årsredovisning 1982

...

årsredovisning 1982

Qrdlnatle boläusstämma

Ordinat/e

botagsatimma

hl/Is l Pol- hemssa/en, lngenftjrBhuset, Mafmski/1- . nadsgatan

. -:s.

Stockhofm, onsdagen

den 18 maJ 1983 k./16.00. (Fbrfrisk- ningar serveras frl.n k/15.30).

Aktleågare som onskar deltaga 1 stSm·

man skallanmala detta senast 1<115.00 fredagen den 13 majhos styrelsen ge-

nom bolagets kontor, sturegatan 22;

Box 5508. 114 85 Stockholm, tel: 08-63 13 20.

For att deltaga 1 stamman skall aktJe- agare vara mford i den av Vardepap- perscentralen VPC AB !orda aktJebo·

ken senast fredagen den 6 maJ 1983 Den som Jåt1t torvaltarregistrera sma

å"kl,er 1173ste sennJ Sdmma dlifl tillfAr figt h:>.

rey:stmr<lt

^tl&m

r

egat namn tar

alt

f~ tlltt

att deltagy

i st~mman

Utdelning

Styrelsen tores!A.r utdelmng av15 kro·

nor per aktte. Som avståmmngsdag far den av VPC !orda aktieboken och för- teckmngen over panthavare

m

filöre- slår styrelsen tisdagen den 24 maJ 1983. Forutsatt att bolagsståroman be- slutar enligt forslaget beraknas utdel- nmgen sandas från VPC tisdagen den 31 maJ 1983 till dem som på avståm- nmgsdagen ar mforda i aktieboken elfer lortecknmgen.

Boliden - en integrerad koncern

Arsredovisning 1982

Koncernchefens kommentar:

Vi står väl rustade 2

Gruvverksamheten:

Rena koncentrat ur komplexa malmer 4

Metallverlcsamheten:

Vardagslivets metaller 7

Kemiverksamheten:

Kemikalier satta i system 10

Handelsverksamheten:

Med världen som marknad 12

Konsult· och entreprenadverksamheten:

Ett brett kunnande till salu 14

Den Internationella metallmarknaden:

Låg efterfrågan - pressade priser 16

Förvaltningsberättelse 1982:

Koncernöversikt 18 Ekonomisk redovisning 24 Förslag till disposition av vinstmedel 37 Revisionsberättelse 37 Produktions- och resultatöversikter 38 Tioårsöversikter 40 styrelse och koncernledning 42 Bolidenaktiens utveckling 44

-;~

··'c/

1

,...,..

^{VD A}ond«l I'Mol ^g•r

^A"'''

"""

8ollllefl AB Slodl/lolm John Dahlfors

15

llo/IIM!I Aol1111a

w

^dm

a,. tOO

l

· oo

Cutl Jimtell 100

100

UmMtl 8/tl,.lund tOO

Odd

S'~W~t lttlrtlln~llll 00

LOifllfl I.Mtlt

too

verksamhet

BoHdllll Ctl-""*

^{lug ~1: MiC!uNI}

^{SColl IIJO}

^~

fJol . .

Olw' ...,.

SlocliiiOim An~ ~11,.,'11 100 ;;oo

8oll,..lnterlm* Slodlholm Magnua F ten cA e tOO

10

fJolldMt lflfetf»/VV Stoelrllolm SllfJ 81MmiN 100 .J

Boll111ft lnrtn~~altel

Slodflolm

And11tr

Guc:lmltsson

tOO ^/ID

Bollde/r Colttech SIOCIIIJOI/It IJ/1 WtlltJIIng ·tOO

• we llfP.$JaNIIIt

WP.Sr•ttm

Suttd$-all Totf: H•lllmtu• f (JO

5CO

Huvudprodukter

KonCtNn!edning

Användningsområden

och marknader Fakturering (Mkr)

·- ---

~rO$pektHing samt brytning o~;h anrikning sv frilmst sulfid·

m6fmer

Satrl'>rdning av Boltdens

fJtO~Dt:Y.ffi.•!ngs· och gruvverk- -atr.h;.t i Nordamerika.

•tN'tsta.ilning av icke-jiirnme- tiJI/f'r v.;h biprodukter ur mine- ralltor.csnt:at och skrot.

Art?

vi:inlng a~· metaller, frlimst bN

w

b•ysk:ot.

Zm1a

5rn.3/to;erl<.

Bly!mallverk.

·,;,verlming och marknadstOring

•l' :lOrganiska kemikali9r och -.emik.:tlicsystem.

Mineralkoncentrat med inne- håll av koppar, bly, zmk, sil·

ver och guld samt svavel i form av svavelkis

Koppar, bly, guld, silver, zinkklinker, arsenik, selen, mckelsu/fat, flytande svavel- dioxid och svavelsyra.

Bly och blylegermgar, kop·

parlegeringar, tenn och tenn- legeringar.

Zinkmeta/1, kadmium, svavel- syra, aluminiumtluond, zmkpro·

dukter (oxid och pulver).

Bly, silver, svavelsyra.

Svavelsyra, saltsyra, fosfor·

syra, kalciumfosfat, natrium- fosfat, aluminiumsulfat, kal- ciumklorid, gips, natriumsu/- fat, vattenreningskemikalier.

Råvaror för framstlillmng av metaller och kemikalier inom och utom Bolidenkoncernen.

Råvaror för tillverkning av halvfabrikat för i forsta hand elektrisk och elektronisk in·

dustri samt bygg- och verk- stadsmdustri.

Blybatterier, /6dmetall m m.

Rostskydd, pressgJutning, torrbatterier, p1gment m m

Blybatter~er, kabel, kemi·

kalier.

Kemikalier och kemikallesys- tem för 1 första hand pappers- och massaindustri. vatten- renmg, gödselmedelstill- verkning, mmeralfoder, tvatt·

mede/stil/verkning, väg- behandlmg.

1200

2300

300

550

1000

1000

---·---~

/fqndo! m')d industrikemikalier

H:mdf'l med mineralkoncentrat o-..h .~krot.

Hondel med industriråvaror T1an '>POrt· och terminalverk·

·.,,'7lf:et.

S.amordning av koncernens ve-rlt.samhet på vissa utlands- marf<nltdt>r.

:eknikforsä:jmng Samordning t WP·$ystems utlandsverk- :;.,mt:et.

Konsuit- och entreprenadverk-

~!lmhet.

!), ·t.Jut'leckling, datorstod.

Svavel och svavelsyra, fosfor- syra, gödselmedel.

Ädelmetallhaltiga koppar·, bly- och zinkkoncentra

t.

Koppar· och ädelmetailsk rot.

Olja, järn· och stålprodukter Siö· och landtransporter, logistik.

Agentur- och serv1ceverk·

samhet.

Konsult- och entreprenad- verksamhet.

Bygg- och projektlednmg.

Systemarbete och data·

service.

Samtliga dessa företag ingår i den vid årsskiftet 1982183 bildade företagsgruppen Bo- liden International f6r sam- ordning av Bolidenkoncer- nens mternationella handels·

och konsultverksamhet.

Ordförande i Boliden Interna- ttonals Executive Committee är Olof Kyhle. Huvuddelen av den m ternationella handels·

verksamheten bedrevs tidiga- re mom Boliden In tertrade (fakturering 1982:1200 Mkr).

200

20

Koncernchefens kommentar:

Bolidenkoncernens resu/ta t för 1982 blev otillfredsställan- de, främst till följd av de inter- nationella metallprisernas s vaga utveckling. En konkur- renskraftig produktionsappa- rat och en förstärkt marknads- organisation inom koncer- nens fem "ben" gör dock att Boliden står väl rustat inför en

allmänt väntad konjunktur- uppgång. Koncernens resultat

bör därför kunna förbättras avsevärt 1983, konstaterar koncernchefen John Dahlfors.

Vi står

väl rustade

Verksamhetsåret 1982 kom f6r Boli- dens del att präglas av metallpriser- nas mycket långsamma återhämt- ning. Den allmänt väntade högkon- junkturen uteblev och istiii/et f611 priserna under första halvåret på de viktigaste av våra metaller. Under sommarhalvåret nådde kopparpri- set t ex sin lägsta nivå, l reala siff- ror, sedan 193D-talet. Trots detta kunde koncernen uppnå ett resultat på 48 Mkr - ett otillfredsst/illande resultat men ändå blittre lin vad många konkurrenter i omvlirlden kunde uppnå.

