Varför blev jorden platt?: En systematisk översikt av psykologiska aspekter och tro på konspirationsteorier.

Varför blev jorden platt?

En systematisk översikt av psykologiska aspekter och tro på konspirationsteorier.

Why did the earth become flat?

A systematic review of psychological factors and belief in conspiracy theories.

Sofia Christensen

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Psykologprogrammet

30 hp

Pernille K. Andersson Lars M. Eriksson 2021-06-01

konspiration och ungefär hälften av befolkningen idag tror på minst en konspirationsteori.

Mycket psykologisk forskning har gjorts för att försöka förklara vilka psykologiska aspekter som bidrar till att vi tror på dessa föreställningar, men resultatet av forskningen varierar och det är svårt att tillämpa den praktiskt. Inom forskningen har detta förklarats som en effekt av att det saknas experimentella studier på området, men än så länge har ingen sammanställning av den empiriska forskningen gjorts. Syfte: Syftet med studien var därför att sammanställa och beskriva den empiriska forskningen om psykologiska aspekters påverkan på tro på konspirationsteorier. Utöver detta besvarades även frågeställningarna:

• Vilka psykologiska aspekter beskrivs i de inkluderade studierna?

• Hur har konspirationsteorier mätts och vilka konspirationsteorier har undersökts i den sammanställda forskningen?

Metod: För att svara på syftet och frågeställningarna har en översikt med systematisk litteratursökning, granskning och kodning använts som metod. Av 500 identifierade artiklar inkluderades 28 studier i översikten. Resultatet av översikten har presenterats genom en narrativ sammanställning. Resultat: Sammanställningen av de 28 inkluderade studierna visar att tro på konspirationsteorier sammanlagt har mätts på 33 olika sätt och mätinstrumenten huvudsakligen innehåller items om specifika konspirationsteorier. 24 av 28 studier redovisar signifikant resultat på minst en psykologisk aspekt och i den inkluderande litteraturen förekommer nästan lika många olika psykologiska aspekter som antalet inkluderade artiklar.

Slutsats: Den empiriska forskningen om vilka psykologiska aspekter som påverkar tro på konspirationsteorier är mycket heterogen, både i hur den mäter effekten på

konspirationsteorier och vad den sedan kommer fram till. Slutsatsen är därför att variationen i forskningsresultaten inte är en följd av bristen på experimentella studier, utan är istället en konsekvens av att det saknas ett gemensamt teoretiskt ramverk för hur man ska förstå och studera fenomenet.

Nyckelord: Konspirationsteorier, psykologiska aspekter, socialpsykologi, empirisk forskning,

systematisk översikt

approximately half of the population today believe in at least one conspiracy theory. Much psychological research has been devoted to attempting to elucidate the psychological aspects that contribute to our belief in conspiracy theories. However, the results have been variegated and difficult to generalize. Within the field, this heterogeneity has been explained as a result of a lack of experimental studies on the subject, but hitherto no overview has been undertaken to systematically synthesize current empirical research. Aim: The aim of this study was therefore to synthesize and describe the research on the impact of psychological aspects on belief in conspiracy theories. Aside from this general aim, the study sought to answer the following questions:

• Which psychological aspects are described in the included studies?

• How has belief in conspiracy theories been measured and which conspiracy theories have been examined in the included literature?

Method: In line with the above aim and questions, a review was conducted, which included a systematic literature search, screening, and coding. Of 500 identified records, 28 were

included in the review. The results of the review were presented narratively. Results: The review of the 28 included articles show that belief in conspiracy theories in toto has been measured in 33 different ways, and that the measures in general contain items regarding specific conspiracy theories. 24 out of 28 studies report a significant effect on at least one psychological aspect. Overall, there are almost as many different psychological aspects in the reviewed literature as there are articles. Conclusion: The empirical research on which

psychological aspects that affect belief in conspiracy theories is highly heterogenous,

regarding both how it measures effects on conspiracy theories and what conclusions it draws.

Thus, the conclusion is that the disparity within the research is not due to the lack of

experimental studies; rather, it can be attributed to a lack of a common theoretical framework for conceptualizing and studying the phenomenon.

Keywords: Conspiracy theories, psychological aspects, social psychology, empirical

research, systematic review.

distansstudier och social isolering lyckats ro utbildningen i land. Ett särskilt tack till min

handledare Pernille K. Andersson, som trott både på mina idéer och min förmåga och som

stöttat och hejat på ända in i mål. Tack även till Cecilia för alla gånger du hjälpt mig att hitta

den röda tråden när den gått av. Och så Christian och Veronika – psykologprogrammets

kanske mysigaste duo – som med danska kakor och kaffe har gjort uppsatsskrivandet under

corona lite mindre ensamt. Sist, men absolut inte minst, tack till Henrik och Maj – min

alldeles egen hejarklack.

Vad är en konspirationsteori? ... 2

Begreppets komplexitet ... 2

Teorier om konspiration, Fake News, desinformation och missinformation ... 3

Definition av konspirationsteori... 4

Tidigare forskning ... 5

Syfte & Frågeställning ... 6

Metod ... 6

Litteratursökning ... 6

Inkluderingsprocessen ... 7

Inklusions- & exklusionskriterier ... 7

Artikelscreening ... 7

Flödesschema ... 8

Dataextrahering ... 8

Kodningsprocess ... 8

Förtydliganden ... 9

Etiska överväganden ... 9

Reliabilitet och validitet ... 10

Resultat ... 10

Beskrivning av inkluderade studiers karaktäristika ... 10

Beskrivning av studiedesign ... 12

Psykologiska aspekter ... 13

Medierande variabler ... 14

Icke-signifikanta resultat ... 14

Mätinstrument ... 15

Konspirationsteorier som förekommer i litteraturen ... 16

Diskussion ... 17

Resultatdiskussion ... 17

Metoddiskussion ... 20

Slutsatser ... 20

Framtida forskning ... 21

Referenser: ... 22

Appendix ... 31

Appendix A. Sökprocess & sökträffar ... 31

Appendix B. Granskningsmallar ... 32

Appendix C. Kodningskriterier ... 33

Appendix D. Kodning av inkluderade studier ... 35

Inledning

De flesta av oss har någon form av uppfattning om vad en konspirationsteori är och många har även föreställningar om vem det är som tror på dem. Ofta anses

konspirationsteorier innehålla osannolika, ologiska och absurda förklaringar av skeenden i världen, men ändå visar forskning att majoriteten av befolkningen tror på minst en av dem.

Vad är det då som gör att så många av oss tror på konspirationsteorier, trots deras absurditet?

Sedan presidentvalet i USA 2016 har konspirationsteorier blivit alltmer synliga både i traditionell och social media och människor exponeras i högre utsträckning för

konspirationsteoretiskt innehåll än tidigare. Även konsekvenserna av konspirationsteorier har blivit mer märkbara. Tro på konspirationsteorier har bland annat lett till förföljelser av

anhöriga till offren i massakern på Sandy Hook (Adam, 2019), massakern på Utøya (Astapova m.fl., 2020; Stojanov & Halberstadt, 2019), stormningen av Capitolium (Argentino, 2021), mässlingsutbrott (Sage, 2019), spridning av HIV (Bogart & Thorburn, 2005), förintelsen av judar under andra världskriget och i skrivande stund, motstånd till att följa restriktioner och delta i vaccination i samband med coronapandemin (Egorova m.fl., 2020). Redan innan pandemin bedömdes den skepticism gentemot MPR-vaccinet som anti- vaccinrörelsen bidragit till som ett hot mot den globala hälsan (World Health Organization, 2019) och utöver påverkan på vaccinationsgraden i samband med coronapandemin finns det enligt Levinsson m.fl. (2021) en risk att tro på konspirationsteorier om covid-19 även bidrar till en ökad politisk radikalisering.

