INNEHALL
Fem år i sammandrag, 2
Generaldirektörens kommentar, 3 Kraftverksrörelsen
Förvaltningsberättelse, 4-8 elleveranser
produktion stamnät eltariffer utbyggnader
förvärv och avyttringar personal
årets resultat
driftbudget för 1982/83 Resultaträkning, 9 Balansräkning, 10-11
Kommentarer till bokslutet, 12-15 Trollhätte kanalverk, 16-17 Vattenfalls aktieinnehav, 18 Revisionsberättelse, 19 Kraftverksrörelsen
Ekonomisk analys, 20 Finansieringsanalys, 21 Större projekt under byggnad, 22
Vattenfalls dotterbolag Bolagsverksamheten, 28 Dotterbolagens organisation, 29 Resultat- och balansräkningar, 30- 31 Kommentarer, 32-33
Största dotterbolagen, 34 Vattenfalls huvudorganisation, 36 Ordlista
Statens Vattenfallsverks årsredovisning för budgetåret 1981182.
Vattenfalls budgetår omfattar tiden l juli 1981-30 juni 1982.
När det i texten talas om "året"
menas nämnda budgetår.
För dotterbolagen gäller kalenderår, det vill säga l januari-31 december 1981.
STYRELSE OCH DIREKTION
STYRELSE
J
onas Norrby, generaldirektör (ordf) Göran Philipson, direktör (vice ordf) Enno Abe!, professorBörje Andersson, fd kommunalråd Lennart Hjalmarsson, professor Bengt-Olof Käck, distriktslantmätare Erik Söderberg, direktör
Gustaf Funegård, driftchef (personalföreträdare) Gunnar Friis, ombudsman (personalföreträdare)
Omslagsfoto SEE Egnell.
Motiv: Snösmältning vid Sitasjaure, oljemålning av SEE Egnell,
fritt målat efter foto av Bengt Johansson.
DIREKTION
Direktionens sammansättning efter l juli 1982, då Vattenfalls nya organisation började gälla:
Jonas Norrby, generaldirektör
Sven Lalander, driftdirektör (Drift och försäljning)
Ingvar ~.ivstad, teknisk direktör (Konstruktion och byggande~
Lennart Ohrström, administrativ direktör (Administration) Sven-August Hultin, teknisk direktör (Utveckling)
Lars Gustafsson, teknisk direktör (Kärnkraft) Tage Nyten, planeringsdirektör (Planering)
Vattenfalls årsredovisning 1981/82
Produktion: Vattenfalls informationsavdelning Tryckt hos Elitoffset AB, 1982
Vattenfall, 162 87 Vällingby. Tel 08/739 50 00
VATTENFALL
Vattenfall, som började sin verksamhet 1909, är ett affärs- drivande verk underställt industridepartementet.
Idag svarar Vattenfall för ungefär hälften av landets el- försörjning. Den andra hälften kommer från kommunalt eller privat ägda anläggningar.
Vattenfallselproduktion baserar sig huvudsakligen på ca 70 vattenkraftstationer. Kärnkraften har dock ökat sin
--,del till omkring 40 procent sedan kärnkraftstationerna i ,_...\ghals och Forsmark successivt tagits i drift.
Överföringen av högspänd elkraft mellan olika delar av landet sker på det så kallade storkraftnätet, som byggs och drivs av Vattenfall, men som också används
~v andra kraftproducenter i landet.
pe olika el producerande företagen har ett nära sarn- rbete som bl a syftar till att minimera de totala produktionskostnaderna. Det sker genom utbyte av tillfällig kraft på den s k kraftbörsen. Ett motsvarande samarbete sker mellan de större kraftföretagen i de nordiska länderna inom ramen för Nordel-organisationen.
Denna samkörning ger, förutom förbättrad produk- tionsekonomi, även större leveranssäkerhet för elkonsumenterna.
Huvuddelen av Vattenfalls elleveranser - ca 85 procent - går till större industrier och el-
distributörer. Resterande elleveranser sker väsentligen till SJ, samkörande kraftföretag samt ett stort antal detaljkonsumenter.
Detaljabonnenterna är 550 000 med dotter- bolagens detaljdistribution inräknad.
För framtiden satsar Vattenfall betydande resurser på förbättrad energihushållning och utveckling av andra energikällor som kol,
!energi, torv, flis och vindkraft. Landets oljeberoende måste minska både med hänsyn till prisutvecklingen och dess negativa effekt på landets handels- balans och den på sikt osäkra tillgången.
·-yecklingen av andra energikällor .. r därmed en viktig fråga för Vattenfall.
'·
\CEJMANo>~
\
r'
&':J'.•tt""'f.~..:~~-o(o
l
-.oH
\,.,._
WUNGAN l 19 MW
V"'"~V~?Ol . HALLSTAVIK2-40 V~'F.Tf.PAS IS7.
•
, 7~/~
'\. SKELLEFTE TU. V 390 MW
( ' l :);c.l."f.t!..._ACY 'r.., t~l").~ ... ~.)':l•:-.tt~
, - ,;,r.i_,A··4 \"-·- - • MOTALASTROM40MW
~~ • . W--' Å MARVII\EN li2
,\11: ](,.:;..':: ~-;..,:~f <av
r 1
' /'
*
VA&iffh'IK 40
• 1<\Jl TUNCS 1 o
V1SBY 10 Å SUTE 7t
• ..,._,~8Y38 ROMA h•*
HEMSE 10.
Vattenfalls krattstationer i drift
l
under byggnadl
TY!) av kraftstation• C Vatten~raftstation
e
O Kärnkrattstation .A t:. Oljekondensstation"f' V Kraftvärmestation
$
*
Gasturbinstation .Siffrorna etter namnen angllf stationens eleHekt l MW. Understrukna namn avser delägda stationer
VERKSAMHETSARET 1981/82
Fast kraftförsäljning ökade i volym med 6,5%
Ånggeneratorfelen i Ringhals kosta- de 170 Mkr extra.
Kursändringar på valuta ökade kostnaderna för kraft från Fors- mark med 180 Mkr.
God tillgänglighet för Forsmarks kärnkraftstation gav nästan 2 TWh mer kraft än beräknat.
FEM AR I SAMMANDRAG
BUDGETÅR 1977/78
EKONOMI, (kraftverksrörelsen Mkr)
Rörelseintäkter ... • •• •• •• o • • • • • •• 4 016 Rörelseresultat före avskrivningar ... 2 051 Resultat före bokslutsdispositioner och kommunalskatt . l 593 Ränta på disponerat statskapital ... l 066 Disponerat statskapital, genomsnitt . . . . . . . . . . . . 12 91311 Ränta på disponerat statskapital i procent av do .. 8,25 Rörelseresultat före avskrivningar i procent av do 15,8 Investeringar ... 2 438
Kalkylmässiga avskrivningar . 986
Kommunalskatt ... 50
PERSONAL (Vattenfall totalt)
Byggande avdelningar ... 4 862
Drift- och administrationsavdelningar 6 344
(varav kanalrörelsen) ... (184)
Utbetalda löner, Mkr ... 810 KRAnTILlFÖRSEL
T otalt disponibel el energi, GWh 44 295
11 Totalt disponerat statskapital
21 Disponerat statskapital bundet i idrifttagna anläggningar
31 Ink! 250 Mkr i anslag för anskaffning av inventarier
41 Varav 335Mkravser utbetalt driftbidrag till Svenska Petroleum AB
Räntan till staten var l 428 Mkr el- ler 10,75% på statskapitalet.
146 Mkr kan avsättas som över- skott till disponibla medel.
Investeringarna i anläggningar m m uppgick till 2 530 Mkr.
Under året köptes Gränges kraftrö- relse för 1 024 Mkr.
