• No results found

Nordisk igelkottspinnare, Acerbia alpina, funnen i Sverige HANS HELLBERG

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Nordisk igelkottspinnare, Acerbia alpina, funnen i Sverige HANS HELLBERG"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Nordisk igelkottspinnare, Acerbia alpina, funnen i Sverige HANS HELLBERG

Hellberg, H.: Nordisk igelkottspinnare, Acerbia alpina, funnen i Sverige. [Acerbia alpina (Quensel) found in Sweden (Lep., Arctiidae).1 - Ent. Tidskr. 102: 75-76. Lund, Sweden 1981. ISSN 0013-886x.

Acerbia a/pina (Quensel) is reported new to Sweden. This species occurs in the arctic mountains at Abisko in the northernmost part of the country.

H . Hellberg, Vegagatan 3 , 5-172 34 Sundbyberg , Sweden

Det har langc diskuterats huruvida И .α ″′ れα ar antriffad i Sverige eller ei.Numera anses att uppLrten som flgurerat i ,ldre litteratur fran Sverige (Nordstrё m et al. 1941)syftar pa det finska typexemplaret, som uppenbarligen inte har nagOn originaletikett pa sig.F6rhallandet att 荀 uret ar beskrivet av en svensk och rlnns pa Naturhistoriska Riksmuseet kan ha varit bidra―

gande orsaker till att det fё rts pa SveHge. Det

rlnska Iく aresuvanto har av senare fё rfrattare and‐

rats till ''nara Karesuando'', vilket ytterligare お rbryllat,sarskiltsom redan Sven Lampa(1885)

var ratt fё rhallande pa sparen och satte fragetec_

ken fё r Svenge och kominenterade "troligen samma ex.''(som typen).Numera vet man att enda nordiska cxemplaret taget fё re 1962 ar typ―

exemplaret fran flnska Lappland, insanllad dar av Acerbi under en resa 1789-99 (SOtavalta

1962).

Videttbesё kijuli 1980pafJalletNissunlarroi Torne lappmark hittades pa ovansidan av en sten

en arctid‐ kokong med valbevarad klackt puppa och larvhud.Storleken pa kokongen tyddc pa att dct kunde rё ra slg om αわ′ 77α Ytterligare en sak som stё dde denna tanke var att kokongen satt pa ёversidan av stenen,vilket ska vara typiskt fё r

denna art(Fig. 1)(SOtaValta 1963).

Huvudmotivet br mitt, L.Imbys och G.

Palinqvists bes6k pa detta ttall Var egentligcn att

sё ka cn annan arctid, namligen O″ ο′′″ 4Jas c`″ ν′ ″I(Fa1lou),som ViSade sig icva huvudsak‐

ligen under stenarna, dar bade irnagines, agg, larver och puppor hittades.74.α レ J4α ‐ kOkongen

hittades ocksa i exakt samina typ av stenig巧 う

11‐

Fig. 1.И ′ゎ′ ″α― kOkongen fran Nissunlarro.Bilden ar arrangerad.

И αわレα ,COCOOn frOm Nissunlarro,sweden.The picture is arranged.Photo:the author

hed.Uppenbarligen lever har de tvi arterna till―

sammansisamma biotop ca l100 m ё h.0.c′

r―

ソ レ′ brpuppar sig under stenarna och αレレα pa 6versidan. I vilket konkurrens‐ 16rhallande kan de tva mernas polyfaga larverleva?

Vid hemkomsten giOrdes en kontroll av pup―

pans cremaster(Fig.2)och da blev det hclt klart

att det var α″ J″ α .Fё r att ytterligare brsakra mig om Hktigheten av bestamningen skickades ma‐

terialet ti11 01avi Sotavalta i Finland,sonl ar arc_

tid‐ spccialist och har jimbrelsematerial sa att bl a ttven larvhuden kunde kontrolleras. Hans kontroH bekraftade Ocksi arttinh6Hgheten.

Inte alldeles ovantad flnns alitsa α 4ρ ′ ″α i SVe_

Hge och tordc ha ganska stor utbredning.Lamp‐

liga biotoper dar den bё r rlnnas ar bl a Touipal‐

(2)

76 Hans Hellberg

Fig 2 И alpi na -puppans mycket typiska cremaster.

