Aret i korthet Nyckeltal Femårsöversikt VD-kommentar Aret som gick
Den svenska dagligvarubranschen Detta är Hemköp
Mål och affärside strategier Medarbetare Hemköpsaktien Förvaltningsberättelse Resultaträkningar Balansräkningar Finansieringsanalyser Redovis n i ng s p r i nciper
och noter
Revisions berättelse styrelse och revisorer Företagsledning Affärsutveckling Adresser
2
3
4 6 8 14 16 18 26 28 31 33 34 36
37
41 42 44 46 48
., f,''
btJIJ.if.MtdtllHla
Ordinarie bolagsstämma 1 Hemköpskedjan AB (publ.) kommer att hållas onsdagen den 13 maj 1998, klockan 17 .00, Kon- gresshallen, Falu Folkets Hus, Myntgatan (ingång från åsidan) i Falun.
DELTAGANDE l SlÄJ ·1MAN
För att äga rätt att deltaga i bolagsstämman skall aktieägare va- ra införd i den av Värdepapperscentralen VPC AB förda aktie- boken senast torsdagen den 30 april 1998. De aktieägare som genom banks notariatavdelning eller enskild fondhandlare låtit förvaltarregistrera sina aktier, måste tillfälligt inregistrera aktier i eget namn för att erhålla rätt att deltaga i stämman. Sådan om- registrering måste vara verkställd senast torsdagen den 30 april 1998.
ANMALAN OM DELTAGA .. DE
Anmälan om deltagande i stämman skall ske senast fredagen den 8 maj 1998 klockan 16.00 under adress:
Hemköpskedjan AB Box 828, 791 29 Falun
Anmälan kan också göras per telefax 023-71 19 77 eller per telefon 023-589 00.
Vid anmälan ska aktieägare uppge namn, perso nnummer, adress, telefonnummer samt registrerat aktieinnehav.
FÖRSLAG T1 LL UTDELNING
styrelsen har beslutat föreslå bolagsstämman en utdelning om 2,60 kr per aktie. Som avstämningsdag föreslås måndagen den 18 maj 1998. Om bolagsstämman beslutar i enlighet med för- slaget, beräknas utdelning komma att utsändas av VPC tisda- gen den 26 maj 1998 till dem som på avstämningsdagen är in- förda i aktieboken eller förteckningen.
Aktieägare ombeds underrätta sitt kontoförande institut om eventuella ändringar av namn och adress.
EKONOMISK INFORMATION
Hemköpskedjan publicerar följande rapporter under l 998:
27 april: Del årsrapport, 3 månader 27 juli: Halvårsrapport
27 oktober: Delårsrapport, 9 månader
JU:nzlrilp 1997
• Hemköps försäljning för 1997 ökade med 5,8 procent till 4.724 mkr, vilket motsvarar cir- ka 4 procent i volym. Den samlade dagligvarumarknaden s:teg med cirka en halv procent.
• Rörelseresultatet förbättrades med 14,1 procent och uppgick till 179 mkr. Rörelsemar- ginalen ökade från 3,5 procent 1996 til l 3,8 procent.
• Kassaflödet efter investeringar blev 207 (174) mkr.
• Investeringarna var 66 (47) mkr. Två butiker och ett bageri tillkom under året. Besl ut fat- tades om att öppna nya butiker i Orsa, Mjölby och Ängelholm 1998.
• Under året breddades ägandet i Hemköp genom att moderbolaget Axel Johnson AB sålde ut 58 procent av aktierna motsvarande 35 procent av antalet röster. Hemköps B- aktie noterades på Stockholms Fondbörs i juni. Vid årets slut uppgick börsvärdet till 2.450 mkr.
• Avtal med Dagab om koncentration till ett grossistlager 1 Borlänge höjer effektiviteten och minskar transportkostnader och miljöbelastr:ring.
• Vinsten per aktie blev 5,24 (4,77 pro forma) kr.
• Utdelningen föreslås till 2,60 kr per aktie, vilket motsvarar 50 procent av nettovinsten.
• Bolagsstämma hålls l Falun den 13 maj 1998.
~ . -
1
ÅRSREDOV I SN I NG 1997
2 ~ ÅRSR EDOV I SNING 199 7
Mkr
Roretseresullat
..
Ro1elsemerginal
föreslager, u!deln1ng per aktie, k1
Antal årsanställda
1) Pro forma
ORHS Rf5UllAJ
Mkr
70 - - - -- - - -- -- -- - - - 60 - - - -- -- -- -- - - -- - -
50---~~- 40---~--~·J
so- ·
20 - 1 0 -
o-
Kv l Kv 2 Kv3 . 1997 1996
ÅRSAHSTi.LlO.l Antal
Kv4
2.500 - - -- -- -- -- -- -- - - -
2.000---1--tll--tl~
1.500 - - f - - - -
1.000-,·--l---1·--·---~---
500- - - , _ 1 - -
o-· --- · ---- _.__._.
93 94 95 96 97
• Anlal årsansl!illda
1997
3.8
1996
3.5
Förändring 1 procent
---- -- ~=-~ ~· ~
2.405
HETTOOMSATllltlC
Mkr
1.500 - - -- - - -- - - -- - - -
1.200 : -
900 - f - - - ,___
600 - r-- - - -
300 - r-- -
l
o
' - -Kv 1 Kv 2 Kv3 Kv 4 . 1997 . 1996
INVESffRUHiAR
Mkr
100- -- - - -- -- - - -- - --
BO - -
60
4 0 - r-- - - - --
20 - -
o-
93 94 95 96 97
• 1nvesteringar
2. 298 4,7
UETTOOM5ATT!Htiu OCH RORI:LSI:. A GIHAl
M~ %
5.000-- -- -- -- -- - - -- -- - - - - 5
4.000
...,.,. / ~
...,
3.000
2.000 -
1 .000 -
o
93 94 95 96 97
• Nettoomsättning - Rörelsemarginal
nuttKEO
Antal
1oo--- - - - BO--- - •t- - - 1---1-
60- .r--.r--•---~--.r-
40 ---~--- · - - ~
20 - •·-~--~---
93 94 95 96 97
• Antal butiker
3
2
o
ÅRSREDOV I SN I NG 997 3
Belopp mkr 1993 1) 1994 1995 1996 1997
RESULTATRAI<NING
Nettoomsättning 2.785 3.458 3.960 4.466 4.724
Rörelse resultat 80 114 108 157 179
Resultat efter finansiella poster 83 123 121 166 182
Dispositioner -129 -104 -1 54
Skatt 6 -5 -3 - 51
Arets resultat o 12 g 131
BALANSRÅ"KNING
Immateriella anläggningstillgångar 15 15 27 27 26
Materiella anläggningstillgångar 194 164 198 204 226
Finansiella anläggningstillgångar 52 82 79 76 10
Varulager 187 222 234 235 253
Övriga omsättningstillgångar 65 95 106 88 82
Likvida medeJ2> 162 223 199 283 243
Tillgångar 675 801 843 913 840
Eget kapital 112 112 124 133 264
Efterställda lån moderbolag 42 63 63 63
Räntebärande skulder 134 124 11 5 122 46
Icke räntebärande skulder 387 502 541 595 530
Eget kapital och skulder 675 801 843 9 13 840
KASSAHÖOE
Resultat efter finansnetto 108 124 121 166 182
Avsk rivningar och nedskrivningar 33 29 36 4 1 46
Betald skatt - 39
Förändringar l rörelsekapital 18 -2 5 30 84
Investeringar - 63 -59 -82 - 47 - 66
Avyttringar 36 59
Kassaflöde 132 151 80 190 207
HYCKELTAl l)
Rörelsemarginal (%) 2,9 3,3 2,7 3,5 3,8
Mar ginal efter finansnetto (%) 3,0 3,6 3,0 3,7 3,8
soliditet (%) 17 14 15 15 31
Räntabilitet på sysselsatt kapital (%) 65
Räntabilitet på eget kapital (%) 52
Vinst per aktie (kr) 5,24
Eget kapital per aktie (kr) 10,57
Netto räntebärande tillgång (mkr ) 197
Nettoskuldsättningsgrad (ggr) -(),7
Ränletäckningsgrad (ggr) 14,2 12,7 11 ,8 18,3 73,7
Antal årsanställda 1.623 1.934 2.155 2.298 2.405
A ntal butiker 67 78 87 88 90
1) Pro forma kalenderår 12 månader.
