Resultat före bokslutsdispositioner och skatte~ Mkr

VOLVO

Årsredovisning 1984 Försäljningsvärde, Mkr·

Resultat före bokslutsdispositioner och skatte~ Mkr

Avkastning på totalt kapital exklusive rörelseskulder, procent Resultat per aktie, kronor Utdelning per aktie, kronor Antal anställda den 31 december Löner och lönebikostnader, Mkr

Resultatbonus till anställda, Mkr

Investeringar i anläggningar, Mkr

87.052 7.647 22,9

46:50

^:l '

5:30 i

l

68.586 ^{! l} l

10.509 l

il " 180

2.589

Volvokoncernens verksamhet i sammandrag

Belopp i miljoner kronor (Mkr) där ej annat anges I982 I983 1984

Försäljningsvärde 75.624 99.460 87.052

Rörelseresultat efter planenliga avskrivningar ^3.335 4.502 6.628 Resultat före bokslutsdispositioner och skatter 2.440 3.779 7.647 Avkastning på totalt kapital exklusive rörelseskulder,% ²1 I7,5 I8,1 22,9 Avkastning på eget riskbärande kapitaL% 21 20,5 24,4 38,3

Likvida medel den 31 december 7.250 Il.625 11.900

Investeringar i anläggningar ^{2.346 2.397} 2.589

Antal anställda den 31 december 75.136 76.206 68.586

Andel eget riskbärande kapitaL % ²1 30,0 32,1 39,1

Resultat i kronor per aktie 21 I5:70 24:30 46:50

Utdelning i kronor per aktie 4:55 5:23 5:30¹1

Beräknade värden enligt amerikanska redavisningsprinciper (U.S. GAAP) Nettovinst

Nettovinst i kronor per aktie Summa tillgångar den 3 I december Eget kapital den 3 I december Avkastning på eget kapital %

11 Enligt styrelsens förslag

21 Definitioner, se sidan 13

Bolagsstämma - plats och tid

Ordinarie bolagsstämma hålls i Göteborg i Lise- bergs hallen, med ingång från Orgrytevägen, onsdagen den 22 maj 1985 kl16.30.

Vem har räH att delta i bolagsstämman?

Rätt att delta i Volvos bolagsstämma har den aktieägare som dels är registrerad i den utskrift av aktieboken som görs per den 10 maj 1985, dels anmäler sin avsikt att delta i bolagsstäm- man till Volvo, senast kl12.00 &edagen den 17maj 1985.

Hur blir man registrerad i aktieboken?

Volvos aktiebok förs av Värdepapperscentralen VPC AB med hjälp av datateknik.

Aktier i Volvo är antingen ägarregistrerade eller förvaltarregistrerade. Endast ägarregistrera- de innehav återfinns under aktieägarens eget namn i aktieboken.

Den som har sina aktier i förvar hos banks notariatavdelning eller enskild fondhandlare kan ha valt att låta aktierna registreras i förval- tarens namn.

För att aktieägare med sådana förvaltarregi- strerade aktier skall ha rätt att delta i bolags- stämman fordras att aktierna ägarregistreras.

För att aktierna skall kunna omregistreras i tid, bör aktieägare som har förvaltarregistrerade aktier av den bank eller fondhandlare som för- valtar aktierna begära tillfällig ägarregistrering.

sk rösträHsregistrering, ett par bankdagar före den 10 maj 1985. Förvaltare brukar debitera en avgift för denna åtgärd.

850 1.496 4.100 I2:70 I9:80 52:90 46.365 53.273 58.343 8.381 9.87I 13.496

11,4 I6,4 35,1

Hur anmäler man sig till Volvo?

Anmälan om deltagande i stämman kan ske D per telefon 031-59 2150 eller

via Volvos växel 031-590000 D per post till

AB Volvo Juridik

405 08 GOTEBORG

Vid anmälan bör aktieägare uppge D namn

D personnummer (registreringsnummer) D adress och telefonnummer.

Aktieägare som vill delta i stämman måste ha anmält detta senast fredagen den 17 maj 1985 kl12.00, då anmälningstiden utgår.

Som avstämningsdag för rätt att erhålla utdel- ning föreslås den 28 maj 1985. Utbetalningen beräknas ske genom VPC den 4 juni 1985.

Att speciellt observera vid läsningen av Volvos årsredovisning 1984

Principerna för den ekonomiska redovisningen är oförändrade med undantag för omräkningen av utländska dotterbolags nettovinst till sven kronor, vilken from 1984 sker efter de genom-'--"' snittliga valutakurserna under räkenskapsåret mot tidigare efter balansdagens kurser. Se vidare Redovisningsprinciper på sidan 3 7.

Vissa värden är genomgående lägre för 1984 än för tidigare år av framför allt två skäl:

Oljehandeln inom STC reducerades unde första halvåret, vilket visar sig i ett lägre försälj- ningsvärde för rörelsegrenen Energi.

Vidare ingår inte de tidigare dotterbolagen AB Catena och Wilh Sonesson AB i koncernen under 1984. Sonessans redovisades tillsammans med Kockums lemverks AB och Centro- Morgårdshammar AB under "Verkstadsföretag mm· åren 1981-83. För 1984 ingår de båda sist- nämnda företagen under • Annan verksamhet".

l not 26 till koncernens bokslut på sidorna 43-44 ingår en redogörelse för väsentliga skill- nader mellan de redovisningsprinciper som Volvo tillämpar och de som gäller i USA (U.S.GAAP).

***

Siffror inom parentes avser 1983. Svenska kro- nor betecknas ibland SEK. Miljoner kronor skrivs vanligen Mkr och miljon förkortas M.

Belopp avser Mkr om inget annat anges.

o

Volvo Arsredovisning ¹⁹⁸⁴

2 Koncernchefen

1984 blev Volvos bästa år hittills. Vinsten blev 6,5 miljarder kronor och avkastningen på sysselsatt kapital23 procent. Med de extraordinära intäkterna blev vinsten 7,6 miljarder kronor och avkastningen tre procentenheter högre.

Volvos soliditet är nu 39 procent mätt som andel eget riskbärande kapital Vårt finansnetto är positivt. Värdet av vår börsportfölj utgör en betydande kapitalreserv.

Under verksamhetsåret 1984 infriade koncernen sina finansiella mål. Våra investe- ringar på energiområdet och inom livsmedelssektorn har förstärkts. För 1985 och framåt siktar vi till att ytterligare konsolidera Volvo och slå vakt om lönsamheten.

4 Förvaltningsberättelse. Koncernöversikt

Fortsatt tillväxt i amerikansk ekonomi. Stigande dollarkurs. Svagare återhämtning i Västeuropa. Volvokoncernen 1984: Okad försäljning i den industriella verksamhe- ten. Minskad oljehandel. Stigande produktion och investeringar. God produktivitet.

Väsentligt högre resultat. Stora extraordinära vinster vid aktieförsäljningar. Förvärv av aktier i Hamiltongruppen, Protorp och Cardo.

Okat antal anställda. Börsintroduktion i Paris och notering av Volvoaktien genom NASDAQ i USA. Fondemission och aktieuppdelning.

15 Personvagnar

God efterfrågan- mer än 386.000 Volvo personbilar levererade till kund. Okad kapacitet. Försvarade marknadsandelar. Introduktion av Volvo 740. Betydande resultatökning.

18 Lastvagnar

Okad tillverkning och försäljning - framför allt i USA. Väsentlig förbättring av resultatet. Okade resurser för produktutveckling. Högre kapacitetsutnyttjande.

20 Bussar

Oförändrade leveranser. Okade marknadsandelar på en kärv världsmarknad.

Utprovning av ny teknik 22 Entreprenadmaskiner

Okad försäljning framför allt i Västeuropa. Vidareutvecklade produkter. Samgående med Clark Michigan Company.

24 Marin-och industrimotorer

Högt kapacitetsutnyttjande. Nya produkter lanserade.

26 Flygmotorer m m

Okad produktion av civila flygprodukter. Gripens motor provkörd. God tillväxt för hydraulmaskiner.

28 Energi

Koncentration av STCs verksamhet. Minskad volym i oljehandeln. Inlösen av aktierna i STC. Volvos andel i Hamilton Oil Corporation ökad till strax under 50 procent.

30 Livsmedel

Stabil hemmamarknad. Fortsatta företagsförv~. Moderbolaget Provender Food AB etablerat i Göteborg.