Det krävs dock inte att människor tror på konspirationsteorier för att de ska påverka samhället. Enbart exponering av konspirationsteorier har visat sig ha liknande negativa effekter på människors beteende som att faktiskt tro på dem (Jolley m.fl., 2020). Precis som för personer som tror på konspirationsteorier, så bidrar exponeringen av dem till att

benägenheten att följa restriktioner under coronapandemin minskar (Romer & Jamieson, 2020), människor blir överlag mindre villiga till att ta vaccin (Jolley & Douglas, 2014a) och att begränsa sitt klimatavtryck (Jolley & Douglas, 2014b; van der Linden, 2015). Även om ett samhälle lyckas minska spridningen av en konspirationsteori och korrigera felaktiga

uppfattningar, är det svårt att återställa de skador den orsakat på samhället eller folkhälsan (Jolley m.fl., 2020). Likaså är det ofta svårt att omvända någon som tror på en

konspirationsteori med fakta och argumentation, då konspirationsteorier i stor utsträckning

bygger på socialpsykologiska mekanismer som tillsammans med konspirationsteoriers icke-

konventionella förhållande till fakta leder till faktaresistens.

Vilka är det då som tror på konspirationsteorier och varför? Mer än hälften av befolkningen i Europa och USA tror på någon form av konspirationsteori (Drochon, 2018), men trots internets bidrag till den stora spridningen av dem tycks andelen av befolkningen som tror på en eller flera konspirationsteorier vara relativt stabilt över tid (van Prooijen, 2018). Föreställningar om att händelser i världen sker till följd av en hemlig sammansvärjning har funnits hos människan ända sedan antiken (Pagán, 2020). Inom evolutionspsykologin förklaras detta med människans intuitiva misstänksamhet mot personer utanför den egna gruppen som historiskt sett har främjat vår överlevnad, men som i ett modernt samhälle leder till våldsdåd, polarisering och globala folkhälsoeffekter (van Prooijen, 2018).

Konspirationsteorier kan också ses som ett sätt att begripliggöra händelser med stora konsekvenser (McCauley & Jacques, 1979; van Prooijen & van Dijk, 2014) eller vad vi upplever som en kris (van Prooijen & Douglas, 2017), att de fyller sociala, epistemiska och existentiella behov (Douglas m.fl., 2017) eller att det har att göra med kognitiv förmåga och kognitiv stil (Ståhl & van Prooijen, 2018; Swami m.fl., 2014). Men trots att mer än hälften av befolkningen i Europa och USA beräknas tro på en eller flera konspirationsteorier, kvarstår det faktum att nästan hälften av befolkningen inte gör det. Och även om forskningen till viss del erbjuder exempel på strategier för att få människor att ompröva till synes cementerade ståndpunkter, så innebär de omfattande negativa konsekvenserna som konspirationsteorier ger upphov till och svårigheterna att reparera de skador de vållar ett ökat behov av att förstå vad som gör att människor tror på dem för att kunna förebygga. Genom en systematisk översikt ämnar därför den här uppsatsen att kartlägga hur forskningen ser ut om vilka psykologiska aspekter som påverkar utvecklingen av dessa föreställningar.

Vad är en konspirationsteori?

Begreppets komplexitet

Trots att konspirationsteorier är ett gammalt fenomen, är begreppet relativt nytt. När

begreppet först etablerades under 1870-talet användes det som ett neutralt sätt att benämna

spekulationer om händelser inom forensiska utredningar och journalistik och dess negativa

associationer utvecklades först när vetenskapsfilosofin anammade begreppet under mitten av

1900-talet för att skilja på och förklara irrationella föreställningar om samhället (Bligh,

2020b). Från 1980-talet och framåt har begreppet används så som det gör idag, men trots att

begreppet egentligen inte är nytt finns det fortfarande svårigheter när det kommer till att

definiera det. En av svårigheterna ligger i att konspirationsteorier som begrepp ofta används i

pejorativ mening och att det finns en allmän uppfattning om att det är något suspekt med att

tro på konspirationsteorier (Räikkä & Ritola, 2020). Detta bidrar till en stigmatisering som göra att termen kan användas som en härskarteknik i syfte att tysta meningsmotståndare och kritik. Samtidigt tjänar hänvisandet till konspirationsteorier en liknande funktion i debatter för den som tror på dem, då man genom att avfärda motargument som ett ytterligare bevis för den konspiration man tror på omintetgör hot mot den egna uppfattningen eller livsstilen (Bligh, 2020a). Att begreppet används som ett maktmedel både av de som tror på dem och de som inte gör det gör leder till att definitionen av vad en konspirationsteori är och vem som tror på dem blir komplex. Likaså blandas begreppet ofta ihop med närbesläktade fenomen så som desinformation, teorier om konspiration, missinformation och Fake News. Detta i

kombination med att konspirationsteorier kan skilja sig mycket åt sinsemellan, gör att definitionen behöver vara tillräckligt bred för att fånga generella drag hos olika

konspirationsteorier och samtidigt tillräckligt specifik för att inte blandas samman med andra begrepp. Ytterligare svårigheter med att definiera vilka föreställningar som är

konspirationsteorier och vilka som inte är det, är att det inte går att avgöra utifrån

sannolikheten i om teorin stämmer (Räikkä & Ritola, 2020) och kanske framförallt för att historien har visat på flera exempel på att konspirationer faktiskt har ägt rum (Bligh, 2020b).

Teorier om konspiration, Fake News, desinformation och missinformation

Det som skiljer en konspirationsteori från en teori om konspiration, är enligt Bligh (2020b) hur man förhåller sig till bevis och omfattningen på den misstänkta konspirationen.

Riktiga konspirationer är i regel ganska små och går ofta inte som planerat, medan

konspirationsteorier ofta är omfattande, där alla händelser knyts samman till en gemensam källa och avsaknaden av bevis betraktas som ett bevis i sig på att en konspiration ägt rum (Bligh, 2020b). Konspirationsteorier ligger även nära begreppen Fake News, desinformation och missinformation och alla dessa överlappar till viss del med varandra. Desinformation är all form av avsiktligt fabricerad information, där det finns ett bakomliggande motiv att vilseleda mottagaren för att påverka attityder och beteenden (Fallis, 2015; Fetzer, 2004;

Nationalencyklopedin, u.å.-a; Jack, 2017, refererad i Quandt m.fl., 2019). Fake News utgörs

av desinformation, men presenteras i form av vanliga nyheter sett till innehåll och design,

vilket bidrar till att manipulera mottagarens kognitiva förmåga att bearbeta informationen

(Gelfert, 2018; Nationalencyklopedin, u.å.-b). Det tredje begreppet, missinformation, är all

typ av felaktig information, men där det till skillnad från desinformation och Fake News inte

finns någon avsikt att vilseleda utan produktionen och spridningen av felaktiga uppgifter är

oavsiktlig (Fallis, 2015; Fetzer, 2004; Quandt m.fl., 2019).

Begreppen skiljer sig från konspirationsteorier huvudsakligen i två avseenden:

konspirationsteorier som fenomen definieras inte utifrån huruvida innehållet i dem är sant eller falskt. Dels för att många konspirationsteorier innehåller en kombination av korrekt och felaktig information och dels för att det historiskt sett förekommit teorier om händelser som avfärdats som konspirationsteorier och som sedan visat sig stämma (van Prooijen, 2018). Den andra aspekten som skiljer konspirationsteorier åt från ovan nämnda fenomen är att

konspirationsteorier i sig inte kan sägas ha för avsikt att vilseleda, även om det finns enskilda konspirationsteorier vars producenter har för avsikt att göra det. Det gör att

konspirationsteorier kan fungera som både desinformation och missinformation, även om det per definition inte behöver göra det.

Definition av konspirationsteori

Vad som ska definieras som en konspirationsteori råder det således fortfarande delade meningar om. Vissa anser att konspirationsteorier är förklaringar av händelser som inte stöds av den allmänna uppfattningen, medan andra istället menar att alla förklaringar som hänvisar till en konspiration är en konspirationsteori (Räikkä & Ritola, 2020). Olika encyklopedier och ordböckers definitioner av begreppet överlappar till stor del varandra, men skiljer sig

samtidigt i väsentliga avseenden. Gemensamt för alla är att de berör aspekter som karaktäriserar konspirationsteorier, men att de både är för breda och för smala för att inkludera den uppsjö av konspirationsteorier som finns idag. Därmed blir de svåra att avgränsa från andra närbesläktade begrepp och är inte heller användbara i

forskningssammanhang. I van Prooijen (2018) baserar författaren sin definition av konspirationsteorier på fem kriterier:

1. Olika händelser, objekt och människor kopplas samman på ett sätt som skapar en förklaring om att ingenting har skett av en slump (Mönster)

2. Allt sker med avsikt av intelligenta aktörer och det antas finnas en detaljerad, sofistikerad plan bakom alla skeenden (Agens)

3. Bakom allt finns en sammanslutning eller en grupp bestående av flera aktörer (Koalition)

4. Motiven bakom händelserna är onda, själviska eller inte av allmänt intresse (Fientlighet).

5. Sammansvärjningen sker i hemlighet och då den ännu inte exponerats med bevisning

antas den förbli hemlig (Fortgående hemlighetsmakeri).

