Omslagsbilden: Huvuddelen av Bolidens silver levereras

Omslagsbilden:

Huvuddelen av Bolidens silver levereras i form av små kulor,

s

k granuler.

Ordinarie bolagsstämma

Ordinarie bolagsstfimma hålls i lndustrlsalen, lndustrihuset, Stor·

gatan 19, Stockholm, onsdagen den 3 juni 1981 kl 16.00 (16rlriskningar ser·

'Veras lr~n kl15.30).

Aktietigare som 6nskar deltaga i st/imman skall anmllla detta senast kl15.00 fredagen den 29 maj hos sty- relsen genom bolagets kontor, Sture·

-,gatan 22, Box 5508, 114 85 Stock- flolm, tel: 08-63 13 20.

--- f(jr att deltaga i sUlmman skall aktie·

lJ.gare vara inf(jrd i den av VSrde- papperscentralen VPC AB f(jrda aktie- boken senast fredagen den 22 maj 1981. Den

som

låtit f(jrvaltarregistrera sina aktier måste senast samma dag tillflJ.IIigt ha registrerat dem i eget namn f6r att få rlltt att deltaga i stl1mman.

Utdelning

styrelsen föreslår utdelning av 14 kro·

nor per aktie. Som avstllmningsdag f6r den av VPC f(Jrda aktieboken och f6rteckningen (jver pantha~are m fl f(Jreslår styrelsen fredagen den 5 juni 1981. f(jrutsatt att bolagsstämman

Årsredovisning 1980

Bolidenkoncernen idag 1980 i sammandrag VD:s kommentarer Koncernöversikt .

Den internationella metallmarknaden Boliden Mineral

Boliden Metall Boliden Bergsöe

Boliden Canada, Boliden France Boliden Kemi

Sup ra

Boliden lntertrade W P-System

Carbogel, ASA Norzink

Preussag-Boliden-Biei Bolidens prospektering

Ekonomisk och finansiell planering Ekonomisk redovisning

Förslag till disposition av vinstmedel

2 3 4 6 11 14 16 1 8 19 20 22 24 26 27 28 29

30

32

33

45

Kmcemen idag

Bolidenkoncernens huvudsakliga verksam- hetsområden är gruv- brytning, metallurgisk industri, oorganisk kemisk industri, pro- duktion av handels- gödsel, internationell handel samt mark·

nadsföring av tekno- logi.

styrelse:

Alf Akerman

Bankdirektör, ordförande Harry Bryn/elsson DirektOr

Lars Ed/und Bruksdisponent Margaretha af Ugglas Riksdagsledamot Anders Wall DirektOr

Claes-Uirlk Winberg Bruksdisponent, vice ordf.

Bengt-Orvar Andersson • Skydds/ngenjiJr

Gunnar Karlsson • Bergarbetare John Dahlfors Verkställande direktOr

Suppleanter:

Per-Erik Johansson•

ProcesskiJtare Bertil Larsson •

Spedit (Jr

Koncernchef:

John Dahlfors

Koncernstaber:

Ekonoml/Finens Magnus Schmidt Stf koncernchef

Ekonomichef Göran Nordenhök

Flnanschef Lars Olofsson Administration Stig Brehmar

lnformation/Samhtillskontekt Leif Öberg

Juridik

~l/ert Alverborg Orian Odenbro Markned Tom B Bö11esen Teknik

Gunnar Olgird

Projekt:

Bollden Garbogel Torsten Lundström Boliden Inred Torsten Jensfe/t

• Arbetslagarrepresentant

Dotterbolag

Bollden Mineral AB

Prospekterar samt bryter och anrikar malmer med innehåll av bl a koppar, bly, zink, silver och guld vid 15 gruvor och åtta anrikningsverk i norra och mel·

lersta Sverige. Huvudkontor i Boliden.

Fakturering: 1 100 Mkr.

Antal anställda: 3 300.

VD: Roland Widmark.

Boliden Metall AB

Framståller och marknadsför koppar, bly, silver och guld samt ett antal biprodukter vid Rönnskärsverken, Sveriges enda smältverk för komplexa metallråvaror. Huvudkontor i Skelleftehamn, försäljnings- kontor i Stockholm.

Fakturering: 2 200 Mkr.

Antal anställda: 2 400.

VD: Mats

s

Bergqvist.

Boliden BergslJe AB (90 %) Ratfinerar och marknadsfOr bly och andra metaller ur skrot, främst batteriskrot, vid smältverk i Landskrona och Helsingfors.

Fakturering: 300 Mkr.

Antal anställda: 225.

VD: Lennart Björklund.

Boliden Kemi AB

Tillverkar och marknadsför kemikalier för bi a cellulosa- och pappersindustri, vatten·

vård, lantbruk samt fOr vissa specialområden, bl a tvättme- delsindustrin. Huvudkontor och industrianläggningar l Hel·

sing borg.

Fakturering: 800 Mkr.

Antal anst~Uida: 1 300.

VD: Herbert Fritzsche.

Supra AB

(47 %, röstandel 62 %) Tillverkar och marknadsför handelsgödsel för jord· och skogsbruk samt produkter för bl a hobby· och trädgårdsod·

ling. Huvudkontor i Lands- krona. Industrianläggningar i Landskrona, Köping, Kvarntorp och Norrköping.

Fakturering: 1 000 Mkr.

Antal anställda: 1 500.

VD: Folke Mårtensson.

Boliden Intartrade AB Internationell handel med och transport av baskemikalier, jårnråvaror, industrimineral och olja. Huvudkontor l Stock·

holm. Dotterbolag i Halmstad och Borås. Bolag även i Schweiz, England, Portugal, Nigeria och USA.

Fakturering: 900 Mkr.

Antal anställda: 100.

VD: Olof Kyhle.

WP-System AB

Entreprenad- och konsultföre- tag. Svarar för ledning och ad- ministration av anläggnings- projekt i Sverige och utlandet.

Kontor i Sundsvall och Stock·

hol m.

Fakturering: 160 Mkr.

Antal anställda: 600.

VD: Tore Hallenius.

Bolidfln Franc11 S.A.

Handel med och behandling av smältmateriaL Kontor i Paris.

Fakturering: 130 Mkr.

Antal anställda: 40.

VD: Renaud Cathelin.

Boliden Canada Limited Malmletning och försäljning av Bolidenteknik i Nordamerika.

Kontor i Toronto.

Antal anställda: 4.

VD: Louis Bernard.

Samverkande bolag

Norzink AIS (50 ^%)

Tillverkar och marknadsför bl a zink och zinklegeringar, svavel·

syra och aluminiumfluorid.

Smältverk i Odda, Norge.

Försäljningskontor i Oslo.

Fakturering: 350 Mkr.

Antal anställda: 750.

VD: Leif von Krogh.

Preussag-Boliden·Biei GmbH (50%)

Tillverkar bl a bly, blylegering- ar och råsilver. Smältverk i Nordenham, Västtyskland.

Fakturering: 1 100 Mkr.

Antal anställda: 1 000.

VD: Heinrich Klaus.

e

^Gruva

Bergsoe-Boliden lnc (50%) Raffinerar bly ur batteriskrot vid smältverk i Muncie, lndia·

na, USA.

Fakturering: 40 Mkr.

Antal anställda: 40.

VD: Karl Libsch.

As· Carbogel (50%) Utveckling, marknadsföring och försäljning av licenser för earbogel-systemet utanför Nordert. Kontor i Helsingborg.

VD: Pär Bunke.

AB Svensk

Alunskffferutveckling, ASA (50%)

Processutveckling för exploa·

tering av svenska alunskiffrar.

Kontor i Stockholm.

Antal anställda: 90.

VD: Sigvard Hellestam.

~Laisvall

Udden

f:::.