The very typical cremaster on the pupa of A. alpina.

Photo: the author.

Fig. 3. Preparerad larv av A. alpina.

Prepared larva of A . alpina. Photo: the author.

Tili salu

Beg. insektslador av tra med sttut10Ck av glas och frigolitbotten 40× 50cm 7st a35:―

.

Hans ttungkViSt

Pl 1490,Knutsberg,713 00 Nora 0587/10434

Entomologisk Tidskrift l96l-1980 och en del

hldre nummer. Opuscula Entomologica 1962- t967.

Arne Ekstrcim Pb 86, 780 54 Appelbo 028U224 9t

omridet i nordligaste Sverige, ci sa langt frin den finska fё rekomsten.

И .θ レ′ 77α flyger onl dagen i solskcn pi ca 1000 mё h(SOtavalta 1980).巧 aHlen ska vara rnycket snabb. Enligt rlnska uppgifter ar det lattast att aka upp pa rJallet med skidor nar det rlnns ca

7闘 0,多 snё kvar och leta efter larver och ko‐

kongcr,da larverna redan tidigti sn6smaltningen kryper upp och fё rpuppar sig pa de snё fria ste―

narna Genom att de mё rka stenarna blir upp―

varmda av sOlen ar pupptiden fё rvanansvart kort.巧 arilen flyger''normalar''i slutet av Juni.

Litteratur

Lampa,S. 1885 Fё rteckning Over Skandinaviens Och Finlands macrOlepidoptera.Stockholm.

Norstr6m,F,Wahigren,E.&Tullgren,A. 1941

Svenska ttarilar Stockholm.

S)臨

S・

r:胤認甜°

rli腎

::Ψ

lh`電

Fenn 28:182-185.

Sotavalta,0. 1963. A further record of Hyphoraia al―

pina Quens(Lep.,Arctiidac)in Europe_Ibid 29:

254-257

S%:猛

&]詰」そ攪j‰

V賢

需温

,電

鳴ξざ

Ent.60:89-95

Till salu

Nordstr6m,Tullgren,Wahlgreni Svenska巧 五 ri―

lar,inb.

Hugo Andersson

Sunnanvag 14 LIV,222 26 Lund.

046-123799.

Upprop

Undcrtecknad bygger upp en varldsOmfattande samling av Tenebrionidac(ColCOptcra)oCh tar tacksamt cmot ana bidrag. Jag artbestamincr ocksa allt palearktiskt lnaterial av denna famib,i synnerhet fran medelhavsomridet samt Nord― och Vistafrika mot provision i dubbletter eller br ntteS Skull.

Julio Ferrer

Skyttensgata 543,136 61 Handen

08/7779982

References

Related documents

Genom en öppen dialog med våra samarbetspartners, kunder, allmänhet, leverantörer och miljöorganisationer känner vi av de krav som ställs på oss och pekar på de krav vi

Sockel (överkant bottenvånings b jä lk lag) mot allmän platsmark f årutföras högst 0,8 meter över trottoar eller gångbanaf1Bottenvåning ska vara indragen minst 2meter

Ärendet går till din chef för attest och till din personalhandläggare för kännedom.. Registrera friskanmälan

Försökspersonerna var 31 stycken studenter vid Luleå Tekniska Universitet utan ljudteknisk bakgrund. Detta som sagt på grund av att ljudtekniker aktivt lyssnar efter kamfilter

Försäkrad kan välja att lägga till eller ta bort återbetalningsskydd på försäkringen. Borttag kan göras när som helst. Tillägg kan göras innan utbetalning av

Principes partes dicuntur übe quae aliarü funt principia,five qu<e abfolutead totius individui con-. fervationem funt neceflariae,

ner sig i ett liknande tillstånd. En stor del av Rehn är inte mycket bättre än en kloak. I tidskriften Der Spiegel kunde man för en tid sedan läsa: ”Om alla dessa

— Finns någon Malin Andersson här i -bynj skulle han fråga på bruten svenska. Och byborna skulle boekande peka på hans moders låga stuga. vad skulle han sedan göra? Tja,