32 Annan verksamhet 33 Koncernföretagens resultat

34 Koncernens resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys 45 AB Volvos resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys 52 Förslag till vinstfördelning

53 Revisionsberättelse 55 Volvokoncernen 1980-84 56 VolvoiNordamerika 60 Volvoaktien

62 Styrelse, revisorer och koncernledning 64 Adresser m m

Koncernchefen

Ar 1984 blev Volvos bästa hittills. o ./"'\.Vinsten blev 6,5 miljarder kronor och avkastningen på sysselsatt ~pital 23 procent. Med de extraordinära intäkterna blev vinsten 7,6 miljarder kronor och avkastningen tre procent- enheter högre. Avkastningen på eget riskbärande kapital var 38 procent och på aktieägamas eget kapital efter skatt 28 procent.

Volvos tillväxt har under den senaste tioårsperioden varit god. Försäljningen år 1975 var 13,7 miljarder kronor och uppgår för år 1984 till 87 miljarder kro- nor. Vinsten har stigit från 501 miljoner kronor under 1975 till dagens 7,6 mil- jarder kronor.

Volvos huvudstrategi är att försvara och växa inom våra traditionella pro- duktornråden och på våra huvudmark- nader - personvagnar, lastvagnar, bus- sar, rnarinrnotorer, flygmotorer och entreprenadmaskiner i Europa och Nordamerika. Inom dessa områden

Volvos ledning presenterade-koncernen inför ledande placerare och analytiker i New York i slutet av januari 1985.

har vi gjort våra största ansträngningar, samtidigt som vi hela tiden strävat efter att bredda vår bas och öka vår avkast- ningsförmåga.

Våra ansträngningar har inte alltid givit utdelning, men över tiden har vår strategi visat bärkraft:.

Under verksamhetsåret 1984 infria- de koncernen sina finansiella mål. V åra investeringar på energiområdet och inom livsmedelssektorn har förstärkts.

För 1985 och framåt siktar vi till a~ 1 - · ·

ytterligare konsolidera Volvo och slå - vakt om lönsamheten.

P

ersonvagnsverksamheten gav myc- ket goda vinster. LastvagnsrörelseP-- ökade avkastningen, men har fortfara~

de ett gott stycke kvar till lönsamhets- nivån under slutet av 70-talet.

Volvo Flygmotor gjorde sitt näst bästa resultat hittills och Volvo Penta sitt bästa. Volvo BM nådde i hård kon-

kurrens ett hävdat resultat och går in

i

samarbetet med Clark Michigan på solid grund.

Volvoåret 1984 blev händelserikt.

"f""\en

nya

7

40-familjen lanserades.

L/Vi introducerade vårt tidigare dotterbolag Volvator på stockholms- börsen under namnet Catena. Intro- duktionen var framgångsrik.

Livsmedelsrörelsen samordnades

-~ \

der moderbolaget Provendar Food.

..-6lvo sålde innehavet av aktier i Con-

safe,

med en vinst av närmare 400 Mkr. Volvo sålde även sina innehav i Atlas Copco och Stora Kopparberg

""ed en vinst på ca 1,4 miljarder kro-

_

Jr. Volvo.förvärvade drygt 20 pro- cent av aktierna

i

Protorp och i Cardo.

Volvo köpte ytterligare aktier i Hamil- ton Oil Corporation och har nu drygt

49

procent av samtliga aktier.

Volvoaktien började i december noteras på fondbörsen i Paris och ge- nom det s k NASDAQ-systemet i USA Volvo lämnade ett erbjudande om förvärv av samtliga aktier

i

STC och räknar idag STC som ett helägt dotterbolag.

Under 1985 års första månader med- delade Volvo sin avsikt att planera för

~en

största utbyggnaden av person- , 1gnsverksamheten under den senaste

-n oårs perioden. Vi utreder förutsätt- ningama för en utökning av tillverk- ningskapaciteten med 40.000 person- vagnar per år, i ett skift, i Uddevalla.

-

Omfattande parallella investeringar planeras bl a i Göteborg Skövde, Köping och Olofström.

S om ledare för ett konsortium har Volvo i början av 1985 förvärvat aktier med ett röstvärde av 26,6 pro- cent i Pharmacia. Volvo har genom hel- ägda och delägda intressenter därmed en bred bas och en god överblick över bioteknisk verksamhet, från fermente- ring och livsmedel till farmaceutiska produkter.

Slutligen har Volvo köpt aktier med

12

procent av röstvärdet i Custos.

Volvos soliditet är nu 39 procent mätt som andel eget riskbärande kapi- tal. Vårt finansnetto är positivt. Värdet av vår börsportfölj utgör en betydande kapitalreserv.

Två av de problemföretag som jag nämnde förra året var Volvo White Truck och Volvo do Brasil som båda gav förluster under 1983. Volvo White Truck nådde god lönsamhet under 1984 och Volvo do Brasil gav ett över- skott. Volvos bussaffär i USA har där- emot givit oss betydande inkörnings- förluster.

P å huvuddelen av våra verksamhets- områden ökade vi förra året våra marknadsandelar. För Personvagnar är konkurrensen kännbar och respekt- ingivande. Västtyska och amerikanska tillverkare erbjuder förnyade produkt- program av god kvalitet och de japan- ska producenterna lägger alltmer

resurser med sikte på våra marknads- segment.

På lastvagnssidan råder fortsatt överkapacitet i branschen och skarp priskonkurrens. Marknadsandelarna försvaras intensivt. Flera konkurrenter i branschen har medgivit stora förlus- ter under 1984.

Volvo Penta är en av de ledande till- verkarna i världen av marina motorer och Aquamatic-drev. Marknadsande- larna

i

USA har minskat genom större efterfrågan än tillgänglig produktions- kapacitet. På industrimotorområdet har marknaden krympt och konkurrensen hårdnat.

V år livsmedelsgrupp hade en lön- samhetssvacka under första halvåret

men expanderar nu med bättre

marginaler.

Volvo Flygmotor har med en ökan- de andel civila flygmotorer utsatts för hårdnande konkurrens, men har häv- dat sig som en av de få kvalitetstillver- karna på området. Inom hydrauliksek- tom ökar marknadsandelama under god lönsamhet.

D

en teknik som ingår i Volvos pro- dukter och den teknik som tilläm-

pas i vår produktion har bredd och

djup. Under 1984 satsades mer än 3,3

miljarder kronor för produktutveck- ling. Kvalitet och praktisk kundnytta fokuseras.

Volvos ansträngningar att öka

m

edarbetamas kunskaper och engage- mang fortsätter. Ett koncernomspän- nande program -

"

Dialog..- - riktar sig till varje Volvoanställd med informa- tion och diskussion om Volvos inrikt- ning och Volvos rörelse. Föreläsningar, filmer, böcker och en ny koncerntid- ning skall ge ökad kunskap. Genom se- minarier, gruppdiskussioner och enkä- ter ger de anställda sin syn på sitt arbete och på sitt fö

retag.

Det råder många meningar om kon- junkturutsikterna för helåret 1985. Vi är förberedda på möjligheten av en vikan- de konjunktur. Vi styr vår produktivi- tetsutveckling och vår kostnadskon- troll med beredskap för detta.

~ _{\ ~} ~ _~"~ ~

Pehr G Gyllenhammar

29mars 1985

FORVAL TNINGSBERÄTTELSE

Koncernöversikt

Under 1984 samverkade en rad faktorer till att skapa goda marknadsförutsättningar för Volvokoncernen.

USA var Volvos mest betydelsefulla marknad. Under de två senaste åren har USA varit den pådrivande kraften i en expanderande världsekonomi. Under 1984 - särskilt under årets första del- fortsatte tillväxten i den amerikanska ekonomin.

Investeringar, konsumtion och sysselsätt- ningsteg.

Aterhämtningen i Västeuropa - ett marknadsområde av mycket stor vikt för Volvo- hade inte samma styrka. Många

västeuropeiska länder förde en restriktiv ekonomisk politik.

Dollarkursen visade en stigande tendens under året. Den fortgående höjningen av- speglade en stark tilltro till den ameri- kanska ekonomin. Den starka dollarvalu- tan hade en gynnsam effekt på Volvos vinstutveckling. Samtidigt har dock kon- cernens dollarlån måst skrivas upp ytterli- gare och resultatet belastades därför med valutakursförluster.