2) Inkluderar under åren 1993-1996 centralkonto hos Axel Johnson AB.
3) De nyckeltal som utelämnats ä r ej relevanta då Hemköp under perioden 1993- 1996 ingick som helägt dotterföretag
i Axe l Johnson koncernen, varför nettoresultat och ställning påverkades av koncernbidrag.
4 ÅR SREOOV I SNING 9 9 7
1 997 blev det mest spä n n ande året hit- tills i Hemköps historia. Med facit i hand kan vi konstatera att såväl omsättning som resu ltat överträffade tidigare år. Till- växten i marknaden var cirka en halv pro- cent och vi presterade 4 procent.
Marknadsnoteringen av aktien blev naturligtvis den viktigaste händelsen un- der 1 997. Vi gick t ill börsen med en sta- bil finansiell ställning och många år av resultatförbättringar. Bakom den gynn- samma utvecklingen ligger ett gediget arbete under 15 år för att utveckla da- gens affärskoncept
KONCEPT OCH KULTUR
De viktigaste f ramgångsfaktorerna för Hemköp är affärskonceptet och företags- kulturen. Dessa bygger i sin tur på en långsiktig uppbyggnad och utveckling av förtroendet mellan medarbetarna, kun- derna och företaget Därför tycker jag att det är särskilt roligt att drygt en fjär- dedel av våra medarbetare också har gått in som aktieägare. Det betyder att till det incitament som vinstdelningen i den egna butiken utgör, nu även adde- rats möj ligheten att ta del av hela företa- gets långsiktiga värdetillväxt
FORTSAtr T EXPANSION
Vi har idag ett 90-tal butiker på 65 orter.
Kooperationen och ICA har cirka 1.000 respektive drygt 2.000 enheter. Både vå- ra egna kundundersökningar och bran- schens visar att vi ligger i topp när det gäller kundförtroende, service, sortiment och pris. Vår största svaghet är butiks- nätet. Vi finns på för få platser. Hälften av
befolkningen känner till Hemköp och nära 90 procent har en positiv attityd.
Därför fortsätter vi utbyggnaden av bu- tiksnätet och planerar att öppna minst
15-20 butiker inom tre till fem år.
Utbyggnaden kan ske genom eta- blering av nya butiker från grunden eller övertagande och ombygg nad av förvär- vade butiker. Vi kommer också att ut- veckla befintliga butiker i en hög takt genom ombyggnatione r och upprust- ning. Vår erfarenhet är att dessa investe- ringar återbetalar sig mycket snabbt och leder till ökad konkurrenskraft
Hemköp har av tradition ett starkt fäste i norra Sverige. Den framtida ex- pansionen kommer företrädesvis att ske i landets södra och mellersta delar med tonvikt på de större städerna, där vi redan lyckats mycket bra. Här finns un- derlag i form av befolkning och köpkraft.
Här finns också ett växande antal konsu- menter som tilltalas av Hemköps kon- cept.
NYA TRENDER
Hörnstenarna l vårt koncept är kvalitet, miUö och hälsa med betoning på god etik. Detta är värden som får ökad bety- delse inte bara i dagligvaruhandeln utan i samhället i stort. Men vår ambition är att tillgodose konsumenternas krav även i andra avseenden.
Vi vet att trenden går mot bristande kunskap och minskat intresse för tradi- tionell matlagning. Nya kostvanor och in- fluenser kommer att påverka oss och det behövs mer positiva inslag vid bu- tiksbesöken.
Detta möter vi dels genom en ökad för- ädlingsgrad i butiken, dels genom större andel förberedda och färdiglagade rät- t er. Vi komplett erar butiker med egna kök och erbjuder måltider som kan ätas på plats eller tas med. Detta innebär också en möjlighet till högre marginaler.
POLA.RISERING
Min bedömning är .att det kommer att ske en polarisering i dagligvaruhandeln.
A en a sidan kommer det att fi n nas buti- ker med begränsat sortiment och endast priset som kon kurrensmedel. Motpolen blir matspecialisten som erbj uder hög kvalitet, ett stort färskvarusortiment och en hög andel förberedd och f ärdiglagad mat. Butike r med otydlig profil mellan dessa två segment kommer sannolikt att få svårt att överleva i längden.
Vi har valt sida. Vi utvecklas vidare mot matspecialister. l det avseendet tve- kar vi inte det minsta. Jag ser heller inga begränsnin gar i den fortsatta utveckling- en och anpassningen av vårt koncept till nya trender i konsumtionsmönstren.
Nils-Eri~lhansson
Verkstäl/af direktör
OSTGAATIHEA'AD FISK. U. tiiLS·!:RtK
6 Å RSREDOV I SNING 1997
Hemköpskedjan AB noterades i slutet av juni på A-l istan på Stockholms Fondbörs. Efter ägarsprid ningen innehar Axel John- son AB 44 procent av kapitalet och 66 procent av röstetalet.
Det egna varumärket "Vårt Eget" om-
fattar idag cirka 200 olika produkter, allt från miljöanpassade tvätt- och diskmedel till det nyligen lanserade källvattnet. Vattnet tappas från Stråssa Källa i Bergslagen.
HE.IIKÖPS itht~t!Rl l f':.\i.\i:•
Hemköp har egna bagerier med bröd
utan onödiga tillsatser som konserve- ringsmedel. Drygt 50 av butikerna får bröd från de egna bagerierna, och am- bitionen är att i framtiden kunna förse samtliga butiker.
Under året gjordes två nyetableringar, och Hemköp hade vid årets slut 90 dagligvaru- butiker över hela Sverige.
GOD RESUlTATÖKNING
Hemköps försäljning utvecklades väl med en ökning under året på 5,8 procent, vilket mot- svarar en volymökning på cirka 4 procent Det kan jämföras med dag ligvarubranschen i sin helhet, som enligt Handelns Utrednings- institut (HUI) ökade 2,5 procent i försäljning och cirka en halv procent i volym.
Rörelseresultatet förbättrades med 14,1 procent och Hemköps rörelsemarginal blev 3,8 procent.
5C'~~m·rH OOUI\'riON
Vid utförsäljningen av aktierna och börsin- troduktionen i juni tecknades erbjudandet fem gånger.
Aktien såldes vid introduktionen till ett pris av 78 kronor och stod vid årets slut i 98 kronor.
Av de anställda utnytt jade cirka 900 er- bjudandet att köpa aktier i bolaget vid börs- introduktionen. Ett nittiotal ledande be fatt- ningshavare inom Hemköp har dessutom köpt optioner, som utställts av Axel Johnson AB och kan lösas in 1998/199912000.
STDRrRUN OFÖRTROENDE
Hem köps starka profil med de väl inarbetade
grundstenarna kvalitet, miljö och hälsa, med betoning på god etik, utvecklades vidare. En- ligt SIFOs mätningar har Hemköp byggt upp ett mycket stort kundförtroende.
Samtidigt som Hemköp sätter fokus på kvalitet, säljs 3.000 basvaror till Ständigt Lågt Pris.
Hemköp har ett av marknadens bredaste sortiment med 8.000-1 5.000 artiklar, beroen- de på butikens storlek. Det egna varumärket
"Vårt Eget" omfattar idag cirka 200 artiklar.
F.~\~to~{iiAROR MED KVAL!TE1'
Färskvaruprofilen är viktig och Hemköp har
"egna" gårdar, där kontrakt skrivits med upp- födaren, i vilka bland annat stipuleras vilket fode r dju ren ska ha samt att de ska växa upp i en god djurmiljö. Kontrakt skrivs också med lokala odlare av grönsaker och frukt
Hemköp beslutade i april 1997 - som första butikskedja i landet - att sluta sälja ägg från burhöns. Ett eget nätverk av ägg- producenter över landet har byggts upp och alla ägg i butikerna kommer nu från frigåen- de höns.
Förädlingsgraden på färskvarorna har ökats genom en intensifierad satsning på högkvalitativ färdiglagad mat. l allt fler buti- ker finns nu egna professionella kockar som tillagar maten i kompletta kök. l några finns även servering ' butiken, för dem som önskar äta på plats.
