600
SVERIGE 13:- NORGE 15:- DANMARK 15:-
NOVEMBER 8 • 87
591
AUKTIONSNUMMER
Sensationellt plåtmyntfynd sid 228
Påvebulla sid 231
Gjuten budkavle sid 232
226
MYNTAUKTION
Lördag 21 november 1987
Ur innehållet:
ANTIKA MYNT Messana. Tetradrachm Thebe. Stater
SVENSKA MYNT Daler 1561 Mark 1563 4 mark 1568 2 öre 1575. R 8 öre 1592. R
Gripenhielmsdukat 1695. RR 21/2 öre KM 1661
1/6 öre SM 1673 på fyrkantig plants. RR 1/6 öre SM 1686 på fyrkantig plants. R Riksdaler 1707. Med peruk
4 mark 1754. RRR
Pommern 1/48 tal er 1760. RR 1/2 skilling 1804. R
Dukat 1845/4, 1854, 1857 Dukat 1862, 1863, 1866 Carolin 1869, 1871, 1872
Komp!. samling guldmynt Oskar Il 2 kr 1876. Brett årtal. Litet EB 01/0 2 kr 1903 spegel
l kr 1877 spegel l kr 1883 spegel
m.fl. vackra mynt Oskar Il och Gustav V
PLÅTMYNT 2 daler SM 1674 Daler SM 1679. RRR DANSKA MYNT
Mynt från Kristianstads belägring 2 rigsdaler 1856. RR
NORSKA MYNT
Brakteater Sverre Sigurdsson Speciedaler 1861, 1862, 1864 m.fl.
20 kr 1874, 1878 SVENSKA SEDLAR 100 daler SM 1666 6 daler KM 1760. RRR 3 riksdaler specie 1815. RR 6. 2/3 riksdaler banco 1835. RR 100 riksdaler riksmynt 1872. RRRR 100 kronor 1875. RRRR
10 kronor 1879. RR 5 kronor 1879 (blå) R
Riksgäldssedel med handskriven valör. RR Privatbanksedlar
NORSKA SEDLAR 100 rigsdaler 1695 50 rigsdaler 1695 25 rigsdaler 1695 10 rigsdaler 1695
VISNING:
MALMÖ, Engelbrektsgatan 7 den 14 november kl 10.00 - 16.00.
STOCKHOIM, Regeringsgatan 19, ltr den 20 november kl 08.30 - 18.00.
Illustrerad auktionskatalog 25:-, postgiro 654-4.
Vi mottager kontinuerligt inlämningar till kommande auktioner. Kostnadsfri värdering,
snabb redovisning .
AUKTI~VERKET ./1
L___MYNT
j
AB STOCKHOLMS AUKTIONSVERK
l t\ KOBSCt\ l M\ 10. HOX Jo25o. 103 25 STOl KilO l ~ 1 !'El Ot! 14 2-1 10 l·:>.:< ;t· l IIRFKTSG,\ TA:>.: 7. 211 JJ MALM O T t l. 0-Hl-11 20 2h
ORGAN FÖR SVENSKA NUMlSMATISKA
FÖRENIJ'IGE~
Östermalmsgatan 81 114 50 Stockholm Telefon 08-667 55 98 (tisdag- fredag kl 10.00-13.00)
Svensk Numismatisk Tidskrift:
Postgiro 42 30 50-4 Bankgiro 219-0502 Svenska Handelsbanken
SNT utkommer den l i månaderna februari-maj och
september- december Prenumeration: helår 90:-
ANSVARIG UTGIVARE lan Wisehn REDAKTION
Hans Franzen Madeleine Greijer (program, föreningar.
aktuella auktioner) Torbjörn Sundquist (annonsering)
Manuskriptgranskning Lars O. Lagcrqvist Redaktionssekreterare:
Margareta Klasen (adress och telefon se ovan!)
ANNONSER Bokning
Telefon 08-667 55 98 (kl 10- 13) A mwnspriser:
2 sidor (mittuppslag) 2:a omslagssidan omslagets 4:c sida
1/ 1 sida(I51X214mm) 2/3 sida (99X214 mm) 1/2 sida ( 151 x 105 mm) 1/3 sida (47X214 mm) 1/4 sida (72X 105 mm) 1/6 sida (47X 105 mm) 1/ 12 sida (47X50 mm)
Sista mmerialdag:
2 000:- 1450:- l X00:- 1200:- 1!50:- 650:- 450:- 350:- 250:-
150: -
Den l :a i månaden före utgivning Hcloricinal ah.
manus och- gärna skiss.
Sändes till SNT.
adress en l. ovan.
A 11110nser som ej är förenliga med SNF:s, F/DEM:s och
AINP:setik kommer au avböjas Tryck: Ordfront, Stockholm 1987
Höstprogrammet 1987
Om ej annat anges, hålls mötena kl 18.30 på Sandhamnsgatan 50 A (riks- antikvarieämbetets lokaler, tag buss nr 41 till Rökubbsgatan eller T -bana till Gärdet).
Nov 18 Lär Dig forska själv! Det är inte svårt. Några av våra professionella numismatiker och amatörer berättar.