Anrikningsverk . . Smältverk

. . Kemisk Industri

• Annan verlc$amhet

Ho nträsket ~ ^,Rensiröm

Stekenjok~i~' ~~liden

Rllvlf:tältet

"Jtt.

^Rönnskär

Kri~tlneberg .,Lå~gsete

Nilsliden Långdal

~

Sa berget.A(arpenberg

<>

Köping~

tJ ,;::;" . ":)

^Stockholm

/1 Kvvtorp

rsa

N~köpln~

^"

^V

.Borås ( }

Halmstad

rn

elsi~~IJ

Landskrona

..

-

1980 i sammandrag

Rörelsens i n täkter (M kr) Resultat efter finansiella

intäkter och kostnader (M kr) Resultat före boksluts-

dispositioner (Mkr)

Räntabilitet på engagerat kapital ( ⁰ /o)

Räntabilitet på justerat eget kapital ( ⁰ /o)

Beräknat årsresultat/aktie (kr) Utdelning/aktie (kr)

Verksamiletsåret 1980 var ett händelserikt Ar för Boliden·

koncernen. H lir Il r några av de viktigaste och mest uppmärk·

sammade hlinde/serna.

På begäran av Bolidens led- ning stoppas den 15 januari handeln l företagets aktier på Stockholms Fondbörs. Detta för att samtidig information

~kulle kunna lämnas till aktie- marknaden om den resultatpå- verkan som den under slutet av 1979 och början av 1980 dramatiska prisuppgången på silver och guld kan komma att innebära.

Bolidens styrelse beslutar att till samtliga anställda inom koncernen l Sverige utdela en

"Silverobligation" motsvaran- de ett värde av 2 750 kronor.

Vid bolagsstämman den 22 maj beslutas om en fondemis- sion 1:3. Aktieutdelningen för 1979 fa._stställs till 15 kr, per gammal aktie.

Boliden beslutar att satsa på vidareutveckling av ett nytt, miljövänligt kolbaserat energi·

system, Carbogel. satsningen görs tillsammans med företa- get Scaniainventor l Helsing- borg.

Boliden Kemi förvärvar samtli- ga aktier i Aminkemi AB och 50 procent av aktierna l Ferri- klor AB. Aminkemi tillverkar organiska kemikalier för cellulosa- och tvättmedelsin- dustri n. Ferriklor tillverkar järnklorid för kemisk rening av avloppsvatten.

Boliden Mineral beslutar att öppna en ny gruva i Kristine- bergsområdet, Hornträskgru- van. Gruvan tas i drift under senh'östen 1981.

1980 1979

5 530,2 3 991,9 429,9 371,0

430,0 399,6

16,2 18,1

14,5 19,4

Boliden förvärvar 17 procent av aktierna (25 procent av rös·

terna) i Sydkraft AB för 221 Mkr. Boliden blir därmed den näst största aktieägaren i Sydkraft. Aktieförvärvet är en vidareutveckling av Bolidens engagemang inom energiområ·

det.

Boliden Intartrade inviger en tankrengöringsstation vid Lis- navevarvet i Lissabon. Anlägg- ningen skall utöka försörjning- en av råvaror till Boliden lnter- trades nya oljeraffinaderi i Halmstad.

WP-System får, i konsortium med Skånska Cementgjuteriet och ABV, i uppdrag att för 2 miljarder kronor genomföra uppbyggnadsarbetena för det tredje kärnkraftsaggregatet i Oskarshamn samt ett under- jordslager för kärnbränsleav- falL

42 45

14* 11:25

• styrelsens förslag

Bollden beslutar att öppna ett kontor på Filippinerna som bas för koncernens aktiviteter l Sydostasien.

Boliden meddelar att företa- gets prospektering kunnat på- visa en betydande silverfyndig- het i Dalarna. Malmkvantiteten l den s k Dammsjöfyndigheten bedöms preliminärt till 5 Mton med ett genomsnittligt silverin- nehåll på drygt 200 gram/ton.

Fyndigheten skulle därmed kunna vara en av de största som gjorts i Europa.

Boliden beslutar att för 40 Mkr bygga en anläggning för vida- reutveckling av INRED, Boll-·

dens metod för framställning av metaller, i första hand rå- järn ur järnoxidiska råvaror.

För finansiering av projektet lämnar Industrifonden ett vill- korslån på 20 Mkr.

Supra beslutar att avveckla ammoniakfabriken i Kvarntorp som produktionsenhet inom

"Omfattande prissäk- ringar av 1981 års metallproduktion har avsevärt reducerat känsligheten för låga metall priser''

Inom ramen ftJr den strategiska plan och de eko- nomiska normer som utarbetats ftJr koncernen kunde Boliden under det gångna verksamhets- året vidareutvecklas på ett tillfredsstililande sätt.

satsningen har fortsatt inom koncernens huvud- områden som är gruvor, metaller, oorganisk ke- misk industri, internationell handel och teknolo- gi. Det är inom dessa områden Boliden har sin specifika styrka och kompetens såval tekniskt som marknadsmassigt. Under året har också en omfattande satsning gjorts inom energiområdet.

Som en del i koncernens strategi ingår att aven arbeta med terminshandel i metaller. Denna frå- ga har under 1980 fått särskild aktualitet genom de dramatiska prissvängningarna på i f6rsta hand silver och guld samt den stora osakerhet som råder beträffande metallprisernas framtida utveckling. Genom terminshandeln har Boliden kunnat prissäkra delar av metallproduktionen.

Darmed har en bättre ekonomisk och finansiell bas skapats för planering av koncernens fortsat- ta utveckling f6r de närmaste åren. Den framtida utvecklingen av metallpriserna innebär dock fort- farande den största osäkerhetsfaktorn vid utar- betande av resultatprognoser för koncernen.

De prognoser som Boliden lämnar är en del av företagets informationspolitik, som syftar till att ge våra många intressenter en nyanserad bild av företaget. Koncernens stora geografiska och verksamhetsmassiga spridning leder dock lätt till en hög uppmärksamhetsnivå kring händelser i koncernen. Vi uppskattar och uppmuntrar det in- tresse som omvärlden visar Boliden. Samtidigt utgör det en svår balansfråga i koncernens dagli- ga verksamhet. Eftersom vi arbetar med ädelme- tallerna guld och silver och dessutom arbetar på en marknad som påverkas av politisk oro och in- stabilitet i världen kan tidvis spekulationerna kring Bolidens verksamhet och resultatutveckling få felaktiga proportioner. Detta inte minst ett så händelserikt år som 1980.

Resultatet före bokslutsdispositioner 1980 på 430

Mkr får efter omständigheterna bedömas som

tillfredsställande. l bOrjan på 1980 bedömde vi

att resultatet kunde bli i storleksordningen 500

Mkr. Den viktigaste orsaken till att denna prog-

nos inte kunde uppfyllas var vårens arbetsmark-

nadskonflikt som drabbade Boliden exceptionellt

hårt. Boliden har för sin del beräknat resultat-

bortfallet på grund av konflikten till 75 Mkr, vilket

ger en bild av den effekt som arbetsmarknads-

konflikten har haft på processindustrin.

Driften l en processindustri tir vanligtvis kontinu- erlig och drabbas därför av resultatbortfall under betydligt fler arbetstimmar tin många andra verk- samheter. Det finns därför inte heller något ut- rymme för att senare ta igen detta resultatbort- fall genom intensifierad produktion. Avsttingning och uppstartning av smältugnar, kemiska proces- ser m m medför dessutom mycket stora påfrest- ningar på både utrustning och personal.