EFF EKTIVARE LOGISTIK
l ett nära samarbete med huvudleverantören
Dagab har beslutats att koncentrera Hem-
köps lagerhållning av grossistdistribuerade
basvaror som specerier, kylkonserver, djup-
fryst, ost och vissa mejerivaror till Dagabs la-
ger i Borlänge. Därigenom skapas bättre för- utsättningar för att vidareutveckla det egna Hemköpssortimentet
Ett samarbete mellan Hemköp, Oagab och SJ har inletts och i april 1998 kommer distributionen från Borlänge till ett trettiotal
Hemköpsbutiker att ske via järnväg. Varorna
fraktas i lättcontainers och lastas över från
tåg till lastbil vid enkla lastramper. Förutom
bättre effektivitet uppnås också mindre miljö-
belastning genom att biltransporterna min-
skar.
8 ÅRSREDOV ISN I NG 1QQ7
Med dagligvaror menas sådana varor som fyller konsumentens dagliga inköpsbehov. Hit hör framför allt livsmedel, men även pro- dukter som kem-teknisk~ tidningar och blommor.
1} Dagligv arubutik
Trafikbutiker (bensinstationer) och special- livsbutiker med huvuddelen av försälj- ningen inom enstaka produktgrupp, som frukt- och fiskbutiker, räknas normalt inte som dagligvarubutiker.
Dag ligvarvmarknaden kan delas upp i parti-
handel och detaljhandel. Partihandeln säljer dagligvaror t ill andra än privatpersoner, det vill säga till detaljister och storhushåll.
Den totala detaljhandeln i vid bemärkelse omfattar butiker, kiosker, bensinstationer, torghandel, butiksbussar och hemförsäljning och uppgick till 167 miljarder kronor inklusi- ve moms under 1997. Detaljhandeln i snäv mening, som utgör den relevanta marknaden och fortsättningsvis avses, omfattar försälj- ningen av dagligvaror i dagligvarubutikerO och uppgick 1997 till 123 miljarder kronor inklusive moms enligt Fri Köpenskap/
Svensk Dagligvaruhandel.
Dagligvarubutik är ett sammanfattande namn för självbetjäningsbutiker med ett allsi- digt livsmedelssortiment Hit räknas också livsmedelsavde lningar i sto rmarknader och varuhus.
Vid utgången av 1997 fanns cirka 5.900 dagligvarubutiker i Sverige. Dessa kan delas upp efter storlek: mindre allivsbutiker med en säljyta under 400 m2 och supermarkets med minst 400 m2 säljyta Samtliga Hem- köpsbutiker finns i supermarketsegmentet
I=YRA AKTÖREq NH!J INERAR
De fyra dominerande koncepte n inom dag-
ligvaruhandeln är: service/jourbutiken, den
traditionella dagligvarubutiken, lågprisbuti- ken samt livsmedelsavdelningar stormark-
nader och varuhus. Ett nytt koncept under utveckling är den så kallade matspecialisten där dagligvarusortimentet kompletteras med förberedda och färdiglagade rätter som även kan ätas på plats. Hemköps butiker utveck- las mot att bli matspecialister.
Under 1997 utgjorde service/ jourseg- mentet 17 procent av antalet dagligvarubuti- ker, medan de traditionella butikerna svarade för 76 procent, lågprisbutiker för 5 procent och stormarknader och varuhus för 2 procent.
Dagligvaruhandeln i Sverige domineras av de fyra aktörerna Axel Johnson, D-grup- pen, !CA-handlarna och Konsumentkoopera- tionen. Dessa kontrollerar var och en flera butikskedjor med olika koncept.
Branschen karaktäriseras av två sam- verkansformer: helägda och frivilliga kedjor.
Hemköp är ett exempel på en helägd kedja, ett annat är Gröna Konsum, som ägs av Konsumentkooperationen.
Till de frivilliga kedjorna hör D-gruppen med bland andra Vivo, vilka tillsammans har cirka 1.000 butiker samt !CA-handlarna med cirka 2.200 butiker. De frivilliga kedjorna är dominerande på den svenska marknaden med en andel på 67 procent 1 997 .
GROSSIS1LEDET
Grossistverksamheten inom dagligvaruhan- deln är starkt kn uten till de största aktörerna ICA och KF bedriver grossiströrelser som f rämst riktar sig till de egna butikerna
Dagab är en fri stående grossist och im- portör med täckning över hela Sverige och ägs till 1 00 procent av Axel Johnson. De största kunderna är D-gruppen och Hem- köp. Dagab arbetar fri konkurrens med a ndra leverantörer.
·~
>
Saba Trading är verksamt inom import och partihandel med frukt, grönt och blommor.
Företaget ägs till 65 procent av Axel John- son och till 35 procent av KF. De största kun- derna är KF, kedjorna inom D-gruppen samt Hemköp.
!.a ~ ,..~ SVENSKA
Den svenska marknaden domineras av in- hemska kedjor. Mönstret stämmer väl öve- rens med de flesta europeiska länders. Inter- nationella kedjor har en mycket begränsad
De svenska dagligvarubutikerna sålde
dagligvaror för 123 miljarder kronor
1997. Hemköps andel av denna mark-
nad var drygt 4 procent.
Fräscha frukter och grönsaker är en av de faktorer som är viktigast för konsu- menterna vid val av butik. Hemköps satsning på färskvaror passar väl in 1 konsumentmönstret
verksamhet i Sverige. l första hand är det servicehandel, som till exempel bedrivs av bensinkedjor och Pressbyrån. Hittill s är det i huvudsak företag från de övriga nordiska länderna som etablerat sig i landet. Dessa svarade 1997 för en marginell del av den to- tala dagligvaruhandeln. Inbrytningar av ut- ländska aktörer f örsvåras av att Sverige är ett avlångt, glest befolkat land, vilket innebär
stora transportavstånd och ökar behovet av en effektiv logistik.
DEN AlLMÄNN A SH.Ot.W MI S ~i:A UTVIE. CKI.INGEN
Dagligvaruhandelns försäljning i Sverige har
den senaste 15-årsperioden i stort sett följt
utvecklingen av bruttonationalprodukten. Även
om handeln 1 grunden är en stabil bransch
ledde lågkonjunkturen i början av 1990-talet till minskad försäljning och svag lönsamhet för många butiker, speciellt åren 1992-93.
En vändning kom 1994 i takt med en förbätt- ring av den allmänna konjunkturen. Erfaren- heterna visar att den samlade konsumtionen av livsmedel är relativt konstant i såväl dåliga som i goda tider, men konsumenten väljer bil- ligare produkter under en lågkonjunktur.
Under de senaste åren har kunderna blivit mer medvetna om vad de köper och äter. Kva- litet, hälsa, miljö och etiska frågor blir allt vikti- gare för konsumenterna i västvärlden. Detta_
gäller i hög grad i Sverige, som ligger långt framme när det gäller dessa trender. Denna utveckling har ökat betydelsen av att detaljis- terna får insyn i och kan kontrollera produk- tionsmetoder och distribution av varorna
De tilltagande inkomstskillnaderna och utrymmet för konsumtion leder till ökad pola- risering mellan konsumentgrupperna och förändringar i efterfrågan. Många vill ha kva- litetsvaror i kombination med ökad service medan andra efterfrågar lågprisvaror. Sam- ma mönster kan finnas inom det enskilda hushållet eller hos enskilda individer. Det be- tyder till exempel att baslivsmedel kan in- handlas någon gång per månad i en stor- marknad eller lågprisbutik och att färskvaror köps mera regelbundet hos en matspecialist Dessutom sker en förändring av den genom- snittlige konsumentens inköpsvanor över livscykeln.
l butikernas inköpspris ingår ett antal skatter
och avgifter, till exempel för livsmede lskon- troll och drivmedel. Dessutom består en stor del av kostnaderna för arbetskraften av an- dra skatter och avgifter och slutligen tillkom- mer moms i priset till konsumenten.
Den 1 januari 1996 sänktes momsen på livsmedel i Sverige från 21 till 12 procent.
Den svenska momsnivån är trots sänkningen en av de högre i Europa. Storbritannien har ingen moms på livsmedel och i de fl esta öv- riga EU-Iänder varierar skattesatsen mellan 5 och 7 procent.
Sverige har ingen affärstidslagstiftning.