25 Juniorträff
25 Seniorträff. Kl. 18.00.
Dec 30/ 11- l/12 Myntauktion i Hörsalen, Historiska Museerna, Stockholm
9 Julfesten med tävling, lotteri m m.
SNF:s kansli
har postadress:
östermalmsgatan 81, 2 trög, 114 50 Stockholm.
fetefontid tisdag-fredag 10- 13. tel 08/67 55 98.
Besökstid 10.30-12.30 Semesterstängt:
midsommar- J sept
Föreläsning
l serien Fynd och forskning kring Labrall(/a föreläser Ulla Wester- mark den 17 nov 1987 kl 19.00 på Medelhavsmuseet i Stockholm över ämnet de kariska furstarnas
mynt.
Numismatisk disputation
Den 16 december kl 10 f.m. precis disputerar fil. kand. Kenneth Jons- son, Stockholm, på Stockholms universitet (Frescati), hörsal 10, hus E, i ämnet arkeologi, särskilt nordeuropeisk (professor Mats Malmer) över ett numismatiskt- vikingatida ämne: The New Era.
The Reformation of thelate Anglo-
Juniorträff
Höstens andra juniorträff äger rum onsdagen den 25 november kl 18.30, som vanligt på Sandhamns- gatan 50 A (Riksantikvarieämbe- tets lokaler). Du tar dig lätt dit med buss 41. Tag gärna med dig några mynt, som du skulle vilja visa eller diskutera. Kanske har du ett mynt som du tycker är speciellt roligt eller intressant och som du kan berätta lite om för oss andra. Tag också gär- na med dig någon kompis, som är intresserad, även om han/hon inte är medlem. Det får du extra poäng för i vårt närvarolotteri, som ger fi- na vinster så småningom. Skulle kompisen sedtm bli medlem så blir det ännu fler poäng. Du lite äldre medlem, som känner någon yngre samlare: berätta om denna träff för honom/henne.
Rolf Sjöberg
Numismatiska Institutionen
Måndagsseminarierna hösten 1987 bålls kl. LR.30 (precis), som vanligt på Sandhamnsgatan 52 A,
En sensation!
Världens största fy nd av plåtmynt
Sådiir en gång vart tionde ftr (åt- minstone i genomsnitt) kommer det en numismatisk sensatior. - vi kan erinra om Västcråsfyndet, Lummelundaskatten, upptäckter av nya svenska mynttyper då och då - men ibland tycks nyheterna rik- tigt hopa sig. Det är inte så länge se- dan Sveriges största plåtmyntfynd påträffades i Malung. l år har vi haft en märkligt vikingatida silverskatt på Gotland med inte mindre iin 60 skandinaviska efterpräglingar (tro- ligen Sigtuna) på fyrkantig platt, vi har fått in en ny svensk brakteattyp från 1200-talet (SNT återkommer senare till denna), en solklus från Galla Placidia är hittad på Öland osv. Men det räckte inte!
Fredagen den 2 oktober ringde min telefon på tjänsterummet. Det var Bertel Tingström som stod ute i Kungl. Myntkabinettets medaljsal och ville presentera två herrar från Sydafrika med en sensationell ny- het. Jag skyndade mig att hämta in alla tre. De två långväga gästerna var Mr. Wilfred Chivell från Gans- baai, en liten fiskeort i Kapprovin- sen, och Mr. Jimmy Herbert, leetu- rer (i statistik) vid stellenbosch uni- versitet, som stötte på Bertel Ting- ströms plåtmyntsbok i Historiska museet i Kapstaden och sedan upp- sökt denne. De hade verkligen nå- got att berätta!
Några mil från den lilla fiskeor- ten Gansbaai vid sydkusten finns ett farligt rev, ett par kilometer ut i havet. Här hade Mr. Chivell på- träffat resterna av ett vrak -allt trä försvunnet - med bl a ett dussin kanoner av mindre kaliber, av den typ som handelsfartyg under 1700- talcts senare del brukade vara för- sedda med. Men lasten! Han och Mr. Herbert fick ett styvt arbete med att ta upp en massa fyrkantiga kopparplåtar, några med läsliga stämplar, andra mycket korrodera- de. Genom en fackman vid ett mu- seum fick de veta vad det var - svenska plåtmynt! Innan somma- ren- dvs vår vinter- var slut hade 228
man tagit upp över 2 000 plåtmynt.
Det rör sig hittills om valörerna 4, 2, l och 1 /2 daler s m; äldsta årtalet är 1664, yngsta 1757. Undersök- ningarna skall inom kort återupptas - det är den varma årstiden som börjar nu. Vad man påträffat är den största plåtmyntsskatten någonsin i hela världen - Hago-Britta i Ma- lung med sina 240 exemplar är dis- tanserad många gånger om, för att inte tala om Riga-fyndet m fl.
Kuriöst är att detta utomeurope- iska plåtfynd är det andra inom kort tid. I vår tidning för i år (m 6 s. 183) kunde vi rapportera om fyndet av 4 och 2 daler s m från Indien, ham- nen i Madras. Det rörde sig då om 34 exemplar (eftersom det var muddring kan de ha varit många fler), lustigt nog med samma slutår som det nya fyndet, 1757, äldsta år- tall680.