Inflationstakten i Sverige var något lägre än under tidigare år men högre än i de flesta industriländer. Därmed minskade ytterligare de konkurrensfördelar som upp- nåddes genom devalveringarna av den svenska kronan under 1981 och 1982.

De för Volvo positiva tendenserna i omvärlden övervägde och förutsättningar- na för de industriella rörelsegrenarna i Volvokoncernen var gynnsamma under 1984. Den starka tillväxten i den amerikan- ska ekonomin gynnade framför allt försälj- ningen av personbilar och marinmotorer men även lastbilsverksamheten i USA

Trots den svagare tillväxten i Västeuro- pas ekonomi kunde rörelsegrenarna inom transportmedelssektorn visa fortsatta för- säljningsframgångar även inom detta vik- tiga marknadsområde. Försäljningen av bussar och entreprenadmaskiner hämma- des dock i viss utsträckning av en restriktiv ekonomisk politik i flera länder.

En relativt måttlig konsumtionsökning(

präglade de marknader i Västeuropa inom- vilka livsmedelsgruppens företag är verk- samma.

Världskonsumtionen av olja var jämfö- relsevislåg och OPEC-länderna sökte ytt~r

ligare begränsa tillgången genom inskrän, ningar av utvinningen. I dessa länder var efterfrågan på transportmedel svagare än under föregående år.

Osäkerheten om prisutvecklingen gay anledning till en reduktion av handeln med olja inom STC. Sänkningen av prisnivån under årets senare del medförde förluster inom STCs oljehandel Avvecklingen av

Håkan Frisinger - verkstä/l,mde direktör i AB Volvo.

Seandrill innebar att Volvos riskexponering i fråga om prospektering och utvinning av olja och gas blev lägre.

De ökade investeringarna i aktier i Hamilton Oil Corporation och Saga Petro- leum a.s. syftar ti1l en mer långsiktig inrikt- ning och medför en koncentration av kon- cernens energisatsningar.

Inom flera rörelsegrenar utnyttjades pro- duktionsanläggningarna i det närmaste fullt ut. Betydande investeringar påbörjades i syfte att säkra den fortsatta försörjningen med komponenter till transportmedels- sektorn.

Produktutvecklingen gavs hög prioritet inom samtliga rörelsegrenar och kostna-

'"'"' ?.la nådde en ny högsta nivå av 3,3 mil-

:.,.A-der kronor. Personbilen Volvo 740 i olika utföranden var den mest betydelsefulla av de nya produkter som lanserades under året.

~rsäljning

"Volvokoncernens försäljning under 1984 uppgick till87.052

Mkr

mot 99.460 Mkr föregående år.

Minskningen gentemot 1983 har flera orsaker. Dels reducerades oljehandeln inom SIC dels ingår inte de tidigare dotterbola- gen AB Catena och Wilh Sonessen AB i koncernen för 1984.

Försäljningen inom koncernens rörelse- grenar, förutom oljehandeln och de två nämnda bolagen, steg jämfört med 1983 med 20 procent till60.135 Mkr.

Valutakursen på US dollarvar högre under 1984 än under 1983. Den direkta inverkan på koncernens försäljningsvärde av den ökade dollarkursen kan uppskattas till 2.100 Mkr.

' 1 För Personvagnar fortsatte de senaste

~ens försäljningsökning men i något lägre takt, 20 procent mot 45 procent under 1983. Antalet sålda personbilar var sex pro-

cent högre, med en ökad andel bilar i 700- serien. I Nordamerika såldes mer än

p6.000 Volvo personbilar, fler än under ågot tidigare år.

Försäljmogen av lastbilar steg i antal med drygt 25 procent från det senaste årets nivå. På USA-marknaden nästan fördubb- lades antalet sålda lastbilar. Prisnivån för- bättrades något

och

försäljningsvärdet ökade med 35 procent.

Antalet sålda bussar

och

busschassier var i det närmaste oförändrat på en ytterli- gare försvagad världsmarknad Försälj- ningsvärdet ökade dock med 19 procent.

Försäljningsvärdet för entreprenadma- skiner ökade något, 8 procent, i förhållande till föregående år, framför allt i Västeuropa, trots att världsmarknaden var fortsatt svag.

Försäljningen av marin-och industrimo- torer fortsatte att stiga, 13 procent, bia tack vare en betydande stimulans från

usA-

marknaden.

För Flygmotorer m m steg framför allt försäljningen inom den civila delen av pro- duktprogrammet. Försäljningsökningen var 20procent.

Volymen inom STCs oljehandel min- skade med 43 procent och det totala för- säljningsvärdet inom rörelsegrenen Energi var 40 procent lägre än under 1983.

Livsmedelsföretagens samlade försälj- ningvar 12 procent högre än under 1983.

De två kvarvarande verkstadsföretagen inom koncernen, Kockums Jernverks AB och Centro-Morgårdshammar AB, redovi- sade 8 procent högre försäljning.

I Sverige var Volvos försäljning 13.673 Mkr (15.164).

Marknader utanför Sverige svarade för 84 procent (85) av det totala försäljnings- värdet eller 73.379

Mkr

(84.296).

I Norden utanför Sverige var försälj- ningsökningen 11 procent, medan ökningen i Euröpa utanför Norden var 22 procent.

Försäljningen av Volvoprodukter på den nordamerikanska marknaden steg med 39 procent i värde, medan oljehandeln min- skade med 69 procent.

Av vidstående tabeller framgår hur kon- cernens försäljning fördelar sig på rörelse- grenar och på marknadsområden. De . enskilda rörelsegrenarna beskrivs dels på sidorna 9-11, dels på sidorna 15-32.

Koncernens försaljning. Mkr

Rörelsegren 1980 1981 1982 1983 1984 Personvagnar 11.980 13.569 18.109 26.262 30.304 Lastvagnar 6.562 8.20910.79311.57615.219 Bussar 794 1.030 1.028 1.131 1.336 Entreprenad·

maskiner mm 2.259 2277 2203 2.664 2.851 Marin· och

industrimotorer 1.128 1.308 1.508 2.011 2.238 Flygmotorer m m 637 590 919 957 1.152 Verkstadsföretag m m 2.118 2.967 3.625 Energi

Livsmedel Annan verksamhet Koncernen

tota~

14.638 33.512 46.030 27.737 1.889 3.171 4.429 4.947

443 2.389 1.414 775 1268

23.803 48.017 75.624 99.460 87.052 Under 1984 svarade Transportmedelssektorn för 61 procent av koncernens försäljningsvärde och rörelsegrenen Energi för ca en tredejdeL

Fl!rlndring av filfsäljningen mellan 1983 och 1984'

Personvagnar 20%

Lastvagnar 35%

Bussar 19%

Entreprenadmaskiner m m 8%

Marin· och industrimotorer 13%

Flygmotorer m m 20%

Energi -40%

Livsmedel 12%

• AB Catenas försäljning ingår inte i 1983 års värden.

Marknadsområde Sverige Norden utanför Sverige Europa utanför Norden Nordamerika ÖVriga marknader

1980 1981 1982 1983 1984 5.927 11.077 13.222 15.16413.673

2.728 4.477 5.310 5.963 6.626

9.167 11.963 20.452 23.398 28.557 3.01412.702 25.685 45.069 29.697 2.967 7.79810.955 9.866 8.499 Summa 23.803 48.017 75.624 99.460 87.052 Förlndring av försäljningen mellan 1983 och 1984

Sverige -10%

KONCERNOVERSIKT

Produktion och investeringar

Följande antal personbilar, lastbilar och bussar tillverkades:

Personbilar i 200/700-serierna Personbilar i 300-serien Lastbilar

Bussar och busschassier

1984 1983

270.600 108.900 40.800 3.220

266.800 105.600 34.300 3.410 För tillverkning av stora personbilar i 200-

och

700-serierna utnyttjades all tillgänglig kapacitet. Med de omställningar som gjor- des under året i fabrikerna byggdes kapa- citeten successivt ut till en tillverkning mot- svarande ca 280.000 bilar per år. Under andra halvåret förlängdes leveranstiderna.

Stor efterfrågan, följdverkningar av strejken inom den västtyska metallindustrin och vissa svårigheter vid inkörningen efter sommarens semesteruppehåll samverkade härtill.

Inom lastbilstillverkningen utnyttjades kapaciteten till ca 80 procent i Sverige, Bel- gien och Storbritannien. I USA användes tillgänglig produktion i ett skift i det när- maste helt.

