Separation i asfaltmassor

Separation i asfaltmassor

Nr 160 ' 1979 Statens väg- och trafikinstitut (VTI) - 581 01 linköping

lSSN 0347-6049 National Road &Traffic Research Institute - S-581 01 Linköping ' Sweden

Separation i asfaltmassor

1. INLEDNING 1

2.' UNDERSÖKNINGENS SYFTE 3

3. UNDERSÖKNINGENS OMFATTNING OCH UPPLÄGG- 4

NING 4. INLEDANDE UNDERSÖKNINGAR 5 4.1 Utförande 5 4.2 Analys av borrprover 6 4.2.1 Bindemedelshalt 6 4.2.2 Kornkurva _ 6 4.2.3 Hålrumshalt 6

4.2.4 Provning av draghållfasthet och slitage- 7

benägenhet

4.3 Resultat från den inledande undersök- 8

ningen

4.3.1 Analys av borrprov 8

4.3.1.1 Bindemedelshalt 8

4.3.1.2 Kornfördelning 9

4.3.1.3 Hålrumshalt 11

4.3.2 Draghållfasthet och slitagebenägenhet 12

4.3.2.1 Draghållfasthet 12

4.3.2.2 Slitagebenägenhet 12

4.4 Slutsatser av den inledande undersök- 13

ningen

5. HUVUDUNDERSÖKNING 14

5.1 Val av objekt 14

Kontroll av blandningsprocessen Provtagningsprogram

Provtagning

Maskinell utrustning och utläggnings-teknik

Prov för kontroll av separationsbenägen-het

Analys av prov

RESULTATREDOVISNING

Kornstorleksfördelningen

Numerisk karakteristik av kornfördel-ning

K-värdets medelvärde och standardavvi-kelse

Systematiska variationer i korngrade-ringen, "mönsterbildning"

Bindemedelshaltens medelvärde och stan-dardavvikelse

Variation i bindemedelshalt orsakad av separation Asfaltmassornas separationsbenägenhet Sammanfattning av resultaten FORTSATT ARBETE VTI MEDDELANDE 160 16 19 19 20 20 21 21 21 24 27 35 38 41 42

återkommande beläggningsinventeringar konstaterat att ingen nämnvärd ekonomiskt betydelsefull kvalitetsför-bättring har erhållits vid användande av en HAB 16 T-beläggning i jämförelse med andra billigare slitlager-typer t ex MAB 12 T och Yl. Erfarenheter från provvä-gar och andra undersökninprovvä-gar har däremot visat att man ofta erhåller slitstarkare slitlager med hårdare bin demedel och maximal stenstorlek uppgående till 16 och 25 mm.

På många av de rutinmässigt utförda beläggningarna* kan man iakttaga regelbundna skiftningar i belägg-ningsytan vilka anses bero på separationer i den ut-lagda asfaltmassan. De separerade ytorna kan tänkas orsaka ett ökat slitage och därmed ge den färdiga

beläggningen ojämn kvalitet, vilket påverkar tidpunkt

för underhållsinsatser och beläggningens livslängd. Separationer kan alltså tänkas vara orsaken till den uteblivna kvalitetshöjningen.

Separation uppstår vid hantering av sammansatt sten-material/asfaltmassa (t ex vid stenmaterialupplag,

lagring av asfaltmassa i varmfickor, utlastning på lastbilar, tömning i läggartråget) och består i att grövre stenmaterial skiljs från det finare materialet, Vilket medför att ursprunglig korngradering och bin-demedelshalt inte återfinns i alla delar av den utlag-da asfaltmassan. Asfaltmassans sammansättning kan också påVerka separationsbenägenheten och därmed separatiom nens storlek.

II

Denna undersöknings syfte har varit att dels kart-lägga omfattning, storlek och eventuella mönster i massasammansättningens variationer, dels söka utröna hur stor del av variationerna som orsakats av separa-tion. Undersökningen har begränsats till utlagd asfalt-massa av slitlagertyp.

För att få en representativ bild av

massasammansätt-ningens variationer utfördes undersökningen på åtta

relativt stora beläggningsobjekt. På varje objekt ge-nomfördes två provtagningsserier vardera innehållande 35 prov i sju tvärsektioner fördelade på en sträcka motsvarande drygt två utlagda bil-lass.

Provtagnings-punkternas läge valdes i avsikt att fånga så stora

variationer i massasammansättningen som möjligt.

Resultaten från undersökningen visar att det förekom-mer relativt stora variationer i den utlagda asfalt-massans sammansättning. Variationerna i kornfördelning och bindemedelshalt motsvarar en variationsvidd av samma storleksordning som BYA's tillåtna avvikelser från arbetsreceptet för enskilda prov. Med något un-dantag är den genomsnittliga massasammansättningen öppnare och bindemedelsfattigare än den i arbetsrecep-tet avsedda. Detta medför att viSsa enskilda prov upp-visar stora avvikelser från avsedd kornfördelning och bindemedelshalt.

I drygt hälften av objekten beräknas en stor del av bindemdelshaltens variation, 50-85 %, vara orsakad av separation i den utlagda asfaltmassan.

I de utlagda asfaltmassorna förekommer i regel en kon-centration av massor med öppen sammansättning i slutet av utlagda billass och i ett smalt stråk i läggnings-dragets mitt. Detta mönster är emellertid inte särskilt dominerande, vilket kan bero på att personalen vid de flesta objekten före säsongen hade uppmärksammats på problemet separation och anpassat tekniken vid utlägg-ningsarbetet därefter. Två objekt som i en inledande undersökning utvaldes på grund av synbara separationer uppvisar dels en betydligt större variation i massa-sammansättningen dels en större koncentration av va-riationerna till slutet av utlagda billass.

Något samband mellan resultaten från SBEF:s

undersök-ning om massornas separationsbenägenhet och resultaten från denna undersökning kan inte säkerställas. Dock kan konstateras att den asfaltmassa som uppvisar den minsta variationen i sammansättning och den minsta tendensen till separation i VTI:s undersökning (Objekt E) har i SBEF:s undersökning uppvisat den lägsta sepa-rationsbenägenheten.

Under 1979 och 1980 kommer de i undersökningen ingåen-de objekten att bevakas genom återkommaningåen-de besiktning-ar. I avsikt att studera eventuella kvalitetsnedsättan-de effekter på grund av separationer kommer bland

annat slitagemätningar att utföras på vissa av objek"

ten.

1 INLEDNING

Under senare år har man vid Vägverkets regelbundet återkommande beläggningsinventeringar konstaterat att ingen nämnvärd ekonomiskt betydelsefull kvalitetsför-bättring har erhållits vid användande av en HAB 16

T-beläggning i jämförelse med andra billigare

slitlager-typer t ex MAB 12 T och Y1. Erfarenheter från provvägar

och andra undersökningar har däremot visat att man

ofta erhåller slitstarkare slitlager med hårdare binde-medel och maximal stenstorlek uppgående till 16 och 25 mm.

På många av de rutinmässigt utförda beläggningarna kan man iakttaga regelbundna skiftningar i beläggningsytan, Vilka antages bero på separationer i den utlagda asfalt-massan. De separerade ytorna kan tänkas orsaka ett ökat slitage och därmed ge den färdiga beläggningen ojämn kvalitet, vilket i sin tur påverkar tidpunkt för under-hållsinsatsen och beläggningens livslängd. Separationer kan alltså tänkas vara orsaken till den uteblivna kva-litetshöjningen.

Separation uppstår vid hantering av sammansatt sten-material/asfaltmassa (t ex vid stenmaterialupplag, lag-ring av asfaltmassa i varmfickor, utlastning på last-bilar, tömning i läggartråget). Separationen består i att grövre stenmaterial skiljs från det finare mate-rialet, vilket medför att ursprunglig korngradering och bindemedelshalt inte återfinns i alla delar av as-faltmassan.

I Sverige har under 1978 tre forskningSprojekt rörande

separationer i asfaltmassor påbörjats:

Syftet är att klarlägga hur olika faktorer (binde-medelshalt, stenhalt, stenstorlek, kornkurvor etc) inverkar på separationsbenägenheten.

II- äêê_l§_I:m§§§9§§_§eEꧧEi99_iråa_tillysränigg_äill

såEs§_22lê992igg

Syftet med projektet är att dokumentera i vilken omfattning och storleksordning separation äger rum samt var i tillverknings- och utläggningsprocessen den är störst.

Ovanstående projekt drivs i SBEFzs regi.

111- §s9§222299_i_§§fêl2m⧧9:

Projektet syftar till att kartlägga omfattning, storlek och eventuella effekter av separationer i den färdiga beläggningen. Under 1978 har arbetet inriktats på att kartlägga separationernas om-fattning och storlek.

Detta projekt utförs av VTI på uppdrag av Statens Väg-verk och denna rapport utgör den första redovisningen av projektarbetet.

2 _{UNDERSÖKNINGENS SYFTE}

Undersökningens syfte har varit att dels kartlägga om-fattning, storlek och eventuella mönster i kornkurvans och bindemedelshaltens variationer dels söka ntröna hur stor del av variationerna som orsakats av separa-tion. Arbetet har begränsats till undersökningar på utlagd asfaltmassa av slitlagertyp.

sammansättningens variation måste huvudundersökningen genomföras på ett antal beläggningsobjekt på olika

platser och med varierande sammansättning och

tillverk-nings- och utläggningsteknik.

För att få ett underlag för upprättande av försökspro-gram och provtagningsschema gjordes redan vid

årsskif-tet 1977-78 inledande undersökningar på två speciellt

utvalda beläggningar. Beläggningarna, som utförts under säsongen 1976 resp 1977, uppvisade separerade,

regel-bundet återkommande ytor. Ett stort antal borrprov

togs upp inom ett begränsat område på de båda belägg-ningarna.