Då denna avgränsning för begreppet är tillräckligt bred för att inkludera majoriteten av alla förklaringar som vi idag betecknar som konspirationsteorier och samtidigt tillräckligt specifik för att exkludera närliggande begrepp som Fake News, desionfomation, missinformaion och teorier om konspiration, har jag valt att använda den här definitionen som är utgångspunkten för uppsatsen.

Tidigare forskning

Efter filosofins ansats till att förstå vad som gör att människor tror på till synes absurda förklaringar över skeenden i världen, har fenomenet under de senaste decennierna börjat studerats inom psykologin. Först utifrån patologiska aspekter, så som paranoia och schizoida personlighetsdrag, till att sedan övergå till forskning som rör normalpsykologiska aspekter av mänskligt fungerande. När det kommer till psykologiska aspekter och

konspirationsteoretiskt tänkande, har den socialpsykologiska forskningen bland annat påvisat samband mellan benägenhet att tro på konspirationsteorier och vissa personlighetsdrag (Galliford & Furnham, 2017; Swami m.fl., 2010), intuitivt tänkande (Ståhl & van Prooijen, 2018; van Prooijen, 2017), mönsterperception (van der Wal m.fl., 2018; van Prooijen m.fl., 2018), kognitiv bias (Brotherton & French, 2014), osäkerhet och kontroll (Newheiser m.fl., 2011; van Prooijen & Acker, 2015), självkänsla och narcissism (Cichocka m.fl., 2016a;

Cichocka m.fl., 2016b) och behov av avslut (Marchlewska m.fl., 2018). Samtidigt har andra forskare inte kunnat påvisa samma signifikanta samband gällande flera av dessa aspekter, bl.a. sambandet mellan tro på konspirationsteorier och personlighetsdrag (Goreis & Voracek, 2019), mönsterperception (Dieguez m.fl., 2015), osäkerhet (Moulding m.fl., 2016) och behov av avslut (Leman & Cinnirella, 2013). Komplexiteten i forskningen kring vilka psykologiska aspekter som påverkar tro på konspirationsteorier blir extra tydlig i Stojanov och Halberstadts metaanalys från 2020. I den hittade författarna inget signifikant samband mellan brist på kontroll och benägenhet att tro på konspirationsteorier när det gäller konspirationsteoretiskt tänkande, men däremot fann man en viss predicerande effekt när det kommer till specifika konspirationsteorier. Forskningen om hur olika psykologiska aspekter påverkar i vilken utsträckning vi tror på konspirationsteorier ger alltså många olika, och ibland motstridiga, svar. En av begränsningarna med den existerande forskningen är enligt van Prooijen m.fl.

(2020) att den huvudsakligen utgörs av korrelationsstudier där man förlitar sig på

respondentens självskattningar. Det innebär att resultaten i stor utsträckning speglar tankar,

känslor och intention i svarssituationen, men inte nödvändigtvis hur respondenten faktiskt

skulle tänka, känna eller agera i verkligheten. Korrelationstudierna är även begränsade i vilka

slutsatser som kan dras om sambandet mellan variablerna, då det inte går att fastslå kausalitet eller kontrollera för andra variabler. Det är även svårt att utesluta mätfel som t.ex. social- desirability bias, och slutsatserna som kan dras är begränsade till vilka frågor som ställs och hur. Tidigare översikter har undersökt sambandet mellan konspirationsteoretiskt tänkande och enskilda psykologiska aspekter, så som personlighetsdrag (Goreis & Voracek, 2019), kontroll (Stojanov & Halberstadt, 2020) och paranoia (Imhoff & Lamberty, 2018) och i översikterna blandas både korrelationsstudier och experiment. Men än så länge har ingen sammanställning gjorts av hur den psykologiska och socialpsykologiska forskningen undersökt vilka

psykologiska aspekter som påverkar tro på konspirationsteorier, samt vilka aspekter och konspirationsteorier den forskningen berör.

Syfte & Frågeställning

Syftet med översikten är därför att sammanställa och beskriva karaktären på den

empiriska forskning som finns om psykologiska aspekters påverkan på benägenheten att tro på konspirationsteorier. Utifrån sammanställningen ämnar översikten besvara frågorna:

• Vilka psykologiska aspekter beskrivs i de inkluderade studierna?

• Hur har tro på konspirationsteorier mätts och vilka konspirationsteorier har undersökts i den sammanställda forskningen?

Metod

För att besvara forskningsfrågorna har en systematisk litteraturöversikt genomförts enligt Folkhälsomyndighetens handledning för litteraturöversikter (Folkhälsomyndigheten, 2017). Utgångspunkten har varit metodstegen för den begränsade versionen för systematiska översikter och resultatet är presenterat genom en narrativ sammanställning.

Litteratursökning

Litteratursökningen genomfördes den 12 februari 2021 i databaserna PsychInfo och

Scopus med söksträngen ”conspira* AND (ideation OR belief* OR theor* OR mental*) AND

(determin* OR predic* OR motiv* OR antecedent* OR factor)” i sökfälten title, abstract och

keyword. Ingen avgränsning i publiceringsperiod gjordes. Då indexeringen i databaserna helt

eller delvis sker manuellt är inte det slutgiltiga totala antalet publikationer från december

2020 till mars 2021 med i sökresultatet, utan endast de artiklar som vid söktillfället var

indexerade. Initialt gav sökningen 887 träffar. Sökresultatet begränsades sedan ytterligare till

dokumenttyp artiklar, att fulltexten är skriven på engelska eller svenska och, på PsychInfo, att

publikationen var sakkunniggranskad (peer review). En översikt av sökprocessen finns att tillgå i Appendix A.

Inkluderingsprocessen

Inklusions- & exklusionskriterier

För att en studie skulle inkluderas i översikten krävdes att:

• det är en psykologisk eller socialpsykologisk studie som undersöker hur psykologiska aspekter påverkar benägenhet att på tro på konspirationsteorier.

• konspirationsteorierna som effekten mäts på antingen är generiska, specifika eller både och.

• en manipulation har skett och att studien har minst två betingelser, varav minst en utgör jämförelsegrupp.

• deltagarna är över 18 år.

• artikeln i vilken den ingår är publicerad i sakkunniggranskade tidskrifter (peer-review journals) och skriven på engelska eller svenska.

Studier exkluderades om:

• de i sökresultatet var en del av en meta-analys eller systematisk översikt.

• åtkomst till fulltext saknades hos Karlstads Universitetsbibliotek.

• de saknade originaldata.

Ingen tidsbegränsning i publiceringsdatum har gjorts.

Artikelscreening

Efter att dubbletter tagits bort återstod 500 artiklar som screenades på titel och abstract med hjälp av nätverktyget Rayyan (Ouzzani m.fl., 2016), varav ett antal artiklar där

tveksamheter kring studiens design uppstod lästes i fulltext (n = 77). Studier som bedömdes relevanta för frågeställningen inkluderades i översikten om de var gjorda med experimentell design med minst två betingelser varav en jämförelsegrupp, om tro på konspirationsteorier använts som beroendevariabel, samt om deltagarna i studien var över 18 år. Checklista för relevansbedömning återfinns i Appendix B.

Efter relevansbedömningen har ytterligare bedömning gjorts om risk för bias

föreligger med hjälp av Checklist for assessing the quality of quantitative studies (Kmet m.fl.,

2004) med ett tröskelvärde på 17 poäng av 28 möjliga. I de fall där artiklar innehöll flera olika

studier och där endast enskilda studier möter inklusionskriterierna, har de enskilda studierna inkluderats i översikten. Detta då översikten syftar till att sammanställa studier som möter inklusionskriterierna och inte artiklar. Artikelscreeningen resulterade i 28 inkluderade studier från 17 artiklar.

