Naturbaserade lösningar mot stranderosion

(1)

Bygg & teknik 1/21

24

Foto: A.Björlin, SGI

Figur 1: Naturanpassat erosionsskydd i form av kokosrullar med förplanterade växter. Kopparnäs, Österåkers kommun.

Naturbaserade lösningar mot stranderosion

Naturvårdsverket arbetar med att ta fram en vägledning för naturbaserade lösningar och länssty- relserna ställer allt oftare krav på att erosionsskydd skall vara naturanpassade. Vad innebär detta och hur skall jag som geotekniker och projektör tänka?

Historiskt har människan bosatt sig nära vatten för att nyttja vattnets möjlighet för transport när inga landbaserade vägar fanns eller var outbyggda. Närheten till vatten har alltid tilltalat människor och det är i närheten av stränder som många

fastigheter och mycket infrastruktur i dag finns lokaliserade. Men klimatets förändring leder till att havet stiger och att fler extremhändelser förväntas inträffa. En högre havsnivå och fler stormar kommer att påverka kusten. Ökad nederbörd och skyfall leder till ökande flöden i vattendrag. Sammantaget kommer det att påverka erosionen i utsatta områden längs kusten och längs vattendrag.

Traditionella lösningar för att hantera erosionsproblemen har ofta varit att bygga ett erosionsskydd av sprängsten i form av en stenskoning. Traditionella lösningar med sten har ofta visat sig ge problem på andra ställen vid sidan av, eller nedströms.

Vad menas med naturbaserade lösningar och varför är dessa lösningar bra?

The International Union for Conservation of Nature (IUCN) definierar natur-

baserade lösningar som åtgärder för att skydda, hållbart förvalta och återställa naturliga eller skapade ekosystem för att kunna hantera samhällsutmaningar och samtidigt vara till nytta för människor och gynna den biologiska mångfalden.

Exempel på naturbaserade lösningar kan vara naturanpassade erosionsskydd som både skyddar mot erosionens negativa effekter och samtidigt är gynnsamma för den biologiska mångfalden.

Traditionella erosionsskydd i form av stenskoningar, betonghålblock eller liknande har ofta en negativ effekt på naturen. Den biologiska mångfalden på- verkas negativt och mer erosion kan uppstå nedströms eller vid sidan av erosionsskyddet. Ett naturanpassat erosionsskydd kan bestå av både mjuka och hårda delar. Skyddet anpassas efter de förutsättningar som finns på platsen vad gäller växtlighet, sediment, och så vidare, se figur 1.

Hur skall man planera och tänka i samband med strandnära områden?

Erosion är en naturlig process och finns det en möjlighet att låta stranden forma sig naturligt så är det den bästa lösningen.

Per Danielsson

SGI, Ordförande SGF AG Stranderosion

Anette Björlin

SGI, SGF AG Stranderosion Gunnel Göransson

SGI, SGF AG Stranderosion

(2)

Bygg & teknik 1/21 25 Om en fastighet eller om infrastruktur

ligger för nära stranden, så att den hotas av erosion, bör man fundera på en lämplig lösning för att hantera problemet. En lösning kan vara att flytta bebyggelsen eller infrastrukturen längre från vattnet och låta den dynamiska stranden fortsätta ändra sig på ett naturligt sätt. En annan lösning kan vara att anlägga någon form av erosionsskydd, som med fördel kan vara ett naturanpassat erosionsskydd.

När en erosionsskyddande åtgärd planeras måste syftet med skyddet vara genomtänkt och tydligt så att resultatet blir det förväntade. Är syftet att bevara eller skapa en sandstrand bör inte växter planteras. Det kan innebära att stranden kommer att fortsätta att erodera men å andra sidan kan stranden utvecklas naturligt om utrymme finns. Är däremot det viktiga att behålla strandlinjen och inte förlora mer mark så är kanske kraftig vegetation en bra lösning på ero- sionsproblemet.

En annan viktig fråga att ställa sig är vilken nytta för miljön vi vill åstad- komma? Är det en bra miljö för fisk och bottenlevande växter och djur som ska utformas eller ska det skapa bra förutsättningar för fåglar eller insekter?

Finns andra värden att ta hänsyn till?

Kan skyddet gynna friluftslivet och bidra till estetiska värden, eller finns det andra samhällsvärden till exempel turism som skulle dra nytta av en naturbaserad lösning? Olika nyttor och intressen be- höver tydliggöras.

Vad är det som gör att en plats utsätts för erosion?