Varje asfaltverk som tillverkade massor till de i hu-vudundersökningen ingående objekten undersöktes med av-seende på blandningsarbetet. För utvärderingen var det viktigt att massans sammansättning i blandaren efter avslutat blandningsarbete inte varierade alltför mycket. VTI:s personal har utfört provtagning och registrerat händelseförlOppet i samband med utläggning av de under-sökta asfaltmassorna. Vid provtagningen har man i möj-ligaste mån undvikit att påverka utläggningsarbetet. Beläggningarna är därför utförda enligt respektive läggarlags rutiner.

Samtliga prov ingående i huvudundersökningen har ana-lyserats med avseende på bindemedelshalt och kornkurva. Asfaltmassa har lämnats till ABV för undersökning av separationsbenägenheten. ABV har under 1978 på uppdrag av SBEF studerat sambandet mellan asfaltmassors sam-mansättning och separationsbenägenhet och har även konstruerat en laboratorieutrustning för ändamålet.

4 INLEDANDE UNDERSÖKNINGAR

För att få en uppfattning om vilka variationer - i bindemedelshalt och kornkurva - som kan förekomma på normala och separerade ytor gjordes en undersökning av massans sammansättning på två speciellt utvalda belägg-ningar. Resultatet av undersökningen låg också till grund för upprättande av försöksprogram och provtag-ningsschema för huvudundersökningen.

Som undersökningsobjekt utvaldes två HAB 16

T-belägg-ningar; den ena (objekt I) med mycket påtagliga

varia-tioner i ytstrukturen - regelbundet återkommande grova och öppna partier med 30"4O meters intervall. Den andra beläggningen (objekt II) uppvisade en betydligt jämnare ytstruktur men separerade ytor kunde urskiljas även här.

4.1 Utförande

Från respektive beläggning uttogs 25 borrprov*(ø 150 mm)

fördelade på fem tvärsektioner enligt figur 1. Två av

tvärsektionerna förlades i en separerad del av belägg-ningen. De övriga fördelades jämnt över avståndet mel-lan två separerade ytor. Borrprov av hela det bitumi-nösa lagret togs upp varefter slitlagret frånskiljdes på laboratoriet genom sågning.

ca Iimm

p 1

'1 vi

r

_'k

, ,5532532225225

q;

cr»

C?

5

.2552525255Ezêsêeåsêzêzês.

... ... ... _2512:

..;...

_:::

.

Läggnmgs-

dragets bredd

'-255555555555555255555 ca 4 m

*.555555553535555

CD

C3'

CD»

_7(' Figur 1

* På objekt II uttogs borrprov i ytterligare en tvärm sektion i den separerade delen.

bindemedelshalt och kornkurva. Hålrummet bestämdes ge-nom mätning av skrymdensiteten och beräkning av kom-paktdensiteten.

4-201

Eiaésmsêslêbêlf

Bindemedelshalten bestämdes genom varmextraktion enligt metod MBB 4-76, vilken även medger bestämning av vat-tenhalten. Provmängden varierade mellan 1500 och 1800 g och omfattade hela slitlagerprovet.

4.2.2 Kornkurva

Efter extraktion tvättsiktades samtliga prov. Sikt-ningen utfördes som enkelprov.

4 2-3

äålrgmêäêlf

Borrprovens hålrum bestämdes genom analys av skrymden-siteten och beräkning av kompaktdenskrymden-siteten.

Skrymdensiteten bestämdes enligt metod MBB 27-77 d v 5 Vägning i vatten utan paraffin. Kompaktdensiteten för resp borrprov beräknades med utgångspunkt från

extrak-tionsresultatet i varje prov och stenmaterialets

kom-paktdensitet.

4 2-4

EEQYQÅEQ-§Y-QE§9Eåll§ê§§ä§§-9§ä-§ll§ê9êä§:

Qêgeaäss

För att undersöka om.variationerna i massasammansätt-ningen påverkade beläggmassasammansätt-ningens funktionsegenskaper, tillverkades marshallprovkroppar med den sammansätt-ning som borrproverna uppvisade. Undersöksammansätt-ningen be-gränsades till den tätaste och öppnaste kurvan på prov tagna vid objekt I.

Provkropparna tillverkades med VTI:s referensmaterial, som utgörs av granit från Skärlunda. ProvkrOppar med sammansättning enligt nedanstående figur tillverkades:

on 0

U.5. siandord sikfar D 0 Håldiome+er för såll , mm

nr: 200 :0000 50 40 30 20 10 0 'i ? 'P 'P 2,0 ,203013030 |OO g 511 EJ 151151 5 r 1 _ i] 111511

/ _

90 *' E E E E E E E ' 2/ E

//

å

ä

i l /å

i

§/ ?Älg

,

-

å

_

I I T T T I H I I \1 O r n " n vq r n r H 1 1 ' l e

E 0.) U 0 L D.. E

;60

₅

5

_{' f}

b

_{_ _} 'U '- , - -v ä ' ' ' " /5 'i E E 550 j : / - -E E' i - " " m 40 E '0 c_ _ E_ _ C '5: : S E ₅ (D :- - :. _ 5; E 5 o 20 E ₅ 0.. E. _ _ 'ga-4- t: 'o E_ _ _ ; '_ L

0 _{I I I}E_{II 1171 IHF}E - _{T I ' I' 7 'I}E _TTIIITI]= _{l I} =_j 1_1! =_{I IlTlf}1 51 1 1 51 1 1_{IH' I [[_rTT}

005 0074010 0,|50.2 05 0.1.0.5 I.0 I: 2 b 4 5 I0 li 20 30 40 5060

003 0.062 0,I25 0,25 5,6 8 IIJ Ib 32 64

D Fri maskvidd för siktar, mm

_. __ _. Gränskurvor enligt BYA för MAB 16 T och HAB 16 T

Åtta marshallprovkrOppar tillverkades varav fyra håll-fasthetstestades enligt en variant av spaltdraghåll-fasthetstestet. Övriga fyra testades med avseende på slitagebenägenheten genom körning i den s k Tröger-apparaten.

4 3-1

êeêlyê_ây_ä9529592

4.3.1.1 Bindemedelshalt

Analys av'bindemedelshalten har givit följande

resul-tat på de båda objekten:

Bindemedelshalt, vikt-% Objekt I Objekt II

Arbetsrecept 6,1 6,2

Medelvärde, 2B 5,7 5,9

Stand.avvik., SB 0,43 0,49

Variationsvidd, VB 4,5-6,2 4,7-6,5

Antal prov, n 25 30

Bindemedelshaltens medelvärde avviker från arbetsrecep-tet med 0,4 och 0,5 vikt-% och de enskilda värdenas spridning runt medelvärdet är i båda objekten mycket

stor.

Figur 2 och 3 visar bindemedelshaltens variation över provytorna. Genom interpolering mellan provpunkternas värden har nivåkurvor för bindemedelshalten lagts in för att åskådliggöra variationernas mönster. I bilaga 1 redovisas samtliga mätvärden i de enskilda punkterna.

,a n 32.513; 5 §2 g »3 ?filip ___1_ 6,5 A n n f' v v Le' v Läggnings-riktnin AA f) c a 25 m 1 (1 m I

5'5

5,

5,3

L

"E JK 4 m $ Figur 2 Figur 3 VTI MEDDELANDE 160

4.3.1.2 Kornfördelning

Mellan kornkurva och bindemedelshalt råder på båda

ob-jekten ett starkt samband. Tätare gradering på korn-kurvan medför högre bindemedelshalt. Sambandet åskåd-liggörs av figurerna 4 och 5.

b-halt, vikt-% b-halt, Vikth

6,5 6,5* a

'1

w

- o ,t - 0 l - ;a'ø _ Q 4 6,0* o ,G i. 6,0'- . _ 0 0 a a i '3' .p 0 c - 0 .J 6 "' i

5 5-'

9 .

"

5.5*

,

4

oo _ I* O .. _a - co * t 5,0- 5,0" - n - a % .4 0

4,5- '

4,54

3b ' ' ' '3% h

dor*

' '4%

3b ' " '35 i ' ' 40' ' t '45

k k korr.koeff. = 0,90 korr.koeff. = 0,91

Objekt I

Objekt II

Figur 4 Figur 5

För att kunna behandla kornkurvans variation statis-tiskt föreligger ett behov av att karakterisera korn-fördelningen med ett numeriskt uttryck, k, se avsnitt 6.1.1.

Kornfördelningens variation framgår av figur 6 och 7

där den tätaste och den mest öppna kornfördelningen

på respektive objekt har ritats in.

|00 90 Pa ss er o nd e m ön q d , vi kf pr oc en f IO 80 70 60 50 40 30 20

U.5. sfondard sikmr D

nr:

200

_-ES 7 C) r4a|daarne+er fö? sån

{

:0

6 20 30 40 161080

,mnw 0 0.03! 10080 510 410 50 20 I6 L 1 1 i i 1 1 _ E 1 » - ; I * -VTT â- E :. E- _ i. å: KI I .E I '5 : E 5___ ___E _ 5 5

:

:

_

;

--1

i ; å å å ä 5 :2 L' . : Z I i 5 5 5 5 5 r r : : : : : 5' 5 5 5 5 5 5 5 5 ' = 5 5 . 5 5 5 5 5 5 i E E E - E 5/ . E * 5 5 5 5 /5 5 5 5 s 5 5 5 5 ,l ,i 5 5 5- :- :- :- :- z - /- :- 5 _-s 5 5 5 _/*.//E / 5 5 E 2- 5- 5- Åk" P'- - - - 5 5P .- .- .-,z' /: , : - -: r 5 5 ,A -. ' ,/5 5 5 : 5 ' ' -I ' ' I : : 5 : 1' ;2- .4x 2 E2 5 E s '_- :' 2' F "' L' ' E 5 5 '5 E E 0 : tv ! I E' 5 '

.AF ilx«ir.1l.r. i. I ' Iij*7|"fh| I :li11i11;117äi '§1§'ll .1 Niil!n:i

0.05 ;0.074010 0.I5 02 0.5 0.40: LU [5 2 b 4 5| 1 IOi 151 20' 30 40 5060 0.062 QRS' 025 5.6 8 ILS 16 .32 64

D Fri moskvidd för siktar, mm

Gränskurvor enligt BYA för MAB

Figur 6. Objekt I. i00 90 Pa ss er an de m ön q d , vi kf pr oc en f 80 70 60 50 40 30

