Xylotini-arterna (Diptera,

De svenska Xylotini-arterna (Diptera, Syrphidae)

HUGO ANDERSSON

Andersson, H.: De svenska Xylotini-arlerna (Diptera, Syrphidac). [The ^Swedish Xylotini- species (Diptera, Syrphidae).1- Lnt. .Iidskr.

1{}9: 129-137. Umei. Swcdcn l98ti. ISSN 0013- lJU6x.

A key to the Swedish Xylotini-species is given together with a review of their individual dis- tribuiitrns in Sweden. Xilota meigeniana Stackelberg and X. -ranthocnema Collin are reported from Sweden for the filst time. It is very dubionsit Chalcosyrphus femorutus (Linnaeus) ^can be regarded a Swedish species becausc of a specimen without locality label in Linnaeus' collec- tion in London. We have no un-ambiguous rccord from Sweden.

l!. Andersson, Sttedish Mus. Nat. llist., clo Dept. Syst. Zool., Helgonaviigen

5-22362 Lund' Sv'cden.

Vanligen associerar man blomflugor med geting- lika. blombesdkande flugor, vars larver lever som

rovdjur pi bladldss. Det finns emellertid flera andra typer, t ex humle- eller bilika eller hirldsa, enfdrgat svart- eller metallgliinsande. Aven lev- nadssattet varierar. Larverna kan utvecklas ⁱ dyigt vatten, gOdsel, vaxter, rinnande sav eller i murken ved. osv.

En trevlig grupp bland blomflugorna bildar Xy- 10la-arterna och deras niirmaste slaktingar (tribus Xylotini). Tidigare kallades sliiktet ofia Zelima, De flesta artcrna tr |engstrAckta, jdmnbreda och rovstekellika. Dc ar svarta till metalliskt grcinsvar- ta med rcida, gulbruna, mdssingsgula eller bli till silvcrvita flickar cllcr hand pi bakkroppen. Man

se r dem ofta sitta och sola pa blad elier slammar i

buskmark och skogsgliintor. Larverna utvecklas under d<id bark och i murken lov- eller barrved.

I)essa arter insamlas ofta dven av icke-flugsamlare och de har i Sverige tidigare behandlats i tva upp- satser (Ringdahl 1943. Caunitz 1947).

De arterna ir idgonenfallande och ldttsamladc, beskrevs fyra arter redan av Linn6. Fall6n bidrog med en art och Zetterstedt med fyra, varav en dock synonymiserats. Ringdahl beskrev ytterliga- re en art och redovisade sammanlagt L5 arter (jamte laphriformis, som sedan ldnge forts till

slaktet Brachypttlpus). Flera arter har varit svir- bestzimbara och ildre uthredningsuppgifter i litte- raturen ir ddrfor osikra. Flera arter har iven i re- lativt sen tid delats upp. Tvi av dessa, X. xantho-

cnc,na Collin och X. meigeniana Stackelberg, har

e.1 tidigare noterats frin Sverige, men finns ^Sven i de gamla samlingarna. Vi kiinner alltsi nu 18 Xy- lotini-arter frin Sverige.

Gruppen har blivit noggrant genomgingen av ltippa (1968. 1978) som gjort cn gcnomgripande systematisk gruppering och avbildat hangenita- lierna av samtliga artcr. Det ticligare slora slaktet Xylcrla har ddrvid uppdclats i flera mindre sldkten och zivcn undersliklun och arlgrupper har ur- skiljts. Di Hippas arbetcn saknar bestdmningsta- bcll till arterna och bcfintliga tabeller (Ringdahl 1943, Speight 1981, van der Goot l9Ul , Stubbs &

Falk ^1983. Torp 1984, Violovitsh ^'1986) iir svirtill-

giingliga eller ofullstiindiga for vir det, presente- ras hdr en bestemningstabell for de svenska arter- na. Jag har reviderat det i Lund tillgiingliga mate- rialet med bl a Zetterstedts, Wallengrens, Ring- dahls och Museets samlingar. Resultaten redovi-

sas har kortfattat for samtliga arlcr, emedan, som sagt . vissa dldre utbredningsuppgiftcr iir felaktiga.

Bestiimningstabell till de svenska arterna

For att underlAtta bestdmningen ^ges har forst na- gra fdrklaringar till de begrepp som anvdnds i ta- bellcn.