Ett gllidjeämne 1982 var produktio- nen. l stort sett samtliga produk- tionsanläggningar i koncernen fun- gerade bra och uppnådde högt ka- ' pacitetsutnyttjande. Produktlons-

rekord kunde noteras vid ett flertal gruvor, vid smältverket i Skellefte- hamn samt vid de kemiska anlägg- ningarna i Helsingborg.

Samtidigt som vi under 1982 har lyckats trimma produktionsanlägg- ningarna väl, har vi alltjämt haft kostnadsproblem inom vissa områ- den. Dessa problem har nu i stort sett bemästrats och kostnads- utvecklingen kommer framöver att f61jas mycket intensivt. Samtidigt står det dock klart att vi i likhet med 6vrig svensk industri har höga fasta kostnader, som ständigt kommer att kräva h6jd produktivitet och 6kad allmän effektivitet.

) Inom Boliden Kemi f6retogs 1982 en betydande omorganisation. Led- ning och fackliga företrädare har med kraft genomf6rt beslutade åt- glirder. Detta har också givit till

l

följd avsevärda resultatf6rbättringar

i en marknad klinnetecknad av hård konkurrens.

Förändrade normvärden l årsredovisningen f6r 1980 be- skrevs hur normerna för koncer- nens ekonomiska och finansiella planering fastsUJ.IIs. De f6rändrlng- ar som under senare år skett i kon- cernstrukturen har emellertid inne- burit att bl a normen f6r skuldsätt- ningsgraden justerats. Vårt engage- rade kapital bör nu finansieras med skulder och eget kapital/ en propor- tlon som inte överstiger skuldslitt- nlngsgrad 1,6. Detta motsvarar ett rlintabilitetskrav på 18 procent vid

1982 års inflationsnivå på 10 pro- cent.

Under 1982 var vår rlintabllitet på det engagerade kapitalet dessvlirre inte mer än 8 procent, och trots att vi hållit tillbaka investeringarna har skuldstiftningsgraden ökat från 1,52 ti/11,81. Dock bör beaktas att sum- man av likvida medel och belå- ningsvärdet på vår börsportfölj ex- klusive Sydkraft vid årsskiftet upp- gick till ca 720 Mkr och därmed 6versteg vårt normviirde f6r 1982 med drygt 200 Mkr.

Som ett led l en aktiv finansförvalt- ning har Boliden på senare år även byggt upp en aktieportfölj av dels strategiska placeringar, dels ett an- tal placeringar vilka betraktas som likvida medel. Utvecklingen f6r den- na aktieportf61j har varit mycket god. Värdet uppgick i början av 1983 till drygt 1 miljard kronor, att jlimföra med bokfört värde vid års- skiftet om 452 Mkr.

Internationell satsning

Under 1982 har pågått ett intensivt arbete med att stärka Bolidens in- ternationella handels- och konsult- verksamhet.

Som ett led i detta blidades i början på 1983 företagsgruppen Boliden International, där huvuddelen av koncernens internationella verk- samhet samlats. l en av Boliden In- ternationals enheter, Boliden Ore &

Metats, kommer under 1983 egen trad/ng i mineralkoncentrat och me- taller att påb6rjas. Kunskaperna hos ett antal erfarna internationella tradersskall i den nybildade enhe- ten kombineras med Bolidenkon- cernens växande styrka som produ- cent och konsument av metaller och minera/koncentrat. F6r denna trad/ngverksamhet kommer kontor att etableras i bl a Lima, London, New York, Tokyo och Zug i Schweiz.

Ett annat nytt inslag är bildandet av ett eget transportbolag, Bollden ln- tercargo, som skall svara för större delen av koncernens in- och ut- transporter och även konkurrera på 6ppna marknaden om uppdrag.

Fem starka ben

l och med bildandet av Boliden In- ternational kan Boliden idag sägas ha fem starka ben:

D Mineralverksamheten, där vi trots det h6ga svenska kostnadslä- get lir konkurrenskraftiga. Nya fyn- digheter med betydande malmre- server lir under bearbetning i Sveri- ge men även i USA.

D Smältverk för icke-järnmetaller, d lir vi under den senaste 24-måna- dersperioden åstadkommit bety- dande volym6kningar. stora möjlig- heter finns att gå vidare Inom områ- det komplexa rtJ.Varor, där vi har vår starkaste konkurrensf6rdel.

O Oorganisk kemi, d lir vi har en stark konkurrensposition vad gäller produktion av syror och fasta kemi- kalier. En ny organisation har åstad- kommit f6rdjupad marknadsoriente- ring bl a genom påb6rjad f6rsälj- ning av kemisystem.

D Internationell handel, där Boli- den under 1970-talet successivt byggt upp en framgångsrik och ut- vecklingsbar verksamhet, som vilar på produkt-, marknads- och led- ningskunnande samt koncernens erfarenhet av logistiska lösningar och finansiering.

D Internationell konsult- och ent- reprenadverksamhet, dlir vi funnit former att marknadsf6ra vårt teknis- ka kunnande och där vi genom f6re- tagsförvärv skaffat oss en organisa- tion med stor erfarenhet av interna- tionell konsult- och entreprenad- verksamhet. Vår ställning stärktes i b6rjan på 1983 genom f6rvärv av de- lar av Gränges International Mining.

Väl rustade

Boliden har nu en konkurrenskraftig produktionsapparat och en för- stärkt marknadsorganisation. Sam- mantaget står Boliden därmed väl rustat Inför en förväntad konjunk- turf6rbtittring. Vår bed6mning är också att Bolidenkoncernen under 1983 skall uppnå en avsevlirt f6r- bättrad resultatnivå.

Sockholm l apr/11983

fk-- iLr~

John Dahlfors

Koncernchef

G ru vverksamheten:

Bolidenkoncernen består idag av ett antal självständiga dot-

terbolag med betydande in- bördes samband. Koncernens

olika verksamhetsgrenar är i hög grad integrerade och spänner från gruvor och smältverk för icke-järnmetal-

ler via kemisk industri till in- ternationell handels- och kon- sultverksamhet. En gemen- sam nämnare - och den kan- ske främsta anledningen till koncernens nuvarande struk-

tur- är det svavel i form av svavelkis som vid sidan av koppar, bly, zink, silver och guld utvinns ur Bolidens gruvor.

Rena

koncentrat

ur komplexa

malmer

Bolidenkoncernens verksamhet har sitt ursprung i den mycket guldrika arsenik- malm som påträffades i Bolidens sam- hälle i Västerbotten i december 1924.

Ur Bolidengruvan, som var i drift åren 1926-67, utvanns totalt 125 ton guld, 400 ton silver, 117 000 ton koppar, 570 000 ton arsenik och drygt 2 milj ton svavel. Den genomsnittliga guldhalten i de 8,3 milj ton malm som bröts i Boli- dengruvan var 15 gram/ton.

Bolidengruvan var dock inte företagets allra första gruva. Under åren 1924-25

~bröts nämligen 316 ton av en ännu rika- re malm (i genomsnitt 550 g guld och 850 g silver per ton!) på en angränsan- de plats i Västerbotten - Holmtjärn, ca 5 mil väster om Boliden.

11dag, nästan 60 år senare, är Holmtjärn på nytt föremål för våra geologers in- tresse. Förnyade undersökningar inom området har nämligen indikerat höga guldhalter samt betydande mängder silver, koppar och zink. Något beslut om gruvdrift har dock ännu inte fattats.

Räknat från de 316 ton som bröts ur Holmtjärngruvan i mitten av 1920-talet fram till idag har Boliden brutit sam- manlagt ca 200 milj ton malm ur 39 olika gruvor.

Fattiga och komplexa malmer För koncernens gruvverksamhet inom och utom Sverige svarar idag det heläg- da dotterbolaget Boliden Mineral med ca 3 700 anställda och huvudkontor i Boliden. Verksamheten omfattar pro- )spektering, malmbrytning och fram-

ställning av mineralkoncentrat med in- nehåll av i första hand koppar, bly, zink, si Iver och guld samt svavel i form av svavelkis. Brytning pågår idag vid 15 ,egna eller av staten arrenderade gruvor 'i norra och mellersta Sverige (se kartan

här intill).

