardial infarction. The Journal of the Association of Physicians of India 59: 51-55.
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/22624283/ (Hämtad 2021-03-11).
*Davis, D.; Jones, I.; Johnson, M.; Howarth, M. & Astin, F. 2020. "I don't do it for myself, I do it for them": A grounded theory study of South Asians' experiences of making lifestyle change after myocardial infarction. Journal of Clinical Nursing 29(19–20):
3687–3700. Doi: 10.1111/jocn.15395.
Folkhälsomyndigheten. 2020. Vad är en folksjukdom.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/om- folksjukdomar/ (Hämtad 2021-03-11).
Folkhälsomyndigheten. 2021. Insjuknande i hjärtinfarkt.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad- rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/insjuknande-i-hjartinfarkt/
(Hämtad 2021-03-02).
Friberg, F. 2017. Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I Friberg, F (red.). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur AB, 129–139.
*Galdas, P. M. & Kang, H. B. 2010. Punjabi Sikh patients' cardiac rehabilitation
experiences following myocardial infarction: a qualitative analysis. Journal of Clinical Nursing 19(21-22): 3134–3142. Doi: 10.1111/j.1365-2702.2010.03430.x.
Goldsmith, D. J.; Lindholm, K. A. & Bute, J. J. 2006. Dilemmas of talking about lifestyle changes among couples coping with a cardiac event. Social Science & Medicine 63(8):
2079–2090. Doi: 10.1016/j.socscimed.2006.05.005.
Graham, H. & White, P. C. 2016. Social determinants and lifestyles: integrating environmental and public health perspectives. Public Health 141: 270-278. Doi:
10.1016/j.puhe.2016.09.019.
*Gregory, S.; Bostock, Y. & Backett-Milburn, K. 2006. Recovering from a heart attack: a qualitative study into lay experiences and the struggle to make lifestyle changes.
Family Practice 23(2): 220–225. Doi: 10.1093/fampra/cmi089.
Henricson, M. 2017. Diskussion. I Henricson, M (red.). Vetenskaplig teori och metod – Från idé till examination inom omvårdnad. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur, 411–
420.
Hjärt-lungfonden 2021. Högt kolesterol. https://www.hjart-
lungfonden.se/halsa/riskfaktorer/hogt-kolesterol/ (Hämtad 2021-02-23).
Johansson, I.; Karlson, B. W.; Grankvist, G. & Brink, E. 2010. Disturbed sleep, fatigue, anxiety and depression in myocardial infarction patients. European Journal of Cardiovascular Nursing 9(3): 175-180. Doi: 10.1016/j.ejcnurse.2009.12.003.
*Junehag, L.; Asplund, K. & Svedlund, M. 2014. Perceptions of illness, lifestyle and support after an acute myocardial infarction. Scandinavian Journal of Caring Sciences 28(2): 289–296. Doi: 10.1111/scs.12058.
Karlsson, E-K. 2017. Informationssökning. I Henricson, M (red.). Vetenskaplig teori och metod – Från idé till examination inom omvårdnad. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur, 81–96.
*Kristofferzon, M-L.; Löfmark, R. & Carlsson, M. 2008. Managing consequences and finding hope - experiences of Swedish women and men 4-6 months after myocardial infarction. Scandinavian Journal of Caring Sciences 22(3): 367-375. Doi:
10.1111/j.1471-6712.2007.00538.x.
Løvlien, M.; Mundal, L. & Hall-Lord, M. L. 2017. Health-related quality of life, sense of coherence and leisure-time physical activity in women after an acute myocardial infarction. Journal of Clinical Nursing 26(7-8): 975–982. Doi: 10.1111/jocn.13411.
Magkos, F.; Yannakoulia, M.; Chan, J. L. & Mantzoros, C. S. 2009. Management of the metabolic syndrome and type 2 diabetes through lifestyle modification. Annual Review of Nutrition 29: 223–256. Doi: 10.1146/annurev-nutr-080508-141200.
Marshall, C. & Rossman, G. B. 2016. Designing Qualitative Research. 6. uppl. London:
Sage Publications.
McBride, C. M.; Emmons, K. M. & Lipkus, I. M. 2003. Understanding the potential of teachable moments: The case of smoking cessation. Health Education Research 18(2): 156–170. Doi: 10.1093/her/18.2.156.
Mollon, L. & Bhattacharjee, S. 2017. Health related quality of life among myocardial
infarction survivors in the United States: a propensity score matched analysis. Health and Quality of Life Outcomes 15(1): 1-10. Doi: 10.1186/s12955-017-0809-3.