U.5. s+andord sikfor [1

nr: 200 _I6 5 O 5 16 T och HAB 16 T Håldiomehar för så!! ,

-7 :0 :5 20 5040

/

.50 ap

L-..Lv'._1.__..._4

:00 00 5,0 40 30 210 :

0.062 .IITo 'T anam 0. [i 'I 'Tri [0.15 0.210,3 0,4 H -k. _5._ 0.5 'b 05 025 1 L. ._ .. - ' ' ' . . 2 L: E : : C ' ' I c ' C ! i b ,. - h- - .- .. s. _ b _ I_ - i_ h- _ _-c : : : .' : : : l -P »- r- " i I- 7- E A. _ - _ _ _ - ,1 l .. . . . - b - , :. : r: : : : ; ' ,-E' :'_- .-_. .-_- :'_- E'_. E'_l 5_{_} E : : -. ' : F_{. ______, _.-,_..____}; c : : : : -. E E. 5- 5u- 5 5 = 5_ E :Ekr 4 _ . - - L _' E : E . : : : - : 'j -'- :- '- :- :- :- 5 - ê ; ' : : : : :i : : E __ __1 p - - . . - - 5 E : : .' : : /E - : IE 5. 5. :. .2. '_ r. 5 /L I. :1 ; : : L: : : / : / ' : t »- - - 1 - :-p r p - ._ r I r :-g_ 5_ : : E : / : E ,: - .- :' :- :/ :'- .- L' A. : : : /E F/ : : r. - _ - _ - _. _ . c : ; : : // 7 ,t : : |- -- _ : : . ' : t u_ .._ - _ .. y- ./ ._ b. I- _- I. ' D h b I- I-E .1 _ Å ,af : c : : : b - . .- lv - - _ _ .-c : : 'z : : : P -.. - - ø: / - - : : .. .. _ ,I ._ - .- ._ .-E : Ai' : 5 / E E : E E .. . I - / w _ _ . - ,I I .. . t . T .; - I : : - : L E : I- i' P -I :' t :- E' E' ;.- :.- :-E / " I E E " " 5 d_ .4 L: 1 - c - : g | "' -:U- ' '-E -E ;E I-.Lz 4.'5 -5 :- r: L' r r *- I: L " t : 1: t: 5 * F c _,_ ,.. r ;- - . p [ F 1 a t ;i I | ' 1 1 1 'H .nu I I I . q . . I I n a ; . I

' i i:'20 ' 30_

32

3.'

5! i

_

5.6 a n.: 16

,I 40

5050

I i

64

E] Fri maskvidd för siktar, mm

Gränskurvor enligt BYA för MAB

Figur 7- Objekt II.

VTI MEDDELANDE 1 6 0

11

4.3.1.3 _ _ _ _ _ _Hålrumshalt

Analys av hålrumshalten har givit följande resultat på

prover från de båda objekten.,

Hålrumshalt, vol-% Objekt I Objekt II

Medelvärde äH 3,1 1,5

Stand.avvik. SH, 1,3 0,8

Variationsvidd VH 0,7-5,4 O,5-3,2

Antal prov, n . 25 30

De låga hålrumsvärdena på objekt II kan bero på att beläggningen utfördes tidigt på sommaren 1976, vilket har medfört att beläggningen har efterpackats av tra-fiken.

Det råder ett relativt gott samband mellan bindeme-delshalt och hålrumshalt vid båda objekten, vilket framgår av figur 8 och 9 nedan.

H, vol-Z ' H, vol-z _3,0._ _{. .} ' o 5__ _ 0 O O. 0 . . ' O 4-. . 2,0'- .. . D 0 i g 3_ . Q: O. '- .g ' z 0 .' o 2- .. 1,0_ . . O.. .0 i' 1- _o - 1' |l|'(*i\lll|clillrll?á i 'Irillblålilii1Tir|1Ti 4,5 5,0 5,5 6,0 6,5 4,5 5,0 5,5 6,0 6,5 bindemedelshalt bindemedelshalt vikt-Z Vikt-Z korr.koeff. = 0,81 korr.koeff. = 0,72

Objekt I

Objekt II

Fi ur 8 Figur 9 VTI MEDDELANDE 160

Hålrumshalten är dock så låg att hålrumsvariationen förmodligen inte påverkar beläggningens slitagebenägen-het. Däremot föreligger en risk för spårbildning och

försämrad friktion när massans sammansättning ger

möj-lighet till hålrum under 1,0 vol-%.

4-3 2

Pzêgäållfêêfhst_99b_§l;Eêgsêsaägsgbst

4.3.2.1

Draggållfaâthet

Resultat från draghållfasthetsprov:

Prov- Binde- Skrym- Kompakt- Hål-

Spaltdrag-beteck- medels- densi- densitet rums-

hållfast-ning halt tet 3 3 halt het

vikt-% g/m g/m" vol-% daN/cm

I Ö 4,4 2,345 2,466 4,9 17,6

II Ö 4,6 2,359 2,462 4,2 19,5

I T 6,0 2,387 2,407 0,8 19,9

II T 6,0 2,383 2,406 1,0 19,9

Värdena på spaltdraghållfastheten ligger på den nivå som man kan förvänta sig för HAB 16 T. Denna

undersök-ning har alltså inte kunnat påVisa någon försvagundersök-ning

beroende på förändringar i massans sammansättning. Undersökningen har varit av orienterande karaktär, varför inga slutsatser skall dras av dessa resultat.

4.3.2.2 ålitagebenägenget

Fyra marshallprovkr0ppar, två av vardera sammansätt-ningen, delades genom sågning till halva tjockleken. De åtta delproven testades i Trögerapparaten i rums-temperatur i 16 x 40 sekunder. Delproven utsattes för

slitage både på den sågade och på den osågade ytan.

13

Efter körningen har det framkommit att Trögerapparaten inte fungerat helt tillförlitligt, varför resultaten ej har redovisats. Vid mätningar av nålarnas slagarbete har stors variationer konstaterats. Ytterligare körningar kommer att göras när utrustningen kan anses fungera till-förlitligt.

4.4 Slutsatser av den inledande undersökningen

Resultaten visar att det förekommer stora variationer

i den utlagda asfaltmassans sammansättning. I de båda

undersökta fallen följer variationerna dessutom ett mönster med öppen och därmed bindemedelsfattig massa på partier som regelbundet återkommer i vägens längd-riktning.

Det kan också konstateras att det föreligger ett sam-band mellan bindemedelshalt och kornfördelning och

mellan hålrumshalt och bindemedelshalt. Det

sistnämn-da sambandet avtar förmodligen med ökad packningsbenä" genhet hos massan.

Kornfördelningens variationer i längdled har använts för att fastställa omfattning av huvudförsöket och utformning av provtagningsprogrammet.

5 HUVUDUNDERSÖKNING

5.1 Val av objekt

För att få en representativ bild av massasammansätt-ningens variationer och separationens del i dessa kräv-des att ett flertal objekt undersöktes under samma

yttre förutsättningar. Åtta relativt stora belåggnings-objekt inom södra och sydöstra byggnadsdistrikten

ut-valdes. Sju avobjekten utfördes med en HAB 16

T-be-läggning och belåggningen på det åttonde objektet gjordes av en HAB 12 T (se figur 11 sid 18). Varje ut-valt objekt omfattade minst 5 dagsproduktioner för att garantera en ordentlig inkörning på arbetsreceptenu innan provtagningen utfördes. Ett annat krav var att läggningsbredden skulle uppgå till minst 4 meter. Samt-liga objekts arbetsrecept uppfyllde BYAss krav och

massornas sammansättning är normal. De enskilda arbets-recepten redovisas i tabell 1 sidan 15.

5.2 Kontroll av blandningsprocessen

I god tid före provtagning på respektive objekt kont-rollerades berörda asfaltverk med avseende på bland-ningsarbetet. Kontrollen gjordes för att dokumentera verkens förmåga att producera homogena massor.

Prov uttogs i "kant-mitt-kant" i blandartråget eller i transporthunden efter olika långa blandningstider. Spridningen i bindemedelshalt mellan delproven i samma sats var avgörande för om respektive verks blandnings-arbete skulle anses tillfredsställande.

Blandningskontrollen utfördes av SCG (Lomma) eller VTI. Blandningstider och satsningsföljd i blandare redovisas

i tabell 1 och i bilaga 2, VTI MEDDELANDE 160

V T I M E D D E L A N D E 1 6 0 Tabell 1

Arbetsrecept och blandningsförfaranden

OBJEKT ARBETSRECEPT b-halt vikt-Z vikt-Z pass. 8 mm vikt-z pass. 0,074 mm vikt-Z pass. 2 mm vikt-Z pass. 4 mm vikt-Z pass. 11,3 mm vikt-Z Komp.- MARSHALLPROP. dens. sten-mat. dens. g/cm3 skrym-g/cm3 komp.-dens. g/cm3 ihål-rum vol-Z BLANDNINGS-.TIDER torrb1./ bindemedel/ våtbl. sek TILLSAISFÖLJD VID BLANDNING A 6,2 B 6,5 C 6,3 D 6,1 E 6,6 F 6,3 G 6,3 H 6,5

43,8

42,8

44,4

46,1

44,5

42,8

43,7

44,31)

70,0 67,5 70,0 76,3 69,0 68,0 71,2

63,02)

8,0

8,0

5,5

8,2

8,0

7,5

7,8

6,0

36,0 36,0 37,0 39,8 38,0 35,0 38,6 39,0

51,0

47,0

55,0

52,6

49,0

48,5

50,8

55,0

80,0

80,0

80,0

83,6

83,0

80,0

77,7

77,03) 2,63 2,349 2,68 2,346 2,65 2,400

2,71

2,368

2,69

2,384

2,65

2,342

2,65 2,370 2,400 2,402

2,445

2,449 2,435 2,412 2,440 2,1 2,3 2,0 3,3 2,1 2,9

3,0

16+8+30 18+4+23 10+2+32 10+15+17 5+17+25 4+17+25 31+26+43 10+2+32 sten/bindem./stenmjöl sten/filler/bindem. sten&fi11er/bindem. sten&filler/biudem. sten/bindem./filler sten/bindem./filler sten/filler/bindem.' sten&filler/bindem.

