Examensarbete i omvårdnad, 15 hp
Livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt – personers upplevelser
En litteraturstudie
Jessica Eklund Netterberg Emelie Persson
Handledare: Catrin Berglund Johansson Sjuksköterskeprogrammet, kurs: OM1434
Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa Karlskrona januari 2016
Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, Sjuksköterskeprogrammet, Examensarbete i omvårdnad januari 2016
Livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt – personers upplevelser
En litteraturstudie
Jessica Eklund Netterberg Emelie Persson
Sammanfattning
Bakgrund: Hjärtinfarkt är ett av de största folkhälsoproblemen i världen och i Sverige insjuknar runt 30 000 personer varje år. Livsstilsförändringar vad gäller rökstopp, förändrade kostvanor och ökad fysisk aktivitet är de råd som sjuksköterskor rekommenderar efter genomgången hjärtinfarkt. En livsstilsförändring mot en hälsosam livsstil kan minska risken för återinsjuknande i hjärtinfarkt och det är därför av betydelse att personer som genomgått hjärtinfarkt får stöd att genomföra livsstilsförändringar.
Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser vid genomförande av livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt.
Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på sju vetenskapliga artiklar. För att analysera de vetenskapliga artiklarna användes Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys.
Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier; Oro och rädsla för ny hjärtinfarkt, Förståelse för sjukdomen, Fysiska begränsningar, Stödets betydelse samt Nya vanor och rutiner.
Slutsats: Vid genomförande av livsstilsförändringar upplevde personer som genomgått hjärtinfarkt aspekter som både hindrade och underlättade deras motivation och förmåga. För att öka personers möjlighet till livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt är det av betydelse att sjuksköterskan i utformning av stödjande omvårdnadsinsatser tar hänsyn till personernas olika behov och önskemål. Ytterligare forskning behövs kring personers upplevelser vid genomförande av livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt i olika åldersgrupper.
Nyckelord:hjärtinfarkt, kvalitativ studie, livsstilsförändring, upplevelse
Innehållsförteckning
Inledning 4
Bakgrund 4
Hjärtinfarkt 4
Livsstilsförändring 5
Personers upplevelser efter hjärtinfarkt 6
Teoretisk referensram 6
Syfte 7
Metod 7
Datainsamling 7
Urval 8
Inklusions- och exklusionskriterier 8
Kvalitetsgranskning 9
Dataanalys 9
Resultat 10
Oro och rädsla för ny hjärtinfarkt 10
Förståelse för sjukdomen 11
Fysiska begränsningar 12
Stödets betydelse 12
Nya vanor och rutiner 13
Diskussion 14
Metoddiskussion 14
Resultatdiskussion 17
Slutsats 19
Självständighet 20
Referenser 21
Bilaga 1 Databassökningar 24
Bilaga 2 Granskningsprotokoll 26
Bilaga 3 Artikelöversikt 29
Bilaga 4 Exempel på analysförfarande 31
Inledning
Hjärtinfarkt är idag ett stort folkhälsoproblem och en orsak till dödsfall och
funktionsnedsättning världen över (Thygesen et al., 2012). I Sverige insjuknar runt 30 000 personer i hjärtinfarkt varje år (Socialstyrelsen, 2014). För att minska risken för
återinsjuknande rekommenderas personer som genomgått hjärtinfarkt att genomföra livsstilsförändringar (Socialstyrelsen, 2015). För personer som genomgått hjärtinfarkt kan livsstilsförändringar också leda till bättre hälsorelaterad livskvalitet i form av ökat fysiskt, emotionellt och socialt välmående (De Smedt et al., 2014). Trots detta visar forskning att ett betydande antal personer inte förändrar sina levnadsvanor enligt de råd om
livsstilsförändringar som hälso- och sjukvården rekommenderar i samband med
kranskärlssjukdom (Teo et al., 2013). Enligt Socialstyrelsen (2011) ska sjuksköterskor arbeta för att förebygga sjukdom och främja hälsa genom att stödja personers förändring av
ohälsosamma levnadsvanor. Därför är det av intresse att göra en litteratursammanställning som tydliggör den befintliga forskningen kring personers upplevelser vid genomförande av livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt. Vilket skulle kunna bidra till en ökad kunskap och förståelse hos sjuksköterskor och bidra till ett förbättrat stöd till livsstilsförändringar som är mer anpassat efter den enskilde personen.
Bakgrund
Hjärtinfarkt
Diagnosen hjärtinfarkt innebär enligt Thygesen et al. (2012) att hjärtats muskelceller dör på grund av syrebrist. Hjärtinfarkt kan uppstå när ett aterosklerotiskt plack plötsligt går sönder i hjärtats inflammerade kärlväggar. Då bildas en trombos som täpper igen hjärtats kranskärl så att det syresatta blodet inte kan passera. Ericson och Ericson (2013) beskriver att ateroskleros är en kronisk inflammatorisk process i kroppens artärer som innebär att kolesterol, kalcium, makrofager och lymfocyter lagras in och bildar hårda plack i kärlväggarna.
Aterosklerosprocessen utvecklas av opåverkbara faktorer som ärftlighet och ålder, men kan också påskyndas av olika påverkbara faktorer i livsstilen. Yusuf et al. (2004) beskriver att livsstilsfaktorer såsom rökning, alkoholkonsumtion, ohälsosam kost, låg fysisk aktivitet samt
psykosociala aspekter kan orsaka hjärtinfarkt hos både män och kvinnor. Enligt Berg, Björck, Dudas, Lappas och Rosengren (2009) är bröstsmärta det vanligaste symtomet hos både kvinnor och män vid insjuknandet av akut hjärtinfarkt, dock uppvisar kvinnor som grupp ett större antal symtom. Symtom som illamående, ryggsmärta, yrsel och hjärtklappning är desto vanligare hos kvinnor. Enligt Thygesen et al. (2012) ställs diagnosen hjärtinfarkt utifrån patientens symtom, blodprov och EKG-bilden. Enligt Socialstyrelsen (2015) består
behandlingen av den akuta hjärtinfarkten i första hand av perkutan coronar intervention [PCI]
och insättning av en stent, vilket vidgar det tilltäppta kranskärlet så att genomblödningen kan återupprättas. När PCI inte är möjligt inom 120 minuter är trombolys, det vill säga
trombosupplösande läkemedel, behandlingsalternativ. Efter en hjärtinfarkt inriktas
behandlingen mot att minska risken för återinsjuknande genom läkemedel och genomförande av livsstilsförändringar.
Livsstilsförändring
Livsstilsförändring innebär enligt Ericson och Ericson (2013) en identifiering av en
ohälsosam livsstil och skadliga livsstilsfaktorer för personen, vilket uppnås genom att vidta åtgärder som påverkar de ohälsosamma livsstilsfaktorerna. Genomförd livsstilsförändring efter hjärtinfarkt har visat sig bidra till minskad sjuklighet och dödlighet inom vården för hjärtsjukdom (Cobb, Brown & Davis, 2006). En hälsosam livsstil minskar risken för återinsjuknande och död i en ny hjärtinfarkt och för vissa personer som genomgått en hjärtinfarkt krävs därför genomförande av livsstilsförändringar (Socialstyrelsen, 2015).
Personer som insjuknat i hjärtinfarkt och som förbättrar sina levnadsvanor genom att sluta röka, äta hälsosamt samt utföra fysisk aktivitet regelbundet kan minska risken för
återinsjuknande med 74 procent efter sex månader, detta i jämförelse med personer som inte genomför livsstilsförändringar utan som fortsätter röka, äta ohälsosamt och vara fysiskt inaktiva (Chow et al., 2010). Det är således av betydelse att personer med hjärtsjukdom får ökad medvetenhet om hälsosamma levnadsvanor och ges stöd till att genomföra
livsstilsförändringar. Hälso- och sjukvården och därmed sjuksköterskor har i uppgift att medverka till att detta åstadkoms (Socialdepartementet, 2014).
