Kvinnors upplevelse av barnhälsovården

Kvinnors upplevelse av

barnhälsovården

vid hembesök de första två månaderna

Marie Svedberg

Omvårdnad AV, Examensarbete med inriktning distriktsvård, 15 hp Huvudområde: Omvårdnad

Högskolepoäng: 15.0 Termin/år: Ht 2020

Handledare: Ingegerd Hildingsson Examinator: Ove Hellzén

Kurskod/registreringsnummer: OM090A

Abstrakt

Bakgrund: Barnhälsovården har funnits i Sverige sedan 1937, sedan dess är flera studier gjorda för att utveckla barnhälsovården och stärka föräldraskapet. Tidigt hembesök stärker relationen mellan förälder och BVC sköterska och är uppskattat av föräldrarna. Syfte: Syftet med examensarbetet var att jämföra förstföderskor och omföderskors förväntningar och upplevelser av

barnhälsovårdens innehåll de första två månaderna. Metod: Prospektiv longitudinell kohortstudie användes och resulterade i projekt ”Föda barn i Västernorrland”, delmaterial från de två inledande frågetillfällena, från mitten av graviditeten och uppföljande två månader efter barnet fötts, ingick i

examensarbetet. Resultat: I examensarbetet inkluderades 918 kvinnor, jämförelse gjordes mellan förstföderskor och omföderskor som visade att förstföderskor värderade subjektiv upplevelse, (SU) lägre än omföderskor, lika så upplevd verklighet (UV) i alla frågor men när det gällde prata BB— vård och få stöd och råd de första två månaderna fanns ingen statistisk signifikant skillnad mellan förstföderskor och omföderskor. Balanserad kvalitet eller mer bedömde förstföderskor och omföderskor i frågan om att få prata om föräldrarollen samt att få ställa egna frågor. Slutsats. En betydande stor del av förstföderskorna upplevde bristande kvalitet vid information om amning/uppfödning samt när det gällde att få prata förlossning och BB—vård, vilket bör studeras ytterligare.

Abstract

Background: Child health services have been in place in Sweden since 1937, since then has several studies been done to develop child health care and strengthen parenting. Early home visits strengthen the relationship between parent and child health care nurse and appreciated by the parents. Aim: The aim of the degree project was to compare first-time mothers and women who are a multiple expectations and experiences of the contents of child health care during the first two months. Method: Prospective longitudinal cohort study was used and resulted in project "Giving birth in Västernorrland", submaterial from the two initial questions, from the middle of pregnancy and follow-up two months after the child was born, was included in the degree

project. Results: The degree project included 918 women, a comparison was made between first-time mothers and women who are a multiple which showed that first-time mothers valued Subjective experience (SU) lower than women who are a multiple. Perceived reality (UV) in all matters but when it came to talking BB care and getting support and advice the first two months significant difference between first-time mothers and women who are a multiple. Balanced quality or more assessed first-time mothers and women who are a multiple on the issue of getting to talk about the parental role and to ask their own questions Conclusion: A significant proportion of first-time mothers experienced a lack of quality in information about

breastfeeding/rearing, as well as in getting to talk about childbirth and postpartum care, which should be studied further.

Innehållsförteckning

Introduktion ... 1

Bakgrund ... 1

Inledning ... 1

Barnhälsovård, hälsa och omvårdnad ... 1

Tidigare forskning ... 3 Problemformulering ... 5 Syfte ... 6 Metod ... 6 Design ... 6 Deltagare ... 6 Procedur ... 7 Datainsamling ... 8

Bearbetning och Analys ... 9

Etiska överväganden. ... 10 Resultat ... 10 Diskussion ... 16 Metoddiskussion ... 16 Resultatdiskussion ... 17 Slutsats ... 21 Referenser ... 23

KUPP formulär Bilaga 1

Introduktion

Under de första två månaderna efter ett barn fötts är omställningen stor för nyblivna föräldrar. Föräldern får en ökad känslighet för barnets behov och behov av vila i samband med amning. Många känslor stormar i kroppen, allt från lycka till överväldigande, njutning av att vara förälder, lika så en ökad tillfredsställelse och självförtroende relaterat till förbättrad självkänsla och hälsa. (Nyström & Öhrling, 2004).

Bakgrund

Inledning

Barnavårdscentraler skapades efter 1937 då ett riksdagsbeslut kom om att frivillig och kostnadsfri mödra- och barnhälsovård skulle erbjudas. På 1960-talet fick barnhälsovården en mer hälsoövervakande roll som under 1970 1960-talet övergick till mer till att stödja och vägleda föräldrar i föräldraskap för att gynna en allsidig utveckling för barn (Socialstyrelsen, 2014). Mödra- och barnhälsovården har sedan 1980 erbjudit föräldrar föräldrautbildning enligt beslut från riksdagen. Målet var att öka föräldrars kunskap och ge bättre förutsättning för att ge barn goda uppväxtvillkor, skapa kontaktnät och öka medvetenhet och påverkningsmöjligheter (Socialstyrelsen, 2014).

Barnhälsovård, hälsa och omvårdnad

föds och växer upp (Hälsans bestämningsfaktorer) (Olander, Ringsberg, & Tillgren, 2014, ss. 37-40).

Barnhälsovården har till uppgift att vägleda och möta föräldrar utifrån deras förmåga, erfarenheter och förutsättningar med respekt och ska gynna barnets hälsa och utveckling (Socialstyrelsen, 2014). Enligt patientlagen (SFS 2014:821) ska Hälso- och sjukvård ges på lika villkor för hela befolkningen, barnets bästa ska särskilt beaktas när barnet får vård.