1978/79 1979/80 1980/81 1981182
4 863 6 059 6 636 9 22}-..Y '
2 447 2 818 2 875 2 523
2 029 2 605 2 704 2 626
1197 1 348 l 475 l 428
13 678'1 14 57211 13 26321 13 28.-
8,75 9,25 11,1 1o,L ... :
17,9 19,3 19,3!1 16,7'1
2 101 1 959 2 18231 2 86541
1186 l 403 l 642 l 502
146 172 275 250
4 330 4 370 4 295 4 265
6 462 6 475 6 555 6 985
(171) (174) (175) (173)
835 916 1 019 1158
46 798 48 642 49 160 53 422
GENERALDIREKTÖRENs KOMMENT AR
Vattenfalls resultat under det gångna verksamhetsåret blev, trots överrask- ningar på kostnadssidan, tämligen till- fredsställande. Devalveringen av den svenska kronan hösten 1981 och andra kursförändringar under året fördyrade kraftinköpen från Forsmarksverket
··""led omkring 180 miljoner kronor _ )lkr) och problemen med änggenera-
torerna i Ringhals har påverkat resulta- tet med 170 Mkr.
Vad som återstår, efter det att vi gjort avskrivningar med l 583 Mkr och - 1talat ränta till staten på det dispone-
-r~de
statskapitalet med l 428 Mkr, är 146 Mkr som vi begär regeringens till- stånd att få behålla i rörelsen för resul- tatutjämning.Den nedjustering av elpriset under sommarmånaderna, som vi gjort, har medfört att Vattenfalls kunder under den gångna sommaren fått minskade kostnader med sammanlagt 130 Mkr.
Med den här åtgärden, som också gäl- ler nästa år, hoppas vi kunna stimulera till rätt och rationell elanvändning med minskat oljeberoende som följd.
Omorganisation
Under 1981 inleddes arbetet med att ge Vattenfall en ny organisation. Organi- _sationsarbetet gick mycket bra och den
\pgjorda tidsplanen kunde hållas. Ar- oetet har drivits i nära och gott samar-
bete med personalorganisationerna. Ef- ter behandlingen i regering och riksdag kunde vi införa den nya organisationen --'jn l juli i år.
- Vår tidigare organisation hade åld- rats och tjänat ut. Men det fanns också andra skäl till en ändring_ Vattenfall står inför ett vägskäl i företagets historia.
Inriktningen på stora projekt,_ främst inom vatten och värmekraft, har av kända skäl bromsats upp. I växande grad drivs arbetet med de så kallade al- ternativa energikällorna och Vattenfall har numera en uttalad roll även ifråga om värmeförsörjningen, främst för att minska oljeberoendet.
Allt detta är delar av den omställning vi är inne i och som tyvärr leder till minskad sysselsättning inom anlägg- ningsverksamheten.
Gasledning?
Den eventuella förekomsten av utvin- ningsbar gas i fälten norr om Tromsö började te sig lovande under 1981. Om- fattningen är dock ännu inte klarlagd.
Om det skulle visa sig, att fyndigheter- na är tillräckligt stora, finns det flera olika alternativ att ta tillvara gasen. Ett av dessa alternativ är en gasledning ge- nom Sverige. Mot den bakgrunden dri- ver vi inom Vattenfall- på regering- ens uppdrag- ett omfattande projek- teringsarbete, som syftar till att ha en rörledning för gastransport till de stora konsumenterna på kontinenten.
Det är ännu för tidigt att uttala sig om en sådan ledning överhuvudtaget kommer till stånd, men vi vill ändå lig- ga väl framme med ett konkret förslag.
Driftproblem i Ringhals
Kort efter det att Ringhals
3
tagits i drift, uppstod problem med vibrationer i ånggeneratorema. Orsaken visade sig sammanhänga med konstruktionen och Ringhals 4 är därmed i samma situa- tion.Det här kom naturligtvis oväntat och vi tvingas till omfattande driftinskränk- ningar innan felet är avhjälpt. Motsva- rande problem finns i ett flertal anlägg- ningar runt om i världen, som också är utrustade med änggeneratorer från Westinghouse. Vi har givetvis i samver- kan med Westinghouse bedrivit ett in- tensivt arbete för att komma fram till lämpliga åtgärder.
Vi närmar oss nu en teknisk lösning, som gör att vi ska kunna se både Ring- hals 3 och 4 som bra och pålitliga ·~ro
duktionsresurser. För oss inom Vatten- fall är det glädjande att Ålvkarl~byla
boratoriet kunnat spela en betydelsefull roll i utprovningen av en ny konstruk- tion för vatteninmatningen i ånggenera- torerna.
Foto Jan Gustavsson
Utblido:
Kombinationen av vatten- och kärn- kraft medger att vi håller ett stabilt el- pris under resten av 1980-talet. I stort sett bör vi kunna hålla oförändrade realpriser. Vi kommer därmed att tills- vidare kunna bibehålla Sverige som ett elenergins lågprisland, vilket naturligt- vis är oerhört viktigt i den situation som den svenska ekonomin befinner sig. För exportindustrin är det ett bra
trumfkort i spelet om utlandsmarkna- derna.
Prisutvecklingen in på 90-talet är svår att förutsäga. Om nytillkomman- de produktionsresurser ska baseras på exempelvis kol, kommer det att leda till realprishöjningar. Ytterst är det rege- ring och riksdag som fastlägger de ra- mar vi har att arbeta inom och därmed vilka elpriser vi har att räkna med på längre sikt.
J.V. Norrby
3
FÖRVAL 1NINGSBERÄ1.I'ELSE
EIUIIförsel
l
· Vattenkraft 54% ·
lmpolt 6%
Efterfrågan
Vatlentillrfnnlng och kämkraftens tillgAnglighel 100% = nonnalvärde . - Vallentillrinning
••••• Kärnkraftans tillgänglighet,
uppnådd l fOrhållandetill fölväntad %
·~-~~=--120
110
100
90
'
'
n f18 78179 79180 80181
V ATIENFALLS ELU:VERANSER Vattenfall svarar för nära hälften av landets elförsörjning. Vattenfalls totala krafttillgång under året uppgick till 53 422 GWh, och utgörs av egen eller samägd produktion samt inköp från andra kraftproducenter.
Den helt dominerande delen av Vat- tenfalls elleveranser utgörs av så kallad fast kraft vilken levereras enligt villkor som bestämts i kontrakt. Leveranserna av tillfällig kraft regleras däremot av tillfälliga överenskommelser och är be- roende av den aktuella kraftbalansen. ·
Vattenfalls leveranser av fast kraft ökade med ca 6,5% mot knappt en procents ökning föregående år. T otalt uppgick de fasta kraftleveranserna till 46 017GWh.
Leveranserna till industrin ökade med nära 6% . Detta förklaras dock främst av förvärvet av Gränges Kraft, genom vilket Vattenfall övertog bety- dande leveranser främst till gruvor, stålverk och andra metallverk. Exklu- deras de övertagna abonnenterna blir ökningen av industrileveranserna drygt l% medan man föregående år hade en nedgång med 3,4%.
En väsentlig ökning av elefterfrågan har skett inom hushåll och andra små- förbrukare, framför allt genom ökad användning av el för uppvärmning. Le- veranserna till dessa sker dels direkt, dels genom Vattenfalls återdistributö- rer.
Andelen elvärme väntas öka ytterl[i.- gare under kommande år. Den ökad_ 1.1
användningen av elvärme har ett klart samband med de kraftigt stigande olje- priserna.
PRODUKTION
Vattenfalls produktion uppgick till 47 810 GWh varav 38 112 GWh i egna anläggningar och 9 698 GWh från krafttillgångar som Vattenfall förfogar över genom delägarskap eller genom avtal.
Vattenkraft
T o tala vattentillrinningen blev 104 % av normalvärdet.
Regleringsmagasinens fyllnadsgrad var 50% vid budgetårets början den l juli 1981. Under året avtappades maga- sinen till ett lägsta värde av 23% i mit- ten av april. Därefter återfylldes de un-
VATIENFALLS ELLEVERANSER Till OLIKA KONsUMENTGRUPPER, GWh
FASTKRAIT
Industri ........... . Malmgruvor ... .
Massa- och pappersindustri . . . • . _ •••. _ , .•
Kemisk industri . . . . ...
Elhyttor, stålverk och stålgjuterier . . . • • •• , •••
Andra metaJiverk och metallgjuterier . . . • Övrig industri . . . . ...• Kommunikation ....•...•
Kraftföretag ......•... Företag utom landet . . . . ...
Företag inom samkörningsgruppen . . . . ... . Aterdistributörer . . . . ... .