Flödesschema Figur 1

Flödesschema för screening, inkludering och exkludering.

Dataextrahering Kodningsprocess

Data har extraherats genom att samtliga inkluderade studier har kodats utifrån

författare, tidskrift, publiceringsår, syfte, insamlingsmetod, ursprungsland, manipulation,

jämförelsegrupp, mätinstrument, form av konspirationsteori, stickprovsegenskaper,

manipulationskontroll och randomisering. Kodningen ha utförts av en person i ordningen karaktäristika, design, mätinstrument, oberoende variabler och resultat. Nominaldata har sedan delats in i olika kategorier, se Appendix C för kodningskriterier. All kodad data är således extraherad ur enskilda studier och är inte en sammanställning av samtliga studier från artikeln de är publicerade i. Urvalet för vilken data som extraherats har gjorts utifrån

översiktens frågeställning och syfte. Gällande kodning av resultatet så har bara de

psykologiska aspekter som undersökts genom manipulation kodats. Det innebär att data om psykologiska aspekter som enbart undersökts med hjälp av korrelation, exempelvis

självskattning av psykologiska egenskaper, inte har extraherats ur litteraturen. Beskrivning av separata studier finns att tillgå i Appendix D.

Förtydliganden

I originalstudierna förekommer begreppen conspiracy thinking, conspiracy ideation och conspiracy mentality. I uppsatsen är dessa begrepp sammanslagna och översatta till konspirationsteoretiskt tänkande, eftersom de mätinstrument och items som används för att mäta begreppen berör samma eller motsvarande aspekter. I kodningen är denna definition av fenomenet kategoriserat som generisk tro. Med begreppet mätinstrument avses såväl

validerade skalor och skattningsformulär som egenutformade, samt enskilda eller kluster av items som tillsammans syftar till att mäta tro på konspirationsteorier. I kodningen delas dessa in i validerade och icke-validerade mätinstrument.

I studier där det skett bortfall i stickprovet och där redovisning av den slutgiltiga stickprovstorleken och förändringen i andelen kvinnor saknas, har bortfallet dragits av från det ursprungliga stickprovet och andelen kvinnor lämnats oförändrat. Detta innebär att det kan finnas en viss skillnad mellan den andel kvinnor som redovisas i översikten och det faktiska antalet för studien i fråga. Skillnaden bedöms dock vara marginell. För att underlätta

möjligheten att skapa överblick, har studierna i löpande text och tabeller kategoriserats utifrån världsdel och icke-validerade mätinstrument har inte specificerats. Samtliga procentsatser i översikten är avrundade (>0.5 = uppåt, <0.5 = nedåt). Ytterligare information om studierna som inte återfinns i artiklarna, t.ex. Supplementary material, har inte beaktats under

kodningsprocessen med hänsyn till uppsatsens tidsmässiga begränsningar.

Etiska överväganden

Då översikten bygger på redan publicerade studier, har enbart studier som är

sakkunniggranskade och etikprövade inkluderats. För att undvika ett snedvridet urval har

sökningen gjorts så pass bred att inte relevanta artiklar riskerats att missas och för att undvika bias i urvalsprocessen har studierna bedömts utifrån förbestämda inklusionskriterier.

Reliabilitet och validitet

För att kvalitén på översikten ska vara möjlig att bedöma för utomstående, har arbetsprocessen dokumenterats och redogjorts för i uppsatsen på ett sådant sätt att den ska vara möjlig att replikera.

Resultat

Nedan redovisas hur och under vilka förutsättningar de inkluderade studierna är gjorda, hur tro på konspirationsteorier har mätts, vilka typer av konspirationsteorier som använts i mätinstrumentet, samt vilka psykologiska aspekter som förekommer i litteraturen.

Resultatredovisningen baseras på den data som tagits fram genom kodning av de 28 inkluderade studierna.

Beskrivning av inkluderade studiers karaktäristika

Samtliga studier i översikten är publicerade mellan år 2013 och 2020 och mer än 60 %

av studierna är genomförda i Europa. Av resterande studier är 29% gjorda i Nordamerika och

7% har genomförts i icke-västerländska samhällen (Mao m.fl., 2020; Mashuri & Zaduqisti,

2015). Rekrytering och datainsamling har i majoriteten av studierna skett ansikte mot ansikte

(57%) och i resterande fall antingen via Amazon Mechanical Turk (25%) eller andra kanaler

på nätet (18%). Stickproven har varierat mellan 71 och 831 personer och andelen kvinnor från

37- 83%. Ungefär hälften av studierna (54%) är gjorda på studenter.

Tabell 1

Sammanställning av de inkluderade studiernas karaktäristika.

Karaktäristika

Studier n %

Publiceringsår

2013 – 2014 8 29

2015 – 2016 8 29

2017 – 2018 7 25

2019 – 2020 5 18

Tidskrift

European Journal of Social Psychology 7 25 Journal of Experimental Social Psychology 5 18

Applied Cognitive Psychology 5 18

Cognition 3 11

Övriga tidskrifter (med < 3 studier) 8 29 Geografisk plats

Europa 18 64

Asien 2 7

Nordamerika 8 29

Resterande världsdelar 0 0

Stickprov

Studenter 15 54

Andra 13 46

Stickprovsstorlek

0 – 100 8 29

101 – 200 10 36

201 – 300 4 14

301 – 400 2 7

401 – 500 2 7

> 500 2 7

Karaktäristika

Studier n %

Andel kvinnor

0 – 20% 0 0

21 – 40% 1 4

41 – 60% 15 54

61 – 80% 11 39

81 – 100% 1 4

Datainsamlingsmetod

IRL 16 57

Online 5 18

MTurk 7 25

b

då procentsatserna har avrundats kan antalet procentenheter uppgå till 101.

Beskrivning av studiedesign

De inkluderade studierna använder sig av olika former av priming som manipulation och den enskilt mest använda primingmetoden är textläsning (39%) följt av recall task (21%).

46% av studierna använder andra metoder för priming, så som föreställningsuppgifter (Mao m.fl., 2020; van Prooijen, 2016), anagram (Pantazi m.fl., 2020), scrambled sentences (Swami m.fl., 2014), priming genom uppmaning för att skapa perceptuell bias (Dieguez m.fl., 2015;

van Prooijen m.fl., 2018) och priming genom självskattning (Adam-Troian m.fl., 2019).

Antalet betingelser varierar från två till sex, där 61% av studierna innehåller två betingelser

och sex betingelser förekommer i 1 studie (van Prooijen & van Dijk, 2014). Resultatet av

manipulationerna jämförs i mer än hälften av studierna med en kontrollbetingelse där

manipulationen anses motsvara motsatsen till det man ämnar att manipulera i studien. I

resterande studier används neutral betingelse (43%). Varannan studie har använt sig av

manipulationskontroll (manipulation check), och 4 av 5 studier (79%) har randomiserat

deltagarna till olika betingelser.

Tabell 2

Sammanställning av de inkluderade studiernas studiedesign

Studiedesign Studier

n %

Manipulationstyp

Läsa text 11 39

Recall task 6 21

Annan 13 46

Antal betingelser

Två 17 61

Tre 6 21

2x2 4 14

2x3 1 4

Jämförelsegrupp

Kontrollbetingelse 16 57

Neutral betingelse 12 43

Manipulation check

Ja 14 50

Nej 14 50

Randomisering 22

Ja 22 79

Nej 6 21

a

2 studier innehåller två olika typer av manipulation

Psykologiska aspekter

I 24 av 28 studier redovisas signifikanta effekter på tro på konspirationsteorier eller

konspirationsteoretiskt tänkande av minst en psykologisk aspekt. En del av dessa studier har

undersökt olika aspekter av social tillhörighet, så som stark social identitet kombinerat med

yttre hot (Mashuri & Zaduqisti, 2015) eller gruppviktimisering (Pantazi m.fl., 2020), social

inkludering (van Prooijen, 2016), låg social klass (Mao m.fl., 2020), behov av att vara unik

(Imhoff & Lamberty, 2017) och lågt socialt värde (Davis m.fl., 2018). Vidare har andra

psykologiska aspekter så som låg personlig och politisk kontroll visat en signifikant ökad

effekt på tro på konspirationsteorier (Kofta m.fl., 2020; van Prooijen & Acker, 2015), och likaså upplevelsen av osäkra känslor, så som rädsla och hopp (Whitson m.fl., 2015).