Personers upplevelser efter hjärtinfarkt
Upplevelse kan definieras som människans egen unika tolkning av världen runt omkring och kan bara förstås av den enskilda personen själv (Eriksson, 1991). Baldacchino (2011)
beskriver att personer kan uppleva tiden efter hjärtinfarkt som en lärorik erfarenhet av att reflektera över livet och vad personerna värdesätter i sitt liv, exempelvis familj och sin egen hälsa. Kristofferzon, Löfmark och Carlsson (2008) menar att tiden efter hjärtinfarkt ofta präglas av oro för vad som kommer hända i framtiden, samtidigt som denna tid också
kännetecknas av funderingar om återhämtning och möjligheten till ett friskt liv. Trötthet och depression är dessutom vanligt förekommande flera månader efter genomgången hjärtinfarkt (Alsén, Brink, Persson, Brändström & Karlsson, 2010). Vidare beskriver Kristofferzon et al.
(2008) att personer kan uppleva svårigheter med att hantera konsekvenserna efter hjärtinfarkt såsom hälsoproblem, livsstilsförändringar, känslomässiga reaktioner och förändringar i det sociala livet. Likväl kan personerna uppleva en ny chans i livet och att livet får en ny mening.
Andersson, Borglin och Willman (2013) poängterar att ett sökande efter en ny mening med livet kan vara en generell mänsklig reaktion som uppkommer efter en livshotande händelse.
En livshotande händelse såsom hjärtinfarkt kan innebära nya val och omprioriteringar i livet, exempelvis att genomföra livsstilsförändringar, försöka leva för stunden och tillbringa mer tid med sin familj.
Teoretisk referensram
Orem (2001) beskriver egenvård, i sin teori om egenvårdsbalans (self-care deficit of nursing theory), som en mänsklig reglerande funktion som personer måste utföra för sig själva eller låta andra utföra åt dem för att upprätthålla liv, välbefinnande och hälsa. Egenvård måste läras in och den måste medvetet utföras regelbundet. Egenvård är en sysselsättning som kräver tid, energi, ekonomiska resurser och ständig vilja att utföra egenvårdsaktiviteter.
Vidare menar Orem (2001) att en persons förmåga att tillgodose sin egenvård påverkas av dennes ålder, utvecklingsstadiet, livserfarenhet, kulturmönster, hälsotillstånd och tillgängliga resurser. För att kunna tillgodose sina egenvårdsbehov krävs kunskap om vilken egenvård som behövs och vetskap om hur behoven av egenvård kan tillgodoses, förmåga att kunna fatta beslut om vilka aktiviteter som ska utföras samt en förmåga att kunna planera, utföra och utvärdera dessa aktiviteter i det dagliga livet. När en person inte har förmåga att på egen hand eller med hjälp av närståendes stöd tillgodose de krav på egenvård som situationen kräver uppstår en egenvårdsbrist (self-care deficit) och ett behov av professionell omvårdnad.
Vidare menar Orem (2001) att sjuksköterskan ska, i samband med utformningen av ett omvårdnadssystem, bedöma personens förmåga att genomföra egenvård samt vilken möjlighet det finns till stöd och omsorg från närstående. En persons egenvårdsbrist kan helt eller delvis kompenseras när personen har nödvändiga mänskliga förmågor, förutsättningar och vilja.
Syfte
Syftet var att beskriva personers upplevelser vid genomförande av livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt.
Metod
En litteraturstudie med kvalitativ ansats, baserad på tidigare empiriska studier valdes för att beskriva personers upplevelser vid genomförande av livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt.
Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011) menar att kvalitativ ansats kan användas när forskningen inriktas på förståelse om mänskliga upplevelser, händelser, processer och relationer. Enligt Friberg (2012) är litteraturstudie en lämplig metod för att få översikt om kunskapsläget av befintlig forskning inom ett omvårdnadsvetenskapligt område. Olsson och Sörensen (2011) förklarar att i en litteraturstudie används insamlad data från vetenskapliga artiklar för att identifiera kategorier, modeller eller beskrivningar av sammanhang i personers omvärld eller livsvärld.
Datainsamling
För att få fram vetenskapliga artiklar genomfördes en litteratursökning med olika kombinationer av sökord i de två elektroniska referensdatabaserna PubMed och Cinahl.
Enligt Willman et al. (2011) är PubMed och Cinahl två stora databaser som innehåller referenser till artiklar från vetenskapliga tidskrifter inom området hälso- och sjukvård.
Inledningsvis skapades tre olika sökblock utifrån begrepp i studiens syfte: hjärtinfarkt, personers upplevelser samt livsstilsförändringar. Ett ytterligare sökblock för kvalitativ studiedesign lades till för att precisera sökningen. Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU] (2014) menar att blocksökning kan användas vid formulering av
sökstrategi. Vid blocksökning motsvaras vissa delar av studiens frågeställning av olika block
av sökord. Varje block söks sedan var för sig och kombineras därefter med varandra (ibid.).
För att finna vetenskapliga artiklar användes både ämnesord och fritextord i sökblocken. I PubMed användes MeSH-termer och i Cinahl användes Cinahl Headings, vilka enligt
Willman et al. (2011) är ämnesord i PubMeds respektive Cinahls uppslagsverk. Ämnesorden som beskriver innehållet i artiklarna kan dock skilja sig åt i databaserna, vilket innebär att sökorden till viss del måste anpassas till varje databas (Willman et al., 2011). Fritextord är sökord som kan matchas med ord som förekommer i den elektroniska referensdatabasens beskrivning av varje artikel (SBU, 2014).
I ämnesordssökningen användes sökorden: myocardial infarction, myocardial ischemia, coronary disease, coronary artery disease, coronary arteriosclerosis, attitude to health, attitude to illness, life experiences, life style, life style changes, secondary prevention, behahvioral changes, qualitative studies, qualitative research, interviews as topic och nursing methodology research. I fritextsökningen användes följande sökord: acute
myocardial infarction, heart attack, coronary heart disease, ischemic heart disease, coronary artery disease, people(s)/patient(s) experience(s), people(s)/patient(s) perception(s), lifestyle change(s), lifestyle modification(s), behavioural change(s), smoking cessation, dietary changes, physical activity och qualitative.
Varje sökord söktes först enskilt och därefter användes den booleska termen OR mellan varje sökord i vartdera block. Sökblocken kombinerades sedan med den booleska termen AND mellan varandra för att få fram vetenskapliga artiklar. De booleska söktermerna är enligt Willman et al. (2011) ord som på olika sätt kombinerar sökorden med varandra. Söktermen OR vidgar sökningen genom att endast ett av de valda sökorden behöver finnas med i sökningen. En sökning med AND mellan sökorden fokuserar däremot sökningen.
Urval
Inklusions- och exklusionskriterier
Inklusionskriterierna för studien var vetenskapliga artiklar som skulle vara baserade på empiriska studier med kvalitativ ansats. Artiklarna skulle omfatta både män och kvinnors upplevelser vid genomförande av livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt samt vara publicerade mellan åren 2000-2015, skrivna på engelska och vara "peer reviewed". Artiklar som är peer- reviewed, betyder enligt Willman et al. (2011) att de vetenskapliga artiklarna har blivit
granskade av personer som forskat inom samma område. Vetenskapliga artiklar baserade på forskning med kvantitativ ansats samt översiktsartiklar ("reviews") skulle exkluderas.