Enligt upptäckarna tyder myck- et på att del var ett danskt skepp och att det förliste omkring 20 år se- nare än slutåret i fyndet. Nu var inte plåtmyntningen särskilt omfattan- dc under senare delen av Adolf Fredriks regering och under Gustav III användes som bekant bara gam- la stämplar, men man tycker ändå att något yngre exemplar kunde ha slunkit med. Det kan förstås ha rört sig om ett stort äldre lager, som bör- jade exporteras efter plåtarnas de- monetarisering vid myntreformen 1776; kanske fick man bänre betalt för dem utOmlands, trots den jap- anska konkurrensen. Att det dan- ska ostindiska kompaniet innehade svenska plåtmynt har Bertel Ting- ström påpekat i sin avhandling (bi- laga 22).
De två dykande gästerna visade upp en förundersökning med tabel- ler och foton. Man hade som sagt tagit del av Tingströms P/are Money och gjort en preliminär statistik, som visar att hans siffror inte ändras av det nya fyndet. Däremot har i ett slagantalet kända plåtar i hela värl- den ökat med ca 18%!
Undersökningen sker i samarbe- te med vad som motsvarar vårt riks- antikvarieämbetc. När den avslu- tats har landets historiska muscum rätt att inlösa fyndet, men om så skall ske är ännu inte bestämt. Mr.
Herbert har utlovat en uppsats om
fyndet när nästa dykningssäsong är över och materialet konserverats för att bättre kunna årtalsbestäm- mas. Även bitecken bör vara av in- tresse; hittills har en plåt från Bäsin- ge och en från Garpenberg identi- fierats.
LLt
Medalj tecknad av drouning Margrethe Il. Präglad av La Mon11aie i Paris.
En drouning som medaljkonstnär Drottning Margrethe Il av Dan- mark har debuterat som me- daljkonstnär och är upptagen i regi- stret över medaljkonstnärer i den katalog som anmäls på annan plats (s 232). Hon har tecknat förlagan till den minnespenning som slagits av La Monnaie i Paris över det dansk-franska kulturåret 1987-
1988. Medaljen slås i 30 mm dia- meter och finns i guld (20 g, 22 ka- rat eller 920/1000) till ell pris av 3. 995 d kr; i silver ( 15 g sterling, eller 950/ 1000) kostar den 325 kr.
Den finns också som halssmycke med kedja i gulddouble eller silver till ett något högre pris. Utseendet är som följer:
Atsida: Trikoloren delvis överlagd av Dannebrogen. På fältet nedtill
till vänster signaturen M-87 [Mar- grethe 1987[.
Frånsida: Längs kanten Amalien- borgpalatsen sedda ovanifr[tn. In- nanför dessa omskriften
1987 •FRANCE•DANEMARK
•1988 medsols i övre halvan,
• DANMARK • FRANKRIG • motsols i nedre halvan. Innanför omskriften monumentettill fran!>ka revolutionens 200-årsjubileum, Tete de Defcncc. Längst ner till vänster franska myntverkets tecken och till höger tecknet A= importö- ren.
Texten är utförd av grafikern Bent Rohde. Amalieoborgpalatscn har drottningen valt som represen- tanter för klassisk fransk arkitektur i Danmark. Defence-monumentet till jubileet 1789- 1989, snart fär- digt, är tecknat av den nyligen av- lidne danske arkitekten J. O. von Sprechelscn och fullbordas nu un- der ledning av en annan dansk, civi- lingenjör Erik Reitzel.
Överskott från medaljförsiilj- ningen tillfaller Fonden Dan- mark-Frankrig. Kulturåret öppna- des den 5 september i Arhus och en motsvarande högtidlighet äger rum i Paris i november.
Broschyr för beställning av me- daljen kan erhållas i danska banker eller direkt från Panimex Mont og Medaillc. Moseh0kvej IOa, DK- 2920 Charlouenlund, Danmark.
LU
Finsk medaljkonst
har man under oktober kunnat glädja sig åt på Kansallisbankcns kontor på Humlegårdsgatan i Stockholm. Det var AB Sporrong som ställde ut verk av kiinda linska konstnärer, vars arbeten dc prtiglat under de senaste 50 åren - dock givetvis endast ett urval. Bland dc äldre märktes t ex Gerda Ovist (1883-1957), Felix Nytund (1878-1940), Wäinö Aaltonen (1894-1966), bland ännu verk- samma sådana berömda namn som Kauko Räsänen, Eila Hiltuncn och Ra i mo Heino-fler kunde och bor- de nämnas, men den intresserade kan säkert få den 8-sidiea katalo-
17, 111 43 Stockholm, tel 08/
22 56 60).
Montrar till utställningen hade lånats från Kungl. Myntkabinettet.
Den minnesgode kände kanske igen dem från FIDEM-utställning- en i Stockholm 1985.
M utor till ärkebiskopen
LLt
Den fanatiske lutheranen ärkebis- kop Abraham Angermannus ( 1540- 1607) och den koleriske hertig Karl (IX), närmast böjd för kalvinismen, stod till en början på god fot med varandra när det gällde kampen mot den gemensamme fienden, den katolske Sigismund.