Aaron Antonovsky, professor i medicinsk sociologi myntade på 1970-talet begreppet salutogenes som betyder hälsans ursprung. Upplevelse av hälsa bygger på; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet som kan utgöra olika stor del av helheten t.ex. information uppnås om den är,

sammanhängande och tydlig, medan det motsatta medför en lägre grad av förståelse (Antonovsky, 2005, s. 44) Enligt Antonovsky är det graden av sense of coherence (SOC) som avgör vår förmåga att hantera situationer i vår vardag och att bevara fysisk och psykisk hälsa (Antonovsky, 2005, ss. 12-13).

Antonovsky har en holistisk människosyn och menar att människors hälsa ligger på en skala mellan hälsa och ohälsa (2005, s. 38). Begriplighet, om en upplevelse av att det som händer inom och utanför individen, är begripligt, strukturerat och är förutsägbar. Hanterbarhet, innefattar de resurser som kunskap och sociala resurser som familj, nätverk samt olika

samhällsfunktioner som individen har för att hantera svåra och problematiska situationer (Antonovsky, 2005, ss. 44-45). Antonovsky menar att

meningsfullhet, är det som känns utmanande och engagerar individen och gör att de känner sig delaktig. (2005, ss. 46-47). Enligt Orem är omvårdnadens mål att hjälpa till självhjälp, att främja och stärka egenvård som i sin tur ska

Tidigare forskning

Goyal, Teeters, & Ammerman (2013) har granskat tidigare forskning och har hittat 17 individuella studier som publicerades efter 1980. När man tittade på effekten av tidigt hembesök för förälder och spädbarn kunde man se en förbättrad interaktion mellan förälder och spädbarn samt spädbarnets utveckling. I studierna ingår prematura barn. Inte fullt lika tydliga samband kunde ses mellan tidigt hembesök och tillväxt, sjuklighet, näring och

barnmisshandel eller försummelse (Goyal, Teeters, & Ammerman, 2013). Den nya livsstilen som nybliven förälder medför många olika känslor för en förstföderska. Först möts de av överväldigande kärleksfulla känslor till en liten individ sedan kommer utmattning, sömnbrist, ängslan och oro. Efter en tid kommer saknad av egen tid och att vara obunden. Många mödrar

upplever sig mer begränsad än sin partner (Nyström & Öhrling, 2004; Entsieh & Kristensson Hallström, 2016). Närhet och amning, stunden då mammans hud möter barnets hud stärker relationen och samspelet mellan dem. Produktion av bröstmjölk är relaterat till efterfrågan från barnet. Mammans lyhördhet för barnets behov stärks också i processen (Lau, 2018). Enligt en svensk studie önskar kvinnor individanpassade råd som är evidensbaserad och som stärker en positiv amningsupplevelse (Blixt, Johansson, Hildingsson, Papoutsi, & Rubertsson , 2019). Tidigt hembesök har visats minska

Larsson, & Udén, 2002). Stöd efterfrågades först och främst från samhället och närstående den första tiden enligt Cronin (2003) och under de första

månaderna upplevde förstföderskor en stor omställning att få barn och då var mammans mor det största stödet.

Entsieh & Kristensson Hallström (2016) utförde en metasyntes av 12

utrustade med den kunskap de behövde (Entsieh & Kristensson Hallström, 2016).

Ett vanligt behov hos kvinnorna var enligt Entsieh & Kristensson Hallström (2016) att de ville stanna länge och få känna sig trygga i amning och andra färdigheter. De upplevde stödet otillräckligt från barnmorskan, hade önskat en jourlinje att ringa när problem uppstod. Fäderna upplevde att de inte kunde stötta kvinnorna då de själva inte hade någon att fråga. Föräldraparen upplevde minskad möjlighet att umgås och kommunicera efter att barnet kom, vilket de inte var förberedda på men kärleken fanns ändå kvar mellan dem. Föräldrar som deltagit i grupputbildningarna under graviditeten upplevde dem värdefulla och gav dem möjlighet att knyta nya kontakter där erfarenheter och upplevelser kunde delas.

Trots att de flesta var nöjda med grupputbildning fanns ett stort behov av individuella möten för att få stöd i specifika frågor. Deltagarna hade önskemål om olika former av föräldrautbildning; föreläsningsanpassade med

gästföreläsare, praktiskutbildning av en lärare som skulle ge dem färdigheter eller gruppmöten där de själva styr innehållet och stöttar varandra.

Litteraturgranskningen visade att föräldrautbildningen bör fokusera på både tiden innan födelse samt förbereda paren på vad som kommer, på ett sätt som passar både män och kvinnor samt olika parförhållanden (Entsieh &

Kristensson Hallström, 2016).

Problemformulering

saknas kunskap om ifall barnhälsovårdens innehåll skiljer sig mellan förstagångsföräldrar och de som har barn sedan tidigare avseende förbättringsområden av barnhälsovården. Detta examensarbete avser att identifiera sådana förbättringsområden.

Syfte

Syftet med examensarbetet var att jämföra förstföderskor och omföderskors förväntningar och upplevelse av barnhälsovårdens innehåll de första två månaderna.