1) beräknat på 0,074; 2,0; 4,0 och 8 mm siktar 2) pass. 5,6 mm

3) pass 8 mm

5.3 Provtagningsprogram

Vid de inledande undersökningarna framkom att korn-fördelningens utseende varierade i vägens längdriktning .enligt ett mönster som på goda grunder kunde antagas

styrt av billassens längd och skiftet mellan två på

varandra följande billass i samband med utläggning av asfaltmassor. Av denna anledning bestämdes att varje provtagningsserie bör sträcka sig över en längd

motsva-rande minst två utlagda billass. Då den största

sepa-rationen förväntas förekommai slutet av de utlagda

billassen upprättades ett provtagningsschema där prov-tagningen börjar i slutet av lasset före de två bil-lassen, 11 och 12. Schemat förklaras av figur 10.

N \ DJ 0 ._a . 4 : 1 I, _{Läggningsriktningw} 1 1/3°1I

T

|

I

i

I

1

i

vr

l

I

I

:

g

:

I

i I : : | : 4-4,5 In

i

I

|

I

:

l

'

I I | I I I I

i

I

|

I

I

3

E

2

5

Å

1

1

-75

provtagn.- 1 2 3 4 5 6 7 sektion _71/

10

11

12

Figur 10

Läget av ovanstående sju provtagningssektioner valdes med utgångspunkt från resultaten i den inledande

under-sökningen.

För att täcka in variationer i sidled ansågs 5 st pro-ver i varje tvärsektion vara nödvändiga. Två av proven VTI MEDDELANDE 160

17

togs i dragets ytterkanter. Ett prov togs i området mellan låggarens fördelningsskruvar, där man

erfaren-hetsmässigt vet att det uppstår en ansamling av grövre

stenmaterial. De två återstående proven uttogs mitt för låggarens två fördelningsskruvar. Nedanstående fin gur visar provpunkternas placering i sidled.

sidoläge Laggn1ngsr1ktn1ng[:::>

m

<1:

G?

1

§3

0

,

I 5 | | i l ä I I I C Y ? $ 7' g i? å ä H I i ' ç

.

.

l

W

f

?

g

E

(D

4:

d:

dk

i /IL

"L

71,

10

11

12

Figur 11

Ovanstående provtagningsserie utfördes två gånger per objekt med några produktionstimmars mellanrum. På två av objekten måste de båda serierna läggas i direkt an-slutning till varandra på grund av tidsbrist.

Figur 12 visar omfattningen av huvudundersökningen.

V T I M E D D E L A N D E 1 6 0 Provserie A Objekt HAB 16 T Objekt B HAB 16 T

./\

_<C l-l

_

_

_

.

.

_

4

Figur 12 II Objekt C HAB 16 T Objekt HAB 16 T Objekt E HAB 16 T Objekt Objekt G H HAB 16 T . HAB 12 T

/\

Sidoläge 1 Läggningsriktning[:::> Provtagningssektion 18 + A 5,9_ 41 u- 3--G F4 9 N 3 9 -O -4 3 -0 -4 9 to

me-

re-

-G-e

<r

9--9

-e

-e

'At

E L H

TT

q. [\ 9 -6 5 -f D -f Å -0 * i

19

5.4 Provtagning

Provtagningen utfördes enligt tidigare beskrivet schema. Proven togs direkt efter utläggningen med massan i ovältat tillstånd. För ändamålet har en spe-ciell spade tillverkats. Spaden har höga kanter för

att förhindra att grövre material rasar av spaden i

provtagningsögonblicket. Viktigt vid provtagningen var

att få med så mycket som möjligt av det utlagda

mate-rialet och att spaden noggrant rengjordes mellan prov-tagningarna. Provmängden varierade mellan 3500 och 4000 g. Proven förvarades i plåtburkar med tättslu-tande lock.

I samtliga fall har VTI:s personal utfört provtagningen

och även registrerat händelseförloppet i samband med

utläggning av asfaltmassorna. Vid provtagningen har man i möjligaste mån undvikit att påverka

utläggningsarbe-tet.

5.5 Maskinell utrustning och utläggningsteknik

Bland många faktorer som kan tänkas påverka graden av separation i asfaltbeläggningar är den maskinella ut-rustningen och dess handhavande viktiga. Det egentm liga syftet med den här undersökningen var visserm ligen inte att utröna var i produktionskedjan separa-tioner uppstår men alla fakta gällande den maskinella utrustning som kan tänkas påverka separationen har

noterats.

På asfaltverken har t ex varmfickornas utformning och storlek uppmätts. Utlastningshöjden från varmlagrings-fickor till lastbilsflak kan också påverka separatio-nens storlek. Arbetsrecept och blandningscykeln har noterats liksom tillverkningstemperatur och tillverk-ningskapacitet.

På utläggningssidan har utläggartyp med använda till-behör och inställningar specificerats. I samband med utläggning av asfaltmassorna har utläggningsförfaran-det dokumenterats.

I bilaga 3 redovisas den maskinella utrustningen,

5.6 Prov för kontroll av separationsbenägenhet

Vid sex av objekten uttogs massaprov för undersökning av separationsbenägenheten enligt en metod utvecklad

av ABV. Metoden är en laboratoriemetod enligt vilken man

i mindre skala söker efterlikna hanteringen av massor vid asfaltverket och i samband med utlastning från verk. Un-dersökningen av separationsbenägenheten har utförts av ABV i Stockholm. I bilaga 4 är metoden beskriven.

5.7 Analys av prov

Samtliga prov analyserades med avseende på bindemedels-halt och kornkurva. Proven extraherades i filtercentri-fug enligt MBB 5-74 och stenmaterialet tvättsiktades.

21

6 RESULTATREDOVISNING

6.1 Kornstorleksfördelningen

6 1-1

ägmsri§5_5§§êkäsri§Eik_êy_59:9§§§éslgiag

För att kunna behandla kornfördelningens variation på ett matematiskt statistiskt sätt föreligger ett behov

av att karakterisera en kornfördelning med ett

nume-riskt uttryck, k.

Man har fünnit att medelvärdet av de passerande sten-materialmängderna för siktarna 0,074, 2,0, 4,0 mm samt den sikt där passerande mängd är ca 80 % ger en god numerisk beskrivning av kornfördelningen.

k beräknas enligt nedanstående formel:

+ + Y + Y

k z Y0,074

Y2,0

4,0

X

4

där YO 074 = passerande stenmaterialmängd på sikt 0,074 mm

YZ'0 = - - - - 2,0

Y4,O - - - 4,0

YX = passerande stenmaterialmängd; på sikt 11,3 mm

för en massa med max. stenstorlek 16 mm;

på sikt 8 mm vid max. stenstorlek 12 mm. Påpekas bör att denna metod för beskrivning av korn-kurvan inte är generellt tillämpbar på sinsemellan helt olika kornfigurationer.

Det kan vara intressant att titta närmare på hur

varia-tioner i kornkurvans form påverkar k-värdets storlek:

För det första noterar vi, att ett lågt k-värde inne-bär en mer öppen kurva. Så har t ex BYA:s undre kurva för 16 T-massor k-värdet 35 medan den övre gräns-kurvan ger k-värdet 50.

22

Figuren nedan visar BYA:s gränskurvor för 16 T-massor. Mellan dessa finns ett analysresultat från ett av pro-verna från objekt A (k = 42,53) inlagt. Detta prov är valt så, att k-värdet ligger mitt i intervallet mellan BYA:s gränskurvor.

U.5-. s+ondord sik+or El O Håldiome+er för såll , mm

nr:

200

I

00 00 50 40 50 20 I6 10

1 l 1 I I 1 l

5L 7 '0 '5 20 30 40 60 60

1 l l l 1 I 1_J 1 l LI LJ b - t E

|OO E F _ _ l I I I I r_I I 1 _.- E E ..'.'.';- E' C :L

m 00

5

- -

av

i

3 g k-VARDEN (VIKT-A) 5 3 g OREHRWW: , ä 3; 70 c MELLERSTA KURVAN: 42,53 i -3 g 'UNDRE KURVAN: 35,00 g -60 i E '0 E E

3"

i

s

5°

h

m 40

i

=

_

i

"

'o i _ E. E C E _ : å "' " _ E" E E E - - _ : E 0) L; 5 _ H E i i

3 20 E ._ _{"GRANSKQRVOR FOR HAB l6 T sur. BYA-4}

,CE

_.

5_

_{E ...-.-_-.. '."...-.-.-'_-'.-:.-.- 555555553?}

a

_{5 E}

E

_{5 E}

i

₅

E

_i"

m " ..::: ... H : E E E i E

: . cF E' å ä *

0 I I 'IEI' "z" H 7 Y: I I'lzllll [1115 I I I EIILI I :I Illll'lllälL'LIE-TII%1T

005 0074010 0,|50,2 05 0.405 l,0 I:) 2 ?2 4 5 I0 Bi 20 30 40 5060

0,03I 0,062 0125 0,25 5,6 8 H.: lb 32 64

E Fri moskvidd för siktar, mm

Figur 13

Vi ser således att en avvikelse med ca i7,5 från ett k-värde på 42,53 innebär att kornkurvan tangerar BYA:s gränskurvor.

Pâ liknande sätt visas på nästa sida ett exempel från objekt H (HAB 12 T).