Snart kärvade det emellertid till sig.
Inför riksdagen 1598 beskyllde hertigen Svea Rikes ärkebiskop för tagande av muta! l Kalmar skall denne ha tagit emot och för egen del behållit en rosenobel för att
"glömma bort" en för hordomssa- ker åtalad person. Den egentliga anledningen var att Mäster Abra- ham hade börjat tveka inför herti- gens aggressiva politik och närmat sig kung Sigismunds pani.
På nästa riksdag - i Jönköping 1599 - blev ärkebiskopen från- dömd sin ämbete och insatt i fäng- else, dock med allvarligare doms- skäl än det ovannämnda. Han dog i slutet av år 1607 på Gripsholm.
LLt
Christian Jörgen sen Thomsen
är ett för arkeologer, museimän och numismatiker lika viiikänt namn - eller borde vara det. Han levde mel- lan 1788 och 1865. Tidigt övergav han yrket som köpman för au bli
!\ationalmusects i Köpenhamn egentlige grundare, bl a också !~da
re för Den kgl. Ment-og Medatlle- samling. Det är han som först kom på att dela in forntiden i sten-, brons- och järnålder. P;\ sin yngre samtida Bror Emil Hildebrand utö- vade han ett stort inflytande. Hans efterlämnade myntsamling va rena- stående, som dc mycket eftersökta katalogerna ut visar.
Med anledning av det kornman- dc 200-årsminnct av Thomscns fö- delse ordnar Nationalmuseet i Kö- penhamn måndagen elen 30 no- vember 1987 ett symposium från kl 9 till 17 i föreläsningssalen med in- gång Ny Vestergade 10: alla intres- serade är välkomna. Ett stort antal framstående forskare kommer att belysa Thornsens insatser. Kl 14.30 talar Den kgl. M0nt- og Medaille- samlings nuvarande chef J0rgen Stccn Jensen över Thomsen som munismariker. kl 15 Jan Wisehn, avdelningschefvid Kungl. Myntka- binettet i Stockholm. om Thomsen odt Hildebrand ( 1838-1864), kl 15.30 Professor Dr. Peter Berg- haus, Miinster, om Thomsen und G. Grote.
LLt
En engelsk rosenobel t/ler ryat från Elisabet l kan/ra Wgj_ort den.påstådda.mwan.
Den innehöll 7. 74 g rem guld(= 15 shillings). De nederlandska efterpraglmgam
Stockholms auktionsverks auktiun den 21 november 1987
Auktionsverkets kvalitetsauktion på mynt, som till glädje för samlarna utan·
för Stockholm för första gången avhålls p;\ en lördag, närmare bestiirntlördagen den 21 november, inleds so1n vanligt med antika mynt där man presenterar en vackert graverad tetradrachm från At hen samt en stater från The be med en vacker mörk patina. Bland dc romerska mynten fastnar vi förtvå vackra denarer frfln republiken, en anonym från 86 f Kr samt Q. Antonius Balbus 83/2 f Kr. Avdelningen Sverige med besitt·
ningar inleds med medeltida mynt från bl a Magnus Ladulås, Valdemar samt gotländska mynt. Vidare finner vi en Erik XIV riksdaler t56t och i kval. 01 för att därefter fastna för hertigarna Jo·
hans och Karls ~blodsklipping··, den ovanligt välbevarade 4 marken t568.
Vi kommer nu fram till auktionens verkliga toppobjekt, en Gripenhielms·
dukat 1695, präglad av guld fr;\n Ostra Silverberget i Dalarna. Ett ytterst säll- synt mynt som dessutom år det äldsta bemrade föremålet av SI'I!IISkt guld av känt ursprung. Bland Karl Xt:s mynt finner vi även en vacker 2 mark 1664 2 1/2 öre KM 1661 samt inte mindre ä~
två 1/6 öre SM på fyrkantig plants, dels en från 1686 men även den ovaliga t673 utan stjärna i årtalet. En vacker riksdaler t707 med peruk, graverad av A. Karlsten samt en vacker 4 carolin 1718 förtjänar an nämnas på vägen fram mot Bernadotteättens mynt. Här nånmer vi gärna den vackra skillingen 1829 med bevarad ursprunglig färg.
Dukater från Oskar l samt Karl XV så viii som caroliner från Karl X V tar oss fram till höjdpunkten bland Oskar ll:s mynt. Det ä rett ocirkulerat exemplar av 2 kronan 1876 med brett årtal och litet EB, ett ytterst sällsynt mynt i denna k va lite. Samtliga av Oskar Il :s guld·
mynt finns till försäljning. l många fall flera exemplar av vissa årtal. Bland des·
sa vill vi framhålla den sällsyma 20 kro·
nan 181$5. Ett flertal vackra silver-och kopparmynt under Oskar Il finns re pre·
senterade. Vi kan dock här inte nämna alla utan nöjer oss med följande tre: 2 kronor 1903, l krona 1877 och 1883 alla med spegelglans och mycket vack~
ra. Gustav V:s mynt i goda kvaliteer er·
bjuds innan vi i katalogen finner dc för Sverige typiska, och näst intill unika, plåt mynten.