Nu drabbades koncernen inte enbart av produk- . tiansstörningar till följd av konflikten. Ett stort

J

problem var också de produktionsstörningar som delvis orsakades av att nödvändiga erstittnings- investeringar i produktionen inte kunnat göras i tillrticklig omfattning. Detta till följd av de omfat- tande miljövårdsinvesteringar som Boliden åla-

l

des att genomföra under de besvtirliga åren 1975-1978- en period då Bolidens resultatgene- rering var otillräcklig. Genom de goda resultaten 1979 och 1980 har koncernen idag åter uppnått en god ekonomisk och finansiell ställning.

Bolidens allmänt starka position, som byggts upp under årtionden, är bland annat en följd av mångårig och framgångsrik forsknings- och ut- vecklingsverksamhet. Vår forskning syftar i förs- ta hand till att befästa och sttirka koncernens konkurrenskraft, och den skall därför vara klart mål- och marknadsinriktad.

satsningen på forskning och utveckling intensi- fierades ytterligare under året. Detta gällde bl a

inom energiområdet. Boliden tir både en stor pro- ducent och konsument av energi. Inom koncer- nen finns dessutom ett betydande teknologiskt kunnande som har stort värde tiven inom energi- området. Det är från denna plattform som vi nu bygger vår fortsatta energisatsning. Ett stort steg inom energiområdet togs under året bland annat genom förvärvet av 17 procent av aktierna (25 procent av rösterna) i Sydkraft AB, Sveriges största privata energiproducent.

Under 1980 har koncernen också fortsatt sina in- ternationa/iseringssträvanden genom företagsför- varv och etableringar i Nordamerika, Frankrike och på Filippinerna. Ntir det gäller koncernens internationella verksamhet i övrigt var det mest positiva inslaget under 1980 framgångarna för dotterbolaget Boliden lntertrades internationella handel. Verksamheten baseras i huvudsak på långsiktiga atttirskontrakt och logistiska /6sning-

strukturfrågorna inom den kemiska industrin kommer under 198CJ-talet att vara mycket viktiga f6r Boliden. De diskussioner som nu inletts med Norsk Hydro om bl a en avyttring av Bolidens ak- tier i gödselmedelsföretaget Supra skall ses som ett led i en sådan strukturering inom kemi-

området.

Hur blir då resultatet 1981? Som jag inlednings- vis nämnde betyder den politiska oron i världen och därmed metallprisernas svängningar mycket för koncernen. Det är dock om6jligt att idag be- döma hur exempelvis situationen i norra Europa, det bortg/6mda kriget Iran-Irak eller den hårdare umgängestonen mellan stormakterna kan kom- ma att påverka metallprisutvecklingen

Vår uppfattning tir att konjunkturen i västvärlden kommer att vara relativt svag. De omfattande prissäkringarna av 1981 års produktion av metal- ler har dock gjort att känsligheten för låga me- tal/priser avsevärt reducerats. Genomförda och planerade åtgärder på produktionssidan kommer

dessutom att minska risken för produktionsstör- ningar avsevärt. Det är mot denna bakgrund som vi nu bedömer att koncernens resultat för 1981 inte kommer att understiga resultatet för 1980.

John Dahlfors

Koncernchef

Förvaltningsberättelse 1980

Koncernöversikt

BoJidenkoncernens ställning starktes ytterligare under 1980. Trots betydande resul- tatbortfall till följd av vårens arbetsmarknadskonflikt och omfattande produktionssttJr- ningar av onormal natur öka- de resultatet före boksluts- dispositioner och skatt till 430 Mkr (400). Detta motsva- rar en räntabilitet om 16 pro- cent på engagerat kapital, vilket dock med nuvarande inflationstakt inte är helt tillfredsställande sett i ett längre perspektiv.

K_(_Jncernens finansiella läge forbättrades under året. De ftJr 1980 uppställda normerna beträffande likvida medel och skuldsättningsgrad kun- de i huvudsak uppnås .

.

Koncern

struktur

Under 1980 och början på 1981 sked- de en rad förändringar i koncernens struktur.

Verksamheten

Inom det tidigare Boli-

den Metall AB delades vid årsskiftet 1979/1980 l ett gruv- och ett smält- verksföretag. Gruvföretaget arbetar under namnet Boliden Mineral AB och svarar för koncernens gruvaklivi- teter såväl i Sverige som utomlands.

Smältverksföretaget arbetar vidare under namnet Boliden Metall AB och omfattar i huvudsak Rönnskärsverken utanför Skellefteå, Sveriges enda smältverk för komplexa metallråvaror.

En för de båda företagen gemensam

Servicedivision bildades bestående i

huvudsak av de centrala administra- tiva funktionerna inom det tidigare Boliden Metall AB.

Boliden AB förvärvade på 50/50-basis

till

sammans med Paul Bergslila

&

Sllln A/S, Danmark, samtliga aktier i Min- con Corp., USA. Företaget, som nu- mera arbetar under namnet Bergsoe- Boliden lnc., har ett smältverk för se- kundärbly l Muncie, lndiana. Förvär- vet innebär en breddning av Bolidens engagemang Inom sekundärblyområ- det

Boliden AB Inledde hösten 1980 för- handlingar med ASEA och LM Erics- son om förvärv av samtliga aktier i Elaktrokoppar AB i Helsingborg. Un- der de förhandlingar som fortsatte under våren 1981 har huvudaktieäga- ren ASEA velat förändra det tänkta le- veransavtal som diskuterades vid års- skiftet. Förändringarna var av den ar- ten att ett förvärv av Elektrakoppar för Bolidens del blev affärsmässigt ointressant.

l början av 1981 förvärvade Boliden France 80 procent av aktierna i de franska företagen Technometal och Promotrame. De båda företagen handlar med och bearbetar sekundära smältmateriaL Förvärven innebär att Boliden France markant ökar sin an- del av den franska skrotmarknaden samtidigt som förvärven beräknas ge samord n lngsvi n st er.

Boliden Kemi förvärvade under 1980 samtliga aktier i Aminkemi AB med industrianläggningar l Närkes Kvarn- torp. Aminkemi tillverkar organiska kemikalier för bl a cellulosa- och tvättmedelslndustrin. Förvärvet inne- bär en breddning av Boliden Kemis produktsortiment inom

dessa mark-

nadsområden.

Boliden fiJrvSrvade under Aret en betydan·

de aktiepost l Sydkraft AB, Sveriges st6rs- ta privata energlproducent. Bilden trAn ett av kontrollrummen vid Sydkrafts kSrn·

krattverk l BarsebSck.

Tillsammans med Billerud AB förvär- vade Bollden Kemi på 50/50-basis samtliga aktler l Ferriklor AB i Närkes Kvarntorp. Ferrl klor framställer järn- klorid för vattenrening. Verksamheten om

fattar också omhändertagande

och upparbetning av sådana ytbe- handlingskemikalier som används in- om stål- och verkstadsindustrin. För- värvet innebär främst en komplette- ring av Boliden Kemis

produktsorti-

ment inom vattenvårdssektorn.

l början av 1981 förvärvade Boliden

Kemi 50 procent av aktierna i Nordne-

re AB i Kungälv från Iggesunds-ägda

EKA AB. Förvärvet är ett led

i en över-

enskommelse mellan EKA och Boli-

den Kemi att i Nordnere samordna si-

na insatser för utveckling och mark- nadsföring

av kemisystem för stål-

och verkstadsindustrin.

Verkstadsföretaget S-B Nord Trans- misslon l Sala såldes i början av

1980

till Benzler

&

Go, Norrköping, ett före- tag l transmissionsbranschen som

sedan många år varit S-B Nord Trans-

missions försäljningsagent i Sverige.

Bollden Intartrade avyttrade sitt 50- procentlga aktieinnehav i handelsfö- retaget L J Buck lnc., USA.