Metod

Design

Studien har en kvantitativ design och är en del av en prospektiv longitudinell kohortstudie. I en prospektiv studie utgår man från en grupp deltagare, görs ett antagande eller en undersökning av en antagen orsak. Efter en tid följs deltagarna upp för att observera den antagna effekten. Studieformen bygger på minst två tillfällen av datainsamling och kallas också kohortstudie (Polit & Beck, 2016, ss. 204, 740). Longitudinell studie innebär att något följs över tid, förändringar över tid hos en grupp individer, vanligen genom att data inhämtas vid två eller fler tillfällen med en längre tid emellan tillfällena (Polit & Beck, 2016, ss. 170-171).

Deltagare

Data hämtas från en prospektiv longitudinell kohortstudie, ”Föda barn i Västernorrland”. Från materialet valdes att följa kvinnor, förstföderskors och omföderskors upplevelse av barnhälsovården de första 2 månaderna

Procedur

Deltagarna bestod av svensktalande kvinnor och deras partners, bosatta i Västernorrland, som genomförde rutinmässig ultraljudsundersökning med normalt ultraljudsfynd, någon gång under graviditetsvecka v17-19 och förväntades följas från mitten av graviditeten tills dess barnet var ett år gammalt. Samtliga föräldrar som genomgick den rutinmässiga

ultraljudsundersökningen 2007 fick tillsammans med kallelsen skriftlig information om studien. Den barnmorska som utförde

ultraljudsundersökningen tillfrågade alla föräldrapar som kunde förstå och uttrycka sig i svenska språket, om medverkan. Det första frågeformuläret kunde fyllas i på plats och lämnas i avsedd förseglad låda på plats eller skickas tillbaka i ett frankerat svarskuvert. Information om studien lämnades skriftligt till deltagarna. Ultraljudsbarnmorskan registrerade även antalet föräldrar som tackat nej till medverkan, i syfte att möjliggöra bortfallsanalys. Till de deltagare som accepterade att medverka skickades ett frågeformulär till deras hemadresser graviditetsvecka 32–36, två månader och ett år efter

förlossningen. De blivande/nyblivna föräldrarna har också i öppna frågor själva getts möjlighet att beskriva sina upplevelser. Frågeställningarna har analyserats med kvantitativ och kvalitativ metodik. Även nedskrivna intervjuer ligger till grund för vissa analyser och i öppna frågor har

Datainsamling

Deltagarna rekryterades i samband med den första ultraljudsundersökningen, i graviditetsvecka 17—19. De som önskade delta besvarade första

frågeformuläret med bakgrundsdata i samband med undersökningen (Bilaga 1). De bakgrundsdata som användes var paritet (först/omföderskor), ålder, civilstånd, ….

Två månader efter förlossning fick deltagarna svara på uppföljande frågor som skickades till hemadressen (Bilaga 1) och sändes åter i bifogat

returkuvert. Frågorna var relaterade till kvinnors upplevelse av

barnhälsovården de första två månaderna efter förlossning och baserades på en modifierad version av KUPP-formuläret (Bilaga 1) som är en förkortning för Kvalitet Ur Patientens Perspektiv. Kvalitet som begrepp används för att förklara egenskaper hos en händelse. Metoden är utvecklad för att mäta kvalitet ur ett patientperspektiv (Wilde Larsson & Vårdförbundet, 2001, s. 11). Genom att låta deltagarna besvara frågor under olika tider i en process kan styrkor och brister i processen identifieras och förändringar kan ses över en längre tid (Polit & Beck, 2016, s. 171), vilket är avsikten med longitudinella studier. Examensarbetet bygger på dessa frågeställningar som gäller

upplevelse av hembesök och möjligheter till stöd, hjälp och att ställa frågor. Varje frågeställning besvarades på en femgradig skala där 1= Utmärkt/mycket nöjd, till 5 = inte alls / missnöjd utifrån; hur det var för mig samt så här viktigt var det för mig. Genom att deltagarna både fick dela sin upplevelse av den faktiska vården och sin förväntan kunde frågorna användas till att identifiera

Bearbetning och Analys

Utifrån KUPP formuläret (bilaga 1) skapades enligt ett kodschema (Bilaga 2) ett åtgärdsindex, med avsikt att skapa en bild av en grupps känsla, upplevelse eller tankar kring kvalitet som sedan leder till åtgärder från vårdgivarens sida (Wilde Larsson & Vårdförbundet, 2001, s. 35). Genom att bearbeta

svarsalternativen utifrån de två påståendena som följde varje fråga; Så här var det för mig, där valen var; instämmer helt, Instämmer till stor del, Instämmer delvis, instämmer inte alls och Så här viktigt var det för mig med valen; Av allra största betydelse, Av stor betydelse, Av ganska stor betydelse, Av liten eller ingen betydelse, ledde till 7 möjliga kombinationer. Den 7 gradiga skalan slogs därefter samman till tre grupper som fördelades, 1—2 motsvarande bristande kvalitet, 3—5 balanserad kvalitet och 6—7 övergod kvalitet (tabell 2). Enligt Wilde Larsson & Vårdförbundet (2001, s. 38) bör kvalitetsförbättrande åtgärder prioriteras vid >15% bristande kvalitet, 5% är en acceptabel nivå. Data analyserades med hjälp av statistikprogrammet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) (IBM, 2020) Deskriptiv statistik (antal, procent) användes för att presentera bakgrundsdata samt för att omvandla och sammanfatta materialet till mätbara parametrar (Polit & Beck, 2016, s. 356) T-test och variansanalys (ANOVA) utfördes för att analysera

medelvärdesskillnader mellan först-och omföderskor, när det gäller subjektiv upplevelse (SU) och upplevd verklighet (UV) i de frågeställningar som

säkerhet säga att åtminstone två av medelvärdena skiljer sig åt på ett sätt som inte beror på slumpen. Chi-2 test användes för att testa hypoteser om

gruppskillnader, för att avgöra om skillnaden i storleksförhållanden avspeglar verkligheten (Polit & Beck, 2016, ss. 385, 401).