Arbetstiderna regleras i arbetsm iljölagen.
Speciella överenskommelser krävs med re- spektive fackförbund för arbete mellan 24.00 och 05.00. Utöver denna begränsning kan alla butiker fritt välja öppethållandetider.
Plan- och bygglagen innehåller bestäm- melser om planläggning av mark, vatten och byggande. Dessa regler är av betydelse vid eta- blering av nya butiker. Kommunerna bestäm- mer om dagligvaruhandel får bedrivas inom ett visst område liksom storleken på butiken.
Förbättrad teknik inom hela kedjan från pro- ducent till kund har lett till att dag ligvaruhan- deln kunnat öka kontrollen över lagerhåll- ningen och lära sig mer om kundernas bete- ende. Förbättringar i logistiken har i sin tur skapat möJligheter för en snabbare, säkrare och mer kostnadseffektiv distribution. Ge- nom att följa enskilda kunders inköp kan bu- tiken lära sig mer om sina kunde rs behov och krav, vilket i sin tur skulle kunna ligga till grund för en mer kundanpassad marknads- föring. Denna möjlighet utnyttjas för närva- rande 1 ringa grad av handeln.
, ... ,
~
ÅRSREDOVISN ING 1 997
Fl!iK OCn A~DJUR!f"5'PtTI
r "'~ c ca !lA 4 portioner
600 g fisk och skaldjur, t ex lax, piggvar, stora räkor, pilgrimsmusslor
Sås
1 dl cocosmjölk 1 dl grädde 2 dl ljus buljong 2 tsk curry 2 msk matolja 1 liten gul lök, finhackad salt och peppar
Skär fisken i 2 cm stora kuber. Varva se- dan f isk och skaldjur på ett träspett.
Fräs lök och curry i oljan men låt den ej ta färg, slå på grädde, cocosmjölk samt buljong och låt det koka i cirka 1 O min ti Ils sås e n tjocknar. Smaka av med salt och peppar.
Grilla fiskspetten i cirka 6-8 min. Servera med t ex wokade grönsaker, ris och curry- eecossåse n.
, .
12
/ ... \
CIEI:i:-J:i
AR SREDOVISN I NG 19D 7
Lågprisbu~ker med stark profil
Kvaliletsbutiker med stark profil
0 AD POUIRISERING MOl lYOliC.A KONCEPT
ki.UAKOR Ml'.D FLA!lK l!lLI!R DACON MED RÅRORDA LtNGOt.i
I:U P LINGOl ~\ILT
4 portioner
600 g rimmat sidfläsk eller 500 g skivat bacon 600 g skalad potatis 1 liten gul/ök, finhackad 1 tsk salt
1 krm malen vitpeppar
Rårörda lingon
2 dl färska eller frysta lingon 2 dl strösocker
Blanda lingon och socker, låt stå 3-4 timmar så att sockret löser sig.
Riv potatisen grovt, blanda med löken, sali och peppar.
S i ek fläsket gyllenbrunt och håll det varmt. Stek sedan rårakorna i fettet, klicka ut smeien. Beräkna cirka 3 per person och stek dem gyllenbruna Ser- vera med fläsk och lingon.
H~.AMiln~ UTVECKLINGSTENOENSER Ökande polarisering
Idag finns tendenser till en delning av super- marketsegmentet Vissa butiker vä ijer att kon- kurrera enbart med priset och utvecklas till ren- odlade lågpris butiker. Andra prionterar ett stör- re sortiment av kvalitetsvaror och mer förädla- de produkter, vilket innebär en orientering mot matspecialistkonceptet Matspecialisten väntas stärka sin ställning i framtiden i takt med att konsumenterna blir mer intresserade av mat och bekväma lösningar. Denna polarisering kommer sannolikt att leda till en försvagad marknadsposition för butiker med otydlig profil.
Hushållsstruktur
Andelen ensamhushåll växer. l Europa be- stod 24 procent av hushållen 1997 av en person. l Sverige var motsvarande siffra 21 procent. Det betyder nya krav på förpack- ningsstorlekar, färdiga eller förberedda rät- ter, etc. Ensamhushållet har oftast andra matvanor än familjen. Uteätandet är större och lunchen blir ofta huvudmålet på dagen.
För att möta dessa förändringar sker framför allt i matspecialistbutikerna en utveckling mot större andel förädlade produkter, mat- lagning och servering i butikerna samt tjän- ster som take away och catering.
Kundlojalltet
Kundtroheten i dagligvaruhandeln har gene- rellt sett minskat, vilket lett till utveckling av oli- ka lojalitetsprogram. Hit hör framför allt med- lemskort och betalkort med sparfunktioner samt förmånliga medlemserbjudanden. Ge- nom lojalitetsprogrammen har företagen möj- ligheter att följa upp kundernas preferenser och bedriva en selektivt riktad marknadsföring.
Egna varumärken
l Sverige uppgår andelen varumärken som ägs av detaljister eller grossister, så kallade private labels, till cirka 7 procent av dag ligva- ruhande lns försäljning. Detta är lågt i förhål- lande till andra industriländer och andelen väntas öka i framtiden. Som jämförelse upp- går andelen private labels till 37 procent i Storbritannien och till 17 procent i Tyskland.
Private labels motiveras av flera skäl. De skapar förutsättningar för större kontroll över kvalitet och produktion. De ger också möjlig- het till högre marginaler samt ökar dagligva- ruhandelns andel av det samlade förädlings- värdet. Private labels ger dessutom utrymme för sänkta priser t ill konsumenten.
Homeshopping
Homeshopping innebär att konsumenten kan beställa varor via Internet, interaktiv-TV, "
telefon eller telefax och få varorna leverera- de till hemmet. På senare tid har homeshop- ping ökat något i betydelse i och med att fler hushåll fått tillgång till Internet. Det är dock ännu så länge oklart hur homeshopping kommer att utveck las i framtiden och hur den kommer att påverka dagligvaruhandeln.
Det är viktigt att konstatera att den ge- nomsnittliga dagligvarubutiken inte automa- tiskt lämpar sig som bas för homeshopping.
Problemet är att kostnader för ordersam- manställning och hemkörning i samband med homeshopping tar en stor andel av den genomsnittliga inköpssumman. Hittills har det varit svårt att utveckla effektiva och lön- samma system för hantering och distribution.
Den totala Internethandeln med dag lig-
varor i Sverige är försumbar. •
14
~~
~ ÅRSRE D OVISNING 199 7
Hemköp är en av Sveriges ledande kedjor inom dagligvaruhan- deln. Vid utgången av 1997 hade Hemköp 90 butiker från Boden
1 norr till Ystad 1 söder.
l .5
Bäst i test. Med omdömet god, mild smak, inte för söt och bra konsistens utsågs Hemköps egen sill som bäst av tidningen Allt om Mat.
Antal 40
35 30 25 20
15 10 5
t1 llESt.VT,lL flER rot:u: L OliDPUt Kr
40
25
12 12
o ,.. _
1998/ 2000/ 2002/ 20041 >2005 1999 2001 2003 2005
• Antal hyresavtal
STARKT DECENTRAL!SERAD ORGANISATIO:J>J
Hemköp fick sin nuvarande struktu r 1982.
S ed an dess har antalet butiker ökat från 31 till 90. En stor del av ökningen beror på att företaget förvärvade sammanlagt 46 butiker från Åhlens Livs under perioden 1991 -96.
Varje butik är ett separat aktiebolag. De anställda omfattas av företagets vinstdel- ningssystem och får del i den egna butikens resultat i relation till antalet arbetade t im- mar.
l varje butik finns en ledningsgrupp på 6- 8 medlemmar som leds av butikschefen och inkluderar ordföranden i butikens fack- klubb. Övriga ledamöter väljs bland samtliga anställda i butiken och ingår i ledningsgrup- pen under en begränsad tid.
Hemköp har en liten central organisation med huvudkontor i Falun.
liJii\ l"W• \~tiR OOMIN:::RAR
Hemköps försäljning utgörs till cirka 82 pro- cent av matvaror. Återstoden är i huvudsak kem-tekniska produkter, djurmat och övrig non-food.