Makrochaetae ar hdr och borst av vanlig typ, dvs

de er rorligt fdrenade med huden genom en tydlig,

cirkuliir fiirtjockning, en sockel. Aven om borstet

ar borta kvarster sockeln tydlig. Mikrochaetae dr

130 ^Hul1o Ander.s.son

sma utskott frin hudens yta. De ir fast ftirenade med denna och utan sockcl, varfcir det dr svirt att konstatera om de funnits nlr de blivit avskavda.

Hos Diptera ir det forckomst eller avsaknad av mikrochaetac som avgiir om ytan ar malt. pudrad eller glatt och glinsandc. Ibland iir pudringen si

gles att ytan framstAr som m I m gliinsande. I Fig.

3-6 iir pudringen markerad nred smi prickar. f<ire- komst av hir och borst (makrochaetae) med smi ringar, som kan flyta ihop till stOrre prickar. Om- riden med pudring och h&r kan overlappa.

Femuralomrddet (Fig. 7 9, F) iir besatt av lting- re eller kortare. utsparrade. bleka hir och kon- trasterar mot dvriga delar av liret, som ar teckta

av korta, tilltryckta, bakitriktade, mest svarta borst.

l.

2.

3.

4.

5.

6.

Metasternum med bade mikro- och makro- chaetae (Fig. l) (Chulutryrphus) ... 2

Mctasteroum cnhart mcd mikrochaetae (Fig. 2) ⁶ Fram- och mellanhen samt bakler skarpt orangerdda. Spetsen av bakleren samt baksken- benen svarta tsakkropp helsvart, blank men tergit 2-4 med breda. matta, apikala tvArband, som pi mitten skjuter fram i en spets till ledens

framkant ... ^{C. ualgas (Gmel.)} Lir och skenben svarta. cndast vrd knana mcr eller mindrc ljusa. Bakkropp olikfiirgad ellcr till storsta delen matt,...-...,....,... -j

Abdomen morkt rdd med segment l, en trian- guliir flick framtill pa segment 2 samt pregeni- talsegmentet hos hanen svarta. Spetsen av honans tergit 5 kan rara lixmurkad ...

;il;;;;; ;"i;;";i ;r;; ,,;j iy;k:;fl;T:!:i-t"

bruna fldckar ... 1 Abdomen med ett par rektanguldra gulbruna fliickar pa vardera tergrt 2-3

Fig. 1 2. Mellanhdfl (cx:) (jaimte lerring) och bakhdtr (cxi) med metasternum (ms) emellan. 1. Metasternum med bade mikro- och makrochaetae. - ^2. Metasternum med enbart mikrochactae.

Coxae (cx,. cx,) and metasternum (ms). - l. ^Merasrer-

num \eith both micro- and macrochaetae. 2. lletaster- num with microchaetas ()nlv.

svarta, knin mcijligen ndgot mcirk- 7.

8.

9.

I0.

ll.

Fig. 3-9. -3-6. Mesopleuron (mpl), sternopleuron (spl) och frdmre spirakeln. -3.-Xylota caerule.iventtis Zett. - ^4.

Xlsemulatra (Harr.).'- s. x. iorum ^(paur. i. - ^o. X. ieigeniana Stac[. -7-9. ^{Baklar med} femuralomrade (F)' 9.-

'7

. X- caeruleiventris Zen. - ^{8. X.} meigeniana Stack. - ^{9. X.} florum (Fabr.).

3-6. Mesopleuron (mpl), sternopleuron (spl) and anterior spiracle. - 7-9. Metafemur with femural area (F), _Q.

132 Hulio Andersson

12. Bakkropp med tergit 4 helt kledd med mds- singsgul beharing ... 13

- Bakkroppens tergit 4 e.i helt kliidd med mds- singsgul hchiring utan vanligen endast med triangulira fldckar av tilltryckt silvervit be-

h6ring ... ... 15

13. Tergit 4 teckt av tilltr-)-ckt. tAt, glansande mds- singsgul behiring ... 14

- ^{Tergit 4 tiickt} av utsparrad. gles. massingsgul behiiring, Segmentets glans fororsakas av den mctallirkt glunrandc kutikulan

... X, trianguloris Zrlt. d

14. Skenbcn orangegula. pi bakbcnet ibland mot spctsen mcd en litcn obctydlig frirmorkning, Abdominalsegment 2-3 ikutikulan med runda eller trianguliira gula sidofl ?ickar

... X. xanthocnema Coll.