Sökningarna i referensdatabaserna PubMed och Cinahl resulterade i totalt 172 artiklar (Bilaga 1). Efter genomläsning av artiklarna på titelnivå ansågs 75 artiklar uppfylla
inklusionskriterierna. Av de 75 lästa abstrakten uppfyllde 15 artiklar inklusionskriterierna, vilka sedan lästes i sin helhet. Därefter exkluderades åtta artiklar, eftersom de inte svarade på syftet. Artiklarna som föll bort beskrev personers upplevelser av livet efter hjärtinfarkt eller personers upplevelser av deltagande i hjärtrehabiliteringsprogram, alltså inte personers upplevelser vid genomförande av livsstilsförändringar. Återstående sju artiklar svarade på syftet samt mot kraven för urval och valdes för kvalitetsgranskning.
Kvalitetsgranskning
Vid kvalitetsgranskningen användes Willman et al. (2011) kvalitetsgranskningsprotokoll för studier med kvalitativ metod (Bilaga 2). Kvalitetsgranskning innebär att kritisk värdera de utvalda vetenskapliga artiklarnas kvalitet enligt Willman et al. (2011). Först lästes de sju utvalda artiklarna igenom upprepande gånger för att få förståelse för innehållet. Därefter granskades artiklarna genom att alla frågor i granskningsprotokollet besvarades.
Kvalitetsgranskningsprotokollet innehöll 16 punkter där artikeln fick ett poäng för varje punkt som besvarades med ett positivt svar, inga poäng tilldelades vid negativt eller
inadekvat svar. Den totala poängsumman räknades sedan om i procent. Enligt Willman et al.
(2011) räknas artiklar med 60-69% som låg kvalité, 70-79% som medel kvalitet och 80-100%
som hög kvalitet. Enligt Olsson och Sörensen (2011) ska artiklar som inte överstiger högre kvalitet än 60 % exkluderas. Samtliga sju artiklar bedömdes vara av medel och hög kvalitet och har därmed inkluderas i studien (Bilaga 3).
Dataanalys
Analysmetoden som användes var Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av manifest kvalitativ innehållsanalys. En manifest innehållsanalys innebär, enligt Graneheim och
Lundman (2004), en granskning av det synliga och uppenbara i texten.
Artiklarna som utgjorde analysenheten lästes återigen igenom för att få en helhetsbild av innehållet. Ur de vetenskapliga artiklarnas resultatdelar togs därefter meningsbärande enheter ut som svarade till studiens syfte. Enligt Graneheim och Lundman (2004) innebär
innehållsanalysens första steg att välja ut meningsbärande enheter från den text som ska analyseras samt förklarar att en meningsbärande enhet är en enhet av ord, meningar eller stycken som relaterar till varandra och har samma innebörd (ibid.). Meningsbärande enheter togs först fram enskilt som markerades med en överstrykningspenna. Därefter fördes en diskussion om de enskilt utvalda meningsbärande enheternas relevans till syftet. Gemensamt valdes sedan meningsbärande enheter ut som svarade på studiens syfte. I nästa steg översattes de meningsbärande enheterna till svenska med hjälp av ett svenskt-engelskt lexikon och kondenseras. Kondensering enligt Graneheim och Lundman (2004) innebär att de meningsbärande enheterna förkortas utan att innebörden förloras. Därefter blev de
kondenserade meningsbärande enheterna givna varsin kod som kortfattat beskrev innehållet.
Enligt Graneheim och Lundman (2004) består en kod utav ett eller flera ord med en
oförändrad innebörd från kondenseringen. Efter det jämfördes skillnader och likheter mellan koderna och slutligen sorterades koder med samma betydelser in i olika kategorier.
Graneheim och Lundman (2004) beskriver att det avslutande steget i den manifesta
innehållsanalysen är att bilda kategorier. Kategorier är unika delar av textmaterial som har ett sammanhang och koderna kan därför inte tillhöra olika kategorier eller uteslutas.
Analysprocessen exemplifieras i Bilaga 4.
Resultat
Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser vid genomförande av livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt. Personernas upplevelser har sammanfattas i fem kategorier: Oro och rädsla för ny hjärtinfarkt, Fysiska begränsningar, Förståelse för sjukdomen, Stödets betydelse samt Nya vanor och rutiner. Citat har använts vid
redovisningen av resultatet, eftersom citat enligt Friberg (2012) kan förstärka beskrivningen av personers upplevelser.
Oro och rädsla för ny hjärtinfarkt
Personerna kunde uppleva oro och rädsla för att insjukna i en ny hjärtinfarkt vid
genomförandet av livsstilsförändringar. Personerna menade att de upplevde rädsla för att utföra fysisk aktivitet, eftersom personerna upplevde att fysisk ansträngning skulle kunna utlösa en ny hjärtinfarkt (Kärner, Tingström, Abrandt-Dahlgren & Bergdahl, 2005; Gregory,
Bostock & Beckett-Milburn, 2006; Rogerson, Murphy, Bird & Morris, 2012; Junehag, Asplund & Svedlund, 2013).
Rädsla och sårbarhet kunde också upplevas som en drivkraft. En drivkraft till att försöka uppnå en god hälsa genom att påbörja långsiktiga livsstilsförändringar efter hjärtinfarkten (Wiles & Kinmonth, 2001; Kärner et al., 2005; Gregory et al., 2006; Cole, Smith, Hart &
Cupples, 2013). Rädslan som personerna upplevde som en drivkraft medförde också att personerna upplevde ett behov av att förändra sina tidigare kostvanor och kunde därmed uppnå en hälsosammare livsstil (Doyle, Fritzsimons, McKeown & McAloon, 2011).
“I was frightened. There was always that fear on you, you know, that you will take another heart attack”. (Doyle et al., 2011, s. 35)
Förståelse för sjukdomen
Personerna kunde uppleva en förståelse för att hjärtinfarkten hade inverkan på deras vilja att genomföra livsstilsförändringar (Wiles & Kinmounth, 2001). Personerna beskrev att
förståelsen för hur allvarlig sjukdomen var, ökade deras medvetenhet om att en ohälsosam livsstil är en bidragande orsak till hjärtinfarkt. Detta medförde att personerna upplevde det lättare att förändra sina ohälsosamma levnadsvanor (Kärner et al., 2005).
Personerna kunde dock uppleva att motivationen till att genomföra livsstilsförändringar minskade med tiden, eftersom hjärtinfarkten inte längre kändes påtagligt närvarande. Med tiden uppkom känslor av att vara återhämtad och personerna kände sig tillsynes friska vilket medförde att personerna upplevde sjukdomen av mindre betydelse och det uppkom en ovilja av att förändra sitt beteende (Wiles & Kinmounth, 2001; Gregory et al., 2006). Personerna kunde uppleva mindre förståelse för hjärtinfarktens allvarlighet när sjukdomskänslan saknades (Kärner et al., 2005; Cole et al., 2013).
“I’m over it now, back to normal. I’m afraid I’ve slipped back to my old ways with my diet. It’s hard to keep going once you’re over it”. (Wiles &
Kinmounth, 2001, s.165)
Det framkom också att personerna upplevde att livsstilsförändringar inte hade någon effekt på deras hälsa och såg på grund av detta ingen mening med att genomföra livsstilsförändringar efter hjärtinfarkten (Wiles & Kinmounth, 2001; Cole et al., 2013). Personerna kunde däremot uppleva en förståelse för behovet av livsstilsförändringar, men upplevde mindre motivation av att genomföra dessa då personerna ansåg att förändringarna skulle påverka deras liv negativt och vara svåra att upprätthålla (Junehag et al., 2013).