Etiska överväganden.

Det data som ligger till grund för examensarbetet är en prospektiv

longitudinell kohortstudien som har genomgått etisk provning vid regionala kommittén, Umeå universitet (Dnr 05-134Ö) samt vid mittuniversitets interna etiska nämnd. Deltagarna fick information studien och lämnade sitt

godkännande till medverkan (Hildingsson, 2012). Materialet som används sammanställdes 2008 och deltagarna har lämnat svaren anonymt och kommer från regionens alla sjukhus vilket gör det inte identifierbart vare sig utifrån ålder eller yrke.

Resultat

Totalt besvarade 918 kvinnor det uppföljande frågeformuläret två månader efter barnets födelse. De besvarade frågeformulären kopplades samman med det första frågeformuläret avseende bakgrundsdata. Av de 918 kvinnorna som inkluderades i examensarbete, var samtliga bosatta i Västernorrland, 874 var svenskfödda och 44 utlandsfödda, och majoriteten (n=891) levde i

samboförhållande. Utbildningsnivån hos 39 av deltagarna var grundskoleutbildning eller lägre, 362 av deltagarna hade gymnasial

utbildning, 505 hade högskola/universitetsutbildning och 12 deltagare hade inte angett utbildningsnivå.

Tabell 1: Bakgrundstabell över deltagare Antal Procent Antal barn Förstföderskor 413 45,0 Omföderskor 505 55,0 Total 918 100,0 Utbildning Grundskola 39 4,2 Gymnasium 362 39,4 Högskola/Universitet 505 55,0 Okänt 12 1,3 Total 918 100,0 Åldersgrupper <25 111 12,1 25–35 685 74,6 >35 122 13,3 Total 918 100,0 Civilstånd Sambo 891 97,1 Övrig 27 2,9 Total 918 100,0 Födelseland Sverige 874 95,2 Andra länder 44 4,8 Total 918 100,0

De uppföljande frågorna besvarades två månader efter förlossningen.

Deltagarna fick bedöma hur de upplevde den information och det stöd de fick från barnhälsovården och hur viktigt de tyckte att de var för dem. En

jämförelse har gjorts utifrån frågororna i KUPP formulär (bilaga 2) med fördelning på förstföderskor och omföderskor.

och hur viktigt det varit och vilka förväntningar de hade, benämns som upplevd verklighet (UV).

Genom att jämföra förstföderskors och omföderskors upplevelse utifrån KUPP- formulärets frågor skapas förståelse för behov och brister som skiljer grupperna åt.

En jämförelse mellan grupperna för har gjorts för varje frågeställning utifrån kriterierna SU och UV.

I tabell 2 kan utläsas en statistisk signifikant skillnad mellan förstföderskors och omföderskors upplevelser av den information som gavs om amning och uppfödning vid hembesöket/inskrivningsbesöket, där förstföderskor skattade SU lägre (p= <0,019) och UV lägre än omföderskor (p= <0,001).

Både när de gällde att få prata om sin förlossning och BB—vård samt

möjlighet till att få ställa egna frågor fanns ingen statistisk signifikant skillnad i medelvärden avseende SU (tabell 2) mellan förstföderskor och omföderskor (p= <0,351 samt (p= <0,357). Däremot skattade förstföderskor UV (tabell 2) lägre än omföderskor (p= <0,012 samt p= <0,001).

Tabell 2: Kvinnors Subjektiva Upplevelse (SU) samt Upplevda Verklighet (UV) av barnhälsovården under de första månaderna baserat på material från Projekt, Föda Barn i Västernorrland. Mean står för skattning SU från 1= instämmer helt, till 5= inte aktuellt. Skattning UV 1= Av allra största betydelse, till 5= inte aktuellt. SD= Standardavvikelse.

Förstföderskor Omföderskor Difference in SU Difference in UV Var Viktigt Var Viktigt

(SU) (UV) (SU) (UV) mean SD mean SD mean SD mean SD p-value p-value information om

amning/uppfödning 2,21 1,07 1,71 0,92 2,40 1,33 2,32 1,32 0,019 0,000 möjligheter att prata om

förlossningen och

BB-vistelsen 2,65 1,22 2,47 1,18 2,57 1,31 2,67 1,23 0,351 0,012 möjligheter att prata om

att vara nybliven

förälder 2,14 1,02 2,00 0,91 2,42 1,28 2,59 1,20 0,000 0,000

möjligheter att få svar på egna frågor och

funderingar 1,72 0,92 1,56 0,76 1,88 1,04 1,90 1,02 0,015 0,000 hjälp och stöd de första

månaderna 1,98 1,06 1,54 0,85 2,05 1,16 1,92 1,07 0,357 0,000

Utifrån KUPP- formuläret (bilaga 1) skapades ett åtgärdsindex för att

tydliggöra upplevelse av kvalitet och därmed visa på styrkor och brister vad gäller förstföderskors och omföderskors upplevelser avseende innehållet i barnhälsovården samt den information och det stöd de fick de första två månaderna, redovisas i tabell 3 utifrån kategorierna bristande kvalitet, balanserad kvalitet och övergod kvalitet.

upplevde bristande kvalitet. Mer än hälften, 55,2% (p= <0,001) av

omföderskorna upplevde balanserad kvalitet men 23,3% (p= <0,001) upplevde bristande kvalitet.