Den årliga malmbrytningen uppgår till ca 15 milj ton malm med ett innehåll av ca 55 000 ton koppar, 70 000 ton bly, 130 000 ton zink, 170 ton silver, 2,5 ton guld och drygt 200 000 ton svavel.

Innehållet av zink, bly och guld översti- ger därmed förbrukning en av dessa

metaller i Sverige, medan innehållet av koppar motsvarar närmare hälften av den svenska förbrukningen.

Bolidens gruvproduktion av silver upp- går t i Il ca 90 procent av den svenska förbrukningen.

Bolidens gruvor är sinsemellan mycket olika. Både malmvärde och malmsam- mansättning varierar kraftigt. En ge- mensam nämnare är dock att det i många fall handlar om ganska fattiga och komplext sammansatta malmer.

Trots detta är de flesta av gruvorna konkurrenskraftiga vid en internationell kostnadsjämförelse. Det beror dels på rationella produktionsmetoder, hög me- kanisering och skicklig personal, dels på systemet med centrala anriknings- verk för de gruvor som var för sig inte är tillräckligt stora för att bära kostna- derna för ett eget anrikningsverk.

Det faktum att de flesta av Bolidens malmer består av många olika värde- komponenter bidrar också till att före- taget blir något mindre känsligt för konjunktursvängningar, eftersom des- sa ofta är något olika för olika metaller.

Europas största koppargruva

Den ojämförligt största gruvan är kop- pargruvan Aitik utanför Gällivare i Norr- botten. l Aitik, som är Europas största koppargruva, bryts år l igen ca 11 milj ton malm och 9 milj ton gråberg i ett 2,5 km långt, 500mbrett och för närva- rande100m djupt dagbrott. Ur den extremt fattiga malmen (0,4 procent koppar) utvinns årligen totalt omkring 35 000 ton koppar samt dessutom 25 ton silver och ca 1 ton guld.

f

_.. ^.Laisvatt .(_~R~nström ^{.Aitik Udden} Horntras.:;.f .b. ~lsotiden

Stekenjokk~ ~ ⁾

l

Rävtidenfältet , .' ...

Krislineberg j ' .'Langsele

1 r;·''''"!"''"

2

^{Vassbo (vilande)}

^e

^Enåsen (under utbyggnad)

ärdsjg:-.

~

^\..

f

.c..~

GarpenbergO

~

S,berget.-:!111. _ )

'Stockhotm

e

^Gruva

6

Anrikningsverk

Bolidens största underjordsgruva är Laisvall, Europas största blygruva. Här bryts omkring 1,5 milj ton malm per år innehållande närmare 50 000 ton bly.

De malmpartier som på senare år ak- tualiserats för brytning innehåller även zink, vilket ökat gruvans konkurrens- kraft.

Boliden Minerals övriga gruvor är mind- re eller medelstora s k komplex- malmsgruvor med årliga brytningsvoly- mer mellan 150 000 och 600 000 ton malm. För flera av dessa gruvor finns gemensamma anrikningsverk.

De mellansvenska gruvorna har mal- mer med högt innehåll av ädelmetaller, främst silver. Mineralsammansättning- en är relativt komplicerad.

Framställning av koncentrat

Malmerna krossas och mals i flera steg och anrikas därefter genom s k flota- tion till olika typer av mineralkoncent- rat (sliger) där de värdefulla bestånds- delarna i malmerna tas till vara. Kop- parkoncentraten innehåller t ex ca 25 procent koppar, blykoncentraten ca 70 procent bly.

Mineralkoncentraten från gruvorna vi- dareförädlas sedan i huvudsak av and- ra företag inom koncernen. Koppar- och blykoncentraten, som också innehåller silver och guld, går till Bol iden Metalls smältverk Rönnskärsverken utanför Skellefteå. Blykoncentrat går även till det hälftenägda företaget Preussag- Boliden-Biei i Västtyskland. Zinkkon- centrat levereras lill det likaledes hälf- tenägda företaget Norzink i Norge och svavelkiskoncentrat till Boliden Kemi i Helsingborg.

Omkring två tredjedelar av zinkkon- centraten, där Boliden är en av Europas största producenter; och smärre kvanti- teter av övriga koncentrat säljs t i Il kun·

der utanför Bolidenkoncernen.

Malm - ett ekonomiskt begrepp Malm är ett ekonomiskt begrepp och kan definieras som mineralhattigt berg, som kan brytas och vidareförädlas till säljbara produkter med ekonomiskt godtagbart resultat. Om en mineralise •. ring är att betrakta som malm eller inte avgörs bl a av metall priserna, bryt- nings-och vidareförädlingskostnader, mi ljövårdskostnader, arrendeavgifter, den tekniska utvecklingen m m.

För att tillgodose kravet på en till- fredsställande malmbas pågår fortlö- pande prospektering och utveckling av brytnings-och anrikningsteknolog i. Bo- lidens strävan är att ständigt ha en malmbas som svarar mot ca 15 års brytning, en nivå som bedömts rimlig från planeringssynpunkt för såväl före- tag som samhälle. ·

Boliden Mineral har byggt upp den största privata prospekteringsorganisa- tionen i Skandinavien. Företaget satsar årligen ca 50-60 Mkr i olika sökaktivi- teter.

Nya metaller?

Prospekteringen är framför allt inriktad på de för Boliden traditionella metaller- na, men även på andra metaller, bl a nickel och volfram, vilka dock för närva- rande inte ingår i företagets normala produktionsprogram.

l Sverige bedrivs närprospektering inom och l omedelbar anslutning till nuvarande anriklngsområden. Ett exempel på sådan framgångsrik när- pros.pektering är silverfyndigheten Dammsjön i Garpenbergsområdet. Ett beslut att bygga ut denna fyndighet, som har alla förutsättningar att bli Europas största silvergruva, är att vän- ta 1984.

Fält prospektering, det vill säga pros- pektering utanför befintliga anriknings- områden, bedrivs i första hand i Bergs- lagen, mellersta Norrland och Väster-

botten. Guldfyndigheten Enåsen, som beskrivs närmare på sidan 22 i förvalt- ningsberättelsen för 1982, är resultatet av sådan fältprospektering.

Malmletning utomlands

Tyngdpunkten för Bolidens gruvverk- samhet ligger Inom Sverige och kom- mer att göra så även i framtiden. sett ur landets försörjningssynpunkt är emellertid mineraltillgångarna i Sverige små, både till sortiment och storlek.

Boliden köper t ex, i hård konkurrens med övriga smältverk i Europa, stora kvantiteter kopparsmältmaterial - bå- de sliger och skrot- till smältverket i Skelleftehamn. Det är därför naturligt att Boliden Mineral även försöker öka koncernens egen råvarubas genom in- ternationella aktiviteter.

Utanför Sverige bedrivs för närvarande olika sökaktiviteter i Nordamerika och i vissa områden runt Medelhavet. Som ett led i denna strategi förvärvade Boli- den i början av 1982 en fyndighet i New Mexico, USA. Fyndigheten undersöks nu närmare med målsättningen att ett eventuellt beslut om gruvdrift skall kun- na fattas under 1985.

ständig teknikutveckling

Boliden Mineral har ett högt teknolo- giskt kunnande, både vad gäller pros- pektering, malmbrytning, anrikning och transporter. Detta har möjliggjort öpp- nandet av även relativt små fyndigheter med svårbrutna malmer.

Mekaniseringen av borrning och last- ning är fullt genomförd. Företaget sam- arbetar ständigt med olika maskintill- verkare för att få fram allt säkrare, ef- fektivare och miljövänligare utrustning- ar, bl a eldrivna gruvmaskiner som i

den senast öppnade gruvan, Hornträsk _ _)

i Kristinebergsområdet.

Under 1970-talet har produktiviteten ökat väsentligt, inte minst i under- jordsgruvorna tack vare att brytnings- metoderna och arbetsformerna har vi- ) dareutvecklats. Utvecklingsarbetet in- - . om anrikningsteknologin är inriktat på att öka metall utbytena, minska energi- åtgången och kostnaderna för anrik- ningsreagenser, bl a genom inom före- taget utvecklad malningsteknik samt datorbaserade styr- och övervaknings- system av anrikningsprocessen.

Ett av Bollden Minerals viktigaste mål för utvecklingsverksamheten under 1980-talet är att öka utbytet av i första hand ädelmetaller samt att utarbeta teknik för att ta till vara de mycket fin- korniga och för närvarande svåranrika- de malmer, som finns bl a l Västerbot- tens bergslag.