En annan del av studierna har undersökt hur aktivering av olika förmågor påverkar tendensen till konspirationsteoretiskt tänkande eller tro på specifika konspirationsteorier.

Individuella förmågor så som illusorisk mönsterperception (van Prooijen m.fl., 2018), analytiskt tänkande (Swami m.fl., 2014), generell kognitiv förmåga (Adam-Troian m.fl., 2019), förmågan att inta andras perspektiv (theory of mind

, proportionalitetsbias och behov av att begripliggöra händelser (van Prooijen & van Dijk, 2014), förekommer alla som oberoende variabler i de inkluderade studierna. I litteraturen undersöks även effekten av informationsinramning, så som exponering för direkt konspirationsteoretiskt innehåll (Swami m.fl., 2013), och beskrivningar av avsikt eller samband mellan olika händelser (Gebauer m.fl., 2016).

Medierande variabler

Manipulationen av samtliga av dessa aspekter har resulterat i signifikant påverkan på tro på konspirationsteorier eller konspirationsteoretiskt tänkande. Alla aspekter utom

analytiskt tänkande och god generell kognitiv förmåga hade en predicerande effekt i positiv riktning. I fyra studier medieras effekten av ytterligare variabler: social identitet i

kombination av hot från andra grupper medieras av existentiell ångest i form av oro för den egna gruppens fortlevnad och framtid (collective angst

, afroamerikansk etnicitet medierar effekten av socialt värde, låg självkänsla har en medierande effekt på social inkludering och den reducerande effekten av god generell kognitiv förmåga medieras av viljan till att vara rationell. Vidare har manipulationerna i vissa studier antingen större effekt, eller förekommer enbart, hos personer som från början har högre grad av konspirationsteoretiskt tänkande (Gebauer m.fl., 2016; Imhoff & Lamberty, 2017; Swami m.fl., 2013; van Prooijen m.fl., 2018).

Icke-signifikanta resultat

Fyra studier redovisar ingen signifikant effekt på konspirationsteoretiskt tänkande

eller tro på specifika konspirationsteorier. De oberoende variablerna utgörs i dessa studier av

tendensen att inte tro på slumpen (biased perception of randomness) (Dieguez m.fl., 2015),

kontrollförlust och existentiell ångest (Hart & Graether, 2018), samt social identitet i

kombination av gruppviktimisering när studien genomfördes på en grekisk population

(Pantazi m.fl., 2020).

Mätinstrument

Sammanlagt har fyra validerade mätinstrument använts i de inkluderade studierna. Tre av dessa är generiska skattningsskalor som mäter konspirationsteoretiskt tänkande, d.v.s.

uppfattningar om generella drag hos konspirationsteorier (GCBS, CMQ, CMS) medan BCTI mäter stöd för flertalet kända specifika konspirationsteorier. Vanligast förekommande är dock egenutformade skattningsskalor eller kluster av items, och utöver de fyra validerade skalorna används sammanlagt 29 olika mätinstrument. Av det totala antalet unika mätinstrument som använts i studierna mäter 73% av dessa tro på specifika konspirationsteorier och 27 % konspirationsteoretiskt tänkande. Det innebär att majoriteten av studierna har mätt tro på specifika konspirationsteorier, antingen enskilt eller i kombination med

konspirationsteoretiskt tänkande. Endast 32% av studierna har konspirationsteoretiskt tänkande som enda utfallsmått för manipulationen.

Tabell 3

Validerade mätinstrument som använts i de inkluderade studierna

Mätinstrument Akronym Originalstudie Generisk? n

Generic Conspiracist Belief Scale GCBS Brotherton et al. 2013 Ja 6 Conspiracist Mentality Questionnaire CMQ Bruder et al. 2013 Ja 4 Belief in Conspiracy Theories Inventory BCTI Swami & Coles 2010 Nej 3 Conspiracy Mentality Scale CMS Imhoff & Bruder 2014 Ja 1

Tabell 4

Förekomst av mätinstrument i de inkluderade studierna

Validerade mätinstrument Icke-validerade mätinstrument

n % n %

Unika mätinstrument 4 12 29 88

Förekommer i antal studier

14 50 22 79

Sammanlagd förekomst 14 29 34 71

Generiskt mått 3 33 6 67

Specifikt mått 1 4 23 96

a

i 8 av studierna används både validerade och icke-validerade mätinstrument

Konspirationsteorier som förekommer i litteraturen

Klassiska konspirationsteorier, t.ex. Ebola, HIV, 11 september, utomjordningar, mordet på JFK, m.fl., berörs i flera studier både genom BCTI och egenkonstruerade mätinstrument. Återkommande i instrumenten för de klassiska konspirationsteorierna är teorier som rör USAs regering, vilket även mäts specifikt av Gebauer m.fl. (2016). I några studier förekommer konspirationer riktade mot den egna och andra sociala grupper, så som afroamerikaner (Davis m.fl., 2018), muslimer (Mashuri & Zaduqisti, 2015), judar, ryssar och tyskar (Kofta m.fl., 2020). Konspirationer som rör nationella kriser och korruption, t.ex.

flygolyckan i Smolensk 2010 (Pantazi m.fl., 2020), terrorattentatet i London 2005 (Swami m.fl., 2014), den grekiska finanskrisen 2008 (Pantazi m.fl., 2020), finanskrisen ur ett globalt perspektiv, samt oljebolagens påverkan på ekonomi och demokratiutveckling (van Prooijen, 2016) används mest. Även fiktiva konspirationsteorier om korruption hos företag som Red Bull (van Prooijen m.fl., 2018) och brandvarnartillverkare (Imhoff & Lamberty, 2017) förekommer i litteraturen. Några studier har valt att använda sig av pågående händelser med stor mediaexponering som underlag för sina mätinstrument. I två studier av Gebauer m.fl.

(2016) utgör utredningen mot FIFA år 2015 underlag för studien, uppfattningar om ett

tunnelbanebygge i Amsterdam används för att mäta benägenhet att tro på konspirationsteorier av van Prooijen och Acker (2015) och van Prooijen (2016) använder items om

konspirationsteorier om NATOs insats i Libyen 2011. Även dessa teorier handlar

huvudsakligen om korruption. De inkluderade studierna innehåller även konspirationsteorier om vetenskap, så som månlandningen (Swami m.fl., 2013), den globala uppvärmningen (van Prooijen, 2016) och coronapandemin (Pantazi m.fl., 2020). Några studier har även mätt konspirationsteoretiskt tänkande genom att låta respondenterna skatta i vilken grad de

instämmer till konspirationsteoretiska förklaringsmodeller till fiktiva scenarion (van Prooijen

& van Dijk, 2014; Whitson m.fl., 2015).

Resultatsammanfattning

Forskningen om vilka psykologiska aspekter som påverkar tro på konspirationsteorier är relativt ny och den äldsta studien som inkluderats i översikten är publicerad i en artikel från 2013. Frågan har huvudsakligen studeras i en västerländsk kontext och då främst i Europa.

Stickproven utgörs av en relativt jämn fördelning mellan personer som rekryteras inom

studentsamanhang och övrig, ospecificerad population. Likaså är fördelningen jämn mellan

antalet studier som är genomförda i labblokal och via nätet.

De inkluderade studierna använder överlag samma grundprinciper i sina manipulationer (priming), men skiljer sig åt i form av vilka psykologiska aspekter man undersökt och hur man har mätt dess påverkan på tro på konspirationsteorier. Bortsett från de studier som ingår i samma artiklar, så är det endast tre aspekter (informationsinramning, kontroll och social identitet) som undersökts i flera studier än en.

Sammanlagt används 33 olika mätinstrument för att mäta graden av tro på

konspirationsteorier eller konspirationsteoretiskt tänkande. Av dessa mäter 24 instrument tro på specifika konspirationsteorier och 9 konspirationsteoretiskt tänkande. 4 av de sammanlagt 33 unika mätinstrumenten är validerade skalor, medan resterande 29 har utformats antingen av författarna själva eller helt eller delvis lånats från andra forskare.