- ^{Skenben i} apikala halvan tydligt fdrmorkade, ottast svarta. Abdomen utan gula kutikular- flackar men (liksom hos fciregiiende art) med av

tilltryckt gul eller vit behiring frirorsakade fldckar pil scgment 2 3 ... X. sylvarum (L.) 15. Tergitcr utan gulbruna pariga fliickar i ^kuti-

kulan. Mcsople uralomrAdc hclt matt ^(om

mesopleuralomridet er delvis glatt se punkt 2l och fciljande) ... 16 Tergiter med pariga gulbruna kutikularflzickar ... 17

16. Behiringen pi thorax ryggskdld enlar8at ^gul-

vit ...,... X. cueruleiventris Zett. Q

- Bchiringcn pi thorax ryggskr)ld tydligt tva-

flrgad. ljus fram- och baktill med ett brett svart hand mcllan vinghascrna

X. tiongularis 7rtl. _Q

.'ueruleivenfiis Zeu.

- ^Mesople urakrmride matt med cn litcn glatt.

rundad fliick nedtill (Fig.4). Bakskenben basalt

till l/10 2/l0otvdligt lJUsa ... .... ..

... X. semulatro (Harrrs)

De syenska arternss utbredning Brachypalpoides /eztas (Meigen. 1822) (Syn. Xylota lenra Meig.'1

zerrersredr 1842. 1849, 1855, 1859: Sk, Sm, og.

Malm 1863: Vg. Bo. Wahlgren 1909: Sk-Up.

Ringdahl 1941 : Sk; 1943: Sk-Up; 19-54: Sk, Sm, Og, Vg, Bo. Up. (iiir 1960: Sk.

Kiind fr6n Danmark. Norge och Finland; Viist- och Nordeuropa, Europeiska Sovjetunionen.

Brac hy pal ^p us

algus (P anzer, 1798)

(Syn. Brachypalpus laphrifu rmis (Fall6n, 1816), Xylota

alga P anzer , Zett .)

zetterstcdr 1it42, '1849, 1855, 1859: Sk, Bl, Sm, Go, Og, Up. Wahlgren 1909: Sk-Up. Ringdahl

l9l4: Sk: 1954: Sk. Bl. Sm. Ol. Go. Og, Vg. Bo.

Up.

Kdnd frin Danmark och Finland; Europa. Larven ulvecklas idoda cllcr ihiliga ldvtrzid, giirna bok.

----.----. X. rueruleiventris )

22.

23.

17.

21.

pannan. Bak-

....,....,...,... l8 Bakkroppsspets

18.

20.

C h

osy rp hus

X.t,

o

1 ⁿ

^{gri p}

s (Zetterstedt, 1838)

(Syn. Xtlota nigripes Zctt.\

Zetterstcdr 1838: Lr. Umenas: lttjg: Nh. Overlu- lea. Rdbiicken och Storsand. dQ, teg Boheman.

Wahlgren 1909: Dr. Vb. Lpl. Ringdahl 1943, 1954: Dr. Nb, Ly. Gaunitz 1947:Yb, Jdrn, Stav- trask, 3.7.1928. c, c,.

Sludersl malerial. Sverige. Lv: Umniis. 7.7.1832. 1d, leg Zcttcrstcdt (holoty-p). Nb: (B. S. = ^{Botnia Supe-} riorcs) li. ^leg Wahlberg (in colJ Ringdahl).

En sallsynt art med fyra gamla Norrlandsfynd. Be- liggct for Wahlgrens uppgift Dr dr okiint. Gaunitz fynd frAn Jdrn dr det enda pa 1900-talet. Kiind frin

Finland men ej Norge och Danmark. Fiirekom- mer sAllsynt i norra Vdsteuropa. Nordsibirien och Amur-omridet.

Cholcosl'rphus

X)'lotina) nemorum (Fabricius, 1805)

(Syn. Xylota nenorum Fabt.)

Zetterstedt lU3lt. 1tt43. 1849. 1852. 1859: Zetter- stedts samling visar att hans Xylota florunt = ^X.

ttetnortun Fabr. men ;rtl ha ns trcmunurt ar ^en blandning av flera arter. Material frrin Malm i Wallcngrens samling antyder att fdrhiillandet ar detsamma med Malms uppfattning. Wahlgren 191)9: Sk-Lpl. Ringdahl 1943, 1951: Sk-Lpl; 1954:

Sk, Sm. Og, Vg. Bo. Up. Ly, To. Gaunitz 1947:

Vb, Ly.