Två 1600-talsplåtar inleder detta av- snitt: 2 daler SM 1674 samt densällsyn·
ta Daler SM 1679, enligt Tingström en·
~ast kiind i 5 ex. ink!. offentliga sam·
hngar. Mynt från Kristianswds bcläg·
ring 1677- 1678 samt den mycket o·
230
vanliga 2 rigsdalem t856 tillhör dc in·
tressantasic danska mynten.
Sverre Sigurdssons brakteater ~amt Karl XV:s speciedalrar återfinns bland de .. norska mynten. Efter avdelningen uth~ndska mynt kommer vi så in pil den fylhga delen s~.:dlar. Den svenska serien inleds med en 100 daler SM 1666. Sc·
nare finner vi två ytterst sällsynta sedlar nämligen 100 riksdaler riksmynt t87i samt 100 kronor 1875. En ston antalti·
diga 5 och 10 kronors sedlar utbjuds här, bl a 10 kronor 1879 samt 5 kronor t879 med blå baksida. Ett antal privat·
banksedlar kommer att säljas, bl n ett provtryck av 500 kronorssedeln ll\78 från Götheborgs Enskilda Bank. Bland de danska och norska sedlarna vill vi här nämna Norges första sedlar: 100.
50. 25 samt 10 rigsdalcr t695 där 100 rigsdalcrn l>nmt 25 rigsdalern även har talong med ~amma nummer, vilket är mycket ovanligt. Yidare följer medaljer, ordnar samt aktiebrev som leder oss fram till auktionens avslutning: Nu m is·
matiska Meddelanden VI-VII (Stiern·
stedts samling). På sid l J l försedd med följande bläcknotering: "Enligt inten·
denten Waern~!bergs skrifvclse till mig.
~ustaf Cavalh 1 Sköfde, är. .. ". För upp·
g1ft om katalogpris, visningstider i Stockholm och Malmö hänvisas till an·
nons på annan plats i denna tidning.
UlfStröm
Process om keltiska mynt
En stor ärekränkningsprocess bör·
jar den 2 november i år i Milwau·
kee, Wisconsin. Det är Chris J.
Martin i London som stämt Krause och Kit Kiefer för att ha publicerat
"falska och äreröriga uppgifter" i en artikel om honom i World Coin Newselen 2 februari 1986. l skades·
tånd begär han U.S. S 750.000!
Artikeln i fråga gällde ett stort fynd av keltiska mynt i England, som attmherade flera skattlctare bland dem en brittisk soldat. Denn~
anförtrodde en stor del av sitt fynd åt Martin, som skall ha betalat i 72.000 kontant.
Men, säger artikeln, Manin hade gömt mynten på platsen- de skulle ha varit falska. De sägs ha ingått i en stor förfalskningshistoria, i vilken en an~an.' icke namngiven cngcls·
man ar mblandad, en medlem i
British Numismatic Trade Associa·
tion. Denne påstås ha sålt falska keltiska staterer dc senaste 10-20 åren till museer och auktionsfir·
mor.
Krause och Kiefer har insisterat på att uppgifterna i artikeln "i hu- vudsak är korrekta och sanna".
(Efter artikel i Coin World, Sidney, Ohio, J juli 1987)
Växjö Myntmässa
ägde rum söndagen den 4 oktober på Smålands museum. l samband härmed kom Kungl Myntkabinet- tets vandringsutställning Amika mynt med andra ögon till sin första ort utanför huvudstaden. Den visa·
des av sin kommissarie, antikvarie Harald Nilsson. Utställningen står kvar åtminstone ett par månader och vandrar sedan vidare. Utställ- ningen är-som vi tidigare berättat om - särskilt avpassad för synska- dade.
Kungl Myntkabinettet
Utställningar:
Ingång Narvavägen (hörnet Linnegatan) 2 tr,
Stockholm Tillfälliga utstilllningar:
Aktiebrev fore 1870.
·Antika mynt med a:1dra ögon· visas from 4/10 tv på Smålands museum,
Växjö.
Ring i övrigt telefon 08· 783 94 00 för
programinformation.
Museet:
Tisdag-söndag 11- 16 Måndag stängt Besökstid: tisdag 13- 16
ingång Narvavågen Besöksadress (efter överenskommelse om tid per telefon):
Storgatan 41
Postadress: Box 5405, 114 84 Stockholm Tel: 08·783 94 00
PåvebolJan vid Bota niska i Skar a
Pth•e/mlltm från Skara. Teckning avi-laraid Wideen. 1:-jter Pomviinnen 1934.
På den tid då en del skarabor hade koloniland på gärdet intill Bota- niska trädgården, närmare bestämt 1917, hittades i jorden en blybulla, dvs ett p:lvligt sigill, som hängt fast med ett snöre i nederkanten av ett pergamentbrev.