I frågan om Möjligheter att prata om förlossningen och BB-vistelsen upplevde endast 45,5% (p= <0,001) av förstföderskorna balanserad kvalitet och 29,8% (p= <0,001) upplevde bristande kvalitet och hela 24,6% (p= <0,001) bedömde övergod kvalitet. Bland omföderskorna var de 42,9% (p= <0,001) som upplevde balanserad kvalitet medan 23,8 % (p= <0,001) ansåg kvalitén som bristande (tabell 3).

Nästan var fjärde förstföderska upplevde bristande kvalitet när det gällde Möjligheterna att få prata om föräldrarollen (tabell 3), 24,7% (p= <0,001) och balanserad kvalitet av 57,3% (p= <0,001). Inte fullt hälften, 48,2% (p= <0,001) av omföderskorna upplevde balanserad kvalitet och endast 17,4% (p= <0,001) upplevde bristande kvalitet medan hela 34,3 % (p= <0,001) angav att det upplevde kvalitén som övergod.

Vid frågan om att få svar på egna frågor och funderingar upplevde en majoritet av förstföderskor, 66,6 % (p= <0,001) och 56% (p= <0,001) av

omföderskorna upplevde balanserad kvalitet. Bristande kvalitet bedömde 20,9 % (p= <0,001) av förstföderskorna och 15,5% (p= <0,001) av omföderskorna (tabell 3).

När det gällde att få hjälp och stöd under de första två månaderna upplevdes balanserad kvalitet hos endast drygt hälften, 54% (p= <0,001) av

upplevde 26, 3% (p= <0,001) bristande kvalitet och 22,2 % (p= <0,001) av omföderskorna (tabell3).

Sammanfattningsvis sågs att ett stort antal omföderskor bedömde övergod kvalitet, 19,4%- 34,3% utifrån frågeställningarna.

Tabell 3: Klassificering av kvinnors upplevelser av barnhälsovården under de första månaderna baserat på material från Projekt, Föda Barn i Västernorrland.

Bristande kvalitet Balanserad kvalitet Övergod kvalitet Bristande kvalitet Balanserad kvalitet Övergod kvalitet Förstföderskor Omföderskor n (%) n(%) n(%) p-värde n (%) n(%) n(%) p-värde Information om amning/uppfödning 160 (39,7) 205 (50,8) 38 (9,4) 0,000 103 (23,3) 244 (55,2) 95 (21,4) 0,000 Möjligheter att prata

om förlossningen

och BB-vistelsen 116 (29,8) 177 (45,5 96 (24,6) 0,000 108 (23,8) 195 (42,9) 151 (33,3) 0,000 Möjligheter att prata,

nybliven förälder 100 (24,7) 232 (57,3) 73 (18,2) 0,000 79 (17,4) 219 (48,2) 156 (34,3) 0,000 Svar på egna frågor

och funderingar 85 (20,9) 271 (66,6) 51 (12,5) 0,000 75 (15,5) 314(56,0) 94 (19,5) 0,000 Hjälp och stöd de

Diskussion

Metoddiskussion

Examensarbetet vilar på data som samlades in 2007—2008 i projektet ”Föda barn i Västernorrland” som var en prospektiv longitudinell studie baserat på två av de ingående frågeformulären, där uppföljande frågor om

barnhälsovården varit fokus. En prospektiv design har ett starkare vetenskapligt värd än en retrospektiv (Polit & Beck, 2016, ss. 204-205).

KUPP- formuläret är ett validerat formulär anpassat för att mäta kvalitet ur ett patientperspektiv, (Wilde Larsson & Vårdförbundet, 2001, s. 35), även om frågor anpassats för att passa barnhälsovården. Att mäta kvalitet inom vård och omsorg är viktigt för att vi ska arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet (SFS 2010:659). KUPP-formuläret skapare menar att om det finns bristande kvalitet i det 7 gradigt framtagna indexet (1+2) hos mer än 15% så måste kvalitetsförbättrande åtgärder vidtas. Lika så om mer än 10% skattar övergod kvalitet (6+7) bör detta noteras (Wilde Larsson & Vårdförbundet, 2001, s. 38). Validiteten på examensarbetet bedöms utifrån dess trovärdighet, frågorna var relevant och avsåg den situation de befann sig i då. Reliabiliteten bedöms som god (Polit & Beck, 2016, ss. 226-228). Avsikten var att mäta förstföderskors och omföderskors upplevelse av barnhälsovården vilket gjordes och mängden deltagare (n=918) var ansenlig. Mätinstrumentet (KUPP) är utformat för hälso– och sjukvård, frågorna bör vara oförändrad för att formuläret ska täcka en helhet, åtgärdsindex synliggörs de upplevda och brister styrkor som skiljer grupperna åt och visar på behov av förändring (Wilde Larsson & Vårdförbundet, 2001, ss. 70, 37).

erfarenhet eller brist på erfarenhet? Kan kvinnornas civilstatus, ålder eller yrke påverka resultat? Enligt Nyström & Öhrling, (2004) kunde man se att kvinnor som levde i en trygg tillvaro och var tillfreds med sin partner och även rollen som nybliven förälder. Barnhälsovårdens påbörjade 2005 ett nationellt projekt för att se över barnhälsovårdens insatser samt utarbeta ett riksomfattande kvalitetsregister (Hagelin, Magnusson, & Sundelin, 2007, s. 16) I examensarbetet har förstföderskor och omföderskor jämförts utan att ta hänsyn till omkringliggande faktorer. Det skulle vara intressant att se om de höga siffrorna av bristande kvalitet är relaterat till någon speciell yrkes eller åldersgrupp, lika så om det var någon speciell kategori kvinnor som upplevde övergod kvalitet. Kan upplevelsen av övergod kvalitet grunda sig i tidigare erfarenhet hos exempelvis omföderskor, låga förväntningar i förhållande till erhållet stöd? Dessvärre iakttogs inga sådana resultat i någon av studierna.