Kiind frin Finland. Ej ovanlig i Danmark. Euro- pa, sydostligaste asiatiska USSR, Japan, Norda- merika. Larven lever i murken ved och i vatten- fyllda hil ilovtr:id och stuhhar.

Chalcosyrphus

Xylotodes) jacobsoni (Stackel- bcrg. 1921)

(Syn. X y-lora jacobsoni Stack.) Ringdahl 19.13:Dr.

Strderal malerial. Sverigc. Dr: utan lokaluppgift.

"alp".1d, _{leg Ringdahl.} - Lpl: Lp. m. (l.aponia meri- dionalis). ld. legBohenran (in coll Ringdahl).

En siillsynt art, narmast kiind frin Finland, Nor- dostra europeiska USSR, Karpaterna, Sibirien.

Chalcosvrphus tX.vlorodes) piger (Fabricius, t794)

(Syn. Xylota pigra Fahr.. Xylota crassipes Wahl- berg, 183tt)

Zetterstedt llt43: Og, Liirkctorp och Gusum; So, Marieberg. Wahlgren 1909: Og. Up. fungdahl 1935. 1952. lgtr(): Sk: l9+3:Sk. Sm. Og. Up: 1954:

Sk. Sm, Vg, Og, Bo, Up. Gaunitz 1947: Sm.

Mrille;

Enskiv.

-Ol: ^Br>

NArmast kiind fran Finland. cj frdn Norge och Danmark. Norra och Mellersta Europa, europcis- ka USSR. Kazakstan. Sibirien. Larverna utveck- las under kis furubark.

C halcosyrphus

Xvlotaminru _{) I} emoratus (Linnae- us. 1758)

(Syn. Clr. crrurpes (Loew, 1t154))

Thompson et al. (1982) studerade Linn€s samling av syrphider och designeradc lcktotyper samt be- grinsade i flera fall typlokalcn till ^Svcrige. Sfl skedde dven betriffande arten Musco femorula Linnaeus, 175U, ftir vilken Linn6 anger typlokalcn Europa. Det visade sig att exemplaret i Linnis samling, vilkct saknar lokaletikett, tillhor en art.

Xvlota curvipes Loew. 1854, som vi inte kinner negot sAkert svcnskt fynd av. Att Thompson et al.

trots det faststiilldc Sverige som begr?insad typlo- kal, beroddc pii att Linnd nrimner arten i lnsecta Suecica 1761. I)et iir troligt att Linnd beskrev ar- ten pa ett utlandskt exemplar och att uppgifterna

i Insecta Suecica beror pd cn sammanblandning med den iSverige relativt vanliga Ch- valgus (Gmel.), som iinda tills nu gett under det fclaktiga namnet femoratus L. Inte heller Zetterstcdt skilds ntellan femorutus L. ^(curvipes Loew) och ualgas

Gmel. Han anv:inde namnea fenrcrata L. och i hans Diptera exoticasamling finns bada arterna under detta namn.

Ch. femoraus (L. ) skall alltsi anvdndas frir tlcn

curopeiska art, som tidigare gitt under namnct

curvipesLoew , och den snarlika art vi har i Sverige

skall hela Ch. r'algrrs (Gmcl. ). ^Jag anser inte att vi

har beliigg for att Jbmoratus L. s. str. verkligen ta-

gits i Sverige, Den ar ndrmast kiind frdn Polen,

Tyskland och Nederlinderna,

134 Hugo Andtrsson

Bida anerna ir lika'. femoratu.r L. s. str. ar nd- got stdrre och kraftigare och har gula-gulbruna svingkolvar och svart arista medan lalgus Gmel.

har svarta-svartbruna svlngkolvsknoppar ^och gul. mot 5pctscn vitaklig tri5ta,

Chalcos,vrphus (Xrlotamima) r,a/grs (Gmelin, r790)

(Syn. Xybta fenrorato aoclt. nec Linnaeus) zetterstedt lti38. 18.13, 1tii49, 1tt52, 1859: Sk, Sm.

Ot. Go. Og, Bo. LIp. Nb. As. Malm 1863: Vg, Bo.

Wahlgren ^1909: Sk-Lpl. Ringdahl 1943. 1951:Sk-

Lplr 1954: Sk. Sm, Ol, Og, Vg. Bo. Up, Vr. Ji.

Nb. Lv. To. Gaunitz 1928: Ly: 19.17: Sm. Og. Ly.

Andcr 1953: I)s.