På bullans ena sida ser man
"porträtt'' av apostlarna Paulusoch Petrus, dc främsta i sin art, och ka- rakteriserade på det sän som från mycket gammal tid blivit regel:
Paulus med långt skägg, Petrus
med kort. Inskriften skaU läsas S(ANCfUS) PA(ULUS), S(ANCfUS) PE(TRUS).
Den nu beskrivna apastiasidan av bullan har funnits på påvebullor- na sedan deras äldsta tid, och både figurstil och bokstäver har föränd- rats i enlighet med skrivkonstens och bildmanerets utveckling.
Apastiasidan av dessa ··mynt"
får antagas vara den förnämsta - åtsidan - men frånsidan var den för dokumenteringen betydelse-
fullaste därigenom att den upptog namnet på den sigillerande påven.
På Skarabullan står det BENE- Dierus PP, åtföljt av en siffra i ro- merska bokstäver som tyvärr är skadad genom ett hårt slag. På 900- talet och i början av 1000-talet fanns det två påvar med namnet Benedictus, men de är uteslutna ur bilden därför att dc inte kan ha haft någon anledning att skicka brev till Skara.
Håller vi oss så till själva präg- lingssiilen, ser vi att bokstäverna är gotiska majuskler, och då passar det bra att sikta på påven Benedikt XII, som san i Petri stol 1334-42.
Vad denne påve för sin del haft att meddela Skarastiftet, vet vi inte.
Däremot är det känt att man vid domkyrkarestaureringen 1886- 94 körde ut jord från kyrkan till Botaniska trädgården. l dessa lass ska man ha hittat mynt och annat smått och gott som funnits under kyrkagol vet.
Här har alltså, inom kyrkan, fun- nits ett påvebrev med vidhängande bulla. Det kan ha legat i en medelti- da biskopsgrav.
AUKTION 36
ULF NORDLINDS MYNTHANDEL AB
Nybrogatan 36 • Box 51J2. 102 43 Stockbolm Telefon 08-62 62 G/
KÖPER. SÄLJER. VÄRDERAR MYNT . SEDLAR • MEDALJER
ORDNAR
Numismatisk litteratur
.llrdltm "'' s~·rngts llymh.m,I/.Jrts Förming
7- 8 november 1987 Operakällaren-Stockholm
LAGERLISTA 65
Nyutkommen
De rikt illustrerade auktionskatalogerna och lagerlistorna erhålles enklast genom prenumeration
med 100 kr per år, insättes på pg 3003-1.
B AHLSTRÖM M YNTHANDE L AB
•
Kungsgatan 28-30 Box 7662, 103 94 Stockhotm
Tel 08-14 02 20,
J>å Benedikt Xll:s tid hette ska- rabiskopen Gunnar Tynnesson, född i Sävare socken mellan Skara och Lidköping. Han dog 1340 och var som biskop år 1336 konfirme- rad av påven (Bencdikt XII). Den möjligheten finns, att bullan från Botan hängt under Gunnar Tyn- ncsl.ons konfirrnationshrcv, men andra möjligheter ska förvisso inte uteslutas. Många påvebrev är ju be- varade från den svenska medeltids- kyrkan, och de förlorade breven kan som vi sett ge sig till ktinnn ge- nom fynd av blybullor. Bly är ju en metall, som i likhet med guld bibe- håller sig bra i jorden. Men sällsynta
är~danajordfunna bullor. Det kan bero på att påvebreven förvarades som arkivhandlingar och inte i onö- dan lades som gravgåvor.
Historiskt intressant ~ir förvisso denna Skara-bulla, men nog måste man förvånas över dess degenere- rade och primitiva beskaffenhet, om man betänker vad Europas kungar och biskopar på 1300-talet hade att ta till, när de skulle besegla sina brev! Här var det fråga om full- lödiga konstverk, varken mer eller mindre.
Harald Wideen (Atergi~>en efter Göteborgs-Posten 8. 2.1987)
En gjuten budkavle
Ntir byåldermännen skulle sam- mankalla dc gamla byalagen i sock- nen till stämmor använde dc bud- kavle, lur eller trumma. Budkavlen bestod vanligen av en tunn träbit av ck eller bok, försedd med e11 hand- tag. På denna träbit var åbornas ini- tialer inskurna eller målade och ibland även namnet på byn sann år- tal. lJudkavlen förvarades hos ål- dermannen tillsammans med byns övriga insignier, t.ex. byordningen.
Orsak till att budkavlen skick- ades runt kunde vara vid kallelse till ting eller om fienden brutit in i lan- det (i det senare fallet var det döds- straff om man underlät au befordra kavlen).
J Kungl. Myntkabineuets sam- lingar finns ett medaljliknande fö- remål (in v. nr 9932) som ur.;prung- ligcn tillhört kanslinidet Theodor Wilhelm Strokirk ( 1823-IR95), 232
En lf}uren budkavle som har Jim medaljwformning. Fow: Gunnel Jansson, RAAISHMM-T.
vilken framförallt gjort sig känd för sina studier rörande svenska pollet- ter.