Tillverkningen av bussar och busschas- sier var något lägre än föregående år; pro- duktionen kan öka utan ytterligare utbygg- nad.

Produktionen av entreprenadmaskiner var i stort sett oförändrad, med en ökning under andra halvåret. Ca två tredjedelar av kapaciteten utnyttjades.

Tillgången på drev och andra kompo- nenter för marinmotorer begränsade möj- ligheten att helt möta en fortsatt stark efterfrågan.

Produktiviteten inom koncernen var fortsatt god.

Investeringarna i anläggningar uppgick under 1984 till2.589 Mkr (2.397). Huvud- delen avsåg transportmedelssektorn med sammanlagt L910 Mkr (1.375); framför allt gällde detta investeringar för utveckling och tillverkning av personbilar och last- bilar.

Betydande investeringsprojekt påbörja- des inom Volvo Komponenter i Skövde och Köping i syfte att ytterligare höja kapaciteten.

Beslutade, men ännu ej genomförda, investeringar i anläggningar uppgick vid utgången av 1984 till ca 4.100 Mkr. I detta belopp ingår investeringar för ca 2.100 Mkr, som beräknas bli genomförda under 1985.

Fördelningen på rörelsegrenar av dessa investeringar är, i Mkr:

Personvagnar 1.970

Lastvagnar och Bussar 830

Entreprenadmaskiner 150

Flygmotorer m m 130

Energi 570

tnnigarörelsegrenaroch

gemensamma investeringar 450

Summa 4.100

Utöver dessa investeringar beslutade Volvo i början av 1985 att undersöka förut- sättningarna för tillverkning av personbilar i Uddevalla.

Förändringar

i

aktieinnehav

Volvokoncernen förvärvade under 1984 aktier för sammanlagt ca 4.300 Mkr. Aktie- försäljningarna uppgick till ca 4.600 Mkr.

Volvo deltog i nyemissionen i Wilh Sonesson

AB

och tecknade aktier för 303 Mkr. Genom försäljning av aktier i Sones- sans minskade Volvos innehav under året från ca 52 procent till ca 35 procent.

Efter genomförd försäljning av aktier i

AB

Catena med företrädesrätt för Volvos aktieägare utgjorde Volvos andel40 pro- cent. Bolaget börsnoterades i september 1984. Dessa båda bolag ingår således inte i Volvokoncernen from 1984.

De båda betydande innehaven i Atlas Copco

AB

och Stora Kopparbergs Berg- slags AB avyttrades. Köpeskillingen var 3.047Mkr.

I november sålde Volvo sitt innehav av aktier i Investment AB Argentus för totalt 32Mkr.

Under året sålde Volvo resterande aktieinnehav i Blackstone Sweden

AB

till Blackstone Corp., USA

Volvo Energi sålde i början av april hela sitt aktieinnehav, 24,5 procent i Consafe AB för474Mkr.

Volvo Finance SA, Schweiz, sålde större delen av sitt innehav i Pargesa Holding, SA för 218 Mkr.

I slutet av mars 1984 beslöt Volvo att förvärva 21,3 procent av aktierna i Protorp Förvaltnings AB för 259 Mkr.

~..Qjtktet innebär utbildning av alla Volvos anställda för att skapa bättre förståelse fiir Volvos värderingar, starkare gemenskap och ökat engage- mang. Ett pedagogiskt hjälpmedel är ett pussel som här engagerar en grupp inom Volvo Penta.

I början av juni förvärvade Volvo sam- manlagt 21,5 procent av aktierna i AB Cardo. Huvuddelen av aktierna förvärva- des genom att Cardo riktade en nyemission på totalt 848 Mkr till Volvo, som betalades dels med 529 Mkr kontant, dels med aktier i Wilh Sonesson AB. Ovriga aktier i AB .Cardo köptes kontant för sammanlagt

417Mkr.

Efter samgående mellan Hamilton Brot- hers Petroleum Corporation, USA och Hamilton Oil Great Britain PLC var Volvos andel i det nybildade bolaget Hamilton Oil Corporation 32 procent. Efter

ett

erbju- dande till övriga aktieägare övertog Volvo genom Volvo North America Corporation sammanlagt 4,7 miljoner aktier till ett pri' av USD 19,50 per aktie och ökade därmec.- sin andel i bolaget till strax under 50 procent.

Volvo BM förvärvade ca 9 procent av aktierna i Clark Michigan Company, USA_

i utbyte mot ca 9 procent av aktierna i Volvo BM AB genom en riktad nyemission som ett första led i ett samgående mellan bolagen.

STC Scandinavian Trading Company

AB

sålde samtliga aktier i dotterbolaget Seandrill Inc, USA under andra kvartalet.

Volvos andel av aktiekapitalet i STC steg till82 procent genom att STC riktade en nyemission på 360 Mkr till Volvo.

l slutet av året riktade Volvo ett erbju- dande till aktieägarna i STC att lösa in återstående aktier med 50 kronor kontant per aktie. Då erbjudandet utlöpte strax före årsskiftet ägde Volvo mer än 90 procent av aktierna, som representerade mer än 90 procent av röstema ⁱ STC. Förfarande för tvångsinlösen av resterande aktier påbörja- des i januari 1985. STCs Finansgrupp över- läts till AB Volvo i början av 1985.

I januari 1985 förvärvades aktier med 12 procent av röstvärdet ⁱ AB Custos för totalt 553 Mkr.

Som ledare i

ett

konsortium förvärvade Volvo i februari 1985 ca 2,7 miljoner bund- na samt ca 500.000 fria A-aktier i Pharma-

~ AB. Aktierna representerar ett röstvärde

-..v

^26,6 procent och en andel av kapitalet

på 6,4 procent Volvo behåller hälften.av förvärvet.

esultat

hncernens verksamhet gav för 1984

ett

-resultat före bokslutsdispositioner och skat-

ter av 7.647 Mkr (3.779). Häri ingår extra- ordinära intäkter, netto med 1.363 Mkr.

Avkastningen på sysselsatt kapital, ex- klusive ej räntebärande kortfristiga skulder, var 22,9 procent (18,1).

Vinsten per aktie, efter aktieuppdelning och fondemission och efter schablonmässig skattebelastning med ⁵⁰ procent, uppgick till46:50 kronor (24:30).

Investeringar l anläggningar, Mkr

2800

Geografoskt område

Sverige 1.311 1.665

Norden

utanför Sverige 22 69 33 64 Europa

utanför Norden 203 147 206 275 Nordamerika 13 883 747 354 Ovriga länder 14 104 28 39 Summa 1.657 2.514 2.346 2.397

1.874 26

374 134 181 2.589

På de närmast följande sidorna analyse- ras och kommenteras koncernens och de olika rörelsegrenamas resultat, koncernens

Rörelsegren 1980 1981 1982 1983 1984 Personvagnar 1.013 688 575 678 1.017 Lastvagnar

och Bussar 299 505 388 443 499 Entreprenad·

maskiner mm 57 70 98 137 106

Marin· och

industrimotorer 18 55 17 37 81 Flygmotorer m m 242 157 217 80 207 Verkstadsföretag 119 115 180

Energi 754 846 560 284

Livsmedel 47 46 76 97

Övriga rörelse·

grenar och gemensamma

investeringar 28 119 44 206 298 Koncernen

totalt 1.657 2.514 2.346 2.397 2.589 Under 1984 utgjorde investeringar inom transportmedels·

området sammanlagt 1.910 Mkr eller 74% av koncernens totala investeringar.

Av investeringarna under femårsperioden 1980-1984 har 7.587 Mkr eller 66% skett i Sverige.

finansiering och dess finansiella ställning.

Verksamheten inom rörelsegrer1arna beskrivs närmare på sidorna 15-32.