23

U.5. s+ondord sikfcr E] 0 Håldiomeier för såll , mm 5L 7 llO l5210 304 6080 55 0 nr: 200_I I0080_{J 1} 50 40 50 20 |6_{l l . l l l} 1 [...144 lOO g : : E E I 55:; I I I E I I I 5 E 5 å i i ; äfá 5 i

_90

'

g

2

. 5552555

;

+C_ E_ _E, E ...n "' ;b 0; E ,, : t :

3 80 E K-VARDEN (VIKT-%) _{5 = ;maç:x 5}

t 5 ÖVRE KURVAN: 55,00 g - 3§§g' - g

ii'7o g MELLERSTA KURVAN: 46,03 ;______:5§§{3:' ; E

:E 5_ UNDRE KURVAN:- 39,00 .60 i i n'åü i i i 'D 5 =_ -::-..: .-.-.-.-'.:° _ =_ =_ 0. E c _.552§§ : : å =g50

_E

_{;- E}

E

_-

_:-

5 E ages E 5

n

.r

-»40 g 2 E .sszgä' ' g 5 1: -_ =_ _ '_ -sssss-,_.;_.-'s.-'.-°.-° °:° :. - :_ :_ E E 5 :__5::;_::.-. Å., E : 5 E

m3 e5 - =_näsxy- sysgän-MHTQKm* GRANSKURVOR FOR HABVlZ T ENL. BYA1 u ; L

020 s =.mwswügaäw , E E E E

|0 ... _{E 'E}

0 E E 5 5 5 å ä 1 E än E 11 J E J 1

T I I I I TIII1WH' Tj (T I T'l 111111! I TI II I] I I ! TWHITIT j ITT I

|

ID

1 _ 1%! 0,05 0,0740,|0 0.15 0.2 05 0405 L0 I,5 2 b 4 5 Ii 20 3:I 40 5069 0.034 0.062 om 025 5,6 8 IL: Ib 32 64

@ Fri moskvidd för siktar, mm

Figur 14

Här har vi _{en avvikelse med i7 från k-värdet 46,03.}

I följande figur finns två av proverna från objekt A inritade. Proverna är valda så att de ger ett inter-vall på i2 från medelvärdet av k hos samtliga prover i objektet. Som synes ger en sådan avvikelse ett rela-tivt snävt intervall i kornkurvan.

U5. sfondord sik+ar D 0 Håldiame'rer för såll , mm

nr:

290

IUP §0 510 410 510 210 IP 10

5L ? 'P [5 2.0.2014,0.,§ ,0,810

: - : E E I i I I- I l l 1

f

_

..

K-MEDEL FOR OBJEKT A = : ts_ :

lOO ' V I I I -( T I 90 80 K-MEDEL: 42,7 _ __

-ÖVRE KURVAN: 42,7+2

;

g

.a?7

:

å

70

J 11 II{IITH:H] I 1 IlllII *III TUI I I t 4_ E c 5 0; E U _ 0 E L. '.-0. E _..-:E

_>

₅

5

=

;Vi

å

ä

- 60 ; UNDRE KURVAN: 42,7-2 : GP' I z 1 '0 5 = ' =_ 5 i D' E - l _ E " 5 § g

3 50

₅

E

_E*

_*

E

_E"

_?

E

_2*

_s

ä

₅

5

₅

ä

₅

m 40

2

2

2

2

2

qo r_ _ F_ _. S. _.:55" :. :- :_ _ C E å : å .._.;:'=="" 5 5 5 5 E 30 E 5 5 5 5 5 3 å ä 5 E å å å å *0 ' - * : : -(§3 20 _"-5 _{:- _} å_{_-} ä_{-: r}5 _r5 c_'- 5_r.: E i 5 '5 2 5 g e

'0

W

_:L

å

₅

_

_:

å

_E

å

_{:- E}

2

E

_{E *}

_

E

Z Z Z Z I L' . I

O 11I.IE:IIIIIEIIIIIII| Ill-II' I II!!! I

0,050,0740.|0!0,|50.2 0,5 040.5 I,0 Lö 2 3 4 5] 1 10 I5§ 20 30 405060

0031 0,062 0.125 025 5,6 8 II,5 IE; ;2 64

E] Fri maskvidd för SIKTOF, mm

Figur 15

6.1.2 K-värdets medelvärde och standardavvikelse I tabell 2 nedan redovisas kornkurvans medelvärde ik och standardavvikelse Sk uttryckt i k-värdet. ik och

Sk

lass.

redovisas dels för varje provserie dels för varje

De enskilda analysresultaten från respektive provpunkt

återfinns i bilaga 5.

Tabell 2

Objekt F

KORNFÖRDELNING, k passerande mängd, vikt-Z

och

' m

.

1)

1)

1)"

prov- Arbets- Samtliga Lass 0 Lass 1 Lass 2

serie recept prov n = 5 n =-15 n = 15

n = 35 vikt-% i s i s 27: s i: s AI 43 8 42,6 2,3 43,6 2,4 42,0 2,1 42,9 2,4

AII

,

42,8 1,9 44,0 1,5 42,6 1,9 42,7 1,8

_________ 2---_2_________________________________

BI

42 8

41,6 1,2 41,9 0,7 41,8 1,3 41,2 1,2

BII 40,9 2,4 42,4 1,0 39,5 2,7 41,8 1,7 - _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _-01 44 4 39,4 1,8 39,3 2,6 40,1 1,7 38,7 1,5 011 ' 44,1 1,6 44 1 1,0 44,4 1,9 43,8 1,6 DI 46 1 45,0 2,0 43,2 1,0 45,3 2,0 45,3 1,9 DII ' 45,6 1,6 43 7 1,3 45,6 1,5 46,4 1,3

EI

44 5

43,7 1,1 44,1 1,5 43,4 1,0 43,8 1,0

EII ' 43,6 1,0 42,9 1,7 44,1 0,8 43,4 0,7 _ ________2_____ __ FI 42 6 42,2 1,4 41,4 2,2 42,4 0,9 42,2 1,5 FII 40,3- 2,3 41,3 1,3 41,4 2,3 38,9 1,8 GI 43 7 39,9 1,4 41,0 1,2 39,4 1,4 40,1 1,3 GII ° 40,0 1,6 39,6 1,9 39,4 1,1 40,6 1,6 HI 44 3 45,5 1,4 44,8 1,4 45,2 1,7 46,1 0,9 HII ' 45,6 1,4 46,0 1,0 45,8 1,6 45,3 1,4.

1)

_{Se skiss över provtagningsprogrammet figur V1sid 17.}

Standardavvikelsen Sk är ett mått på de enskilda vär-denas spridning kring sitt medelvärde ik.

25

Inom intervallet ik i 2 Sk återfinns ca 95 % av alla

mätdata under förutsättning att spridningen är normal* fördelad. För att åskådliggöra standardavvikelsen för K-värdena inom respektive objekt har dessa intervall beräknats och redovisas i tabellen och diagrammet ne-dan.

I diagrammet och i kommentarerna av resultaten har kornfördelningens variationer jämförts med tillåtna avvikelser för enskilda prov enligt BYAzs krav. Påpe-kas bör att BYA:s krav ej gäller vid provtagning på utlagd massa men för att åskådliggöra storleken på de

variationer som erhållits vid undersökningen utgör BYAzs

krav en lämplig referens. Tabell 3

!

OBJEKT Arbets- Medel- i

Stand.-recept värde i avvik.

7 '.' i - 25 X + 28

kA

Åk

åsk

k

R

R

vikt-Z

vikt-z å vikt-7

vikt-Z

vikt-Z

A

43,8

42,7 i

2,1

38,5

46,9

B

42,8

41,3

1,9

37,5

45,1

0

44,4

41,8

1,7

38,4

45,2

D

46,1

45,3

1,8

41,7

48,9

E

44,5

43,7

1,1

41,5

45,9

F

42,6

41,3

1,9

37,5

45,1

G

43,7

40,0

1,5

37,0

43,0

H

44,3

45,6

i

1,4

42,8

48,4

Obj I

41,5

38,1

2,9

32,3

43,9

Obj 11

42,6

40,9

2,6

35,7

46,1

VTI MEDDELANDE 160

Vikt-Z + 5- A B c D E F G H OBj I Obj II

+ 4_- _- - - _ - _ _ - - _ _- _ _ Tillåten avvikelse

enl BYA för enskilt

- rov + 3.. 1' F p + 2 .D + 1_ q-: O Arbetsreeept kA

-1

..

x

x x

, |

.

F'

X x db x _ 2 -n i .. 3 . K

x

x

- o

_ 4 _ .__ Tillaten avvikelse _ -_ _.d.t_ _p -r _- _ -- q__ enl enskilt prov _ 5 H di- .. J' _ 6 4 .t + 2,5 k dr _ 7 . J-><Xk -8 _ 'l _ 9 _ __ _ Ask

Ur diagrammet kan bl a följande utläsas: att X

*-" k

3,7 viktm% lägre än arbetsreceptet,

på samtliga HAB 46 Tuobjekt är mellan 0,8 och

att Xk ( i

lan 4,4 och 8,4 Vikt-%,

:5 variationsvidd _k i 2 Sk) uppgår till

mel-att kA för objekt G ligger utanför ik i 2 Sk,

att för att klara BYA:s krav på tillåtna avvikelser i kornfördelning krävs för flertalet av objekten att Xk = kA,

27

att de i förundersökningen ingående objekten I och II uppvisar mycket stora variationer i korngrade-ringen. Vid så stora avvikelser från arbetsrecep-tet är riSken stOr att beläggningens kvaliarbetsrecep-tet blir kraftigt nedsatt.

6.1 3

§Y§E§Eê2l§5ê-YêEiêEl92åE_i-59§29§§§§§l§9§24

lmêaêfsräiléaiggi

Förutom att bestämma storleken av kornfördelningens variationer var syftet att undersöka om variationerna uppträder enligt ett visst mönster inom de utlagda

lassen.

Ett vanligt mönster i beläggningsdragets längdriktning är regelbundet återkommande partier med stenrik

sam-mansättning, se figur 16. Samtidigt kan längsgående

smala stråk med grov sammansättning förekomma, då främst i dragets mitt. I figuren nedan beskrivs ett vanligt förekommande mönster som är knutet till de ut-lagda billassen lo, 11 och 12.

Läggningsriktning[:i:>

Figur 16

Figuren visar tre utlagda lass där de skuggade områ-dena markerar partier med stenrik sammansättning. Detta VTI MEDDELANDE 160

mönster har antagits bero på att det inom de utlagda lassen finns systematiska variationer i korngrade-ringen. Utöver dessa förekommer även slumpmässiga va-riationer inom respektive lass.