Som ett led i vidareutvecklingen av

Bolidens engagemang inom energi- området förvärvades från AB Scania- inventor 50 procent av aktierna i AB GarbogeL Boliden och Scaniainventor skall inom AB Garbogel vidareutveck- la och marknadsföra ett inom Scania- inventor utvecklat kolbaserat energi- system, Garbogel-systemet Inom Norden har Boliden tillförsäkrats en- samrätten på Carbogel-systemet. För denna verksamhet har projektorgani- sationen Bollden Garbogel bildats.

Boliden Kemi fOrvllrvade under 1980 bl a Aminkemi AB 1 Nllrkes Kvanttorp (ovan).

Dllrmed breddades Boliden Kemis pro- duktsortiment fOr cellulosa· och tvllttme·

delsindustrin med bl a organiska s k pres·

tationslcemlkalier.

Koppargruvan A/tik, som under 1980 bygg- des ut för 140 Mkr, svarar bl a fOr omkring 60 procent av Sveriges gruvproduktion av koppar.

l slutet av året förvärvade Boliden 17,4 procent av aktierna (25,0 procent av rösterna) i Sydkraft AB för 221 Mkr. Sydkraft förfogar över cirka 3 800 MW installerad effekt och sva- rar därmed för drygt

13 procent av

Sveriges kraftproduktion. Resurserna är sammansatta av 39 procent kärn- kraft, 36 procent kol- och oljakraft samt 25 procent vattenkraft.

Beslut fattades om att avveckla Sup- ras ammoniakfabrik l Kvarntorp som produktionsanläggning i företagets regi. Förhandlingar om att utnyttja Kvarntorpsfabriken för andra ändamål pågår.

Marknad

På de för Bollden viktiga metallmark- naderna var utvecklingen tidvis dra- matisk. Kraftigt spekulativa inslag tillsammas med politisk oro och far- hågor för en stark inflation drev upp priserna på ädelmetaller till rekordhö- ga nivåer. Priserna nådde sin kulmen i februari 1980. Genom myndigheter- nas ingrepp i reglerna för metallhan- deln i USA och mycket höga ränteni- våer inträffade redan i mars ett kraf- tigt prisfall. De genomsnittliga ädel- metallpriserna låg dock under 1980 på en hög nivå jämfört med tidigare år. De svaga konjunkturutsikterna led·

de till att priset på basmetallerna

koppar,

bly och zink var otillfredsstäl·

Trots en allmånt svag kemikonjunktur i västvärlden var avsättningen av kon- cernens kemiska produkter på hem- mamarknaden god. Leveranserna av handelsgödsel minskade dock något

till följd av en för jordbruket ogynn-

sam väderlek. Även det under slutet av året höga ränteläget påverkade försäljningen negativt.

Handelsverksamheten inom Boliden Intartrade utvecklades positivt på de etablerade marknaderna. Detta gällde främst svavelsyra och olja, men också ett flertal nya områden.

Produktion

De omfattande miljövårdsinvestering- ar som Boliden ålades att genomföra under perloden

1975-78 har innebu-

rit att modernisering och upprustning av äldre produktionsanläggningar av ekonomiska skäl Inte kunnat genom-

föras i den takt som skulle ha varit önskvärd. Detta är en av anledningar- na till att produktionen vid vissa av Bolidens anläggningar under 1980 var utsatt för allvarliga stör ni ng ar.

Vårens arbetsmarknadskonflikt föror- sakade stora direkta produktionsför- luster. Vid återupptagande och intrim- ning av driften l de ofta integrerade processystemen uppstod avsevärda efterföljande problem och kostnader.

Dessutom drabbades produktionen under året av ett antal missöden av extraordinär natur. Bl a

kan

nämnas störningar i Aitlkgruvan i samband med kapacltetsutbyggnaden, explo- sioner l elugnen och kopparkaldon vid Boliden Metall samt brand i en av svavelsyrafabrikerna vid Boliden Kemi.

Fakturering och resultat

Koncernens fakturerade försäljning uppgick till 5 470 Mkr (3 957 Mkr för

1979), en ökning med 38 procent. Re-

sultatet efter finansiella intäkter och kostnader uppgick till 429,9 Mkr

(371 ,0) och resultatet före boksluts-

dispositioner till 430,0 Mkr

(399,6).

Resultatet

motsvarar en räntabilitet

på engagerat kapital om 16 procent.

Vid den inflationstakt på 14 procent

som rådde under året är detta i ett

längre

perspektiv inte helt tillfreds-

ställande. l artikel på sid 32 behand-

las Bolidens synpunkter på räntabili-

tetskrav och Inflation närmare.

Res efter avskrivn. Engagerat kapital Räntabilitet p~

plus fin. intäkter i genomsnitt engagerat kapital och extraord. poster

1980 1979 1980 1979 1980 1979

Boliden Mineral ...•...•...•.•.... 290,7 750,4 38,7 Boliden Metall ...•.•. ^{• • • l} • •• •• t • • l • • 41,6 1 053,5 3,9 Koncernjustering r o o • • • • • • • • • • • • • o • o o o o o o o 66,1 -75,3

398,4 344,5 1 728,6 1 559,3 23,0 22,1

Bol iden Bergsöe ...•... .• 22,2 12,9 102,2 90,7 21,8 28,4 Boliden France

.

^.

. . . .

^{• • o • o • • l • • •• •• • 1,6 2,5 15,4 12,7 10,3 19,8}

Terminshandel . . . .• l""". l. l"." ....•.. l l .. 43,7 29,0

Summa metallrörelsen ... 465,9 388,9 1 846,2 1 662,7 25,2 23,4 Boliden Kemi ... 32,4 45,2 522,7 496,3 6,2 9,1 Sup ra • l l l l • • • • • • • • • • • • • • • l • • • • • • • • • • l l • • 76,9 58,4 700,5 618,1 11,0 9,4 Summa kemirörelsen ... 109,3 103,6 1 223,2 1 114,4 8,9 9,3 Boliden Intartrade ... 67,3 40,0 184,8 131,4 36,4 30,5 Boliden AB, övriga el im. samverkande bolag ... -45,3 26,4 443,4 183,9

Bolidenkoncernen totalt ^{r o o o o o o o o o o o o o o o o o o} 597,2 558,9 3 697,6 3 092,4 16,2 18,1

Dotterbolagens räntabil i t et och andel av koncernens engagerade kapital framgår av ovanstående tabell.

Koncernens redovisade årsresultat uppgick till 29,1 Mkr (72,3) enligt ne- danstående tabell:

Resultat före boksluts- dispositioner

Avsättning tilllagerreserv Avsättning till

investeringsfond Avskrivningar utöver plan lanspråktaget belopp

från investeringsfond eller liknande fond

Mkr 430,0 -188,6 - 28,9 -179,8

för avskrivningar 34,5

Y.instfondavsättning - 17,7 Ovriga dispositioner - 6,6

skattekostnad - 13,1

Minoritetens andel - 0,7 Redovisat årsresultat 29,1 Beräknat årsresultat per Bolidenaktie uppgick till 42 kr (45) inklusive resul- tatandelar i samverkande bolag.

Minskningen föranleddes främst av försämrat resultat i samverkande bo- lag samt av en högre effektiv skatt.

Fakturering, resultat och utdelning i moderbolaget

Moderbolagets fakturering uppgick t i Il 7,5 Mkr (5,6), rörelseresultatet ef- ter avskrivningar enligt plan till -4,9 Mkr (8,5) och resultatet före boksluts- dispositioner till 44,0 Mkr (54,0).

Efter dispositioner och skatt redovi- sas ett årsresultat om 18,4 Mkr (69,5).

Från föregående år balanserade vinst- medel uppgår till 57,1 Mkr. Tillsam- mans med redovisat årsresultat står alltså 75,5 Mkr till bolagsstämmans förfogande.

