De svenska Xylotini-arterna (Diptera, Syrphidae)
HUGO ANDERSSON
Andersson, H.: De svenska Xylotini-arlerna (Diptera, Syrphidac). [The Swedish Xylotini- species (Diptera, Syrphidae).1- Lnt. .Iidskr.
1{}9: 129-137. Umei. Swcdcn l98ti. ISSN 0013- lJU6x.
A key to the Swedish Xylotini-species is given together with a review of their individual dis- tribuiitrns in Sweden. Xilota meigeniana Stackelberg and X. -ranthocnema Collin are reported from Sweden for the filst time. It is very dubionsit Chalcosyrphus femorutus (Linnaeus) can be regarded a Swedish species becausc of a specimen without locality label in Linnaeus' collec- tion in London. We have no un-ambiguous rccord from Sweden.
l!. Andersson, Sttedish Mus. Nat. llist., clo Dept. Syst. Zool., Helgonaviigen
-1,5-22362 Lund' Sv'cden.
Vanligen associerar man blomflugor med geting- lika. blombesdkande flugor, vars larver lever som
rovdjur pi bladldss. Det finns emellertid flera andra typer, t ex humle- eller bilika eller hirldsa, enfdrgat svart- eller metallgliinsande. Aven lev- nadssattet varierar. Larverna kan utvecklas i dyigt vatten, gOdsel, vaxter, rinnande sav eller i murken ved. osv.
En trevlig grupp bland blomflugorna bildar Xy- 10la-arterna och deras niirmaste slaktingar (tribus Xylotini). Tidigare kallades sliiktet ofia Zelima, De flesta artcrna tr |engstrAckta, jdmnbreda och rovstekellika. Dc ar svarta till metalliskt grcinsvar- ta med rcida, gulbruna, mdssingsgula eller bli till silvcrvita flickar cllcr hand pi bakkroppen. Man
se r dem ofta sitta och sola pa blad elier slammar i
buskmark och skogsgliintor. Larverna utvecklas under d<id bark och i murken lov- eller barrved.
I)essa arter insamlas ofta dven av icke-flugsamlare och de har i Sverige tidigare behandlats i tva upp- satser (Ringdahl 1943. Caunitz 1947).
De arterna ir idgonenfallande och ldttsamladc, beskrevs fyra arter redan av Linn6. Fall6n bidrog med en art och Zetterstedt med fyra, varav en dock synonymiserats. Ringdahl beskrev ytterliga- re en art och redovisade sammanlagt L5 arter (jamte laphriformis, som sedan ldnge forts till
slaktet Brachypttlpus). Flera arter har varit svir- bestzimbara och ildre uthredningsuppgifter i litte- raturen ir ddrfor osikra. Flera arter har iven i re- lativt sen tid delats upp. Tvi av dessa, X. xantho-
cnc,na Collin och X. meigeniana Stackelberg, har
e.1 tidigare noterats frin Sverige, men finns Sven i de gamla samlingarna. Vi kiinner alltsi nu 18 Xy- lotini-arter frin Sverige.
Gruppen har blivit noggrant genomgingen av ltippa (1968. 1978) som gjort cn gcnomgripande systematisk gruppering och avbildat hangenita- lierna av samtliga artcr. Det ticligare slora slaktet Xylcrla har ddrvid uppdclats i flera mindre sldkten och zivcn undersliklun och arlgrupper har ur- skiljts. Di Hippas arbetcn saknar bestdmningsta- bcll till arterna och bcfintliga tabeller (Ringdahl 1943, Speight 1981, van der Goot l9Ul , Stubbs &
Falk 1983. Torp 1984, Violovitsh '1986) iir svirtill-
giingliga eller ofullstiindiga for vir det, presente- ras hdr en bestemningstabell for de svenska arter- na. Jag har reviderat det i Lund tillgiingliga mate- rialet med bl a Zetterstedts, Wallengrens, Ring- dahls och Museets samlingar. Resultaten redovi-
sas har kortfattat for samtliga arlcr, emedan, som sagt . vissa dldre utbredningsuppgiftcr iir felaktiga.
Bestiimningstabell till de svenska arterna
For att underlAtta bestdmningen ges har forst na- gra fdrklaringar till de begrepp som anvdnds i ta- bellcn.
Makrochaetae ar hdr och borst av vanlig typ, dvs
de er rorligt fdrenade med huden genom en tydlig,
cirkuliir fiirtjockning, en sockel. Aven om borstet
ar borta kvarster sockeln tydlig. Mikrochaetae dr
130 Hul1o Ander.s.son
sma utskott frin hudens yta. De ir fast ftirenade med denna och utan sockcl, varfcir det dr svirt att konstatera om de funnits nlr de blivit avskavda.
Hos Diptera ir det forckomst eller avsaknad av mikrochaetac som avgiir om ytan ar malt. pudrad eller glatt och glinsandc. Ibland iir pudringen si
gles att ytan framstAr som m I m gliinsande. I Fig.
3-6 iir pudringen markerad nred smi prickar. f<ire- komst av hir och borst (makrochaetae) med smi ringar, som kan flyta ihop till stOrre prickar. Om- riden med pudring och h&r kan overlappa.
Femuralomrddet (Fig. 7 9, F) iir besatt av lting- re eller kortare. utsparrade. bleka hir och kon- trasterar mot dvriga delar av liret, som ar teckta
av korta, tilltryckta, bakitriktade, mest svarta borst.
l.
2.
3.
4.
5.
6.
Metasternum med bade mikro- och makro- chaetae (Fig. l) (Chulutryrphus) ... 2
Mctasteroum cnhart mcd mikrochaetae (Fig. 2) 6 Fram- och mellanhen samt bakler skarpt orangerdda. Spetsen av bakleren samt baksken- benen svarta tsakkropp helsvart, blank men tergit 2-4 med breda. matta, apikala tvArband, som pi mitten skjuter fram i en spets till ledens
framkant ... C. ualgas (Gmel.) Lir och skenben svarta. cndast vrd knana mcr eller mindrc ljusa. Bakkropp olikfiirgad ellcr till storsta delen matt,...-...,....,... -j
Abdomen morkt rdd med segment l, en trian- guliir flick framtill pa segment 2 samt pregeni- talsegmentet hos hanen svarta. Spetsen av honans tergit 5 kan rara lixmurkad ...
;il;;;;; ;"i;;";i ;r;; ,,;j iy;k:;fl;T:!:i-t"
bruna fldckar ... 1 Abdomen med ett par rektanguldra gulbruna fliickar pa vardera tergrt 2-3
Fig. 1 2. Mellanhdfl (cx:) (jaimte lerring) och bakhdtr (cxi) med metasternum (ms) emellan. 1. Metasternum med bade mikro- och makrochaetae. - 2. Metasternum med enbart mikrochactae.
Coxae (cx,. cx,) and metasternum (ms). - l. Merasrer-
num \eith both micro- and macrochaetae. 2. lletaster- num with microchaetas ()nlv.
svarta, knin mcijligen ndgot mcirk- 7.
8.
9.
I0.
ll.
Fig. 3-9. -3-6. Mesopleuron (mpl), sternopleuron (spl) och frdmre spirakeln. -3.-Xylota caerule.iventtis Zett. - 4.
Xlsemulatra (Harr.).'- s. x. iorum (paur. i. - o. X. ieigeniana Stac[. -7-9. Baklar med femuralomrade (F)' 9.-
'7