För att kunna påvisa och bestämma storleken av

syste-matiska och slumpmässiga variationer i

kornfördel-ningen utfördes en variansanalys.

I princip har man i variansanalysen dels testat om det inom lassen förekommer skillnader i längd_ och sidled, orsakade av systematiska variationer i korngraderingen, dels testat om det förekommer slumpmässiga variationer inom lassen. Har signifikanta skillnader därvid erhål-lits har man skattat konstanterna för de systematiska effekterna och varianserna för de slumpmässiga

effek-terna.

Varje värde Xij för de olika provtagningspunkterna

kan härvid skrivas under formeln

.. = m +_a. + b. + 8..

l] 1 ] 11

där m är medelvärdet för samtliga mätvärden inom det utlagda lasset och

där ai och bj representerar skattningen av kon-stanterna för de systematiska effekterna i längd-och sidled.

där eij är de slumpmässiga effekterna av.variationen.

e beror dels av slumpmässig variation mellan de

tvärsek-tiåner där provtagningen gjorts dels en kvarvarande odefi-nierad slumpmässig variation. Effekterna av de slumpmäs-siga variationerna bidrar inte till mönsterbildningen, varför de har summerats till en standardavvikelse Sk som gäller för respektive prOVpunkt.

29

Beräkningar av de systematiska effekterna

(lägeskon-stanter) och den slumpmässiga spridningen har gjorts dels för varje enskilt objekt där fyra utlagda lass ingår dels på samtliga 32 lass i de åtta objekten varvid en "medelbild" har erhållits.

Läggningsriktning E:>

+0,20Cil

+0,2? *'-=::::::;Sggggggggggz '+- -0,43

mm _________ __+o,ss§ V...;.;2;z§:§:§§ -L +0,08

-oas -«- -1 01 Sk = 6

_{+0, 450}

_{+0 ,48}

_{a- +0, 18}

+0,18d V +0.21ç .gäáääáäfp .-0,45

41-_ ett utlagt billass __'L

Ovanstående resultat är en "medelbild" av mönstret i kornfördelningens variation. Resultatet grundar sig på 32 st utlagda lass fördelade på de åtta objekten. Kon-stanterna visar förändringen i kornfördelning beroende på respektive provpunktsläge. Lägeskonstanten adderas till hela lassets medelvärde (ik). Det så erhållna värm det har en slumpmässig variation (Sk).

Medelbilden visar att det existerar ett mönster med öppnare massasammansättning i ett smalt stråk i

lägg-ningsdragets mitt och utbrett över heladraget i

slu-tet av lassen. De skuggade fälten i figuren visar den del av det utlagda lasset som har en sammansättning som är öppnare än provpunkternas medelvärde. Påpekas

bör att de skuggade fälten har interpolerats fram

mel-lan provtagningspunkterna och kan därför ge en felak-tig bild av de verkliga förhållandena. Exempelvis fram-står det öppna stråket i dragets mitt som betydligt bredare än i verkligheten. Lägeskonstanternas storlek och de enskilda värdenas standardavvikelse, Sk, bildar underlag för bedömning av mönstret.

Medelbilden tyder inte på att mönstret är speciellt

dominerande. Den största negativa lägeskonstanten är -1,01 k-vikt-% medan standardavvikelsen för denna och andra provtagningspunkter är 1,6 k-vikt-%.

På följande två sidor redovisas mönsterbilden

objekt-vis.

Objekt A Objekt B Objekt C Objekt D 31 Läggningsriktning Q

l

+028 4'

_mm

+0,28 i _+0'19 _0,40 5:79.. _{-0 :'49}

_0,39

_-O.48

-1,56

_-1.65

ett utlagt billass

-0,06 4*

_{+021 0}

_*30'00

+0056á...____n §83_

_'62

-1 .51 :.?frgêsi' __ _WW: -1 .45

_+0,12

_+0,39

cr +048

+0,34

_*0.619

_{42 *0'40}

r

_T

₁

-0.43

-0.11

-1.06

+0,11

_-0,07

VTI MEDDELANDE 160

Objekt E

Objekt F Objekt G Objekt H Läggningsriktning [::::> +0.07 2? +0,72 d

cb

+0,28 +O.27 -0036 '0:15 +1126 +1028 +0,76 +1,56 +0,56 +0.02 _0166 :0.00 +0,15 -O.3O +0,45 -0.09 -O.1O '0073 -2030 '0:89 -O.87 -1.39 -0.59 +0,53 -0.01 _0069 +0.01 +O.12 ;0:09 +0171 +0005 +1,79 +0,31 \FPI DHNDDEEJUNDEI 160 '1:36 -Op56 _1.22 +0152

?0.96

33

Esmssnäsrsr_fill_§2922s22§_9å_§êrsgåsaés_åiéer

Objekt A: Mönstret avviker från medelbilden genom att den.öppnare sammansättningen återfinns på höger sida och inte speciellt i slutet av lasset. Som framgår av lägeskonstanternas storlek i förhållande till standardavvikel-sen är mönstret inte starkt. Vid besiktning av den aktuella beläggningsytan sommaren -79 kunde inte mönstret spåras.

Objekt B: Ett markerat stråk i dragets mitt med öppen sammansättning, vilket i verkligehten är sma-lare än på figuren (ca 20 cm). Stråket med grov sten syntes tydligt vid besiktningen. Som framgår av figuren förekom ingen anhop-ning av grovt material i slutet av lasset. Objekt C: Här påminner mönstret om den medelbild som

erhölls vid sammanslagning av alla objekt. Den öppnare sammansättningen är orienterad till ett smalt stråk i dragets mitt och till lassets slut. Detta mönster kunde också iakt-tas vid besiktning av beläggningsytan.

Objekt D: Identisk bild som objekt C men något kraf-tigare utslag. Vid besiktningen syntes inget mönster, vilket kan bero på att den del av

be-läggningen där proven tOgs inte utsätts för

någon nämnvärd trafik.

Objekt E: Som synes är både lägeskonstanter och Sk mycket små, varför den konstaterade syste-matiska variationen är ointressant. Den här massan såg ut att vara mycket "fet" vid

ut-läggningen.

Objekt F:

Objekt G:

Objekt H:

Detta objekt uppvisar de kraftigaste syste-matiska variationerna i kornfördelning. Dessa variationer är av sådan storlek att de mycket tydligt kan iakttagas vid okulär besiktning. De systematiska variationerna förekommer i slutet på lasset. I dragets mitt förekommer inget öppet stråk, vilket också stämmer med intrycken från besiktningen.

Objektet uppvisar ett markerat stråk i dra" gets mitt. Vid besiktning iakttogs emeller-tid också regelbundna ytor med öppen samman-sättning i dragets längdriktning, varför

provtagningen på detta objekt kommer att komp"

letteras med borrprov. Förmodligen har pro_ verna som togs i samband med utläggningen inte hamnat i slutet av de utlagda lassen. En öppnare sammansättning förekommer i slu-tet av lasset och även i dragets mitt och kanter. Detta mönster kunde inte urskiljas vid besiktningen beroende på att orovytan var belägen i vänster körfält på en motor" väg.

Sammanfattningsvis konstateras att effekterna av de systematiska variationerna (lägeskonstanterna) är re-lativt små i förhållande till den slumpmässiga varia-tionen med standardavvikelsen Sk.

I drygt hälften av fallen finns dock ett markerat

stråk med öppen sammansättning i dragets mitt.

I objekten C, D, E, F och H är massans sammansättning öppen i slutet av lassen. Effekterna är dock måttliga med undantag av objekt F, där relativt stora negativa

35

lägeskonstanter förekommer i slutet av lassen. I det mest ogynnsamma fallet kan lägeskonstanten -2,3

till-sammans med Sk = 1,5 innebära en förändring av korn-kurvan från medelvärdet med -5,3 k-vikt-%.

Anledningen till att de systematiska variationerna är relativt små är förmodligen att personalen, vid de flesta objekten, före säsongen hade uppmärksammats på problemet separation och anpassat utläggningstekniken därefter. De öppna stråken i dragets mitt beror huvud-sakligen på läggarmaskinernas konstruktion och respek-tive massas separationsbenägenhet.

6.2 Bindemedelshaltens medelvärde och

standard-avvikelse

I tabell 4 nedan redovisas bindemedelshaltens medelvär-de XB och standardavvikelse SB. EB och SB redovisas dels för varje provserie dels för varje lass.

De enskilda analysresultaten från respektive provpunkt återfinns i bilaga 5.

Tabell 4

Objekt BINDEMEDELSHALT, Vikt-Z

och _{1 1}

prov- Arbets- Samtliga Lass 01) Lass 1 ) Lass 2 ) serie recept prov n = 5 n = 15 n = 15

n = 35 vikt-Z i s i s i s i s AI 6 2 5,87 0,25 5,82 0,22 5,90 0,20 5,85 0,30 AII ' 5,89 0 22 6 13 0,21 5 84 0,23 5,87 0,18 .BI 6 5 6,43 0,19 6,57 0,15 6,39 0,18 6,43 0,19 BII ' 6,39 0,38 6,50 0,23 6,19 0,39 6,54 0,33 CI 6 2 5,68 0,21 5,73 0,29 5,71 0,23 5,64 0,18 CII ' 5,84 0,18 5,88 0,13 5,84 0,20 5,83 0,18 D1 6 1 5,94 0,25 5,85 0,18 5,91 0,30 5,99 0,22 DII ' 6 08 0,22 6 20 0,29 6,14 0,18 5,99 0,20 EI 6_6 6,29 0,19 6,47 0,27 6,22 0,18 6,29 0,15 EII 6,23 0,15 6 19 0,14 6, 7 0,12 6, 0,18 F1 6 3 6,05 0,22 5,85 0,20 6,14 0,15 6,02 0,25 FII ' 5 83 0,31 5,85 ,20 5, 0 32 5,65 0,25 GI 6 3 5,76 0,19 5,99 0,14 5,75 0,16 5,70 0,18 GII ' 5,87 0,20 5,70 0,28 5,84 0,12 5,96 0,20 H1 6 5 6,23 0,19 6,14 0,23 6,16 0,20 6,33 0,13 HII ' 6 29 0,13 6,38 0,11 6,28 0,13 6,27 0,14

1) _{Se skiss över provtagningsprogrammet figur 11 sid 18.}

Standardavvikelsen, SBI är ett mått på de enskilda värdenas spridning kring sitt medelvärde 2B.