Den av bolagsstämman beslutade fondemissionen om 1:3 genomfördes under året. Aktiekapitalet uppgår nu till 462,6 Mkr.

styrelsen föreslår att till aktieägarna utdelas 14 kr per aktie, vartill åtgår 64,8 Mkr och att resterande 10,7 Mkr balanseras i ny räkning.

Likviditet och finansiering

Under 1980 stärktes koncernens fi- nansiella läge ytterligare. Etablerade mål beträffande likvida medel och skuldsättningsgrad kunde i huvudsak uppnås.

Likvida medel ökade under året från 381,5 Mkr till 548,3 Mkr. skuldsätt- ningsgraden förbättrades från 1,61 till 1 ,60. För en närmare an

ä

lys hänvisas till sid 32.

Långfristig upplåning uppgick till 330,5 Mkr (120,3). För finansiering av moderbolagets förvärv av aktier i Sydkraft upptogs lån om 175 Mkr. För finansiering av Supras salpetersyra- fabrik i Köping upptogs 50 Mkr i obli- gationslån och 50 Mkr i banklån.

Det finansiella nettot uppgick till -87,4 Mkr (-80,1). Försämringen be- rodde framför allt på högre räntekost- nader för utlandslån.

Investeringar

Koncernens tidigare hårt nedskurna investeringsprogram kunde, tack vare resultatförbättringarna åren 1979 och 1980, utökas väsentligt.

Av större investeringsprojekt i anlägg- ningar kan nämnas utbyggnad av koppargruvan Aitik utanför Gällivare, en ny salpetersyrafabrik vid Supras anläggningar i Köping och en ny kal- ciumkloridfabrik vid Boliden Kemi i Helsingborg.

Totalt uppgick investeringar i anlägg- ningar under 1980 till 433,7 Mkr (197,4). Moderbolagets investering ar uppgick till 47,8 Mkr (26,0).

Härutöver investerades 244,5 Mkr i börsnoterade aktier. De största pos- terna avsåg sydkraft och Beijerinvest.

Forskning och utveckling

Ökade resurser har de senaste åren avsatts till forskning och utveckling inom koncernen. Huvuddelen av FoU- arbetet bedrivs inom respektive dot- terbolag. Härutöver görs ett antal koncernövergripande satsningar, som på sikt kan komma att leda till nya affärsområden.

earbogel-projektet syftar till att ut- veckla ett kolbaserat energisystem som skall kunna ersätta olja för kraftproduktion, uppvärmning och di- rekt industrianvändning. Projektet be- }skrivs närmare på sid 27 i denna års-

redovisning.

Under året fattades beslut om att vid MEFOS i Luleå uppföra en demonst- rationsanläggning för INRED, Boli- . dens metod för framställning av me- ltaller, i första hand råjärn ur järnoxi-

Dotterbolaget WP-Systems verksamhet har allt mer kommit att koncentreras till energisektorn. Ett av W P-Systems många energiprojekt h.ar varit kraftvärmeverket vid Värtan utanf(jr Stockholm (nedan).

F(Jrs(Jk med förbränning av det flytande kolbränslet Garbogel har gjorts i olika brlinnare med upp till 2,5 MW effekt.

l Garpenbergsområdet i Dalarna har Boli- dens prospektering under 1980 kunnat på- visa en mineralisering med betydande sil- verinnehåJI.

fakturering

kemikalier 18 %

~'-~

övrigt 6

%

metaller 51 %

diska råvaror. Kostnaderna för an- läggningen, som skall stå klar 1982, har beräknats till 40 Mkr. Boliden har beslutat satsa 20 Mkr på uppbyggnad och drift av anläggningen. Lika myc- ket har erhållits i form av villkorslån från Industrifonden.

Syftet är i första hand att ta fram er- forderligt tekniskt underlag för projek- tering och licensförsäljning av kom·

mersieila INRED-anläggningar. Boli·

den överväger dock inte något enga·

gemang i stålproduktion. Boliden sik·

tar emellertid även på tillämpning av INRED-metoden för framställning av produkter med innehåll av bas- och/eller legeringsmetaller, t ex nic- kel. Fr o m 1981 sker vidareutveckling och marknadsföring av INRED·meto·

den inom projektorganisationen Boli·

den Inred.

Ett tredje stort pågående utveck- lingsprojekt är det under 1979 inledda försöket med utvinning av industrimi- neral ur anrikningssand från Aitikgru·

van utanför Gällivare. Försöket görs med stöd av STU, lndustrideparte·

mentet och Norrlandsfonden.

Organisatlon och personal

Bland under året genomförda organi- sationsförändringar bör främst nåm·

nas uppdelningen av koncernens verksamhet i Norrland på två företag.

Organisationsarbetet har trots sin omfattning kunnat genomföras snabbt och planenligt. Genom de vid·

tagna åtgärderna och den förstärkta ledningskapaciteten står de båda fö·

retagen nu bättre rustade för framti- den.

Mkr resultat och räntabilitet % 6 0 0 - - - 3 0

riKUitct tcro bolo.wult::W.;:-~tl0!1er rMlllbtht~ pa tr.g.v.;(.rat kllpttal

1971 72 73 74 75 76 77 78 79 BO

Som ett led l en strävan att interna·

tianallsera koncernens verksamhet in·

leddes ett arbete att finna fastare for- mer för en del av koncernens utlands·

aktiviteter. l slutet av året organisera- des Boliden Philippina Bransch som bas för Bolidens verksamhet i Sydost·

asien. Vidare beslutades att inom dotterbolaget WP-Systems ram bilda en särskild resultatenhet för mark- nadsföring av Bolidens totala teknis·

ka kunnande på den internationella marknaden.

Samarbetet mellan företag och fackli·

ga organisationer utvecklades vidare i positiv riktning. Den centrala refe·

rensgruppen, som består av fackliga representanter från olika delar av koncernen, anpassades under året till koncernens ändrade struktur. Refe- rensgruppen har haft ett flertal sam·

mantråden och har snabbt utvecklats till ett effektivt samarbetsorgan.

Under året utdelades som en en·

gångsföreteelse till koncernens an"

ställda i Sverige en "sllverobligation"

till ett värde av 2 750 kronor. Utdel·

ningen av silverobligationen gjordes mot bakgrund av att Bolidenkoncer- nen efter några besvärliga år under 1979 åter nådde en högre resultatni·

vå. Det förbättrade resultatet var en kombination av gemensåmma an·

strängningar inom företaget och en dramatisk utveckling av metallpriser·

na, främst då priset för silver.

Medelantalet anställda inom koncer- nen ökade till 9 580 (9 022). Av koncer- nens totala antal anställda arbetade 335 personer l utlandet (323).

kr bolidenaktiens börskurs 500 konsurn~nlJtrosonde,.:

400 . ~ ::--- -+--

genera! tnat!~. ·,

300

i

200 ~ ^{·: ...}

50---4---WL~+--

1 l

fondJf'IIJSStQry 1 4 fond6f'IIISSIOI11 J

25--- --- - - --- 1971 72 73 74 75 76 77 78 79 BO 81

Utsikter för 1981

Allmän oro beträffande konjunkturut·

vecklingen samt det höga ränteläget medförde att priserna på basmetaller- na koppar, bly och zink var låga i bör·

jan av 1981. situationen kan dock för- ändras genom i första hand förbättra- de konjunkturutsikter i USA. Priserna på ädelmetallerna, som för ett år se- dan var mycket höga, har sjunkit, bl a till följd av det höga ränteläget och US·dollarns starkare ställning.

Marknadsläget inom kemiområdet är för Bolidenkoncernen förhållandevis stabilt. Kostnadsökningar beräknas kunna kompenseras genom högre pri- ser. Utvecklingen inom massa- och pappersindustrin är av stor betydelse.