Fysiska begränsningar
Personerna kunde uppleva en rad olika fysiska begränsningar som gav sig till känna efter hjärtinfarkten och när livsstilsförändringar skulle genomföras. Fysiska begränsningar såsom smärta, andnöd, fysisk svaghet och trötthet som upplevdes begränsa personernas
genomförande av regelbunden fysisk aktivitet i livsstilen (Rogerson et al., 2012; Cole et al., 2013; Junehag et al., 2013). De upplevde frustreration över kroppens begräsningar eftersom det påverkade deras motivation till att vara fysiskt aktiva (Rogerson et al., 2012).
Personerna kunde uppleva att deras tidigare sjukdomar som till exempel artrit eller hälsoproblem i form av ryggbesvär och ledbesvär, medförde fysiska begränsningar vid
genomförandet av livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt (Rogerson et al., 2012; Cole et al., 2013). Personerna upplevde sig vara mer fokuserade på att hantera tidigare sjukdomar och hälsoproblem än att genomföra livsstilsförändringar efter hjärtinfarkten (Cole et al., 2013).
"Because I'm a diabetic, it's more frightening... my feet are a problem and my sight's another thing. The heart would be the least of my problems."
(Cole, Smith, Hart & Cupples, 2013, s. 6)
Stödets betydelse
Personerna upplevde att stöd från familj, vänner, arbetskamrater och vårdpersonal var
betydelsefullt för att klara av att genomföra livsstilsförändringar (Gregory et al., 2005; Kärner et al., 2005; Doyle et al., 2011; Cole et al., 2013). Männen upplevde stödet från deras makar som deras bästa möjlighet till att förändra och bibehålla en förändrad livsstil (Gregory et al., 2005). För att kunna upprätthålla den fysiska träningen beskrev personerna betydelsen av att ha en partner, familj eller vänner som antingen stödjer genom uppmuntran eller genom att själv delta i träningen (Rogerson et al., 2012). Personerna beskrev också att familjens
anpassningar för personens behov av förändring underlättade genomförandet av livsstilsförändringar. Personerna kunde således uppleva hinder för att förändra sina levnadsvanor när det sociala nätverket inte medverkade och hade lågt engagemang för hälsofrämjande aktiviteter, såsom fysisk träning (Kärner et al., 2005). Vidare beskrevs också en upplevelse av brist på stöd när personer i det sociala nätverket inte hade förståelse för svårigheten att förändra levnadsvanor eller när dessa personer inte förstod anledningen till varför personer som genomgått hjärtinfarkt bör genomföra livsstilsförändringar (Cole et al., 2013).
Personerna upplevde att stöd från vårdpersonalen motiverade dem till att genomföra
livsstilsförändringar (Doyle et al., 2011). Rådgivning och krav från vårdpersonalen upplevdes främja möjligheten till förändring (Kärner et al., 2005). Tydliga muntliga och skriftliga råd samt vårdpersonalens förmåga att kommunicera empatiskt upplevdes också underlätta (Cole et al., 2013). Vissa personer upplevde ett behov av kontinuerligt stöd och uppföljning från vårdpersonal i samband med livsstilsförändringar (Gregory et al., 2005). Fokusering på förändring upplevdes när personerna upprättade huvudmål och delmål samt kom överens om ett uppföljningsdatum tillsammans med vårdpersonal (Cole et al., 2013).
"I had to face (nurse) every forth months. I didn't want to come in and put up the half…A stone (target) when I could come in and have Lost a few pounds … that was one of the most Beneficial things, the target setting."
(Cole et al., 2013, s.10)
Personerna upplevde att genomförande av livsstilsförändringar försvårades av brist på undervisning, anvisningar och uppmuntran från vårdpersonal (Doyle et al., 2011). En del personer beskrev även att rådgivningskostnader hindrade dem från att söka stöd från vårdpersonal. Personerna kunde uppleva att de inte visste varifrån de kunde inhämta
användbar information, medan andra upplevde att de hade fått inkonsekvent och förvirrande information gällande livsstilsförändringar från vårdpersonal (Cole et al., 2013).
Nya vanor och rutiner
Nya vanor och rutiner upplevdes av personerna främja genomförandet av livsstilsförändringar (Kärner et al., 2005). Personerna beskrev att livsstilsförändringar var lättare att åstadkomma efter omprioritering och planering i vardags- eller arbetslivet (Kärner et al., 2005; Junehag et
al., 2013). Personerna upplevde att använda sig av psykologiska strategier såsom att sätta upp mål, tala uppmuntrande om sig själv och undanröja ursäkter gjorde det lättare att förändra levnadsvanor (Rogerson et al., 2012). Motivationen till att bibehålla nya kostvanor kunde för personerna upprätthållas av att belöna sig själv med en godsak då och då (Doyle et al., 2011).
Vid genomförandet av livsstilsförändringar kunde personerna uppleva att inarbetade vanor och rutiner som de haft i årtionden var svåra att ändra på. Även glömska upplevdes som ett hinder för nya levnadsvanor (Kärner et al., 2005). En oförmåga att hantera ny rutiner, vid till exempel vid husrenovering eller resor, bidrog till svårigheter att bibehålla de nya hälsosamma levnadsvanorna (Kärner et al., 2005; Cole et al., 2013). Personerna kunde också uppleva att tristess, hunger och sug efter ohälsosam mat hindrade dem från att hålla sig till de nya vanorna (Doyle et al., 2011; Cole et al., 2013). Särskilt i sociala sammanhang kunde
personerna uppleva det svårt att motstå frestelser som godsaker eller annan onyttig mat (Cole et al., 2013).
”I was just bored, I´ve fallen into sneaking (sweets)… I should do these exercises which I find very boring – sometimes I just don´t bother” (Cole et al., 2013, s.6)
Diskussion
Metoddiskussion
En litteraturstudie med kvalitativ ansats valdes som metod då det ansågs lämpligt för att beskriva personers upplevelser. Valet av metod motiveras av Willman et al. (2011) som menar att en kvalitativ forskningsmetod är passande när personers upplevelser ska beskrivas och analyseras inom omvårdnadsforskning. För att besvara studiens syfte hade en kvalitativ intervjustudie kunnat användas som metod, men valdes bort på grund av att metoden inte ansågs vara lämplig att utföra på denna nivå av examensarbete, då syftet var att beskriva patientperspektivet. Olsson och Sörensen (2011) menar att studenter bör undvika att störa hälso- och sjukvårdens verksamhet och därför är en litteraturstudie mer lämplig att utföra.
Dessutom menar Olsson och Sörensen (2011) att en fördel med litteraturstudier är att de innefattar fler personer än intervjustudier och att litteraturstudier undersöker ett fenomen utifrån personernas syn på den verklighet de upplever, som i detta fall livsstilsförändringar
efter hjärtinfarkt. En nackdel med den valda litteraturstudien skulle kunna vara att resultatet är baserat på tidigare forskning med ett redan analyserat resultat. Därför finns det en risk att resultatet i litteraturstudien skulle kunna ha påverkats utav tidigare analyser ifrån de
vetenskapliga artiklarna som ligger till grund för studiens resultat.