Egen detaljdistribution .....•...••
ÖUriga konsumentgrupper. . . . ...• Reserv- och ersättningskraft. . . . • . ... .
Summa fast kraft . . . __ ... , . • •..
TILLFÄLLIG KRAFT . . . __ ... .
Summa fast och tillfällig kraft . __ . . . . ... . ÖVerföringsförluster
m
m . . . . ... - Total kraftomsättning. . . • . ...•. _ ... .1981/82
11656 1414 4 066 1682 1610 1671 1213 1553 27 817 218 1995 25 604 3 758 258 975 46 017 5188 51205 4131 55 336
Ändrir15-/
% mot 1980/81
t;... ' l
l '-.Y
7,4 1,8 9,1 7,4 1,4 1,8 6,3 -57,3 13,5 7,2 12,5 8,4 6,3 6,6 27,7 8,4 10,5 8,5
PRODUKTION OCH KÖP (GWh)
1980/81 1981182
Vattenkraft .... 27180 28 940 Kärnkraft ... 16 209 18 326 Annan värme-
kraft ... 664 544 Summa pro-
duktion ... 44 053 47 810 Köp inom
landet ... 3 407 2 246 Import ... l 709 3 366 Total kraft-
tillgång .. 49 169 53 422 Export ... 3 533 3 251
....ler vårfloden till 53% vid budgetårets ( _1t.
- Under året har produktionsappara- ten utökats genom att ytterligare aggre- gat har tagits i drift i Ligga och Lilla Edet. Produktionstillskottet från Lilla
iet beräknas under normala år uppgå
-al!
ca 60 GWh medan effektutbyggna- den i Ligga inte ger någon ytterligare energi.Förvärvet av Gränges Kraft har med- fört en ökning av krafttillgången under driftåret med ca 300 GWh (halva års- produktionen).
Kärnkraft
Av Vattenfallselproduktion kom 38%
från kärnkraften. I procenttalet ingår 8 367 GWh från Forsmarksverket, som ägs till 74,5% av Vattenfall genom Forsmarks Kraftgrupp AB. Produktio- nen i Ringhalsverket blev 9 959 GWh.
Jämfört med föregående driltår öka- de kärnkraftproduktionen med ca 13%.
- 1I Ringhals 3 pågick provdrift till i _.:ptember då blocket togs i kommer-
siell drift. Den 21 oktober stoppades driften på grund av änggeneratorfeL På våren togs blocket i drift med reduce- .r.ad effekt efter särskilt tillstånd från
ktens kämkraftinspektion. Ett inten- sivt arbete på att avhjälpa felen på
änggeneratorerna bedrivs i samverkan med Westinghouse som är leveran.tör.
I april tillfördes Ringhals 4 bränsle och i juni startade provdriften.
Forsmark 2 togs i kommersiell drift i juli 1981. Vid revisionsarbetet under våren visade det sig att vissa detaljer av höglegerat stål blivit utsatt för spän- ningskorrosion som lett till sprickbild- ning. Byte till annat material har gjorts under sommaren i båda blocken vilket avsevärt ökat revisionstiden.
Annan värmekraft
BrAvallaverket i Norrköping och Fyris- verket i Uppsala är två oljeeldade mot- trycksverk som producerar både värme och el. Dessa ägs av Vattenfall tillsam- mans med respektive kommun.
Som ett led i att försöka. minska olje- beroendet har försök gjorts i Fyrisver- ket med kolinblandning i bränslet. För- söken håller på att utvärderas.
Huvuddelen av elförsörjningen på Gotland kommer från Vattenfalls vär- mekraftanläggningar i Slite och Visby.
Tack vare tillskotten från kärnkraft- verken har produktionen av oljekraft . varit låg och uppgick till endast 1,1%
av Vattenfalls totala produktion. Hu- vuddelen erfordrades för anläggningar- na på Gotland.
Kraftutbyte
De tillfälliga kraftutbytena hade liksom föregående år en betydande omfatt- ning. Såväl inköp som försäljning upp- gick vardera till över 5 000 GWh och balanserade varandra i stort sett så att nettoförsäljningen endast utgjorde 130 GWh.
Från grannländerna har inköpen vä- sentligen kommit från Norge och Fin- land under vinterperioden, medan för- säljningen skett till Danmark under sommarperioden.
ST AMNÄ TSOVERFÖRING Under året överfördes 26,8 TWh från Norrland och söderut mot 23,3 TWh föregående år. Inmatningen tQ.l hela storkraftnätet var 66,7 TWh eller 7,7 TWh mer än föregående år. Högsta timvärdet på inm.atningen inträffade den 14 december och uppgick till 11770MW.
Ledningslängden i den del av 400- och 220 k V-näten som omfattas av stamnätsavtalet, dvs i stort
sett
nätet söder om Skellefte älv, var vid slutet av året 12 488 km. Nya ledningar togs i drift till Ringhals, Arrie och Hisingen.I nätet uppgårVattenfalls investe- ringar till 3 280 Mkr. Arskostnaderna har beräknats till674 Mkr. De företag som förutom Vattenfall utnyttjar stam- nätet betalade under året 354 Mkr i transiteringsavgifter.
ElTARIFFER
Under året har såväl högspännings- som lågspänningstarilfema ändrats.
Vattenfall införde från och med 1981 nya högspänningstarilfer för treårspe- rioden 1981-1983. En gynnsam ekono- misk utveckling i kombination med läg- re produktionskostnader under som- marperioden har möjliggjort en ~s nedjustering av dessa tariffer för åren 1982 och 1983. Energiavgifterna har så- ledes sänkts under sommarmån~derna maj-september, vilket ·är en anpass- ning till produktionskostnadernas variation.
För leveranser till elpannor i fjärr- värmeanläggningar och industrier har införts särskilt gynnsamma leverans- villkor under perioder med låga margi- nella kraftvärd~n. Dessa möjliggör för kunderna att ersätta importolja med el energi.
vataenkraftproduktion 198111982 - TlllriniWlg
- Tappning för elproduktion GWhlmånad ,
~--... 7000
5000
4000
3000 200C
lllaglllsinsfylnad - Yärd9t&-1981/rrl
- - Gränsvärden för senaste 10-Aisperioden
- --- Enligt budgel %
----==~---~---= 100
80 70
60 50
40
10
Vattenfalls huvudsakliga avsättningsområden samt lokalförvaltningar
•
~.~0'-'" .t..
J.,"-.~or1la f'.!ilflv,(j;
•
1R(It. riArfAN
Tre:~~>
krnftJt1t'c.
L\..ll..i!:Å
•
Nori'bottens krallverll.
.r. SUNDSVALL
Mellersta Norrlands krattverk
e STOCKHOLM Älvkarleby kraftverk
5
Stamnätsöverföri ng
Prisutvecklingen för nonnaJa elleveranser
••••• Detaljleveranser
- Engrosleveranser ÖrelkWh
24 22 20
14
~----~~---~--~12 _.,.~---10
4 - ·--- ··-·~-·--'---- ~----· - -2 ,,...,-,.---~-~--~--r--r-r--1
°
71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81
Investeringar
Vattenfalls andel av danerbolagens externt finansierade investeringar Kapitaltillskott till dotterbolag - Vattenfalls investeringar
i egna anläggningar milj.kr
77178 7809 79/80 80181
4000 3500 3000
2000 1500 1000 500
,O 81/82
Den temporära sänkningen av ener- giavgifterna under sommaren 1982 har minskat verkets intäkter under budget- året med cirka 130 Mkr.
Trots de sänkta energiavgifterna i högspänningstariffen har den genom- snittliga elprisni vån stigit, beroende så- väl på den inhemska kostnadsnivån som på högre oljepriser. Det har därför varit nödvändigt att från och med 1982 höja lågspänningstarifferna med B å 9%. Jämfört med den allmänna infla- tionsutvecklingen sedan föregående prishöjning i oktober 1980 innebär den- na nominella prishöjning en realpris- sänkning av detaljtarifferna med 4%.
Elpriset torde under 1980-talet ut- vecklas i stort sett i takt med inflatio- nen. Detta innebär oförändrade realpri- ser. Osäkerheten vad gäller elprisernas utveckling under 1990-talet är stor. De planeringsförutsättningar som nu gäller visar att realprisökningar kan komma att erfordras.