Riskerna för den typ av produktions·

störningar som inträffade under 1980 bedöms ha minskat tack vare vidtag- na investeringar och andra produk·

tiansbefrämjande åtgärder.

l början av 1981 togs som planerat den ökade produktionskapaciteten i Altik i bruk. Den utökade kapaciteten innebär ett tillskott av 14 kton koppar samt inte obetydliga kvantiteter silver och guld.

Utvecklingen i omvärlden har gjort marknadsbedömningarna för 1981 osäkrare. Omfattande prissäkringar av 1981 års produktion av metaller har dock gjort att koncernens känslig·

het för låga metallpriser minskat av- sevärt. Resultatet för 1981 torde där·

för inte komma att understiga 1980 års resultat.

Den internationella metaJimarknaden

Metallmarknaden 1980 karak- täriserades av mycket höga priser i början av året.

Främst gällde detta ädelme- tallerna. Spekulationsförsälj- ningar pressade sedan ned priserna på ädelmetaller och koppar. Konjunkturnedgång- en i USA och det höga ränte- läget orsakade under senare delen av året ytterligare för- svagning på metallmarkna-

· 'den.

Koppar

l början av året påverkades koppar- marknaden starkt av den omfattande ,spekulationen i metaller. Londonnote-

ringen steg snabbt och nådde i feb- ruari 13 000 kr/ton, den högsta på sex år. Under trycket av stora utbud gick noteringen sedan successivt ned till lägst 8 100 kr i juni. Samtidigt mins- kade efterfrågan till följd av konjunk- turavmattningen l USA.

l juli utbröt en strejk som lamslog USA:s kopparindustri och som under fyra månader orsakade ett produk- tionsbortfall på ca 400 kton. Detta bi- drog till att stabilisera priset kring 8 500 kr fram till december.

Atergång till full produktion i USA och svag efterfrågan ledde till ytterli- gare prisnedgång i slutet av 1980.

Denna har fortsatt l början av 1981.

Genomsnittspriset för 1980 blev 9 250 kr (8 480).

Förbrukningen l västvärlden gick ned med 4,5 procent till 7,2 Mton. USA svarade för större delen av denna nedgång under det att konsumtionen i Europa och Japan var i stort sett oförändrad. Produktionen av gruvkop- par sjönk endast obetydligt till 6,2 Mton. Trots bortfallet genom USA·

strejken blev metallproduktionen 7,0 Mton, vilket endast var något lägre än året innan.

Totalt uppstod ett underskott i världs- balansen på 100 kton. Världslagren minskade därigenom till 1,2 Mton.

Under 1981 väntas en stark ökning av världsproduktionen genom full pro- duktion l USA och tillskott i bl a Ka- nada, Mexiko och Filippinerna. Den högre prisnivån på ädelmetaller och andra biprodukter möjliggör att pro- duktionen kan upprätthållas vid mån- ga koppargruvor som annars skulle vara olönsamma vid rådande låga kopparpris.

Marknadsutvecklingen blir i första hand beroende av i vilken utsträck- ning efterfrågan kan möta det ökade utbudet. Avgörande för detta blir när och hur snabbt konjunkturen åter- hämtar sig i USA och Europa. Innan så sker finns risk för överproduktion.

Världslagren är emellertid relativt lå- ga. Särskilt har konsumenterna till följd av det höga ränteläget dragit ner sina lager. En räntesänkning kan där- för verka stimulerande på efterfrågan och bidra till en förbåttrad balans un- der senare delen av året.

Bly

Minskad förbrukning av bly inom USA:s batteriindustri var den främsta orsaken till det stora prisfallet under 1980. Från årshögsta 5 600 kr/ton i mars sjönk Londonnoteringen till strax under 3 000 kr/ton i juni. Under årets senare de.llåg priset mestadels i nom området 3 200-3 600 kr/ton. Ge·

nomsnittet blev 3 850 kr/ton (5150).

Batteri industrin svarar för mer än hälften av världens blykonsumtion.

Nedgången l USA var en följd av den lägre bilproduktionen och den milda vintern, som minskade behovet av er- sättningsbatterier. Ökade restriktio- ner beträffande tillsats av bly i bensin bidrog även till att USA:s konsumtion

Till fO/jd av minskad avsättning till batte- riindustrin 6kade lagren av bly kraftigt - i synnerhet under slutet av året. Bilden ovan från Preussag-Boliden-Biei i Norden- ham.

På metallbOrsen l London, London Meta/

Exchange (LME), fastställs dagligen de officiella prisnoteringarna fOr koppar, tenn, bly, z/nk, silver, aluminium och nic- kel. Bilden till vanster borsens centrum, den s k ringen.

Mäktarfirmornas representanter på metall- bOrsen står i ständig telefonkontakt med sina kontor och kunder.

gick ned ca 20 procent till den lägsta nivån på 13 år.

l Europa och Japan låg däremot kon- sumtionen på en hög nivå under stör- re delen av året. Totalt sjönk världs- konsumtionen av raffinadbly med 9 procent till 3,8 Mton. Leveranserna till öststaterna var lägre än året innan, 150 kton (200).

Gruvproduktionen var l stort sett oför- ändrad, 2,5 Mton. Produktionsbortfall genom strejker l Kanada och Peru, kompenserades av en utbyggnad av produktionen i bl a Sydafrika.

Metallproduktionen gick ned med 5 procent till 4,0 Mton. Till nedgången bidrog strejkerna men även lägre pro- duktion ur skrot. Den låga prisnivån jämte minskad omsättning av batteri- er medförde knapphet på skrot, vilket hämmade produktionen hos skrot- smältverken. Detta gällde särskilt i USA till följd av stor skrotexport till Europa. Däremot hävdes under året den svåra bristen på biyslig.

Marknadsutvecklingen under 1981 blir i hög grad beroende av i vilken ut·

sträckning återhämtning sker inom USA:s batteriindustri. Öststaternas import är en annan viktig faktor för efterfrågan.

På produktionssidan väntas att fort- satt skrotbrist under årets första del skall hålla nere produktionen vid skrotsmältverken. Risk finns även för strejker i samband med förhandlingar om nya löneavtal inom USA:s blyin- dustri under andra kvartalet. l vilken utsträckning dessa faktorer kan på- verka marknadsbalansen blir avgöran- de för prisutvecklingen.

Zink

Konjunkturavmattningen i USA orsa- kade en stark nedgång i efterfrågan på den konjunkturkänsliga zinken. Till detta bidrog att konsumenterna t i Il följd av det höga ränteläget minskade sina lager. l Europa, där konjunkturav- mattningen kom senare, höll sig ef- terfrågan båttre uppe ända till sista kvartalet. Världskonsumtionen beräk·

nas ha gått ned 4 procent till 4,5 Mton.

Produktionen av gruvzink, som drab- bades av strejk i Kanada och Peru, minskade med 3,5 procent till 4,4 Mton, den lägsta på åtta år. Fortsatt knapphet på zinkslig tvingade flera smältverk att minska sin produktion.

Två större smältverk i USA lades ned.

Totala metallproduktionen sjönk 5 procent till 4,5 Mton och blev därige- nom bättre anpassad till den vikande förbrukningen.

Underskottet i världsbalansen med- förde en lagerminskning på ca 60 kton. Endast i Europa noterades över- skott, vilket återspeglades i en ök·

ning av Londonbörsens lager med 40 kton.

l samband med den spekulativa efter- frågan på metaller i början av året höjde producenterna sitt pris från

$ 780 (3 240 kr/ton) till $ 825 (3 430).

Försvagningen av marknaden fram- tvingade emellertid ånyo en sänkning till $ 780 (3 290).

Förbättringen av marknadsbalansen under andra halvåret fick producen- terna att på nytt höja till $825 (3 440) i oktober. Detta pris stod sig året ut.