Metallverksamheten:

Bolidens smältverk och pro- duktionen av bl a koppar, bly,

zink, guld och silver utgör nästa länk i koncernkedjan.

Koncernens engagemang in- om detta område består i första hand av Boliden Metall, med sitr smältverk vid Botten-

viken utanför Skellefteå, och Boliden Bergsöe, med sitt skrotbaserade smältverk i Landskrona, samt de hälften- ägda företagen Norzink i Nor- ge och Preussag-Bo/iden-8/ei

i Västtysk/and.

Vardags- livets metaller

Utlastning av kopparkatoder från Boliden Metalls smtiltverk.

När Boliden-gruvan började brytas i mitten på 1920-talet fanns det i världen inget smältverk med lämplig teknik för att ta t i Il vara alla de värdefulla be- ståndsdelarna i den mycket komplice- rat sammansatta malmen. Det var för denna uppgift -och för att behålla förädlingsvärdet inom landet- som byggandet av ett eget smältverk kom att diskuteras. Betydelsen av ett eget smältverk i närheten av ett lovande malmfält vägde naturligtvis också . tungt i beslutet att 1928 starta byggan- det av Rönnskärsverken, idag ett av världens mest avancerade och samti- digt renaste smältverk.

Koppar och bly huvudprodukter Huvudprodukterna från smältverket är koppar och bly, som framställs i två se- parata produktionslinjer.

Kopparproduktionen (ca 90 000 ton/år) utgörs till två tredjedelar av högren elektrokoppar. Metallen levereras i form av s k katoder, 120-130 kg tunga plattor, till bl a Elektrakoppar och Gränges Metallverken för tillverkning av halvfabrikat och användning inom bl a elektro-, byggnads-, verkstads- och transportindustrin.

De ca 30 000 årston ädelmetallhaltig blisterkoppar, som Boliden Metall också producerar men som företaget inte har egen elektrolyskapacitet för att raffinera, exporteras till andra smält- verk.

Råvarorna för kopparproduktionen ut- görs till drygt 50 procent av mineral- koncentrat från Bolidens egna gruvor.

Det resterande råvarubehovet för att ut- nyttja smältverkets produktionskapaci- tet täcks till ungefär lika delar genom inköp av mineralkoncentrat och skrot i hård konkurrens med andra smältverk.

Tack vare Rönnskärsverkens förmåga att behandla även mycket komplicera- de smältmaterial har dock Boliden Me- talt här skapat sig något av en egen nisch och därmed också en viss kon- kurrens fördel.

Många användningsområden

Koppar är en av de viktigaste metaller- na i vår industriella värld. Det moderna samhällets behov av elkraft och elekt- ronik bygger till stor del på kopparns utmärkta ledningsförmåga för värme och elektricitet. Omkring 50 procent av all den koppar som produceras idag går till detta ändamål.

Byggnads- och verkstadsindustri sva- rar vardera för ca 15 procent av värl- dens kopparförbrukning, transportsek- torn för ca 12 procent.

På många områden har dock kopparn konkurrens från andra material - spe- ciellt aluminium och plaster. Substitu- tionen med aluminium och förmodligen också plast kommer att fortsätta- om än i lägre takt än de senaste decennier- na. Inom vissa tillämpningar kan det till och med komma att ske en viss åter- gång från aluminium till koppar. Några nya användningsområden för koppar, som väsentligt kan komma att inverka på konsumtionstrenden under 1980- talet, ser man däremot för närvarande inte.

Ädla metaller

Vid framställning av elektrakoppar ge- nom elektrolys faller ädelmetallerna guld och silver ut i form av ett slam som sedan vidareförädlas till högren metall. Vissa kvantiteter guld och silver utvinns också genom raffinering av skrot.

Boliden Metalls produktion av raffine- rat guld (för närvarande ca 4 ton/år) gjuts till tackor om 1 eller 12,5 kg och levereras i första hand till Guldcentra- len för vidare distribution till guldsme- der, tandläkare m fl.

Förbrukningen av guld i Sverige är för närvarande ca 1 ton/år och används hu- vudsakligen i smycken och andra guldsmedsarbeten (60 procent) samt in- om tandvården som dentalguld (30 pro- cent). Den industriella användningen av guld är liten och finns huvudsakligen inom elektronikindustrin.

Huvuddelen av Boliden Metalls produk- tion av raffinerat silver (ca 200 ton/år) levereras i form av s k granuler, små kulor, till bl a fotosektorn, som svarar för ca 35 procent av silverkonsumtio- nen. Andra betydande användningsom- råden är inom elektronik (20 procent av konsumtionen) samt för lödning och försilvring (10 procent). l motsats till guld går huvuddelen, ca 75 procent, av allt silver till industriella användnings-

Boliden Metalls smältverk utanför Skel- lefteå (överst), Boliden Bergsöe i Landskrona och Preussag-Boliden-Biei i Nordenham, Västtysk/and, (mitten) samt Norzink i Odda, Norge.

områden. Endast en mindre del av Boli- den Metalls produktion av silver gjuts till tackor.

Bly - en tung metall

Bly är en för Boliden i dubbel bemärkel- se tung metall. Både företagets gruv- och metallproduktion överstiger den in- hemska blyförbrukningen, som är ca 30 000 ton/år. Bara vid Boliden Metalls smältverk framställs årligen totalt ca 65 000 ton bly i tvåolika kvaliteter: rå·

bly och raffinadbly.

Produktionen av raffinadbly (ca 30 000 ton) levereras till i första hand batteri- och kabelindustri i Skandinavien.

Produktionen av råbly (35 000 ton) som innehåller 96-99,8 procent bly samt något silver, levereras bl a till det se- dan 1973 tillsammans med den västtys- ka industrikoncernen Preussag AG äg- da företaget Preussag-Boliden-Bieis smältverk i Nordenham, Västtyskland.

Där används råbly och blyskrot tillsam- mans med blykoncentrat från bl a Boli·

den Mineral för framställning av bl a 120 000 årston raffinadbly och drygt 100 ton råsilver.

Globalt sett baseras ca 35 procent av blyproduktionen på skrot, huvudsakli- gen från batterier som också är det största användningsområdet för bly (ca 50 procent av den totala blyanvänd- n ingen). Skrotets betydelse växer sta- digt och väntas under 1980-talet öka till ca 50 procent av blytillförseln.

l Sverige svarar sekundärbly redan idag för ca 60 procent av blymarknaden. Det sker huvudsakligen genom Boliden Bergsöe som årligen framställer drygt 20 000 ton bly och blylegeringar ur skrot, främst från de ca en miljon ut- tjänta bilbatterier som årligen samlas in och raffineras vid företagets smält- verk i Landskrona. Produktionen av- sätts i första hand till den nordiska bat- teriindustrin. Boliden Bergsöe tillverkar och marknadsför även olika kopparle- geringar ur skrot samt tenn och tenn le- geringar. ·

Många biprodukter

Malmen från Boliden-gruvan gav redan från början smältverket på Rönnskär speciell erfarenhet och kompetens när det gällde att behandla komplicerade meta Il råvaror. Processerna har sed a n

dess utvecklats ytterligare för att effek- tivt ta ti Il vara olika typer av bi·produk- ter i smältmaterialen - bl a arsenik och selen.

En tredje sådan biprodukt är den s k zinkklinker som utvinns i samband med koppar- och blyframställning ur zink·

haltiga koncentrat. Zinkklinkern, ca 30 000 ton per år innehållande ca 70 procent zink, går ti lisammans med en stor del av zinksligerna från Boliden Mi·

neral till Norzinks smältverk i Odda på Norges västkust. Norzink, som ägs till 50 procent av Boliden och till 50 pro- cent av BP Minerals, framställer årligen ca 80 000 ton zink för i första hand för- zinkning av stål och pressgjutning.

Alla smältverk som behandlar mineral- koncentrat från sulfidmalmsgruvor får svaveldioxid som biprodukt. På Rönn- skärsverken omvandlas en del av den- na oxid till drygt 200 000 ton svavelsy- ra, som bl a vidareförädlas vid Boliden Kemi i Helsing borg. En del av svavel- dioxiden säljs också som flytande sva- veldioxid till den nordiska massa- industrin.

Varierande smältlöner

Smältverken- Bolidens och andras- spelar bärande roller i det komplicera·

de spelet om produktion och konsum- tion av metaller. Praktiskt taget hela ti·

den råder en viss obalans i systemet, vilket leder till ofta kraftiga svängning- ar i metallpriserna.