Hemköps försäljning är relativt jämnt för- delad mellan de tre regionerna Götaland, Svealand och Norrland. Under senare år har emellertid skett en relativt sett snabbare ök- ning i södra Sverige, vilket är i linje med f öre- tagets långsiktiga strategi.
KRAFTIQ FÖ~!S ÄUt\la'H.:tsCmmNt''~
Under perioden 1993- 97 steg Hemköps försäljning från 2.785 mkr till 4.724 mkr, en ökning med i genomsnitt 14,1 procent per år. Motsvarande siffra för dag ligvaruhandeln var 1,5 procent enligt HU l. Den snabba ut- vecklingen berodde i huvudsak på tillkom- sten av nya butiker, men också på tillväxt i redan befintliga butiker.
Under femårsperioden förbättrades resul- tatet efter finansnetto från 83 mkr (pro forma) till 182 mkr e ller med l genomsnitt cirka 2 2 procent per år.
lN{iA EGNA BUTIKSFASTIGHETER Hemköp hyr samtliga butikslokaler. Hälften av butike rna har fas t hyra och återstoden är omsättn ingsbaserad. 39 av totalt 90 butiker ryms i lokaler, där Axel Johnson koncernen är hyresvärd. Samtliga lokaler har marknads- mässiga hyror reglerade i kontrakt med en genomsnittlig återstående löptid på fyra år.
He mköps verks amhet har under flera år ge- nererat ett s tarkt kassaflöde, vilket gjort det möjligt för företaget att finansiera sina inves- teringar med huvudsak egna medel. •
Hemköp har 'egna' gårdar, där särskilda kontrakt skrivs
med uppfödaren. l kontrakten stipuleras bland annat vil- ket foder djuren ska ha samt att de ska växa upp i en god djurmilj ö. En av uppfödarna är Christer Johansson på Skälby Gård utanför Enköping.
...
16 ~ ÅR SR ; DOVISN I NG 19 97
GIÖ tl ERIKSSOH
·b'J~ nr m .J p.r.NDE MÅL
Hemköps övergripande mål är att skapa vär- detillväxt för aktieägarna För att uppnå detta mål har företagsledningen formulerat ett an tal finansiella och operativa delmåL Dessa är be- roende av varandra och satta mot bakgrund av Hemköps kostnadsstruktur, totala finansi- ella risk och kapitalstruktur med hänsyn till att företaget är en dagligvarukedja utan eget fas- tighetsinnehav och egen grossiströrelse.
. AfF.Ä.RSihlE
Hemköps affärside är att bedriva detaljhan- del med dagligvaror. Genom ett långsiktigt arbete med utgångspunkt i hörnstenarna kvalitet, miljö och hälsa samt med betoning på god etik ska Hemköp fylla konsumenter- nas behov av och efterfrågan på dagligvaror.
Kund erna ska erbjudas ett lokalt anpas- sat sortiment med en uttalad kvalitetsprofil i stora, överskådliga butiker med ett tydligt in- slag av manuell betj äning. Hemköp ska upp- nå konkurrensfördelar genom ett starkt kundförtroende, vilket ska skapas genom att Hemköp på ett positivt sätt ska särskiljas från övriga kedjor.
LONSAM HETS~~AL
Hemköps lönsamhetsmål är en rörelsemargi- nal på lägst 3,5 procent.
Under perioden 1993-97 var margina- len som lägst 1995 med 2,7 procent och som högst 1997 med 3,8 procent.
Hemköps soliditetsmål är 20-25 pro-
cen~ vilket bedöms som tillräckligt för denna typ av verksamhet. 1997 uppgick soliditeten till 3 1,5 procent. Jämförelser med tidigare år är inte relevanta eftersom He mköp då var helägt dotterbolag till Axel Johnson AB.
MARKNA 'lJ~H~~$5!~1.4 MAl
Hemköps andel av den relevanta marknaden är drygt 4 procent. Företagets lokala position är däremot betydligt starkare. Målet är att vara ledande där företaget är ve rksamt.
Hemköps ambition är att växa snabbare än totalmarknaden. Det ska ske genom fort- satt utveckling av den nuvarande verksam- heten och etablering av nya butiker.
Med nuva rande lönsamhetsnivå och kas- saflöde samt med bibehållen finansiell stabi- litet kommer Hemköp att med egen finans i- ering kunna uppfylla målet att öppna 15 - 20 nya butiker inom tre-fem år.
KVALITE T
l ' ()
& HÄLSA.
•
Hemköp beslutade i april 1997 - som första butikskedja
i landet - att sluta sälja ägg från burhöns. Ett eget nät-
verk av äggproducenter har byggts upp över landet, och alla ägg i butikerna kommer nu från frigående höns. En av producenterna är Björn Eriksson, på Adelsö i Mälaren.
)
(
( För att uppnå målen koncentrerar sig Hem- köp på ett antal strategiskt viktiga områden.
f1iFF.~~$KOt.lt'EPT
Utmärkande för Hemköps koncept är det långsiktiga arbetet för ökat kundförtroende genom hörnstenarna kvalitet, miljö och hälsa med betoning på god etik. Inom detta områ- de är Hemköp ledande inom svensk daglig- varuhandel. Vidareutvecklingen av konceptet leder till en betydande förstärkning av före- tagets konkurrenskraft och gör affärskon- ceptet svårt att kopiera.
Hörnstenarna i konceptet representerar värden som blir allt viktigare för en stor och växande del av dagens och morgondagens konsumenter. Hemköp har också en helhets- syn på sitt åtagande när det gäller kundens krav på att varorna ska vara miljöanpassade, ha en hög kvalitet och att produktionen be- drivs med god etik. Detta synsätt innebär även att Hemköp inte bara uppfyller de be- hov som kan identifieras hos kunderna utan också ligger före och verkar pådrivande i många frågor.
Därför betyder arbetet med att förbättra och förfina konceptet en fortlöpande utveck- ling av hörnstenarna kvalitet, miljö och hälsa.
Ett exempel är att Hemköp engagerar sig i djurhållning och kontrakterar uppfödare med utgångspunkt från egna stränga regler med avseende på djuromsorg, stallar, foder, medi- cinering och transporter. Detta har såväl miljö- mässiga som kvalitetsmässiga och etiska as- pekter. När det gäller miljöarbetet i stort an- sluter sig Hemköp till kretsloppstänkandet
För att kunna vara ledande inom dessa områden krävs en kompetent och engage- rad personal. Medarbetarna i Hemköp har
exempelvis genomgått en grundutbildning i miljöfrågor. Under 1997 genomfördes en fö- retagsanpassad vidareutbildning för före- tagsledning, butikschefer, bagerichefer och miljöansvariga samt all personal på huvud- kontoret. Tyngdpunkten ligger i att koppla miljöfrågor till den egna verksamheten och hur detta ska förenas med god ekonomi och lönsamhet.
Sortiment och produktion
Utgångspunkten i Hemköps kvalitetssyn är att kunderna ska erbjudas en hög kvalitet, som omfattar såväl produkter, service, bu- tiksmiljö som allmän trivsel.
För att kunna garantera en god produkt- kvalitet behöver dagligvaruhandeln ha insyn i hela produktionskedjan. Hem köp har löst detta genom att ha exklusiva avtal med upp- födare av bland annat lamm, grisar och nöt- boskap samt med äggproducenter och odla- re av frukt och grönsaker, så kallade egna gårdar och egna odlare. På de "egna" går- darna kan Hemköp förvissa sig om att leve- rantörerna lever upp till företag ets detaljera- de krav på allt från foder till djuromsorg. För grisar gäller till exempel att produkt ionen ska vara integrerad, det vill säga djuren ska finnas kvar på gården under sin livstid och foder ska odlas lokalt så att gödseln kan an- vändas i kretslopp. Grisarna ska · ha gott om halm och journal ska föras över sjukdomar samt medicinering. Ett slaktsvin som be- handlats med antibiotika god känns inte som Hemköpsgris.
Från och med våren 1997 säljer Hemköp enbart ägg från frigående höns. På samma sätt som för uppfödare av djur har Hemköp detaljerade föreskrifter för äggproduktion.
ARSR ED OV I SN ING 1 997
~l l_ ... J -~~-
& HÄLSA.