Föremålet ha följande utseende:
Åtsidan visar staden Karlshamns vapen, som faststälJdes 1666, en vågskuredelad sköld med ell i vat- ten stående lejon som med bägge framtassarna omfattar e u utur va li-
net upplyft ankare. Lejonet kan möjligen anspela på den pfalziska ättens stamvapen. Ankaret syftar på staden Karlshamn som hamn och floltstation. Det nedre fiillet anger läget vid havet.
Fr:in~idan ha texten (på fem ra-
Den fmn~ke kumrmedail/e pti he111R i Danmark. Udstillingskatalog. Den kgl.
Mont- og Mcdaillesamling. National·
mu!;eet. ~~u~cet på Koldinghu~. 19X7.
Frederik'>hcrg 1987, 24 s. iii. ISUN !!7- 99709!!-:'i-6.
Den u:stiillning i höst i Köpenhamn i re·
spektivc Kolding som i korthet anmiib pil annan plats (s xx) har ock~ilav~all en trevlig liten katalog med förord :t\ den nye fran,kc myntdirektören Patricc Ca·
han. Den har tillkommit som en il\' ma- nifCl>tatinncma under det dan~k-fran
ska kulturåret 1987-88. Fran;ka mc·
daljcr med anknytning till D;~nmark
och G rönland har fått en särskild liten avdelning ("Vikingarna'·, H. C. An·
derscn. Margrethes bröllop 1967 m fl) varefter följer rubriker som ··Fmnkrig··.
""Historie". ··Gastronomi og. vin··. ··p ...
ris·· m fl. A\·\lutninl!svis komm.:r ""Mc·
dailler ,om gcn~tan'dc·· och till si\1 pre·
der): CARLSHAMNS/STADS- ENS/ ÅLDSTA/SAMMAN/ KALLAS. Ovcrst på föremålet finns ett borrat hål. Den har 1 iii- verkats genom gjutningoch är troli- gen gjord av en legering av tenn och koppar ( mesttenn-silver är förc- målets färg) och har diametern 49 mm.
Frågan är om detta är stadens motsvarighet till landsortens bud- kavle. Finns nitgon motsvarighet i andra svenska städer? Aven datc- ringen av förem:\let är osäker-tro- ligtvis 1700-talet.
Ian Wise/111
senteras drottningen~ medalj (se s 22!!
för en beskrivning).
Särskilt intrc,~crade kan beställa ka- talol!en ecnnm att till<kri\·a 1'110nt~am
ling~n. Nationalrnu~cct, DK-1220 Ko·
benhavn K.
LLr
f:I.D.E.M. XXI Cougress. lnternatio·
nal Federation of Mcdallic An. Fedcra·
tion lnternation:1lc dc la l'lledaille. Co·
lorado Spring,. Colorado. September 11- 15. 1987. llo~tcd by the American Numismatic A~~ociation. [Exhibition Cataloguej Colorado 1987, 433 s. iii.
ISBN 0-8%37-006·2. Library of Conl!ress: 87-71761.- Beställes fri111 The-Amcric<~n Numismatic Associa- tion. P. O. Box 2366, ColorddO Spring~.
C o. 80901 U.S.A. Bifoga S 35 i check (pris ink! pono).
Denna gedigna katalog, som ornfauar modern medaljkonst från 251änder. har anonymt redigerats av Ncil Harris vid A.N.A. i Colorado Springs. Omkring 500 konstnärer ställer ut 1.500 medal- jer och var och en av de förstnämnda har fått ett verk illustrerat i katalogen.
lnneh{tllct kommer att närmare kom- menteras i en artikel om kongressen och utställningen som inom kort skall infly- ta i SNT. Konstateras skall endast, an vi har fått iinnu en i raden av nyttiga F.I.D.E.M.-kataloger alltsedan 1949;
ingen som intresserar sig för modern medaljkonst kan klara sig utan dessa.
Till dc praktiska detaljerna hör ett konstnärsregister i slutet samtuppgifter om hur man blir medlem i federationen (tyvärr är avgifterna inaktuella. efter- som årsmötet höjde dessa vid sitt sam- manträde i Colorado).
Ett par små anmärkningar: alla eller flertalet foton synes vara omtagna och om än dc flesta blivit utmärkta så har man inte undgått vissa ojämnheter.
Trots att USA är den verkliga smältde- geln för alla folk synes landets tryck- erier ha mycket svårt att få fram dc små tecken som många språkområden vill pryda sina bokstäver med, vilket märks på t ex finska, polska och svenska tex- ter: Rasanen i stället för Riisäncn osv.
Men en prestation är det, inte minst med tanke på alla uppgifter (utom från ett land) som kom in efter slutdatum.
LLt
Lauri läniii och Chr. Kami/a: Nya or- denshandboken. Werner Söderström Osakeyhtiö (förlag), Bulcvardi 12, 00120 Helsingfors, Helsingfors 1984.
ISBN 951-0-12580-6. 104 sid., rikt iii., inbunden (pris ej angivet).