För smältverken är det dock inte i förs·

ta hand de internationella metallpriser- na, som dagligen fastställs på de inter- nationella metallbörserna i London och New York, som är avgörande för det ekonomiska resultatet. större genom·

slagskraft har de s k smält- och be- handlingslönerna. Dessa varierar både för de olika metallerna och för olika ty·

per av råvaror. Från 15-20-procent av metallpriset för koppar upp till 50 pro- cent av metallpriset för zink, Högre be·

handlingslöner kan dock erhållas vid smältning och raffinering av mycket komplexa och svårbehandlade material.

Kemiverksamheten:

Den kemiska industrin utgör en viktig och naturlig förläng- ning av Bolidens engagemang

inom gruv- och metaiiom rå- det. De stora kvantiteter sva- velkiskoncentrat (ca 450 000

ton) som årligen utvinns ur koncernens gruvor, och det svavel som tas till vara i sam- band med metallproduktionen

vid Rönnskärsverken, an- vänds nämligen för tillverk- ning av bl a svavelsyra, värl- dens mest använda och bety- delsefulla baskemikalie.

Kemikalier satta i system

Boliden Kemis anfliggningar i Helsingborg.

Koncernens totala produktion av sva- velsyra uppgår till ca 800 000 ton per år eller ca 90 procent av den svenska pro- duktionen. Svavelsyra är därmed Boli- dens tonnagemässigt största produkt.

Svavelsyra utgör i sin tur utgångspunk- ten förtillverkning av en mängd andra viktiga kemikalier, som exempelvis saltsyra, fosforsyra och kalciumfosfat.

Huvuddelen av produktionen av svavel- syra och andra kemikalier sker vid Boli- den Kemi i Helsingborg. Företaget, som förvärvades av Boliden 1963, är idag Skandinaviens ledande tillverkare av kemikalier och kemikaliesystem för i första hand pappers- och massaindu- strin, lantbruk (mineral foder), vatten- vård samt för vissa specialändamål, bl a tvättmedelstillverkning och vägbe- l handling. '

Papper och massa viktigast

Den kemikalieintensiva pappers- och massaindustrin (över 600 olika kemika- l i er används i processerna) är den största och viktigaste enskilda kund- gruppen för Bolidens kemikalier. Hu- vuddelen av kunderna finns inom Nor- den- och då till90 procent inom Sve- rige.

Boliden Kemi levererar kemikalier till alla steg l pappers-och massatillverk- ningen. Huvudprodukterna är flytande svaveldioxid, svavelsyra, natriumsulfat, natronlut, soda, aluminJumsulfat och aluminiumhydroxid. Föf att komplette- ra produktprogrammet med även orga- )niska kemikalier förvärvades för ett par

år sedan Aminkemi AB med produk- tionsanläggningar i Kvarntorp. Amin- kam i levererar bl a organiska komplex- bildare till massaindustrin.

Renat vatten

Vattenrening är en annan av Boliden Kemis specialiteter. Faktum är att näs- tan alla svenskar som bor i tätbebyg- gelse dricker vatten som först renats med kemikalier från Boliden Kemi.

Företaget levererar nämligen praktiskt taget alla de kemikalier som används för dricksvattenrening i Sverige.

Boliden Kemi har även en dominerande del av marknaden (ca 90 procent) för re- ning av kommunalt och industriellt av- loppsvatten. För att bredda sortimentet inom denna sektor med bl a järnklorid har Boliden Kemi tillsammans med Bil- lerud AB förvärvat Farrikler AB med produktionsanläggningar i Kvarntorp.

Ferriklors verksamhet omfattar även omhändertagande oc.h upparbetning av förbrukade betbad, huvudsakligen salt- syra som används för ytbehandling in- om stål- och verkstadsindustrin. Inom denna sektor är Boliden Kemi för övrigt också verksamt genom det tillsam- mans med EKA och Billerud nybildade företaget, Kemek Industrikemi AB, Mölndal, som marknadsför kemikalier och kemikallesystem till just stål- och verkstadsindustri n.

Allt är kemi!

Praktiskt taget alla de varor som vi mö- ter i vår vardag har på ett eller annat sätt kommit till med kemins hjälp.

Svensk kött- och mjölkproduktion t ex står internationellt på en mycket hög nivå, bl a tack vare effektiv utfodring

med mineral foder. Merparten av de oli- ka typer av mineralfoder som svenska lantbrukare dagligen ger sina djur till- verkas sedan många år av Boliden Kemi.

Boliden Kemi är också den domineran- de tillverkaren i skandinavlen av många av de kemikalier, bl a natrium- fosfater, som används för tillverkning av tvätt- och rengöringsmedel. När Överstyrelsen för Ekonomiskt Försvar nyligen på försök tog fram ett svenskt kristvättmedel ("Blågult") kom för öv- rigt inte mindre än 60 procent av ingre- dienserna från Boliden Kemi.

Listan över Bolidens kemikalier och de- ras användningsområden kan göras lång, allt från aluminiumfluorid, som används vid framställning av alumi- nium, till kalciumklorid, som binder damm på svenska sommarvägar.

Ett viktigt led l Boliden Kemis mark- nadsföring av kemikalier är att även kunna erbjuda kunderna allt mer komp- letta system omfattande såväl kemika- lier som utrustning, teknik och service.

Vid koncernens kemiska forsknings- och utvecklingscentrum- Boliden Ke- miteknik- med laboratorier och pilot- anläggningar i Helsingborg, utvecklas och testas ständigt nya produkter och processer l nära kontakt med markna- den.

Energiråvara

Svavelkis från Bolidens gruvor är inte enbart en viktig råvara för framställ- ning av olika kemikalier utan även en värdefull energiprodukt Den över- skottsvärme som uppstår vid Boliden Kemis tillverkning av svavelsyra levere- ras sedan några år till Helsingborgs kommun. Värmeleveranserna motsva- rar ca 40 000 m³ eldningsoli!l och sva- rar för 40 procent av kommunens vär- mebehov.

För att även nyttiggöra lågvärdig spill- värme från svavelsyrafabrik.erna deltar Boliden Kemi i Intressanta försök med s k aquakultur, bl a ålodling.

Handelsverksamheten:

Ända sedan Boliden startade sin verksamhet i mitten av 192Q-talet har företaget varit aktivt på den internationella marknaden. Antingen som säljare eller som köpare av produkter och råvaror. De första partierna malm från Bo-

liden-gruvan såldes t ex till smältverk i både Tyskland och på den amerikanska väst-

kusten. Sedan dess har kon- cernens internationella aktivi- teter utvecklats till att omfatta

en rad olika områden. Nu satsar Boliden vidare inom in-.

ternationell handels- och kon- sultverksamhet genom den nybildade företagsgruppen Boliden International .

. Med världen

som marknad

Bolidens kontor i Rose/and, New Jersey, USA.

En ökad internationalisering, med yt- tersta syfte att stödja och stärka den inhemska verksamheten, är ett viktigt moment i Bolidenkoncernens strategi under 1980-talet. Hur viktigt detta år framgår av det faktum att Botiden idag säljer ca 60 procent av sina produkter utomlands.

För att bibehålla eller öka denna ex- portvolym krävs emellertid en aktiv när- varo på den internationella marknaden.

Det gäller att ta till vara alla tillfällen till kontakt mellan konsumenter och i producenter, att följa och bevaka ut-

vecklingstendenser, att söka närmare samarbetsformer med olika intressen- ter samt, icke minst viktigt, att också bevaka konkurrenterna.

Utöver den internationella verksamhet, som är starkt förknippad med Bolidens industriella produktion, har inom kon- cernen på senare år också utvecklats en omfattande internationell handel med råvaror.

Verksamheten, som l första hand base- rats på koncernens samlade erfarenhet och kunnande inom vissa specifika produkt- och marknadsområden, har ut- vecklats väl. sedan starten i mitten på 1970-talet har den internationella han- delsverksamheten så gott som oavbru- tet ökat si n andel av koncernens omsättning och också genererat avse- värda resultattillskott

Ny företagsgrupp

För att samordna och ytterligare ut- l veckla koncernens internationella verk-

samhet bildades vid årsskiftet 1982/83 företagsgruppen Boliden International som redan från starten väntas omsätta ca 2 miljarder kronor.