UTBYGGNADER Vattenkraftanläggningar
Under året har byggnads- och kon- struktionsarbeten pågått för tio vatten- kraftstationer.
I Lule älv har verksamheten i huvud- sak avsett installation av ytterligare aggregat, s k effektutbyggnader, i de befintliga kraftstationerna Ligga och Messaure. Vid Ligga är arbetena i slut- stadiet och aggregat 3 togs i kommer- siell drift under april varefter olika efterarbeten har pågått. Verksamheten i Messaure har omfattat betong- och
montagearbeten inom maskinstations- området. Arbetena för den nya till- loppstunneln för Vietas kraftstation har fortgått och vid Harsprånget pågår ut- vidgningen av avloppstunnlarna. Vid Porjus har olika efterarbeten pågått.
Vid Stornorrfors kraftstation har åt- gärder för installation av ett 4:e aggre- gat påbörjats.
För Asele kraftstation i Angerman- älven har efter idrifttagningen utförts olika efterarbeten. Anläggningen över- lämnades till driftavdelningen under juni·och därmed är arbetet slutfört.
Byggnadsarbetena för Stenkullafors kraftstation har fortskridit planenligt.
Byggnadsarbeten för installation av aggregat 4 i Lilla Edets kraftstation i Göta älv har i huvudsak slutförts. Agg- regatet togs i kommersiell drift i slutet av april. Olika efterarbeten har därefter pågått.
Reinvesteringar i äldre vattenkraft- stationer har under året uppgått till 51 Mkr.
Kärnkraftstationer Forsmark
Vid block 3 har byggnadsarbetena fort- skridit planenligt med sikte på idrifttag- ning 1985.
Utbyggnad av förråds- och ver~-
stadsbyggnad i en andra etapp har av- slutats. Uppförande av utbildnings- byggnad har påbörjats.
Ringhals
Block 3 togs i kommersiell drift 1981-09-08. På grund av läckage i äng- generatorerna avställdes blocket i okto- ber. Aterstart med reducerad effekt skedde i april.
Tillförsel av bränsle till block 4 gjor- des under april och första infasning på nätet i juni.
Arbeten har pågått med tillkomman- de serviceanläggningar. Avsaltnings- byggnad har färdigställts.
Överföringsanläggningar
För att förstärka matningen till stor- stockholmsområdet har flera arbeten varit i gång. En ny 400 k V dubbelled-_"' ning byggs på sträckan Forsmark- l 1) Odensala-Grantarp samt en ny 400 ~-.
k V ledning Odensala-Hagby.
Vidare sker förstärkning av matning- en till södra storstockholmsområdet genom en ny förbindelse Hall- ·~.1 Ekudden-Högdalen med 400 k V en-''---"' kelledning Hall-Ekudden och 220 k V dubbelledning Ekudden-Högdalen.
För att förstärka överföringen mellan storstockholmsområdets norra och södra delar har projekterings- och för- arbeten utförts för en 400 k V dubbel- ledning Grantorp-Kolbotten.
För utmatningen från Oskarshamn 3 har projekterings-och förarbeten bedri- vits på dels en 400 k V ledning
Simpevarp-Glan, dels en 400 k V led- ning Simpevarp-Alvesta.
Projekterings-och förarbeten har även pågått för en ny 400 k V ledning Svartbyn-Hjälta.
En förstärkning av kraftförsörjning- en tili Göteborgsområdet har genom- förts i och med att en ny 400 k V för- , ~,,
bindelse mellan Kilanda och Hisingen~:
tagits i drift under våren.
Projekterings-och förarbeten har på- gått för en ny samkörningsförbindelse från Skåne till Själland och för en ny ... , likströmsöverföring från Västervik ti~--.J Ygne på Gotland.
FÖRVÄRV OCH AVYTTRINGAR Gränges Kraft
Vid årsskiftet 1981182 förvärvade Vat- tenfall huvuddelen av Gränges AB:s kraftrörelse. Förvärvet omfattade ett antal mindre vattenkraftstationer med en total stationseffekt på 17 MW och en normalårsproduktion på ca 75 GWh, en värmekraftanläggning på 65 MW och nyttjanderätt till en gasturbinan- läggningi Oxelösund. Dessutom ingick distributionsanläggningar i Ludvika-, Nyby- och Oxelösundsområdena.
I förvärvet ingick även aktier och därmed sammanhängande andelskraft dels 30% i Korsselbränna AB (ca 360 GWh vattenkraft), dels 24% i AB
Bergslagens Gemensamma Kraftför- valtning (BGK) (ca 116 GWh vatten- kraft). Aktieandelen i BGK innebär också del i detta företags kraftför- säljningsrörelse.
Köpeskillingen, som uppgick till drygt en miljard kronor, har helt finan- sierats utanför statsbudgeten. 514 Mkr erlades kontant och resten, 510 Mkr, genom reverser som förfaller till betal- ning under åren 1983-1985. För finan- sieringen nyttjar Vattenfall de medel som avsatts och kommer att avsättas för kärnkraftens framtida kostnader och för avveckling av kärnkraftan- läggningar.
Under våren 1982 har Vattenfall och Ludvika kommun kommit överens om ett framtida samarbete rörande produk- tion och distribution av energi inom -·':istra Bergslagen. Överenskommelsen _.,~ltebär att Vattenfall köper in sig i det av Ludvika kommun helägda bolaget Ludvika Elverk AB. Detta sker genom att Vattenfall tillskjuter och försäljer till Ludvika Elverk en del av de anlägg-
j gar som förvärvades vid Gränges Kraft-köpet.
Överläggningar pågår också om köp av ytterligare aktier i BGK med sikte att åstadkomma en omstrukturering av BGKs verksamhet.
Sölvbackauppgörelsen
Staten har träffat uppgörelse med Sydkraft AB om ersättning för att bola- get har avstått från utbyggnad av sölv- backaströmmarna i Ljungan. Uppgörel- sen innebär att Vattenfall till Sydkraft har överlåtit vissa krafttillgångar som är likvärdiga med den uteblivna pro- duktionen i Sölvbacka. Som ersättning har Sydkraft överlåtit fastigheten Stor- sjö11 i Bergs kommun, vilken fastighet
-~r\ bärare av fallrättigheterna i Sölv- ' - :eka. Sydkraft har därutöver erlagt
ett belopp om ca 70 Mkr, beräknat med utgångspunkt från anläggningskostna- derna vid en utbyggnad av Sölvbacka.
Mot denna köpeskilling har Vattenfall
··-,räknat de bokförda värdena för de
·overlåtna krafttillgångarna varefter res- ten, ca 53 Mkr, redovisats som realisa- tionsvinst.
Med anledning av att de överlåtna tillgångarnas värde som kraftproduk- tionsresurser är betydligt högre än den på angivet sätt beräknade köpeskilling- en har enligt regeringsbeslut Vattenfalls förräntningspliktiga kapital nedskrivits med 170 Mkr.
PERSONA L
Antalet anställda inom Vatt~nfall har under de senaste fem åren varierat mel- lan 11 150 och 12 150 persone.r;-. Under samma period har personalens-sam-"
mansättning ändrats; medan antalet an- ställda inom anläggningsverksamheten - främst byggnadsarbetare - har minskat med cirka l 500 personer har
personalen ökat på andra håll främst l driftorganisationen vid kärnkraft- verken.
Den l juli 1982 uppgick antalet an- ställda personer till U 975. Antalet an- ställda i tjänst har under året varit 11 250 i medeltal.
T otalt bedöms personalbehovet inom Vattenfalls samtliga områden komma att minska med cirka 2 000 personer under 1980-talet. Endast en mindre del av denna minskning kan klaras genom naturlig avgång.
Anläggningspersonal
Den byggnadstekniska anläggnings- verksamheten fortsätter att minska.
Det tredje blocket i Forsmark färdig- ställs 1985. Det medför en nedgång med cirka 600 egna byggnadsarbetare åren 1982-1984. Sysselsättningsläget i Forsmark kan dock i viss mån förbätt- ras om den planerade anläggningen för slutförvaring av låg- och medelaktivt avfall kommer till stånd.