Vår Iiiieratur om nordiska ordnar har nu ytterligare berikats med en bok som huvudsakligen behandlar Finlands ord- nar och utmiirkclsctccken. Nya ordens- handboken är ett litet behändigt arbete som fyller .:n lucka för den som iuag vill inhandla en bok i ämnet. Tidigare böck- er kan endast köpas antikvariskt (om dc nu finns där). Friherre E. F. Wrede ut- gav 1946 Finlands Utmärkelsetecken och några år dessförinnan ( 1942) hade ett arbete med titeln De Nordiska Län- demas T?itldarordnar, författat av fil. dr Ernst E. Arccn och greve Sten Lewcn- haupt, tryckts. Under 1940-talcts sista år utgavs ytterligare två arbeten i äm- net: Sveriges Riddarordnar (vari även ingick ett par kapitel berörande finska ordnar) av Karl Löfström samt Nordi-
rct Jäntti och Karnila har en föregång- are i OrdellS A BC(Kunniamerkkiaapi- nen) som samma författare skrev 1958.
Det rycks som om intresset för ordnar skulle vara större idag i Finland än i Sve- rige (anmiilarcn känner ej till om det i Sverige finns n:1gra planer att skriva nå- got om ordnar och utmärkelsetecken).
Nya ordenshandboken innehåller bl a följande kapitel: Ordensväsendets och utmärkelsetecknens historia, Fin- lands ordnar och utmärkelsetecken, Miniatyrordnar, Finlands krigsminnes- medaljer 1949-45, Minneskorsen från Finlands ordnar, Finlands krig 1939-45, Utländska ordnar, Sverige (om svenska ordnar). Något som dock undertecknad saknar är en litteraturlis- ta och någon form av källförteckning som beskriver det otryckta material som författaren utan tvivel utnyttjat.
Nya ordenshandboken finns även på finska, då med titeln Uusi Kunniame- rikkiopas.
/W
Rolf Oh/on: Gamla måu och nya, 258 sid. Stockholm 1986. ISBN 91-7284- 218-0. Pris ca 175:-. Svensk Bygg- tjänst, Regeringsgatan 42, Stockholm.
Detta är en faktaspiickad och innehålls- rik bok som går igenom mått, mål och vikters bakgrund. utveckling och tekni- ska landvinningar från babylonier och egyptier fram till dagens datum.
I första delen är enheternas kronolo- giska historia geografiskt behandlad, med ett rikt bildmaterial. Sverige har genomgåtts speciellt noggrann t.
Andra delen börjar med att visa nöd- vändigheten av att införa ett nytt enhet- ligt system, metersystemet. Som exem- pel nämns att Tyskland omkring år 1800 hade för alnen 112. för spann- målsmåttet 163 respektive för vätskor 123 olika mått. Var det dessutom olika värden på liknande mynt från olika präglingsorter, så var det inte lätt att hålla reda på vad man fick för pengarna. Därefter går författaren igenom måt- tenhet för måttenhet, historiskt och te- kniskt. det senare ganska invecklat.
Varje enhet avslutas med en fakta ruta.
Denna del avrundas med exempel på härledningar av de internationella si-
enheterna (le Systeme International d'unites). l bilagor har författaren stiillt upp de äldre svenska enheterna enligt 1665 års plakat respektive 1730-talcts och 1855 års förordningar. Myntvikter- na från mark till ass upptar endast en rad. Även i nästa bilaga, Bibelns mått-.
ning''), gällde i värde ~ 4 drackmcr:·
Detta är nog riktigt i de Apokryfiska böckerna och i Nya testamentet, men borde fått en mer ut förlig förklaring.
Med stater avses huvudmyntet i olika grekiska myntsystem. Hör ihop med or- det för 'väga'. Är oftast tetradrakm eller elidra km, men även andra valörer före- kommer. En bestämd metall avses inte. dc finns i guld, elektron och silver. In- tressant är dock att få läsa vad som står i Bibelns grundtext före översättning.
Efter denna bilaga färdas vi framåt i tiden till dc moderna enhetsdefinitio- nerna och omvandlingstabeller för oli- ka sorter mm. Denna bok är absolut ingen ersättning för Nordiska museets lilla "pärla" av Sam Owen Jansson, Måuordbok eller Nordisk kultur. Måu odz vikt (vilka mer noggrannt avhand- lar de äldre nordiska enheterna), utan får ses som ett komplement och en ut- vidgning, geografiskt och kronologiskt, av ämnet.
Anders Fröseli
Numismatiska Institutionen
Måndagsseminarierna hösten 1987 hålls kl. 18.30 (precis), som vanligt på Sandhamnsgatan 52 A, Stockholm.
2/11 Ulla Wcstennark: Metodis- ka problem kring datering- en av tidiga atenska tetra- drachmer.
Sven Brahme: Användning av slumptalsanalys inom numismatiken. Exempel Liineburg Dbd 585 och Sven Estridsen Hbg 28.
9/11 Brita Malmer: Om mynt- massors spridning i tid och rum.
Eva Wisehn: Orientering om projektet Landskapsin- venteringen.
16/ 11 Majvor Östergren: Nya myntfynd från vikingatiden.
Som avslutning visas Göran Burenhults videofilm om utgrävningen av Häffinds- fyndet RAGU våren 1985.
23/11 Elsa Lindberger: Högme- deltiden i relief. Om tyska brakteatfynd. Nils-Uno Fomander: Presentation av aktuell tysk litteratur.