Verksamheten inom Boliden Internatio- nal har inledningsvis byggts upp kring redan tidigare etablerad handel med kemiprodukter och industriråvaror, tek- nikförsäljning och internationell konsult- och entreprenadverksamhet samt sjö- och landtransporter.

Under 1983 kommer Boliden även att starta handel med l första hand mine- ralkoncentrat genom det nybildade fö-

retaget Boliden Ore & Metats. Företa- get skall även svara för råvaruförsörj- ningen till Boliden Metalls smältverk samt försäljning av Boliden Minerals mineralkoncentrat på världsmarkna- den. För den utomlands baserade de- len av denna nya verksamhet etableras kontor i bl a Lima, London, New York, Tokyo och Zug, Schweiz.

störst på svallelsyra

Bolidens internationella handel med kemikalier sker genom dotterbolaget Bol iden Chemtrade med huvudkontor i Zug, Schweiz. Huvudprodukterna är oorganiska kemikalier och syror, göd- selmedel och råvaror för gödselme- delsframställning samt petrokemiska produkter. Verksamheten bygger på ett clearing-system med strategiskt place- rade terminaler och logistiska lösning- ar. Boliden Chemtrade svarar bl a för ca 60 procent av världens sjöburna handel med svavelsyra.

Den internationella handeln med in- dustri råvaror bedrivs av dotterbolaget Bollden lntertrade, med huvudkontor i Stockholm. Verksamheten baseras på handel med produkter för järn- och stål- industrin samt på insamling och raffi- nering av avfallsoljor.

Avfallsoljorna, som samtas In från bl a reparationsvarv för oljetankers, cistern- rengöringar, bilverkstäder m m, be- handlas vid Boliden lntertrades raffina- deri l Halmstad och säljs i form av tjock eldningsolja till kommuner och in- dustrier i Västsverige.

Boliden lntertrades raffinaderi för av- fal/so/ja i Halmstad.

Handeln med produkter för järn- och stålindustrin har sitt ursprung i mark- nadsföringen av de stora kvantiteter järnoxid som uppstår som biprodukt vid koncernens tillverkning av svavelsy- ra ur svavelkis vid Boliden Kemi i Hel- singborg.

Samordning all transporter

Som ett led i Bolidens internationella handel bedrivs också en omfattande transportverksamhet-både för kon- cernens och för olika kunders räkning.

Totalt köper Boliden transporttjänster . för ca 500 Mkr per år. Till detta skall

läggas ca 150 Mkr i kostnader för ter- minaler, transportutrustnlngar, hamnar etc. För samordning av Bolidenkoncer- nens totala transporter, ca 5 Mton/år, har bildats dotterbolaget Boliden lnter- cargo, med huvudkontor i stockhalm och filial i Helsingborg.

Genom att samla både sjö- och land- transporter i ett företag stärks koncer- nens positioner på fraktmarknaden samtidigt som en bredare bas bildas för nya transportkombinationer och transportlösningar- både inom kon- cernen och för utomstående Intressen- ters räkning.

För samordning av koncernens aktivite- ter på olika geografiska marknader har under årens lopp bildats ett antal loka- la marknadsbolag. Dessa har nu sam- manförts t i Il det nybi Id ad e dotterbola- get Boliden lntermarket, vars huvud- sakliga' uppgift är att på olika markna- der betjäna företag inom Bolidenkon- cernen men också att bistå koncernens kunder och samarbetspartners, anting- en som agenter eller på annat sätt. Bo·

liden lntermarket är för närvarande rep- resenterat i USA, Kanada, England, Holland, Danmark, Portugal och Väst- afrika (kontor i Lagas, Nigeria).

13

Konsult- och entreprenadverksamhet Teknologiförsäljning

Många av de malmer som Bo·

liden bryter och som ligger till grund för koncernens produk·

tion av metaller och kemikal i·

er är relativt fattiga och komp- lext sammansatta. En del av dem innehåller dessutom så-

dana icke önskvärda förore- ningar som arsenik och kvick·

silver. Detta - i kombination med strikta svenska miljökrav - har lett till att Boliden, för att på ett effektivt sätt kunna nyttiggöra dessa malmer, i stor utsträckning har måst ut·

vecklat egen teknik för såväl mineralberedning som för framställning av metaller och kemikalier. Det kunnande som på detta sätt och genom företagsföNärv har byggts upp inom koncernen har Boli-

den nu också beslutat mark·

nadsföra i ökad omfattning.

Ett brett

kunnande

tt11 salu

Det omfattande tekniska specialistkun- nande som under många år byggts upp inom Bolldenkoncernens huvudområ- den har ett internationellt värde. För att i en effektiv organisation marknadsföra detta kunnande - och tör att bredda koncernens verksamhet inom anlägg- ningsområdet -förvärvades 1979 konsult-och entreprenadföretaget WP- System, med huvudkontor i Sundsvall.

För marknadsföring. av Bolidens tekno- logi och tör samordning av WP-Sys- tems utiandsverksamhet bildades 1981 företaget Boliden Contech som ett dot- terbolag till WP-System.

Energiprojekt

WP-System är sedan många år verk- samt inom konsult- och entreprenad- branschen med inriktning på byggverk- samhet, byggledning och projektadmi- nistration såväl i Sverige som utom- lands.

Tyngdpunkten ligger inom energisek- torn. WP-System utför bl a en mängd olika uppdrag i samband med byggan- det av vattenkraftverk samt värme- och kärnkraftverk. Andra specialområden för WP-System är dammar, tunnlar, gru- vor och andra bergarbeten samt projek·

tering och byggande av industriella och fortifikatoriska anläggningar.

WP-System har varit verksamt i mer än 30 olika länder. Företagets hittills största uppdrag är byggandet av det to·

talintegrerade pappersbruket Bai Bang i Vietnam samt det pågående byggan- det av det tredje kärnkraftverket i Oskarshamn. Det sistnämnda uppdra- get, som också omfattar byggandet av ett underjordslager för använt kärn·

bränsle, utförs i konsortium med ABV och Skånska Cementgjuteriet.

WP-Systems verksamhet omfattar även utveckling och marknadsföring av inom företaget utvecklade metoder för slut- lig förvaring av kärnbränsleavtal l, byg·

gande av bergrum med extremt stora spännvidder (upp till 50 meter) samt system för lagring av bl a olja och gas i bergrum.

skräddarsydda resurser

För WP-Systems utiandsverksamhet och för marknadsföring av Bolidens tekniska kunnande svarar Boliden Con- tech, ett dotterbolag till WP-System men sedan årsskiftet 1982/83 ingående i företagsgruppen Boliden International (beskriven på sidorna 12-13).

Boliden Contech, med huvudkontor i Stockholm och representationskontor bl a i Saudi Arabien och på Filippiner- na, har endast begränsade egna perso·

nella resurser. Dessa skräddarsys istäl- let inför varje uppdrag med hjälp av Bo·

lidenkoncernens samlade special is tre·

surser inom prospektering, gruvbryt·

ning och mineralberedning, metallur- giska och kemiska processer samt på miljö- och energiområdet.

Bol iden Contechs verksamhet omfattar också licensförsäljning, konsultverk- samhet, laboratorie· och pilotskaleför- sök samt bygg· och projektledning för nyckelfärdiga anläggningar.

Som exempel på Boliden Contechs skiftande arbetsområden kan nämnas två pågående uppdrag i Saudi Arabien:

dels byggande av en 2 000 meter lång undersökningstunnel och diamantborr- ningar för att närmare kartlägga en kopparmineralisering, dels byggande och drift av en anläggning för tillverk- ning av peletiserat svavel.

Boliden Contech har också arbetat med bl a teknisk assistans vad gäller gruv- och anrikningsteknik vid en bly- gruva i Spanien, revision av gruvlayout vid en gruva i Peru samt konsult- uppdrag i samband med utbyggnad av en koppargruva i Chiie.

l början av 1983 förvärvade Boliden delar av Grängeskoncernens mineral- prospekterings-och konsultföretag Gränges International Mini ng, G IM. l förvärvet ingår GIM:s gruvrättigheter l Sverige och Saudi Arabien samt den in- ternationella konsultverksamhet som GIM bedriver. Förvärvet innebär en stärkt ställning för Bolidens internatio-

nella konsultverksamhet och teknikför-

säljning, framför allt i Saudi Arabien.