Till följd av de stora svängningarna i dollarns växlingskurser varierade pri- set i svenska kronor. Genomsnittet blev 3 370 kr/ton (3 395).

kr/ton koppar och bly

1 5 0 0 0 - - - -__,.. _ _ _ _

10000---~

2~~---~cs._--~~

0---~--~

1975 76 77 78 79 80 81

Under 1981 blir utvecklingen mycket beroende av konjunkturen och dess påverkan på efterfrågan inom bil- och byggnadsindustrin. Någon väsentlig förbättring väntas Inte förrän under årets senare del.

Mot bakgrund av de relativt låga lag- ren kan en lageruppbyggnad hos kon- sumenterna, stimulerad av en ränte·

sänkning även bidra till att öka efter- frågan.

En ökning av gruvproduktionen förut- ses. Denna väntas dock inte bli till- räcklig för att häva knappheten på zinkslig. Till följd av denna knapphet har smältlönerna pressats till en för smältverken oti litredsställande nivå, vilket kan leda till ytterligare nedlägg- ningar. Sligbristen fÖrsvårar samtidigt för de verk som är i drift att till fullo utnyttja kapaciteten. Detta i förening med ökad efterfrågan kan leda till en förbättring av marknadsbalansen mot slutet av året.

$/ton zink 1200

1 0 0 0 - - 800

400- 200-

o

1975 76 ⁷⁷ 78 79 80 81

Guld

Prisutvecklingen på guld styrs dels av

~valutautvecklingen, men kanske fram-

.lför allt av den spekulativa efterfrå- gan. En ovanligt stark ökning av efter- frågan medförde från november 1979 till januari 1980 en fördubbling av pri- set. Londonnoteringen nådde då tid- vis över 100 000 kr/kg.

Orsaken var de stigande oljepriserna med åtföljande ökat inflationstryck, osäkerhet på valutamarknaden samt de akuta kriserna i Iran och Afghani- stan.

Marknadens reaktion på den höga prisnivån blev en kraftig nedgång i ef- terfrågan på guld förjuvelerar-och in- dustriändamål. Samtidigt ökade utbu- det av guld från nedsmälta föremål, skrot etc.

;Tendensen till mättning av markna- den utlöste omfattande spekulations- försäljningar, vilket pressade ned no- teringen under 70 000 kr/kg i mars.

Priset gick sedan åter upp i juni och låg under resten av året mestadels i )1ivån 80-90 000 kr/kg. Genomsnittet

1980 blev 83 440 kr/kg (42 260).

Tillförseln av guld till världsmarkna- den uppgick till 920 ton, vilket är en halvering jämfört med 1979. Gruvpro- duktionen blev 945 ton (960) medan importen från öststaterna, i huvudsak Sovjet, fortsatte att minska till 84 ton (410 ton 1978).

kr/kg guld

120000

!t' v~-.ISt'\h[~. w\.,, t"'~--ll l L::mJorb"•-*'1

100000 80000 60000

40000 20000

o

1975 76 77 78 79 80 81

Den minskade tillförseln av guld till marknaden berodde på att de månat-·

liga auktionerna hos Internationella Valutafonden och USA:s finansdepar- tement upphörde under 1979. Istället noterades en ökning av de officiella lagren med ca 100 ton. Leveranserna till industri och juvelerare gick ned med mer än 60 procent till 375 ton och till mynt- och medaljsektorn med 20 procent till 250 ton. Resterande 295 ton (450) av guldtillförseln till marknaden gick till privata lager.

l början av 1981 har pristrenden varit vikande till följd av dollarns starkare ställning och ökat utbud.

Även 1981 års guldmarknad väntas i huvudsak bli beroende av utveckling- en på v~lutaområdet och av det spe- kulativa inflytandet. Med hänsyn till att detta i regel styrs av politiska och ekonomiska skeenden, som är svåra att förutse, blir prisutvecklingen oviss.

Silver

Silver följde i stort sett guldets pris·

svängningar. Prisuppgången blev emellertid kraftigare till följd av en- staka spekulanters stora köp i det rå- dande bristläget. Efter en uppgång från 1 200 kr/kg i augusti 1979 till års- högsta 6 600 kr i januari 1980 föll pri- set till lägst 1 480 i maj.

Nedgången orsakades av stort utbud från spekulanternas sida, samtidigt som den industriella efterfrågan av- tog. Priset steg på nytt till över 3 000 kr i samband med kriget i Iran och Irak. Sista kvartalet höll sig priset kring 2 500 kr men sjönk ytterligare i december. Genomsnittspriset för året blev 2 870 kr/kg (1 510).

kr/kg silver

6000 (lt"fl'.VT1~•11M•'VII>III~t>i)

~..~:.ood~t.·~ n 5000

4000 3000 2000 1000

o

1975 76 77 78 79 80 81

Liksom för guld hade de höga priser- na stor inverkan på såväl konsumtion som produktion. Världskonsumtionen gick ned med 20 procent till 11 100 ton (13 300). Framför allt minskade ef- terfrågan från juvelerarsidan.

Världsproduktionen av gruvsilver sjönk med 5 procent till 7 900 ton (8 300). Däremot steg den sekundära produktionen med 80 procent till 7 700 ton. Detta på grund av att den höga prisnivån i början av året ledde till ökad utvinning av silver från skrot och nedsmälta föremål. Den samman- lagda metallproduktionen uppgick till 15 600 ton (12 600). För första gången på mer än tio år uppstod ett över- skott i världsbalansen mellan tillgång och industriell efterfrågan. Detta överskott på 6 000 ton gick i huvud- sak till privata lager, vilka därmed nåra fördubblades.

Under 1981 förutses världens produk- tion av gruvsilver öka med ca 4 pro- cent till B 200 ton genom tillskott främst i M ex i ko, USA och Canada.

Den sekundära utvinningen väntas däremot till följd av den lägre pris- nivån gå tillbaka till 1979 års nivå, ca 4 000 ton.

En viss återhämtning av efterfrågan förutses inom den industriella sek- torn. Den totala tillförseln av silver beräknas dock komma att överstiga det industriella behovet med ett par tusen ton. Marknadsutvecklingen blir beroende av till vilket pris spekulan- terna är beredda att öka sina lager med denna kvantitet.

Dotterbolag

Boliden Mineral

Boliden Mineral svarar sedan den 1 januari 1980 för koncernens gruvverk- samhet inom och utom Sverige. Verk- samheten omfattar prospektering samt brytning och anrikning av mal- mer med innehåll av främst koppar, bly, zink, silver och guld. Produktio- nen pågick under 1980 vid 15 gruvor och åtta anrikningsverk i norra och mellersta Sverige. Bollden Mineral har sitt huvudkontor i Boliden i Väs- terbotten.

Konjunktur och marknad

Marknaderna för Boliden Minerals produkter påverkades under 1980 dels av nedgången i den Industriella kon- junkturen, dels av den kraftiga pris- uppgången för ädelmetallerna silver och guld.

Tillgången i världen på koppar-och blykoncentrat ökade under 1980 till följd av högre gruvproduktion och låg- re metallförbrukning. Detta ledde till att gruvföretagen l allmänhet tvinga- des betala högre smält- och raffine- ringslöner till smältverken.

Marknaden för zinkkoncentrat prägla- des av en fortsatt knapphet i Europa, där Boliden Mineral är en av de störs- ta producenterna.

Ädelmetallerna silver och guld har tack vare de under året inträffade prisstegringarna ökat väsentligt i be- tydelse för Boliden Mineral. Innehål- let av ädelmetaller i Boliden Minerals koppar- och blykoncentrat svarade under 1980 för ca 50 procent av det sammanlagda värdet av Boliden Mi- nerals leveranser.

Resultaträkning (Mkr}

Rörelse n s intäkter ...