De vetenskapliga artiklarna valdes att endast sökas i de elektroniska referensdatabaserna PubMed och Cinahl vilket kan utgöra en nackdel för studiens resultat då sökningens bredd och därmed resultatet hade möjligtvis kunnat påverkas om ytterligare referensdatabaser hade använts för artikelsökning. Däremot ansågs referensdatabaserna Cinahl och PubMed vara tillräckliga för studiens genomförande, eftersom Willman et al. (2011) menar att dessa referensdatabaser är de främsta för publicering av omvårdnadsforskning. För att få en tydlig och strukturerad sökning genomfördes sökningarna med hjälp av sökblock av både
ämnessökord och fritextsökning. Enligt Willman et al. (2011) bör en sökning av
vetenskapliga artiklar kompletteras med en fritextsökning för att få ett större utbud av artiklar som ännu inte blivit tilldelade ämnesord i referensdatabaserna. Det var en utmaning att hitta passande sökord för artikelsökningen för studien. Därför valdes flera sökord och till hjälp användes referensdatabasernas uppslagsverk för att sökningen skulle innefatta ett stort urval av artiklar och för att sökningen skulle breddas. Det var också till hjälp att studera liknande artiklars ämnesord och nyckelord för att hitta lämpliga sökord. Det upplevdes också som en svårighet att MeSH-termerna inte alltid överensstämde med Cinahl Headings. Om andra sökord och sökordskombinationer använts hade eventuellt fler artiklar framkommit under sökningarna, vilket hade kunnat resultera i att studiens resultat hade blivit annorlunda.
Däremot ansågs sökstrategin med sökblock av både ämnesord och fritextsökning som tillräcklig för att få fram en avgränsad sökning till studiens syfte. Vidare var de booleska termerna OR och AND till hjälp vid sökningen för att få fram relevanta vetenskapliga artiklar utifrån valda sökord, vilket även Willman et al. (2011) poängterar är bra för att öka
möjligheten till att få fram relevant litteratur genom att sökningen breddas och att irrelevanta artiklar utesluts i sökningen.
Artiklarna skulle enligt inklusionskriterierna vara publicerade mellan år 2000 och 2015.
Anledningen till valet av tidsperioden var att få fram tillräckligt med forskning inom valt område. Enligt Friberg (2012) kan det vara nödvändigt att sökningen avgränsas för att få tillgång till så aktuell forskning som möjligt. Det skulle dock kunna ses som en nackdel med att inkludera artiklar från år 2000 då dessa artiklar inte betraktas som aktuell forskning och
kan ha påverkat resultatet på grund av att de är femton år gamla. Däremot kan det varit en fördel för studien då det uppmärksammades att forskningen av personers upplevelse vid genomförande av livsstilsförändring efter hjärtinfarkt stått stilla i utvecklingen och att det inte framkom några väsentliga skillnader mellan de äldre och de mer nutida artiklarna. Vidare skulle artiklarna vara skrivna på engelska, vilket kan ha begränsat antalet artiklar vid artikelsökningen. Detta kan ses som en nackdel då det kunde ha funnits ett flertal relevanta artiklar på andra språk. Emellertid är mest vetenskapligt material enligt Friberg (2012) skrivet på engelska. I inklusionskriterierna angavs inget specifikt åldersspann eller kön, vilket
innebär att studien inte har tagit hänsyn till att det kan finnas skillnader i upplevelser hos olika åldersgrupper eller mellan män och kvinnor. Studiens resultat kan därför vara mindre överförbar på specifika åldersgrupper eller specifikt för kvinnor respektive män. Artiklarna som inkluderades i litteraturstudiens resultat var baserade på studier utförda i Sverige, Storbritannien, Irland och Australien. Enligt Palier (2006) har dessa länder liknande
sjukvårdssystem. Vilket medför att studiens resultat kan vara överförbar till svensk sjukvård.
Eventuella olikheter som skulle kunna förekomma i ländernas sjukvårdssystem kan däremot begränsa resultatets överförbarhet.
Kvalitetsgranskningsprotokollet (Bilaga 2) som användes valdes för att den var lätt att förstå och enkel att följa. Artiklarnas kvalitet bedömdes genom att poängsättas med hjälp av procentindelning och samtliga frågor i kvalitetsgranskningsprotokollet besvarades. De inkluderade artiklarna skulle dock kunnat uppnå annan kvalitet ifall andra granskare
genomfört kvalitetsgranskningen. Däremot kan kvalitetsgranskningen stärkas av att artiklarna först granskades enskilt och sedan jämfördes och diskuterades gemensamt. Willman et al.
(2011) menar att trovärdigheten ökar då artiklarnas kvalitet granskas av mer än en person.
Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av kvalitativ innehållsanalys användes då den tydligt beskrev tillvägagångssättet för att analysera vårdvetenskapliga texter. En manifest innehållsanalys genomfördes, vilket enligt Graneheim och Lundman (2004) innebär att texten analyseras textnära. Däremot var det svårt att inte göra en viss tolkning av artiklarnas resultat.
Olsson och Sörensen (2011) menar att en manifest innehållsanalys kan påverka studiers resultat då människor alltid tolkar på ett eller annat sätt. De meningsbärande enheterna som valdes ut översattes först till svenska innan de kondenserades, vilket kan ha bidragit till felaktig tolkning och att visst innehåll förlorades. Till hjälp för att undvika att de
meningsbärande enheterna översattes fel användes ett engelskt lexikon. Svårigheter som
upplevdes i samband med analysen var att sammanföra koderna och namnge kategorierna.
Kategoriernas namn formulerades därför om ett flertal gånger. Till hjälp diskuterades de meningsbärande enheterna tillsammans för att vara överens om vilka meningsbärande enheter som svarade på syftet, vilket ansågs vara en fördel för att minska risken att koderna hamnade i fel kategorier och öka trovärdigheten i resultatet.
Resultatdiskussion
Litteraturstudien har visat på aspekter, utifrån personers upplevelser, som underlättar samt hindrar vid genomförande av livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt.
I resultatet framkom att upplevelsen av rädsla för en ny hjärtinfarkt hindrade personerna att utföra fysisk aktivitet som en regelbunden vana i livsstilen. Resultatet styrks av Kristofferzon et al. (2008) som menar att tiden efter hjärtinfarkt vanligtvis innebär en tid med oro och rädsla för att vad som kommer hända i framtiden och att detta påverkar förmågan att hantera livsstilsförändringar. I resultatet framkom även att personerna upplevde rädslan som en motivation till att påbörja en långsiktig livsstilsförändring. Kristofferzon et al. (2008) beskriver att personer som genomgått en hjärtinfarkt kan uppleva att de fått en ny chans och att deras liv får en ny mening, vilket för med sig en mer positiv inställning till
livsstilsförändring.
Det framkom i resultatet att personer som betraktade hjärtinfarkten som mindre allvarlig och som inte kände sig sjuka upplevde att livsstilsförändringar var mindre viktiga för dem.
Resultatet visar även att en förståelse om livsstilsförändringars betydelse för hälsan bidrog till motivation för vissa personer. Resultatet bekräftas av Alsén, Brink och Persson (2008) som i en studie förklarar att personer som ser hjärtinfarkt som ett övergående tillstånd inte är motiverade att förändra sina levnadsvanor. Vidare beskriver Alsén et al. (2008) att personer som uppfattar sin sjukdom som ett kroniskt tillstånd reflekterar och söker mer kunskap om sjukdomen i större utsträckning än de som uppfattar sjukdomen som ett övergående tillstånd.
Personer som upplever att de har en kronisk sjukdom är således mer benägna att genomföra livsstilsförändringar. Enligt Orem (2001) påverkas förmågan att bedriva egenvård av den kunskap och förståelse en person har om sin sjukdom. Om det finns kunskap och förståelse för sjukdomen kan intresset av att bedriva egenvård öka personens förmåga att utföra egenvård, men samtidigt behövs det också en ständig vilja från personen själv att utföra egenvårdsaktiviteter.
I studiens resultat framkom att samtidiga sjukdomar och andra hälsoproblem upplevdes som ett hinder för att utföra regelbunden fysisk aktivitet. Resultatet styrks av Crane och
McSweeney (2003), Brink, Karlsson och Hallberg (2006) och Andersson et al. (2013) som belyser att fysiska hälsoproblem kan begränsa personers förmåga att vara fysiskt aktiva efter genomgången hjärtinfarkt.