Egna patent

Flera av de patent som innehas av and·

ra Boliden-företag har överförts till Bo-

liden Contech. Det gäller bl a en inom

Boliden Mineral utvecklad metod för autogenmalning av malm samt en me- tod för kontinuerlig och datorbaserad övervakning av anrikningsprocesser med hjälp av s k pulpröntgen. Sådana

pulpröntgenanläggningar (BOXRAY)

har bl a levererats till LKAB:s koppar- gruva i Visearla och till ett italienskt företag.

Den internationella metallmarknaden 1982:

Fortsatt lågkonjunktur höll även under 1982 nere efterfrå-

gan på metaller. Metallpriser- na nådde sin lägsta nivå i mit- ten av året. Koppar- och bly- priserna noterades då lägre än någon gång sedan 193D-ta- let räknat i reala termer. Detta

ledde bl a till omfattande pro- · duktiansinskränkningar i

USA. Under årets senare del initierade räntesänkningarna i USA en prisuppgång på ädel-

metaller och i viss mån även på koppar. Världsmarknads- priserna i US-dollar för samtli- ga metaller blev genomsnitt- ligt lägre än 1981.

Den svenska devalveringen med 16 procent i oktober medförde motsvarande högre priser i svenska kronor.

Låg efterfrågan -pressade prtser •

Koppar

Londonnoteringen sjönk från 9 000 kr/ton i januari till 7 500 kr l juni. Orsa- ken var främst den kraftiga nedgången av efterfrågan i USA. Den låga prisni- vån jämte det genom dollarns uppgång försämrade konkurrensläget tvingade producenterna i USA till omfattande produktionsinskränkningar, i flera fall till nedläggning av produktionsenheter.

Detta minskade efter hand produk- tionsöverskottet Marknaden stärktes under hösten även av de ökade speku- lationsköp som följde på räntesänk- ningarna i USA och guldprisets upp- gång. Därvid steg kopparnoteringen un·

der årets senare del. Genomsnittet för 1982 blev 9 280 kr (1981: 8 800).

Västvärldens konsumtion gick ned med 5 procent - i USA med 15 procent - till 6,9 Mton. Såväl gruv-som metallpro- duktionen minskade som följd av pro- duktlonsbegränsningarna med 5 pro- cent till6,7 respektive 7,0 Mton. Netto·

importen från öst var oförändrad, ca 50 kton. Den totala balansen i västvärlden visade ett överskott på 200 kton.

Världslagren låg vid årets slut över nor- mal nivå.

Trots prisuppgången låg kopparpriset i början av 1983 fortfarande långt under den nivå som fordras för att flertalet av världens producenter skall få täckning för sina produktionskostnader. En fort- satt uppgång och stabilisering av pri- set på en för producenterna lönsam ni- vå ar därför nödvändig för att produk- tionen på sikt skall räcka till att täcka behovet. Detta förutsätter en konjunk- turförbättring som återställer den in- dustriella efterfrågan till normal nivå.

Mot bakgrund av rådande överskotts- situation är fortsatta produktionsbe- gränsningar nödvändiga till dess att överskottslag ren förbrukats.

Under 1983 kan den spekulativa efter- frågan väntas ha ett fortsatt starkt in- flytande på kopparmarknden. Förutom utvecklingen för ädelmetallerna kan kopparpriset komma att påverkas av farhågor för omfattande strejker inom USA:s kopparindustri i samband med förhandlingar om nytt treårigt löneavtal i mitten av året.

Bly

Bly hade under 1982 den svagaste pris- utvecklingen av basmetallerna. Lon- donnoteringen gick ned från 3 700 kr/ton vid årets början till 3 300 kr i slu·

tet. Motsvarande världsmarknadspris,

som noterats l modern tid. Genomsnit- tet för året blev 3 400 kr (1981: 3 700).

Prisnedgången var främst en följd av obalans på blymarknaden i USA. Etter- frågan var särskilt låg inom batteriin- dustri n, som normalt svarar för 60 pro- cent av USA:s konsumtion. Orsaken var nedgången i bilproduktionen och in-

dustrins minskning av lagerhållningen. tl\A Trots den lägre efterfrågan höll USA:s U primärsmältverk uppe sin produktion av blymetalL De överskottskvantiteter som uppstod exporterades till Europa.

Börslagren i London steg till rekord- nivå, vilket bidrog till att pressa ned London priset.

Västvärldens konsumtion av blymetall minskade med 5 procent till 3,7 Mton.

Gruvproduktionen däremot steg med 4 procent till2,6 Mton. Härigenom för·

bättrades tillgången på blyslig och den tidigare bristsituationen hävdes, vilket medförde högre smältlöner och· hög produktion av primärbly.

Den låga prisnivån minskade tillgån·

gen på skrot, vilket i förening med

•

tvingade sekundärproducenterna i så- väl USA som Europa att dra ned pro- duktionen.

Metallproduktionen totalt minskade med 3 procent till3,9 Mton. Nettoexpor- ten till öst uppgick tlll100 kton (125).

Genom överskott i världsbalansen be- räknas världslagren ha stigit med 120 kton och låg vid årsskiftet långt över normal nivå.

Trots det låga blypriset har det varit möjligt för gruvproducenterna att upp- rätthålla lönsam produktion av kom- plexa blymalmer tack vare malmernas silver- och zinkvärden·. stigande smält- löner minskar samtidigt motiven för pri- märsmältverken att hålla nere produk- tionen. Mot denna bakgrund finns risk för en forsatt överskottssltuation, vilket gör förutsättningarna för en prisupp- gång mindre gynnsamma.

Zink

Även zinkmarknaden försvagades av den låga efterfrågan l USA. Producen- terna måste sänka sitt europeiska baspris i omgångar från USD 950 i ja- nuari till USD 800 i juni. Sänkningarna

gjordes även mot bakgrund av dollarns uppgång. Genom produktionsinskränk·

ningar i USA och produktionsbortfall genom strejker kunde dock ett över- skott undvikas under större delen av året och priset hållas oförändrat året ut. Genomsnittet i svenska kronor blev 5 30~ kr (1981: 4 650).

Västvärldens konsumtion minskade med 5 procent - i USA med hela 18 procent - till 4,1 Mton. Gruvproduktio- nen steg med 6 procent tlll4,7 Mton.

Då metallproduktionen samtidigt sjönk med 6 procent t i Il 4,3 M ton, uppstod överskott på slig i världsbalansen. Här- igenom eliminerades den tidigare bris- ten på slig som tvingat många smält- verk att hålla nere sin produktion. Net- toexporten till öst uppgick till120 kton (65). Överskottet i världsbalansen blev därmed 70 kton. Världslagren låg vid årets slut över normalnlvå.

Förbättrad tillgång på slig, och till följd härav höjda smältlöner, har efter hand lett till en ökning av metallproduktio- nen. Då efterfrågan i början av 1983 fortfarande var låg, uppstod ett snabbt växande överskott som ökade trycket på producentpriset. l februari tvingades producenterna därför att sänka sitt bapris till USD 750 (5 600 kr).

Zinken är för sin avsättning i första hand beroende av byggnads-och bilin- dustrierna. En konjunkturuppgång kan därför väntas medföra en starkt ökad efterfrågan från dessa sektorer. Innan detta sker måste- med hänsyn till rå- dande överskottssituation - produ- centerna dock vara beredda till ytterli·

gara produktionsbegränsningar så att marknaden kan stabiliseras. Inom EG diskuteras en gemensam plan för ned- läggning av zinksmältverk i avsikt att minska rådande överskottskapacitet i Europa.

Guld

Under trycket av det höga ränteläget, minskad inflationstakt och stigande dollarvärde sjönk guldpriset under förs- ta halvåret från 70 000 kr/kg (USD 385/tr oz) till60 000 kr (USD 300). Sänk- ningen

av

räntenivån i USA vände un- der hösten pristrenden uppåt. Till upp- gången bidrog även oron för finansiella kriser i flera utvecklingsländer. Vid årsslutet hade priset nått 105 000 kr (USD 450). Genomsnittet för året blev 76 600 kr (7 4 850).

Västvärldens produktlon av guld ur malm steg med 2 procent till 970 ton.

Utvinningen av skrot minskade med 35

procent till160 ton till följd

av

den un- der större delen av året lägre prisnivån.

Nettoimporten från Sovjet var oföränd- rad, ca 280 ton. Totalt minskade tillför- seln av guld med 5 procent tlll1 400 ton.