Kiind frin Danmark (endast norra Sjiilland och Bornholm) och Finland; Europa, Kaukasus. Sibi- rien

Xylota ignava (Panzer, I798) (ignaua-gruppen) Zetterstedt 1843. 1849: Up. Malm 1863: Vg.

Wahlgren 1909: Up. ^Ringdahl 1943: Up; ^i9-54:

Og, Up. Gaunitz 1947: Ly.

Sluderat maa€rial. Sverige. Og: li ^I _!. ^{Wahlbergl Bo-}

rensberg. 21.6.32, ld. S. Gaunitz. So: Mariefred.

25.6.24. 19. E. Arwidsson. - Up: Stockholm. 1!. ^Bo-

hcman. 26.7.11. Icl. ^Ringdahl; Vidd(). I ex. Ringselle.

- An: H!rnirsand. Sdbra, 30.7.-ll , ^I Cl. Burrau: H:irnii' sand. I cx. Wahlsrcn. - \'b: Vindeln.6.7.36, lCf. Forss- lund. - Nh: I ulei. juli l9l5.7d 5?. Svenonius.

Ej i Danmark; kiind frin Finland. Vast-, Nord- och Osteuropa, Centralasiens berg. Sibirien.

Xylota segnis (Linnaeus, 1758) (segnis-gruppen)

Ze erstedt ltt38: Lpl: 18-1.1: Sk. Bl. Sm. Og. Ol.

Go, Ni, Up, Ils, Jii; ^{1859: Vg. Malm 1863: Vg,} Bo. Wahlgrcn 1909: Sk-Jii. Ringdahl 1941: Sk;

1943: Sk-Tol l95l: To, JA. Hr; ^1954: Sk, Bl, Sm, Ot. Go. Og. vg. Bo, Na. Up, Vr, Gii, Hs, Jii, To;

1960: Sk. Gaunitz 19,17: Sm, 61, Go, Og, Bo, Sir, Dr. Ly.

Kand frdn Danmark, Norge och Finland. Europa.

Xylota cae ruleiventris Zetterctedt, 1838 (sy/uar- arn-gruppcn)

Ze crstedr l8-18: As: ll,i43: Sk. Ot. Go. Og. Vg.

Jii, As; 1849:Og: 1855: Sm;1859: Vg. Malm 1863:

Vg. Bo. Wahlgren 1909: Sk-Lpl. Gaunitz 1947

skiljer ej mellan caeruleivenlris Zett. och abiens Meig. (= semulatra Harris). Ringdahl 1943: Sk, Sm. Go. Jii: 1954: Sk. Sm. Ol. Go. Og. Vg, Bo.

Vr, Jii. As. Ly.

Kind fr6n grannliinderna. Europa, Sibirien.

Xylota florunt (Fabricius, 1805) (s.l/vrzzaz-grup- pen)

zetterstedr 1tt43r Sk, sm, og, vg, Up, As; 1852:

Og; 1859: Vg. Malm 1863: Vg. Wahlgren 1909:

Sk-Lpl. Ringdahl 1943: Sk, Vg, Nr. Dr; 1954: Sk, Sm. Og, Vg. Bo. tJp. Vr. Dr. Gaunitz 1947: Sm.

Og. Vs. Dr. Vg. [.y.

Xylota sylvarunr (Linnaeus, 1758) (sylvurum- gruppen)

Zetterstedt ltt43: Sk, Sm, Og, Vg, Ol, Go. Up;

'lt{55: Sm, Oll ^'1t359: Vg. Malm lit63; Vg, Bo.

Wahlgren 1909: Sk-Up. Ringdahl 1941: Sk; 1943:

s. Svl 1954: Sk. Sm, Ol. Go. Og. Vg. Bo, Upr 1960: Sk. Gaunitz 1947: Sm. Og. Ander 1953: Ds.

Kind frin Danmark, Norge och Finland. Europa, Viistsibirien.

X

lota meige niuna Stackelberg. l9(A ^(sylv arum- gruppen)

Nv f6r Sverigc. Friin Danmark fdre ligger 2 fynd fran scidra Jylland. ett fore 1900 och (jtt efter 1950

(Torp 1984). Aven tagen i Finland. Vesteuropa, europeiska Sovjetunionen. Sihirien.

X),lota semulatra (Harris, 1776) (sylvarum-grup- pen)

(Syn: Xvlota abiens Metgen, 1822)

Ringdahl 1935: Skl 1943: Sk;19.54: Sk. Gaunitz

19.17: Hopblandad med caentleive lris Zelt.