När det gäller resultat, så redovisar 24 av 28 studier signifikant effekt av

manipulationen på beroendevariabeln. I flera av studierna är effekten starkare eller uppträder enbart hos deltagare som från början har tendenser till konspirationsteoretiskt tänkande. Tre av de fyra studierna som inte redovisar något signifikant resultat har undersökt samma psykologiska aspekter som i andra studier i översikten haft en signifikant effekt på beroendevariabeln.

Diskussion Resultatdiskussion

Syftet med översikten var att sammanställa och beskriva den empiriska forskningen om vilka psykologiska aspekter som påverkar varför vi tror (eller inte tror) på

konspirationsteorier. Resultatet från översikten visar att den empiriska forskningen inte erbjuder ett mer samstämmigt svar på den frågan än vad forskningsfältet gör i stort. Detta då den inkluderade litteraturen innehåller nästan lika många olika psykologiska aspekter som antalet inkluderade artiklar, vilket innebär att bredden på forskningsresultaten inom forskningen i stort inte enbart är en effekt av olika former av studiedesign.

Variationen mellan studierna av psykologiska aspekter som ger signifikanta resultat skulle kunna förklaras av heterogeniteten i hur man har mätt och konceptualiserat tro på konspirationsteorier inom forskningen. I översiktens resultat framgår att 33 olika

mätinstrument använts i de inkluderade studierna och 24 av dessa skalor mäter tro på specifika konspirationsteorier. Användningen av specifika konspirationsteorier i

mätinstrumenten bygger enligt Swami m.fl. (2017) på antagandet att man genom att mäta tro på en rad olika teorier kan göra en uppskattning av den övergripande tendensen till

konspirationsteoretiskt tänkande, vilket i sig bygger på Goertzels (1994) slutsats om att tro på

en konspirationsteori predicerar tro på flera. Det finns dock begränsningar med att använda specifika konspirationsteorier för att uppskatta generisk tro. Bland annat för att specifika konspirationsteorier ofta är begränsade till sin historiska och geografiska kontext och för att människor har olika benägenhet att tro på olika sorters konspirationsteorier (Stojanov &

Halberstadt, 2019), men kanske framförallt för att många andra icke-psykologiska faktorer än en underliggande generellt tendens till konspirationsteoretiskt tänkande påverkar huruvida man tror eller inte tror på en konspirationsteori (Hornsey, 2020; Stojanov & Halberstadt, 2019).

Utöver begränsningarna i att en mängd olika mätinstrument har använts och att de flesta baseras på specifika teorier, finns det även begräsningar i att mäta förändringar av manipulationen med hjälp av skattningsskalor. I många skalor är det enkelt att förstå att frågorna handlar om konspirationsteorier vilket tillsammans med att det råder en

stigmatisering kring dessa föreställningar i samhället i stort, ökar risken för social desirability bias eftersom de flesta därmed inte vill förknippas med dem (Stojanov & Halberstadt, 2019).

Det gör att resultatet av dessa skattningar riskerar att bli missvisande och då skalorna är utformade för att möta psykometriska krav, reflekterar de heller inte alltid skillnaderna mellan och komplexiteten hos olika typer av konspirationsteorier (Raab m.fl., 2013). Tre av de fyra validerade mätinstrumenten som används i studierna (BCTI, CMQ & GCBS) har utvärderats av Swami m.fl. (2017) och baserat på utvärderingens resultat avråder författarna användning av CMQ, samt påtalar att det finns brister i validiteten hos resterande skalor i utvärderingen.

Detta innebär att man bör vara uppmärksam på validiteten i samtliga skalor som förekommer i översikten och inte enbart hos de icke-validerade mätinstrumenten.

Svårigheten att generera samstämmiga forskningsresultat kan alltså vara en effekt av den mångfald som finns i hur man har mätt och definierat tro på konspirationsteorier. En annan förklaring kan vara att det ännu saknas vedertagna psykologiska modeller för

fenomenet, eller kanske framförallt att man studerar det som ett fenomen. Mycket av hur man bedriver forskningen utgår som sagt från Goertzels slutsats att tro på en konspirationsteori predicerar tro på flera och att benägenheten till detta påverkas av ett underliggande

konspirationsteoretiskt tankesätt (conspiracy thinking ) . I linje med detta återkommer

konspirationsteoretiskt tänkande som en medierande variabel i flera av studierna i översikten,

samtidigt som den inte alltid gör det. I vilken utsträckning konspirationsteroetiskt tänkande

fungerar som medierande variabel och i vilka kontexter det sker, är det därför svårt att dra

några generella slutsatser utifrån översiktens resultat. Som tidigare nämnts förenas olika

konspirationsteorier genom ett antal gemensamma nämnare och kan därför betraktas som ett

fenomen. Trots detta kan de skilja sig mycket åt gällande grad av verklighetsförankring, varför teorin har uppstått, i vilken kontext det har skett och hur narrativet är uppbyggt (Raab m.fl., 2013). Framförallt finns det väsentliga skillnader mellan individerna som tror på dem, t.ex. i vilken utsträckning man egentligen tror på konspirationsteorin och om denna tro påverkar ens handlingar eller inte (Raab m.fl., 2013). Olika konspirationsteorier korrelerar även med olika demografiska faktorer (Smallpage m.fl., 2020), vilket också indikerar att vissa konspirationsteorier ligger närmre till hands för vissa personer i vissa kontexter. Avsaknaden av gemensamma, mer komplexa förklaringsmodeller har dock inte gått forskningsfältet förbi och försök att utforma sådana har gjorts bl.a. av Pierre (2020) och Raab m.fl. (2013), även om de ännu inte fått något större genomslag inom forskningsvärlden.

Som framgår av resultatet, så är forskningen på området relativt ung och den har under de senaste 20 åren gått från fokus på psykopatologi till normalpsykologiska aspekter.

En fördel med detta är att de normalpsykologiska aspekterna bättre svarar på frågan om varför vi tror på konspirationsteorier än de patologiska – hur vi uppfattar, tolkar och reagerar på vår omvärld styrs i mångt och mycket av kognitiva processer som delas av alla, och med tanke på att över hälften av befolkningen tror på minst en konspirationsteori är ett patologiskt

perspektiv missvisande. Samtidigt ger forskning på de normalpsykologiska aspekterna också därför främst generella svar och faktorer som predicerar tro på konspirationsteorier är inte alltid det som orsakar den (Stojanov & Halberstadt, 2020). Detta, tillsammans med att det är svårt att isolera psykologiska aspekter i experiment, kan också vara en bidragande orsak till att forskningen bjuder på många olika, och ibland generella, svar.

Rent praktiskt innebär heterogeniteten i användningen av mätinstrument och

svagheterna gällande validiteten i dessa, att det är svårt att jämföra och generalisera resultaten från studierna till andra geografiska och historiska kontexter. I kombination med att dessa har svårt att fånga komplexiteten i hur konspirationsteorier fungerar, får resultaten av studierna således begränsad användning både vad gäller teoretisk utformning och praktisk tillämpning.

Om man däremot inte betraktar konspirationsteorier som ett fenomen utan som flera, så minskar relevansen av den externa validiteten hos det sammanvägda resultatet och istället blir validiteten hos de enskilda studierna av större värde.

Som framgår i översikten så är forskningen fortfarande relativt ung och trots att

resultatet av studierna i sig inte ger ett sammanhängande svar på frågan om varför vi tror på

konspirationsteorier, så bidrar de trots det till en viktig orientering i forskningens sökande

efter riktning.

Metoddiskussion

I enlighet med de metodologiska anvisningar för begränsade systematiska översikter som arbetet med översikten har utgått ifrån (Folkhälsomyndigheten, 2017), har artiklarna bara granskats av en person under screeningprocessen. Stickprovskontroller har dock inte

genomförts och detta gör det därför svårt att bedöma reliabiliteten i bedömningen och urvalet av studierna. Bedömningen om det föreligger risk för bias är gjord med Checklist for

assessing the quality of quantitative studies (Kmet m.fl., 2004). Eftersom manualen för instrumentet saknar ett angivet tröskelvärde och författarna själva menar på att användningen av en totalsumma som bedömningsgrund för kvalitet kan skapa en bias i sig i den egna översikten, är tröskelvärdet satt till 60%. Detta innebär att biasbedömningen främst har använts i syfte att identifiera högriskstudier och inte för att uppskatta specifika risknivåer. För att ändå underlätta för en replikering av översikten, är arbetsprocessen noga redogjord för i uppsatsen och beskrivning av de inkluderade studierna finns att tillgå i Appendix D.