Vid Ringhals reduceras sysselsätt- ningen successivt, men uppförandet av vissa kompletterande anläggningar ger arbete under ytterligare några år.
Inom Luleälvsområdet avslutas an- läggningsverksamheten under 1980- talet. Det innebär att cirka 450 bygg- nadsarbetare successivt friställs fram till1988.
Vid övriga älvar - och under förut- sättning att Vattenfall får bygga Fatsjö kraftstation i Viihelmina - bedöms sammanlagt cirka 300 byggnadsarbeta- re ha arbete inom verket under hela 1980-talet.
Även 250 arbetsledare och andra tjänstemän - främst i Forsmark och kring Lule älv - berörs av att anlägg- ningsverksamheten går ned.
Den el-och värmetekniska anlägg- ningsverksamheten kommer i stort sett att behålla oförändrad sysselsättnings- nivå under 1980-talet.
Driftpersonal
Driftorganisationerna i kärnkraftver- ken byggs ut planenligt.
l Ringhals beräknas uppbyggnaden av driftorganisationen vara avslutad under 1983. Rekryteringen av drift-och underhållspersonal till Forsmark 3 ge- nomförs till stor del under 1982 och kommer att vara avslutad före 19~5.
T otalt uppgår rekryteringsbehovet till cirka 200 personer.
Sysselsättningsskapande åtgärder Vattenfall gör stora insatser för att mildra följderna av den framtida ned- gången i sysselsättningen bland annat genom ,omskolning och omplacering av anläggningspersonaL Ansträngningar görs också för att skapa nya sysselsätt- ningsprojekt i· tiJI exempel Norrbotten, där Jokkmokks kommun särskilt drab- bas. Dä,r har nu startats en utbildning
\
\. Norra Norrland 1 695 - MeUersta Norrland 1 395
...-
Uppsala, Alvkarleby 360 . . / Forsmar1< 1860
4
Västerås 430//~Råcksta,
Hässelby 2690· / - _ -Trollhättan 1 335 . ~"' ..
Stenungsund 285
Vattenfalls cirka 11 975 anställda arbetar i skilda delar av landet.
Figuren visar det-antal som syssel- sätts Inom olika regioner och p~ de st6rsta arbetsplatserna.
Personalens åldersfördelning Anställda enligt kollektivavtal
~ Löneplansanställda Alder
{JO-
Investeringar inklusive l'n till .dotterbolag 1981/1982
Fossilkratt 1 %
7
Elförsäl)ning och resultat före bokslutsdispositioner
••••• Elförsäljning
- Resultatföre bokslulsdisposftioner Mkr 8000
6000
-·-.--~-:---c-4000
l l
n
n8 78n9 79/80 80181 81/B2Nettobetalningar till och från statsbudgeten
Nettobetalning ti~ statsbudgeten - Nettobetalning från statsbudgeten m~.kr
~---~1~
av maskinistbiträden för vapenfria tjänstepliktiga, en teknisk gymnasielin- je med vattenkraftteknisk inriktning och en hälsocentral. Dessutom byggs kontor, förråd och en hetvattencentral mm.
l samarbete med bland andra länssty- relsen i Norrbotten, Norrlandsfonden och gruvbolag söker Vattenfall också få till stånd en exploatering av mineral- fyndigheter inom regionen.
Totalt skapar de olika projekten, den eventuella mineralindustrin oräknad, hundratalet tillfälliga årsverken och drygt hundra stadigvarande arbetstill- fällen.
Utbildning
Under året har utbildningsverksamhe- ten omfattat cirka 65 000 kursdagar.
Kostnaderna för utbildningen upp- gick till omkring 40 Mkr eller ungefär det dubbla om kursdeltagamas löner räknas in.
Utbildningen av driftpersonal vid kärnkraftverken, bland annat inom AB Kärnkraftutbildning, AKU, som ägs av kraftföretagen gemensamt och av linje- montörs- och maskinistaspiranter, ut- gör en stor del av utbildningsverk- samheten.
ÅRETS RESUL T AT
Arets resultat blev sämre än föregående år men medgav ändå att statens avkast- ningskrav kunnat uppnås för budget- året. Härutöver har 146 Mkr kunnat J avsättas till disponibla medel, som årets överskott.
Leveranserna av fast kraft medförde en intäktsökning med 615 Mkr eller 11%.
Försäljning'och inköp av tillfällig kraft bestäms av den aktuella kraft- balanssituationen. Arets tillfälliga kraftutbyten innebar en ökad nettoför- säljning, dvs försäljning minus inköp, med 529 GWh jämfört med 1980/81, vilket medförde en ökad nettointäkt med65Mkr.
Kostnaderna för kraftproduktionen blev l 093 Mkr högre än föregående år, .vilket är ca 500 Mkr mer än beräknat.
De ökade kostnaderna beror på proble- men med änggeneratorerna i Ringhals 3 (170 Mkr) och devalveringen av den svenska kronan hösten 1981, som för- dyrade kraftinköpen från Forsmarks Kraftgrupp AB (FKA) med ca 180 Mkr.
Okade avskrivningar inom FKA (43 Mkr) och retroaktiva avsättningar för kärnkraftens restkostnader har ökat kostnaderna med 110 Mkr.
Sammantaget blev rörelseresultatet före planenliga avskrivningar 352 Mkr sämre än budgetåret 1980/81.
Avskrivningar enligt plan uppgick till 703 Mkr. Arets kalkylmässiga av- skrivningar har beräknats till l 502 Mkr. Skillnaden mellan planenliga och kalkylmässiga avskrivningar redovisas bland bokslutsdispositioner som av- skrivningar utöver plan.
Finansiella och extraordinära poster innebar ett positivt netto på 806 Mkr, vilket var 343 Mkr mer än föregående år. Ökningen beror främst på större ränteintäkter från bankmedel, ersätt- ning från staten för kärnkraftförse- ningen samt realisationsvinster. A v rea- lisationsvinsterna avser 53 Mkr försälj- ning av krafttillgångar till Sydkraft i samband med Sölvbackauppgörelsen.
Bokslutsdispositionerna uppgår sam- mantaget till948 Mkr. Däribland ingår
årets överskott med 146 Mkr. Arets överskott har avsatts till disponibla me- del. Medlen förutsättes få behållas i kraftverksrörelsen för resultatutjäm- ning under kommande år. Definitivt beslut om överskottets användning fat- tas av regeringen.
Till de kommuner, där Vattenfall har verksamhet, betalas 250 Mkr i skatt.
skatterna består av garantiskatt för fas- tigheter samt kommunal inkomstskatt. Den av regeringen fastställda räntan på disponerat statskapital utgjorde för det gångna året 10,75%, vilket mot- svarar l 428 Mkr.
I medeltal disponerat förräntnings- pliktigt statskapital som är bundet i idrifttagna anläggningar uppgick till 13 285Mkr.
DRIITBUDGET FÖR 1982/83
Enligt fastställd driftbudget för 1982/83 beräknas rörelseintäkterna uppgå till 9 488 Mkr, en ökning med 261 Mkr.
Exklusive intäkter från arbeten åt utomstående, som minskat med 338 Mkr till l 556 Mkr, uppgår ökningen för rörelseintäkterna till 599 Mkr eller drygt 8%. Denna ökning beror främst på ökad försäljningsvolym samt ökade index-och energipristillägg.
Rörelsens kostnader beräknas mins- ka med 425 Mkr till totalt 6 279 Mkr.
Exklusive kostnader för arbeten åt utomstående beräknas minskningen till 87 Mkr eller knappt
2
%, beroende P<\t-~mer normala produktionsförhållande!~
än budgetåret 1981182.
De pl~enliga avskrivningarna be- räknas uppgå till850 Mkr, en ökning med 147 Mkr. Kalkylmässiga avskriv-..,.
ningar har beräknats till1 880 Mkr. __ ;) Efter finansiella poster, skatter och bundna bokslutsdispositioner återstår för ränta på statskapitalet l 678 Mkr, vilket motsvarar statens avkastnings- krav på Vattenfall för budgetåret 1982/83 med 12%.