Studerat material, Svcrige. Sk: Hallands vaderd: Hel- singborg, Pilsjti; l,ariid; 28 ex. leg. Ringdahl. Insam- lin gsdatum 2-515-2618.

Fem fynd i Danmark, alla efter 19.50 (Torp 1984).

Ej i Norge och Finland. Europa.

Krind frdr.r Danmark, Norge och Finland. Europa.

Xylota tarda Meigen. ¹⁸²² (sylvarum-grtppen) Zetterstedt 1838-1859 redovisar X. ^{tarda Meig.}

under namnen X. bifasciata ex p., X. nemorum Fabr. ex p. och X. florum ^{Fabr. cx} p. I Zetters- tedts samling finns tard.a Meig.: Sk: Kiviks Espe- rcid. I ex; Og: 7 ex. Vdrna. I ex: Go: I exl Jd: Fax- 5lven, I ex. Areskutan, I exl As: Fredrika, I ex, Asele, I ex; Lp Lul: I ex. Aven Malms (1863) upp- gifter iir osikra. Wahlgren 1909: Sk-Jii, Vb. Ring- tlahl 1943: Jir. Nb. Ly: 1954: Sk, Go. Og. Vg. Bo.

Up. Vr. Jii, Nb. Ly. Caunitz 1928: Ly; 1947: Sm, Sri. Vs. Dr, Ly.

Kiind frin Danmark, Norge och Finland.

X

o ta xa n

h

emn Collin. 7919 (s y

rum- grtp-

pcn)

Studerat material. Svcrige. Sk:

6f

! ^{utan lokal och da-}

tum. leg. Lindell; Stchag, Vedelsbeck, juli _1891, 16/, C.

MOller; Silvikra vid Krankesjrin. 1977 , ld . G. Rude-

beck. Ny frir Sverigc.

136 Hugo Andersson

Ei kiind frin Norgc och Finland. Sex fund forelig- ger fran Danmark varav tva mellan 1900 och 1949 och fyra diircftcr (Torp 1984). Siillsynt i Europa osterut till nordviistra och vdstra delen av europc- iska Sovjetunionen. Kaukasus.

Xylota suecica (Ringdahl. 1943) (trianguloris- gruppen)

Ringdahl 1943: Jii: UndersAker,.iuli 1932, lcf,

Regio sylvatica; 1951: Jii; 1954: Jii.

Sludent material. Sverige. Jii: Undersdker. 24.6.25.

ld: 18.7.1832. l6f (holotyp). O. Ringdahl. Lpl. in-

lerm..ld,P. Wahlberg (in coll. Ringdahl).

Ej i Norge och Danmark. Tagen i Finland. Siill- synt i norra Vasteuropa och norra curopeiska Sov- jetunioncn (Kola-halv<in).

Xy

ota

ria ngu

t rir Zctterstcdt. I l\38 (triangul

ri

- gruppen)

Zetterstedt 1838: Ly, Lyckselcl 1843: Dr, Ly, To, Muonioniskai 1855: Vr, Rdmcn; 1859: Ly, Gaske- lougta. Wahlgren 1909: Vr. Dr, Lpl. Ringdahl

1943: Vr. Dr, Lpll 1954: Vr, Dr. l.y, To.

Studerai malerisl. Sverige. [)r: ^Floda. -5.6..]4. lCf. T.

Tjeder. Nb: Nederlulefl, Getaholmskatan, 28.6.42.

It, ^B. Holm. Lv: Sorsele, HeUnAs, juli 1924, ld, ^S.

Gaunitz. Lu: Gillivare, 18.7.22. lt. Ringdahl.-Lpnr.

m.: ld. Boheman.

Ej kiind frin Danmark och Norge men tagen i Fin-

Iand. Nordvdstra europeiska Sovjetunioncn.

Tyskland (Alperna). En siillsynt boreoalpin art.

Insamlare

l. Ammitzbcill. K. Ander. H. Andcrsson. J. Ard<i, P. Ard<t, S. Bengtsson. S. Berddn. C. H. Boheman, P. Brinck. N. Burrau, E. Dahl. R. Dahl, P. ^Dalenius, R. Danielsson. P. Douwes. K. Fahlander. K.-H. Forss- Iund, C. B., D. och S. Gaunitz.'L. Oislen. E. Haglund, T. Hansson, V. Heinze. K. J. Hedqvist. B. Holm, Ch.

Holmqvist. B. Hvlmri. A. Jansson, N. G. Johansson, N.