KONCERNÖVERSIKT

Ekonomisk översikt och analys

Koncernens resultaträkning i sammandrag. Mkr

Försäljningsvärde Rörelsens kostnader Planenliga avskrivningar

Rörelseresultat efter planenliga avskrivningar Utdelningsintäkter

Resultat vid försäljning av aktier

Ränteintäkter med avdrag för räntekostnader Valutakursförluster på lån

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader

Extraordinära poster, netto Resultatbonus till anstillida

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter

Koncernens försäljning, Mkr

1980 1981 1982 1983 1984

Resultat l kronor per aktie 1984 Resultat före bokslutsdispositioner och skatter

Minoritetsägarnas andel i detta resultat

skattefria utdelningar på aktier Resultat därefter

skattebelastning med 50%

Tillkommer skattefria utdelningar på aktier enligt ovan

Beräknat resultat efter skatt Vägt genomsnitt av antal utestående aktier under året Resultat i kronor per aktie

Mkr

7.547 - 451 15 7.181 -3.590 15 3.605

77.500.344 46:50

1982 1983 1984

75.624 99.460 87.052

-70.992 -93.385 -79.022

1.297 - 1.573 - 1.402

3.335 4.502 6.628

77 86 42

118 96

564 417 249

721 226 551

2.245 3.945 6.464

+

²³⁵

+

^1.363

40 165 180

2.440 3.779 7.647

Resultatöversikt

Volvokoncernens försäljning under 1984 var mer än 12 miljarder kronor lägre än under föregående år. Som framgår av vidstående diagram minskade oljehandeln väsentligt -med närmare 18 miljarder kro- nor-beroende på en neddragning av omsatt volym i STC. För transportmedel och övrig verksamhet steg försäljningen med 5,5 miljarder kronor trots att AB Catena och WilhSonesson AB from 1984 inte ingår i koncernen. Exklusive olje- handeln och de ovan nämnda bolagen ökade Volvokoncernens försäljning med 20 procent jämfört med 1983.

Arets

verksamhet gav en ökning av rörelseresultatet med 47 procent jämfört med 1983. Vinsten för personvagnsrörelsen ökade ytterligare

och

det gynnsammare marknadsläget för lastvagnar bidrog till en väsentlig återhämtning av resultatet för denna rörelsegren. Energiverksamheten redovisade förlust, dock betydligt lägre än åretinnan

utdelningsintäkterna var 44 Mkr lägre än föregående år främst orsakat av utför- säljning av vissa aktieinnehav. Genom avyttring av aktier bia i Pargesa Holding SA erhölls en finansiell intäkt av 96 Mkr.

Under 1984 uppvisade koncernen en stark förbättring av räntenettot med 666 Mkr. En fortsatt ökning av likvida medel tillsammans med något högre förräntning höjde ränteintäkterna med 284

Mkr.

Samti- digt reducerade koncernen sina räntebä- rande skulder, vilket sänkte räntekostnader- na med 382 Mkr. För första gången sedan 1973 översteg ränteintäkterna koncernens räntekostnader; det positiva räntenettot uppgick till249

Mkr.

Räntetäckningsgra- den förbättrades väsentligt från 2,9 til14,9.

Främst till följd av den högre kursen på US-dollar vid årets slut belastades resulta- tet med 551 Mkr avseende kursförluster på långfristiga lån i utländska valutor. Mot- svarande förluster under 1983 var 226 Mkr.

Koncernens resultat efter finansiella intäkter och kostnader ökade med 2.519

Mkr

eller 64 procent. Förräntningen av sys- selsatt kapital steg ti1122,9 procent (18,1).

Till följd härav har en max.imal avsättning för resultatbonus ti11 anställda gjorts om 180 Mkr för utbetalning under 1985.

Försäljningen av aktieinnehaven i Atlas Copco och Stora Kopparberg samt del av innehaven i Catena och Sonessons tillförde koncernen en vinst av 1.882 Mkr. Efter av- drag för nedskrivning av värdet på börsno- terade aktier med 519 Mkr redovisas en extraordinär intäkt netto av 1.363 Mkr.

Före bokslutsdispositioner och skatter uppgick koncernens vinst ti1l 7.64 7

Mkr -

mer än en fördubbling från 1983 och mot svarande en förräntrting före skatt av det - egna riskbärande kapitalet av 38,3 procent (24,4).

Efter schablonmässig skattebelastning med 50 procent uppgick vinsten per aktie- efter genomförd aktieuppdelning och fon~

emission-till kronor 46:50 (24:30).

Koncernen erhöll i början av 1985 ett flerårstillstånd att t o m 1989 för investe- ringar i Sverige utnyttja sina investerings- fonder till ett sammanlagt belopp av 12.455 Mkr. I 1984 års räkenskaper har avsättning ti11 sådana fonder gjorts med 5.386 Mkr.

Bl a på grund av ändring av den svenska skattelagstiftningen har viss del av tidigare år gjorda avsättningar till obeskattade reserver upplösts i 1984 års räkenskaper och tillagts resultatet. Av 1984 års vinst före bokslutsdispositioner och skatter avsattes i konsolideringssyfte totalt 57 procent eller 4.384 Mkr till obeskattade reserver.

skatter hänförande sig tilll984 års verk- samhet uppgick till1.624 Mkr eller 21 pro- cent (20) av vinsten före bokslutsdisposi- tioner och skatter.

Efter avdrag för minoritetsandel i vinst av 7 4 Mkr uppgick för 1984 redovisad nettovinst till1.565 Mkr (204).

Resultatanalys

De olika rörelsegrenamas resultatutveck- ling beskrivs översiktligt nedan med hän- visning till vidstående tabeller. På följande sidor lämnas kommentarer till rörelse- grenarnas verksamhet under 1984 med uppgifter om deras operativa resultat och kapitalbindning.

De senaste årens goda resultatutveckling för Personvagnar fortsatte under 1984 med en ytterligare förbättrad vinst. Detta har inneburit en avkastning på sysselsatt kapi- tal av mer än 25 procent under de senaste två åren.

Lastvagnar och Bussar har visat eit annat resultatmönster än Personvagnsrö-

)en med en avsevärd resultatförsämring

ar

1983. Verksamheten för år 1984 innebar en väsentlig resultatförbättring.

Rörelsegrenen Entreprenadmaskiner har under femårsperioden givit positiva bidrag

~•l koncernresultatet, men räntabiliteten har

-.-i

grund av den kärva marknaden legat på en förhållandevis låg nivå.

· Marin-och industrimotorer har i likhet med Personvagnar uppnått allt högre resul- tat och redovisar för de båda senaste åren en räntabilitet överstigande 25 procent.

Inom rörelsegrenen Flygmotorer m m har under de senaste åren tagits avsevärda utvecklingskostnader för att ersätta min- skande militära beställningar med ökad civil produktion.

Då Wilh Sone5son AB ej längre ingår i Volvokoncernen redovisas för 1984 de kvarvarande verkstadsföretagen Centro- Morgårdshammar AB

och

Kockums lem- verks AB under Annan verksamhet.

Rörelsegrenen Energi visade för åren 1981 och 1982 i stort seit

ett

nollresultat

·F 83 medförde avsevärda förluster inom --:;aväl prospektering som oljehandel.

Även 1984 belastades koncernresultatet med förluster, dock av mindre omfattning.

För Livsmedelsgruppen redovisas under ..nerioden resultat som innebär avkastning ( ~ ~ ca 10 procent.

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter per rörelsegren, Mkr

1980 1981 1982 1983 1984

Personvagnar ^- 195 525 1.785 4.860 6.145

Lastvagnar och Bussar 1.010 760 840 110 850

Entreprenadmaskiner

m

m 90 55 90 90 110

Marin-och industrimotorer 75 105 150 260 310

Flygmotorer m m 90 145 100 go 135

Verkstadsföretag 107 155 170

Energi 4 15 - 1.380 165

Livsmedel 89 96 125 115

Annan verksamhet 63 3 17 14 70

1.007 1.785 3.218 4.339 7.570

Avgår Beijerinvestgruppen första kvartalet 1981 46

Ej fördelade kostnader och intäkter 314

-

778

-

560 77

Koncernen totalt 1.007 1.425 2.440 3.779 7.647

Räntabilitet per rörelsegren, procent

1980 1981 1982 1983 1984

Personvagnar neg g 21 >25 >25

Lastvagnar och Bussar 22 15 14 5 14

Entreprenadmaskiner m m 9 5 6 7 7

Marin-och industrimotorer g

lO

14 >25 >25

Flygmotorer m m 12 16 12 lO 14

Verkstadsföretag 14 12 10

Energi 6 4 neg o

Livsmedel 11 9 11 9

Räntabiliteten för de olika rörelsegrenarna har framräknats efter en inom koncernen tillämpad norm enligt vilken beräknat resultat ställts i relation till genomsnittligt sysselsatt kapital. Resultatet utgörs av det operativa resul- tatet, som har belastats med kalkylmässiga avskrivningar. Det sysselsatta kapitalet har beräknats som tillgångar med avdrag för ej räntebärande kortfristiga skulder och med anläggningstillgångarna upptagna till nuanskaff·

ningskostnad efter avdrag för kalkylmässig värdeminskning.