Beträffande Vattenfalls bokslut med kommentarer och analyser hänvisas till efterföljande avsnitt på sid 9-21.
Stockholm den 29 september 1982
]. V. Norrby (ordförande) Göran Philipson
(vice ordförande)
EnnoAbel
Lennart Hjalmarsson B-0 Käck Erik Söderberg
Gustaf Funegård (personal- företrädare)
Börje Andersson Gunnar Friis (personal- företrädare)
··.. ' '. ,_.
·· . . . •" ·.,.
:·
..
·.-·RESULTA TRÄI<NING--·: .. -. -_-
.. _ ....
·. . =. ~\". . ,. -~
··.···
.
-· .... ·-:·,·
. ·'
RörelseM intakter Elförsåljmng.
Arbeten åt utom!Jtående Övriga rort?lseintåkter Rörelsens kostnader
-
..
..
. notll).otZ.
~ \ '
· ·
..""t'Oduktions-och dlStributionskostnader .'not_3 ocn·4. ·
. Ll-beten åt utomstående . . .. not2
Administrations-, utvecklings-och fors.iljm~r ... · nOt
5 . _ -
RÖREI.SERESUL TAT FÖRE A
vSKRIVNINGAii ~ .. ~ , .. . - . ,-· .. , .. ·: :
Avskrivningar enligt plan . . ·. .not 6 ·.
_
ÖRELSERESULTAT EfTER AVSKRIVNINGAR
. '
flnaMidia lntäktft' . ' not 'l
FinansleDa ko&tnader
oot
8RESULT AT EFTER FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Extraordinära intäkter
.Extraordinära kcntnadu
'·. . not9
not lO
RESULTAT FORE BOKSLUTSOISPOSITIONER OCH SKATT Bokslutsd.ispoaltioner
·Återföring av internt fordelad r.å.nta .
Skillnad mellan pensionskostnad och penstonsutbetalning
Skillnad mellan nuanskaffnings- och anskaffningspris för bränsle m m Avsattning 'till lagerreserv
A vsknvningar ut over plan not 11
Avsåttmng ti1J di$ponibla medel not 12
"'ESULT AT FÖRE S.KA TT
... omm~nalskatt . . not 13
RÄNTAPA DISPONERAT STATSKAPITAL not 14
.·• ..
::
: ~--:
. .
-. __ ._ .. -.
-.-:- -.-. .. __ ; ._··:.~·-.· ."-' <~ . -:.~
· ,_ .
. .
··56 3 195 195 -1013
..
-~-. -~ ',_ . /"'·;·
...
.... _.
.. • . • .Jo
.
. ,·-~~ .... . -~ ....
;.
.. .
·., ·: :: .. - :-
--~ .
-
·." ~ .•··.
..-
... ~-
.
. . .·. ~... -~. ~-. . ' .
. -,~. . . .
: .: ,_. . 1961/82 .
' .
·.· .. 7 243
. · .. _.
~:~:...
·>_.:.~-1904 .
, ,· .
· , ·-. · •• !
-3761' 2875
- .;;,: 634 "·:·
. 2 241·
476 .
·_., '·13
.. 2704.
80
.
~m .·_ . -.l 904 . - :·, ·506 .
85 ".
·'ss
2704
- 954 1750
~ 275 1 475
68 10 ll3 l13 880 146
~61~-
2523 _;_ 703 1820 582
·56 2346
306 _· . 26
l6l6
- 948 1678 - lSO 1428
9
BALANSRÄKNING
Kraftverksrörelsen
(Mkr)
TILLGÅNGAR 30 juru 1981 30 juni 1982
Omsattningstillgå.ngar
Kassa, bank, . po&tgiro 1607 1349
Kundfordringar 843 944
Fordringar hos dotterforetag not15 300 144
Forutbetalda kostnader och upplupna intakter not16 390 378
Ovriga fordringar • 255 148
Pågående ej fakturerade arbeten 17 31
Lager i:x:h forråd notl7
Karnbransle 1463 1552
Olja 619 623
Driftreserv m m . 215 272
(' :
Produkter i arbete 15 20
Förskott trllleverantorer 5 724 73 5 534
Anläggningstillgångar
Aktier 1 dottertoretag not18 297 273
Aktier 1 andra foretag not18 178 1120
Andelar i distributionsföreningar 3
s
Fordringar hos dotterföretag not18 2 673 3 007
Andra fordringar not 18 89 164
Inventarier, fordon och byggnadsmaskiner not l Q 363 399
Forskon tillleverantörer 56
Anlåggningar under uppforande not20 6 735 3 273
Maskmer och inventarier not 21 8 063 11736
Byggnader not21
s
541 6 350Markanlaggningar not21 178 278
Mark och vattematter not21 1000 25120 1235 27896
SUMMA TILLGÅNGAR 30 844 33 430
l
SKULDER OCH DISPONERAT STA TSKAPITAL Kortfristiga skuldet"
skulder till dotterföretag not22
Skulder hllleverantorer skatteskuld
Skuld hll statsverket not23
-' 1pplupna kostnader och förutbetalda mtakter not24
.. .JVriga skulder not 25
Långfristiga <>kulder Skulder hll dotterforetag
Reverslån noti6
··(vriga skulder -ensionsreserv
Avsatt fOr framtlda kostnader for karnkraften not27 Särskilda avsättningar
Lagerreserv not 17
Avsatt t11l torrårsreserv Avsatt
till
disponibla medelA vsknvningar utover plan not21
Disponerat statskapital not28
SUMMA SKULDER OCH DISPONERAT STATSKAPIT AL
BORGENSÅTAGANDEN*}
For lån upptagna av produktionsbolag För lån upptagna av disttibution'.>bolag Övriga borgensåtaganden
1981·06·30 6259 130 27
30}um 1981
288 658 244 504 523 126
6
9 1
66 697l 032 307
10 542
1982-06·30 7 654 114 66
6 416 7 834
ÖVRIGA ANSV ARSFÖRBINDELSER Ersättnings- och frikraftleveranser
· 'ngrosleveumser
· ... 3
forpliktelser Effekt 167 MW Levererad energJ 900-1 000 GWh per årDetaljleveranser
ti20 forplikteber Genomsmtthg levererad energi 2 000 MWh per år
Konsortialavtal
(Mkr)
30 juni 198l
700
324
lBS 457 307
2343 255 2 22S
7 510 12(>
66
860 848 1 557
l 245 307
1%
11 881 11332 13 OJO
15 760 16 615
30 844 33 430
Vattenfalls engagemangidelagda produktionsbolag regleras genom konsorttalå\rtaL Genom sådana avtal tillforsakra& delagama ratt till den producerade kraftE:n i proporhon tlll agarandel t bolaget med samtidtg skyldighet att svara for bolagets samtliga kostnader i forhållande h!l agarandel oavsett om den producerade kraften uttag~ eller ic~e.
11
KOMMENTARER TILL BOKSLUTET
Kraftverksrörelsen
REDOVJSNINGSPRINCIPER Allmänt
Vattenfalls redovisnmg fölJer allmant rekommendera de redovismngspnnciper och vad som betr.!ktas ,.,om god redo- visningssed ho& stt.Srre enskilda toretag.
Fr o m den l JUli 1980 är verket bokfo-
ring~kyldigt enligt "Forordningen med foresknfter om statliga myndigheters bokfonng'' (SF51979 1212). Forord- ningen ar ett efter bokfönngslager. upp- byggt regelsystem som anpass.ats tiU de speciella förhållanden som finns mom statlig verksamhet
Vattenfall redovisar inte någon kon- cernsammanstallning där dotterbolagen ingår hUsammans med verket. Anled- mngen ax sktllnader mellan bolags- grupp och affarsverk bl a ifråga om fi- nansiering, skatteförhallanden och fön- deringsmojligheter &amt att ohka ra- kenskapsår omöJliggör en för koncer- ner normal och enhethg koncernkonso- lidering Bolagsverksamheten redovtsa6 på sid28.
Den 1 iuh 1981 inford('S ett nytt t-ko- nomisystem tnom Vattenfall, vilket bl a mneburit nya resultat- och balansrak- ningsscheman. Resultat· och balansråk·
ningen för föregående år har så långt möjligt JUsterats for att mojliggora Jain- forelser Mer betydelsefulla forandring·
ar i anledntng av det nya ekonomisys- temet redovisas nedan.