A. Kemner. E. Kleftieck. T. Korner. B. O. Landin, K.

[-ang, A. Levin. C. H. Lindroth, M. L. Linell. ^J. Lund- berg. C. Mriller, F. Nordstrdm, S. Norlind. T. Nyholm, F. Ossiannilsson, O. Ringdahl, G. A. Ringselle, H. Ro- sdn, C. D. E. Itoth. G. Rudebeck. N. Ryd6n, H. Sveno- nius. C. G. Thomson. B. Tjeder. T. Tjcder. O, M. 1o- rell, A. och S. Ulfstrand. P. F. Wahlberg. E. Wahlgren.

H. D. J. Wallengren, J. Wanntorp. K. C. Wingstrand.

G. de Vylder.

Litteratur

Ander. K. ^195-1. Inscktliv i Dalsland. - ^{Natur i Dalsland.}

- ^Uppsala.

Falldn, C. F. lttli,-1817. Diptera Sueciae, Syrphici. -

Lund.

Gaunitz, S. 1925. 1'v.ivingar. - ^{Enr. 'fidskr. 46: 174.}

- ^1928. Svrphidcr frain Sorsele socken av Lycksele lappmark. - Ent. Tidskr. 49: 163 166.

- ^1947. Nolizcn iiber die Gatrung Zclima (Dipt. Syrp- hidae). - ^Opusc. enl l2: til-tt-I.

van der Goot. V. S. 1981. De zweefvliegen van Noord- west-Europa en Europees Rusland. in het bijzondcr van de Benelux. Kon. Ned. Natuurhist. Ver. Nr.

32: I ^27-5. -Amsterdam.

Hippa. H. 1968. Classification of thc palearctic _species of the gcnera Xykrta Meigen and Xylotamima Shan- non (Dipl.. Syrphidae) - ^{Ann. cnt. Fcnn. 34: 179}

19'7

- ^1978. Classification of Xvlotini (Diptera, Syrphi- dae). - ^{Acta Zool.} Fenn. 156: l-153.

Malm. A. W. 1863. Anteckningar dfver Syrphici i Skan- dinavien och Finland. - ^Gdtehorgs Kongl. Vet. Vitt.

Samh- Handl. Nv tidsfdlid. H. i3: 1-81.

Nielsen, T. R. ^1972. Syrphidae (Dipt.) _from Jaeren, Noruay IL - Norsk ent. Tidskr. l9: 63-71.

Ringdahl, O. 1914. Fvndortcr fiir Diptera. - ^Ent.

Tidskr.35:69-77.

- ^{1935. Fyndorter fdr} sydsvenska Diplcra. - ^Ent.

Tidskr. 56: 2(11-203.

1941. Bidrag till kiinnedomen om flugfaunan

Dipte- ra Brachycera) pa Hallands Vrider<i. - Ent. Tidskr.

6l: l- 8.

- ^{I9.13. Bidrag} tillkiinnedonren onr de svenska Zelima- (Xylota) artcrna (Diptera: Syrphidae). - ^{Opusc. ent.}

8: l9-2-3.

- ^1950. Diptcrolt)giska anteckningar fran sydsvenska mossar. - Ent. Tidskr. 71: I I l-1 19.

- ^{1951. Flugor frin} Lapplands. Jimtlands och Hiirje- dalens fjiillrrakter (Diptera Brachycera). - ^Opusc.

ent. l6: 113-1tt6.

- ^{1952. Smtplock ur} Kullabergs flugfauna. Fauna och flora

: 231-244

- ^{1954. Katalog iiver Sveriges Diptcra} Syrphidae. -

Opublicerat manuskript. - Ent. Mus., Lund, 1960. Flugfaunan pa Kullaberg rrch Hallands Vadc-

r<i. Kullabergs Natur 2: 1-40. - ^l-und.

Sack. P. 192t1-1932. 31. Syrphidae. /r: Lindner: Dic Fliegen der palaearktischen Region. IV: 6:l--,151. -

Stuttgart.

Speight, M. C. D. 198t. A key to the Xylotini (sensu Hippa) known in Great Britain and lreland. plus Xy- lota ignava (Dipt.. Sy-rphidae). Ent. Record I/lt/tl1:

Stubbs. A. E. & Falk. S. J. 1983. British howerflies.

Bril. Ent. & Nat. Hist. Soc. Pp. l-251. pt. I ^12.

'fhompson, _F. C.. Vockeroth. J. R, & Speight, M. C. D.