I resultatet framkom också att personerna upplevde socialt stöd från familj, vänner och arbetskamrater som främjade för att genomföra livsstilsförändring. Kärner, Resultatet bekräftas av Dahlgren och Bergdahl (2004) som menar att närståendes stöd är av betydelse för personers motivation till livsstilsförändring efter hjärtinfarkt. Kärner et al. (2004) visar på likheter med resultatet i denna litteraturstudie och beskriver att närståendes stödjande roll kan variera i utförande, från att vara en aktiv stödjande funktion till en mer passiv och icke
stödjande funktion, vilket kan påverka personers genomförande av livsstilsförändring.
Goldsmith, Lindholm och Bute (2006) förklarar att likväl som närståendes kommunicerande stöd kan motivera personer att ta kontroll över sin hälsa, kan det kommunicerande stödet också tolkas av personer som kontroll eller kritik från närstående och istället påverka deras motivation till livsstilsförändring i negativ riktning. Även Orem (2001) understryker betydelsen av närståendes stöd för att personer i behov av egenvård ska utföra
egenvårdsaktiviteter. Om förmåga att själv hantera livsstilsförändringar saknas och om stödet från närstående är bristfälligt eller uteblir blir det desto mer angeläget med professionellt stöd från sjuksköterskan för att personen ska klara av att förändra sina levnadsvanor.
I resultatet framkom det att personerna upplevde att tillgång till stöd från vårdpersonal och tydlig information underlättade genomförandet av livsstilsförändring. Detta bekräftas av Cobb et al. (2006) som menar att hälso- och sjukvårdspersonal har en betydelsefull roll i att informera personer som genomgått hjärtinfarkt om rekommenderade livsstilsförändringar.
Socialstyrelsen (2011) poängterar också att hälso- och sjukvårdspersonal har i uppgift att informera patienter om levnadsvanor, ge råd och stöd till livsstilsförändring för att patienten ska undvika sjukdom eller återinsjuknande i hjärtinfarkt. Decker et al. (2007) beskriver att intresset för individualiserad och tydlig information ökar när personerna har mindre kontakt med vårdpersonal och själva ska ta hand om sin rehabilitering.
I resultatet framkom att genomförandet av livsstilsförändringar främjades av att sätta mål och att införa nya vanor och rutiner i vardagslivet. Resultatet styrks av Condon och McCarthy (2006) som menar att målsättning och nya vanor visar på att personerna vill ta kontroll över sitt tillfrisknande och sitt genomförande av livsstilsförändringar. Däremot framkom det i resultatet att vissa personer kunde uppleva svårigheter av att förändra sina levnadsvanor på grund av exempelvis invanda vanor, glömska och tristess. Vidare beskriver Condon och McCarthy (2006) att de uppsatta målen måste vara realistiska och långsiktiga för att personerna ska kunna klara av att genomföra livsstilsförändringar. Personerna kan bli besvikna, förlora sin motivation och återgå till gamla vanor om orealistiska mål sätts.
I resultatet framkom även att personer upplevde möjligheten att sätta upp mål och bestämma tid för uppföljning i samråd med vårdpersonal som underlättade för dem att förändra sina levnadsvanor. Dullaghan et al. (2014) beskriver att ett stöd från vårdpersonal som tar hänsyn till personers individuella upplevelser kring livsstilsförändring kan bidra till ökad motivation för att förändra tidigare vanor och beteenden. För att kunna bedriva egenvård enligt Orem (2001) krävs en förmåga hos personen att veta vad och hur egenvård ska genomföras, samt förmåga att planera för integrering av egenvårdsaktiviteter i det dagliga livet och slutligen en förmåga att kunna utvärdera aktiviteterna. Besitter en person inte dessa förmågor spelar vårdpersonalen en viktig funktion för att stödja de bristande förmågorna och hjälpa personen att tillgodose sina egenvårdsbehov.
Slutsats
Denna studie bidrar till en ökad förståelse för varför vissa personer inte förändrar eller upplever svårigheter med att förändra sina levnadsvanor efter hjärtinfarkt. Resultatet i denna studie visar på olika aspekter som har inverkan på personers motivation till att genomföra livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt. Rädslan för att insjukna i ny hjärtinfarkt, förståelsen för sjukdomen, fysiska begränsningar, det sociala stödet samt förmågan att anpassa sig till nya vanor och rutiner kunde både underlätta och hindra genomförandet av
livsstilsförändringar. Motivation, det vill säga vilja och förmåga, kan följaktligen skilja sig mellan olika personer och därför är det viktigt att sjuksköterskan arbetar personcentrerat och tar hänsyn till varje persons individuella behov och önskemål vid utformning av stödjande omvårdnadsinsatser. För att stödja personer som genomgått hjärtinfarkt till bättre
levnadsvanor kan det vara betydelsefullt att beakta både hindrande och underlättande upplevelser i samtalet om livsstilsförändringar.
För vidare forskning vore det av intresse att studera personers upplevelser vid genomförande av livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt i olika åldersgrupper, eftersom livssituationen i olika åldersgrupperna kan skilja sig åt. Det vore också intressant att studera hur sjuksköterskan kan utforma sina omvårdnadsinsatser för att hjälpa personer genomföra livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt.
Självständighet
Författarna Jessica Eklund Netterberg och Emelie Persson har varit delaktiga i studiens samtliga delar. Inledningen har Jessica och Emelie skrivit tillsammans. Emelie har varit huvudansvarig för att söka fram litteratur i bakgrundsavsnittet, medan Jessica har varit huvudansvarig för den teoretiska referensramen. Jessica har varit ansvarig för
databassökningarna och beskrivit datainsamlingen och urvalet. Emelie har beskrivit tillvägagångssättet i samband med kvalitetsgranskningen och dataanalysen. Jessica och Emelie har båda två medverkat i alla steg för att analysera fram resultatet. Ansvaret för att skriva resultat- och diskussionsavsnittet har fördelats jämlikt mellan författarna. Jessica har haft ansvar för utformning av tabellerna som beskriver databassökningar och Emelie har haft ansvar för tabellen som beskriver analysförfarandet samt artikelöversikten. Samarbetet mellan författarna har fungerat bra under hela arbetets gång.
Referenser
Alsén, P., Brink, E., & Persson, L.O. (2008). Patients’ illness perceptions four months after a myocardial infarction. Journal of Clinical Nursing, 17, 25-33.
Alsén, P., Brink, E., Persson, L.O., Brändström, Y., & Karlsson, BW. (2010). Illness perceptions after myocardial infarction: relations to fatigue, emotional distress, and health- related quality of life. Journal of Cardiovascular Nursing, 25(2), E1-E10.
Andersson, E.K., Borglin, G., & Willman, A. (2013). The Experience of Younger Adults Following Myocardial Infarction. Qualitative Health Research, 23, 762–772.
Baldacchino, D. (2011). Myocardial infarction: A turning point in meaning in life over time.
British Journal of Nursing, 20, 107-114.
Berg, J., Björck, L., Dudas, K., Lappas, G., & Rosengren, A. (2009). Symptoms of a first acute myocardial infarction in women and men. Gender Medicine, 6(3), 454–462.
Brink, E., Karlson, B.W., & Hallberg L.R.-M. (2006). Readjustment 5 months after a first- time myocardial infarction: reorienting the active self. Journal of Advanced Nursing, 53(4), 403-411.
Chow, C.K., Jolly, S., Rao-Melacini, P., Fox, K.A., Anand, S.S., & Yusuf, S. (2010).
Association of diet, exercise, and smoking modification with risk of early cardiovascular events after acute coronary syndromes. Circulation, 121(6), 750-758.