Erosion är den nednötning och transport av jord och berg som bland annat orsakas av vind, rinnande vatten och vågor. Ero- sion är en del av sedimenttransporten och är en ständigt pågående naturlig för- ändringsprocess i landskapet. För att erosion skall ske måste det finnas eroderbara jordarter, såsom sand eller silt, på platsen. Det måste också finnas krafter som flyttar jordmaterialet, såsom vågor, ström- mande vatten eller is. Stranderosion upp- kommer då krafterna från vattnet eller isen är tillräckligt stora för att flytta jordmaterialet. Erosionsprocesserna vid kusten skiljer sig från erosionsprocesserna i ett vattendrag [1], [4].

Kusten

Vid kusten är det främst vågor och strömmar som eroderar stranden, se figur 2. Klimatförändringen gör att stränderna kommer att utsättas än mer för erosion. Längs kusten finns därtill mycket infrastruktur, som hamnar, industri,

broar och bryggor, som i sig påverkar sandtransporten och därmed kan orsaka erosion eller förvärra redan pågående erosion.

Vattendrag

I vattendrag är det främst vattenhastigheten som påverkar var sedimentation och erosion uppstår se figur 3. För flera vattendrag kommer klimatförändringen leda till ökade flöden och mer erosion. En följd av erosionen är ökad förutsättning för ras och skred i känsliga områden.

I vissa vattendrag finns det också farleder och här kan fartygsvågor och propellerströmmar erodera stränderna.

Många vattendrag är reglerade och det finns regleringsdammar, vilket också påverkar sedimenttransporten. Vintertid kan isen i korttidsreglerade dammar orsaka erosion på stränderna.

Hur väljer jag rätt naturanpassade erosionsskydd i vattendrag?

Ett naturanpassat erosionsskydd, som enbart använder vegetation, utgår från växtrötternas armerande förmåga att binda jordmaterialet för att förhindra erosion. Ett naturanpassat erosionsskydd kan också utnyttja så kallad ”död ved”

för att på så sätt flytta ut vattnets krafter från strandkanten. Växter har därtill en skuggande effekt vid strandkanten vilket är gynnsamt för den biologiska mångfalden. Växter ger också skydd för olika djurarter både på land och i vattnet, samt tillför näring till vattendragen i form av växtdelar, insekter och andra småkryp. Ofta kombineras vegetation med natursten, död ved, kokosrullar eller kokosmadrasser för att åstadkomma en strand som är mer motståndskraftig mot erosion. I det fall växter ska planteras är

Figur 2: Kusterosion vid Åhus, Kristianstads kommun.

Foto: P. Danielsson, SGI

Figur 3: Suseån, Halmstads kommun.

(3)

Bygg & teknik 1/21

26

Foto: M. Skoog, SGI

Figur 4: Naturanpassat erosionsskydd i Ätran med trädstammar och rotsystem, Svenljunga kommun.

det viktigt att växtvalet baseras på de växter som finns naturligt i närmiljön och att inga invasiva arter används. När ett naturanpassat erosionsskydd planeras och projekteras behöver man också ta fram en underhållsplan för de första 5-10 åren.

En del växter kanske inte klarar sig de första åren och då måste erosionsskyddet kompletteras med nya växter [2], [3].

Här följer några exempel på naturanpassade erosionsskydd i vattendrag:

• Anlägg en stenskoning av natursten under medelvattenytan och plantera växter naturligt förekommande i om- rådet över medelvattenytan. Stockar eller död ved kan byggas in i slänten för att ge möjlighet för fågel att spana efter fisk. Växtligheten kommer att skugga strandkanten när den växer upp, vilket är gynnsamt för fisk.

• Anlägg en stenskoning av natursten under medelvattenytan. Bygg in hela trädstammar i slänten med rotsystemen vända utåt i vattendraget. Bygg in stockar parallellt med vattendraget och komplettera med natursten. Plan- tera sedan växter som är naturligt före- kommande i området över konstruk- tionen av stockar och sten, se figur 4.

Rotsystemen som ligger i kanten på vattendraget är gynnsamma för fisk och yngel, växtligheten kommer att skugga stranden när den växer upp.

• Kokosrullar läggs ut längs strandkanten och fästs i marken med trä- pålar och en liten stenskoning på ut- sidan. Överytan på kokosrullen skall ligga på samma höjd som medelvattenytan. Bakom kokosrullen kan vass och andra vattentåliga växter planteras som förstärker växtligheten vid strandkanten. Växligheten bidrar

inte bara till att fånga upp sediment och minska erosionen, den skapar också en gynnsam miljö för fiskar och bottenlevande djur.