Översiktens transparens väger således upp för en del av svagheterna gällande

interbedömmarreliabiliteten som avsaknaden av flera bedömare har medfört för översikten.

Litteratursökningen som ligger till grund för översikten är gjord i en smal och en bred databas och sökresultatet avgränsades till publicerade artiklar. Detta innebär eventuellt att opublicerade studier och studier som förekommer i annan form än i artiklar i andra databaser inte har identifierats för översikten. Utifrån översiktens syfte har enbart studiernas resultat i form av signifikans eller icke-signifikans sammanställts, vilket begränsar vilka analyser och slutsatser man kan dra utifrån resultatet.

Avslutningsvis så är översikten den första sammanställningen av forskningen om psykologiska aspekters påverkan på tro på konspirationsteorier baserat på studiedesign. Att översikten har ett brett fokus och inte avgränsats utifrån forskning rörande en specifik konspirationsteori eller en specifik psykologisk aspekt, har bidragit till att metodologiska problem med den empiriska forskningen har synliggjorts i resultatet.

Slutsatser

Slutsatserna av översikten är således att den empiriska forskningen om vilka

psykologiska aspekter som påverkar tro på konspirationsteorier är mycket heterogen, både

gällande hur den är gjord och vad den kommer fram till. Översikten motbevisar således tesen

om att variationen i forskningsresultaten skulle vara en effekt av att forskningsfältet primärt

utgörs av korrelationsstudier. En bidragande orsak till detta tycks vara att det saknas ett

gemensamt ramverk för hur man ska undersöka fenomenet som tar dess komplexitet i

beaktande, och frågan om huruvida det ska betraktas som ett fenomen eller flera bör undersökas vidare.

Framtida forskning

För att kunna utforma ett gemensamt teoretiskt ramverk som både fångar komplexiteten varför vi tror på konspirationsteorier och som är användbar i

forskningssammanhang, skulle forskningen behöva utgå ifrån att undersöka specifika konspirationsteorier snarare än enbart specifika psykologiska aspekter. Detta för att öka förståelsen för hur och när de bakomliggande orsakerna till att vi tror på vissa

konspirationsteorier skiljer sig åt mellan olika typer av konspirationsteorier. Likaså skulle man även behöva utveckla ett tillvägagångsätt för att i forskningen kunna identifiera och differentiera de olika sätt som människor tror på konspirationsteorier, eftersom hur man tror på dem och vilken betydelse de har för en i ens liv också varierar.

Ett sätt att göra detta på skulle kunna vara att i större utsträckning ta till vara på den forskning som bedrivs om konspirationsteorier inom andra akademiska discipliner, då konspirationsteoriernas komplexitet indikerar att svaret på frågan om varför vi tror på dem inte främst är psykologiskt, utan snarare tvärvetenskapligt. Vad gäller psykologins enskilda bidrag till forskningen, så saknas det i dag kvalitativ forskning på området, så som t.ex.

intervjustudier, vilket skulle kunna ha en betydande roll för våra möjligheter att i framtiden

bättre kunna förstå och konceptualisera dessa företeelser.

Referenser:

Adam-Troian, J., Caroti, D., Arciszewski, T., & Ståhl, T. (2019). Unfounded beliefs among teachers: The interactive role of rationality priming and cognitive ability. Applied Cognitive Psychology, 33(4), 720-727. https://doi.org/10.1002/acp.3547

Adam, T. (31 Mars 2019). Sandy Hook’s tragic legacy: seven years on, a loving father is the latest victim. The Guardian. https://www.theguardian.com/us-

news/2019/mar/31/sandy-hook-shooting-suicide-parents-fake-news-conspiracy

Argentino, M.-A. (7 Januari 2021). QAnon and the storm of the U.S. Capitol: The offline effect of online conspiracy theories. The Conversation.

https://theconversation.com/qanon-and-the-storm-of-the-u-s-capitol-the-offline-effect- of-online-conspiracy-theories-152815

Astapova, A., Bergmann, E., Dyrendal, A., Rabo, A., Rasmussen, K. G., Thórisdóttir, H., &

Önnerfors, A. (2020). Conspiracy Theories and the Nordic Countries. Routledge.

Bligh, A. (2020a, 13 April). How dangerous are conspiracy theories? [Poddradio]. I The Anthill. The Conversation. https://theconversation.com/how-to-spot-a-conspiracy- theory-expert-guide-to-conspiracy-theories-part-one-133802

Bligh, A. (2020b, 16 Mars). How to spot a conspiracy theory – Expert guide to conspiracy theories part one [Poddradio]. I The Anthill. The Conversation.

https://theconversation.com/how-to-spot-a-conspiracy-theory-expert-guide-to- conspiracy-theories-part-one-133802

Bogart, L. M., & Thorburn, S. (2005). Are HIV/AIDS conspiracy beliefs a barrier to HIV prevention among African Americans? Journal of Acquired Immune Deficiency Syndromes, 38(2), 213-218. https://doi.org/10.1097/00126334-200502010-00014

Brotherton, R., & French, C. C. (2014). Belief in conspiracy theories and susceptibility to the conjunction fallacy. Applied Cognitive Psychology, 28(2), 238-248.

Brotherton, R., French, C. C., & Pickering, A. D. (2013). Measuring belief in conspiracy theories: The generic conspiracist beliefs scale. Frontiers in Psychology, 4, 279.

https://doi.org/10.3389/fpsyg.2013.00279

Bruder, M., Haffke, P., Neave, N., Nouripanah, N., & Imhoff, R. (2013). Measuring individual differences in generic beliefs in conspiracy theories across cultures:

Conspiracy Mentality Questionnaire. Frontiers in Psychology, 4, 225.

https://doi.org/http://dx.doi.org/10.3389/fpsyg.2013.00225

Cichocka, A., Marchlewska, M., & de Zavala, A. G. (2016a). Does Self-Love or Self-Hate Predict Conspiracy Beliefs? Narcissism, Self-Esteem, and the Endorsement of Conspiracy Theories. Social Psychological and Personality Science, 7(2), 157-166.

https://doi.org/10.1177/1948550615616170

Cichocka, A., Marchlewska, M., Golec de Zavala, A., & Olechowski, M. (2016b). 'They will not control us': Ingroup positivity and belief in intergroup conspiracies. British journal of psychology (London, England : 1953), 107(3), 556-576.

https://doi.org/10.1111/bjop.12158

Davis, J., Wetherell, G., & Henry, P. J. (2018). Social devaluation of African Americans and race-related conspiracy theories [Article]. European Journal of Social Psychology, 48(7), 999-1010. https://doi.org/10.1002/ejsp.2531

Dieguez, S., Wagner-Egger, P., & Gauvrit, N. (2015). Nothing happens by accident, or does it? A low prior for randomness does not explain belief in conspiracy theories.

Psychological Science, 26(11), 1762-1770.

https://doi.org/10.1177/0956797615598740

Douglas, K. M., Sutton, R. M., & Cichocka, A. (2017). The psychology of conspiracy theories. Current Directions in Psychological Science, 26(6), 538-542.

https://doi.org/10.1177/0963721417718261

Drochon, H. (2018). Who believes in conspiracy theories in Great Britain and Europe. I J. E.

Uscinski (Red.), Conspiracy theories and the people who believe them (s. 337-346).

Oxford University Press.

Egorova, M. S., Parshikova, O. V., Chertkova, Y. D., Staroverov, V. M., & Mitina, O. V.

(2020). COVID-19: Belief in conspiracy theories and the need for quarantine.

Psychology in Russia: State of the Art, 13(4), 2-25.

https://doi.org/10.11621/PIR.2020.0401

Fallis, D. (2015). What is disinformation? Library trends, 63(3), 401-426.

Fetzer, J. H. (2004). Disinformation: The use of false information. Minds and Machines, 14(2), 231-240.

Folkhälsomyndigheten. (2017). Handledning för litteraturöversikter (Artikelnummer 01841- 2016-3.3-1).