O

Inom intervallet KB i 2 SB återfinns ca 95 6 av alla värden under förutsättning att spridningen är normal-fördelad. För att åskådliggöra bindemedelshaltens

standardavvikelse inom reSpektive objekt har dessa

in-tervall beräknats och redovisas i tabellen och

diagram-met nedan.

I diagrammet och i kommentarerna av resultaten har bindemedelshaltens variationer jämförts med tillåtna avvikelser för enskilda prov enligt BYA:s krav. Påpe-kas bör att BYAzs krav inte gäller vid provtagning på utlagd massa men för att åskådliggöra storleken på de variationer som erhållits vid undersökningen utgör BYAzs krav en lämplig referens.

Tabell 5

:OBJEKT Arbets- Medel-

Standard-? recept värde avvikelse _ _

BA

xB

sB

xB-2sB xB+2sB

vikt-% vikt-% vikt-% vikt-% vikt-%

A

,

5,88

0,23

5,42

6,34

B

,

6,41

0,30

5,81

7,01

c

,

5,76

0,21

5,34

6,18

D

,

6,01

0,25

5,51

6,51

E

,

6,26

0,17

5,92

6,60

F

,

5,94

0,29

5,36

6,52

G

,

5,82

0,20

5,42

6,22

H

,

6,26

0,17

5,92

6,60

Obj

I

,

5,66

0,43

4,80

6,52

Obj. II

,

5,93

0,49

4,95

6,91

VTI MEDDELANDE 160

Binde-medels- + halt B vikt-Z 37 A. B c D E F G 11 Obj I Obj.II . q _- .F 0,5.- 'r Tillåten avvikel--____-_ ___- ___ _.h _-- se enl förien_ _ skilt prov . 'T' q 0,0 T T Arbetsrecept BA 1

.

l

:g

ac 1_

l

" x x K =< Tillåten avvikelse 0,5-j K 1 X skilt prov C I 1,0_ql 4. B ' b .L I J q 2 1,5 dL - ZSB

Ur diagrammet kan följande utläsas:

att att att att VTI

XB

med mellan 0,1 och 0,5 vikt-%,

i samtliga objekt underskrider arbetsreceptet

BA i objekt C ligger utanför X_B i 2 SB,

SB i samtliga fall utom tre överskrider 0,2 vikt-%, Vilken är den största standardavvikelsen för att klara BYAzs tillåtna avvikelser från

arbetsrecep-tet,

de i den inledande undersökningen ingående

objek-ten I och II uppvisar betydligt större variationer i bindemedelshalt än objekten A-H.

6.3 Variation i bindemedelshalt orsakad av

sepa-ration

I den tidigare nämnda variansanalysen av kornfördel-ningens variation kan man, med utgångspunkt från mate-rialet i denna undersökning, endast påvisa och

bestäm-ma storleken av systebestäm-matiska och slumpmässiga

varia-tioner.

För att erhålla ett ungefärligt mått på hur stordel

av massasammansättningens variation som är orsakad av separation har en analys av regressionssambandet mel-lan bindemedelshalt och kornfördelning utförts.

I princip delar man med hjälp av regressionsanalysen upp bindemedelshaltens variation i en del som kan för-klaras av sambandet med kornfördelningen (förklarad varians) och i en del som inte förklaras av sambandet

(oförklarad varians).

Variationen som kan förklaras av sambandet med korn-fördelningen har här ansetts utgöra den del av binde-medelshaltens variation som har orsakats av separa-tion i stenmaterialet. Den del av bindemedelshaltens variation som inte kan förklaras av sambandet anses orsakad av andra faktorer exempelvis variationer vid invägning av material i blandaren, metodfel och dylikt. I bilaga 6 återfinns en mer ingående redogörelse för beräkningarna.

Resultatet av regressionsanalysen redovisas i figur 17 på nästa sida.

V T I M E D D E L A N D E 1 6 0 S 2 E _74% 8 sep :5:2: 2 'r S övr BYA:s tillåt-na avvikelse för enSkilt prov (tillgänglig va-riation) _-.i q

0,00 J

Provserie

I II

I II

I II

I II

I II

I II

I II

I II

Obj I Obj II

Objekt

A

B

c

D

E

F

G

H

.

,

_HABlGT

_*1HABlZT

_{I HAB16T}

Huvudundersökning _{Inledande undersökning}

Figur 17

Staplarna i figuren visar bindemedelshaltens variation

inom respektive provserie. Variationen har här ut-tryckts med variansen, SB2, som spridningsmått.

- Den ofyllda delen av respektive stapel utgör den del av bindemedelshaltens variation som beräknas vara

or-sakad av Separation, S_sep2. Den procentuella andelen

är angiven ovanför staplarna.

Den prickade delen av staplarna visar den variation,

2 _

Sövr , som antas orsakad av andra faktorer t ex varia-tioner vid_invägning av material i blandaren, ofull-ständig blandning, metodfel och dylikt.

Den horisontella streckade linjen, på nivån SB2 = 0,04

i diagrammet,markerar den variation som beräknas

mot-svara den största tillåtna avvikelsen från

arbetsre-ceptet enligt BYA,iO,4 vikt-% för enskilda prov.

Denna variation, i fortsättningen kallad tillgänglig

variation, kan alltså accepteras förutSatt att

binde-medelshaltens medelvärde är identiskt med arbetsrecep-tets bindemedelshalt. Föreligger däremot en differens mellan medelvärde och arbetsrecept minskar den till-gängliga variationen kring bindemedelshaltens medel" värde.

Som tidigare påpekats har inte provtagningen i denna undersökning utförts enligt BYA:s anvisningar men BYAzs krav utgör en lämplig referens för att Visa variatio-nernas storlek och betydelse.

41

Som framgår av diagrammet är den del av bindemedels-haltens variation som orsakas av separation i stenma-terialet dominerande i hälften av de i huvudundersök-ningen ingående provserierna.

I hälften av provserierna överstiger bindemedelshal-tens variation den tillgängliga variationen. Dessa

provserier är AI, AII, BII, CI, DI, DII, FI och FII.

I tre av fallen, AI; AII och DII, utgörs huvuddelen av

bindemedelshaltens variation av Sö_{vr 7} varför den

främsta orsaken till den stora variationen inte är

se-paration.

I de övriga fem provserierna utgör Ssep2 den domine-rande delen av bindemedelshaltens variation, varför åtgärder för att minska separationen är motiverade. I de två objekten som i den inledande undersökningen utvaldes på grund av att de uppvisade separationer vid en okulär bedömning är bindemedelshaltens variation avsevärt större än i något av de i huvudundersökningen ingående objekten. Orsaken till den stora variationen är separation.

'6.4 Asfaltmassornas separationsbenägenhet

Vid sex av objekten uttogs massaprov för undersökning av separationsbenägenheten enligt en metod utvecklad

av ABV.

En kortfattad beskrivning av metoden och resultat återfinns i bilaga 6.

Något samband mellan separationsbenägenheten enligt ovanstående metod och resultaten från VTI:s

ning kan inte konstateras.

Dock kan konstateras att den beläggningsmassa som upp-visar den minsta variationen i sammansättning och den

minsta tendensen till Separation i VTI:s undersökning

(Objekt E) har i SBEF;s undersökning den lägsta sepa-rationSbenägenheten. Se SBEF:s rapport nr 23.

6.5 Sammanfattning av resultaten

Gemensamt för samtliga HAB 16 T-massor är att kornför-delningen uppvisar en öppnare sammansättning än den av-sedda.

Kornfördelningens variation ger en variationsvidd av samma storleksordning som BYA:s tillåtna avvikelser från arbetsreceptet.

I samtliga objekt är bindemedelshaltens medelvärde lägre än arbetsreceptets bindemedelshalt. Bindemedels-haltens variation medför en variationsvidd som i regel överskrider BYA:s tillåtna avvikelse från arbetsrecep-tet (i0,4 vikt-% för enskilda prov).

Ovanstående konstaterande innebär att vissa enskilda prov uppvisar stora avvikelser från avsedd bindemedels" halt och kornfördelning.

I de utlagda asfaltmassorna förekommer i regel en kon-centration av massor med öppen sammansättning i slutet

av utlagda billass och i ett smalt stråk i

läggnings-dragets mitt. Detta mönster är inte särskilt domine-rande, vilket kan bero på att personalen vid de flesta

av de undersökta objekten hade uppmärksammats på

prob-lemet separation och anpassat tekniken vid utläggnings-arbetet därefter. De två objekt som i den inledande undersökningen utvaldes på grund av synbara separatio-VTI MEDDELANDE 160

43

ner uppvisar dels en betydligt större variation i mas=

'sasammansättningen dels en större koncentration av va= riationerna till slutet av utlagda billass.

I drygt hälften av objekten beräknas en stor del av bindemedelshaltens variation, 50-85 %, vara orsakad av separation i den utlagda asfaltmassan.

Något samband mellan resultaten från SBEF:s undersök-ning om massors separationsbenägenhet och resultaten från denna undersökning kan inte säkerställas. Dock kan konstateras att den asfaltmassa som uppvisar den minsta variationen i sammansättning och den minsta tendensen till separation i VTI:s undersökning_(0b-jekt E) har i SBEF:s undersökning uppvisat den lägsta separationsbenägenheten.

7 FORTSATT ARBETE

Under 1979 och 1980 kommer de i undersökningen ingå-ende objekten att bevakas genom återkommande besikt+ ningar.

I avsikt att studera eventuell kvalitetsnedsättande effekter av separationer kommer bland annat slitage-mätningar att utföras på vissa av objekten.