REHFILf ~~D KI\HTARfrLUit\5 4 portioner
500 g renfils
1 /'2 liter färska kantareller eller '250 g konserverade kantareller 1 liten gullök
'2,5 dl grädde '2,5 dl köttbuljong '2 msk sherry 1 msk vetemjöl salt och peppar
Sås
Fräs den finhackade löken och kanta- rellerna, slå på vetemj ölet och rör om orden tligt. Tillsätt grädde, köttbuljong, sherry och rör om. Låt såsen koka i 1 O min, smaka av med salt och peppar.
Salta och peppra renfileerna, bryn dem och stek färdigt i ugn på 1 '20 graders värme i cirka 5-6 min. Fileerna ska· va- ra rosa inuti.
Servera med stekta äppel klyftor, röd- lök och potatisrösti.
1
'D ~
t_ ÅRS REDOVISNING 1997
U: r
1 arbetet med att restaurera Limsjön, en vik av Dalälven utanför Leksand, medverkar Hemköp genom att tillföra djur, både kor och grisar, som håller strandängarna öppna. Nelly är en av veteranerna - ett skogssvin av den ut- rot ningshotade Linderödsrasen.
Hönsen ska ha värprede, sittpinne och får en- bart vegetabiliskt foder, som inte tillåts inne- hålla benmjöl, fiskmjöl eller syntetiska färg- ämnen. De ska ha ordentligt tilltagna utrym- men och på den medicinska sidan sker regel- bundna kontroller av frihet från salmonella
Vidare ska packerierna vara godkända av Hemköp. Märkningen av äggen omfattar, förutom obligatoriska uppgifter, även produ- centens namn och gårdens adress. Varje ägg genomlyses och kontrolleras. Ägg som är knäckta, smutsiga eller innehåller fläckar, godkänns inte.
En naturlig konsekvens av Hemköps synsätt är att företaget har valt att endast sälja kött producerat i Sverige. Hemköps ställningstagande när det gäller djuromsor- gen har aktivt bidragit till en opinion för bätt- re djurhållning i stort.
Hemköp har också ett omfattande sorti- ment av ekologiskt odlade och KRAV-märk- ta produkter inom frukt och grönsaker 1
samtliga butiker året om. 1997 blev något av ett genombrottsår för ekologiska produkter.
Hemköps försäljning av ekologiskt nötkött steg med över 300 procent under året.
Förädling
Genom att själva svara för förädling av pro- dukterna kan Hemköp kontrollera både in- nehåll och process. Ett sådant område är bröd från egna bagerier utan onödiga tillsat- ser som till exempel konserveringsmedel. Vid utgången av 1997 sålde 52 av butikerna bröd från Hemköps 14 egna bagerier. Ambi- tionen är att samtliga butiker i framtiden ska ha bröd från eget bageri i sortimentet.
Tre av Hemköps bagener är KRAV-auk- toriserade, vilket innebär att de är godkända
för att baka ekologiskt bröd. Under 1998 be- räknas samtli ga Hemköpsbagerier bli KRAV- godkända.
Ett ann at exempel på förädling är styck- ning av kött i butikerna samt att färdigmat och andra produkter bereds i butiken. Detta är ett vi ktigt led i utvecklingen av matspecia- l ist-konceptet, men har också kvalitetsmäs- siga aspekte r.
Transporter
Hemköp har en decentraliserad organisation där varje butikschef har ansvar för lokal an- passning av sortiment och leverantörer. Det innebär att varje butik arbetar med ett nät- verk av lokala producenter och leverantörer.
Detta leder till att transportsträckorna och miljöbelastningen kan mi nskas.
För att ytterligare begränsa de miljömäs- siga konsekvenserna av varutransporter till butikerna kommer Hemköp t illsammans med SJ och Dagab att tillämpa ett nytt kon- cept. Det är ett så kallat lättkombisystem, som startar våren 1998, och innebär att ett trettiotal Hemköp-butiker i södra Sverige ska förses med varor transporterade på järn- väg. Konceptet är unikt även i ett internatio- nellt perspektiv och innebär både effektivi- tetsmässiga och miljömässiga fördelar.
Butiken
Hemköps miljöarbete omsätts i praktisk handling ute i organisationen. l varje butik finns en särskild medarbetare, som ansvarar för butikens agerande i miljöfrågor och för att koncernens miljöpolicy efterlevs.
Hemköp bedriver ett aktivt arbete för att
genomdriva förändringar och kunna erbjuda
ett stort sortiment av miljöanpassade och
ekologiskt producerade varor. Företaget pri- oriterar också miljömärkta alternativ vid pris- sättning och exponering. Hemköp underlät- tar även för konsumenten genom en tydlig markering av dessa produkter i butiken.
största delen av de kem-tekniska pro- dukterna är miljömärkta. Inom sortimentet
"Vårt Eget" utvecklar Hemköp miljöanpassa- de varor inom många produktgrupper.
Hemköps starka profilering inom dessa områden är ett viktigt konkurrensmedel och bidrar till att attrahera nya kunder.
Det systematiska miljötänkandet påver- kar butikerna i många avseenden. Företaget arbetar för att öka återvinningen såväl av
produkter som material och utrustning som används i den dagliga driften. Energiåtgång, förpackningar och källsortering är andra om- råden som prioriteras. l praktisk tillämpning handlar detta om allt från biologiskt nedbryt- bara påsar till en anpassning av varje butiks källsorteringsrutiner till respektive kommuns befintliga system.
Källsortering
De försök med källsortering, som Hemköp
genomförde under 1997, visar att mängden
avfall till deponering minskade med över 50
procent och att kostnaderna för avfallshan-
tering sjö nk med 30-40 procent.
Vidare strävar Hemköp efter att undvika miljö- skad liga ämnen i det dagliga arbetet. l kyl- och frysutrustningar har CFC ersatts av miljö-
\anpassade kylmedia.l stället för kemiska me- del för rengöring av grillar och stekugnar an- vänds till exempel rapsolja och vattenånga.
Kundernas hälsomedvetande har kommit alltmer i fokus genom galna kosjukan och salmonellasmittat kött. Konsumenternas oro tar sig uttryck i ett ökat intresse för kött och köttprodukters ursprung.
Hälsoaspekten är en bidragande orsak till att Hemköp valt att bara sälja svenskt kött. Därigenom har företaget bättre kontroll över att djuren inte får antibiotika i fodret, vil- ket är vanligt förekommande i andra länder, eller är smittade med salmonella. Eftersom lokala producenter anlitas i stor utsträckning kan kunden ta direkt kontakt med uppfödare och odlare, vilket ger en extra trygghet.
Som en del av hälsokonceptet finns ett väl utvecklat sortiment av naturkost Dessut- om har Hemköp allergiutbildad personal som kan ge kunderna råd och vägledning vid val av dagligvaror.
Hemköps mål är att livsmedelssortimentet ska vara både bredare och djupare än vad konkur- rerande dagligvarukedjor erbjuder. Samtidigt ska sortimentet vara lokalt anpassat och ha en stark betoning på färskvaror.
Varje butik har i regel 8.000-10.000 artiklar, 1 vissa fall upp till 15.000. Hemköp använder det stora sortimentet som ett kon- kurrensmedel, vilket innebär en ständig ut- veckling för att kunna tillfredsställa en större kundkrets.
Hemköps huvudleverantör av specerier,
djupfrysta varor och kem-tekniska artiklar är Dagab, som svarar för cirka 40 procent av butikens inköp. Saba Trading är huvudleve- rantör av frukt och grönsaker samt blommor.
Produktmix
Varje butikschef ansvarar för den egna buti- kens produktmix inom ramen fö r Hemköps koncept. Inriktningen på hög kvalitet innebär att märkesvaror prioriteras och att varor med bristande kvalitet över huvud taget inte ac- cepteras i sortimentet.
Eget varumärke
Det egna varumärket "Vårt Eget" har visat en snabb tillväxt.
Produkterna ska vara av hög kvalitet med ett konkurrenskraftigt pris. Hemköp priorite- rar det egna varumärket inom produktkate- gorier som tidigare varit mindre lönsamma, vilket resulterat i förbättrade marginaler fö r dessa grupper.
Hemköp hade i början av 1998 cirka 200 artiklar under eget varumärke, av vilka många är miljömärkta. Sortimentet omfattar bland annat specerier, djupfryst och kem-tekniska produkter. Hemköp använder i huvudsak svenska tillverkare för de egna produkterna.