Resultatdiskussion

De viktigaste resultaten i examensarbetet var att både bland förstföderskor och omföderskor återfanns diskrepans mellan hur den faktiska vården gavs och hur viktigt dessa aspekter var för kvinnorna. Examensarbetet har också identifierat förbättringsområden för barnhälsovården, baserat på ett index framräknat utifrån dessa aspekter och därefter indelats i bristande kvalitet, kvalitet i balans och övergod kvalitet.

att de inte var förberedda på vad föräldrarollen innebar (Entsieh &

Kristensson Hallström, 2016; Örtenstrand & Waldenström, 2005; Nyström & Öhrling, 2004). En annan studie visade att förstföderskor hade ett större behov av att få information om amning/uppfödning än omföderskor. Kvinnor

efterfrågade kontinuerlig kontakt med professionell rådgivare från

barnhälsovården, när det gällde amning med mycket stöd och uppmuntran i att fortsätta amma så länge de kunde (Blixt, Johansson, Hildingsson, Papoutsi, & Rubertsson , 2019). Enligt Blixt, Johansson, Hildingsson, Papoutsi, &

Rubertsson, (2019) behöver BVC sköterskan ha god förmåga att ge individuell information och rådgivning för kvinnan ska vara nöjd samt för att stärka kvinnans autonomi (Blixt, Johansson, Hildingsson, Papoutsi, & Rubertsson , 2019). Resultatet av examensarbetet stärks även det Jansson, Sivberg, Wilde Larsson, & Udén (2002) redovisar i sin studie.

Att få prata om förlossning och BB vistelsen samt erhållit stöd och hjälp av BVC sköterskan de första två månaderna visade ingen statistiskt signifikant skillnad mellan först och omfödeskor, däremot upplevde förstfödersor det som viktigare än omfödersorna (högre medelvärde). Att förstföderskor upplever behov att prata om det som har hänt kan vara förståligt men om det har att göra med att de är förstföderskor eller om var relaterat till själva händelsen, ålder eller yrke framkommer inte vilket skulle vara intressant att undersöka vidare.

och omföderskor värderade högst var att få svar på egna frågor, vilket de också upplevde att de fick. Dock upplevde förstföderskor det som viktigare än omföderskor. Detta resultat styrks av Jansson, Sivberg, Wilde Larsson, & Udén (2002) vilka redovisade att mödrar som fick ett hembesök upplevde att de fick bättre möjlighet att prata med sjuksköterskan i lugn och ro samt att kontakten blev mer personlig. De som inte fick hembesök utan fick första besöket på kliniken upplevde större kompetens hos BVC sköterskan i samband med undersökning av barnet (Jansson , Sivberg , Wilde Larsson, & Udén, 2002).

Det är viktigt att både förstföderskors och omföderskors behov tillgodoses. Det är viktigt att utifrån personcentrerad vård tillvara tar personens resurser och att BVC sköterskan tar del av personens historia och att vård och

omvårdnad ges i samråd med patienten, i det här fallet den nyblivna föräldern (Ekman, Lundberg, Lood, Swedberg, & Norberg, 2020, s. 41). Förstföderskor och omföderskor har olika erfarenheter och behov av hjälp och stöd i

föräldrarollen. Majoriteten (55%) av kvinnorna var omföderskor, men det innebar inte att de inte behövde stöd och hjälp. Även om omföderskan har viss erfarenhet finns fortfarande behov av information och stöd under de första två månaderna efter barnets födelse, hos både förstföderskor och omföderskor. BVC sköterskans viktigaste roll är att ge stöd och information till nyblivna föräldrar (Jansson , Sivberg , Wilde Larsson, & Udén, 2002). Det gick inte att se någon skillnad mellan förstföderskor och omföderskor, båda upplevde att de inte fick möjlighet att prata om BB tiden och

Kristensson Hallström, 2016). Den information de fick vid

föräldrautbildningen under graviditeten förberedde inte kvinnorna för det som senare skulle komma. Det levde i nuet och tog inte till sig den

information och kunskap som inte var aktuell då (Entsieh & Kristensson Hallström, 2016). För att uppnå känsla av sammanhang, SOC behöver fysisk och psykisk hälsa uppnås eller bevaras. Genom att få begriplighet i den nya föräldrarollen, uppnå hanterbarhet via stöd från barnhälsovården, partner, närstående och meningsfullhet bildas genom att engagemang och delaktighet skapas, finns förutsättningar för hälsa (Antonovsky, 2005, ss. 38-47). Enligt Nyström & Öhrling (2004) var hälsa och nöjdhet i livet goda förutsättningar till positivt föräldraskap.