Tillverknings-, försälj- nings- och admi-

1980 1136,3

1979' 994,3

nistrationskosin . . 802,9 642,2 Rörelseresultat före _ _ ___:. _ _ _ .:....

avskrivningar . . . 333,4 352,1 Avskrivningar enligt

plan . . . 59,9 56,3 Rörelseresultat efter - -- - - --

avskrivningar enligt

plan . . . 273,5 295,8 Finansiellt netto . . . . 17,2

Resultat efter tinan- _ __ :.__ _ _ _ sieila intäkter och

kostnader 256,3

Extraordinära poster . 0,5 Resultat före bok- - ---':.__ _ _ _

slutsdispositoner Engagerat kapital l,ikvida medel ..... . Ovriga omsättnings-

tillgångar ....... . Rörelseskulder ..

Spärrkon to hos Riksbanken ..... . Anläggnings-

256,8

70,4 373,8 237,6 4,9

75,1 131,7 97,6

tillgångar ........ _ _ 6...,60.:..:'-=-4---=-52-=-=0~,3 Engagerat kapital 871,9 629,5

Rifntabllitet % 38,7

' Under 1979 drevs Bolldan Mineral och Boliden Metall i gemensamt bolag, varfOr finansiellt netto på de nya bolagen och dArmed rantabllitetsberlik·

n ingen ej ar fOrdelningsbar l efterhand.

l samband med brytning av komplex- malmer erhålls stora mångder svavel- kis. Denna utgör basen för Boliden Kemis produktion av svavelsyra.

Prospektering

För att öka koncernens råvarubas har prospekteringsverksamheten under 1980 fått en större omfattning än un- der de närmast föregående åren. To- talt satsades närmare 40 Mkr på dessa aktiviteter.

Prospekteringsarbetet har främst va- rit inriktat mot koppar, zink, silver och guld. Även viss prospektering efter nickel och volfram har bedrivits.

Betydande prospekteringsinsatser gjordes under året i anslutning till två tidigare delvis kända uppslag. Det ena är guldfyndigheten Enåsen vid Ramsjö i Ljusdals kommun. Det and- ra är en mineralisering vid Dammsjön i Garpenbergsfältet, där en bly- och zinkmineralisering med betydande sil- verinnehåll påträffats. Båda objekten får anses som mycket intressanta och är föremål för närmare utvärde- ring. Ett beslut om eventuell gruvbryt- ning i Enåsen kan väntas under 1981.

Underlag för beslut om utbyggnad av Dammsjöfyndigheten kan föreligga ti- digast 1983.

En metallrik mineralisering med höga guldhalter har påträffats vid sjön Holmtjärn, ca 50 km väster om Boli- den. Det närmaste årets diamantborr- ningar kommer att klarlägga fyndig- hetens storlek och metallhalter.

FOr att förstärka malmbasen i Rävli- denfältet beslöts att tillsammans med staten, som äger fältets gruvor, genomföra omfattande djupundersök- ningar.

kton metallinnehåll l egen malm 125---

~:nk

50-

r

2 5 -

-

0---

1971 72 73 74 75 76 77 78 79 80

Prospekterings-och sökverksamhet bedrevs under året även i USA, Kana- da och på Filippinerna.

Boliden Minerals prospektering bely- ses utförligare i en specialartikel på sidorna 30-31.

Produktion

Produktion pågick under året vid 15 gruvor och åtta anrikningsverk i norra och mellersta Sverige. Den totala malmproduktionen uppgick till 11,0 Mton (12, 1), varav koppargruvan Aitik svarade för 6,5 Mton. Blygruvorna 1

ton metallinnehåll i egen malm ton

silver guld

150

---~~-; vr - 7 --:._ ~ ~==-

^...

~~~~

^1,5

100 ~ ---·-1,0

50--- - - --0,5

o o

1971

n

73 74 75 76

n

^{78 79}

^so

lnf(jrandet av ny maskinell utrustning fiJr rensning av bergtak har bidragit till 6kad sSkerhet i gruvorna. Olycksfallen under Jord minskade under 1980 med ca 30 pro·

cent.

En genomgripande modernisering har skett av maskinparken i gruvorna.

Investeringar l nya malmkvarnar till Aitiks a'!rikningsverk (stora bilden) har m(jj/ig·

gJort en 4(}-procentig (jkning av produk·

tianskapaciteten till 140 000 ton koppar- koncentrat (38 000 ton koppar) per år.

fjällranden (bl a Laisvall) svarade för drygt 1,6 Mton och de ca tio mindre komplexmalmsgruvorna, alla med år- lig brytningskapacitet lägre än 600 000 ton

lår,

för sammanlagt nära 3 Mton malm.

Det sammanlagda metallinnehållet i den brutna malmen var lägre än före- gående år.

Produktionen stördes under året av arbetsmarknadskonflikten och av viss brist på kvalificerade bergarbetare.

Verksamheten i Aitik stördes

dess~

utom av den under året pågående ka- pacitetsutbyggnaden.

Investeringar

Boliden Minerals balanserade inves- teringar i anläggningar uppgick till 197,7 Mkr (41

,1). 97,5 Mkr avsåg en

40- procentig utbyggnad av produk- tionskapaciteten i Aitikgruvan från 8,0 till11,3 Mton malm/år. Utbyggna- den, som var helt genomförd under första kvartalet 1981, innebär att Aitik

svarar för ca 60 procent av Sveriges

gruvproduktion av koppar.

Under 1980 fattades nya investerings- beslut för närmare 170 Mkr. För att öka produktiviteten och höja driftsä- kerheten har bl a beslutats om en ge·

nomgripande modernisering av gru- vornas maskinpark samt ombyggnad av anrikningsverken i Garpenberg och Boliden.

gruvor

Beslut fattades att under 1981 öppna en ny gruva vid sjön Hornträsket in·

om Kristinebergsområdet. Hornträsk- gruvan

in~ehåller

främst koppar, zink, bly och Silver. Brytningsvolymen blir ca 70 000 ton malm/år. Hornträskgru- van blir Bolidens 38:e gruva genom ti- derna.

Organisatlon och personal

Medelantalet anställda räknat som heltidsanställda ökade till 3 359 (3 258), varav 135 inom den med Boli- den Met?.ll gemensamma Servicedivi- sionen. Okningen beror i huvudsak på den utökade verksamheten i Aitik.

Härtill kommer nyanställningar i sam- band med beslut om bl a ändrade skiftformer, nya investeringar och in- tensifierad satsning på forskning och utveckling.

Den tidigare bristen på bergarbetare kunde delvis avhjälpas.

Fakturering och resultat

Boliden Minerals fakturerade försälj- ning ökade till

1136,3 Mkr (994;3), var-

av 25 procent på export. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt blev 256,8 Mkr. De tidigare förutsägel- serna om ett tillfredsställande resul- tat kunde därmed infrias.

Utsikter för 1981

Boliden Minerals malmproduktion och det totala metallinnehållet i kon- centraten kommer att öka under 1981.

Trots detta förutser Boliden Mineral ett försämrat resultat på grund av för- väntade lägre metallpriser.

Marknaden för koppar- och blykon- centrat väntas bli förhållandevis svag beroende på minskad efterfrågan och ökad produktlonskapacitet l världens gruvor. Den högre prisnivån på ädel·

metallerna väntas dock bestå, varför de totala intäkterna från ädelmetall- haltiga koppar- och blykoncentrat än- då bedöms bli tillfredsställande.

Knappheten på zinkkoncentrat i värl·

den väntas medföra lägre metallpro·

duktlon och ökat zinkpris. Smältlöner- na för zinkkoncentraten kommer troli·

gen inte att stiga i någon större

omfattning, varför Boliden Minerals

Intäkter från produktionen av zinkkon-

centrat beräknas öka.