Cole, J., Smith, S., Hart, N., & Cupples, M. (2013). Do practitioners and friends support patients with coronary heart disease in lifestyle change? A qualitative study. BMC Family Practice, 14:126.
Cobb, L.S., Brown, J.D., & Davis, L.L. (2006). Effective interventions for lifestyle change after myocardial infarction or coronary artery revascularization. American Academy of Nurse Practitioners, 18, 31-39.
Condon, C., & McCarthy, G. (2006). Lifestyle changes following acute myocardial infarction: Patients perspectives. European Journal of Cardiovascular Nursing, 5, 37-44.
Crane, P.B., & McSweeney, J.C. (2003) Exploring older women’s lifestyle changes after myocardial infarction. Medsurg Nursing, 12, 170–176.
Decker, C., Garavalia, L., Chen, C., Buchanan, D. M., Nugent, K., Shipman, A., & Spertus, J.
A. (2007). Acute myocardial infarction patients’ information needs over the course of treatment and recovery. Journal of Cardiovascular Nursing, 22, 459-465.
De Smedt, D., Clays, E., Annemans, L., Boudrez, H., De Sutter, J., Doyle, F., … De Bacquer, D. (2014). The association between self-reported lifestyle changes and health-related quality of life in coronary patient: the EUROASPIRE III survey. European Journal of Preventive Cardiology, 21, 796-805.
Doyle, B., Fritzsimons, D., McKeown, P., & McAloon, T. (2011). Understanding dietary decision-making in patients attending a secondary prevention clinic following myocardial infarction. Journal of Clinical Nursing, 21, 32-41.
Dullaghan, L., Lusk, L., McGeough, M., Donnelly, P., Herity, N., & Fritzsimons, D. (2014).
'I am still a bit unsure how much of a heart attack it really was!' Patients presenting with non ST elevation myocardial infarction lack understanding about their illness and have less motivation for secondary prevention. European Journal of Cardiovascular Nursing, 13, 270- 276.
Ericson, E., & Ericson, T. (2013). Medicinska sjukdomar: Patofysiologi Omvårdnad Behandling. Lund: Studentlitteratur.
Eriksson, K. (1991). Pausen- En beskrivning av vårdvetenskapens kunskapsobjekt.
Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I: F. Friberg (red.) Dags för uppsats:
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s.133-143). Lund: Studentlitteratur.
Goldsmith, D.J., Lindholm, K.A., & Bute, J.J. (2006). Dilemmas of talking about lifestyle changes among couples coping with a cardiac event. Social Science & Medicine, 63, 2079- 2090.
Graneheim, U., & Lundman, H. (2004). Qualitative content analysing in nursing research concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112.
Gregory, S., Bostock, S., & Backett-Milburn, K. (2006). Recovering from a heart attack: a qualitative study into lay experiences and struggle to make lifestyle changes. Family Practice, 23, 220-225.
Junehag, L., Asplund, K., & Svedlund, M. (2013). Perceptions of illness, lifestyle and support after an acute myocardial infarction. Nordic College of Caring Science, 28, 289-296.
Kristofferzon, M-L., Löfmark, R & Carlsson, M. (2008). Managing consequences and finding hope - experiences of Swedish women and men 4-6 months after myocardial infarction.
Scandinavian Journal Caring Science 22, 367-375.
Kärner, A.M., Dahlgren, M.A., & Bergdahl, B. (2004). Rehabilitation after coronary heart disease: spouses’ views of support. Journal of Advanced Nursing, 46(2), 204-211.
Kärner, A., Tingström, P., Abrandt-Dahlgren, M., & Bergdahl, B. (2005). Incentives for lifestyle changes in patients with coronary heart disease. Journal of Advanced Nursing, 51, 261-275.
Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen. Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Liber AB: Stockholm.
Orem, D. (2001). Nursing Concepts of Practice. St. Louis, Missouri: Mosby.
Palier, B. (2006). Hälso- och sjukvårdens reformer - en internationell jämförelse. Stockholm:
Sveriges Kommuner och Landsting.
Rogerson, M.C., Murphy, B.M., Bird, S., & Morris, T. (2012). “I don’t have the heart”: a qualitative study of barriers to and facilitators of physical activity for people with coronary heart disease and depressive symptoms. International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity, 9:140.
Socialdepartementet. (2014). Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar 2014-2017.
Socialstyrelsen. (2011). Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Stockholm:
Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2014). Hjärtinfarkter 1990-2013. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2015). Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Stöd för styrning och ledning.
Stockholm: Socialstyrelsen.
Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU]. (2014). Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården: En handbok. 2 uppl. Stockholm: Statens beredning för medicinsk
utvärdering (SBU).
Teo, K., Lear, S., Islam, S., Mony, P., Dehghan, M., Li, W., …Yusuf, S. (2013). Prevalence of a Healthy Lifestyle Among Individuals With Cardiovascular Disease in High-, Middle- and Low-Income Countries: The Prospective Urban Rural Epidemiology (PURE) Study.
JAMA, 309, 1613-1621.
Thygesen, K., Alpert, J.S., Jaffe, A.S., Simoons, M.L., Chaitman, B.R., & White, H.D.
(2012). The Writing Group on behalf of the Joint ESC/ACCF/AHA/WHF Task Force for the Universal Definition of Myocardial Infarction. Third universal definition of myocardial infarction. Circulation, 126, 2020-2035.
Yusuf, S., Hawken, S., Ôunpuu, S., Dans, T., Avezum, A., Lanas, F., …Lisheng, L. (2004).
Effect of potentially modifiable risk factors associated with myocardial infarction in 52 countries (the INTERHEART study): case-control study. The Lancet, 364, 937-952.
Willman. A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Studentlitteratur: Lund.
Wiles, R., & Kinmonth A-L. (2001). Patients´ understanding of heart attack: implications for prevention of recurrence. Patient Education and Counseling, 44, 161-169.