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/94c7c7cd41ca43b4be207c9b8c78 df07/handledning-litteraturoversikter.pdf

Galliford, N., & Furnham, A. (2017). Individual difference factors and beliefs in medical and political conspiracy theories. Scandinavian Journal of Psychology, 58(5), 422-428.

https://doi.org/10.1111/sjop.12382

Gebauer, F., Raab, M. H., & Carbon, C. C. (2016). Conspiracy formation is in the detail: on the interaction of conspiratorial predispositions and semantic cues. Applied Cognitive Psychology, 30(6), 917-924. https://doi.org/10.1002/acp.3279

Gelfert, A. (2018). Fake news: A definition. Informal Logic, 38(1), 84-117.

Goertzel, T. (1994). Belief in conspiracy theories. Political Psychology, 15(4), 731-742.

Goreis, A., & Voracek, M. (2019). A systematic review and meta-analysis of psychological research on conspiracy beliefs: Field characteristics, measurement instruments, and associations with personality traits. Frontiers in Psychology, 10, 13.

https://doi.org/http://dx.doi.org/10.3389/fpsyg.2019.00205

Hart, J., & Graether, M. (2018). Something's going on here: psychological predictors of belief in conspiracy theories. Journal of Individual Differences, 39(4), 229-237.

https://doi.org/10.1027/1614-0001/a000268

Hornsey, M. J. (2020). Why facts are not enough: understanding and managing the motivated rejection of science. Current Directions in Psychological Science, 29(6), 583-591.

https://doi.org/10.1177/0963721420969364

Imhoff, R., & Bruder, M. (2014). Speaking (Un-)truth to power: Conspiracy mentality as a generalised political attitude. European Journal of Personality, 28(1), 25-43.

https://doi.org/10.1002/per.1930

Imhoff, R., & Lamberty, P. (2018). How paranoid are conspiracy believers? Toward a more fine‐grained understanding of the connect and disconnect between paranoia and belief in conspiracy theories. European Journal of Social Psychology, 48(7), 909-926.

Imhoff, R., & Lamberty, P. K. (2017). Too special to be duped: Need for uniqueness

motivates conspiracy beliefs. European Journal of Social Psychology, 47(6), 724-734.

https://doi.org/10.1002/ejsp.2265

Jolley, D., & Douglas, K. M. (2014a). The effects of anti-vaccine conspiracy theories on vaccination intentions. PLoS ONE, 9(2), e89177.

Jolley, D., & Douglas, K. M. (2014b). The social consequences of conspiracism: Exposure to conspiracy theories decreases intentions to engage in politics and to reduce one's carbon footprint. British Journal of Psychology, 105(1), 35-56.

Jolley, D., Mari, S., & Douglas, K. M. (2020). Consequences of conspiracy theories. I M.

Butter & P. Knight (Red.), Routledge handbook of conspiracy theories. Routledge.

Kmet, L. M., Cook, L. S., & Lee, R. C. (2004). Standard quality assessment criteria for evaluating primary research papers from a variety of fields (13). Alberta Heritage Foundation for Medical Research.

Kofta, M., Soral, W., & Bilewicz, M. (2020). What breeds conspiracy antisemitism? The role of political uncontrollability and uncertainty in the belief in Jewish conspiracy.

Journal of Personality and Social Psychology, 118(5), 900-918.

https://doi.org/http://dx.doi.org/10.1037/pspa0000183

Leman, P. J., & Cinnirella, M. (2013). Beliefs in conspiracy theories and the need for cognitive closure. Frontiers in Psychology, 4, 378.

Levinsson, A., Miconi, D., Li, Z. Y., Frounfelker, R. L., & Rousseau, C. (2021). Associations between endorsement of conspiracy theories and sympathy for violent radicalization in young adults during the COVID-19 pandemic: moderation by psychological distress.

Tillgänglig hos SSRN 3769250 (under granskning).

Mao, J. Y., Yang, S. L., & Guo, Y. Y. (2020). Are individuals from lower social classes more

susceptible to conspiracy theories? An explanation from the compensatory control

theory. Asian Journal of Social Psychology, 23(4), 372-383.

https://doi.org/10.1111/ajsp.12417

Marchlewska, M., Cichocka, A., & Kossowska, M. (2018). Addicted to answers: Need for cognitive closure and the endorsement of conspiracy beliefs. European Journal of Social Psychology, 48(2), 109-117. https://doi.org/10.1002/ejsp.2308

Mashuri, A., & Zaduqisti, E. (2015). The effect of intergroup threat and social identity salience on the belief in conspiracy theories over terrorism in indonesia: Collective angst as a mediator. International Journal of Psychological Research, 8(1), 24-35.

https://doi.org/10.21500/20112084.642

McCauley, C., & Jacques, S. (1979). The popularity of conspiracy theories of presidential assassination: A Bayesian analysis. Journal of Personality and Social Psychology, 37(5), 637-644. https://doi.org/10.1037/0022-3514.37.5.637

Moulding, R., Nix-Carnell, S., Schnabel, A., Nedeljkovic, M., Burnside, E. E., Lentini, A. F.,

& Mehzabin, N. (2016). Better the devil you know than a world you don't? Intolerance of uncertainty and worldview explanations for belief in conspiracy theories.

Personality and Individual Differences, 98(8), 345-354.

https://doi.org/10.1016/j.paid.2016.04.060

Nationalencyklopedin (u.å.-a). Desinformation. Hämtad 27 Mars 2021 från

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/desinformation

Nationalencyklopedin (u.å.-b). Fejkade nyheter. Hämtad 27 Mars 2021 från

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/fejkade-nyheter

Newheiser, A. K., Farias, M., & Tausch, N. (2011). The functional nature of conspiracy beliefs: Examining the underpinnings of belief in the Da Vinci Code conspiracy.

Personality and Individual Differences, 51(8), 1007-1011.

https://doi.org/10.1016/j.paid.2011.08.011

Ouzzani, M., Hammady, H., Fedorowicz, Z., & Elmagarmid, A. (2016). Rayyan—a web and

mobile app for systematic reviews. Systematic reviews, 5(1), 1-10.

Pagán, V. (2020). Conspiracy theories in the Roman empire. I M. Butter & P. Knight (Red.), Routledge handbook of conspiracy theories. Routledge.

Pantazi, M., Gkinopoulos, T., Witkowska, M., Klein, O., & Bilewicz, M. (2020). “Historia est magistra vitae”? The impact of historical victimhood on current conspiracy beliefs.

Group Processes and Intergroup Relations, 1368430220968898.

https://doi.org/10.1177/1368430220968898

Pierre, J. M. (2020). Mistrust and misinformation: A two-component, socio-epistemic model of belief in conspiracy theories. Journal of Social and Political Psychology, 8(2), 617- 641. https://doi.org/10.5964/jspp.v8i2.1362

Quandt, T., Frischlich, L., Boberg, S., & Schatto‐Eckrodt, T. (2019). Fake news. The international encyclopedia of Journalism Studies, 1-6.

Raab, M. H., Ortlieb, S., Auer, N., Guthmann, K., & Carbon, C. C. (2013). Thirty shades of truth: conspiracy theories as stories of individuation, not of pathological delusion.

Frontiers in Psychology, 4, 406.

Romer, D., & Jamieson, K. H. (2020). Conspiracy theories as barriers to controlling the spread of COVID-19 in the U.S. Social Science and Medicine, 263.

https://doi.org/10.1016/j.socscimed.2020.113356

Räikkä, J., & Ritola, J. (2020). Philosophy and conspiracy theories. I M. Butter & P. Knight (Red.), Routledge handbook of conspiracy theories. Routledge.

Sage, A. (2 Mars 2019). Doctors battling measles and conspiracy theories in France. The Times. https://www.thetimes.co.uk/article/doctors-battling-measles-and-conspiracy- theories-in-france-q0zltwb5x

Smallpage, S. M., Drochon, H., Uscinski, J. E., & Klofstad, C. (2020). Who are the conspiracy theorists? - Demographics and conspiracy theories. I M. Butter & P.

Knight (Red.), Routledge handbook of conspiracy theories. Routledge.

Stojanov, A., & Halberstadt, J. (2019). The Conspiracy Mentality Scale: Distinguishing between Irrational and Rational Suspicion. Social Psychology, 50(4), 215-232.

https://doi.org/10.1027/1864-9335/a000381