1982. Thc Linncan specics of flower flies (Diptera:

Syrphidae). - Mem. Enlomol. Soc. Wash. l0;

-50- 165.

Torp. E. 191i4. De danske svirrefluer. - ^{Danmarks Dyrc-} liv. Bd l. ^{liauna Bdger. Kobcnhavn.}

Violovitsh. N. A. l9ti6 (1983). Siherian Syrphidae (Dip-

tera: Syrphidae) (Sirfidi Sibiri). - Translation by V.

S. van der Coot & L. Verlinden. - ^Inst. Tax. Zocil,.

Amsterdunt.

Wahlberg. P. F. 1838. Bidrag till svcnska Dipteras kiin- nedom. - K. V. Acad. Handl. 1838: l-23.

Wahl-srcn. E. I909. Svensk Insektfauna. Syrphidae. -

Enl. Tidskr. 30: l-86.

Zetterstedt. J. w. ltl38. lnsecta Lapponica lll. Diptera.

Pp. 185 868. - ^Leipzig.

- 1843. 1849. 1852. 1859. Diptera Scandinaviae Il:868 882. VIII:3190-3193. Xl:4308-4309. XIII:6037 6040. - ^I-und.

Recension

Lepidopterologische Arbeitsgruppe dcr Schweiz.

1987. Tagfalter und ihre Lebensrittme. Schweizc- rischer Bund fiir Naturschulz. Bascl. Pris

l0 SFr.

Detta Ar cn av de bista och mcst pdkostade boc- kerna om dagljiirilar som utgivits under de senaste

iren. Bokens hriga kvalitd beror bl a av att den skrivits av en grupp pi l6 schweiziska entomolo- ger och fitt rikligt med ekonomiskt stOd samt ar utgiven av Schweiziska Naturskyddsforbundct.

Boken ir ^{skriven pi} tyska. men en fransksprekig upplaga iir under tryckning.

Den forsta av bokens ^tviL dclar beskriver pi ca 120 sidor dagfjSrilarnas liv, utvecklingsstadier och levnadsmiljoer. Aven dagfjirilarnas tillbakagang

i Schwciz bchandlas. Man pckar ut orsaker till denna ncgativa utveckling, och ger anvisningar hur dagfjiirilsfaunan skall kunna bevaras, t ex ge- nom biotopskydd, fridlysning ^och utsattning av ut- rotade arter. Denna del av boken iir rikligt illu'

strerad med diagram, teckningar och vackra fdrg- foton. Totalt innehillerboken I 2ti0 fiirgfoton, av vilka meinga iir biotopbilder av mycket hrig kvali-

16.

I bokens andra del ges beskrivningar av alla schweiziska d agfjdrilsart cr. Dock bchandlas cj fa- miljen Hcspcriidae, vilket zir cn nackdel. Denna

familj omnimns cndast i ett kort avsnitt (s. 411- 418) tillsammans ntcd cn rad dagflygande nattfja- rilsarter. Artbeskrivningarna iir grundliga och de- taljerade. och behandlar siviil ^{iigg, larv. puppa}

som imago. For flertalet arter dr alla stadier, lik- som iven biotoperna avbildade i fdrg. Dct ^ges

aven en rad ekologiska aspekter pfi artcrnas olika stadier. vilkas fenologi ^visas i diagram. Fiir minga arter, t ex de i sllktel Erebia, ar detta fdrsta geng- en som agg. larv och puppa avbildas.

Utbredningskart(rr presenteras for dc schwei-

ziska arterna. f)ock tdcker kartorna endast Schweiz, och det hade varit ^en stor forbattring om iiven den curopeiska utbredningen angetts Fdr de hotade arterna anges hotorsaker och mrijliga skyddsitgiirder.

Samtliga schweiziska dagfj irilsarter (utom Hes- periidae) iterges pi 25 vackra akvarellplanscher av verkligt h<ig kvalit6. Bada konen ir avhildade- och fdr nagra arter evcn olika lormer.

Boken avslutas mcd ett registcr, ^en fdrteckning (iver larvernas niiringsvdxter och en omfattande litteraturlista. Papperskvalit6n ar mycket hog- Boken ir ett fint komplement till "Skandinaviens dagsommerfugle i naturen" (Henrikscn & Kreut- zer 1982\, och bor inforskaffas av alla som intres- scrar sig f6r dcn curopeiska dagfjiirilsfaunan.

Poul Svend.sen