Nya redovisningsprinciper Arbeten åt tttomsMende
Arbeten åt utomstående utvisar Vatten·
f~lls entreprenadverksamhet. Fr o m 1981182 redovisas denna verksamhet brutto, dvs m täkter och kostnader åter- finns under separata rubriker i resultat- rakningen Vattenfall tar ej ut sarskilda vinstpålagg, v<~rfor m täkter och kost· ..' narler redovisas till samma belopp.
Bland kostnaderna mgår andel i admi- rustrationskostnader och allmänna om- kostnader. Arbeten åt utomstående har mte medtag~ts for jamforel~året Om- fattningen var nägot mindre foregående år.
Btdrag fYt1n utomstående
B1drag från utomstående, som erhålls•
Vtd invt?Steringar i av Vattenfallagda anläggningar, redovisas som extraordt·
nara intäkter. Hela bidraget redovt~as
som extraordmår intakt bJClragsäret med motsv.trand~ nedskrivrung av den
12
anskaffade tillgången. Nedskrivmngen.
redovisas som extraordmar kostncld.
Anlaggningar
Vattenfalls anlaggnmgar år i balansrak- ningen uppdelade i avskrivmngsgrup- pema maskmer och inventauer, bygg- nader, markanlaggningar samt mark och vattenratter Anlåggningarna grup- perade i anläggningsslag framgår av not21
Anlaggningarna har på tillgångssidan redoVlsats
till
sttt bokförda varde, dvs den annu inte avskrivna delen av an- läggningarnas histori'ika an~kaffningskostnad. Ackumulerade av~krivnmgar
utover plan redovt&as på b.ilan&rak- ningens skuldsida. lanskaffningskost- naden för anlaggningar ingår rånta un- der byggnadstid.
Avsknvningm
Enhgt beslut i overensstammelse med pro p 1976/77:130 med riktlinJer for det statliga budgetf)}'stemet berakna$ kraft- verksroretsens avskrivrungar på nuan- skaffnmgskostnader. Dessa kalkylmas- stga avskrivning.1r baseras pä anskaff.
ningskostnader indexuppraknade tdl prir.ruvån vid avt.krivningstldpunkten Avt>krivningarna delas upp i avskriv- ningar enligt plan och avskrivningar ut·
over plan. De planenliga avskrivnan·
gama beråkna' på historiska anskaff- ningskostnader medan avskrivningar utöver plan utgörs av ~l<Jllnaden mellan kalkylmäs'>iga och planenliga avskriv- rungar.
Avskrivningarna baseras på en an•
laggnings ohka delar (komponenter), som sammanförts i avskrivningsgrup- perna maskiner och inventarier, bygg- nader, markanlaggmngar samt mark och vattenratter. Avskrivning sker en- hgt linjar metod over beraknade ekono·
mlSka livslangder, som varierar beroen-
. de på anlåggmngsslag och avsknv-
nmgsgrupp. Forandringen järnfort med tidigare består t att avsknvningarna fram ttll1980:81 beräknades på grund- val av genmru.nittliga livslångder för vane anlaggningsslag. Uppdelningen av anlaggnmgama i komponenter och av- skrivningsgrupper har moofort en mer exakt berakrung. De nya berakningama har vid overgången inneburit en sänk- mng av de kalkylmass1ga avsknvrung- ama i storlek,.ordningen 200 Mkr
Fo!Jclnde liv!>långder tillampas'
Maskiner och inventarier 25-40
ar
(som 1ngår i anlåggningar)
Byggnader • 25-80 år
Markanlaggningar 25-35 år Mark och vatt('TU'atter avsktivs mte.
De kalkylmasstga av~rivningarna in- _ g1ck tidigare i det redovts.ide rort>l5en('}) sultatet. Då detta i huvudsak bywr på icke Inflationsomraknade vli.rdt>n ingår endast de planenhga avskrivrungarna i rorelseresultatet.
Forskott tillleuer"ntorer (} Fr o m 1Q81/82 redovisas forskott hll ···
leverantorer under !'åtskilda rubriker i balansråknmgen. Utbetalda forskott avst'ellde kommande leveran'ier av va·
ror och t)ånster som klassificeras som omsättningstillgångar särredovisas un- der omsattningstillgåi'lgar, medan for- skott avseende leveranser av anlagg- ningar särredovisas under anlaggmngs- tdlgångar. T1d1gare rt-clovi&ades for- skotten som ovnga fordrii'lgar tomsatt- ningstillgång), re"lp på den anlaggnmg som forskottet avsåg (anlaggningstill- g.\ng) Balansraknmgen for 1980/81 har mte justerats hårför.
Kalkylmäs~iga poster m m
Avskrivrungar på kontorsinventarier. _ fordon, byggnadsmaskiner m m, sam{l, for~akringstekniskt (kalkylmassigt) be- · räknade pension!tko&tnader for perso- nal i tjanst, fordelas lopande till dnft- och mvesteringsverk&amheten och in- går fol)aktllgen i poster i re!tultat-och{.
balansråknmgen. Skillnadert mellan uf&
betalda penstoner bli pensioner ad per- sonal och de forsåknngstekntskt berak- nade pensionskostnaderna har redovl- sats som bokslutlidisposit10n. Vatten- falls penslon&forphktelser behandlas fölJaktligen enligt kontantprindpen.
Kalkylmåssiga rantor för lager (Ich mventarier m m uppta~ oc!Gå i resul- tat-och balansrakningen. Dessa rantor mgår i resultatraknmgt>n huvudsakligE>n som ränta på dtsponerat st.atskapital.
For att undvika dubbelredovisning återfors de kalkylmas!.lgt fordelade r.m- torna som boks!utsdtspos1tion
Engångsavgifter
Engångsavgtfter inom detaljdistnbutio- nE'fl redovtsas som rorelsemtäkter med motsvarande engångsavskrivning sam-
i
ma år. Engångsavsknvningama redovi- sas bland bokslutMhs.posltlonern.t som avskrivnmgar utover plan.
lager och sårskilda avilattningar Lager i dnftre!.eTY m m samt produkter i <:Ubete ar varderade hl! ansk.affnmg~
pris.
Lagren for olJa och kambränsle ar upptagna till an .. kaffnmgspns i balanr rakningen. Arets förbruknmg av olJa och kambransle från lagret s.ker enligt FIFU-metod ("forst in-forst ut'') och re- dovisas under egen produktiQn som branslekostnad
till
nuanskc~ffningspris enhgt gållande kontrakt och aktuella marknadpriser. Sktllnaden mellan an·skaffni~ris och nuanskaffn~pris
för forbrukade kvantiteter fors tillla- gerreserv('n.
I kostnaden vid anvåndning av rnbzanslet ingår även kostnader for tr~mtida hantermg av anvant bransle och kostnader ror avveckling av karn- kraften l balansrakningen redoVIsas mots.varande belopp som långfristig
Resultaträkningen <Mkr>
Not l EUönäljning
Fast kraftförsäljning Engrosför&äljning Detaljforsaljning Tillfällig kraftförsäljning Transitering
Engängs.avgifter
Not 2 Arbeten åt utomstående Byggnadsverksamhet Driftverksamhet ÖVrigt
skuld Medlen avsatts bl a for forskott for upparbetnmg av bransle och for m·
vesteringsutgtfter for anlaggnmgar f(lr bransleforv aring m m.
Sedan den l januan 1982 mbetala!i medlen 1 ~tållet till nämnden for hc~nte
ring av anvant kambransle (NAK).
Gjorda avsattmngar för produktion fo- re kalenderåret 1982 avses avvecklas i takt med att utgifter for åtgarder for ändamålet upptrader. Forst nar dessa medel forbrukats får avgtftsmedel från NAK utnyttjas for soadana utgifter. Fon- dering for omhandertagande av låg- och medelaktivt avfall sker fortfarande internt.
Skulder i utländsk valuta
Skulder i utländsk valuta har värderats hll kursen på balansdagen om inte an- skaffningt;kursen var1t hogre (hogsta vardets prinop).