Bilaga 1

Sida 1

₍₂₎

Analysresultat från borrprov, objekt I Samtliga borrprov:

X 8 n Bindemedelshalt, B vikt-Z 5,66 0,43 25 Kornfördelning, K vikt-Z 38,1 2,9 25 Skrymdensitet, y g/cm3 2,394 0,021 25 Kompaktdensitet, p g/cm3 2,470 0,016 25 Hålrum, Hm vol-Z 3,1 1,3 25 1 Prov nr 21 16 i 11 6 1 1 B 6,0 5,8 * 6,0 5,3 6,0 K _ 40,3 37,7 I 40,5 39,2 41,6 y 2,383 2,409; 2,440 2,406 2,416

0

2,458

2,4651

2,458

2,484

2,458

H_m 3,1 2,3 0,7 3,1 1,7 Prov nr 7 22 17 12 7 2 B 5,9 5,9 6,0 5,7 6,1 K 38,4 39,9 41,7 37,5 41,8 1 y *2,392 2,419 2,406 2,390 2,384 i o j2,461 2,461 2,458 2,469 2,455 < Hm ,1 2,8 1,7 2,1 3,2 2,9 Prov nr 1 23 18 13 8 3 B 6,0 6,1 5,5 5,9 6,2 K 39,0 40,8 36,2 38,7 39,2 V 2,422 2,420 , 2,409 2,387 2,377 0 '2,458 2,405 ; 2,475 2,461 2,450 H_m 1 1,5 1,4 2,7 3,0 3,0 Prov nr 24 19 14 f 9 4

B

5,8

6,0

5,3 i

5,5

5,4

K 1 38,0 41,6 34,6 37,8 34,3 y 2,395 2,400 2,385 2,363 2,371 0 2,465 2,458 2,484 2,475 2,480 Hm 2,8 2,4 4,0 4,5 4,4 Prov nr 25 20 15 10 5 B 5,1 4,5 4,9 5,1 5,5 K , 34,5 31,1 33,8 34,8 38,5 V 2,388 2,377 2,382 2,359 2,363 0 2,491 2,514 2,499 2,491 2,475 Hm 4,1 5,4 4,7 5,3 4,5 i 2 K i i B 5,8 5,7 5,5 5,5 5,8 K 38,0 38,2 37,4 37,6 39,1 y 2,396 2,405 2,404 2,381 2,382 0 2,467 2,471 2,475 2,476 2,464 HIn 2,9 2,6 2,8 3,8 3,3 VTI MEDDELANDE 160 NI 5,8 39,9 2,411 2,465 2,2 5,9 39,9 2,398 2,461 2,5

Bilaga 1 Sida 2 (2) Analysresultat från borrprov, objekt II

Samtliga borrprov:

X S n Bindemedelshalt, B vikt-Z 5,93 0,49 30 Kornfördelning, K vikt-Z 40,9 2,6 30 Skrymdensitet, Y g/cm3 2,378 0,013 30 Kompaktdensitet, p g/cm 2,413 0,017 30 Hålrum, Hm vol-z 1,47 0,79 30 K Prov nr' 6:1 6:2 6:3 6:4 6:5 B 6,3 6,4 6,4 6,2 6,5 6,4 K 42,7 42,9 43,2 42,8 43,8 43,1 y 2,364 2,382 2,381 2,383 2,367 2,375 0 ,400 2,397 2,397 2,403 2,393 2,398 Hm 1,5 0,6 0,6 0,8 1,1 0,9

Prov nr

5:1

5:2

5:3

; 5:4

5:5

8

6,2

6,4

6,4

i 6,3

6,4 5

K 41,8_ 44,0 43,6 1 42,7 42,7 1 43,0 y 2,386 2,384 2,382 2,380 2,378 1 2,382 0 2,403 2,397 2,397 2,400 2,397 1 2,399 Hm 0,7 0,5 0,6 0,8 0,8 1 0,7 l Prov nr 4:1 4:2 4:3 4:4 4:5 B 6,1 { 6,2 6,2 6,0 6,2 6,1 K 41,5 * 42,9 43,0 39,9 42,1 1 41,9 y 2,357 2,386 2,385 ,2,385 2,375 1 2,378 0 2,407 1 2,403 2,403 2,411 2,403 * 2,405 H 2,1 i 0,7 0,7 1,1 1,2 1,2 III . Prov nr' 3:1 3:2 3:3 3:4 3:5 |

B

6,3

6,3

5,7

5,5

5,9 1

5,9

K 41,5 42,0 40,4 36,2 39,7 40,0 V 2,353 2,367 2,399 2,388 2,370 2,375 0 2,400 2,400 2,421 2,428 2,414 2,413 Hm 2,0 1,4 0,9 1,6 1,8 1,5 Prov nr 2:1 2:2 i 2:3 2:4 2:5

B

4,7

4,9

1 5,4

5,3

5,8

5,2

K 35,9 34,4 1 41,0 36,6 42,0 38,0 y 2,378 2,397 : 2,386 2,383 2,349 2,379 0 2,457 2,450 ; 2,432 2,435 2,418 2,438 Hm 3,2 2,2 i 1,9 2,1 ,9 2,5 Prov nr 1:1 1:2 1:3 1:4 1:5 B 5,8 6,0 5,4 5,1 5,6 5,6 K 41,1 41,2 40,0 35,7 39,6 39,5 V 2,368 2,372 ; 2,407 2,371 2,363 2,376 0 2,418 2,411 1 2,432 2,443 2,425 2,426 Hm 2,1 , 1 1,0 2,9 2,6 2,0

VTI MEDDELANDE 160

Bilaga 2

Satsningsföljd och blandningstider

OBJEKT A B C D

TILL- Tur- Börjar Slutar Total Tur- Börjar Slutar Total Tur-l Börjar Slutar Total Tur- Börjar Slutar Total

SATS 0rd- (sek) (sek) tid 0rd- (sek) (sek) tid 0rd- (sek) (sek) tid 0rd- (sek) (sek) tid

ning (sek) ning (sek) ning (sek) ning (sek)

0-4 3 24 30 6 4 6 9 3 1 0 10 10 1 0 6 6 4-8 1 0 7 7 3 4 6 2 1 0 10 10 1 0 6 6 8-12 1 O 7 7 2 2 4 2 1 0 10 10 1 O 6 6 12-16 1 O 7 7 1 0 2 2 1 0 10 10 1 O 6 6 Filler 3 24 34 10 5 9 14 5 1 0 10 10 1 0 6 6 Binde- 2 16 24 8 6 18 22 4 2 10 12 2 2 (10) (15) (5) medel Torr- 0 16 16 0 18 18 0 10 10 0 10 10 bland-ning Våt- 24 54 30 22 45 23 12 44 32 15 47 32 bland- 1 ning Töm- 54 75 21 45 - - 32 - - 32 - -ning OBJEKT E F G H

TILL- Tur- Börjar Slutar Total Tur- Börjar Slutar Total Tur- Börjar Slutar Total Tur- Börjar Slutar Total SATS 0rd- (sek) (sek) tid 0rd- (sek) (sek) tid 0rd- (sek) (sek) tid 0rd- (sek) (sek) tid

ning (sek) ning (sek) ning (sek) ning (sek)

0-4 1 0 5 5 1 0 4 4 1 0 17 17 1 0 10 10 4-8 1 0 5 5 1 0 4 .4 1 0 17 17 1 0 10 10 8-12 1 0 5 5 1 0 4 4 1 0 17 17 1 0 10 10 12-16 1 0 5 5 1 0 4 4 1 0 17 17 - - -Filler 3 22 28 6 3 21 28 7 2 21 31 10 1 0 10 10 Binde- 2 5 22 17 2 4 21 17 3 31 57 26 2 10 12 2 medel Torr- 0 5 5 0 4 4 0 31 31 0 10 10 bland-ning Våt- 28 53 25 28 53 25 57 100 43 12 44 32 bland-ning Töm- 53 63 10 25 - - 100 - - 32 - -ning

VTI MEDDELANDE l 6 O

V T I M E D D E L A N D E 1 6 0 Asfaltverk OBJEKT A B D F G H

Fabrikat Entrepr. eget Barber-Green BC-22 Wibau Wibau (inköpt 1965) Wibau Vianova Entrepr. eget Wibau

Arbets-princip sats sats sats sats sats sats sats sats

Satsstor-lek (kg) 2500 1000 1250 1000 2500 2500 200 1250 Nom. kap. (ton/tim)v 80-100 90 120 90 150 80-110 70-80 120 Antal kalldos.-fickor Antal såll Maskvid-der (mm) 6 10 15 26 6 10 15 40 10 14 20 5 10 14 18 27 50

Area (m2) 5,28 5,76 6,08 2,8 3,60 3,60 3,60 1,80 3,75 3,75 4,5 10,8 4,0 4,0 5,4

0,9 X 16 5,4 5,4 3,6 1,8

-Blandareni Järnteknik

2-axels--tvångsmatn. Tvångsblandare Wibau Standard Wibau tvångs. Tvångsblandn. Vianova 2 ton

- Tömnings-sätt från blandare till hund

Enkel lucka längs

bl.axe1 Skjutlucka längs1 lucka

axeln

Blandarlucka +

spill-lucka Bottentömning Tömningslucka 1längslucka

axeln Kniptångslucka 1_-"""-'._"'._ Tömnings-sätt från hund till lagrings-ficka

botten botten tippning botten bottentömning från

lutande hund körslisk till luck- tippningförsedda fickor

Typ av

lagrings-fickor

5 varmfickor varav 2

med skiljevägg, mellan 15-25 tu3 en på 75 m3

Cirkulärkonande höjd =

= 3,5 m, 0 = 3 m

höjd över marken 3,4 m

2 stycken

på 50 ton Cirkulär 0 = 3 m Ullrich-fickor 6 st 38-92ton 2 st höjd = 4,5 mbredd = 3,8 m, höjd över marken = 4 m 2 st på 50 ton 4 st cylindriska isolerade med vär-meslingor i kon och luckor S i d a 1 (2 ) B i l a g a 3