Examensarbetet har identifierat betydande brister i barnhälsovårdens arbete, utifrån kvinnors perspektiv. Av förstföderskorna som ingick i studien

upplevde 2 av 5 kvalitet på barnhälsovårdens innehåll och det stöd som gavs som bristfällig. Även bland omföderskor, upplevde nästan var fjärde kvinna bristande kvalitet i både information, stöd och att få prata förlossning och BB tid. Upplevelse av bristande kvalitet kan innebära att förlossning och BB tid har varit något de inte var förberedda på och därav hade behov att prata och bearbeta upplevelsen. Om dessa kvinnor hade någon att prata med och förtro sig åt som partner eller närstående framkommer inte och är ämne för vidare forskning. BVC sköterskans roll är att ge stöd och information till nyblivna föräldrar, vilket i sin tur gynnar barnet (Socialstyrelsen, 2014). Förtroende, trygghet och nöjdhet ökar vid möte med erfaren och kunnig BVC sköterska (Entsieh & Kristensson Hallström, 2016), lika så om BVC sköterskan tar sig tid och är personlig under besöket (Entsieh & Kristensson Hallström, 2016). I andra studier framkommer att om BVC sköterskan visa fakta och

försämrar förtroendet (Blixt, Johansson, Hildingsson, Papoutsi, & Rubertsson , 2019). Det kan innebära att resultatet av bristande kvalitet kan vara

personbundet, dvs bero på vilken BVC sköterska kvinnan möter. Kvinnor som har barn med hälsoproblem eller om kvinnan drabbats av depression har man sett ett större missnöje (Örtenstrand & Waldenström, 2005). Det kan också förklara den stora upplevelsen av bristande kvalitet när det gäller att få hjälp och stöd av BVC sköterskan de första månaderna.

Upplevelse av övergod kvalitet kan bottna i flera orsaker, som att prata förlossning och BB tid kan kännas privat och att det dryftas med närstående och partner alt. var förlossning och BB vården inte något de inte de hade förväntat sig diskuteras och därmed inte har något att prata om (Nyström & Öhrling, 2004).Cronin (2003) menar att egna mamman var det största stöd kvinnorna hade. Det kan innebära att behovet av stöd från BVC sköterskan inte var lika angeläget och därmed skattades som av övergod kvalitet.

Slutsats

Behovet av barnhälsovårdens funktion och stöd är värdefullt hos så väl förstföderskor som omföderskor. Dessvärre fanns ett stort missnöje bland förstföderskor när det gällde kvalité på barnhälsovårdens innehåll och möjlighet att få samtala om upplevelser relaterat till den nya föräldrarollen. Bland omföderskor upplevde ett stort antal övergod kvalitet i information och möjlighet att prata. Nyblivna föräldrar värderade information och råd högt och som viktigt för dem. Förstföderskor värderar det faktiska upplevelsen och hur viktigt de var för dem gällande information om amning/uppfödning samt att prata om rollen som nybliven förälder och att få svar på frågor som högre än omföderskor. Det fans ingen statistiskt signifikant skillnad mellan

Referenser

Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium (2 uppl.). Stockholm: Natur och kultur. Blixt, I., Johansson, M., Hildingsson, I., Papoutsi, Z., & Rubertsson , C. (2019). Women’s advice to healthcare professionals regarding breastfeeding: “offer sensitive individualized breastfeeding support”- an interview study. International Breastfeeding Journal, 14, 51. doi:https://doi.org/10.1186/s13006-019-0247-4

Cronin, C. (2003). First-time mothers – identifying their needs, perceptions and experiences. Journal of Clinical Nursing, 12(2), 260-267. Hämtat från

https://onlinelibrary-wiley-com.proxybib.miun.se/doi/full/10.1046/j.1365-2702.2003.00684.x

Ekman, I., Lundberg, M., Lood, Q., Swedberg, K., & Norberg, A. (2020).

Personcentrering - en etik i praktiken. i I. Ekman (Red.), Personcentrering inom hälso- och sjukvård, Från filosofi till praktik (2 uppl.). Stockholm: Författarna och Liber AB. Entsieh, A. A., & Kristensson Hallström, I. (2016). First-time parents’ prenatal needs for early parenthood preparation-A systematic review and meta-synthesis of qualitative literature. Midwifery, 39, 1-11. Hämtat från

https://doi.org/10.1016/j.midw.2016.04.006

Goyal, N. K., Teeters, A., & Ammerman, R. T. (2013). Home Visiting and Outcomes of Preterm Infants: A Systematic Review. Pediatrics, 132(3), 502-516. Hämtat från

https://doi.org/10.1542/peds.2013-0077

Hagelin, E., Magnusson, M., & Sundelin, C. (2007). Barnhälsovård (4., [rev] uppl.). Stockholm: Liber.

Hildingsson, I. (2012). Föda Barn I Västernorrland. Sundsvall: Mittuniversitetet. IBM. (2020). IBM SPSS Statistics. Hämtat från https://www.ibm.com/products/spss-statistics

Jansson , A., Sivberg , B., Wilde Larsson, B., & Udén, G. (2002). First-time mothers' satisfaction with early encounters with the nurse in child healthcare: home visit or visit to the clinic? Acta Pædiatrica, 9(5), 571-577.

Lau, C. (2018). Breastfeeding Challenges and the Preterm Mother-Infant Dyad: A Conceptual Model. Breastfeeding Medicine: the official journal of the Academy of

Breastfeeding Medicine, 13(1), 8-17. Hämtat från https://doi.org/10.1089/bfm.2016.0206 Moëll, C., & Gustafsson, J. (Red.). (2017). Pediatrik (2 uppl.). Stockholm: Författarna och Liber AB.