Skatter
Vattenfall betalar kommunalskatt för garantibelopp på fastigheternas taxe~
Not4 Bränsle
rmgsvarden 1 kraftverksrorels.en. Dess- utom erlagg'> kommunalskatt for m- komst från forvarvskällan annan fashg- het, jordbruko<:h rörelse. Vattenfalls mkomster av kraftverksrorelse ar un- dantagna från statlig inkomstskatt Anslagsredovisning
Vattenfalls investeringar finanstetas med anslag, som beviljas av rik!.dagen på forslag av regeringen. Darefter fa~t
stailer regeringen mvesteringsramen, s.om anger det belopp som Vattenfall får förbruka för sina investeringar un~
der ett budgetår. lnvesterings.mslaget
ar
11å beräknat atten
reserv (mveste- ringsreseryen) finns til)ganglig om rege- ringen finner skal att under lopande år hOja investeringsramen Detta kan bli aktuellt om det av sysselsättning~-eller kraftforsorjnings6kal bedoms nodvan- digt att tn('d kort varsel satta tgång in- vesteringsarbeten.Investeringsreservens forändring samt under året tilldelade och torbru- kade anslagsmedel framgår av not 29.
Beloppen inom parentes 1980/81
5 027 679 448 398 25 6 577
1981/82
5 519 802
474
420 28 7 2431174 305 425
avser foreg. år Kärnbrausle Olja Totalt Forbrukning ull
nuanslc4iffningspru. 246 (275) 138 (104) 384 {379) Avsatt for framtida kost-
nader för kärnkraften 172 (156}
--
( - ) 172 (156)Omkostnader Mr bransle 12( 7) l ( 11) 13 ( 18) 430 (438) 139 {115) 569 (553) Not 5 ~strations-, utvecklings.-och fårsåljnings-
kostnader
1980/81 1981/82 Administration!.- och forsåljnings-
ko&tnader 346 221
Förstudier 19 29
1904 l angivna belopp ingår Vattenfalls byggnation och drift av Forsmarks kärnkraftverk med s.unmanlagt
f9rskning, utveckling, demonstra- tion (FUD)
Övriga omkostnader
137 163
65 93
567 506
l 780 Mkr. Under 1980/81 utgjorde motsvarande åtaganden ca 1360 Mkr.
Not 3 Produktion,_ och distributionskostnader 1980/81
Egen produktion l 250
(varav bransle, not 4) (553) Pråmroande produktion (inkop) 1 537 (varav tillfälliga kop) (470)
Distribution 382
Fastighetsskotsel 25
31~4
1981/82 1661
(569) 2 219 (409) 379 35 4294
Betråffande kostnadsoktungen hanvisas till avsnittet årets resultat i forvaltnmgsberättelsen.
Not6 Avskrivningar
·i 1980/81 1981'82
A vskri'l;ningar enltgt plan.
·'Maskiner och tnventaner•) 449 499 (som ingår i anlaggningar)
Byggnader 174 191
Markanläggningar 11
-
· - -
13Summa avskrivningar enligt plan 634 703 Skillnad mellan planenliga och
kalkylrnassiga avskrivningar 988 799 Kalkylmassiga avskrivningar 1622 1502
•J ilet<alf .... rodo•JOnlliS av :n..l.mnms på ~Or-VHiblr'". Iot &on I>Y~<kN.doner m m llan\>SaS hll ••wtttt
""'redo\
"""">SSP"""l'U13
Not7 finansiella intäkter
1980/81 1981/8:2
- - -
Utdelnmg på aktier och andelar 1
14
R.mtor från dottE"rforetag 339 339 Övr~ga ranteintakter 133 227
Kursvm~>ter 3 2
476 .582
Okningen beror 1 huvudsak på stotre ranteintakter från riksgaldskontoret, dar Vattenfall placerar t111fal- hga owrskott av likvid.1 medel.
Not8 Finansiella kostnaW!r
1980/81 1981/82
Ranta på rorlig kredit l
Övriga rantekostn.ader 13
ss
13 S6
Okningen beror 1 huvudsak på rantekostnader för utstallda reverser i samband med forvarvet av Gran- ges kraftrorelse.
Not9 Extraordinära intäkter
1980/81 1981182 Vinst vid fOrsäljning av
maskmer och inventarier 1 7
byggnader l
krafttillgångar i samband med
Sölvback.auppgörelsen 53
olja 20
Bidrag från utomstående i samband
med investeringsverksamhet 20
Ersåttning för försenad tdrift-
tagning av k.unieaktorer 83 187
Investeringsavdrag 12
Ö v ngt l 6
85 306
Harutover har 335 Mkr erhållit» från statsverket for utbetalning av driftbidrag till SvenskaPetroleum AB.
Not lO Extraordinära kostnader
1980/81 1981/82 Nedsknvning av anlåggnittgt,kost-
nader för Ringhals 3 och 4 mat- svarande av staten erhållen eNått- ning for karnkraftforseningen 83 Nedskrivning motsvarande er-
hållna l:>idrag från utomstående avseende investeringsverk.sam-
het
en 20ÖVrigt 2 6
- -
85 26Notll Avskrivningar utover plan
1980/81 1981/82 Skillnad mellan planenliga och
kalkylmåsstga avskrivningar 988 799 Engångsavskrivning motsvarande
mtaktsbokforda engångs-
avgtfter 25 28
Avsattning motsvarande up~
kommen realisationsvmst vid
Solvbackauppgorelsen 53
1013
- -
88014
Not 12 Avsättning till disponibla medel
Enl!gt ny instruktion for statens vattenfall& verk (SFS 1982:705) kan V attffifall numera fondera overskott . sot.n kvarstår sedan kravet på mbetalnmg av ranta
p.l statskapttalet har tillgodosetts (avkastmngsk.ra- vet). Beslut om medlens anvandmng fatta:; av rege- ringen 1 samband med bokslutets faststallande Not 13 Kommunalskatt
Bt>loppet består av beraknad kommunal mkom&t·
skatt samt garanoskatt på fasttgheter och uppgår hll 126 Mkr resp 124 Mkr.
Not 14 Ränta på di'lponerat statskapital
Rantan, som inbetala~ ull statsverket, motsvarar det faf.tstallda avkastningskravet, 10,75% på det 1 me- deltal disponerade forråntmngspliktiga statskapita- let. Foregående år uppgick rantan till l 475 Mkr elit-r 11,1% varav 1260 eller9,5% utgJorde ordmane ranta cich 215 Mkr extra ml€verans av ranta enhgt sarskilt regerin~beslut.
Balansräkningen
Not 15 Fordringar hos dotterföretag
I beloppet ingår bl a fordran på Forsmarks Kraft- grupp AB med 113 Mkr avseende bygg- och drift- entreprenader samt karnbransleansk.iffning.
Not 16 Förutbetalda ko4tnader och upplupna intakter Posten består bl a av fbrskottsbetalrungar bli Svensk Karnbrånslefors6IJnmg AB med 307 Mkr avseend"' centrallager for aktivt bransle, upparbetnmgstjanster m m. I ovrigt lngår i posten upplupna annu f!J erhåll- na intäkter for elen€rg1, r<lntor och aktieutdelmngar.
Not 17 Lager, lagerreserv
Ingående balans den l Juh 1981
Forandrmg under året•}
Karnbransle OlJa Ovnga
Utgående balans <k-n 30 juni 1982
2312 l 032
89
14~
4 52
62 17
2 467
Not 18 Aktier och fordringal" hofi dotterforetag och andra foretag
Specifikahon finns på sid 18
Not 19 Inventarier, fordon och byggnadsmaskiner Harmgår kontorsmventaner, fOidon och byggnads- maskmer samt maskmer och inventarier t verkets hjalpavdelrtmgar Avskrivntngshderna f()r dessa m- ventarter vanerar normalt mellan 5-10 år Av!'kriv- nmg gors på histor·iska ansk.affning~o .. tnader.
Not 20 Anla.ggningar un<kt uppforande
Mmskrungen av ..mlaggmngar tlnder uppforande be- ror frarost på att block 3 och 4 1 Ringhals fa.rdlg- stallts under året och delats upp 1 avskrivnings- grupper.