Koncernens avkastning, procent

%

20

15 Avkastning på totalt kapital exklusive rörelseskulder

10

5

o

1980 1981 1982 1983 1g84

KONCERNOVERSIKT

Operativt resultat per rörelsegren, Mkr

1982 1983 1984

Personvagnar 1.801 4.805 5.737

Lastvagn a r och Bussar 1.260 437 1.034 Entreprenadmaskiner m m 158 164 190 Marin· och industrimotorer 187 316 351

Flygmotorer m m 113 99 133

Verkstadsföretag 226 233

Energi 3 -1.175 - 22

Livsmedel 128 174 152

ÖVrigt - 81

-

^{111 - 39}

Operativt resultat 3.795 4.942 7.536 Ränteintäkter på fordringar

och erhållna förskott inräknade ovan samt

gemensamma kostnader -460-440- 908'

Rörelseresultat 3.335 4.502 6.628

• l detta belopp ingår kostnader med 342 Mkr, vilka utgör skillnaden mellan anskaffningskostnaden för under 1984 för- värvade aktier i STC, med linägg för de aktier vilka är före·

mål för tvångsin lösen under 1985, och motsvarande andel av STCs eget kapital.

Tillgångar per rörelsegren, Mkr

1982 1983 1984

Personvagnar 10.255 11.493 11.795

Lastvagnar och Bussar 8.898 8.705 8.679 Entreprenadmaskiner m m 2.355 2.353 2.377 Marin· och industrimotorer 1.182 1.322 1.569

Flygmotorer m m 1.562 1.585 1.672

Verkstadsföretag 2.586 3.409

Energi 4.916 5.337 4.818

Livsmedel 1.529 1.788 1.842

ÖVrigt 2.286 2.695 2.759

Koncerngemensamma

tillgångar* 10.706 14.819 22.118

Summa 46.275 53.506 57.629

* Koncerngemensa m ma tillgångar består av bankräkningar och kassa, lån och placeringar, spärrkonton hos Sveriges Riksban k samt aktier och andelar. För1984 ingår även ford·

ran avseende aktieförsäljning.

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter per geografiskt område, Mkr

1982 1983 1984

Sverige 1.945 4.015 6.260

Norden utanför Sverige 76 72 117

Europa utanför Norden 281 270 208

Nordamerika 102 -591" 877

Övriga länder 36 13 185

Summa 2.440 3.779 7.647

• Förluster på energiverksamheten ingår med 1.067 Mkr.

Tillgångar per geografiskt område, Mkr

1982 1983 1984

Sverige 30.169 33.900 37.370

Norden utanför Sverige 2.012 1.980 1.866 Europa utanför Norden 6.010 8.232 6.673

Nordamerika 6.455 7.921 10.336

ÖVriga länder 1.629 1.473 1.384

Summa 46.275 53.506 57.629

Det operativa resultatet per rörelsegren, d v s rörelseresultatet efter avskrivningar med tillägg för ränteintäkter på fordringar och erhållna förskott, framgår av vid- . stående tabell Kommentarerna nedan avser dessa operativa resultat, medan rän- tabilitetssiffrorna är beräknade med beak- tande av kalkylmässiga avskrivningar och med anläggningar värderade till kalkyl- mässiga restvärden, d vs till stor del infla- tionsjusterade.

Efter ett flertal svaga år för västvärldens personbilsindustri ökade efterfrågan på Personvagnar under 1984. Uppgången var koncentrerad till Nordamerika, medan den europeiska marknaden sammantaget upp- visade en minskning av försäljningen Den starka efterfrågan på Volvos personbilar bestod och försäljningen ökade med 20 procent till30.304 Mkr. Till konsument levererades 386.000 personbilar, det högsta antalet under något år, vilket innebar en ökning med 6 procent från 1983. Den kon- tinuerliga resultatförbättring som uppnåtts efter 19~0 fortsatte även 1984 och det ope- rativa resultatet växte i takt med försälj- ningsökningen och uppgick till 5. 7 3 7 Mkr.

Den höga lönsamheten bibehölls och ränta- biliteten översteg 25 procent.

Liksom föregående år bidrog den goda försäljningen, i första hand i USA och därmed det mycket höga kapacitetsutnytt- jandet till resultatförbättringen. Såväl för- säljning som resultat gynnades av den ytterligare höjda valutakursen påUS-dollar.

Marknadsbilden för Lastvagnar och Bussar var splittrad under året. Den åter- hämtning i efterfrågan på lastbilar som märktes under föregående år på de betydel- sefulla marknaderna USA och Västeuropa fortsatte under 1984. Marknadstillväxten var stark i USA dock från en

låg

nivå, men måttlig i Västeuropa, Volvos största mark- nadsområde. För bussar var totalmarkna- den fortsatt svag.

Försäljningen av lastbilar ökade med 35 procent till15.219 Mkr och antalet levere- rade lastbilar, 42.200 (33.400), var högre än under något tidigare år •. Leveranserri.a av bussar var i stort oförändrade och försälj- ningsvärdet steg med 19 procent till 1.336Mkr.

Den väsentligt högre försäljningen och ökat utnyttjande av tillgänglig produk- tionskapacitet bidrog till ett förbättrat resul- tat för Lastvagnar. Verksamheten i USA gav, i motsats till föregående år och trots en fortgående låg prisnivå på marknaden, ett betydande bidrag till vinsten. För rörelsen i Latinamerika uppnåddes en markant resul- tatförbättring och den utgjorde ingen belastning för 1984. För Bussar har engage- manget i USA under året inneburit en avse- värd resultatbelastning vilken motverkat ett. i övrigt hävdat resultat. Samman-

taget för Lastvagnar och Bussar steg det operativa resultatet till L034 Mkr och rän- tabiliteten till14 procent.

Den kärva marknaden för Entreprenad- maskiner bestod under året liksom den pressade prisnivån. Försäljningsökningen med 8 procent till2.851 Mkr innebar väl bibehållna marknadsandelar för lashnaski- ner. Ett förbättrat kapacitetsutnyttjande medverkade till en resultatförbättring. Rän- tabiliteten blev dock oförändrat 7 procent.

För Marin-och industrimotorer redovi- sas en fortsatt god försäljningsökning av marinmotorer, främst i USA medan

ökningen för industrimotorer var måttlig₁ - ^{i .} Försäljningsvärdet steg med 13 procent til', -·

2.238 Mkr. Liksom föregående år bidrog en gynnsam valutakurs för US-dollar till resul- tatförbättringen, som var av samma rela- tiva storlek som försäljningsökningen.

Den goda lönsamheten bibehölls och rän;

tabiliteten var större än 25 procent.

Försäljningen inom rörelsegrenen Flyg- motorer m m ökade med 20 procent till 1.152 Mkr. Tillväxten var särskilt markant för civila flygprodukter och hydraulmaski- ner. Leveranserna av militära flygmotorer följde uppgjorda planer. Det operativa resultatet ökade till133 Mkr, bl a till följd av större försäljningsvolym för civila produk- ter, och räntabiliteten steg till14 procent.

Rörelsegrenen Energi omfattar verksam- heterna inom STC Scandinavian Trading Company och Volvo Energi. En under året ändrad inriktning av oljehandeln inom STC medförde att försäljningen för rörelse- grenen minskade med 40 procent till ..--, 2 7. 73 7 Mkr. Den operativa förlusten för 1 1984 uppgick till 22 Mkr och var därmed betydligt lägre än föregående års mycket stora förlust.

Oljehandeln inom Scanoil, vilken var lönsam under årets första tre kvartal, fick .

1

^~.1.

vidkännas betydande förluster under åre~

senare del på grund av en lägre prisnivå på oljeprodukter.

I maj 1984 såldes STCs dotterbolag Seandrill Inc i USA De åtaganden som STC härmed gjort täcktes av den reserve- ring som gjordes i Volvos bokslut för 1983.

Resultatet för 1984 - en förlust av 202 Mkr - har dock belastats med löpande kostna- der för Seandrills verksamhet under året samt vissa övriga kostnader hänförliga till avyttringen.

En betydande vinst vid försäljning av akHeinnehavet i Consafe-3 77 Mkr- samt reducerade prospekteringsakHviteter med- förde att föregående års förlust för Volvo Energi vändes i en vinst av 267 Mkr. I bör- jan av 1985 träffades ett principavtal om försäljning av Volvo Energis akHeinnehav i IEDC-bolagen. Med anledning härav har resultatet belastats med en nedskrivning av värdet av detta innehav.