Efterfrågan från juvelerarsidan fortsat- te att stiga i snabb takt, stimulerad

av

det lägre priset. ÖVrig industriell an- vändning, i huvudsak för elektrisk och elektronisk utrustning, minskade nå- got.

Faktorer som starkt kan påverka den spekulativa efterfrågan under 1983 är bl a USA:s finanspolitik och störningar som drabbar världsekonomin. På ut- budssldan har tillgången på obearbetat guld minskat kraftigt de senaste åren.

Det beror dels på den starka uppgång- en i efterfrågan på juvelerarguld, dels på minskad tillförsel av guld ur sekun- . d ärt material. Den härigenom begrän·

sade tillgången kan bidra till ökad känslighet hos marknaden.

Silver

Silverpriset följde under 1982 i stort sett guldprisets variationer men med större svängningar. Från 1 500 kr/kg (USD 8/tr oz) vid årets början föll Lon- donnoteringen till1 000 kr (USD 5) i mit- ten. Under årets senare del s-teg priset till drygt 2 500 kr (USD 10.5): Genom- snittet för hela 1982 blev 1 623 kr (1981:

1 710).

Världsproduktionen av gruvsllver steg med 5 procent till 9 300 ton, främst till följd av ökning av produktionen i Australien, Mexiko och Kanada. Ater- vinningen av silver ur skrot gick däre- mot ned med 23 procent tlll2 900 ton.

Importen från Indien minskade till 170 ton (350) och från öststaterna till 230 ton (450).

Totalt blev tillförseln 12 630 ton (13 560), vilket var 7 procent lägre än 1981. Då konsumtionen var i stort sett oförändrad, 11 300 ton, uppstod ett överskott på drygt 1 300 ton, vilket dock var mindre än de två föregående årens.

· Även under 1983 väntas silverpriset stå under starkt inflytande av prisutveck- lingen för guld. Med hänsyn till silvrets större industriella användning kommer en konjunkturuppgång l högre grad att stärka efterfrågan. De stora silverlag- ren, såväl privata som officiella, kom~

mer dock att verka dämpande på pris- utvecklingen.

17

Förvaltningsberättelse 1982:

;l

Koncernöversikt

Den allmänna konjunkturför- bättring som förväntades in- träffa under andra halvåret 1982 uteblev. En begränsad metallprisuppgång i slutet av året förmådde inte kompense- ra de låga metallprisnivåerna tidigare under året. Boliden- koncernens resultat blev lägre än vad som ursprungligen be- dömts. Resultatet före bok- slutsdispositioner och skatt blev 48,5 Mkr (303,3). Rllntabi- litet på engagerat kapital upp- gick ti/18 procent (14). Skuld- sllttningsgraden ökade till

1,81 (1,52).

Ägarstruktur

Ägarstrukturen i Boliden AB förändra- des under våren 1982 sedan bl a ASEA,

Atlas Copco och Granges från AB Vol- vo förvärvat Beijerinvests innehav av ca en miljon Boliden-aktier, motsvarande drygt 22 procent av aktiekapitalet och ca 18 procent av röstetalet. Den aktuel- la ägarstrukturen i Boliden AB redovi- sas närmare på sid 44.

Koncernstruktur

En översiktlig redovisning av koncer- nens struktur återfinns på omslaget till årsredovisningen. Under verksamhets- året skedde bl a följande förändringar.

Gruv- och metallverksamheten

l början av 1982 förvärvade Boliden Mi·

neralfrån Exxon Corporation, USA, rät- tigheterna till en gruvfyndighet innehål- lande koppar, zink och silver i New Mexico, USA.

Boliden AB förvärvade i september 1982 från Paul Bergs0e & S0n NS, Dan- mark, resterande 9,9 procent av aktier- na i Boliden Bergsöe AB, Landskrona.

Boliden Bergsöe blev därmed ett helägt dotterbolag till Boliden AB.

Boliden Bergsöe sålde under året sitt innehav av 60 procent av aktiekapitalet i Oy Bera AB, Helsingfors, till Mancon Oy, Björneborg, Finland.

Boliden AB avvecklade i början av 1983 hela sitt tidigare 10-procentiga aktie- Innehav l Paul Bergs0e & S0n AJS, Dan- mark.

Kemiverksamheten

Inom Boliden Kemi genomfördes en yt- terligare decentralisering av verksam- heten genom uppdelning av företaget i fyra resultatansvariga divisioner: divi- slon Kemiverken, divislon Cellulosake·

mi, division Vattenvård och division Ke- mlteknik.

Det av Boliden Kemi hälftenägda före- taget Nordnere AB i Kungälv förvärva- de under året samtliga aktier i Olof Lindstedt & Co AB, Mölndal. Förvärvet innebär en väsentlig komplettering av Boliden Kemis marknadsföring av ke- mlsystem till stål- och verkstads- industrin.

l början av 1983 träffade Bollden Kemi, EKA AB (hälftenägare i Nordnere AB) och Billerud AB en överenskommelse om att sammanföra Nordnaros och Billeruds aktlviter inom sektorn verk- stadskemikalier till ett nybildat gemen- samt bolag Kemek Industrikemi AB.

Handelsverksamheten

Det av Boliden Intartrade helägda dot- terbolaget Bolisse AG, Schweiz, förvär- vade under året samtliga aktier i han- delsföretaget Engros Schwefel Handel AG (ESH AG), Schweiz.

Boliden AB förvärvade av den danska Bergsille-koncernen handelsföretaget Bergs0e Trading AJS, Köpenhamn.

Bergs0e Trading har under många år bl a varit agent på den danska markna- den för Boliden Kemi och Norzink.

För samordning och vidareutveckling av Bolidenkoncernens internationella verksamhet bildades vid årsskiftet 1982/83 företagsgruppen Boliden lnter·

national. Verksamheten kommer inled- ningsvis att byggas upp kring den tidi- gare etablerade handeln med kemipro- dukter (Boliden Chemtrade) och indu- striråvaror (Boliden lntertrade), samt kring teknikförsäljning (Boliden Con- tech) och sjö- och landtransporter (Boli- den lntercargo). För samordning av vis- sa för koncernen gemensamma utländ- ska marknadsbolag har bildats företa- get Boliden lntermarket.

Under 1983 kommer Boliden aven att, inom ramen för Boliden International, starta handel med i första hand metall- koncentrat (BOliden Ore & Metats). För den utomlands baserade delen av den- na verksamhet bi Idas ett sarskilt bolag·, Bollden Rawmet, som kommer att ha kontor i bl a Lima, London, New York, Tokyo och Zug.

Boliden AB förvärvade i början av 1983 delar av det börsnoterade företaget Re- finemet International Company, USA.

Företaget, som har anläggningar i Rhode Island och Californien, arbetar med Insamling och bearbetning av ädelmetallhaltigt skrot från bl a elekt·

roniklndustrin i USA.

Av de i Boliden International ingående enheterna är samtliga utom Boliden Contech dotterbolag till Bollden AB.

Boliden Contech ar ett helägt dotter- bolag till WP-System AB.

Övrigt

VId årsskiftet 1981/82 överfördes Boli- den Metalls dotterbolag Boliden Syste- max till Boliden AB. Boliden Systemex arbetar främst med databehandling och datautveckling.

l början av 1983 förvarvade Boliden delar av Grängeskoncernens mineral- prospekterings-och konsultföretag Gränges International Mlnlng, GIM.

l förvärvet ingår GIM:s gruvrattigheter i Sverige och i Saudi Arablen samt den internationella konsultverksamhet som GIM bedriver.

Konjunktur och marknad

Den allmänna konjunkturbedömningen i början av 1982 var att bruttonational- produkten, BNP, skulle öka i västväri- den under året. l efterhand kan konsta- teras att utvecklingen istället kom att avvika mycket kraftigt nedåt. Världs- handeln sjönk under 1982.

Den ekonomiska politiken i OECD-Iän- derna inriktades under 1982 i första hand på Inflationsbekämpning. Pen- ningpolitiken, främst i USA, hölls under en stor del av året mycket stram, vilket bl a medförde rekordhöga realråntor.

De nominella räntorna sjönk något.

Allmän osäkerhet om betalningsförmå- gan hos ett flertal länder innebar star- ka störningar på valutamarknaden, vil- ket bidrog till en uppgång av ädelme- tallprlserna.