Bilaga 1 Databassökningar
Sökningar i PubMed –begränsningar: English language, peer-reviewed, 2000-2015
Sökordskombinationer Antal
träffar Sökdatum Lästa
abstrakt Antal valda artiklar Hjärtinfarkt
1. “Myocardial Infarction” [Mesh] OR
“Myocardial Ischemia” [Mesh] OR
“Coronary Disease” [Mesh] OR
“Coronary Artery Disease” [Mesh]
174 074 2015-11-12
2. “acute myocardial infarction” OR
“heart attack” OR “coronary heart disease”
OR “ischemic heart disease”
256 497 2015-11-12
3. 1 OR 2 256 497 2015-11-12
Personers upplevelser
4. “Attitude to Health” [Mesh] 224 025 2015-11-12
5. “peoples experience” OR “peoples experiences” OR “patient experience” OR
“patient experiences” OR “patients
experience” OR “patients experiences” OR
“peoples perception” OR “peoples perceptions” OR “patient perception” OR
“patient perceptions” OR “patients perception” OR “patients perceptions”
467 758 2015-11-12
6. 4 OR 5 645 479 2015-11-12
Livsstilsförändringar
7. “Life Style” [Mesh] OR “Secondary Prevention” [Mesh]
61 669 2015-11-12 8. “lifestyle change” OR “lifestyle changes”
OR “lifestyle modification” OR “lifestyle modifications” OR “behavioural change”
OR “behavioural changes” OR “smoking cessation” OR “dietary changes” OR
“physical activity”
45 299 2015-11-12
9. 7 OR 8 359 827 2015-11-12
Kvalitativ studiedesign
10. “Qualitative Research” [Mesh] OR
“Interviews as Topic” [Mesh] OR “Nursing Methodologhy Research” [Mesh]
65 135 2015-11-12
11. “qualitative” 118 725 2015-11-12
12. 10 OR 11 153 249 2015-11-12
13. 3 AND 6 AND 9 AND 12 138 2015-11-12 52 6
Sökningar i Cinahl -begränsningar: english language, peer-reviewed, 2000-2015 Sökordskombinationer Antal
träffar Sökdatum Lästa
abstrakt Antal valda artiklar Hjärtinfarkt
1. MH “Myocardial Infarction” OR MH
”Myocardial Ischemia” OR MH “Coronary Disease” OR MH ”Coronary
Arteriosclerosis”
49 303 2015-11-12
2. “acute myocardial infarction” OR “heart attack” OR “coronary heart disease” OR
“ischemic heart disease” OR “coronary artery disease”
45 028 2015-11-12
3. 1 OR 2 60 844 2015-11-12
Personers upplevelser
4. MH “Attitude to Health” OR MH “Attitude to Illness” OR MH “Life experiences”
38 381 2015-11-12 5. “peoples experience” OR “peoples
experiences” OR “patient experience” OR
“patient experiences” OR “patients
experience” OR “patients experiences” OR
“peoples perception” OR “peoples perceptions” OR “patient perception” OR
“patient perceptions” OR “patients perception” OR “patients perceptions”
23 409 2015-11-12
6. 4 OR 5 59 677 2015-11-12
Livsstilsförändringar
7. MH “Life Style” OR MH “Life Style Changes” OR MH “Behavioral Changes”
23 196 2015-11-12 8. “lifestyle modification” OR “lifestyle
modifications” OR “smoking cessation”
OR “dietary changes” OR “physical activity”
50 129 2015-11-12
9. 7 OR 8 68 496 2015-11-12
Kvalitativ studiedesign
10. MH “Qualitative studies” OR “qualitative” 72 385 2015-11-12
11. 3 AND 6 AND 9 AND 10 34 2015-11-12 23 1
Bilaga 2 Granskningsprotokoll
Bilaga 3 Artikelöversikt
Författare/år/landTitelMetodUrvalKvalitet Cole, J., Smith, S.,Hart, N.,& Cupples, M. (2013). Irland.”Do practitioners and friends support patients with coronary heart disease in lifestyle change? A qualitative study “ Datainsamling: Semi-strukturerade intervjuer Dataanalys: Tematisk analysTotalt 45 personer, 38 män och 7 kvinnor, under 60 till över 70 år. Totalt antal poäng: 13/16, 81% Doyle, B.,Fritzsimons, D., McKeown, P.,& McAloon, T. (2011). England.
“Understanding dietary decision-making in patients attending a secondary prevention clinic following myocardial infarction”
Datainsamling: Semi-strukturerade djupintervjuer Dataanalys: Colaizzis fenomenologiska analysmetod
Totalt 9 personer, 5 män och 4 kvinnor, 49-69 år. Totalt antal poäng: 13/16, 81% Gregory, S., Bostock, S.,& Backett-Milburn, K. (2006). England.
”Recovering from a heart attack: a qualitative study into lay experiences and struggle to make lifestyle changes”
Datainsamling: Fyra bandinspelade intervjugrupper. Dataanalys: Grounded theory
Totalt 53 personer, 35 män och 18 kvinnor, under 65 år. Totalt antal poäng: 13/16, 81% Junehag, L., Asplund, K.,& Svedlund, M. (2013). Sverige.”Perceptions of illness, lifestyle and support after an acute myocardial infarction”
Datainsamling: Semi-strukturerade individuella intervjuer Dataanalys: Innehållsanalys
Totalt 20 personer, 14 män och 6 kvinnor, 46-73 år.Totalt antal poäng: 14/16, 87% 29
Kärner, A., Tingström, P, Abrandt-Dahlgren, M.,& Bergdahl, B. (2005). Sverige.
“Incentives for lifestyle changes in patients with coronary heart disease”
Datainsamling: Semi-strukturerade intervjuer Dataanalys: Fenomenografisk analys
Totalt 113 personer, 84 män och 29 kvinnor, under 70 år.Totalt antal poäng: 13/16, 81% Rogerson, M., Murphy, B., Bird, S.,& Morris, T. (2012). Australien.
“I don’t have the heart”: a qualitative study of barriers to and facilitators of physical activity for people with coronary heart disease and depressive symptoms”
Datainsamling: Semi strukturerade djupintervjuer Dataanalys: Innehållsanalys
Totalt 15 personer, 12 män och 3 kvinnor, 47-75 år. Totalt antal poäng: 13/16, 81% Wiles, R.,& Kinmonth A-L. (2001). England.”Patients´ understanding of heart attack: implications for prevention of recurrence”
Datainsamling: Djupintervjuer Dataanalys: Grounded theory
Totalt 25 personer, 13 män och 12 kvinnor, 34-80 år. Totalt antal poäng: 12/16, 75% 30
Bilaga 4 Exempel på analy sförfarande
MeningsenhetÖversättningKondenseringKodKategori The participants described how the fear of having another MI was driving their determination to eat healthy. (Doyle, Fitzsimons, McKeown & McAloon, 2011, s. 35) Deltagarna beskrev hur rädslan för att insjukna i en ny hjärtinfarkt ökade deras beslutsamhet att äta hälsosamt.Rädslan för en ny hjärtinfarkt ökade beslutsamheten att äta hälsosamt Rädslan främjade hälsosamma matvanor
Oro och rädsla för ny hjärtinfarkt Knowledge of how drugs, smoking cessation, and physical exercise could affect the disease was stated to positively influence changes to or maintenance of healthy behaviour. (Kärner, Tingström, Abrandt- Dahlgren & Bergdahl, 2005, s. 270)
Kunskap om hur mediciner, rökavvänjning och fysisk aktivitet kunde påverka sjukdomen uppgavs ha en positiv inverkan på förändring till och upprätthållandet av ett hälsosamt beteende.
Kunskap om hur sjukdomen kunde påverkas hade en positiv inverkan på förändring till ett hälsosamt beteende Kunskap främjar ett hälsosamt beteende
Förståelse för sjukdomen 31
Comorbidities, most commonly arthritis, were cited as barriers to lifestyle change. (Cole, Smith, Hart & Cupples, 2013, s. 7) Samtidig förekomst av annan sjukdom, oftast artrit, beskrevs som hinder för livsstilsförändring.
Samtidig förekomst av annan sjukdom beskrevs hindra livsstilsförändring
Samtidig sjukdom hindrar livsstilsförändring
Fysiska begränsningar Participants mentioned the importance of the partner, family and close friends in maintaining PA. Participants were highly motivated by support offered by significant others, either through encouragement to be active or by having an exercise companion. (Rogerson, Murphy, Bird & Morris, 2012, s. 5)
Deltagarna nämnde partnerns, familjens och nära vänners betydelse för att upprätthålla fysisk aktivitet. Deltagarna var mycket motiverade av stöd som erbjöds av närstående, antingen genom uppmuntran att vara aktiv eller genom att ha en träningskompis.
Stöd från partnern, familjen och vännerna var betydelsefullt för motivationen att upprätthålla fysisk aktivitet
Stöd från närstående betydelsefullt för motivationen
Stödets betydelse 32
Creating routines as an incentive for change was common in all domains. Such routines, for example, scheduling health-promoting activities, worked in a facilitative way (Kärner, Tingström, Abrandt- Dahlgren & Bergdahl, 2005, s. 271) Skapa rutiner som ett incitament till förändring var vanligt inom alla områden. Sådana rutiner, till exempel schemaläggning av hälsofrämjande aktiviteter, fungerade på ett underlättande sätt
Skapandet av rutiner, t.ex. schemaläggning underlättade hälsofrämjande aktiviteter
Rutiner underlättade hälsofrämjande aktiviteter
Nya rutiner och vanor 33