För rörelsegrenen Livsmedel medförde en ökad försäljningsvolym inom dess inter-

~~tionella fiskhandel samt högre volymer för slakt och styckning att försäljningsvär- .9~ steg med 12 procent till4.947 Mkr.

1 1ultatet påverkades negativt av lägre marginaler inom slakteri- och stycknings-

verksamheten i årets början

och

minskade till152 Mkr. Räntabiliteten var 9 procent.

Resultatet före bokslutsdispositioner _ .h skatter samt tillgångar fördelade på geografiska områden framgår av tabeller på sidan 10. Resultatet har härvid framräk- nats efter koncernbolagens geografiska hemvist. Följaktligen har ingen fördelning av uppkommet resultat i leveranser från produktföretas vilka främst ligger i Sve- rige, gjorts på respektive områden.

Vinsten var högre än föregående år inom flertalet ländergrupper. Det lägre resultatet i Europa utanför Norden har främst orsa- kats av att vissa bolag ej ingår i koncernen from 1984. Den ökade vinsten i Sverige beror i första hand på extraordinära vinster i moderbolaget samt större överskott för Volvo Personvagnar och Volvo Lastvagnar.

Den mycket stora förlusten för energiverk- samheten i Nordamerika föregående år ,,:t.,'P,änsades under 1984. Dessutom med-

rde årets vinst i Volvo White Truck Cor- poration en avsevärd resultatförbättring.

Överskottet för personvagnsrörelsen inom

~olvo of America Corporation steg ytter- ]gare. Resultatförbättringen för Övriga

jtder är främst hänförlig till en återhämt- mg för verksamheten i Latinamerika.

Koncernens tillgångar är i hög grad kon- centrerade till Sverige där merparten av till- verkningsresurserna finns.

Finansiermg

Volvos minskade engagemang i Catena och Sonessons har medfört stora utslag i a~alysen av koncernens finansiering. I ovan- staende tabell belyses koncernens finansie- ring

och

kapitalanvändning utifrån förut- sättningen att Catena och Sonesson ej var koncernbolag vid utgången av 1983.

1984 års verksamhet gav ett tillskott till koncernens finansiering av 5.816 Mkr, 23

Analys av koncernens finartsiering. Mkr

1982 1983 1984

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter 2.440 3.779 7.647

Tillkommer avskrivningar 1.297 1.573 1.402

Avgår skatter

-

508

-

752 -1.624

Uttag från (+) insättning på H spärrkonton hos Sveriges Riksbank m m 101 + 115 1.609

Tillförda medel från årets verksamhet . 3.128 4.715 5.816

För ökade varulager och fordringar har använts -4.743 -1.252 -5.490

Kortfristig finansiering +4.096 +5.147 +1.950

Nettofinansiering från årets verksamhet 2.481 8.610 2276

Investeringar i anläggningar - 2.346 -2.397 -2.589

Nettoinvesteringar i aktier - 1.624 + 262 -1.358

Övriga förändringar i anläggningstillgångar m m + 238 - 857 +1.576

Långfristig finansiering genom nyemission + 608 + 304 + 237

Ökade (+) minskade (-) längfristiga skulder, minoritetskapital m m +2.668 -1.207 +1.104 Utdelning till Volvos aktieägare

Aterstoden motsvarar årets ökning av likvida medel

Som framgår av vidstående diagram har koncernens internt tillförda medel succes- sivt ökat från 1980. Under femårsperioden 1980-84 uppgick dessa till sammanlagt ca 17.300 Mkr, medan investeringar i anlägg-

ningar tagit ca 11.500 Mkr i anspråk.

Till följd av främst ökad tillverkning och försäljning inom transportmedelsföretagen ökade koncernens varulager med 1.846 Mkr men varulagerökningen var relaHvt sett mindre än försäljningsökningen. . Av fordringsökningen med 3.644 Mkr utgjorde avtalsenlig fordran till följd av för- säljning av aktier 3.047 Mkr. Betalning erhölls i början av 1985.

KortfrisHg finansiering tillförde koncer- nen totalt 1.950 Mkr, varav 1.640 Mkr utgjorde räntefria rörelsekrediter och reste- rande 310 Mkr lån.

Investeringar i anläggningar uppgick till 2.589 Mkr.-Fördelning på'rörelsegrenar framgår av tabell på sidan7. Beloppet för investeringar i akHer netto, 1.358 Mkr, är sammansatt av betydande såväl förvärv som avyttringar; för de större lämnas en redogörelse i not 2, sidan 38. Främst genom avyttringen av Seandrill minskade övriga anläggningstillgångar mm med 1.576 Mkr.

I samband med förvärv av aktier i Hamilton Brothers Petroleum Corporation i början av 1984 emitterade AB Volvo aktier för 23 7 Mkr.

Koncernens likvida medel i svenska kro- nor kan inte fritt disponeras för investering- ar utanför Sverige, eftersom Sveriges Riks- banks valutaregler kräver att sådana inves- teringar finansieras i utländsk valuta Koncernens upplåning har därför i stor ut- sträckning måst göras i annan valuta än

251 340 399

1.774 4.375 847

Tillförda medel från årets verksamhet jämfört med investeringar i anJäcroningar

Mkr - '

• llllllrda medel lnvesteriogat l anläggningar 6000

1980 1981 1982 1983 1984

löpande inflöde av denna valuta genom sin försäljning på den amerikanska marknaden och finansieringen i huvudsak avser dollar- baserade tillgångar. De utländska dotter- bolagen finansierar i allmänhet sin löpande verksamhet i inhemska valutor.

Under 1984 ökade de långfristiga skul- derna mm med netto 1.104 Mkr, varav 209Mkravsåg långfristig upplåning.

Betald utdelning till Volvos aktieägare avseende verksamhetsåret 1983 uppgick till 399Mkr.

De likvida medlen, som vid årets slut uppgick till11.900 Mkr, ökade med 847 Mkr. Medräknas de likvida medel som fanns hos Catena

och

Sonesson vid utgången av 1983 var ökningen 2 75 Mkr.

Koncernens beviljade men ej utnyttjade

KONCERNOVERSIKT

Koncernens ställning den 31 december

Tillgångar likvida medel

övriga omsättningstillgångar Anläggningstillgångar Summa tillgångar Skulder och eget kapital Kortfristiga skulder Långfristiga skulder Obeskattade reserver Minoritetskapital Eget kapital

Summa skulder och eget kapital

Koncernens finansiering fördelad på skulder och eget riskbärande kapital

% l()()

75

50

25

Räntebirande skulder

Ejrllntobarande skulder

Eget riskbär!lnde kap~al

1980 1981 1982 1983 1984

1983 Mkr

11.625 26.385 15.496 53.506

26.631 9.706 10.832 757 5.580 53.506

21,7 49,3 29,0 100,0

49,8 18,1 20,3 1,4 10.4 100,0

Finansiell ställning

1984 Mkr

11.900 30.489 15.240 57.629

26.066 9.005 14.973 229 7.356 57.629

%

20,7 52,9 26,4 100,0

45,3 15,6 26,0 0,4 12,7 100,0

Koncernens tillgångar steg med 4.123 Mkr eller 8 procent Frånräknas Catenas och Sonessans värden i koncernens balansräk- ning för år 1983 var ökningen 16 procent.

De likvida medlen ökade i långsammare takt än övriga tillgångar av skäl som redo- gjorts för ovan och motsvarade 20,7 pro- cent av de totala tillgångarna mot 21,7 pro- cent året innan Balanslikviditeten- omsätt- ningstillgångar i förhållande till kortfristiga skulder - förbättrades till1,6 (1,4).

Under 1984 förstärktes koncernens finansiella ställning betydligt. Volvo upp- nådde målsättningen att nå en soliditet för den industriella verksamheten, uttryckt som andel eget riskbärande kapital av 40 procent. För koncernen i dess helhet ökade andelen eget riskbärande kapital till39,1 procenHill följd av det goda resultatet och förändringar i koncernens sammansätt- ning.

Av de totala skulderna 35.071 Mkr utgjorde räntebärande skulder 16.941 Mkr, en minskning med 1.607 Mkr mot 1983.