• I Göta älv testas en metod som bygger på att en gles palissad av trästockar trycks ner i marken innanför ett mycket lågt, befintligt erosionsskydd.

Palissaden bromsar upp vattenrörelsen som eroderar stranden och växtlig- heten kan återhämta sig utan att ny växtlighet planteras, se figur 5.

Efter lång tid kommer stockarna att ruttna och försvinna och då har växtligheten bakom etablerat sig med starka rotsystem som fortsätter skydda stranden mot erosion.

Hur väljer jag rätt naturanpassade erosionsskydd vid kusten?

Naturanpassade erosionsskydd vid kusten handlar ofta om att bevara ett dynlandskap eller en vågdämpande sandstrand.

Sanddynsområden utgör en viktig livs- miljö för många djur och växter där- av ett stort antal rödlistade arter. Strand- fodring är en ofta förekommande åtgärd internationellt och intresset att strandfo- dra ökar i Sverige. Strandfodring kan göras i vattnet, på stranden och i dynlandskapet ovanför stranden. Det innebär att sand som eroderat bort tillförs för att återskapa den sandstrand som fanns. Detta är en pågående process som innebär att man tillför sand med ett visst intervall. Den sand som tillförs skall vara av samma sort som den som redan finns på platsen.

Den får inte innehålla föroreningar eller frön och växtdelar som kan påverka den naturliga floran. Strandfodring kan också göras på stränder med grus och sten som utsätts för erosion. Att bevara och underhålla ett dynlandskap genom

sandstaket eller att återplantera växter kan vara ett naturanpassat erosionsskydd [4].

Här följer några exempel på naturanpassade erosionsskydd vid kusten:

• Strandfodring där sand tillförs den eroderande stranden. Sanden bör tas från en plats som är utpekad som sandtäkt. Ystad kommun hanterar stranderosion genom att ta sand från Sandhammar bank, sydost om Sandhammaren. Sanden återförs till stränderna vid Ystad Sandskog och Löderups strandbad, se figur 6. San- den vid Sandhammar bank kommer västerifrån och det blir ett kretslopp av sand.

• Återplantering av ålgräsängar testas just nu i Ystad kommun, som en möj- ligt erosionsdämpande åtgärd. Res- taurering och återplantering av ål- gräsängar är gynnsamt både för eko- systemet och för att minska sandtransporten på botten.

• Restaurering av sanddyner kan också räknas som en erosionsskyddande åt- gärd. Detta görs bland annat i Ängel- holms kommun och Ystad kommun.

Ofta har restaureringen inneburit att invasiva arter som vresros och bergtall plockats bort och ersatts av naturligt förekommande växter som ljung och strandråg.

• Bygga sandstaket som fångar upp den vinddrivna sandtransporten och bygger upp dynlandskapet är en metod som prövas i Ängelholms kommun, se figur 7. Denna metod används på flera andra ställen i till exempel Danmark och Holland.

Var finns det naturanpassade erosionsskydd idag?

Naturanpassade erosionsskydd testas

Figur 5: Anläggandet av ett naturanpassat erosionsskydd i form av en trä- palissad vid Ödegärdet, Göta älv

(4)

Bygg & teknik 1/21 27

Figur 6: Strandfodring vid Löderups strandbad, Ystads kommun.

Foto: P. Frogner-Kockum, SGI

Figur 7: Sandstaket i Vejbystrand, Ängelholms kommun.

eller skall testas i bland annat Göta älv, Klarälven, Umeälven, Furusundsleden, Ystad sandskog, Löderups strandbad, Ängelholm, Vejbystrand, och Lomma.

Läs mer:

www.sgi.se

https://lifecoastadaptskane.se/

Referenser

[1] Danielsson, P, Kling, J, Rydell, B & Kiils- gaard, R, 2016, Naturanpassade erosions- skydd i vattendrag. En förstudie, Statens geotekniska institut, SGI Publikation 28, Linköping.

[2] Engineering Field Handbook, Streambank and Shoreline Protection, Chapter 16, US Department of Agriculture, 1996.

[3] Washington State Department of Fish and Wildlife (WDFW), Integrated Streambank Protection Guidelines (ISPG), Washington State Aquatic Habitat Guidelines Program, 2002.

[4] Hanson, H. Rydell, B. Andersson, M.

2006, Strandfodring, Skydd av kuster mot erosion och översvämning, SGI Varia 562, Linköping.