Förädling
Hemköp ökar hela tiden den egna föräd- lingsgraden inom sortimentet. Här är de vik- tigaste produktgrupperna bröd från egna bagerier, kött som styckas i butiken samt färdiglagad mat och andra produkter som bereds i butiken. En högre förädlingsgrad höjer värdet på varorna och förbättrar Hem- köps marginaler samt ger en högre kvalitet och ökad konkurrenskraft.
,.,..,
~ ÅRSR~DOVISNIN G 997
Hemköp har kvalitetssäkrat norsk fjord- lax genom att följa uppf ödningen frän rom till färdig lax. Denna lax är även rävara till Hemköps egen gravade och kallrökta lax.
A f"G" .. 1\ . . HUI-HiliRr
Bäst i test Ungdomstidningen Kam- ratposten gav Hem köps egna hambur- gare högsta betyg. Kommentaren var 'jättegod, den bästa i allt'.
2
24 ~ ARS R EDOV I S N I NG 19 97
Hemköps Kundkort är ett debet- och kreditkart som är anslutet till företa- gets lojaJitetsprogram Hemköp Club.
"'ULTt PAI'iEq
Sedan 1996 arbetar Hemköp med ett multipriskoncept, vilket innebär att kun-
derna får ett lägre pris när de köper flera förpackningar av vissa varor. Multi- Pris har slagit väl ut och visat sig upp- skattas av konsumenterna
PRISSATI!qiNG
Hemköp har ständigt låga priser på basvaror men är inte profilerad som en lågpriskedja.
Målet är att kvalitet, sortiment och service ska stå i en sådan relation till priset att konsumen- terna uppfattar Hemköps varor som prisvärda
Ständigt Lågt Pris
1991 avskaffade Hemköp systemet med extrapriser och veckaannonsering och inför- de i stället Ständigt Lågt Pris. Detta innebar en varaktig sänkning av priset på över 3.000 basvaror med upp till 35 procent. Åtgärden
ledde till att kundernas förtroende för Hem-
köp ökade.
Ständigt Lågt Pris infördes både fö r att öka kundernas valfrihet och för att höja kva- litetsmedvetandet hos leverantörer och pro- ducenter. Då konsumentens val inte styrs av tillfälligt nedsatta priser, spelar kvaliteten en större roll, vilket leder till en högre försäljning av kända märkesvaror.
Multi-Pris
Under 1996 vidareutvecklade Hemköp kon·
ceptet Ständigt Lågt Pris genom att införa så kallade Multi- Priser, på ett 70-tal varor. Kon- sumenterna erbjuds ett läg re pris vid köp av flera förpackningar av samma vara vid ett köptillfälle, i huvudsak basvaror som mjölk, mjöl, kaffe och pasta. Priserna ligger 7-25 procent lägre än för singelförpackningarna
För Hemköp leder Multi-Priser dels till en totalt sett ökad försäljning av de aktuella va- rorna, dels till att värdet av genomsnittsköpet stiger .
Tillfälligt Parti
Varor som märks med Tillfälligt Parti är färsk-
varor som köps in i partier till fördelaktigt pris och sedan säl js så länge partiet räcker. Hem- köp får genom Tillfälligt Parti en ökad flexibi- litet i inköpen och ett bättre utbud.
MAR KNA!P<;r.:( m !~ •l<ti.
Hemköps marknadsföring är dels strategisk, dels operativ .
Den strategiska marknadsföringen byg- ger i huvudsak på åtgärder för att öka kund- förtroendet och bedrivs gemensamt för hela kedjan. Dessa ä r profilerande och annonse- ras ofta i media. Åtgärderna kompletteras med olika kampanjer som ska ge avkastning under lång tid och därmed bidra till kost- nadseffektivitet i marknadsföringen. För att behålla en ledande position inom den sven- ska dagligvaruhandeln utvecklar Hemköp ständigt nya åtgärder och delkoncept som kan införlivas i koncernens helhetskoncept
Hemköps kundtidn ing, Matnyttigt, ges ut fyra gånger per år med en upplaga på cirka 1.400.000 exemplar. Syftet är att föra en dialog med konsumenten, föra ut Hemköps matfilosofi och ge kunskap om Hemköps koncept.
MOTIVERAD P~~ ··c, A t
En grundförutsättning för Hemköps fram- gångar på marknaden är en kompetent, mo- tiverad och engagerad personal. Detta ska uppnås och vidmakthållas genom en konti- nuerlig utbildning av medarbet arna och ett starkt incitamentsprog ram. Genom vinstdel·
ningssystemet, vilket innebär att 1 O procent
av respektive butiks nettoresultat delas mel-
lan de anställda i förhållande till antalet arbe-
tade timmar, förankras lönsamhetstänkandet
ute l hela organisationen. •
26
J~.·\
~ ÅR SR E D OV I S N I N G 1997
Det är framför allt två faktorer som kraftfullt bidragit t ill Hemköps närmast unika position i svensk dagligvaruhandel. Den ena är det genomarbetade och till marknaden väl anpassade affärskonceptet Den andra är en stark företagskultur.
ÅLDERSFORDElNI G
Antal
1.400 - - - - - - - --
1. 200 1.000 800
- - - · - ~ -Ii
600 400
o
<21 31 -40 51-60
21-30 41-50 >60
• Antal medarbetare
FORDElNING K\llttllOFI OCH MAH
Affärskonceptet, som bygger på kvalitet, mil- jö och hälsa med betoning på god etik, ska- par de yttre förutsättningarna för varje en- skild butiks uppträdande på den lokala marknaden. Det är emellertid medarbetarna som i olika roller avgör om kundens förvänt- ningar ska uppfyllas eller till och med över- träffas. Detta gäller allt från val av sortiment till bemötande i kassan.
Därför bedriver Hemköp en intensiv ut- bildningsverksamhet, som omfattar alla funktioner i butiken. sats ningen på färskva- ror kräver till exempel goda kunskaper om frukt och grönsaker samt fisk och kött för att kunna ge kunderna råd om tillagning och hantering.
Den ökade förädlingsgraden i butikerna förutsätter kunniga styckmästare och kock- ar. l butikerna finns också medarbetare med specialkunskaper när det gäller produkter- nas innehåll med avseende på allergifram- kallande ämnen. Medarbetarna har utbildats i miljöfrågor och i Hemköps miljöpolicy.
Hemköp samarbetar även med bransch- organisationer i skräddarsydda kurser för de anställda. Ett sådant exempel är utbildning av köttgesäller t illsammans med Sveriges Livsmedelshandlares För bu n d.
Hemköp ingår i det så kal lade frizonpro- jektet för lärlingar i Falun-Borlängeområdet i samarbete med arbetsförmedlingen. Det in- nebär att ett tiotal deltagare utbildas l Hem-
köps butiker för att därefter kunna erbjudas fast anställning.
Hemköps vinstdeln ingssystem är ett vik- tigt instrument för att skapa motivation och engagemang. Det har också lett t ill ett öka t intresse för den egna butikens ekonomi och därmed medverkat till att h öja kunskapsni- vån när det gäller butiksekonomi i stort.
1997 uppgick den samlade utdelningen till 19,2 mkr. l den mest framgångsrika butiken erhöll de anställda drygt 17 kronor per arbe- tad timme.
CHEFEN HM~ EN NYC KELROLL Cheferna har en nyckelroll som tolkare och förmedlare av företagskulturen. Därför är in- ternrekrytering och intern utbildning av alla chefer ett viktigt moment i Hemköps strategi.
Hemköp har 90 butiker. Drygt 85 pro- cent av butikscheferna är utvecklade i de eg- na leden.
9 procent av butikscheferna och 73 pro- cent av de anställda är kvinnor. En bättre balans mellan manliga och kvinnliga chefer skulle gynna verksamheten. Därför satsar Hemköp på att uppmuntra och utveckla kvinnor t ill att ta ett större ansvar. Detta ar- bete har hittills varit mest framgångsrikt på nivån närmast under butikschefen.
EGEN ASFmMnUTBILi .'HH NG
Hemköp har ett tvåårigt program för aspi- ranter med sikte på att deltagarna ska bli bu- tikschefer. Hittills har 60 personer genom- gått utbildningen, varav 46 har blivit butiks- chefer. Medelåldern på dessa är 32 år, vilket visar att det finns goda chanser till avance- mang för unga, engagerade medarbetare.