Koncernens nettoskulder, räntebärande skulder med avdrag för likvida medel upp- gick till5.041 Mkr, vilket motsvarade 22,3 procent av det egna riskbärande kapitalet.

Detta innebar åter en avsevärd förbättring jämfört med föregående år, då motsva- rande värde. var 40,3 procent.

Koncernens resultat och finansiella

ställning enligt amerikanska

redovisningsprinciper (U.S. GAAP) Med början i årsredovisningen för 1983 lämnar Volvo viss ekonomisk information beräknad enligt amerikanska redovisnings- principer. I not 26 till koncernens bokslut på sidorna 43-44 ingår en redogörelse för väsentliga skillnader mellan de redovis- ningsprinciper som Volvo tillämpar och U.S. GAAP. Volvo lämnar vidare en årlig rapporl (Form 20-F) till Securities and Exchange Commission. SEC, i USA, vilken innehåller information om Volvos verk- samhet enligt fastställda krav.

En sammanfattning av koncernens -, beräknade resultat

och

finansiella ställnizl_r' enligt U.S. GAAP lämnas i vidstående· tabeller.

Det ökade rörelseresultatet och det för- bättrade räntenettot har kommenterats i resultatöversikten på sidan 8.

Försäljning av aktieinnehaven i Catena, Sonessons, Atlas Copco, Stora Kopparberg samt Seandrill tillförde koncernen en vinst före skatt 1984 om 1.961. Mkr. Nettovinsten ökade därigenom med 959 Mkr eller kronor 12:40 per aktie.

I skattekostnaden ingår såväl verklig skatt för året som en avsättning för upp- skjutna inkomstskatter (deferred income taxes). TiU följd av väsentligt lägre rörelse- förluster i vissa bolag, lägre skatt på rea- Jisationsvinster och reducerad skattesats

i Sverige minskade koncernens skattebelast- ning till 53 procent av vinsten före skatt mot 68 procent året innan.

Nettovinsten i kronor per aktie, exklusive ovan nämnda vinst vid försäljning av aktie.:

innehav, ökade med kronor 20:70 eller 105 procent, till kronor 40:50. ( ·

Andelen långfristiga låneskulder i förhåF lande till eget kapital minskade till 53 pro- cent vid utgången av 1984 mot 78 procent ett år tidigare. Volvo har en förhållandevis högre skuldsättningsgrad än många ame~

kanska företag, men den är jämförbar meli0 större svenska industriföretags.

Avkastningen efter skatt på genomsnitt- ligt eget kapital var 35,1 procent (28,0 pro- cent exklusive vinst vid försäljning av aktieinnehav) under 1984 jämfört med 16,4 procent för 1983. Det egna kapitalet per aktie motsvarade vid slutet av 1984 kronor 173:90 (129:30).

Resultat i sammandrag (U.S. GAAP), Mkr Rörelseresultat efter planenliga avskrivningar Finansiella intäkter och kostnader

Räntenetto

övriga finansiella intäkter och kostnader- netto Vinst vid försäljning av aktier -netto

Resultatbonus till anställda Resultat före skatter Skatter

Minoritetsandel i resultat Nettovinst

Nettovinst i kronor per aktie

= '"gfristiga låneskulder och eeet kapital .. e'n 31 december (U.S. GAAP), Mkr Långfristiga låneskulder

Eget kapital Summa

Nyckeltal

Avkastning på totalt kapital exklusive rörelseskulder 1

Avkastning på eget riskbärande kapital Z

Avkastning på eget ka pital³ Räntetäckningsgrad ⁴ Resultat i krono,r per aktie⁵ Andel eget riskbärande kapital⁶

Nettoskulder i procent av eget riskbärande kapital⁷ Balanslikviditet⁸

Avkastning på totalt kapital exklusive rörelseskulder lär beräknad som rörelseresultat efter planenliga avskrivningar ökat med ränte-och utdelningsintäk·

ter samt resultat vid försäljning av aktier dividerat med genomsnittlig balansomslutning med avdrag för ej räntebärande kortfristiga skulder.

C

Avkastning på eget riskbärande kapi1Ql är beräknad P.<> m resultat före bokslutsdispositioner och skatter dividerat med summan av genomsnittligt eget kapi·

tal, minoritetskapital och obeskattade reserver.

3. ~g_M_e~llitg! är beräknad som resul·

tat före bokslutsdispositioner och skatter minskat med en schablonmässig skattebelastning av 50 procent, varvid hänsyn dock tagits till skattefria utdelningar på aktier. Detta resultat har dividerats med summan av genomsnittligt eget kapita~ mina·

ritetskapital och 50 procent av obeskattade reserver.

4. Räntetäckningsgraden är beräknad som rörelsere·

sultat efter planenliga avskrivningar ökat med ränte·

och utdelningsintäkter samt resultat vid försäljning av aktier dividerat med räntekostnader.

1980

11,9 11,9 8,7 2,2 10:80 38,4 33,9 1,8

1983

7.732 9.871 17.603

1981

15,0 14,5 10,8 2,1 11:60 29,3 65,5 1,5

44 56 100

1982

17,5 20,5 14,6 2,6 15:70 30,0 66,9 1,5

1983 1984

4.387 6.965

398 258 62 199 1.961 166

-

180 3.885 9.203 -2.650 -4.846

+

261 - 257 1.496 4.1 ()() 19:80 52:90

1984 %

7.110. 35 13.496 65 20.606 100

1983 1984

18,1 22,9 24,4 38,3 17,3 28,4 2,9 4,9 24:30 46:50 32,1 39,1 40,3 22,3 1,4 1,6 5. Resultat i kronor per aktie beräknas som resultat

dividerat med det vägda genomsnittet av antalet utestående aktier under året. Resultatet utgörs där·

vid av resultat före bokslutsdjspositioner och skat·

ter med avdrag för dels minoritetsägarnas andel, dels en schablonmässig skattebelastning med 50 procent, varvid hänsyn dock tagits till skattefria utdelningar på aktier. För 1980 har justering ej gjorts för minoritetsägamas andel i resultatet. då denna varit obetydlig. Se även sidan 8.

6. Andel eget riskbärande ka!illill är beräknad som summan av eget kapital, minoritetskapital och totala obeskattade reserver dividerat med summa tillgångar.

7. Nettoskulderna är beräknade som räntebärande skulder med avdrag för likvida medel. Detta belopp divideras med eget riskbärande kapital.

8. Balanslikviditeten är beräknad som omsättningstill·

gångar dividerade med kortfristiga skulder.

Höjd kvot för fria aktier

Ordinarie bolagsstämman beslutade att ändra bolagsordningen till att medge att röstetalet för fria aktier kan ökas från tidi- gare 20 procent ti1124 procent av det totala antalet röster. Regeringen godkände denna ändring i januari 1985. Härmed har Volvo möjlighet att emittera fler fria aktier på utländska kapitalmarknader.

Bö~sintroduktion

i Paris. Notering av Volvoaktier genom NASDAQ

i

USA.

Volvos fria A-och B-aktier noterades på fondbörsen i Paris fr o m den 5 december 1984. I samma vecka upptogs Volvos fria B-aktier i form av depåbevis, ADR till note- ring genom NASDAQ-systemet (National Association of Securities Dealers Automat- ed Quotation System) i USA och

från

den 18 december sker kontinuerlig rapportering av köp och försäljning genom NASDAQs NationalMarket System.

seeurities and Exchange Commission, SEC i USA hade dessförinnan lämnatsitt medgivande ti11 registrering av Volvos fria B-aktier i USA

Nyemission

Extra bolagsstämma i januari 1984 god- kände styrelsens beslut att i samband med förvärv av ytterligare aktier i Hamilton Brothers Petroleum Corporation tillsäl- jarna utge 570.900 aktier av serie B, fria, till ett pris av 415:45 kronor per aktie.

Aktieuppdelning

och

fondemission

Ordinarie bolagsstämma i maj 1984 beslu- tade om aktieuppdelning och fondemis- sion. Under sommaren och hösten genom- fördes utbyte av varje tidigare aktie på nominellt 50 kronor mot två nya aktier var- dera på nominellt 25 kronor samt fond- emission med en ny aktie för varje innehav av 10 aktier.

Efter genomförd nyemission, aktieupp- delning och fondemission uppgår aktie- kapitalet i AB Volvo ti11 L940

Mkr

fördelat på 77,6 miljoner aktier. Vid årsskiftet hade antalet aktieägare stigit till ca 160.000.