Nyström, K., & Öhrling, K. (2004). Parenthood experiences during the child's first year: literature review. Journal of Advanced Nursing, 46(3), 319-30. Hämtat från https://onlinelibrary-wiley-com.proxybib.miun.se/doi/full/10.1111/j.1365-2648.2004.02991.x

Olander, E., Ringsberg, K. C., & Tillgren, P. (2014). Det moderna folkhälsoarbetet och dess utmaningar. i E. Olander , K. C. Ringsberg , & P. Tillgren (Red.), Health literacy Terori och praktik i hälsofrämjande arbete. Lund: Författarna och Studentlitteratur. Polit, D., & Beck, C. T. (2016). Nursing research : Generating and assessing evidence for nursing practice (10th ed. uppl.). Philadelphia: Wolters Kluwer.

SFS 2010:659. (u.d.). Patientsäkerhetslag.

SFS 2014:821. (u.d.). Patientlag. Hämtat från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821 Socialstyrelsen. (2014). Vägledning för barnhälsovård. Hämtat från Socilastyrelsen:

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/vagledning/2014-4-5.pdf

Socialstyrelsen. (2019). Överenskommelserna om ökad tillgänglighet i barnhälsovården. Hämtat från Socialstyrelsen: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-9-6319.pdf

Wilde Larsson, B., & Vårdförbundet. (2001). KUPP-boken: Vägledning till frågeformuläret KUPP, kvalitet ur patientens perspektiv (4, rev. och utök. uppl.). Stockholm:

Vårdförbundet.

Örtenstrand, A., & Waldenström, U. (2005). Mothers’ experiences of child health clinic services in Sweden. Acta Paediatrica, 94(9), ss. 1285-1294. Hämtat från

KUPP formulär

Bilaga 1

36. Hur många barn har Du tidigare? ………

Här följer några frågor om din bakgrund

59. Vad gäller för Dig just nu?  Gift/sammanboende

 Har en partner men bor inte ihop  Ensamstående

 Bor hemma hos föräldrar

60. I vilket land är Du född? ………..

61. Vilken utbildning har Du?  Grundskola

 Gymnasium

 Högskoleutbildning 1-3 år  Högskoleutbildning mer än 3 år

Här kommer några frågor om barnhälsovården

64. Fick ni hembesök av BVC-sjuksköterska vid hemkomsten från BB? Ja  Nej

Om ni inte fick hembesök, gäller något av följande: Fick ett inskrivningssamtal på BVC

 Blev inte erbjuden något hembesök  Erbjöds hembesök men tackade nej

 Annan orsak………

65. Om ni fick hembesök, hur viktigt var hembesöket för dig? Mycket viktigt

Viktigt Mindre viktig Oviktigt

Kommentar:……….

66. Om ni fick hembesök, hur nöjd är du med sjuksköterskans besök? Mycket nöjd

Nöjd

Varken nöjd eller missnöjd

Missnöjd

Ta ställning till följande påståenden om BVC

67. Jag fick bra information om amning/uppfödning i samband med hembesöket/inskrivningsbesöket på BVC a) Så här är det för mej Instämmer helt  Instämmer till stor del  Instämmer delvis  Instämmer inte alls  Inte aktuellt  b) Så här viktigt är det för mej Av allra största betydelse  Av stor betydelse  Av ganska stor betydelse  Av liten eller ingen betydelse  Inte aktuellt 

68. Jag fick bra möjligheter att prata om förlossningen och BB-vistelsen med BVC-sjuksköterskan i samband med hembesöket

a) Så här är det för mej Instämmer helt  Instämmer till stor del

69. Jag fick bra möjligheter att prata om att vara nybliven förälder i samband med hembesöket/inskrivningsbesöket på BVC a) Så här är det för mej Instämmer helt  Instämmer till stor del  Instämmer delvis  Instämmer inte alls  Inte aktuellt  b) Så här viktigt är det för mej Av allra största betydelse  Av stor betydelse  Av ganska stor betydelse  Av liten eller ingen betydelse  Inte aktuellt 

70. Jag fick bra möjligheter att få svar på egna frågor och SUnderingar i samband med hembesöket/inskrivningsbesöket på BVC

a) Så här är det för mej Instämmer helt  Instämmer till stor del

 Instämmer delvis  Instämmer inte alls  Inte aktuellt  b) Så här viktigt är det för mej Av allra största betydelse  Av stor betydelse  Av ganska stor betydelse  Av liten eller ingen betydelse  Inte aktuellt 

71. Jag fick bra hjälp och stöd av BVC-sjuksköterskan de första månaderna

b) Så här viktigt är det för mej Av allra största betydelse  Av stor betydelse  Av ganska stor betydelse  Av liten eller ingen betydelse  Inte aktuellt 

72. Ammar du ditt barn? Ja  Nej

Kommentar:……….

73. Hur tycker du att den första amningsperioden har SUngerat (de första två månaderna)?



Utmärkt Ganska bra

Varken bra eller dåligt Inte så bra

Dåligt

Kommentar:……….

74. Hur nöjd är du med det amningsstöd/stöd för annan uppfödning som BVC- sjuksköterskan givit (de två första månaderna)?



Mycket nöjd Nöjd

Varken nöjd eller missnöjd Mindre nöjd

Kodschema, KUPP

Bilaga 2

Perceived reality = A frågorna (hur det var)

4 3 2 1

4 5 2 1 1

Subjective importance

(B-frågorna, hur viktigt det var) 3 6 4 2 1

2 7 6 3 2