Programmet genomförs med start vart-
-'( a?nat år och de tolv platserna söks i allmän- het av 50-60 personer.
Aspiranterna väljs i första hand ur de eg- na leden. l programmet varvas teori och praktik. Deltagarna måste också vara bered- da att flytta både under och efter utbildningen.
Eftersom aspiranterna kommer från Hemköp har de redan en praktisk erfaren- het Denna breddas för att den framtida che- fen ska ha full kunskap om butikens samtli- ga funktioner. Den teoretiska delen ornfattar bland annat ekonomi, marknadsföring, led. ar- skap, lagar och avtal, framställningsteknik samt information. Eftersom chefen har en nyckelroll som företrädare för Hemköp och tolkare av affärsiden både internt och externt läggs stor vikt vid personliga egenskaper och utveckling av dessa.
Aspirantprogrammet vänder sig i förs ta
hand till de yngre. Samtidigt finns e n stor re- serv av chefsämnen bland erfarna medarbe- tare, inte minst kvinnor över 40 år. Därför har Hemköp ett motsvarande program för denna kategori av medarbetare.
EXPANSION OCH CHJEFS FÖ~SÖRJNING
Ett effektivt chefsförsörjningsprogram är av vital betydelse för Hemköp mot bakgrund av f öretagets offen siva strategi att växa genom att öppna nya butiker. l detta arbete är bu- tikscheferna den strategiska resursen.
På grund av Hemköps framgångar på marknaden och inte minst genom börsnote- ringen är företaget en attraktiv arbetsgivare.
Det finns därför ingen anledning att befara att brist på kompetenta medarbetare skulle kunna dämpa eller hi ndra Hemköps expan-
sion. •
Nytänkande är en törutsättning för att kunna ligga i frontlinjen när det gäller ut- veckling av nya koncept Butikscheferna har genomgått elitskidåkaren Gunde Svans program för individutveckling.
Janet Mörck arbetar med utvecklingen
av Hemköps Kundkort Magnus Graf
(nedan) är sedan 1995 butiksch ef på
Hemköp City i F alun. Båda har genom-
gått Hemköps egen aspirantutbildning.
28 ~ Å R S RE OOV I SN I NG < 99 7
ocn.st N nwc· o ~·rooN
l juni 1997 riktade Axel Johnson AB ett erbjudande till allmän- het och institutioner om förvärv av 13.200.000 B-aktier i Hem- köp. Vid full teckning motsvarade detta 53 procent av totala an- talet aktier och cirka 32 procent av totala antalet röster i Hem- köp. Därutöver fanns en option på ytterligare 1.300.000 B-ak- tier som kunde utnyttjas i händelse av överteckning. Denna op- t ion utnyttjades fullt ut och motsvarade drygt 5 procent av tota- la antalet aktier och 3 procen t av rösterna.
Avsikten var att 85 procent av aktierna i grunderbjudandet skulle riktas til l svenska och utländska institutioner och återsto- den till allmänheten inklusive anställda i Hemköp. Övertilldel- ningsoptionen avsåg i sin helhet institutioner.
Erbjudandet togs väl emot och tecknad es fem gånger. Pri- set sattes efter anbudsförfarande till 78 kronor per aktie både fö r institutioner och privatpersoner. B-aktien noterades från och med den 27 juni på stockholmsbörsens A-lista. Betalkursen fö rsta dagen slutade på 79,50 kronor.
Vid utgången av 1997 uppgick Hemköps börsvärde till 2.450 mkr, vilket var 500 mkr högre än vid introduktionen. Det- ta innebär en ökning med 26 procent att jämföra med general- index, som sjönk med 1 ,2 procent under motsvarande period.
Under perioden 27 juni - 30 december omsattes 10.342.364 aktier, vilket motsvarar i genomsnitt 79.000 aktier per börsdag.
t~.!'• ARE
Vid utgången av 1997 hade Hemköp cirka 7.700 aktieägare.
Huvudägarens, Axel Johnson AB, innehav uppgick till 43,8 pro- cent av kapitalet. Det svenska institutionella ägandet var cirka 11 ,2 procent. Det utländska ägandet var 32,6 procent, där Fidelity fonder svarade för det största innehavet med 9, 7 pro- cent. De största ägarländerna vid sidan av Sverige var USA, Storbritannien, Frankrike och Tyskland.
Under 1 997 förvärvade Axel Johnson AB 3 1 0.000 B-aktier
avsedda att täcka behovet i det optionsprogram som riktar sig t ill ledande befattningshavare inom Hemköp.
AKTIEKAPITAL
Hemköps aktiekapital uppgick vid utgången av 1997 till 125 mkr , fördelat på 25.000.000 aktier med ett nominellt värde på 5 kronor, varav 4 . 000.000 A-aktier med fem röster och 21 . 000.000 B-aktier med en röst vardera
UT D ElNINGSPOUT IK
Det är styrelsens uppfattning att storleken på framtida utdel- ningar bör fastställas utifrån såväl Hemköps långsiktiga tillväxt och resultatutveckling som behovet av en stark balansräkning, god likviditet och god finansiell ställning i allmänhet. Målet är att utdelningen till aktieägarna över en konjunkturcykel ska uppgå till cirka 5 0 procent av årets vinst efter skatt.
UTDELNING
styrelsen föreslår en utdelning på 2,60 kronor per aktie för verksamhetsåret 1 997, vilket är 50 procent av nettoresultatet
DATA PER AKTIE
Vinst efter full skatt, kr 5,24 Vinst efter betald skatt, kr 5,73 Utde lning , föreslagen, kr 2,60
Eget kapital, kr 10,57
Direktavkastning,% 2,6
P/E-tal, ggr 19
Utdelning sandel,% 50
Kassaflöde, kr 8,29
Börskurs/eget kapital, kr 9,27 Betalkurs vid årets slut, kr 98
Högsta betalkurs, kr 99
Lägsta betalkurs, kr 69
A JAl'fSER
Hemköpskedjan analyseras av bland andra:
Alfred Berg, Aras Securities, Cheuvreux de Virieu Nordic, Enskilda Securities, Handelsbanken Markets, Matteus F ond- kommision och NatWest Markets.
6 v '
J<:URSOTVECKLING OCH OMSATlNING
Kronor
95
90 85 80 75
70 l1
l
65
60 J UN JUL A UG SEP OKT
1997
AKTIEINNEH4V storleksklasser
Antal l o/o av antalet aktieägare aktieägare
1 - 500 6. g85 90,8
501 -1 .000 416 5,4
1.00 1 - 5.000 180 2,3
5.00 1 - 1 0.000 29 0,4
1 0.00 1 - 50.000 34 0,4
50.00 1 - 1 00.000 21 0,3
rj > Summa 100000 7.696 3 1 100,0 0,4
Källa: Enligt av VPC förd aktiebok per 1 '· 997-12-30
DE TOLV til'ÖRtn';; ÄGARNA
(Exklusive utländskt ägda förvaltarregistrerade aktier) Antal
aktier V arav A
Axel Johnson AB 10.950.000 4.000.000
Fidelity fonder 2.427.140
Kammarkollegiets Fondförvaltning 743 . 700
SPP 571 .400
Nordbankens aktiefonder 528.000
Svalder 520.000
KP Penslon & Försäkring 325.000
Murray Funds 186.000
UN Joint Staff P-fund 140.340
Dalarnas Försäkringsbolag 100.000
Sparbankens och Föreningsbankens fonder 100.000
Östersjöstiftelsen 100.000
ÖVriga 8.308.420
Summa 25.000.000 4.000.000
Källa: DN Ägarservice AB och enligt av VPC förd aktiebok per 1997-12-30
NOV
Aktier 1.450.025
366.666 438.995 226.31 5 785.669 1.582.015 20.150.315
Antal
DEC
l o/o av kapitalet 5,8 1,5 1,8 0,9 3,1 6,3 80,6
400
100
25.000.000 1 00, 0
ARSREDOVISN I NG 1997
l Omsatt antal aktier 1.000-tal Onkl eftenanm.)
- B-aktien
1\CiJlRFORDE.ll IUG.
LÅ,IDf R
---~·-
